Transcript Hon bygger framtiden

nr 4 | 2013
En affärstidning från EY
NCC:s Ann-Sofie Danielsson:
Hon bygger
framtiden
Kluvna konsumenter
Gärna hållbart men hellre billigt
Förenade Arabemiraten
Luftslott eller löftesrikt?
Utskälld valpskatt
Ny finansskatt delar Europa
Maersk lättar ankar
med världens största containerfartyg
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Eye 4–2013 1
Innehåll:
| Nr 4 2013
4
12
Sid 4 |
Tema: Hållbarhetsansvar. När upphör
tillverkarnas ansvar: i badrummet,
i barskåpet? L'Oréal, Pernod Ricard och
Danone om sina utmaningar.
Sid 7 | ”Hållbart och grönt är ett strategiskt
mål.” Jonas Wiström, vd ÅF förklarar varför.
Sid 10 |
Eye on.
Sid 11 |
16
Schizofrent.” Debattören Michael
”
Townsends dom över företagens
hållbarhetsarbete.
”Det man vill
bli bra på
ska man
mäta”
Sid 12 |
”Vi räknar kontinuerligt
på ett nytt Lehmanscenario.”
Möt SEB:s riskchef Johan Andersson.
Sid 14 |
Uppdrag: Analys av en protonkanons
lönsamhet.
Sid 16 |
Porträtt: Ann-Sofie Danielsson,
CFO på NCC, om byggbranschens framtid.
Sid 20 |
Utblick Förenade Arabemiraten.
Du kan även läsa Eye i din Ipad och se
filmer med några av de medverk­ande
i detta nummer.
Sök på ”Eye” i Appstore.
Glittrande oas i turbulent region.
Sid 24 |
F
TT: Ny skatt på finansiella transaktioner
delar Europa. Norr säger nej.
20
27
Sid 26 |
Eye on.
Sid 27 |
S
hipping: Maersk Lines CFO Søren Strøm
om att fylla världens största fartyg.
Sid 29 |
EY noterar: Här finns skogsindustrins
framtid, därför saktar tillväxtländerna in,
så blir transaktionsåret 2013.
ges ut av Ernst & Young AB, Jakobsbergsgatan 24, Box 7850, 103 99 Stockholm, 08-520 590 00. www.ey.com/se Ansvarig utgivare: Jan Birgerson. Chefredaktör: Andres Freisinger, [email protected] Redaktionsråd: Björn Gustafsson, Stefan
Lundström, Mats Andersson Lohi, Lars Träff, Erik Åström. Redaktion och produktion: Spoon. R
­ edaktör (Spoon): Jonas Rehnberg. Omslagsfoto: Christoffer
Edling. Tryck: Elanders, Sverige. ISSN: 1652-7917. Ernst & Young AB delar inte nödvändigtvis de åsikter som enskilda personer uttrycker i tidningen. Citera
oss gärna, men ange källan. Uppgifterna i denna publikation har noggrant k
­ ontrollerats, men bör inte användas som slutgiltigt råd i enskilda situationer.
Kontakta våra rådgivare för detaljerad information.
2 Eye 4–2013
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | ledare
Ett framgångsrecept till julbordet
Bästa Eye-läsare. Med bara
några få veckor kvar av 2013
vill jag sammanfatta året som gått.
För oss på EY har 2013 bjudit på en
hel del förändringar. Vårt namnbyte
från Ernst & Young till EY är bara en
av många nyheter. Det vi framförallt
har gjort är att sjösätta en omfattande global omorganisation för att
möta de nya utmaningarna som våra
kunder och uppdragsgivare kan
komma att stå inför.
Jag ser en tydlig trend som förstärkts
under året. I mitt arbete som revisor
märker jag hur företagen aktivt lyfter
fram hållbarhet och CSR-frågorna
som en viktig del av kärnverksamheten. Vår välbesökta riskkonferens tidigare i år hade just lönsam hållbarhet
som huvudtema och i detta nummer
fortsätter vi att belysa hållbarhetsfrågorna.
Jag är övertygad om att morgondagens företagsframgångar till stor
del kommer att utgå ifrån konkreta
Jan Birgerson, vd EY.
hållbarhetsstrategier. Inom alla branscher — från fordonsindustrin och den
finansiella sektorn till telekom och life
sciences — är hållbarhet ett högaktuellt område som växer i betydelse för
”Morgondagens företags­
framgångar kommer till stor del
kommer att utgå ifrån konkreta
hållbarhetsstrategier”
varje dag som går. Konsumenterna
och kunderna blir mer medvetna om
faktorer som miljön, jämställdhetsfrågor, människors arbetsförhållanden
och om att jordens resurser faktiskt
är ändliga.
R.O.I.
Slutligen vill jag önska dig en skön
julhelg. Ta hand om dig och dina nära
och kära.
Vi ses igen under 2014! Vill du kommentera min
krönika är du v
­ älkommen
att skicka ett mejl till
[email protected]
Få investeringar
Få
är så lönsamma sominvest
en gåva till Rädda Barnen.
F
Besök oss på www.räddabarnen.se
Besök
och bli företagsvän idag.
R.O.I.
R.O.I.
Få investeringar
Få
är så lönsamma som
inv
en gåva till Rädda Barnen. est
F
Besök oss på www.räddabarnen.se
Besök
och bli företagsvän idag.
Vill du veta mer?
Få iFå
nvesteringar är så lönsamma sominvest
en gåva til Rädda Barnen.
F
Besök oss på www.räddabarnen.
Besök
se och bli företagsvän idag.
www.ey.com/se/eye
Eye 4–2013 3
eye | hållbarhet i konsumentvaror
Läpparnas bekännelse
Alla talar om hållbar konsumtion, men hur
intresserade är dagens ­konsumenter av
hållbarhetsfrågor och var går gränsen för
tillverkarens ansvar? Franska konsument­
varujättarna L’Oréal och Pernod Ricard
ser utmaningar och möjligheter. Text: Karin Ahlström Jensen Foto: Stefan Sigemo
4 Eye 4–2013
”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov
utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Så definierades
hållbarhet redan 1987 i den så kallade Brundtlandrappor­
ten, med det officiella namnet ”Vår gemensamma framtid”.
En hållbar gemensam framtid kräver en hållbar
­konsumtion i dag. Många är involverade, från
beslutsfattare till företag och konsumenter, vilket på sikt
kan leda till att vi lyckas vända en trend som vissa kallar
icke hållbar överkonsumtion.
Är ekologiska produkter viktiga för dig? Den frågan stäl­
ler många företag i sina konsumentundersökningar. Ja,
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | hållbarhet i konsumentvaror
svarar vi och väljer trots detta det billigaste alternativet.
Hållbar konsumtion kräver insatser och insikter av oss alla,
men var går gränsen för tillverkarens ansvar?
Franska handelskammaren och EY arrangerade ett
seminarium om hållbarhetsarbete i konsumentvaru­
branschen, där L’Oréal och Pernod Ricard beskrev sina
utmaningar.
Alexandra Palt är övergripande ansvarig
för hållbarhetsarbetet på L’Oréal, världens
ledande företag inom kosmetik.
År 2005 kommunicerade företaget mätbara hållbar­
hetsmål: mellan 2005 och 2015 ska företagets utsläpp
av växthusgas halveras, liksom vattenförbrukning och
mängden avfall.
Hur långt sträcker sig företagets ansvar för en
­produkt?
— Ansvaret varar under hela produktens livscykel, från
att en produkt tar form på en innovationsavdelning tills
den är återvunnen eller har blivit till sopor.
Det är ett stort ansvar …
— När man gör en livscykelanalys av en produkt, det vill
säga bedömer dess totala miljöpåverkan, så ingår alla steg
i produktens liv, från utvinning av råvara, via tillverknings­
processer och produktanvändning till avfallshantering. Att
ha kontroll över en produkts påverkan genom hela livs­
cykeln är själva grunden i arbetet med hållbar utveckling.
Det är ett stort ansvar och en enorm utmaning. Och det är
till slut det som avgör ett företags framgång och framtid.
Om jag som konsument använder för mycket vatten när
jag tvättar håret är det alltså fortfarande ert ansvar?
— Ansvaret vilar hos tillverkaren ända tills produktens
livscykel är slut och detta ingår numera i många företags
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
”Ett företag kan inte längre välja att arbeta
med utvalda hållbarhetsfrågor utan det krävs
ett helhetstänk genom hela värdekedjan”
hållbarhetspolicyer. En stor del av produktens påverkan i
värdekedjan sker hos konsumenten och det är företagens
ansvar att minimera den.
Skulle du säga att det är så de flesta företag resonerar?
— Alla företag borde i alla fall göra det, och många före­
tag har redan börjat göra det. Ett företag kan inte längre
välja att arbeta med utvalda hållbarhetsfrågor utan det
krävs ett helhetstänk genom hela värdekedjan.
Var i värdekedjan ser du störst utmaningar?
— Inom innovation, produktion och konsumtion. Ju
längre arbetet med hållbarhetsfrågor pågår, desto fler
utmaningar möter vi. Vi måste hela tiden ta oss an nya
svåra frågeställningar inom hela värdekedjan.
Är konsumenter villiga att leva mer hållbart?
— Det hoppas jag, även om många konsumenter agerar
lite motsägelsefullt. De säger en sak och gör sedan en
annan.
Vad gör ni för att påverka konsumenterna till ett hållbart beteende?
— Det handlar om information, kommunikation och om
att skapa medvetenhet. Olika element får olika personer
att ändra beteende; när man får barn, när man ser en
dokumentär eller när man provar en ny produkt, för att ta
några exempel.
Alexandra Palt.
Mikael Sundström är ansvarig för CSR
och hållbarhetsarbete på den globala
dryckesjätten Pernod Ricard i Norden.
— I alkoholbranschen finns många svåra utmaningar att ta
sig an. Frågor om missbruk och minderårigas alkoholkon­
sumtion är några exempel. Enligt Mikael Sundström har
konsumentvaruföretag länge legat i framkant vad gäller
hållbarhetsarbete generellt. Ett systematiskt och seriöst
CSR- och hållbarhetsarbete bygger starka varumärken och
ökar konsumentlojalitet, menar han.
Vad är speciellt med ert CSR-arbete?
— Vi är ett företag som producerar, marknadsför och säl­
jer alkohol. Därför är det viktigt att våra produkter konsu­
meras med måtta. Att främja ansvarsfull konsumtion och
motverka missbruk är vår främsta CSR-prioritet. Det gör
vi genom den typ av premiumprodukter vi utvecklar och
på det sätt vi marknadsför dem. Vi stödjer också utbild­
ningsinsatser som skapar medvetenhet kring riskerna med
Eye 4–2013 5
eye | hållbarhet i konsumentvaror
Mikael Sundström.
”Sociala medier har krävt
en hel del utveckling av vår
kod och våra arbetsmetoder
för att säkra ansvarsfull
kommunikation”
För mer
­information om
EY:s tjänster inom
Hållbar utveckling
kontakta Charlotte
Söderlund och
Ida Bohman på
Climate Change
and ­Sustainability
Services, e-post:
[email protected]
och ida.bohman@
se.ey.com
överkonsumtion och alkoholens skadeverkningar.
Vad är hållbarhet för konsumenterna?
— På den nordiska marknaden fokuserar kunder som
Systembolaget och konsumenter mycket på hur produk­
ten tagits fram, om råvarorna odlats ekologiskt och om
arbetskraften i produktionen har goda arbetsvillkor. Det
finns också intresse för produktens klimatpåverkan och
vattenanvändning.
Hur intresserade är dagens konsumenter av hållbarhetsfrågor?
— Intresset ökar alltmer. Konsumenterna vill veta hur
produkterna producerats och vilken påverkan de har på
miljö och samhälle. Det gläder mig eftersom vi länge arbe­
tat för att säkra goda arbetsvillkor och god miljöprestanda
i vår produktion och leverantörskedja. Vi introducerar
också fler och fler ekologiska och rättvisemärkta produk­
ter. Dock är det inte lika stort intresse för hur vi arbetar för
att främja ansvarsfull konsumtion. Ett möjligt skäl är att
många konsumenter främst ser det som statens ansvar.
Beskriv Pernod Ricards utmaningar.
— En stor extern utmaning är att få med oss alkohol­
branschen i arbetet med vissa frågor. Pernod Ricard tar
ett stort ansvar, men om ska vi få till en större samhälls­
förändring där exempelvis missbruk av alkohol minskar,
måste alla i branschen — samt våra intressenter — sam­
arbeta. Detta är ett av skälen till att vi förra hösten bjöd
in våra främsta konkurrenter för att tillsammans göra
fem publika åtaganden för att motverka missbruk. Det
program som utvecklats ur dessa åtaganden utvärderas av
en oberoende tredje part. Vi som företag har en viktig roll
att spela, vi är en del av lösningen.
— En intern utmaning är att oetisk marknadsföring
tyvärr ofta ger försäljningsframgångar. Vi har troligtvis
branschens striktaste marknadsföringskod och det finns
tillfällen då vi sagt nej till kampanjer och marknadsförings­
förslag som varit juridiskt sett lagliga, men som vi funnit
alltför tveksamma ur ett etiskt perspektiv. Jag ser dock att
vårt strikta förhållningssätt stärker våra varumärken och
oss som företag, åtminstone på sikt.
Hur kan ni göra er marknadsföring ännu mer
­ansvarsfull?
— Vi ser ständigt över vår etiska kod och hur den imple­
menteras och efterlevs. Vi uppdaterar koden årligen för
att den ska vara aktuell och ligga i fas med den tekniska
utvecklingen. En allt viktigare marknadsföringskanal är
sociala medier. Detta har krävt en hel del utveckling av vår
kod och våra arbetsmetoder för att säkra ansvarsfull kom­
munikation och marknadsföring oavsett kanal. ”Konsumenten säger en sak och gör en annan”
Frida Keane, Health
övergripande plan
& Corporate Affairs
medan L’Oréal utgår
Director Nordic på
från respektive
livsmedelsproducen­
varumärke. På
ten Danone, deltog på
Danone funderar vi
Franska handelskam­
på vilket angrepps­
marens och EY:s semi­
sätt som är mest
narium med temat
effektivt och detta
Frida Keane.
hållbar konsumtion.
gav mig ett inspel i
Vad tog du med dig
det arbetet.
från seminariet?
Kan du beskriva
— Det var intressant att höra
några av de utmaningar som
hur olika företagen arbetar
ni på Danone står inför?
samt att se hur angreppssät­
— En utmaning är att skapa
ten fungerar. Pernod Ricard
engagemang internt, ett
arbetar med hållbarhet på ett
arbete som aldrig kan vila.
6 Eye 4–2013
Vi arbetar även mycket med
att få ut vårt budskap till
konsumenten utan att det
låter onaturligt. Vi vill helt
enkelt kommunicera vilket
gediget arbete som görs inom
Danone.
— En intressant fråga är hur
man får konsumenten att bry
sig om hållbarhet, på riktigt.
Vi upp­lever att konsumen­
ten säger en sak och gör en
annan, något som är mycket
vanligt inom livsmedelsindu­
strin. Det är en utmaning som
vi brottas med hela tiden.
Vad anser du om konsumenternas engagemang i hållbarhetsfrågor rent generellt?
— Det är bara att gå till
sig själv och tänka efter vad
man borde göra och vad man
verkligen gör. Man är inte
alltid sann mot sig själv och
därför är det svårt att fråga
konsumenter i marknads­
undersökningar vad de
faktiskt tycker.
— Det är så de flesta av oss
agerar; vi vill gärna ge sken
av att vara lite bättre än vad vi
verkligen är. Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | hållbarhetsprofilen
Jonas Wiström
Titel: Vd och kon­
cernchef för ÅF.
Ålder: 53 år.
Utbildning: Civil­
ingenjör i maskin­
teknik från KTH.
Karriär: Philips,
Saab Scania, Sun
Microsystems,
Silicon Graphics,
Prevas, ÅF.
”Hållbart
är lönsamt”
En målmedveten satsning på hållbarhet
har gjort anrika ÅF till en av landets mest
attraktiva arbetsplatser.
− Jag är övertygad om att medarbetare
och ­kunder vill jobba med företag som tar
miljömässigt och socialt ansvar, säger vd
Jonas Wiström. Text: Susanna Lidström Foto: Lina Alriksson
ÅF:s huvudkontor i Solna är ett landmärke längs
den hårt trafikerade E4:an strax norr om Stockholm.
Fasaden är dekorerad med matematiska formler i grafisk
betong, en stark koppling till verksamheten som bedrivs
innanför husets väggar. Här arbetar teknikkonsulter
specialiserade inom processindustri, energi och infrastruk­
tur. Ingenjörstungt, med andra ord, och de flesta av
medarbetarna har en utbildning från en teknisk högskola.
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
− Jag drivs fortfarande av ett starkt teknikintresse, fast
nu omges jag av människor som är mycket duktigare på
teknik än jag, konstaterar Jonas Wiström, vd för ÅF.
Själv inledde han sin karriär i början av 1980-talet. Första
jobbet var på Philips elektronikindustrier i Järfälla:
− En fantastisk arbetsplats för en nyutexaminerad ingen­
jör. De hade avancerad produktion och produktutveckling
inom såväl elektronik som mekanik och programvara.
Efter ett par år rekryterades han till Saab Scania
­Combitech, som sysslade med datorsystem för kon­
struktion och utveckling. Efter åtta år som Sverige- och
Nordenchef vid två amerikanska bolag kom han in i teknik­
konsultbranschen via ett styrelseuppdrag i Prevas 1997.
Så småningom blev han även vd för detta bolag, innan han
2002 tog över som vd för ÅF.
Större delen av sin karriär har Jonas Wiström tillbringat
på ledande befattningar, men att lämna den mer teknik­
nära delen av yrket var inget självklart val:
− När jag var ung satt jag inte och drömde om att bli
chef. Det jag strävade efter var att bli en duktig ingenjör.
Eye 4–2013 7
eye | hållbarhetsprofilen
Förbifart Stockholm.
”Den yngre generationen bryr sig mycket om
de här frågorna när de väljer arbetsgivare.
Även kunderna har en ökad press att leva
upp till högt ställda hållbarhetsmål.
Med åren har han dock fått med sig en hel del erfarenheter
som han tycker sig ha nytta av i sin nuvarande roll som
ledare för ett kunskapsföretag.
− Att rekrytera bra personal och skapa starka team med
gott ledarskap är till och med viktigare för framgången än
strategi. Vi är beroende av att duktiga människor vill söka
sig till oss och fortsätta utvecklas här som medarbetare.
Därför måste vi hela tiden stå på tå för att vara en attraktiv
arbetsgivare, säger Jonas Wiström, och konstaterar att
ÅF lyckats ganska bra på den punkten sedan han tillträdde
för elva år sedan, i alla fall om man tittar på Universums
Karriär­barometer över de mest populära arbetsgivarna
bland unga ingenjörer. Nu är företaget den näst mest
attraktiva arbetsplatsen efter Google.
I strävan efter att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare
ingår att öka andelen kvinnliga anställda på alla nivåer.
I dag är 20 procent av de anställda i konsultverksamheten
kvinnor. Målet är 25 procent 2015.
− På ledande positioner släpar vi efter lite. 17,8 procent
av cheferna är kvinnor, och i min egen ledningsgrupp har
vi två kvinnor och sju män. Det är för stor övervikt, säger
Jonas Wiström och poängterar att rekryteringen av fler
8 Eye 4–2013
kvinnor inte görs för att få en bra image eller vara en god
samhällsmedborgare:
− Vi tror att det driver lönsamhet. Om vi anställer en
oproportionerligt stor andel kvinnor kommer vi att vara en
attraktivare arbetsplats inte bara för kvinnor, utan också
för män. Detta blir allt viktigare i och med att konkurren­
sen om ingenjörerna hårdnar, samtidigt som behoven ökar
— inte minst på grund av den omställning som håller på att
ske mot ett mer hållbart samhälle.
Nyligen rekryterades före detta ministern Nyamko Sabuni
till ny hållbarhetschef vid ÅF.
− När det gäller dessa frågor är det absolut en fördel att
vara en god kommunikatör, både internt och externt. Att
vara ett grönt och hållbart företag ingår i våra strategiska
mål, säger Jonas Wiström och påpekar att det precis som i
jämställdhetsfrågan främst är drivet av lönsamhetsskäl:
− Jag är övertygad om att såväl medarbetare som kun­
der vill jobba med företag som tar miljömässigt och socialt
ansvar på lång sikt. Vi märker att den yngre generationen
bryr sig mycket om de här frågorna när de väljer arbets­
givare. Även kunderna har en ökad press att leva upp till
högt ställda hållbarhetsmål.
Numera ingår stöd i miljö- och klimatfrågor i många av
ÅF:s konsultuppdrag. Även när det gäller sponsring vill
företaget dra nytta av sina erfarenheter på området för att
bidra såväl ekonomiskt som miljömässigt inom de projekt
man valt att satsa på.
− Vi arbetar till exempel ihop med de olympiska kommit­
téerna i Sverige, Norge, Finland och Schweiz. Eftersom vi
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | hållbarhetsprofilen
Hållbarhet — en stark framtidsbransch
”Hållbarhet kommer in överallt. Stora områden
för vår rådgivning inom miljö- och klimathänsyn
är industrins processer, energi­effektivisering av
fastigheter och planering av infrastruktur. Att
bekämpa buller är också en marknad som växer.”
Slutförvaring åt SKB.
inte har råd att sponsra dem på vanligt sätt ville vi ge det
vi är bra på, genom att agera som deras gröna rådgivare.
Vi har gjort miljörevision på de olympiska kommittéernas
egen verksamhet, och utbildat både idrottare och idrotts­
ledare i gröna frågor.
År 2008 bytte AB Ångpanneföreningen formellt namn till
ÅF. Varför?
− Dels är det länge sedan vi var en förening, dels var det
inte ett bra namn utanför Sverige. I dag finns vi etablerade
i 20 länder, och gör faktiskt projekt i över 80 länder just
nu. Men vi behöll i alla fall Å:et i namnet, som en chans att
skilja oss från mängden.
Jonas Wiström är noga med att framhålla att namnet
Ångpanneföreningen aldrig stått för något dåligt. Han ser
att det möjligtvis kunde förknippas med att vara lite trögt
och mossigt, men med duktiga ingenjörer:
− Vi ska ha kvar våra kärnvärden med långsiktighet i
kund- och medarbetarrelationer — vi har ju funnits i 108
år. Men vi behöver också vara moderna, dynamiska och
innovativa.
ÅF:s rötter finns i processindustrin och energisektorn.
Det är fortfarande företagets två bärande ben. Men de
senaste tio åren har också ett tredje ben vuxit sig starkt,
infrastruktur, där ÅF snabbt byggt upp en omfattande kon­
sultverksamhet i framför allt Skandinavien. Mest omtalat
av projekten företaget har ansvar för just nu är Förbifart
Stockholm på uppdrag av Trafikverket.
− Det är ett stort komplext projekt med 21 kilometer
motorväg i bergtunnel under vatten. Arbetet kommer att
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
pågå i många år, och vi har flera hundra konsulter inblan­
dade inom projektledning och avancerat konstruktionsar­
bete med datamodeller i 3D. Dessutom jobbar vi tillsam­
mans med underleverantörer och partner från exempelvis
Skottland, Polen, Schweiz och Indien.
Förhoppningen är att i framtiden kunna bidra ännu mer
till svensk tjänsteexport. Vägen dit går via fortsatt tillväxt
och renodling av verksamheten, vilket hittills skett genom
flera stora företagsköp men också ett antal avyttringar.
Att två av de senaste stora förvärven rört norska bolag,
Kåre Hagen i september och Epsilon för drygt ett år sedan,
är ingen tillfällighet:
− Vår förvärvsstrategi är att köpa bolag inom de
om­råden där vi är aktiva, för att stödja det övergripande
målet att vara etta eller tvåa på de marknader där vi age­
rar. Norge tror vi mycket på. Det är en stor tillväxtmarknad
inom infrastruktur, olja och gas. Men strategin har också
inneburit att vi avyttrat bolag som legat inom områden där
vi bedömt att vi inte kunnat bli etta eller tvåa.
ÅF är ett teknikkonsultföretag som
fokuserar på energi,
infrastruktur och
industri. Företaget
har sin bas i Europa,
men verksamhet
och kunder finns
i hela världen. ÅF
har omkring 7 000
medarbetare och
omsätter drygt åtta
miljarder kronor.
Vardagen präglas av att hitta en balans mellan analys av
genomförda affärer och att blicka framåt för att ta nästa
steg. ÅF:s vision fram till 2015 är att omsätta en miljard
euro per år och ha en rörelsemarginal på 10 procent.
− Det finns goda möjligheter att nå detta redan tidigare
än 2015, så vi behöver en ny vision. Nu är vi i full färd med
att utarbeta en sådan för de kommande fem åren, säger
Jonas Wiström utan att avslöja något om innehållet.
Den som är nyfiken får vänta tills i vår, när ÅF:s nya
vision lanseras. Eye 4–2013 9
Foto: Getty Images
eye | on
Stockholm världens hetaste it-stad
Tidskriften Forbes har sammanställt en lista över världens
mäktigaste år 2013. I topp hamnar
Rysslands president Vladimir Putin.
Han anses ha större frihet att agera
självständigt än den försvagade
Barack Obama, vilket bland annat
illustreras av den amerikanska
statsapparatens nedstängning
nyligen. 1. Vladimir Putin, Rysslands
president
2. Barack Obama, USA:s president
3. Xi Jinping, generalsekreterare
för det kinesiska kommunistpartiet
4. Påven Franciskus
5. Angela Merkel, Tysklands förbundskansler
6. Bill Gates, styrelseordförande för
Bill & Melinda Gates Foundation
7. Ben Bernanke, ordförande för
Federal Reserve i USA
8. Abdullah bin Abdul Aziz Al
Saud, Saudiarabiens kung
9. Mario Draghi, ordförande för
Europeiska centralbanken
10. Michael Duke, vd för Walmart
Patrik Regårdh.
Hem-pc-förmånen skapade många
avancerade användare i hemmen.
Delade meningar om riskvikter
Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär risker
för enskilda hushåll och för den finansiella stabiliteten. Det skriver
Finansinspektionen, FI, i sin årliga riskrapport och bedömer att det
är väl avvägt att höja riskviktsgolvet på bolån till 25 procent. Men
Bankföreningen vill hellre se andra åtgärder:
— Riskvikter på bolån är ett trubbigt verktyg för att påverka
hushållens skuldsättning, säger Bankföreningens chefsekonom
Johan Hansing om Finansinspektionens bedömning.
Han betonar att fokus snarare bör ligga på att stärka amorteringskulturen, öka bostadsbyggandet och skapa skattemässiga
incitament till sparande i stället för låntagande. 10 Eye 4–2013
Stockholm hamnar i topp:
— Jag skulle vilja peka på två
saker: Stokab, Stockholms stads
it-­infrastrukturbolag, och samarbetet
mellan ­Ericsson och Telia. Stokab
­rullade ut fiber tidigt, och vi har jobbat länge med Telia. Jag tror även
att den skattefinansierade hem-pcreformen har påverkat utvecklingen,
eftersom det satte fart på användningen av datorer. Foto: Scanpix
Mäktigast
i världen
Förra året toppade New York listan — i
år tar Stockholm över förstaplatsen
på Ericssons Networked Society City
Index. London och Singapore är tvåa
och trea av de 31 städer som rankats
i undersökningen. För att toppa
krävs inte bara ett snabbt bredband.
Priserna måste vara låga och andelen
avancerade användare hög. Patrik
Regårdh, chef för Ericssons Networked Society Lab, förklarar varför
Äkta eller
plast för
en hållbar
jul?
Återhållen jul
12 procent av svenskarna ska köpa fler
julklappar i år. Men dubbelt så många,
25 procent, ska köpa färre, enligt en
undersökning från Svensk Handel.
— Konsumenterna har blivit mer eftertänksamma. Det ligger i tiden att ge
personliga presenter som håller längre.
Hellre kvalitet än kvantitet. Även när det
gäller julmaten har vi blivit mer kräsna
med våra val, säger Magnus Kroon på
Svensk Handel. Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Nära vändpunkten. Kungspingviner är känsliga
för förändringar i livsmiljön och står inför ett
allvarligt hot genom den globala uppvärmningen.
”Vi behöver ett jordklot till”
Mycket snack, lite verkstad och stundtals schizofrent. Så lyder futuristen
Michael Townsends hårda dom över många företags hållbarhetsarbete.
Text: Jonas Rehnberg Foto: Getty Images
Som samhällsdebattör och författare har Michael
Townsend i 25 års tid engagerat sig i affärsutveckling
och hållbarhetsstrategier. Han är känd för sin kompromisslösa hållning och arbetar i dag som rådgivare till företag som
Life Technologies, Triodos Bank, Aviva och Skanska.
Schizofreni är ett starkt ord. Vad menar du med det?
— Det råder ofta ett stort gap mellan å ena sidan
­företagens retorik inom CR, corporate responsibility,
och å andra sidan deras affärsstrategier och faktiska
beteende.
Enligt Michael Townsend krävs mer än energieffektivisering och välgörenhet för att bidra till varaktig hållbarhet:
— De utmaningar världen står inför kräver helt nya
grepp. Hållbarhet måste integreras i affärsmodellen och
drivas på lednings- och styrelsenivå.
Vilka är de största problemen vi står inför?
— Om vi fortsätter att konsumera och belasta miljön i den
takt vi gör i dag kommer det att krävas två jordklot redan
år 2030. Innerst inne vet vi att vi lever i en värld av ändliga
resurser, där evig tillväxt och ständigt ökande konsumtion inte är realistiskt. Vi är på väg mot skärningspunkten
mellan klimatförändringar, den stundande energikrisen, till­
tagande resursknapphet och ekonomisk omstrukturering.
Vilken roll spelar företagen?
— Det sätt på vilket de flesta företag tjänar pengar
innebär självfallet en påverkan på samhället och världen
i stort. Problemet med en hållbarhetsagenda är att den
utmanar vårt konventionella sätt att se på företagande.
Det kortsiktiga vinstintresse som präglar framför allt
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
”Kanske krävs det
så djärva åtgärder
som när Michael
Dell beslutade
att köpa ut Dell
från börsen för 25
miljarder dollar, för
att driva igenom
smärtsamma men
nödvändiga förändringar som har
negativ påverkan
på det kortsiktiga ekonomiska
resultatet”, säger
Michael Townsend.
noterade bolag bidrar till dåliga beslut och icke hållbart
beteende från företagens sida.
Vad måste vi göra?
— Vi måste lämna vanföreställningen att den affärsidé
som genererar störst kortsiktiga finansiella vinster överträffar alla andra. Utan en planet med ett hållbart eko- och
samhällssystem finns det ändå ingenstans att göra affärer.
Hur ska styrelser och ledningar agera?
— Många styrelser skulle vinna på en radikalare och mer
progressiv dagordning, som bättre förmår möta de utmaningar vi står inför. Det krävs en öppnare dialog, där man
till exempel bjuder in organisationens hållbarhetsansvarige och ber denne att ärligt berätta vilka risker och möjligheter företaget egentligen står inför inom hållbarhet.
Går det att förena långsiktig hållbarhet med lönsamhet?
— Vi ser alltmer hur hållbarhetsfokuserade företag
överträffar traditionella företag, både på börsen och i boksluten. Harvard Business School presenterade nyligen en
studie där man följt 180 företag i 18 år. De 90 bolag som
antagit en miljömässigt och socialt ansvarstagande policy
överträffade med bred marginal sina branschkollegor.
— Att satsa på hållbarhet kan ge upphov till nya produkter och tjänster, men också lägre riskprofil.
Finns det exempel på framgångsrik hållbarhet i Sverige?
— Många svenska företag har lyckats bra. Ett exempel
är Skanska med sitt projekt Deep Green, ett strategiskt
verktyg för gröna projekt som innebär att både bygg­
processen och slutprodukten har näst intill obefintlig
negativ miljöpåverkan. Eye 4–2013 11
eye | i huvudet på en CRO
Förtroendekapitalisten
”En god riskhantering ska stödja affären men bidrar
även till att bygga förtroende och trovärdighet”,
säger Johan Andersson, koncernriskchef på SEB.
Text: Carolina Johansson Foto: Christoffer Edling
Ber man Johan Andersson beskriva SEB:s riskarbete
kommer ordet ansvarsfullt högt på listan.
— Att riskarbetet är ansvarsfullt betyder att det ska
stödja affären, men det handlar också om att skapa
trovärdighet gentemot kunder, aktieägare och bankens
andra intressenter. Som koncernriskchef tycker jag medias
beskrivning av bankverksamhet ofta är ensidig. Mycket av
riskarbetet handlar om att förebygga skadlig spekulation,
att skydda både kunderna och banken. Den sidan syns inte
så mycket i media, säger han.
Johan Andersson har ansvarat för riskfunktionen inom
SEB i tio år och utsågs till chief risk officer 2010. Då
12 Eye 4–2013
skapades en ny tjänst i efterdyningarna av finanskraschen
som medförde ökat fokus på riskhantering. Även innan
dess fanns naturligtvis en riskfunktion inom banken men
den ansvariges roll har breddats. CRO-rollen är i dag
integrerad i koncernledningen, där Johan Andersson är
medlem. Om riskhantering tidigare var mer inriktad på att
bedöma specifika risker, främst kreditrisker, så är den i
dag en given del av den övergripande affärsstyrningen.
— Riskhantering är en del av vår verksamhetsinriktning på ett annat sätt i dag. Det viktigaste försvaret mot
förluster är ju att fatta rätt affärsbeslut från början. Vi
arbetar med en heltäckande syn på kunden, säger han.
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | i huvudet på en CRO
Det innebär att nära relationer med kundföretaget också
är grunden för det informationsflöde som gör det möjligt
att följa upp återbetalningsförmågan.
SEB:s arbete med riskhantering uppmärksammades när
riskavsnittet i årsredovisningen 2012 nyligen utsågs till Sveriges bästa i EY Risk Transparency Award, som årligen ges
till det börsbolag som bäst genomlyser sin riskhantering.
— Vi har lagt ned mycket tid på att skapa en heltäckande
bild av vårt sätt att arbeta som visar att vår riskhantering
möter högt ställda krav. Det är naturligtvis roligt att få ett
erkännande för det arbetet. Utmaningen ligger i att skapa
ett dokument som är professionellt men samtidigt går
att förstå även av de som inte är så insatta. Att skriva för
experter är en sak men poängen är att få det förståeligt
och tydligt för många. Jag brukar tänka på min mamma
och på att även hon ska förstå vad det handlar om. Gör
hon det så har vi lyckats, säger Johan Andersson.
Just banker och den finansiella sektorn uppfattas av
många som väldigt komplexa verksamheter. Inte minst
Lehmankraschen satte fokus på avancerade finansiella
instrument som alltför få tycktes ha full förståelse för. En
god riskhantering ska rusta en bank för det allra värsta. Så
vad skulle ske om Lehman upprepar sig?
— Vi räknar kontinuerligt på ett Lehmanscenario. Ur det
perspektivet är det bra att det finns ett historiskt exempel
som man kan relatera till. Man måste kunna ställa sig
frågan: Vad skulle ske om Lehman hände i morgon? Om
svaret får en att känna olust finns det anledning att oroa
sig. Sannolikheten att det skulle ske igen är låg, men det
har hänt en gång och kan hända igen.
Det dagliga arbetet handlar dock inte primärt om att räkna
på fallerande finansjättar. I SEB:s årsredovisning delas riskerna upp i sex olika kategorier — kreditrisker, marknadsrisker, operationella risker, affärsrisker, försäkringsrisker
och likviditetsrisker. En stor del av arbetet beskriver Johan
Andersson som relativt jordnära.
— Den stora risken för en bank är att kunden inte kan
betala tillbaka sina lån, det vill säga kreditrisker. Med våra
företagskunder är det viktigt att verkligen känna deras
verksamhet och förstå och testa deras betalningsförmåga,
säger han.
SEB använder begreppet risktolerans för att beskriva
den nivå på risk som man är villig att acceptera. All
ut­låning innebär en viss risk, och man får varken vara för
konservativ eller för vidlyftig. Här understryker Johan
Andersson även bankens samhällsansvar. Risktagande
är inget mål i sig själv, men som bank måste man även
fortsätta att vara bank när ekonomin viker. På så vis berör
riskhantering även områden som hållbarhet.
— Hållbarhet är ett område som får allt större betydelse,
även för riskarbetet. Vi vill vara en engagerad bank som
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
tar samhällsansvar. Vi och våra kunder arbetar med hållbarhetsfrågor. Vi har även hållbarhetspolicyer relaterade
till kreditgivning och förmögenhetsförvaltning. Ett sådant
exempel är att våra fonder inte investerar i företag som
tillverkar kärnvapen.
Samtidigt är SEB — och svenska banker som helhet —
mer robusta i dag. Det finns en buffert i systemet som ger
motståndskraft vid eventuella framtida kriser. På frågan
hur SEB ser på bolånemarknaden menar Johan Andersson
att just det marknadssegmentet — trots allt prat om
bostadsbubblor — är förenat med relativt låg risk.
— Sverige har en stark ekonomi och hyggligt bra arbetsmarknad, men det finns en mängd andra faktorer som
också stödjer den uppfattningen.
En faktor som bidrar till den låga risken är att bolån i Sverige oftast är relaterade till owner occupancy, det vill säga
att ägaren själv bor i bostaden. En annan faktor är den
svenska jämställdheten — då en majoritet av alla bolån bärs
av hushåll med två inkomster. Det gör att risken sprids.
— Det som är oroväckande är att bostadsbristen ökar
och skapar en situation där unga människor inte kan få tag
i en bostad utan att skuldsätta sig högt i förhållande till sin
”Jag brukar tänka på min mamma och på
att även hon ska förstå vad det handlar
om. Gör hon det så har vi lyckats.”
inkomst. Det gör dem sårbara för en försämrad arbetsmarknad eller vid skilsmässor och sjukdom, säger han.
Bolånetak och amorteringar är två sätt att minska
sårbarheten. Finansinspektionen vill även införa höjda
riskvikter inom banksektorn för att skapa större säkerhet
för exponeringen mot bolån.
— För vår del kommunicerar vi att man ska amortera
och inte ha för stora lån. Detta är återigen ett område där
banker måste ta samhällsansvar och där bank, kund och
myndigheter har ett gemensamt intresse i att hushållen
inte hamnar i en ohållbar situation.
Johan Andersson.
Den stora utmaningen framöver, menar Johan Andersson,
är att hantera den nya marknadssituation som kommer att
uppstå då de västerländska ekonomierna vänder på allvar.
— I nuläget är ekonomierna i västvärlden nästan som
drogade på billiga pengar genom centralbanksstyrning och
det kommer inte att fortsätta. På några års sikt handlar
det om att förbereda vår verksamhet för högre räntor och
på att vara förberedda för det som följer på att den ekonomiska situationen i Europa förbättras, avslutar han. Eye 4–2013 13
eye | commercial advisory
Kanonuppdraget
Världens kraftfullaste neutronkanon ska byggas
i Lund. Forskningen blir banbrytande — men är de
ekonomiska ramarna realistiska?
Text: Henrik Norberg Illustration: Cobe
I hård konkurrens med andra europeiska länder blev
det 2009 klart att European Spallation Source, ESS,
ska byggas i Lund. Sedan dess har mycket hänt och själva
byggstarten beräknas komma i gång nästa sommar. ESS är
ett gigantiskt projekt som beräknas kosta 1,84 miljarder
euro att bygga och med årliga driftskostnader på omkring
140 miljoner euro.
— ESS kommer att erbjuda banbrytande forskning i
absolut världsklass inom till exempel materialvetenskap,
livsvetenskaper, energi och miljö. Forskningsanläggningen
blir ett nav som lockar hit forskare och gynnar Sverige och
Europa. Dessutom blir det samhällsekonomiska spinoff­
effekter, berättar David Edvardsson, ämnessakkunnig vid
Utbildningsdepartementet.
ESS kan jämföras med ett stort mikroskop. Men i stället
för ljus används neutroner för att studera olika material
som plaster, läkemedel, batterier och cellmembran. Målet
är att förstå hur material är uppbyggt på molekylnivå och
hur allt fungerar.
Kortfattat fungerar ESS så här: I en partikelaccelerator,
själva protonkanonen, accelereras protoner upp till nästan
ljusets hastighet och leds mot målstationen. I målet, som
består av volfram, genereras de neutroner som forskarna
använder genom så kallad spallation. Neutronerna leds
till olika instrument där de används för att genomlysa de
prover som forskarna vill undersöka.
European Spallation Source AB är ett statligt bolag som
värdländerna Sverige och Danmark äger. Ytterligare minst
17 länder ska samarbeta för att konstruera, finansiera,
bygga och driva ESS-anläggningen. Utbildningsdeparte­
mentet ansvarar för arbetet med ESS från svenskt håll.
— Förenklat kan man säga att vi arbetar med att ESS
ska bli en realitet. Det finns ett stort intresse från andra
länder att delta och arbete pågår nu att slutförhandla om
ländernas finansiella bidrag. Målsättningen är att detta ska
vara slutfört tidigt nästa år. ESS är ett europeiskt projekt
och ett exempel på hur viktigt det är att samarbeta över
14 Eye 4–2013
landsgränserna för att realisera
forskningsinfrastrukturer som,
för enskilda länder, skulle vara
alldeles för kostsamt och kompli­
cerat, berättar David Edvardsson.
I större projekt kräver finan­
siärerna ofta att det ska finnas en
oberoende analys av projektet som
de ska vara med och finansiera.
— De deltagande länderna
hade som önskemål att det
skulle genomföras en oberoende
ekonomisk analys av ESS. Med
undersökningen som bas kan
Domen, gjord i volframmetall, markerar
länderna få en uppfattning om de
centrum för forskningsanläggningen
ekonomiska ramarna är realis­
och för campusområdet vid ESS.
tiska. Det uppdraget gav vi till EY,
säger David Edvardsson.
EY:s uppdrag — som genom­
fördes vid enheten Commercial
Advisory Services, CAS, — var att utvärdera projektets
konstruktionsbudget och analysera finansiella risker i pro­
jektet. I uppdraget ingick även att utvärdera organisation,
projektledning samt upphandlingar.
— Rapporten bekräftade i stort det som man tidigare
hade kommit fram till om projektets ekonomiska ramar.
Den samlade bedömningen var att ESS-projektets budget
var gedigen och att den var så pass bra som den kunde
David Edvardsson.
vara med tanke på det skede som ESS befinner sig i just
”ESS är ett exempel på hur viktigt det är
att samarbeta över landsgränserna för att
realisera forskning som, för enskilda länder,
skulle vara alldeles för kostsamt”
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | commercial advisory
Commercial Advisory
Services på EY
EY ger organisationer stöd i samtliga
strategiska och kommersiella aspekter
under en transaktionscykel:
1. Carve-out. Här bistår EY organisatio­
ner med att till exempel utveckla affärs­
planen och kommunikationen, allt för att
skapa värde.
2. Transaktionen. EY arbetar nära sälja­
ren under transaktionen för att säker­
ställa en effektiv och smidig kommunika­
tion med köparen kring kommersiella och
strategiska frågor. När EY företräder det
köpande bolaget genomförs till exem­
pel en strategisk och kommersiell due
diligence.
3. Efter transaktionen. Hur analysarbe­
tet fortskrider efter transaktionen styrs av
om det köpande bolaget är en industriell
eller finansiell aktör. En finansiell köpare
kanske vill modifiera affärsplanen, medan
en industriell köpare vill lägga fokus på att
exempelvis integrera kundstocken eller
den nya försäljningsorganisationen.
4. Portföljöversikt och exitstrategier.
I sinom tid kan det vara dags att sälja
företaget. CAS bistår det säljande bolaget
med långsiktig planering med målet att
skapa en optimal exit.
nu, säger David Edvardsson.
— EY:s team belyste även några mindre risker och gav
tips och råd inom exempelvis frågeställningar rörande
upphandling och riskhantering, säger han.
I dag arbetar ESS AB främst med projektering och
planering inför byggstart, teknisk design och uppbygg­
nad av tekniska och vetenskapliga samarbeten. En viktig
aktivitet under andra halvan av 2013 är att identifiera
vilka laboratorier, företag och institut som ska bygga vad i
ESS-projektet.
Kristin Ringland är chef för CAS på EY och ansvarig för
teamet som tog fram rapporten till Utbildningsdeparte­
mentet.
— ESS är otroligt fascinerande och det uppdrag som vi
fick var mycket stimulerande. Vår granskning visade att det
material som ESS hade tagit fram vilade på en solid grund,
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
berättar Kristin Ringland som även har doktorerat i fysik.
CAS bistår företag och organisationer i såväl strategiska
som kommersiella aspekter under en transaktionscykel
(se faktaruta). I det arbetet tar CAS ett helhetsgrepp.
— Den metod som vi använde oss av när vi tog fram
rapporten åt Utbildningsdepartementet utgår från samma
metod som när vi hjälper andra kunder under alla delar av
en transaktionsprocess, avslutar Kristin Ringland. Kristin Ringland.
European Spallation Source, ESS, är ett europeiskt forskningsprojekt, som ska
byggas i Lund. Sverige och Danmark äger European Spallation Source AB. Minst
17 länder kommer att samarbeta. Medlemsländerna är i dag: Sverige, Danmark,
Spanien, Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna,
Norge, Polen, Schweiz, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
Eye 4–2013 15
eye | porträtt
”En fråga om överlevnad”
Efter några tuffa år börjar det ljusna för byggbranschen, inte minst tack
vare stora infrastrukturprojekt. NCC:s CFO Ann-Sofie Danielsson tror att
hållbarhet och hyresrätter är framtidens melodi.
Text: Carolina Johansson Foto: Christoffer Edling
När Ann-Sofie Danielsson headhuntades till NCC för
18 år sedan kunde hon inte drömma om att hon
skulle bli så långvarig på bygg- och anläggningskoncernen.
Där fanns en viss oro kring värderingar och dessutom
saknade hon erfarenhet från byggbranschen. Men, vad hon
saknade i branschkunskap kompenserade hon med
sifferkunskap. När hon tillträdde som ekonomidirektör på
NCC hade hon nästan tio års erfarenhet som revisor bakom
sig och kom lätt in i rollen som ansvarig för koncernredovisningen.
— När man börjar ett nytt arbete är det väl inte så att
man planerar att stanna i två decennier, men det har blivit
så. Jag har dessutom suttit i koncernledningen i mer än tio
år, vilket gör mig till den mest seniora personen i ledningsgruppen. Jag trivs otroligt bra med mitt arbete, NCC och
jag passar verkligen bra ihop, säger Ann-Sofie Danielsson,
som är CFO sedan 2007.
Förra året utnämndes hon till Årets CFO, vilket är ett
kvitto på hennes arbete även om hon är snabb att poängtera att hon inte ser det som ett individuellt pris.
— Men, det är naturligtvis roligt för mig och mitt team
att få en sådan utmärkelse, säger hon, och fortsätter:
— Mina frågor har hög status i dag. Samtidigt har
CFO-rollen förändrats under årens lopp. Jag är mycket
mer delaktig i det strategiska arbetet och arbetar med de
övergripande affärsmålen, till exempel med att samordna
och förstärka vår organisation, säger hon.
Även om NCC är detsamma i dag så har hennes uppdrag
ändrat karaktär under årens lopp. Inte minst under de
senaste åren har redovisningsfrågor fått en allt större
tyngd. Samtidigt har CFO-rollen vidgats.
När hon ser tillbaka på det NCC som hon började arbeta
för i mitten av 1990-talet var situationen annorlunda. Då
var NCC skuldtyngt efter stora förvärv samtidigt som hela
byggbranschen led av dåligt rykte till följd av karteller och
mutskandaler. NCC var till exempel ett av de bolag som
dömdes i den stora asfaltskartellen 2001 och Ann-Sofie
Danielsson minns den där morgonen då Konkurrensverket
genomförde en gryningsräd på kontoret.
— Det var en hemsk tid, säger hon, och fortsätter: Det
16 Eye 4–2013
goda som kom ur det är att det fokuserade vårt arbete
kring långsiktiga värderingar. Vi har utvecklats enormt på
det området, bland annat genom vårt complianceprogram,
NCC-kompassen, som styr hur man ska uppträda på ett
moraliskt, affärsetiskt och korrekt sätt, säger hon.
Den ökade fokuseringen på compliance är nära besläktad med hållbarhetsfrågor, ett annat område som får ökad
uppmärksamhet och som Ann-Sofie Danielsson gärna
lyfter fram.
— Vi är som byggbolag en stor samhällsaktör, både när
det kommer till infrastruktur och byggande. Det vi gör
påverkar människors vardag. Vår verksamhet måste bygga
på hållbarhet, och det inbegriper många olika delar. Man
kan kanske inte hävda att byggbranschen rent generellt
ligger i framkant på detta område och det finns mycket att
göra. Men, det är en av de stora framtidsfrågorna och jag
ser hållbarhet som en överlevnadsfråga. Det finns ingen
framtid om vi inte arbetar med dessa frågor, säger hon.
Stora infrastrukturprojekt innebär ett enormt ansvar
ur detta perspektiv. Det måste bli rätt och vara hållbart
över tid. Samtidigt ökar kraven på miljövänlighet inom
såväl infrastruktur som bostadsbyggande. Det ska "byggas
grönt", samtidigt som det ska vara vackert, trivsamt och
inte för dyrt.
— Det är viktigt att bygga bra och effektivt samtidigt som
man är kostnadseffektiv. Hållbarhet handlar utöver miljön
även om den finansiella hållbarheten. Ett av våra uppdrag
är att ha en stabil vinstutveckling samtidigt som vi bidrar
till samhällsutvecklingen.
Ann-Sofie Danielsson har sagt att det man vill bli bra på
ska man mäta — och det står hon fast vid. Ordning och
reda. Hållbarhetsbegreppet inbegriper utmaningar även
där, speciellt i hur man mäter resultat inom vitt skilda
områden. Personalrelaterade frågor som god arbetsplatsmiljö tillhör den långsiktiga hållbarheten likaväl som
minskade CO2-utsläpp.
— Hållbarhet handlar även om att arbeta med våra
leverantörer. Vi köper mängder av material varje år från
företag över hela världen och på detta område gäller det
att ha rutiner som följer upp att våra underleverantörer
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | porträtt
”Vi är en stor samhälls­
aktör med möjlighet
att påverka samhälls­
utvecklingen”
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Eye 4–2013 17
eye | porträtt
Ann-Sofie Danielsson
Aktuell: CFO, NCC
Utbildning: Internationella ekonomlinjen
vid Uppsala universitet, examen 1983.
Karriär: Arbetade som revisor
­1983-1993; 1993-1996 koncernredovisningschef på Nynäs. Började på NCC
1996 och har arbetat som ekonomidirektör och controller, är CFO sedan
2007.
möter de krav vi har på arbetsförhållanden och material.
Även om det kan vara svårt att direkt härleda hållbarhet
till lönsamhet så tror jag inte att det kommer gå att driva
affärer i framtiden om man inte har hållbarhetstanken
med. På så vis är det inte ett val utan en överlevnads­
strategi, säger hon.
Samtidigt är det en utmaning inom NCC att få de olika
enheterna och projekten att arbeta enhetligt. Ett av de
affärsövergripande målen i nuläget handlar om att vässa
samman strategin och finna vägar att genom existerande
funktioner stötta affären på ett bättre sätt. Det är inte
helt enkelt eftersom NCC är ett decentraliserat företag
där varje projekt är självständigt och nästan som ett litet
företag i sig. Vid en given tidpunkt har NCC mellan 3 000
och 4 000 pågående projekt som vart och ett drivs nästan
som ett självständigt bolag.
— Vi behöver bli bättre på att arbeta tillsammans med
våra olika funktioner. Det är en jätteutmaning eftersom
de separata projekten sinsemellan är väldigt olika. Det
handlar om att utnyttja interna synergier och finna nya
18 Eye 4–2013
arbetssätt. Det är ett förändringsarbete och som i alla
sådana krävs stort tålamod, säger hon.
Bostadsbyggande är ett annat område som ständigt är
aktuellt. Storstadsregionerna lider av en skriande brist
på bostäder men byggandet är lågt och priserna på nya
lägenheter rakar i höjden. Farhågor om att Sverige är på
väg in i, eller befinner sig i, en bostadsbubbla, är dock
överdrivna, menar Ann-Sofie Danielsson.
— Prisutvecklingen kan på sina håll verka absurd men
jag tror att det kommer att lugna ned sig. Det finns en stor
efterfrågan på bostäder. Personligen tror jag inte att ränteutvecklingen i nuläget är avgörande. Så länge som samhällsekonomin går bra och människor har arbeten så är
det ingen fara. Risken ligger snarare i om arbetslös­heten
börjar öka och människor förlorar sina jobb. Samtidigt
är det inte positivt för oss om prissättningen fluktuerar
mycket. Som byggbolag gynnas vi av en stabil prissättning
och utveckling.
När man ser utifrån på nybyggnationsmarknaden — i alla
fall i Stockholm — är det lätt att få intrycket att det mesta
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | porträtt
”Byggbranschen går mot bättre tider,
inte minst i Sverige där flera stora
infrastrukturprojekt planeras.
Men samtidigt är branschen
väldigt konjunkturkänslig”
som nyproduceras är väldigt exklusivt och dyrt. Till viss
del har det kanske varit så, men Ann-Sofie Danielsson tror
att det kommer att ändras.
— Den stora framtidsmarknaden tror jag finns i hyresrätter eftersom fler och fler vill hyra sina lägenheter, men det
är svårt. Marknadspriserna är helt enkelt för låga så det är
svårt att få lönsamhet i ett hyreshus.
I Stockholm och andra storstadsregioner är dessutom
markpriserna höga samtidigt som regelverken är många.
— Det är svårare att få bygglov i Sverige än till exempel
i Tyskland, vilket också påverkar, säger hon. Sedan lyfter
hon fram NCC Folkboende som är ett koncept inom NCC
som syftar till att bygga hyresrätter som folk har råd att bo
i. Ett sådant projekt har NCC stått bakom i Barkarby norr
om Stockholm och flera planeras.
Om hon skulle lyfta fram ett favoritprojekt inom NCC
nämner hon Citybanan i Stockholm.
— Det är ett stort och häftigt projekt som kommer att
förändra vardagen för många människor.
Under sin tid på NCC har Ann-Sofie Danielsson arbetat
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
under tre olika vd:ar som verkat under perioder med olika
förutsättningar. När hon tillträdde låg fokus på att vända
en negativ skuldtrend och skapa förutsättningar för
att växa. Hon har även arbetat sig igenom finanskrisen
och dess efterdyningar som innebar stora utmaningar
för branschen. I dag står NCC inför en mer utåtriktad
period.
— Byggbranschen går rent generellt mot bättre tider,
inte minst i Sverige där flera stora infrastrukturprojekt
planeras. Efterfrågan ser fortsatt god ut, men samtidigt är
byggbranschen väldigt konjunkturkänslig. Det såg vi inte
minst i samband med finanskrisen — på våren 2009 sjönk
orderingången med cirka 30 procent.
Ber man henne blicka framåt mot var hon själv befinner
sig om fem år säger hon:
— Det vet man inte, men jag trivs bra i byggbranschen.
Det är en rolig bransch att arbeta inom och jag är stolt
över byggbranschen i dag. Vi är en stor samhällsaktör med
möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Att få vara
med om det är spännande, säger hon. Eye 4–2013 19
eye | utblick
Sanden blev till guld
På 40 år har oljerikedomarna förvandlat fattiga byar till glittrande
­metropoler. Nu investerar Dubai och Förenade Arabemiraten
i ­kunskaps­­intensiva näringar med hjälp av en statlig investeringsfond
som är dubbelt så stor som den norska oljefonden. Text: Jonas Rehnberg Foto: Getty
Frida Wallnor.
Förenade Arabemiraten är Sveriges
tredje största handelspartner i Mellanöstern, 2012
uppgick exporten
till 5,34 miljarder
kronor. Sverige har
ambassad i Abu
Dhabi sedan 2002
och UAE:s ambassad i Stockholm
invigdes 2005.
20 Eye 4–2013
Dubais äldre invånare kanske minns hur de en gång i
tiden åt rostade gräshoppor för att överleva när
svälten härjade på 1940-talet. Då fanns varken el, skolor
eller vägar. I dag tar de cityjeepen längs fjortonfiliga gator
till världens största köpcenter och låter barnbarnen shoppa
loss bland tusentals märkesbutiker. Sedan väntar en skidtur
i världens största konstgjorda skidbacke eller afternoon tea
på världens enda sjustjärniga hotell. Ett par timmar bort i
Abu Dhabi kan de inom kort besöka en filial till Louvren.
De shejkdömen som 1971 bildade Förenade Arabemiraten, UAE, har genomgått en svindlande utveckling sedan
britterna lämnade det protektorat som kallades Fördragskusten. Några år tidigare hade olja påträffats och i dag är
landet världens fjärde största oljeexportör. På en yta mindre än Götaland finns större oljereserver än i hela Ryssland.
Enbart Abu Dhabis statliga investeringsfond bedöms innehålla 875 miljarder dollar, mer än dubbelt så mycket som
den norska oljefonden. I Dubai är oljan i det närmaste slut,
men pengarna fortsätter att strömma in som ett resultat
av emiratets målmedvetna och framgångsrika satsning på
att bli ett handels- och finanscentrum.
Det är svårt att tro att ett litet land mittemellan teokratistyrda bjässar som Saudiarabien och Iran kan uppfattas
som en trygg plats att investera i — och dessutom bevara
en image som tolerant mångkulturell smältdegel — men
läget ser fortsatt ljust ut, menar bedömare som Frida
Wallnor, politisk analytiker på Swedbank Robur:
— UAE har gynnats av den arabiska våren och ses som
ett stabilt hörn i en turbulent region. Alltmer kapital stannar kvar och investeras lokalt, vilket har gjort att återhämtningen efter finanskrisen gått snabbare än väntat.
I kölvattnet av finanskrisen drabbades Dubai av en
fastighetskris. Men när de internationella kapitalflödena
sinade ryckte grannemiratet Abu Dhabi ut och under de
senaste 12 månaderna har fastighetspriserna stigit snabbare än i någon annan stad i världen.
En trygg hamn
Frida Wallnor konstaterar att UAE hittills förefaller vara
immunt mot den typ av spänningar som förekommit i stora
delar av Mellanöstern.
— Naturligtvis beror detta mycket på oljepengarna och en
stabil politisk ledning. En liten befolkning gör sitt till.
En konsekvens av den arabiska våren är att emiratens
härskare insett behovet av att investera i samhällsutveckling. Därför stannar mer av oljeinkomsterna kvar i landet.
— Medelklassen var pådrivande i den arabiska våren,
och för att hålla sig väl med den måste även auktoritära
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Foto: Dubai Expo 2020
eye | utblick
Landsfadern
shejk Zayed.
Dubai värd för
World Expo 2020
Burj Khalifa — världens
högsta byggnad.
163 våningar gör
konstruktionen 830
meter hög.
regimer investera i utbildning, hälsovård och infrastruktur,
säger Cherif Sayed och konstaterar att det handlar om
områden där Sverige har fördelar.
Business Sweden har kartlagt vilka sektorer som växer
och Sveriges möjligheter att konkurrera på dessa. Intressanta områden är life science (från sjukhusdrift till medicinteknik), transport och säkerhet, samt it och telekom.
Att 60−70 procent av investeringarna är statliga ställer
särskilda krav, menar Cherif Sayed:
— Att navigera bland myndigheter är krävande i Mellanöstern. För att få något gjort gäller det att identifiera de
verkliga påverkarna — och det är inte alltid de formella
beslutsfattarna.
Ingen tull, inga skatter
Dubai har en sekellång historia av handel och öppenhet
mot omvärlden. Utländska företag kan etablera helägda
dotterbolag i ekonomiska frizoner, där det råder skatteoch tull­frihet. I övriga landet kan utlänningar äga max 49
procent av ett bolag och det krävs en lokal partner.
Vissa frizoner är nischade mot särskilda branscher —
som it, telekom, media och hälsovård — medan andra är
knutna till enorma hamnar.
— Med Silicon Valley som förebild skapar man ekosystem
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Två frågor till Joe Murphy, chef för
EY i Dubai.
Vad talar för Dubai?
— En finansiell, legal och fysisk infrastruktur
av världsklass, med flera hamnar och flygplatser
samt bra vägnät.
Vad innebär det för Dubai att få arrangera World
Expo 2020?
— Valet av Dubai kommer att locka ännu mer
internationellt kapital till UAE och markerar
startskottet för en ny fas av ekonomisk utveckling och tillväxt i landet. Arrangemanget stödjer
Dubais vision att bli den ledande kommersiella
länken mellan ekonomierna i Afrika, Mellan­
östern och Asien. ”Med Silicon Valley som förebild skapar
man ekosystem för bolag från samma
bransch ”
för bolag från samma bransch i förhoppning om spinoffer.
Frizonernas hamnar har gjort Dubai till en logistikhubb
och en reexportmarknad för många bolag. Affärerna görs
här även om produkterna kanske inte tillverkas här, säger
Cherif Sayed.
Många företag har öppnat regionkontor i Dubai, var­
ifrån man kontrollerar affärerna i hela Mellanöstern och
Nord­afrika. Inte minst närheten till regionens lokomotiv,
Saudiarabien, lockar företag som av olika skäl inte vill
etablera sig i det slutna saudiska kungadömet. Ett skäl är
naturligtvis livsstilen, påpekar Cherif Sayed:
— Det är lätt att ta med familjen hit. Här finns internationella skolor, religionsfrihet, alkohol och fläskkött. Du kan
leva ett normalt liv.
Många verkar hålla med. I Dubai finns i dag cirka 3 000
svenskar och närmare 250 bolag med svensk anknytning.
Ett av dessa är Esab, vars Mellanösternchef Johan Fransson
prisar stabiliteten och affärsmöjligheterna i UAE:
Cherif Sayed.
Eye 4–2013 21
eye | utblick
Den nybyggda stadsdelen Dubai
Marina har utnämnts till "världens
högsta kvarter" av den brittiska
fastighetskonsulten EC Harris.
Johan Fransson.
— Emiraten har gjort rätt från början och investerat i
medborgarnas bästa. Dessutom har de varit fantastiskt
duktiga på att förstå vad man behöver göra för att attrahera företag och individer.
— Det råder stor öppenhet för människor från hela
världen, för nya kontakter och influenser. I mina barns
skola finns 80 olika nationaliteter. Befolkningen är ung och
välutbildad. De flesta pratar engelska. Det finns en mogen
och köpstark hemmamarknad.
Dubai är navet i företagets Mellanösternregion, där
även Pakistan och Turkiet ingår.
— Det är en marknad med en befolkning på 550 miljoner
människor, som växer med 1,75 procent om året. Medelåldern är 25 år jämfört med 40 i Europa, där befolkningen
bara växer med 0,2 procent per år.
Skyskrapor och skidbackar
Lars Bergström.
22 Eye 4–2013
Esab är världsledande på svetsutrustning och säljer till oljeoch gasrelaterade företag. Att leverera kunskap och service
är viktigt i UAE, menar Johan Fransson:
— Här finns några av världens mest avancerade konstruktioner, från Burj Khalifa (världens högsta byggnad)
till den stålkonstruktion som formar den konstgjorda
skidbacken Ski Dubai och flera offshoreanläggningar. Att
Esab funnits i Dubai i 30 år är en styrka i en kultur där
personliga relationer är avgörande.
Det svenskgrundade företag som funnits längst i Mellanöstern är förmodligen GAC. Från starten i Kuwait 1956
har företaget vuxit till att bli regionens ledande aktör
inom shipping, logistik och marint relaterade tjänster. Det
grundades av dåvarande ägaren till resekoncernen Nyman
& Schultz, Bengt Lindwall, och har i dag 10 000 anställda i
ett 50-tal länder.
År 2002 flyttade koncernen huvudkontoret från Aten
till Dubai. Lars Bergström, regionchef för Mellanöstern,
förklarar varför:
— Få platser i världen har lika bra förbindelser och infrastruktur som Dubai. Man kan inte annat än beundra det
strategiska tänkande som fört landet dit det är i dag.
GAC ägs i dag av en stiftelse i Liechtenstein men framhåller gärna sina svenska anor:
— Sverige och svenskar har alltjämt ett väldigt gott
rykte, speciellt inom shipping med vår bakgrund som sjöfartsnation. På GAC lägger vi stor vikt vid att de vi anställer förstår både religion och kultur, så att de får respekt för
lokala sedvänjor. Förståelse för religionen är en viktig del
av att göra affärer här. Att till exempel känna till bakgrunden till konflikten mellan sunni och shia inom islam är en
fördel. Olika länder i regionen tillämpar religiösa påbud i
olika hög grad, och det gäller att förstå hur man hanterar
detta.
GAC började bygga relationer här redan innan UAE var
ett land. 1967 fick företaget sitt tillstånd direkt i handen
av UAE:s landsfader shejk Zayed i Abu Dhabi, sedermera
landets president i 33 år.
Hur är affärsklimatet i dag?
— Det är en krävande marknad, där kunderna förväntar
sig mycket hög service. Som svensk förväntas man leverera kvalitet. Mycket bygger på långa och nära relationer.
Man måste ha tålamod och vara beredd att vika mycket tid
för småprat, säger Lars Bergström.
Kravet på att ha en lokal partner (om man inte verkar
enbart i en frizon) ser han enbart som ett plus:
— Man får oerhört mycket hjälp med samhällskontakter.
UAE och i synnerhet Dubai satsar hårt på att diversifiera
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | utblick
Dubai Mall är världens största
shoppingcenter och lockade 2012
fler turister än New York City.
Svenska burgare går hem i Dubai
ekonomin bortom oljan. Icke petroleumrelaterade verksamheter svarar redan för 70 procent av emiratens BNP.
Delvis bottnar denna strävan i att minska sårbarheten för
svängningar i oljepriset. Men det finns andra skäl, förklarar
Cherif Sayed:
— Landet kan inte förbli beroende av utländsk arbetskraft hur länge som helst. Därför vill man se en kompetensöverföring till sina egna medborgare.
En konsekvens är att bolagen måste anställa en viss kvot
infödda och överföra kompetens till dem.
Den svenska restaurangÄr det en fördel att
kedjan Max öppnade i Dubai
vara svensk?
för ett år sedan. Med ett
— Utan tvekan. Man hör
tiotal restauranger på plats
bara positivt om Sverige.
planerar vd Richard BergDet är en av anledningfors för vidare expansion
arna till att just vi blev
och spår att Mellanöstern på
kontaktade. Sverige har
sikt blir en större marknad
bra rykte, inte bara poliRichard Bergfors.
än Sverige för Max.
tiskt utan också kvalitetsHur hamnade ni i Dubai?
och värderingsmässigt, mycket på
— Vi blev kontaktade av en av
grund av företag som H&M, Ikea,
Mellanösterns största retailers, som
Ericsson och Volvo.
var intresserad av att ta Max till lanVarför är snabbmat så stort här?
det. En partner är en nödvändighet.
— Restaurangmarknaden är
Vi har inte den kunskap om marknamycket stor. Mat är extremt viktigt
den som krävs i fråga om kulturella
i den här kulturen, det är så man
aspekter och att göra affärer på en
umgås. Alkohol fyller ju inte heller
så annorlunda marknad.
samma funktion som hemma. Sagolandets baksida
Till sist, är allting verkligen så rosenrött som det verkar i
emiraten? På många sätt, ja, även om vissa inslag sticker i
ögonen, medger Cherif Sayed:
— Visst är det svårt som svensk att inte reflektera över
gästarbetarnas förhållanden. De tjänar inte mycket
jämfört med övriga invånare, men skulle å andra sidan
aldrig få samma lön i sina hemländer. Att alla är här för
att arbeta och tjäna pengar minskar risken för oroligheter.
Alla är beroende av varandra.
På Swedbank Robur påpekar Frida Wallnor att klyftorna i
landet — dels mellan infödda och gästarbetare, dels mellan
emiraten — självfallet rymmer frön till konflikter. Hon bedömer risken som relativt liten, men påpekar att läget kan
förändras om strömningar som Muslimska brödraskapet
får fotfäste i ett land med så enorma klyftor:
− Även den religiösa konflikten mellan sunni- och shiamuslimer rymmer spänningar av en typ som redan utlöst
oroligheter i Bahrain och Kuwait. Syrienkonflikten har
förstärkt dessa spänningar.
När USA minskar sin oljeimport och sin närvaro i regionen skapas ett annat säkerhetsläge. Och Cherif Sayed
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
EY i Dubai
EY har funnits i Dubai sedan 1966
och har kontor även i Abu Dhabi.
Med 29 delägare och 700 med­
arbetare i landet är EY det största
rådgivningsföretaget i UAE, men
också i hela region Mellanöstern och
Nordafrika. Medarbetarna representerar en rad kompetensområden,
och levererar revisions- och rådgivningstjänster till en majoritet av
landets företag. För mer information
kontakta EY. ser externa hot som betydligt allvarligare än interna, men
konstaterar att affärsvärlden lever sitt liv och den politiska
världen sitt. Det är mycket retorik i den ena och business
as usual i den andra.
— För företagen är inte den politiska utvecklingen så
viktig. Det är marknadskrafterna som styr, säger Cherif
Sayed.
Pengar är uppenbarligen ett smörjmedel som räcker
ganska långt. Frågan är hur långt … Eye 4–2013 23
eye | tax
Svårt nå enighet
”Länderna i det
fördjupade samarbetet
måste nå enighet om
att de vill ha förslaget”
— Lena Hiort af Ornäs Leijon
I februari 2010 startades en
folkrörelse i Storbritannien med
målet att införa en global skatt på
finansiella transaktioner, den så
kallade Robin Hood-skatten.
I juni 2010, inför G20-mötet,
fick IMF i uppdrag att utreda
möjligheterna att införa en global
skatt. Ingen enighet uppnåddes.
2011 presenterade EU-kom­
missionen sitt första förslag till
de 27 medlemsländerna. Endast
elva länder beslutade sig för att
driva ett ändrat förslag vidare
inom ramen för ett så kallat för­
djupat samarbete. Sverige är inte
ett av dessa länder.
I februari 2013 presente­
rades det nya förslaget för de
elva länderna i det fördjupade
samarbetet
Några månader senare vände
sig Storbritannien mot förslaget
eftersom det ansågs strida mot
EU-rätten. Omstridd finansskatt
Turerna har varit många sedan förslaget om en skatt på finansiella trans­
aktioner, FTT, lanserades i EU 2011. Även om många frågetecken återstår
är det dags att förbereda sig, menar experter. Text: Henrik Norberg Foto: Stefan Sigemo
FTT är en förkortning för Financial Transaction Tax.
I korthet är det en indirekt skatt på finansiella
transaktioner som elva EU-länder har bestämt sig för att gå
vidare med i ett så kallat fördjupat samarbete.
Tanken med förslaget är att även företag och organisa­
tioner i länder som står utanför samarbetet, som Sverige,
ska betala skatt till länderna. Skatten ska betalas om till
exempel ett svenskt företag genomför en transaktion
med en motpart från något av länderna i det fördjupade
samarbetet.
Som förslaget ser ut just nu ska båda parter i en finan­
siell transaktion betala 0,01 procent i skatt om det gäller
derivat. Övriga finansiella transaktioner beskattas med
0,1 procent. Skattesatserna är miniminivåer och om ett
land vill ta ut högre skatt är det fritt fram.
24 Eye 4–2013
Elva länder ingår
i det fördjupade
sam­arbete som har
som mål att införa
en skatt på finansiella transaktioner, FTT: Belgien,
Tyskland, Estland,
Grekland, Spanien,
Frankrike, Italien,
Österrike, Portugal, Slovenien och
Slovakien.
Planen var att FTT skulle införas den 1 januari 2014,
sedan meddelade EU-kommissionen att datumet hade flyt­
tats fram till den 1 juli samma år. Men det troliga är att det
dröjer längre än så.
— Att de elva länderna ska komma överens om en slutlig
utformning fram till den 1 juli 2014 tycks som en mycket
optimistisk tidsplan. Länderna i det fördjupade samarbetet
måste nå enighet om att de vill ha förslaget och hur det
ska utformas, säger Lena Hiort af Ornäs Leijon, departe­
mentssekreterare vid Finansdepartementet, som har fört
Sveriges talan i EU.
Oskar Henkow, docent vid Institutionen för Handels­
rätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, är av
samma mening.
— Det har även läckt ut så kallade ”non papers”,
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | tax
inoffici­ella dokument, och planer på att i stället införa skat­
ten successivt genom att till exempel börja med en skatt på
aktiehandel. Hur det blir i slutänden vet ingen, men vi vet
att det finns många delade meningar, säger han.
Tysk tvekan
Ett annat frågetecken är Tyskland som tidigare drivit på för
att införa FTT, men osäkerheten om vad landet vill har ökat
sedan valet. Trots stora valframgångar måste kristdemo­
kraterna ändå förlita sig på andra partier för att fortsätta
regera. Dessutom kan kommande val till Europaparlamentet
medföra att flera EU-kommissionärer byts ut.
Lena Hiort af Ornäs Leijon har varit med vid EU:s
möten:
— Vi har konsekvent fört fram Sveriges synpunkter på
utformningen av förslaget och påtalat att det ska beakta
icke deltagande medlemsstaters intressen. Det kommer vi
att fortsätta med.
— Fortfarande pågår förhandlingar och troligtvis kommer
en hel del att förändras jämfört med det förslag som nu
ligger. Vi ser mycket positivt på det yttrande som Rådets
rättstjänst meddelade i september. Det visar att vi har fått
gehör för våra synpunkter, säger hon.
Rådets rättstjänst, en juridisk avdelning inom EU:s
ministerråd, kom fram till att FTT inte är förenligt med
­EU-fördraget eftersom EU-länder som står utanför drab­
bas. Dock är Rådets uttalande inte bindande, vilket innebär
att länderna kan gå vidare med förslaget.
Att stater beskattar finansiella transaktioner är inget
nytt. Danmark har den så kallade lönsumsavgiften, en
skatt som bankerna betalar och som grundas på löneun­
derlaget. Frankrike och Italien har skatter på finansiella
tjänster och Storbritannien en så kallad stamp duty.
”Om finansiella tjänster ingår i moms­
systemet kan man bestämma att det
ska vara viss procents moms på bolån.
Allt blir tydligt och transparent.”
— Det är fullt möjligt att beskatta finansiella transak­
tioner. Men vilken sorts skatt man ska införa beror på
vad man vill uppnå. Om målet är att få mer intäkter till
statskassan är FTT fel väg att gå. Då är Financial Activity
Tax, FAT, en bättre lösning, alltså ungefär som den lösning
Danmark har valt, säger Oskar Henkow.
Handeln flyttar
Oskar Henkow.
Enligt Oskar Henkow kommer FTT att påverka vad finan­
siella företag väljer att göra för slags transaktioner.
— Till exempel kommer automatiserad handel att flytta
från EU liksom annan verksamhet som bygger på handel
med stora volymer, men där marginalerna är små. Om
det är syftet med det fördjupade samarbetet så är målet
uppnått med skatten, säger han.
I dag utgår inte moms på finansiella tjänster och därför
kan inte banker dra av moms. Oskar Henkow menar att ett
bättre alternativ är att momsbelägga finansiella tjänster.
— I dag beskattar vi bankens förvärv med moms, eftersom
de inte får dra av momsen. Den kostnaden påförs i slutän­
den oss konsumenter, men vi vet inte med hur mycket.
Moms ska vara en tydlig skatt på privat konsumtion.
— Om finansiella tjänster ingår i momssystemet kan man
bestämma att det ska vara viss procents moms på bolån.
Allt blir tydligt och transparent, säger Oskar Henkow. Förbered dig inför FTT
Det är inte bara finansiella
företag som banker som
påverkas om FTT införs. Alla
finansiella institut kan komma
att omfattas. Och dit räknas
även företagens treasury-bolag
som kan behöva betala skatt vid
till exempel koncernutlåning och
vid förvaltning av kapital.
— Oavsett om FTT införs eller
inte finns ett stort intresse
för att beskatta finansiella
transaktioner. En rimlig åtgärd
är därför att genomföra en
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
konsekvensanalys av hur en
finansiell skatt påverkar ett
bolag, säger Jesper Öberg vid
EY.
Hur kan en konsekvens­
analys utformas?
— Man kan göra stickprov
eller en fullskalig analys. En
bra start är att börja analysera
de delar där man tror att man
har störst exponering. Sedan
kan man gå vidare med en mer
omfattande analys där de olika
flödena kartläggs.
Hur kommer företa­
resultatet att påver­
gen att påverkas om
kas, vilket leder till
FTT blir verklighet?
­frågeställningar som
— I slutänden kom­
hur man ska fånga
Jesper Öberg.
mer detta att bli en
upp merkostnaden
skattehanteringsfråga
för skatten i avtalen
för bolagen. De måste ha rätt
och i prissättningen. Om bolag
verktyg och system på plats för
även framöver ska kunna ha
att kunna hantera allt detta.
marginaler på sina affärer
Systemen måste kunna hantera
måste de ha koll på om för­
olika flöden beroende på vilket
säljningen hamnar i FTT-fållan
land transaktionen sker mot
eller inte, annars finns risk för
gång från gång.
felprissättning, avslutar Jesper
— Därtill kommer det egna
Öberg.
Eye 4–2013 25
eye | on
Dow har nått nya
rekordnivåer efter
förhoppningar för
Yellens politik.
Foto: Getty Images
Har du tillräcklig
­mental styrka?
QE omstritt — men Yellen populär
Den nytillträdande Fed-chefen Janet
framöver, även efter det att Fed nått
Yellen försvarar den amerikanska centröskeln för att börja fundera på en
tralbankens program för kvantitativa
höjning av styrräntan”.
lättnader, QE. Hon menar att de har
stärkt ekonomisk tillväxt och innebär
Men alla håller inte med. Den före detta
fördelar som överstiger riskerna.
Fed-tjänstemannen Andrew Huszar är
”Genom att sätta press på de långa
kritisk till stödköpsprogrammet:
räntorna, och hjälpa till att göra de
”Jag kan bara säga: Jag är ledsen
Janet Yellen.
finansiella förhållandena mer ackomAmerika”, skriver han i Wall Street
moderande, har Federal Reserves
Journal. Andrew Huszar var ansvarig
tillgångsköp stött en kraftfullare ekonomisk
för Federal Reserves stödköp mellan åren 2009
återhämtning, en förbättrad arbetsmarknad
och 2010 och köpte bostadsobligationer för
och en inflation närmare vårt 2-procentsmål”,
1 250 miljarder dollar på ett år. Enligt honom
skrev hon i ett öppet brev till amerikanska
visade resultatet av QE endast på små försenatorer.
bättringar för de amerikanska medborgarna.
Janet Yellen uppgav också att ”Penning­
Huszar menar att det verkliga problemet är
politiken troligen fortsättningsvis kommer
en i grunden osund amerikansk ekonomi, där
att vara mycket ackommoderande en lång tid
Federal Reserve är kärnan. Handskriven årsredovisning ny trend
2 /3
av de nystartade aktiebolag som får välja bort revisor
sedan en regeländring 2010 har också valt att göra
det. En av konsekvenserna är slarvigare årsredovisningar.
– Företagen har ingen koll på formalia. Jag sitter ofta
med en handfull handskrivna årsredovisningar, säger en
­handläggare på Bolagsverket.
26 Eye 4–2013
Att vara stark mentalt handlar lika
mycket om vad man inte gör, som
vad man gör. Det skriver tidskriften
Forbes och listar 13 saker som
framgångsrika individer
INTE slösar energi på:
1. Lägger tid på att
tycka synd om sig själva
2. Ger andra makt över sina känslor
3. Skyggar för förändring
4. Slösar energi på saker de inte kan
styra över
5. Bryr sig om att vara andra till lags
6. Är rädda för att ta kalkylerade
risker
7. Grubblar över det förgångna
8. Gör samma misstag gång på
gång
9. Avundas andras framgångar
10. Ger upp efter ett misslyckande
11. Är rädda för att vara ensamma
12. Anser att omvärlden är skyldig
dem något
13. Förväntar sig omedelbara
resultat Diamonds are forever
”Pink star”, den plommonstora
diamant som nyligen gick under klubban på Sotheby's i Genève, är den
dyraste ädelsten som sålts. Det stod
klart när det vinnande budet, 83
miljoner dollar, lades efter en intensiv fem minuter lång budgivning.
Diamanten beskrivs som ”full av eld
och ljus” och är en av världens ”största naturliga
skatter”. Den har skurits och polerats fram från en
rådiamant på 132,5 karat. Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
eye | shipping
”Vår strategi är att
hålla stenhårt fokus
på optimering av
verksamheten”
Lugn i stormen
Fallande rater och stenhård konkurrens
— den globala shippingindustrin står inför
stora u
­ tmaningar. Men Søren Strøm, CFO
på världens största containerrederi Maersk
Line, har s­ trategin klar för att hålla
­affärerna på rätt köl. Text: Tobias Hammar Foto: Martin Juul
Det var ingen lätt uppgift, förklarar han. Søren
Strøm hade arbetat som konsult och revisor på EY i
hela sitt vuxna liv, när han 2010 blev kontaktad av en
headhunter som gav honom ett utmanande erbjudande: att
ta klivet över till industrin. Danska rederiet Clipper Group
A/S gick igenom ett antal genomgripande förändringar och
undrade om han ville ta jobbet som bolagets nya CFO.
— Det var ett oerhört svårt beslut att ta. EY hade genomgått stora förändringar i Danmark och höll just på att få
upp farten igen. Jag hade jobbat i bolaget sedan tjugoårsåldern, var partner och arbetade nära flera av mina äldsta
vänner. Samtidigt hade jag en delvis annan syn på EY:s
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
strategiska inriktning än övriga ledningen, så efter fem
månaders dialog med Clipper Group A/S tackade jag ja,
säger han, och fortsätter:
— Det tog ett tag att vänja sig. Jag kom från en extremt
hektisk verksamhet och var tvungen att lära mig att växla
från att vara rådgivare till chef och CFO. Men det var en
oerhört spännande och lärorik resa.
Nästa stora omställning kom bara två år senare, när han
blev erbjuden positionen som CFO för världens största
containerrederi, Maersk Line. Efter två veckors intensiv
betänketid tog han jobbet — och blev därmed högste
ansvarig för en finansavdelning som samlar över 4 000
världen över.
— Målet var definierat från början: jag skulle se till att
bygga en helt ny central finansorganisation. Jag skulle
också förbättra informationskvaliteten och bidra till att
bygga upp nya end-to-end-processer för några av våra viktigaste finansiella verksamheter. Vi är inte där ännu, men i
somras gick vi live på flera nya system och vi fortsätter nu
på den resan.
Vilka var dina viktigaste prioriteringar när du började?
— När jag kom ombord var min första prioritet att så
Eye 4–2013 27
eye | shipping
Søren Strøm.
”Jag har insett att det är
en sak att ha rätt formell
kunskap och kompetens för
sitt uppdrag — och en helt
annan fråga hur man på bästa
sätt motiverar människor till
effektiv förändring”
fort som möjligt få den nya finansstrukturen på plats.
­Organisationen hade genomgått många stora förändringar, så det fanns en utbredd osäkerhet bland de
anställda och jag var mån om att snabbt etablera stabilitet.
Jag började den 1 november, och bara en vecka senare
åkte jag och mitt team till Indien för att besöka vårt globala servicecenter. Under den veckan kom vi överens om
strukturen, och när folk gick på julledighet någon månad
senare visste alla anställda hur den nya finansorganisationen skulle se ut.
Marknaden för containerfrakt genomgår stora förändringar just nu. Hur skulle du beskriva affärsklimatet?
— Branschen är extremt konkurrensutsatt, vilket bland
annat har med den pågående ”kapprustningen” att göra.
Många nya, stora fartyg kommer ut på marknaden. Det
driver upp kapaciteten och sätter priserna under hård
press. I det klimatet är det nödvändigt att hitta ett sätt att
operera. För vår del är strategin att hålla stenhårt fokus på
optimering av verksamheten. Jämför du första halvåret
2012 med samma period i år, kan du se att våra intäkter
är mer eller mindre oförändrade. Men på ”bottom line”
har nettoresultatet förbättrats med runt en miljard USdollar.
Maersk Line har skurit i kostnaderna...?
— Ja, eller snarare satsat på att optimera verksamheten.
28 Eye 4–2013
Vi har optimerat vårt nätverk och vår logistikplanering,
fokuserat på bränsleeffektivitet och utnyttjat ”slow steaming”, med sänkta fartygshastigheter, för att både spara
bränsle och hantera kapacitet — bland annat.
— Det tuffa marknadsläget är också en av orsakerna till
varför vi har skapat ett ”large vessel sharing agreement”
med två av våra största konkurrenter. Det ger oss tillgång
till ett betydligt större nätverk, vilket ger oss bättre möjligheter att kontrollera våra kostnader.
Om du skulle lista de viktigaste utmaningarna för
Maersk Line de kommande åren — vilka är de?
— När Søren Skou tog över som CEO för Maersk Line
förra året kallade han sitt första initiativ ”back in black”.
Under början av 2012 förlorade bolaget omkring sex
miljoner US-dollar — per dag. Men han lyckades vända
den utvecklingen genom att definiera en tydlig strategisk
handlingsplan och minutiöst hålla fokus på den. Det lärde
jag mig mycket av: nyckeln till att lyckas handlar om att
hela tiden hålla sig till sina strategiska mål.
— Det är också här vår främsta utmaning ligger: att
fullborda vår strategi. Den bygger i sig på flera fundament,
bland annat att optimera vårt nätverk, reducera vår kostnadsmassa och det vi kallar ”manage for profit”. Under
dessa områden har vi sedan en rad strategiska åtgärder
som vi har åtagit oss att genomföra.
Vill du veta mer?
Maersk Line är
­världens största
rederi inom con­
tainerfrakt. Bolaget grundades
1904 och har i dag
över 600 fartyg
och fler än 25 000
anställda. I flottan
ingår bland annat
Maersk Mc-Kinney
Møller, världens
största fartyg i
den nya så kallade
Triple E-klassen.
Fartyget mäter
400 meter på
längden och har
kapacitet för
18 000 tjugofots­
containrar.
www.ey.com/se/eye
eye | shipping
Containerfartyget
Edith Mærsk, här
utanför Hongkong,
har kapacitet att
transportera ”bara”
13 500 containrar.
Hur ser din roll som CFO ut i genomförandet av
­strategin?
— Finans spelar en stor roll i det här sammanhanget. I ett
bolag som detta är det så många som är involverade i en
väldig massa processer. Som CFO ser jag som ett av mina
viktigaste uppdrag att definiera en gemensam struktur
och en gemensam uppsättning data, så att alla utgår från
samma spelplan. Vi har kommit en bra bit, men är ännu inte
helt framme. Det är en stor uppgift att förbättra kvaliteten
på våra ekonomiska och statistiska besluts­underlag.
— En annan viktig utmaning är att förenkla och standardisera verksamheten, och fokusera på end-to-endprocesserna. Vårt mål är att bygga en finansfunktion i
absolut världsklass. Kvalitet, snabbhet och kompetenta
människor. Det är vårt fokus när vi ska genomdriva vår
­effektivitets­agenda.
Nu har du arbetat inom industrin i lite mer än tre år.
Vilka är dina viktigaste lärdomar?
— Ödmjukhet. Jag har insett att det är en sak att ha rätt
formell kunskap och kompetens för sitt uppdrag — och en
helt annan fråga hur man på bästa sätt motiverar människor till effektiv förändring. Här skiljer sig industrin en
aning från den högt uppskruvade konsultvärlden. Tempot
och miljön är annorlunda, så dina ledarkompetenser testas
på ett helt annat sätt. Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Nordiskt team stödjer Maersk globalt
EY levererar
tjänster till
Maersk med
hjälp av ett
nordiskt team
som samarbetar över affärsområdes- och
John Avaldsnes.
landgränser.
Kundansvarige
John Avaldsnes förklarar
varför:
— Syftet är att vi ska kunna
leverera tjänster av högsta
kvalitet med hjälp av specifik
branschkunskap om shipping
till Maersk över hela världen,
oavsett var i världen de efterfrågas.
Förutom John Avaldsnes
består kärngruppen av: Mads
Hansen (affärsutveckling),
Jakob Fogt (transaktioner),
Farzin Saber (advisory),
Henrik Arhnung (skatt) och
Christian Johansen (revision).
— Vi hanterar och samordnar alla
uppdrag från
Maersk, oavsett
vilken tjänst det
handlar om och
oavsett var, i
syfte att erbjuda
­kunden en enda
kontaktpunkt,
Mads Hansen.
säger Mads
Hansen.
Eye 4–2013 29
EY
noterar
Här finns skogsindustrins framtid
Skogsindustrin måste
öka sin närvaro på
nya tillväxtmarknader
bortom Bric-länderna för
att kompensera vikande
Reaching out
efterfrågan på befint­
liga marknader. En ny
rapport från EY pekar ut
länderna med störst potential.
Massa- och pappersindustrin har länge plå­
gats av dålig lönsamhet till följd av överkapa­
citet och minskad efterfrågan på tryckpapper
i digitaliseringens kölvatten. Allt färre läser
tryckta tidningar, vilket branschen behöver
kompensera med ökad närvaro på framtidens
tillväxtmarknader. EY:s nya rapport Reaching
out — Opportunities in the new rapid-growth
markets pekar ut sju lovande framtidsmark­
nader som internationella skogsföretag hit­
tills inte har uppmärksammat i någon större
utsträckning: Mexiko, Colombia, Sydafrika,
Turkiet, Thailand, Vietnam och Indonesien.
Ulf Borgcrantz på EY kommenterar
varför det är viktigt för skogsindustrin att
­identifiera nya tillväxtmarknader:
— Bric-ländernas potential är redan
dokumenterad i ett stort antal studier och de
flesta skogsbolag finns redan i dessa länder.
EY global forest products,
paper and packaging report 2013
Opportunities in the new
rapid-growth markets
Vår nya studie pekar på sju länder med låg
penetration från branschens sida och stor
framtidspotential.
Avgörande faktorer bakom EY:s rekom­
mendationer är de sju ländernas storlek och
långsiktiga potential för tillväxt. Hemma­
marknadens storlek och köpkraft, närhet till
andra stora marknader och industristruktur
har också tagits med i analysen, som utförts
i samarbete med Oxford Economics.
Massa- och pappersindustrin har genomgått en dramatisk omvandling under
senare år, inte minst i Norden. Omfattande
nedläggning av överskottskapacitet i jakt på
kostnadsminskningar har gjort att tusentals
arbetstillfällen gått förlorade. Den snabba
tillväxten för digitala medier har lett till
minskad efterfrågan på tryckpapper, särskilt
tidningspapper.
Medan ekonomierna i Nordamerika och
euroområdet gått kräftgång har världens
snabbväxande ekonomier fortsatt växa, i
synnerhet Kina. Västvärldens skogsföretag
investerar alltmer på tillväxtmarknaderna
i syfte att öka sin marknadsandel och
förlägga produktion till länder med lägre
kostnader.
Sju tillväxtmarknader som pekas ut som särskilt intressanta
Mexiko: Närhet till sydväs­
tra USA. Befolkning på 120
miljoner. Ekonomin växer
med över 5 procent per år.
Stabil regering.
Colombia: Stark tillväxt.
Stora skogstillgångar.
Ökande stabilitet.
Turkiet: 80 miljoner
konsumenter. Utmärkt
geografiskt läge. Stor
inhemsk marknad. Massaoch pappersföretagen är till
stor del privatägda.
Sydafrika: Stark tillväxt.
Afrika går mot en ljus fram­
tid generellt.
Thailand: Stor marknad.
Bra infrastruktur. Växande
medelklass. Bra läge mellan
Sydostasien och Indien.
Vietnam: Stark BNP-tillväxt.
Fiberresurser. Närhet till
södra Kina. Behov av inves­
teringar och export.
Indonesien: Enorma
skogstillgångar. Befolkning
på 240 miljoner. Stabil
regering. Många oberoende
skogsbolag. Starkt transaktionsår
Snabbväxarna saktar in
EY:s rapport Corporate Transaction Trends visar att
svenska storbolag totalt genomförde 36 företagsaffärer
under tredje kvartalet 2013, en ökning med 44 procent
jämfört med samma period förra året. Efter ett svagt
2012, pekar nu mycket på att 2013 kan närma sig nivå­
erna från 2011.
EY kartlägger varje kvartal förvärv och försäljningar
bland Sveriges största företag. Under tredje kvartalet
Pär-Ola Hansson.
2013 slutfördes 36 transaktioner, varav 27 var förvärv
och nio avyttringar. Detta är 8 procent färre företags­
affärer jämfört med ett relativt sett starkt andra kvartal. Under helåret 2011
slutfördes 155 företagstransaktioner, medan 2012 blev ett svagare år med
129 affärer.
— Trots färre affärer under tredje kvartalet, tycker jag att det ser ljust ut
för helåret 2013. Vi känner av en större optimism hos de svenska storbola­
gen och flera utannonserade affärer ligger i pipeline, kommenterar Pär-Ola
­Hansson på EY. Med undantag för Kina har tillväxten
i flertalet av världens ledande till­
växtländer saktat in till följd av ökad
osäkerhet på den globala finansmark­
Rapid-growthmarkets
naden. Det skriver EY i sin senaste
Rapid-Growth Market Forecast och
konstaterar att flera av de snabbväx­
ande ekonomierna drabbats av problem i form av fallande valutor, högre räntor och växande
underskott i bytesbalansen. Som följd av detta skriver
EY ned sin prognos för den sammanlagda tillväxten på
världens tillväxtmarknader för 2014 till 4,7 procent —
jämfört med 5,7 procent i föregående kvartals prognos.
Viktiga tillväxtländer som Brasilien, Indien, Indonesien
och Turkiet har tvingats föra en mer restriktiv penning­
politik till följd av ökad global osäkerhet, vilket i sin tur
dämpat konsumtion och investeringar.
30 Eye 4–2013
Growing Beyond
EY Rapid-Growth Markets Forecast
October 2013
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Samtliga rapporter finns på www.ey.com/se/rapporter
Dålig koll på rörlighet
Varsågod: beställ hem och läs
Många multinationella företag
saknar en struktur för att dra
Your talent
nytta av kompetensutveckling
in motion
hos utlandsstationerad personal.
De medarbetare som ansvarar
för intern rörlighet samt ut- och
hemflyttning medger att deras
team huvudsakligen sysslar med
praktiska frågor, och att det saknas en koppling
mellan tillsättning av utlandstjänster och företagens
övergripande strategi. Företagen har inte heller
några redskap för att mäta avkastningen på investe­
ringar i medarbetarnas rörlighet.
Det framgår av en ny undersökning från EY, med
namnet Your Talent in Motion: Global Mobility Effec­
tiveness Survey 2013, som bygger på intervjuer med
264 seniora handläggare av intern rörlighet. Studien
visar att 83 procent av deltagarna anser att utlands­
tjänstgöring har en positiv effekt på de berördas
karriärer, samt att det bidrar till ledarförsörjning och
genererar fördelar i den globala konkurrensen.
Att du läser Eye är självklart glädjande. Här tipsar vi om övriga
EY-tidskrifter och publikationer som du inte får missa. Flera av ­
pu­­blik­ationerna finns dessutom som appar. Vill du ha någon av tidning­
arna direkt i din brevlåda helt kostnadsfritt? Kontakta Andres Freisinger,
[email protected]
Global Mobility
Effectiveness Survey 2013
Exceptional. Utkommer två gånger per år och fokuserar på
starkt, globalt entreprenörskap och tongivande, världs­
berömda entreprenörer. Här får du ta del av ingående
porträtt och spännande reportage.
Capital Insights. I takt med att globala transaktio­
ner ökar växer även behovet av initierad kunskap
och unika insikter inom kapitalförvaltning. Capital
Insights möter dessa behov och här träffar du CFO:er och
andra nyckelpersoner från världens största bolag. Utkommer
fyra gånger per år. Besök även www.capitalinsights.info
Citizen Today. Tidningen som berör frågor, trender och
tendenser inom den offentliga sektorn över hela världen.
Utkommer fyra gånger per år. Ett måste för dig som verkar
inom stat, kommun, landsting eller icke vinstdrivande orga­
nisationer.
”Globaliseringen har ökat
behovet av medarbetare
som förstår och kan relatera
till olika marknader”
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye
Performance. Belyser de viktigaste kärnfrågorna
kring tillväxt, effektivitet och lönsamhet. Fyra gånger per
år får du ta del av högintressanta insikter från såväl företag
som våra främsta rådgivare inom områden som perfor­
mance improvement, verksamhetsstyrning och supply chain
management. Läs mer på performance.ey.com
Reporting. Den finansiella rapporteringen ser
olika ut i olika delar av världen. Reporting tittar på möjlighe­
terna och utmaningarna kring alla de specifika ämnen inom
den finansiella rapporteringen som transparens, governance,
styrelsearbete, hålbarhetsredovisning och så förstås alla nya
regelverk som ständigt introduceras.
T Magazine 10
— Globaliseringen har ökat
behovet av medarbetare som
förstår och kan relatera till olika
marknader. Mobilitetsansvariga
chefer borde spela en större roll
i den strategiska affärsplane­
ringen och inte bara ägna sig åt
att lösa praktiska frågor, säger
Dina Pyron.
Dina Pyron, Global Director
Human Capital vid EY.
Orsaken är brist på resurser. Hälften av deltagarna
i enkäten uppger att deras avdelningar är under­
bemannade. Ofta saknas ett program för att följa upp
medarbetarnas utlandstjänst när de återvänt. Kanske
är det därför som 16 procent av de medarbetare som
arbetat utomlands lämnar företaget inom två år efter
hemkomsten, medan 41 procent återvänder till exakt
samma jobb som de hade innan. Det är ett enormt
slöseri med värdefull erfarenhet och kompetens som
kan vara avgörande för att konkurrera på de markna­
der där framtidens tillväxt finns, konstaterar EY.
Dynamics. Biståndsvärlden står inför en mängd
fantastiska möjligheter men också utmaningar
som kräver tillförsikt och engagemang. Dynamics utkommer
två gånger per år.
Magazine
Tax insight for business leaders
10
T Magazine. Skatter, moms och mera skatter.
T Magazine belyser trenderna och uppdaterar dig
kring globala skattenyheter. Utkommer kvartalsvis. Läs mer
på tmagazine.ey.com
Rethinking the risk
management process
for tax
Emerging markets
flex their tax muscles
The tax function
welcomes a new role:
Head of Controversy
Closing the gap
Why tax risks are becoming
an issue for the boardroom
Eye 4–2013 31
© 2013 Ernst & Young AB. All Rights Reserved.
EY:s Nordic China Summit den
21 mars 2014
Årets stora händelse för dig som vill utveckla dina
affärer i världens viktigaste tillväxtmarknad. Kina
erbjuder gränslösa möjligheter men det gäller att
ha den rätta kunskapen.
På EY:s Nordic China Summit på Fotografiska i
Stockholm träffar du experter, företagsledare och
politiker som delar med sig av unika insikter kring
affärsmöjligheterna i Kina.
Vill du veta mer?
Kontakta [email protected]
32 Eye 4–2013
Vill du veta mer?
www.ey.com/se/eye