Transcript Det nya Nylands brigad 2015

Det nya Nylands brigad 2015
nr 4 december 2014 årgång 74
15
Kulturföreningen, vars verksamhet i dag är inriktad på att bevara,
sprida och förkovra den Finlandssvenska kulturen.
Föreningens kretsar erbjuder sina medlemmar möjlighet till
meningsfylld fritid på opolitisk grund.
Genom vår kulturfond stöder vi
Finlands svenska kultursträvanden.
Föreningsgården: Annegatan 26, 00 100 Helsingfors
Kansliet är öppet: måndagar 17-19 och torsdagar 18.30-19.30.
Telefonnummer kansli: (09) 601 426
E-postadress: [email protected]
Hemsida: www.arbetetsvanner.fi
Fanbäraren••2/2014
Fanbäraren
3/2009
2/2013
FANBÄRAREN
INNEHÅLL & REDAKTION Nr 4 /2014
REDAKTIONSRÅD
Ordförande
INNEHÅLL
Sjudande verksamhet, framgångar och utmaningar
4
Chefredaktör Merja Laaksonen
Kommendör Carl-Magnus Wasenius
Kommendör Juha Torkkeli
Kommendör Juha Mäkelä
Kommendörkapten Mikko Rundelin
Kommendörkapten Jari Savolainen
Saara Sjöblom
Thorbjörn Sirén
Jägare Samuel Rosas
Jägare David Haataja
En ny marin, en ny brigad
5
Julen är gemenskapens hyllning
7
Ändringar i uppgift, förfaringssätt och organisation
8
Kommodor Olavi Jantunen
Medlemmar
Ny organisation - ny utrustning - nytt stridssätt
10
Underhållets nya utmaningar
12
Ansvarig utgivare
Stabs- och signalkompaniet är redo för sina omfattande uppgifter
14
Chefredaktör
Signalentusiasm i Granatkastarkompaniet
16
Ekonom
Trident Juncture 2014
17
Korrektur
Internationella kustjägarkompaniet i beredskap under 2015
18
Redaktör
Nylands regionalbyrå - sju år av samarbete
20
Grafiker
Om sverigefinskan och finlandssvenskan
22
Pärmbild
Hänt i brigaden
24
Beväringarnas blogg
28
Gruppskjutövningar i Syndalen
30
Gillets sidor
31
Kommodor Olavi Jantunen
Merja Laaksonen
Per Sarén, Michaela Wiberg
Saara Sjöblom
Jägare David Haataja
Jägare Samuel Rosas
Patrick Bagge
Ombrytning
Jägare Samuel Rosas
Redaktionens adress
Fanbäraren
Nylands brigad
10640 Dragsvik, Finland
[email protected]
Tfn 0299 339 102
Merja Laaksonen
[email protected]
Tfn 0299 331 203
Annonspriser
1/1 sida
1/2 sida
1/4 sida
1/8 sida
340 €
220 €
140 €
85 €
Upplaga:
4000 exemplar, 4 nr/år
ISSN 0358-1268
Ekenäs Sparbank 405210-517182
Fanbäraren 1/2015 utkommer i mars. Material till tidningen (text och bilder) bör
inlämnas till redaktionen senast 15.2.2015.
FANBÄRAREN
Sjudande verksamhet,
framgångar och utmaningar
Å
r 2014 är inne på slutrakan. Detta
år har inom Nylands brigad kännetecknats av sjudande verksamhet. Stora övningar har följt på varandra,
av dessa har den internationella Northern
Coasts 14 -övningen givetvis toppat listan. Vid sidan av övningarna har också
tävlingar mellan olika truppförband ordnats och vi har med stor stolthet kunnat
berätta att Nylands brigads militärpoliser både i mars och i september vunnit
militärpolisernas regionala skjut- och
stridövning i Taipalsaari. Granatkastarkompaniet har nominerats till landets
bästa vid försvarsmaktens största övning
i maj i Rovajärvi och som tack för denna
fina prestation och framgångsrika arbete
överlag nu även premierats med Marinens Riddarpokal.
i somras inklusive det moderniserade
hamnområdet i Syndalen, JEHU-båtarna som står klara för användning våren
2015 samt grundsaneringen av kasern
1 som enligt dagens information inleds
i början av nästa år. Brigaden står tack
vare allt detta väl förberedd för de kommande utmaningarna.
Då dessutom premiärlöjtnant Patrick
Bagge belönats under året med infanterigeneral Adolf Ehrnrooths utmärkelse
till välmeriterade soldater, premiärlöjtnant Inge Bäckman erhållit priset Årets
utbildargärning och översergeant Bo
Sundström i slutet av år 2013 utnämnts
till Årets underofficer har vi nog all anledning att känna oss stolta och glada över
brigadens kunskapsnivå och prestationsförmåga. Detta bevisades ju också av att
brigadens internationella kustjägarkompani klarade evalueringen i samband med
NOCO14-övningen i september (se sidorna 18 – 19) med beröm.
Fanbäraren
tar
här också vara
på möjligheten
att tacka kommodor Olavi
Jantunen för
ett mycket
kreativt och
trevligt samarbete. Vi
önskar honom lycka
och framgång i de nya
utmaningarna
samtidigt som
vi önskar hans
efterträdare, .
kommodor Kjell
Törner välkommen i Fanbärarteamet.
Försvarsreformen har förberetts under de
senaste åren med målsättningen att försvarsmakten år 2015 är en väl fungerande,
kunnig och ansvarstagande organisation
med moderna verksamhetsmodeller, tekniska system och hjälpmedel. För att detta
arbete skall leda till önskat resultat krävs
en motiverad personal samt ändamålsenliga utrymmen och material som möjliggör verksamhet och utbildning enligt de
nya kraven. Som exempel på dylika investeringar vid Nylands brigad kan nämnas det nya hamnkontoret, som invigdes
4
Fanbäraren • 4/2014
Också Fanbäraren är väl förberedd för
sin uppgift att berätta om vad som händer och sker i brigaden. Tack
vare er, aktiva och kunniga
läsare, är framtagningen av
ett nytt Fanbärarnummer
alltid en lika stimulerande
utmaning. Vi möts åter
i spalterna om några
månader.
Fridfull Jul och
Informationsrikt Nytt
År!
Chefredaktör
Merja Laaksonen
FANBÄRAREN
En ny marin, en ny brigad
V
i börjar ha ett arbetsfyllt år
2014 bakom oss. Det är dags
att bereda sig för den viktigaste av högtider. Julen ger oss tid
att stanna upp och vara tillsammans
med våra familjer i hemmets värme.
Då vi ser framåt mot det nya året
fylls våra sinnen av ett annat
slags förväntan. Tanken att
det nya året alltid erbjuder en
möjlighet att göra något alldeles nytt eller åtminstone på
ett nytt sätt är tilltalande.
Det kommande året
kommer att vara
avsevärt annorlunda för oss.
Den nya marinen inleder sin
verksamhet
vid ingången
av 2015.
Marinreformen
har
haft
en
central roll
i arbetet
under de
senaste
två åren.
Och detta
arbete har
gjorts noggrant. Nu
är vi redo
att fungera i
en ny organisation och enligt nya rutiner.
Vi har förberett
oss för detta och
nu inleds verksamheten.
Det centrala syftet
med
marinreformen är att flytta såväl personal- som
ekonomiska resurser från förvaltningen till fältet. Det betyder fler
fartygsdygn, fler terrängdygn, fler
repetitionsövningar samt fler utbildare per beväring. De här är saker
som vi alla har saknat. Och nu sker
det alltså. Låt oss utnyttja detta till
fullo!
Beväringsutbildningen i Nylands
brigad är på en utmärkt nivå. Som
bevis på detta har vi flera mätningar
av utbildningsnivån samt i synnerhet på riksnivå segrar i Rovajärvi
och Taipalsaari. Reservistutbildningen startar nu med ny volym
från årets början. Till all lycka har
vi under de gångna åren, tack vare
vår internationella kustjägarenhet,
kunnat upprätthålla våra färdigheter genom repetitionsövningar, utan
att förglömma våra övriga trupper.
Nu höjer vi bara verksamhetsnivån
och upprätthåller i övrigt samma utmärkta nivå som konstaterats i mätningarna. Mätningsresultaten (SEL2
och NEL2) visade att vi är redo att
ta emot ansvaret för Natos NRFberedskap under 2015.
Litet vemodigt får jag konstatera att
det här är den sista krönikan jag skriver som kommendör för Nylands
brigad. Jag övergår vid årets början
att fungera som operationschef vid
marinen i Heikkilä i Åbo. För denna
fina tid vill jag tacka brigadens och
garnisonens personal, beväringar
och reservister och alla våra fina
samarbetspartner inom det frivilliga
försvarsarbetet och det civila samhället.
Jag utnyttjar även möjligheten att önska er
alla En Riktigt God Jul och Ett Gott Nytt
År 2015.
Brigadkommendör
Kommodor Olavi Jantunen
Fanbäraren • 4/2014
5
FANBÄRAREN
Fanbäraren
tackar
för ett intressant
informationsår och önskar
alla sina läsare, skribenter,
annonsörer och övriga
samarbetspartner en
fridfull jul och
ett lyckligt nytt år.
6
Fanbäraren • 4/2014
FANBÄRAREN
Julen är gemenskapens hyllning
S
edan september detta år har
jag fungerat som vikarie för
militärpastor Markus Weckström, som har åkt på utlandskommendering, och jag har fått äran
att framföra en julhälsning från
det kyrkliga arbetet vid Nylands
Brigad.
När Julen närmar sig börjar den
sedvanliga julstressen. Vår omgivning gör det inte lätt för oss, varuhusen är kvicka att fylla sina hyllor
med julglitter och chokladkalendrar redan i slutet av oktober. Huset ska dammas av trettio gånger
innan själva Julafton. Julklappar
ska införskaffas och bytas ut ett
antal gånger, julfester av olika de
slag skall firas och julmenyn ska
uppdateras, denna gång ska julbordet ha julsushi!
På brigaden knystas det inte lika
mycket om den kommande stora
helgen, främst för att Julen blir lite
överskuggad av stundande hemförlovningar för ett antal beväringar. Allt annat tar en andra plats.
Men när Julen nämns är det de
som blir kvar som oroar sig över
att inte få åka på ledigt över helgen.
Det spekuleras; vad om man hamnar sitta inne under julhelgen?
Det är lite ledsamt att den största
av helger som vi firar möts av kaos,
oro och stress. För vissa har den
enda utvägen från julstressen blivit
att resa långt bort och lämna land
och familj.
Var det så här vi ville fira julen?
Vad om man skulle stanna upp lite,
låta kvasten vila i hörnet, lägga julrecepten på hyllan och dejourslistan på väggen. Se, vad väntar vi på?
Julen är en hoppets och gemenskapens hyllning. Vi får möjligheten
att samlas och fira Jesu födelse.
Maria och Josef som inte fick plats
i härbärget, firar sin sons födelse
i ett stall omgivna av djur. Denna
första julafton är utan julklappar
och julegröt. Ändå firar de och får
besök av fåraherdar och vise män.
En änglakör sjunger den nyfödddes lov. De firar, långt ifrån all
glans, allt guld och all prakt, men
i signad frid och gemenskap. Så
enkelt firades vår Frälsare när han
kom till vår jord.
Bjud in Julen var än du är i ljus
och värme. Bjud in alla som vill
fira och få ta del av kärlekens och
gemenskapens tid. Låt akten att
dela med sig, öppna dörren och
tända ljus tillsammans återskapa
en frid som många saknar. Låt
alla känna sig välkomna i signad
juletid. Var än du är når Julens välsignelse dig.
Jesusbarnet i krubban samlar oss
alla, han ser ingen skillnad utan
kallar till sig hela skapelsen. Vi är
alla viktiga och han vill att vi alla
ska få ta del av hans kärlek och få
ha möjlighet att fira med honom.
Julen kallar till frid, ljus och hopp.
Lämna stressen, oron och kaoset.
Jag önskar Dig och Dina kära en Fridfull Jul och ett Välsignat Nytt År
”Till hög, till låg, till rik, till arm, kom
helga julefrid”
Underlöjtnant Carolina Lindström
Stf militärpastor
Kyrkliga arbetet
Nylands brigad
Fanbäraren • 4/2014
7
FANBÄRAREN
Ändringar i uppgift, förfaringssätt och
organisation
Text: kommendör Carl-Magnus Wasenius
Förnyade uppgifter
Det nya året för med sig ändringar
i Nylands brigads uppgifter, förfaringssätt och organisation. De
största förändringarna sker i brigadens krigstida uppgifter. Den krigstida brigaden får fler uppgifter,
ökad truppmängd och ett mycket
strörre ansvarsområde än tidigare.
Brigadens roll i marinen och hela
försvarsmakten blir betydligt viktigare. De nya planerna har redan
kommit långt och nästa år sker ytterligare detaljplanering samt inövning av den nya organisationen och
dess uppgifter. Trupproduktionen
d.v.s. den dagliga utbildningen av
8
Fanbäraren • 4/2014
beväringar kommer att bestå som gistik som inte längre skall skötas
brigadens viktigaste uppgift.
av brigaden. Av de nya förfaringssätten är det främst de logistiska
Ändrade förfaringssätt
som kommer att innebära en förändring. I fortsättningen gäller det
Med reformen av försvarsmakten att vara en skicklig kund som skall
kommer även marinen att ändra följa principen att det man bestälbåde organisation och förfarings- ler, det får man.
sätt. Av marinens förband är det
Nylands brigad som kommer Slipad organisation
att ha de minsta förändringarna.
Nedläggningen av Dragsvik repa- I samband med försvarsmaktsrationsverkstad är den mest syn- reformen ändras även brigadens
liga och konkreta av de behövliga organisation. Underhållscentralen
ändringarna. I fortsättningen är leds av Underhållscentralens chef
det Försvarsmaktens logistikverk och består av Materialcentralen
och företaget MilLog som övertar och Transportcentralen. Brigadens
det materielunderhåll och den lo- bataljoner fortsätter under sina
FANBÄRAREN
nuvarande namn, men grundenheterna kommer att byta namn och/
eller bataljon. Efter årsskiftet är
Vasa kustjägarbataljons tre enheter
1. Kustjägarkompaniet (nuvarande
namn är Kustjägarkompaniet), 2.
Kustjägarkompaniet (1. Kustkompaniet) och Underofficersskolan
(Amfibieskolan). Ekenäs Kustbataljon kommer att bestå av Stabsoch signalkompaniet (2. Kustkompaniet), Pionjärkompaniet och
Granatkastarkompaniet. Båda bataljonerna har även i fortsättningen
sina små bataljonsstaber.
truppförband och högre stafflar.
Den nya och större brigadstaben
kommer att överta byggnad 51,
som står ledig efter att Nylands
regionalbyrå har flyttat bort från
garnisonen.
En mindre synlig men viktig organisationsändring är brigadstabens
sammansättning. De nuvarande
personal-, operativa- och underhållsbyråerna blir motsvarande
avdelningar. Den nya och större
underhållsavdelningen leds av brigadens underhållschef. Ändringarna i brigadstaben görs för att få
samma grundstruktur som i övriga
Personalen
En del av utbildningshelheterna
kommer att byta grundenhet, men
till största delen stannar grundenheterna i sina nuvarande utrymmen. En eventuell större omflyttning sker när brigaden återfår den
renoverade kasern 1 i slutet av år
2015.
Ett av målen i försvarsmaktsreformen är att minska på antalet anställda och detta har lett till
uppsägningar i många förband.
Vår brigad kommer dock undan
utan uppsägningar. Personalen vid
Dragsvik reparationsverkstad, som
läggs ned, får nya uppgifter i Un-
derhållscentralen och på Underhållsavdelningen. Främst de förnyade uppgifterna gör att bokstyrkan
för de anställda på brigaden stiger
från 180 till 184. Vissa av de nya
uppgifterna som brigaden fått har
kommit till först efter att personalsammansättningen fastslagits.
Eventuella ändringar i sammansättningen och antalet görs tidigast
efter det första halvåret 2015.
Mycket har gjorts för att skapa en
grund för lyckade ändringar i brigaden och mycket arbete skall göras efter årsskiftet för att på ett ändamålsenligt sätt kunna verkställa
ändringarna så att resultatet är gott
och brigaden har blivit effektivare.
För att lyckas bör hela personalen
gå in i det nya året med en positiv
inställning och en vilja att anpassa
sig. Detta krävs för att upprätthålla
den goda arbetsgemenskapen och
de utomordentliga utbildningsresultaten. ■
Fanbäraren • 4/2014
9
FANBÄRAREN
Ny organisation - ny utrustning
- nytt stridssätt
Text:
Bild:
kommendör Juha Torkkeli
jägare Samuel Rosas
Med verksamheten under
undantagsförhållanden som
utgångspunkt
Organisationsförändringarna i Nylands brigad 2015 begränsar sig
inte enbart till den fredstida sammansättningen. Även organisationen under undantagsförhållanden
förändras. De som känner till saken
en aning vet att de förändringar
som görs i militära organisationer
under fredstid (i allmänhet) bygger
på operativa behov. Förändringarna har sitt ursprung i verksamheten under undantagsförhållanden.
Så är det åtminstone i Nylands
brigad. En förändring som går in
i hävderna 2015 är att den traditionella kustjägarbataljonen försvinner och hamnar på dammiga, men
intressanta blad i krigshistorien.
En försvarsintresserad läsare lägger i det här skedet pannan i bekymrade veck. Varför duger en välfungerande trupp inte längre? Man
avstår naturligtvis inte från någonting bra för att det skulle bli sämre.
Man söker något bättre och får det
också. Svaret är ett krigsmaskineri
vid namnet kustjägarstridsavdelning. I den nya organisationen
stöds stötstaffelns strid med fler
och mer prestationsdugliga vapenslagsenheter än förut. Detta innebär mera signal-, spanings- och
pionjärkraft. I den nya organisationen växer eldkraften mot sjömål
avsevärt i och med kustrobotarna.
Förändringen bygger på att antalet
territoriella trupper minskar och
på de ökade kraven på de operativa
truppernas prestationsförmåga till
följd av detta. Man måste kunna
svara på motståndarens utma-
10
Fanbäraren • 4/2014
ningar inom ett större område än
tidigare samt slå tillräckligt snabbt
och tillräckligt hårt. Kustjägarstridsavdelningen betyder, uttryckt
i idrottstermer, att man stiger till
den högsta serienivån. Vår roll som
en del av marinens strid är central.
Utvecklingen från kustjägarbataljon till stridsavdelning är ett tydligt
kontinuum i en situation där kraven på operativ rörlighet betonas
allt mer.
Mera eld, mera rörelse
De traditionella grundläggande
faktorerna i krigföring har inte
förändrats, fortsättningsvis krävs
”
FANBÄRAREN
Den traditionella kustjägarbataljonen försvinner och hamnar på dammiga, men intressanta
blad i krigshistorien
eld och rörelse. Ju mera eld och ju
snabbare trupperna rör sig, desto
bättre. Rörelsen blir ännu bättre
då den nya båten i JEHU-klassen
tas i bruk. Den nya fartygsklassen för med sig även andra egenskaper såsom ytterligare eldkraft,
övervakningsförmåga och skydd,
som för sin del kommer att öka
enhetens stridsförmåga.
Stridsavdelningens strid stöds i
framtiden av ett större antal tunga
granatkastare. Samtidigt har de
territoriella kusttruppernas eldenheter minskat kraftigt i antal.
En grundläggande förutsättning
för att den anfallande truppen ska
lyckas är att den indirekta elden
är tillräckligt kraftig. En lyckad
eldanvändning på kusten kräver
att eldenheternas eld koncentreras
och används koordinerat. Detta
förutsätter samarbete och verkan
som sträcker sig över gränserna
mellan försvarsgrenarna. De
största utmaningarna just nu har
att göra med eldanvändningen.
I skärgården och längs kusten
innebär de långa skjutavstånden
en utmaning. Elden ska kunna
koncentreras kraftigt till den punkt
där den åsamkar motståndaren de
största förlusterna.
Det nya ledningssystemet
skapar förutsättningar
Under samma operativa chef har
man alltså koncentrerat mera prestationsförmåga än tidigare. Det
nya ledningssystemet och den
förbättrade signalkapaciteten gör
det möjligt att ta i bruk trupper
flexibelt och underställa dem på
det sätt som situationen kräver.
Stridsavdelningen kan ta de territoriella trupper som ansluter sig
till striden under sin ledning och
koordinera enligt de krav som
den gemensamma målsättningen
för striden ställer. Stridsverksamheten ska friktionsfritt kunna bli
en del av marinens operation.
Ledningssystemet möjliggör även
samarbete med de armétrupper
som opererar på kusten. Förutsättningarna för ledning är i
framtiden avsevärt bättre än vad
de är för närvarande. En lyckad
strid förutsätter att vår ledningsverksamhet är snabbare än motståndarens.
Målmedvetet mot målet
samtidigt mycket givande. Det
kommer inte order om någon färdig modell uppifrån, och det är
således lätt att förbinda sig till de
stridsmetoder som bygger på egna
erfarenheter. Vi är en unik trupp
inom den finländska marinen.
Inte ett nytt utan ett förnyat
stridssätt
Vi talar inte om ett nytt stridssätt, däremot nog om ett förnyat
sådant. Kustjägarnas stridsteknik
har redan från tidigare långt byggt
på samma principer som arméns
nya stridssätt betonar. Vi tillämpar arméns stridssätt i kust- och
skärgårdsförhållanden. I utvecklingen av den nya organisationen
och tillämpningen av stridssättet består utmaningen i att ordna
tillräckligt stora övningar för en
stridsavdelningssammansättning.
I det hänseendet ser situationen
under 2015 svår ut. Vi är alltför
ofta tvungna att ge avkall på i synnerhet staberna då övningssammansättningarna planeras.
Såsom ofta är fallet vid utvecklingsprojekt har vi också utmaningar med materielberedskapen
på lång sikt. Det är fråga om ett
projekt som tar flera år i anspråk.
Nya signalsystem dyker inte upp
i enheternas förråd över en natt
eller alla fartyg på en gång vid
bryggan. Erfarenheterna av dem
får man steg för steg. Varje steg
måste dock tas och de måste kunna dokumenteras och analyseras.
Mindre och större delar som i hög
grad inverkar på varandra finner
sin plats med tiden.
Svarar den nya stridsavdelningen
på alla möjliga behov som kustVi börjar inte med en ny organisa- trupperna har och gör den det på
tion och med nya verksamhetssätt ett tillräckligt sätt? Svaret är lätt att
utgående från vad som tecknats ge, och av förståeliga skäl neganed på papper eller från ett tomt tivt. Marinens strid ska uppfattas
bord. Allt det kunnande och den på samma sätt som ett vinnande
kunskap som förvärvats under ishockeylag, som byggs upp kring
kustjägarbataljonens tid utnyttjas spelare som har olika roller. Den
till den del det går att utnyttja. vanliga backen har som uppgift
Man måste kunna identifiera ra- att hålla sin egen del av rinken ren
marna inom vilka man kan öva och låta andra göra poäng. Cenden nya organisationen och ut- tern i första kedjan har enbart
veckla dess grundstridsmetoder. som uppgift att lägga pucken bakBrigaden har ingen skild utveck- om målvakten. En kustjägarstridslings- och forskningsavdelning avdelning är en listig ytterforward
utan varje utbildare står i främsta som bryter motståndarens försök
ledet och känner sitt ansvar när till anfall inom sitt eget försvarsdet gäller att utveckla den egna område och gör ett snabbt mottruppens verksamhet. Det här är anfall när ett tillfälle yppar sig. ■
Fanbäraren • 4/2014
11
FANBÄRAREN
Nylands brigads underhåll inleder sin verksamhet i ny sammansättning enligt försvarmsaktsreformen
Underhållets nya utmaningar
Text:
Bild:
underhållschef, kommendörkapten Jari Savolainen
jägare Philip Lindberg
N
ylands brigads underhåll inleder verksamheten i ny sammansättning vid årsskiftet. En
underhållsavdelning inrättas
vid brigadstaben och de dagliga underhållsfunktionerna,
förutom
fartygsunderhållet,
provianteringen och medicinalunderhållet, koncentreras
till två underhållsinrättningar
- Materialcentralen och Transportcentralen.
Reparationscentralen dras in
31.12.2014 och dess funktioner
decentraliseras: vapenunderhållet
flyttas till Materialcentralen, fordonsunderhållet till Transportcentralen och fartygsunderhållet
till Vasa kustjägarbataljon. Reparationsverksamheten fortsätter
tills vidare i nuvarande byggnader.
12
Fanbäraren • 4/2014
Betjäningspunkten för tillståndsförvaltning kommer att fortsätta
I samband med omorganise- sin verksamhet i byggnad 51, och
ringen av brigadstaben flyttar för dess tjänster ansvarar underunderhållspersonalen bort från hållsavdelningen.
stabsbyggnaden. Underhållsavdelningens kommande utrym- Materialcentralen
men finns i byggnad 51, som
frigörs när regionalbyrån flyttar Materialcentralen fortsätter sin
bort. Flyttningen till de nya ut- verksamhet i samma utrymmen
rymmena sker kring årsskiftet, som tidigare och i huvudsak med
samma personresurser; vapenunvartefter arbetsrum frigörs.
derhållets utrymmen kvarstår och
Underhållsavdelningen är som personalen stannar kvar i den tinamn kanske en aning miss- digare Reparationscentralen.
visande när man ser till personalmängden. Alla underhållets I samband med omorganiseringsektorer kommer dock att vara en av förvaltningen av marinens
representerade bara alla uppgif- öar kan det öppna sig nya möjter kan tillsättas. I underhålls- ligheter för brigaden att förvara
avdelningens sammansättning materiel. Detta förutsätter naturfinns även förvaltaren för öv- ligtvis att saken undersöks mera
ningsområdet Syndalen-Hästö- omfattande ur såväl beredskapsBusö och driftsledaren för el- som logistikperspektiv. Det som
anläggningar, som ansvarar för trupperna dagligen behöver i sin
användningen av landström även utbildning måste i varje fall föri Obbnäs.
varas nära användaren.
Underhållsavdelningen
”
FANBÄRAREN
Försvarsmakten kommer att lämna största delen av
de öar som den förvaltar i Skärgårdshavet
Transportcentralen
Underhållet av fordonen överförs
administrativt sett från Reparationscentralen, som nedläggs, till Transportcentralen, men de utrymmen
som används är fortfarande desamma.
I och med utvecklingsprogrammet
för försvarsmaktens logistik får brigaden ny utrustning, bl.a. trafiktraktorer, för vilka utbildningen inleds
2015.
Reparationsverksamheten
Reformen KUPI15 som gäller reparationsverksamheten i hela försvarsmakten kommer inte att ändra funktionerna i Nylands brigad i någon
större utsträckning. Brigaden kommer även i fortsättningen att ansvarar för underhållet på nivå 1+ (krävande användarunderhåll) med sin
yrkeskunniga personal. Den största
förändringen ur brigadens synvinkel
är verkställandet av reparationsverksamheten på nivå 2, för vilken Millog Oy ansvarar efter årsskiftet.
Hästö-Busö fogas till den helhet
som Syndalens övningsområde utgör.
Ändring i förvaltningen av
marinens öar
Försvarsmakten kommer att lämna
största delen av de öar som den
förvaltar i Skärgårdshavet; på Utö,
Örö och Högö kommer det endast
att bli kvar några punktobjekt. Övningsverksamheten på ifrågavarande öar upphör, förutom sådana övningar som ordnas i lednings- och
beredskapsutrymmen.
Nylands brigad fr.o.m. 1.1.12015 ansvarar för förvaltningen av Utö, Örö,
Högö, Gyltö samt Hästö-Busö. Planeringen av och förberedelserna av
ändringarna i förvaltningen har förberetts i brigaden under nästan hela
innevarande år.
Syn i samband med överlåtelsen av
Hästö-Busö förrättades av underhållspersonal från brigaden och Finska vikens marinkommando i november 2014. Synen förde inte med
sig några överraskningar, eftersom
brigadens trupper använt ön för
övningsverksamhet under flera års
tid. Finska vikens marinkommando
kommer enligt planerna att fortsätta
att tömma och städa ön ännu under
2015.
Gyltö kommer att kvarstå som försvarsmaktens viktigaste övningsområde i Skärgårdshavet. Marinens
målsättning är att bevara alla funktioner och all service på nuvarande
nivå också efter de administrativa
förändringarna. För Nylands brigad del kommer förvaltningen av
Gyltö garnison att vara en verklig
utmaning redan på grund av trafikförbindelserna, för att inte tala om
all den infrastruktur som finns på
ön samt upprätthållandet av den. ■
Fanbäraren • 4/2014
13
FANBÄRAREN
Stabs- och signalkompaniet är
redo för sina omfattande uppgifter
Text: kaptenlöjtnant Christoffer Blomqvist
Bilder: jägare Samuel Rosas
I
samband med omorganiseringen av Nylands brigad i
anslutning till försvarsmaktsreformen grundas 1.1.2015 den
nya grundenheten Stabs- och
signalkompaniet (SSK) vid Ekenäs kustbataljon. Enhetens viktigaste uppgift är att producera
Stabs- och signalkompanier till
marinens krigstida stridsavdelningar.
Förberedelserna inför grundandet
av den nya grundenheten inleddes
redan 2012. År 2013 grundades en
14
Fanbäraren • 4/2014
projektarbetsgrupp under ledning
av Nylands brigads stabschef. Chefen för infotekniska sektorn fungerade som projektansvarig i arbetsgruppen. Projektet har på olika sätt
involverat snart sagt alla brigadens
arbetspunkter, även om huvudansvaret har legat på infotekniska
sektorn och Ekenäs kustbataljon.
Lägesbild i realtid
Det krigstida Stabs- och signalkompaniet ansvarar för stridsavdelningens ledningsstöd. Detta
innebär bl.a. att kompaniet grundar, skyddar och upprätthåller
stridsavdelningens ledningsplatser
och dess stridsledningsnät. SSK
ansluter stridsavdelningens enhe-
ter till stridsledningsnätet och möjliggör därmed ledandet av stridsavdelningen. Därmed möjliggörs
bl.a. upprätthållandet av lägesbilden i realtid samt förbindelserna
för ledande av indirekt eld.
I dagsläget och med nuvarande utrustning är hastigheten på dataöverföringen i stridsledningsnätet
ingalunda hisnande, men kapaciteten är ändå tillräcklig för att kunna
fungera smärtfritt med JOHLAapparaturen (johtamislaite) som är
det huvudsakliga signalmedlet för
ledandet av stridsavdelningen. På
sikt är det meningen att brigadens
trupper tar i bruk ledningssystem
M18, vars operativa bruk inleds i
armén under år 2016. Med M18-
FANBÄRAREN
systemet är det exempelvis tekniskt möjligt att över fältkommunikationssystemet flytta rörlig bild
från en JOHLA-terminal (motsv.)
till en annan. Systemet ger även i
övrigt truppen helt nya möjligheter vad beträffar stridsledning och
upprätthållande av lägesbild.
Information har inhämtats
från armén
Projektet med att grunda den nya
grundenheten vid Ekenäs kustbataljon har varit krävande eftersom
enheten kommer att utbilda trupper som inte tidigare utbildats i
marinen. 2. kustkompaniet, som
vid årsskiftet läggs ned och vars
personal utgör stommen för Stabsoch signalkompaniet, har redan
under 2014 stegvis inlett övergången till den nya organisationen.
Principerna och funktionssätten
som gäller för den utbildning som
officiellt inleds från och med kontingent 115 har därför i hög grad
redan implementerats i beväringsutbildningen under 2014 års kontingenter. Därför är omställningen
vid årsskiftet inte så stor, utan utbildningsplanerna för kontingent
115 är i det närmaste klara.
För att möjliggöra inledningen
av den nya utbildningen har information inhämtats från armén
som benäget understött projektet
med både sakkunskap och mate-
rial under övergångstiden. Speciellt Gardesjägarregementets och
Kajanalands brigads material- och
utbildningsstöd har varit av största
vikt för projektets lyckade slutförande.
Stabs- och signalkompaniet ger utbildning inom signal-, militärpolisoch underhållsvapenslaget. Vidare
placeras majoriteten av Nylands
brigads kommenderingsmanskap
på SSK.
Mångsidig utbildning för
olika behov
Signalutbildningen vid SSK ger beväringen mångsidiga färdigheter.
Beväringen lär sig att utöver ovannämnda JOHLA använda bl.a.
olika typer av fältradior och -telefoner samt telefoncentraler och
att bygga kabelförbindelser samt
fältelnät. Utbildningen kräver mao.
ett mångsidigt tekniskt kunnande
där allt från datorns IP-konfigurationer till kraftmaskinens oljefilter
skall vara bekant.
Militärpolisens uppgifter klassificeras som krävande manskapsuppgifter, vilket innebär att
tjänstgöringstiden är 255 dygn.
Militärpoliserna ges vid SSK en
mångsidig och modern infanteriutbildning vilken förbereder dem
för ansvarsfulla vaktuppgifter
som övervakning av tillträde till
kasernområdet vid kasernporten
och bevakning av militära objekt.
Skyddandet av stridsavdelningens
ledningsplatser och nyckelpersoner
hör till militärpolisernas viktigaste
uppgifter. Militärpoliserna får utbildning i användning av maktmedel, innefattande allt från personligt nödvärn till gripande av farliga
personer. Även vapenutbildningen
är omfattande, då många av infanteriets viktigaste handeldvapen bör
behärskas.
Det förnyade stridssättet ställer nya krav
Inom underhållsvapenslaget kan
beväringen erhålla utbildning inom
ett flertal varierande uppgifter,
vilka alla syftar till att upprätthålla
truppernas stridsduglighet och utveckla prestationsförmågan. Beväringen kan utbildas inom någon
av underhållsgrenarna; kompletteringar, underhåll, medicinalvård,
transporter och underhållstjänster.
Alla uppgifter ställer sina egna varierande krav. Kompletteringskrigarna skall exempelvis se till de
stridande truppernas tillgång till
allt från ammunition till bränsle,
medan underhållstjänstgruppen
ser till att truppens förplägnad
fungerar och förstahjälpmanskapet
ansvarar för att den livsviktiga evakueringskedjan fungerar.
Det förnyade stridsättet med ökad
eldkraft, mer teknisk krigsmateriel,
större antal vapen- och ledningssystem och mångsidigare transportmateriel har såväl ökat underhållsbehoven som skärpt kraven
på signalmedlen, vilket har accentuerat de bägge vapenslagens betydelse i krigföringen. Stabs- och
signalkompaniet är därför ett nödvändigt tillskott i Nylands brigads
organisation. ■
Fanbäraren • 4/2014
15
FANBÄRAREN
Signalentusiasm i
Granatkastarkompaniet
Text :
Bild: kaptenlöjtnant Jenni Bäck
jägare David Haataja
D
en nya stridstekniken
medför nya krav på
Granatkastarkompaniet, och därför har vi införskaffat
nya kraftigare signalmedel som
stöd. Detta har i sin tur medfört
nya intressanta utmaningar.
För oss i GRKK har det varit en
mycket händelse- och lärorik höst på
signal- och kommunikationsfronten.
Kompaniet trädde in i en ny era i och
med att vi för första gången övade
den nya stridsteknik som vi från och
med årsskiftet kommer att ta i bruk.
Till följd av detta tar vi också i bruk
ny utrustning i form av signalstationer. Dessa hade vi äran att provköra
redan nu i november under marinens
kuststridsövning, RTH.
GRKK har till förfogande tre radiobilar (RADA) med inbyggd signalstation samt en kommandoplatsbil,
LT-Volkswagen direkt från året 1992
(Tulitoimintapaikka 2), med en liten
signalstation, ”Pikkunoppa”. Signalstationen består av tre radior och en
16
Fanbäraren • 4/2014
dator. Radiorna är sammankopplade
med datorn på så sätt att datorn kan
behandla, ta emot och sända data.
Stationerna fungerar också som stödstationer, det vill säga de förmedlar
signaler från kommandoplatserna
till omkringliggande stationer och
vice versa. Detta förbättrar avsevärt
handlingsförmågan i den nya stridstekniken, ”Hajautettu taistelutapa”,
man kan minska på användningen
av parkabel mellan grupperingar, och
möjliggör till exempel att kommandoplatsen stannar på stället medan
eldplutonerna byter platser. Dessutom ökar vår elektroniska påverkan i
omgivningen ytterligare.
kommandona inte når fram till kommandoplatsen, därifrån till eldplutonernas AHJO-datorer, och sedan
vidare till kastarna via parkabel.
Våra kunskaper om det nya systemets
funktioner och användning har sakta
men säkert ökat under S- och T-perioden. Det har krävts mycket arbete
och tid av såväl personalen som beväringarna för att få den insikt om
det nya systemet som vi besitter idag.
Tiden och arbetet har inte gått till
spillo, utan våra kunskaper och vårt
kunnande har utvecklats i en bra riktning. Dock finns det ännu mycket att
lära sig om apparaturens samverkan;
vilka inställningar stationerna ska ha
Till Granatkastarkompaniet hör en för att kunna kommunicera.
signalofficer och sex signalunderofficerare, varav signalofficeren och Även signalstationsundersergeantertvå underofficerare hör till komman- na har varit nöjda med sina uppgifter.
doplutonen och befinner sig vid kom- Uppgiften har varit trevlig och givanmandoplatsen, och resterande fyra är de, den kan beskrivas med uttrycket
jämnt fördelade i varsin eldpluton. I ”Hyviä hommia” - RADA-underofeldplutonerna är den ena underser- ficeren har sin egen chaufför, i bilen
geanten ansvarig för kabelförbin- finns ventilation och man får arbeta
delserna mellan kommandoplatsen ganska självständigt. Givet allt detta
samt kastarna och den andra ansva- väntar vi i skrivande stund, motiverar för plutonens signalstation. Utan rade och med blicken mot framtiden,
fungerande signalförbindelser kan på vår sista stora prövning före hemgranatkastarna inte skjuta, då eld- förlovningen. ■
Eldplutonernas signalunderofficerare us Manfred Böstman och us Andreas Turunen.
FANBÄRAREN
Trident Juncture 2014
Text och bild: Preml Marcus Duncker
T
rident Juncture 2014
övningen arrangerades 3 –17.11 runt om i
Europa. Övningen leddes av
Joint Force Command Naples
(JFC Naples, Italien). I övningen deltog även två finska
kustjägarofficerare, i anknytning till Finlands deltagande
i NATO Response Force 2015.
Simulerad strid – Verkligt samarbete
Finlands övningsavdelning deltog i
övningen i egenskap av en partnernation (Partnership for Peace, PfP)
– för kustjägarnas del gällde det att
resa till Stavanger i Norge för 16 dagar. Före själva övningsskedet hade
vi fem dagar på oss att komma in
i scenariot, bekanta oss med olika
lednings- och simulatorsystem samt
gruppera våra trupper i simulatorapplikationen enligt lägesbeskriv-
Lärdomar att ta med hem
De finländska deltagarnas utbildningsmål för denna övning var
bland annat att bekanta oss med
och medverka i de planeringsprocesser som Nato använder samt att
visa upp de finländska soldaternas
kunskap i ett internationellt sammanhang. Därtill fick vi många viktiga lärdomar om hur NRF 2015:s
ledningsdelar fungerar samtidigt
som vi bekantade oss med personalen som tjänstgör där.
JOINT- övning runt om Europa
Som helhet var övningens ändamål att testa Natos förmåga att
planera och genomföra en gemensam, defensiv operation i en
multinationell omgivning. Samtidigt testades och verifierades förmågan hos NRF 2015:s ledningsdelar att fungera under krigföring
med hög intensitet. Ett genomgående tema under övningen var
JOINT- operationer, där marinen, armén och luftvapnet utförde uppgifter i nära samarbete.
Trident Juncture 2014 ordnades
på flera olika ställen i Europa. I
övningen deltog soldater från JFC
i Neapel, Joint Warfare Center i
Stavanger, National Joint Headquarters i Bodo, Franska Joint
Force Air Component Command
i Lyon och Headquarters Command Spanish Maritime Forces
ombord på LPD Castilla. Även
avdelningar från Polska Special
Operations Forces Command i
Krakow och Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE, Belgien) deltog i övningen.
Den totala övningsstyrkan nådde
som bäst över 1200 personer och
innehöll både civil- och militärpersonal.
Utsikten från JWC i Stavanger på Norges västkust.
ningens första skede. Vår uppgift
var att agera som en spansk-italiensk
marininfanteribrigad, som en del av
den marinstyrka (Maritime Component) som beskrevs i övningsscenariot.
Själva övningsskedet räckte tio dagar
och genomfördes som en datorsimulerad stabsövning med en gemensam
lägesbeskrivning. Under övningsskedet hade fungerande samband mellan olika ledningsdelar placerats runt
om Europa. Simulations- och spelorganisationens styrka och resurser
var imponerande – det fanns till och
med en simulerad nyhetssändning
några gånger om dagen lika väl som
simulerade sociala medier. Dessa
hjälpte övningsstyrkan att bättre leva
sig in i det beskrivna läget.
Under övningen hade vi möjlighet till
samarbete med soldater från många
olika länder, bland annat USA, Storbritannien, Spanien, Kanada och Norge.
Det var en uppfriskande upplevelse att
fungera med soldater från olika nationer med olika utbildningsbakgrund,
och se hur de planerar och verkställer
operationer. De största lärdomarna
fick man ändå genom att informellt
diskutera olika alternativ för att lösa
uppgifter med personer som hade lång
erfarenhet av internationella uppgifter.
Som helhet lyckades övningen bra och
vi fick många lärdomar att ta med oss
hem. Under övningen blev det också
klart att med en positiv attityd, goda
kunskaper i engelska och finländsk
militärutbildning klarar man sig långt
även internationellt! ■
Fanbäraren • 4/2014
17
FANBÄRAREN
Internationella kustjägarkompaniet i
beredskap under 2015
F
inland försätter Nylands brigads internationella kustjägarkompani i beredskap inom ramen
för Natos snabbinsatsstyrkor
(NATO Response Force,
NRF) under 2015. Den
granskning av truppens stridsberedskap
18
Fanbäraren • 4/2014
som ordnades i samband med
NOCO-övningen i september
har godkänts av Nato. Truppen, som i huvudsak består av
reservister, avviker från tidigare trupper just genom att andelen
reservister är
stort. Trup-
pens totala styrka är 290 och
endast 20 soldater hör till den
stamanställda personalen. Finland har deltagit i Natos NRFberedskap från och med 2012.
För att enheten ska kunna delta i en krishanteringsoperation
förutsätts ett separat nationellt
beslut.
”
FANBÄRAREN
Kustjägarkompaniets prestationsförmågor har
skräddarsytts för anfallsuppgifter
Högkvarteret för Natos trupper i
Europa (SHAPE) bekräftade att
marinens internationella kustjägarkompani godkänts som en del av
truppoolen för Natos snabbinsatsstyrkor. Enheten som utbildats av
Nylands brigad och som i huvudsak
består av reservister evaluerades i
samband med den repetitionsövning som ordnades som en del av
sjökrigsövningen Northern Coasts
14 (NOCO). Uppgiften om att truppen godkänts vid evalueringen har
nu bekräftats.
Truppen placeras som en del av den
truppool (Responce Force Pool,
RFP) som kompletterar NRF. För
att truppen ska kunna delta i en operation krävs alltid att Finland fattar
ett eget nationellt beslut på det sätt
som bestäms i lagen om militär krishantering.
Det internationella kustjägarkompaniet klarar av att fungera både till
havs och på land. Dess prestationsförmågor har skräddarsytts för anfallsuppgifter och det klarar bland av
att fungera som krishanteringstruppens spetsenhet (early entry force),
inom stabiliseringsoperationer samt
att ta hamnar i besittning och säkerställa dem i syfte att skydda evakueringsoperationer eller se till att humanitär hjälp når sitt mål.
Snabbinsatsstyrkornas beredskapstur pågår hela 2015. De reservister
som hör till enheten arbetar normalt
i sina egna civila uppgifter men har
förbundit sig till snabb avfärd ifall
Nato riktar en ansökan till Finland
om att truppen används. Under
sin beredskapstur har reservisterna
planerats delta i en internationell
övning, där samarbetsförmågan utvecklas som en del av snabbinsatsstyrkornas marina komponent. ■
Text: kommendör Juha Mäkelä
Bilder: jägare Jonas Öhblom
Fanbäraren • 4/2014
19
FANBÄRAREN
Nylands regionalbyrå
- sju år av samarbete
Text: major Mika Niemi, major Martin Stenström, kaptenlöjtnant Stefan Sundström
N
ylands regionalbyrå inrättades år 2008, till följd av den
organisationsreform som
genomfördes då, som en del av staben för Södra Finlands militärlän.
Ansvarsområdet kom att omfatta 12
dåvarande kommuner från Hangö
via Karkkila till Kyrkslätt (antalet
kommuner har sjunkit till följd av
kommunsammanslagningar och är
nu åtta). Regionalbyrån, som hör till
armén, placerades fysiskt i Dragsvik
mendör Veijo Auvinen har fungerat
som chef för byrån nästan hela den
tid den har existerat.
Regionalbyråerna har ett omfattande uppgiftsfält
Regionalbyråernas uppgift har varit
att arrangera det militära försvaret
inklusive myndighetssamarbetet
och skötseln av värnpliktsfrågor.
Den synligaste av de här uppgif-
Ordnandet av repetitionsövningar
och övrig utbildning för reservister
har varit en del av regionalbyråns
uppgiftsfält. I början av verksamhetsperioden verkställde byrån fyra
till fem repetitionsövningar på kompaninivå och två till tre olika stabsövningar. Förutom dessa ordnades
årligen fem till sex kursveckoslut tillsammans med Försvarsutbildningsföreningen (MPK). Som mest beordrade regionalbyrån 7300 reservister
Kundservicens soliga personal: från vänster byråsekreterarna Marianne Halén, Nina Hägg, Sarah Kolehmainen och Tuula Hautamäki. (bild Mika Niemi)
som en ö mitt i ett marint truppförband. Militärlänets stab på Drumsö
i Helsingfors har under den här tiden fungerat som ledningsstab för
regionalbyrån.
Personalmängden i regionalbyrån
har varierat från åtta till tio. Två
tjänster har varit obesatta under byråns hela existens. Regionalbyråns
organisation är enkel: dess chef leder två sektorer - värnpliktssektorn
och den operativa sektorn. Kom-
20
Fanbäraren • 4/2014
terna har varit att arrangera de
årliga uppbåden. I uppbåden har
årligen deltagit ca 1300 uppbådspliktiga, av vilka ca 80 % har beordrats i tjänst. De truppförband
dit största delen av de värnpliktiga
beordrats är Nylands brigad, Finska vikens marinkommando och
Karelska brigaden. Som jämförelse
kan nämnas att Östra Nylands regionalbyrås volym har varit ca 2300
och Helsingfors regionalbyrås ca
6500 uppbådspliktiga.
per år till Nylands brigads, Finska
vikens marinkommandos och Södra
Finlands militärläns repetitionsövningar.
Aktiva och försvarsvilliga reservister inom området
Reservisterna inom vårt område är,
mätt med riksomfattande mätare,
synnerligen aktiva och försvarsvilliga. Detta framgår utmärkt väl bl.a.
av att ungefär 90 % av dem som
”
FANBÄRAREN
Reservisterna inom vårt område är, mätt med
riksomfattande mätare, synnerligen aktiva och
försvarsvilliga
kallas deltar i övningar som ordnas
mitt under en vecka.
En hörnsten i regionalbyråns reservistutbildning har varit landskapskompanierna. Inom vårt område
hade vi ett pilotprojekt med det
första landskapskompaniet från år
2004 och framåt (vår byrå fanns inte
ännu då, utan Nylands militärlän i
Lojo ansvarade för verksamheten).
Landskapskompaniet är en trupp
inom regionalbyrån. I början av
verksamheten var en av Försvarsutbildningsföreningens utbildningschefer placerad i byrån med uppgift
att planera och verkställa olika kurser.
Ett av de viktigaste evenemangen
som ordnas tillsammans med reservistorganisationerna har varit försvarsdagen, där medborgarna har
fått bekanta sig med försvarsmak-
2012-2014, indragning av truppförband och förflyttning av personal.
Regionalbyråns öde som en del av
ett militärlän som skulle dras in var
att släcka lamporna 31.12.2014 och
placera om personalen i nya uppgifter. För reservisternas del innebar
de minskade resurserna en kännbar
minskning i antalet övningsdygn.
På det riksomfattande planet indras de nuvarande 19 regional-
Regionalbyråns manliga personal: från vänster maj Mika Niemi, kom Veijo Auvinen, maj Martin Stenström och kaptl Stefan Sundström (bild Nina Hägg)
som bildats av aktiva reservister och
vars uppgift under kristid är att exempelvis skydda viktiga objekt och
stöda myndigheterna. Under fredstid kan truppen användas bland annat för handräckningsuppgifter. Ett
gott exempel på detta är vattenkrisen
i Nokia 2007-2008, där en reservistpluton stödde räddningsverkets och
stadens verksamhet
Samarbetet mellan olika reservistorganisationer har varit vardag även
tens och försvarsorganisationernas
verksamhet jämte materiel. År 2014
ordnades dagen i Kyrkslätt. Även reservisternas befordringsevenemang,
som regionalbyrån ordnat två gånger
per år, har fått synlighet.
Namnet består, orten ändras
Våren 2012 publicerades teserna i
Försvarsmaktsreformen 2015. Den
medförde bland annat en avsevärd
minskning av resurserna under åren
byråerna 31.12.2014 och inrättas
12 nya regionalbyråer i samband
med olika truppförband 1.1.2015.
I södra Finland fungerar 2015 en
regionalbyrå på Drumsö under
Gardesjägarregementets ledning.
Byrån sköter således alla värnpliktsärenden inom ett område
som omfattar 30 % av hela landets reservister och 30 % av hela
årsklassen beväringar. Den nya
regionalbyrån får namnet Nylands
regionalbyrå. ■
Fanbäraren • 4/2014
21
FANBÄRAREN
Om sverigefinskan och finlandssvenskan
Text och bild: Jägare David Haataja
S
pråkdebatten är i full
gång i Finland. Skiljelinjerna har blivit allt
tydligare och den obligatoriska
svenskans framtid alltmer osäker. Vad skulle hända med Finland ifall svenskan blev valfri?
Det finska språket i Sverige lever en alltmer tynande tillvaro.
Fastän de två språkens situationer är vitt skilda finns det
likheter, de har båda många utmaningar att överkomma. Två
språk, två minoriteter och ett
sinande antal talande.
Dragsvik hör till de garnisoner som
har störst variation när det gäller
beväringarnas hemort. Rollen som
Finlands enda svensktalande garnison medför att brigaden får ta
hand om rekryter från alla delar av
landet. Även utomlands födda personer med dubbelt medborgarskap
och andra svenskspråkiga kommer
till Dragsvik. Varje år tjänstgör ett
antal sverigefinnar i brigaden, en
minoritet i minoriteten.
Reglerna för tjänstgöringsplikt
för utlandsfödda kan te sig komplicerade. Sverigefinnar med enbart finskt medborgarskap måste
tjänstgöra. För personer med
dubbelt medborgarskap (finskt/
svensk eller annat nordiskt) gäller
FördrS 44/68. De får uppskov
från tjänstgöring men kan välja
att tjänstgöra ändå. Till denna lilla skara av frivilliga sverigefinnar
räknar sig undertecknad. Att vara
frivillig i armén framstår som
främmande för många, tjänstgöringstiden är trots allt förknippad
med många fysiska och psykiska
påfrestningar. Varför man ändå
väljer att komma till armén är en
personlig fråga med lika många
svar som det finns frivilliga.
22
Fanbäraren • 4/2014
Bakgrund och finskspråkighet i Sverige. Källa: SCB, Datakörning på
Enheten för befolkningsstatistik, Demopak, tab. 2., Åke Nilsson. Bearbetning E. De Geer.
Elev Hiltonen tjänstgör på Amfibieskolan som officerselev på pionjärlinjen. Han kommer från Järna i
Sverige, en liten ort utanför Södertälje, som i sin tur ligger cirka 4 mil
från Stockholm. Efter att han gick
ut gymnasiet funderade Hiltonen på
att göra militärtjänstgöring. ”När jag
var liten ville jag inte alls tjänstgöra
men när jag blev äldre blev jag mer
intresserad av militären. Det var något ovanligt som inte alla andra gör.
Dessutom hade min pappa och flera
på pappas sida av släkten tjänstgjort
i Finland. Fastän jag bara har finskt
medborgarskap och måste tjänstgöra var det mitt eget val att komma
hit. Bland annat ville jag lära mig
bättre finska.”
Hiltonen medger att tiden i militären inte var riktigt som han förväntade sig. Underofficersskolan skulle
innebära mer lektioner och studier
och mindre fokus på fysisk fostran.
”I perioder var det tungt och man
tänkte bara på hem medan man an-
dra gånger hamnar i ett flöde då allt
går bra.”
Föräldrarna kom till Sverige på 60och 80-talet. Pappa flyttade över
gränsen från Kemi och hamnade till
slut i Södertälje, mamma kom 1988 i
jakt på sommarjobb. Hiltonen lärde
sig finska som modersmål, båda föräldrarna var finska invandrare och
det var först på dagis som han kom
i kontakt med svenskan. Av sina 11
kusiner uppskattar han att ungefär
hälften talar finska. En så hög frekvens av finsktalande är ovanlig i den
andra generationen sverigefinnar,
i snitt lär sig endast en minoritet av
finskättlingar sina föräldrars språk.
Det finska Sverige
Den flesta förknippar den finska folkinvandringen med efterkrigstidens
arbetskraftinvandring. Faktum är att
det historiskt sett funnits en långvarig finsk närvaro i bland annat Tornedalen och Värmland. Stockholm
”
FANBÄRAREN
I framtiden kommer finskan leva en alltmer undanskymd roll i Sverige
och Mälardalen har också kontinuerligt haft en finsk population som under seklerna ”fyllts på” av invandring
från öst.
Som sverigefinländare räknas den
som antingen har Finland som födelseland, har medborgarskap eller
släktskap i Finland, oavsett modersmål. År 1994 erkändes sverigefinnarna som inhemsk språkgrupp och
de har sedan 2000 fått status som
språklig-etnisk minoritet.
I Sverige förs inte statistik på modersmål och språkkunskaper eftersom detta kan anses integritetskränkande. Grupper ur två av de fyra
officiella minoritetsspråken samiska,
meänkieli, romani chib och jiddisch
har historiskt sett lidit oerhört på
grund av sådana dataregister. Trots
knappheten på data vet vi att organiserade finsktalande är mest koncentrerade till västra Mälardalen och
Stockholmsområdet. Eftersom ingen språkstatistik förs mäts tillhörighet av Statistiska Centralbyrån med
variabler så som: ”medborgarskap”,
”födelseland” och ”med utländsk
anknytning”. Antalet finsktalande
kan uppskattas genom statistiska undersökningar av grupper som definieras genom de utvalda variablerna.
Den statistiska trenden visar att de
nya generationerna lär sig finska i
allt mindra utsträckning (se grafik). I
takt med att den äldre generationen
går bort minskar antalet talande, i
framtiden kommer finskan leva en
alltmer undanskymd roll i Sverige.
Modersmålsundervisning och sverigefinska skolor finns det för få av
för att stoppa utvecklingen.
Finska och svenska på brigaden
Aila Asplund är numera pensionerad men är fortfarande mycket aktiv.
Just nu är hon med och organiserar
en kurs i finska för beväringarna
som hålls en gång i veckan. Hon har
tidigare jobbat med att lära medicinsk personal vårdmetoder och har
utbildat på svenska i hela 33 år. Som
finsk fick hon lära sig svenska först
när hon gifte sig med sin man. Sedan
dess har hon kommit att uppskatta
svenskan och den roll den spelar i
Finland.
”Svenskan är mycket viktig för Finland, den berikar och kan leva ihop
med finskan. Det svenska och finska blandas ”. Ändå är hon mån
att understryka att alla bör lära sig
finska. ”Det är viktigt att utsättas
för finska och kunna kommunicera på finska, men det svenska hör
till identiteten. Vissa vänner
pratar jag hellre finska med
och andra i Ekenäs pratar jag svenska med.” Att
språkpolitiken har blivit så
aktuell tror Asplund har att
göra med de dåliga tiderna. När ekonomin
går
dåligt
kommer språket och alla skiljelinjer tillbaka i debatten igen. Samma
mönster har förekommit tidigare.
Den största nyttan med den obligatoriska svenskan tror hon inte
ungdomarna som får undervisningen förstår under skoltiden. I
grunden handlar det om det nordiska samarbetet. Svenskan hjälper
finska ungdomar att besöka de
övriga länderna, skapar transnationella band mellan stater och
hjälper länderna att närma sig varandra. Dessutom finns det många
praktiska nyttor med svenskan. En
ungdom med god svenska kan få
jobb i Stockholm eller Oslo ifall
arbetsmarknaden i Helsingfors
sviker.
Finskundervisningen på brigaden
kommer till våren kompletteras med
en kurs i svenska för intresserade beväringar. Liksom många söker sig till
Dragsvik för att lära sig bättre svenska söker sig andra till tjänstgöringen för att lära sig finska. Värdet av
Dragsvik ökas av dess
unika profil och
finns inte bara i
dess produktion
av trupper och
försvarsförmåga, utan som en
överbryg gande
institution, en förening av det finska
och svenska. ■
Aila Asplund lär beväringarna finska.
Källa: Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum 2, "Den finska närvaron i Mälarregionen: En geografisk-statistisk studie över
de finsktalande i Sverige", E. De Geer.
Fanbäraren • 4/2014
23
HÄNT I BRIGADEN
Grattis Granatkastarkompaniet!
Granatkastarkompaniet har premierats
med Marinens riddarpokal år 2014. Granatkastarkompaniet
har under året stått för
exceptionellt högklassiga utbildningsresultat.
Bokmässan
Marinen (Flottan) har
erhållit Riddarpokalen som donation av
Mannerheimkorsets
riddare år 1978. Pokalen har sedan 1983, för
ett år i taget, beviljats
som premiering till
den enhet som speciellt utmärkt sig under
året.
Fanbäraren var i år på plats när bokmässan i Helsingfors arrangerades. Tidningen visades upp i
svenska tidskrifters bås där större delen av svenskfinlands tidskrifter rymdes. Bokmässan besöktes
i år av långväga gäster som Mark Levengood och
Herman Lindqvist från Sverige och Professor
Gísli Sigurðsson från Island. Många bokälskare
kom för att insupa den litterära atmosfären och
köpa böcker från någon av de många försäljarna. Alltigenom var det en lyckad tillställning där
många personer fick upp ögonen för Fanbäraren
och vårt arbete på brigaden.
Av Nylands brigads
enheter har Kustjägarkompaniet
fått
ta emot denna högt
uppskattade premiering två gånger d.v.s.
åren 2000 och 2004.
Därefter har Pionjärkompaniet år 2007
och 1.Kustkompaniet
år 2011 utsetts till innehavare av pokalen.
Rekryteringsmässan
På rekryteringsmässan fick beväringarna
nyttig information om möjliga arbetsplatser
efter beväringstiden. Man fick även delta i
frågesporter och pröva på blackjack.
På plats var: Lidl, Ray, Staffpoint, Buusteri
och Försvarsmakten.
24
Fanbäraren • 4/2014
Finansminister på besök
Finansminister Antti Rinne besökte
brigaden den 14:e november och
ville också träffa beväringar och ta
reda på mer om beväringskommitténs verksamhet. Han välkomnades
av beväringskommitténs ordförande us Ollus och viceordförande jäg
Vataja bland andra. Ministern blev
informerad om en rad initiativ och
aktiviteter som bedrivs av kommittén, som försvarsmaktens nya satsning på sociala medier.
HÄNT I BRIGADEN
Förutom Fanbäraren var journalister från ett flertal medier på plats för
att fråga om försvaret och regeringens politik. ”Det är ett plus att man
kan använda svenska men det viktigaste är skärgårdens försvar” berättade finansministern på en fråga
om Dragsviks svenskspråkighet.
Petra Liljeberg vann årets
veteranskyttekamp
För första gången på tjugo år är det inte längre
beväringarna från Nylands brigad som segrade i veteranskyttekampen. Den 14 oktober
avgjordes årets veteranskyttekamp mellan de
bästa beväringsskyttarna och medlemmar från
Svenska Finlands Sportskytteförbund på Baggby skjutbana.
Petra Liljeberg, 22-årig tävlingsskytt, utgick som segrare i veteranskyttekampen.
Hon har inte utfört militärtjänst och har
skjutit en gång tidigare med stormgevär.
Tävlingsserien bestod av två tioskottsserier liggande på 150 meter med stormgevär.
Kvällens bästa skytt blev Petra Liljeberg från
Kyrkslätts Skytteförening med resultatet 94 +
94 poäng. Andra bäst var elev Daniel Ekholm
från AMFSK med 93 + 95 poäng och som
tredje placerade sig en riktig veteran, Christer
Lassus (född 1942) med 90 + 97 poäng.
Skyttekampen är en traditionell uppgörelse
mellan de tio bästa beväringsskyttarna från
brigaden och tio skyttar från SFS. Tidigare
ställde SFS upp med enbart veteraner från
förbundet, därifrån namnet på kampen, men
sedan i fjol deltar även unga skyttar, såsom
årets vinnare Petra, som är 22 år. Resultaten
av samtliga skyttars serier räknas ihop och
vinnaren är det lag med flest poäng.
Sedan tjugo år tillbaka har man årligen gjort
upp skyttekampen med stormgevär och varje
år, förutom detta, har beväringarna segrat.
Före åren 1993/94 arrangerades kampen med
standardgevär och före det med militärgevär
m/28-30. Under denna tid brukade oftast veteranerna utgå som överlägsna segrare.
Fanbäraren • 4/2014
25
HÄNT I BRIGADEN
Nylands brigad hedrar Svenska dagen också
med befordringar. Medan vinterns första
snö föll ned på garnisonsområdet stod brigadens personal och beväringar uppställda
för befordringsceremonin.
26
Fanbäraren • 4/2014
Fyra aspiranter tar emot stipendier från brigadkommendören för utomordentliga (Nybondas) och
berömliga (Havunen, Nermes, Palomäki) vitsord i
Reservofficerskolan i Fredrikshamn.
Från vänster: Ben Nybondas (KJK), Tony Palomäki
(PIONK), Ismo Nermes (GRKK) och Joona Havunen
(KJK).
HÄNT I BRIGADEN
Pionjärkompaniet i förvandling
Nylands brigads pionjärkompani
fick 11.11 den tionde chefen i sin historia, då premiärlöjtnant tog enheten
under sin ledning. Löjtnant Matias
Öblom började som vice enhetschef
räknat från 1.11. Översergeant Mikael
Hultén började som enhetsfältväbel
1.10. Denna ledartrojka blir också
enhetens hittills sista i Vasa kustjägarbataljon, eftersom enheten överförs till Ekenäs kustbataljon 1.1.2015
i samband med 2015 års organisationsreform.
I lagen om försvarsmakten fastställs
försvarsmaktens uppgifter: det militära försvaret av Finland, stödjande
av andra myndigheter och deltagan-
de i internationell militär krishantering. Alla dessa uppgifter syns i
pionjärkompaniets vardag. I fråga
om militärt försvar är vår viktigaste
uppgift att utbilda beväringar. En
annan central uppgift är att utbilda personalen, såsom under den
EOD-2-kurs som ordnades för
marinens personal i oktober-november. Pionjärkompaniet inledde
även ett banbrytande utbildningssamarbete med Helsingfors räddningsverk. Inom ramen för stödjande av andra myndigheter är den
viktigaste uppgiften att ge polisen
handräckning i röjning av explosiva objekt. I sådana och motsvarande röjningsuppgifter gör per-
sonalen vid pionjärkompaniet våra
närområden tryggare genom att röja
tiotals objekt per år. Vi stöder den
internationella krishanteringen med
personal. Under år 2014 deltog kaptenlöjtnant Viisteensaari och översergeant Hyötyläinen i utlandstjänst.
För enhetens del kulminerar återstoden av året i en bataljonsövning och
Länsi214-övningen tillsammans med
pionjärlinjen vid Amfibieskolan. Under den 11 dygn långa utmaning som
övningarna utgör får de plutoner
som hemförlovas sina klor vässta och
underofficerseleverna tillräcklig vägkost för den chefsperiod som börjar
i januari.
Kustjägarkompaniet hösten 2014
Kustjägarkompaniet
har
övat
stridsverksamhet, från de individuella färdigheterna till färdigheterna
på kompaninivå, på garnisonens
närområden. Som viktigaste utbildning på individnivå kan barettmarschen nämnas. En realistisk känsla
för hur krigsmannen klarar sig i
strid har man sökt genom tvåsidig
strid som simulerats med hjälp av
KASI-systemet.
trupper var den första övningen
under hösten där Kustjägarkompaniets alla delar äntligen fungerade tillsammans och bildade en
stor, snabb och eldkraftig enhet.
Alla uppgifter under övningen
förutsatte att hela enhetens kraft
koncentrerades till verksamhetsområdet samt ett friktionsfritt
samarbete mellan stötstaffelns
plutoner och de stödjande delarna. Nylands brigads granatDen kuststridsövning som ordna- kastarkompani och pionjärkomdes av Sjökrigsskolan och som be- pani erbjöd enheten stöd under
rörde en stor del av marinens kust- striden. Den sjöunderhållsbatal-
jon som Finska vikens marinkommando uppställt kompletterade
och stödde enheten med underhåll.
Med stöd av det man lärt sig under övningen förbereder sig Kustjägarkompaniet för den sista prövningen under hösten; en två veckor
lång övning inom Västnyland och
huvudstadsregionen. I dessa övningar konstateras enhetens slutliga stridsduglighet innan den välförtjänst överförs till reserven, för
att där invänta repetitionsövningsorder.
Fanbäraren • 4/2014
27
FANBÄRAREN
Beväringarnas
blogg
H
ej, jag är jägare Kataja från
2:a Kustkompaniet. Jag är
fältkock och ryckte in för
snart ett halvår sedan med kontingent 214. Snart är det slut på min
tjänstgöring, om mindre än 1 månad är jag hemma i Sverige igen!
Eftersom jag är finsk medborgare
är jag skyldig att tjänstgöra, men
det var något som jag också ville.
Innan militären jobbade jag på
Peckas Grill i Motala där jag kommer ifrån. Tillsammans med min
I början när jag ryckte in ville jag
bli chaufför men det gick inte
på grund av mitt svenska körkort. Ett av kraven är att man
har finskt. Det var min enda anledning till varför jag ville rycka
in, för att bli chaufför så att jag
skulle få erfarenhet och kunna
jobba i branschen. Till slut blev
det fältkock istället. Eftersom
jag jobbar med mat är det ändå
en bra ”nacki” eftersom det är
liknande uppgifter som jag gör
I jämförelse var nog grundperioden ännu jobbigare men på
ett annat sätt. S-perioden har varit en stor förändring i och med
att arbetsuppgifterna passar mig
bättre och är lite lättare. Den svåraste tiden var de första veckorna
i G-perioden. Skillnaden från det
civila var enorm och det var inte
lätt att vänja sig med den hårda
disciplinen. Bäst under tjänstgöringstiden var NOCO-lägret som
var en riktigt bra upplevelse i förhållande till de andra lägren. Det
var ett läger för reservister där
vi fick vara målgruppen. I deras
övningar var vi fiender och civila
och fick spela med i deras scenarier så att de fick öva.
Mycket har gått bra i min tjänstgöring. Förutom att jag tappat
vikt och fått bättre kondition har
jag fått bättre motivation. Mina
förväntningar på armén var i stort
sett fel. Jag trodde det skulle vara
lättare, kanske att vi skulle delas
in olika grupper där de med bäst
förutsättningar är i en grupp och
de med mindre bra i en annan.
Stridsövningarna var också svårare än jag trodde. Till slut tycker
jag ändå att det var bra att det var
svårt. Annars hade jag nog inte
gjort lika mycket framsteg.
morbror äger jag grillen och har
drivit den sedan 2012. Alla känner
till Peckas Grill i Motala. Men det
är mycket arbete att vara egen företagare. Förutom att laga mat blir
det en massa städande, pappersjobb, inventering och liknande.
Dessutom är det en massa ansvar.
Om någon anställd missköter så
kan jag bli personligt ansvarig.
Det är viktigt att man anställer rätt
person.
28
Fanbäraren • 4/2014
i det civila. Det är ändå ett hårt
jobb, mycket diskande och saker att hålla koll på. På ett läger
kan vi laga mat till mellan 50
och 500 personer vilket innebär
en massa förberedande. Upp tidigt och göra gröt, lunch, middag och så vidare, det blir inte
mycket tid till vila. Menyn för
vad som serveras är gjord långt
i förväg så vi får bara order om
vad som ska lagas.
Om jag fick ge råd åt nästkommande beväringar är det att träna
innan du kommer in. I beväringsinfo-broschyren står det att man
bör träna 3 månader i förväg vilket kanske inte är dumt. Man har
mycket nytta av lite baskondition
när man är ute och tetsar i vildmarken. Rök inte heller och kom
ihåg att inte somna i närpost, det
är inte att rekommendera.
Hälsningar Jägare Kataja
”
FANBÄRAREN
Chaufför är det bästa du kan söka till på brigaden
H
ejsan, mitt namn är Marcus Brännbacka. Jag ryckte
in i kontingent 114 och har
nu tjänstgjort i snart ett år som
chaufför. Före militären jobbade
jag som fordonsmekaniker hemma
i Jakobstad. Innan dess tog jag
examen från fordonslinjen på Optima. Mitt största intresse är bilar,
jag meckar ofta så jag tänkte att en
bilrelaterad tjänst i militären skulle
passa mig väl.
Jag ryckte in och blev placerad på
2:a Kustkompaniet under G-perioden. Polarna hade prata mycket om
hur det skulle vara i militären och
hade målat en överdrivet tuff bild.
Klart att det var mycket nytt som
man fick vänja sig med under den
första tiden. Allt skrikande och det
strukturerade schemat, väckningar
och mattider. De mest minnesvärda ögonblicken från G-perioden
fick man på G-lägret. När vi var i
Syndalen var det en halv meter snö,
plusgrader och regn. Trots det har
det varit värre läger därefter. Som
chaufför får man minst 6 timmars
sömn men det är inte garanterat på
G-lägret.
Chaufför är det bästa du kan söka
till på brigaden. Det finns ingen
annan linje som erbjuder möjlighet till ett jobb som chaufförlinjen
gör. Det var mitt förstahandsval,
att få C-körkort och yrkeskompetens är ovärderligt. Det du får gratis i militären kan kosta uppemot
11-12000 euro i det civila. Jag blev
glad när jag blev antagen, det är ju
trots allt ett begränsat antal platser.
Det enda negativa är egentligen att
chaufförslinjen är ettårig. Innan jag
ryckte in ville jag ärligt talat bara bli
klar med militären så snabbt som
möjligt, men att gå på ett år kändes
ändå värt det.
I början av chaufförsutbildningen
var det mycket teori. När man kör så
pass stora och tunga fordon krävs det
mycket säkerhetstänk, vilket inpräntades i oss tidigt. Förutom lastbilar
fick vi lära oss att köra terrängbilar.
Masi, Rasi och Masu kallas de, lastbilarna är av märket Scania och Sisu.
En typisk dag på brigaden brukar
vi chaufförer ha en körning. Oftast
handlar det om ett mindre jobb så
som att plocka upp beväringar och
släppa av dem på någon plats. Ibland
får man order att hämta och ibland
måste man anmäla till någon och
vänta på en tredje som ska transporteras. Mest köror har det blivit under
S- och T-perioderna.
Det bästa på utbildningen var 4-dagarslägret i Raasinkorpi (kallat Raasi)
för chaufförer. Under de dagarna
fick vi yrkeskompetens med terrängfordonen och fick köra mycket off-
track. Det är helt klart en av de bästa
upplevelserna under militärtiden.
Summa summarum har militären varit
lättare än jag förväntade mig. Det kan
ha att göra med att jag blev chaufför,
det har ju trots allt ryktet av att vara
lite lättare rent fysiskt. Jag är nöjd med
min tjänstgöring och glad över att jag
lyckades få C-körkortet och yrkeserfarenheten jag var ute efter. Inte har
det bara varit glada dagar på brigaden,
men i backspegeln ser allt bättre ut.
Till nästa kontingents rekryter ger
jag tipset att ta G-periodens rutinmässiga utskrikningar med en liten
nypa salt. När man kommer som
ny rekryt till brigaden får ens gamla
prioriteringar ge vika för nya, men
det är viktigt att inse att en felvikt
pinka inte är någon dödssynd. Jag
önskar de nya rekryterna lycka till
och vanha god fortsättning!
Chaufför Marcus Brännbacka
Fanbäraren • 4/2014
29
FANBÄRAREN
Gruppskjutövning i Syndalen
Text och bild: jägare David Haataja
V
ecka 41 var det dags för de
flesta beväringar att på nytt
bege sig ut till Syndalen.
Nu var det fråga om gruppskjutningar, ett tillfälle då hela gruppen får öva koordinerat anfall och
försvar. Övningen är en av milstolparna under beväringstiden
och fungerar både som ett test
på de inlärda kunskaperna och
hjälper cementera dessa genom
verklighetstrogna situationer med
skarp ammunition.
I gruppskjutningar samverkar en
grupp om 9 personer. Före det har
beväringarna genomfört patrullskjutningar där 3 personer samverkar och under hösten kommer de
flesta att delta i plutonskjutningarna med cirka 30-40 beväringar.
Halvåret avslutas med en ännu
större övning, slutkrigsövningen,
där större delen av brigaden simulerar ett riktigt krigsscenario.
Dessa praktiska övningar är en väsentlig del av utbildningen för att
beväringarna ska kunna fungera
30
Fanbäraren • 4/2014
som soldater under krigsförhål- förde övningen med goda resultat.
landen.
Beväringarna förväntas genomföra testet som utbildat, det vill säga
I så stor mån som möjligt ska alla komma ihåg kommandoord, hur
delta, även undertecknad som fick man genomför omladdning, hur
följa med en del av 2:a Kustkom- en skottlinje fungerar och sampaniet på deras skjutövningar. Ef- spelet mellan patrullcheferna och
ter en tidig väckning for beväring- gruppchefen.
arna till Syndalens skjutfält för att
skjuta skarp ammunition på mål- Efter att mörkret föll hölls natttavlor och öva in nattsiktet. Vä- skjutningarna. Samma verksamhet
derleken var typiskt Syndalsväder som fungerar i dagsljus ska också
med regn, rusk och låg tempera- fungera i fullständigt mörker, oavtur. Trots vädret var moralen hög, sett tid på dygnet. Med spårljusbeväringarna har i detta stadium ammunition och ljuspistol lättas
av utbildningen i viss mån vant sig mörkret för en stund och soldaten
vid Syndalens nycker.
kan hitta sitt mål. Trots hjälpmedlen är strid i mörker mer påfresFörst under eftermiddagen bör- tande för den enskilda soldaten,
jade försvarsskjutningarna för vår både på egna sidan och för fiengrupp. Dessa består av att i ned- den.
grävda positioner försvara gruppens område mot fiendeanfall. Efter anfallsskjutningarna dagen
Genom ställningsbyten och ett därpå var skjutövningarna klara
brett verksamhetsområde ska fien- för denna gång. Så är ännu ett delden få intrycket av att försvararna mål avklarat och beväringarna är
har en djup och stark försvarsställ- ett steg närmare sitt mål som ful�ning. Grupp efter grupp genom- lärda soldater. ■
NYLANDS BRIGADS GILLE
Gilla Gillet på Facebook
STYRELSEN
Ordförande:
Bernt Ehrnrooth
Rådmansgatan 2 A 8, 00140 Helsingfors
050 587 9868
[email protected]
Vice ordförande:
Carl-Johan Numelin
Brasasvägen 223, 06750 Tolkis
(019) 652 222, 0400 489 020
[email protected]
Sekreterare:
Thorbjörn Sirén
Kattfotsvägen 7 A, 06100 Borgå
0400 614 887
[email protected]
Medlemssekreterare
Agneta Rehnberg
Falkvägen 6, 10640 Dragsvik
040 824 3380
[email protected]
Skattmästare:
Karl-Johan Kähkönen
Borgsvägen 1 B. 02700 Grankulla
040 505 7000
[email protected]
Ledamot:
Tom Asplund
Vargstigen 12
02580 Sjundeå
[email protected]
0505535665
Ledamot:
Timo Oksanen
Nylands brigad, 10640 Dragsvik
0299 331 000
[email protected]
Ledamot:
Kaj Pettersson
Källstranden 3 A 28, 02720 Esbo
040 703 6464
[email protected]
Ledamot:
Rodney Strandvall
Åkerbärsvägen 3, 68620 Jakobstad
0400 367 862
[email protected]
Medlemskap &
kontaktuppgifter
N
1963
Kom med i Gillet!
ylands Brigads Gille rf är
med sina över 1700 medlemmar ett av Finlands
största och aktivaste truppförbandsgillen. Vår viktigaste uppgift är att stöda beväringarna och
personalen vid Nylands brigad
i Dragsvik samt att bevara finlandssvenska försvarstraditioner.
Detta är möjligt tack vare alla
våra aktiva medlemmar.
Som medlem har du en möjlighet att få aktuell information om
Nylands brigad genom tidskriften Fanbäraren, som är brigadens
och gillets gemensamma tidskrift.
Fanbäraren utkommer fyra gånger om året och postas hem till
dig. Du kan även delta i de olika
lokalavdelningarnas aktiviteter
oberoende vilken lokalavdelning
du ansluter dig till. Under året
arrangeras flera föredrag, resor
och studiebesök till militära och
civila besöksmål vilka du kanske
inte annars skulle ha möjlighet att
vara med om eller besöka. Gillet
ordnar årligen populära kurser
och terrängaktiviteter.
Gillet har en öppen och fortlöpande kontakt med brigaden och
dess personal samt deltar aktivt
inom den frivilliga försvarsutbildningen. Gillet är medlem i
Marinreserven och i Försvarsutbildningsföreningen MPK som
årligen utbildar ett stort antal personer intresserade av försvarsfrågor.
Tack vare våra medlemmar kan
gillet medverka till att öka trivseln för beväringarna under deras
tjänstgöringstid. På bilderna här invid ser du exempel på verksamheter gillet har stött de senaste åren.
Gillet finansierar även stipendier
till välförtjänta beväringar och vi
gör vårt bästa för att veteranerna
från våra krig och deras insatser
inte skall glömmas.
Gillet och Nylands brigad behöver
din insats, tillsammans kan vi göra
bra saker ännu bättre.
Kom med i Gillet - Finlands bästa
truppförbandsgille!
Vid frågor som gäller medlemskap
och ändrade kontaktuppgifter,
vänligen kontakta
medlemssekreteraren:
[email protected]
Fanbäraren • 3/2014
31
NYLANDS BRIGADS GILLE
Möteskallelser
1963
Nylands Brigads Gille
Västnyland
Nylands Brigads Gille
Helsingforsnejden
Årsmötet hålles i februari 2015 på
Klubben (tid. Svenska klubben i
Ekenäs).
Föredragshållare är brigadkommendör, kommodor Kjell Törner.
Vårmöte måndagen den 9 mars 2015
kl. 18.00 på Handelsgillet,
Kaserngatan 23, Helsingfors.
Vi börjar med föredrag.
Därefter ordinarie vårmöte.
Exakt datum och tid kommer att annonseras i tidningen Västra Nyland,
två veckor före mötet.
Lokalavdelningar
Delegationen 2014
Västnyland
Ordförande
ordf. Bror Westerholm
Hjulet 6, 10660 Ekenäs
019 241 3322, 050 520 4384
[email protected]
Helsingfors
ordf. Markus Liesalho
Fagerstensvägen 2 C 31, 00430 Helsingfors
0400 421002
[email protected]
Åboland
ordf. Kurt Stoor
Dressinvägen 2 bst. 38, 20100 Åbo
0440 424 916
[email protected]
Sverige
ordf. Björn Säfwenberg
Fogdevägen 6, 131 50 Saltsjö-Duvnäs
+46 8 716 7885
[email protected]
Norra och Södra
Österbotten
kontaktperson Rodney Strandvall
Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad
0400 367 862
[email protected]
Östra Nyland
ordf. Carl-Johan Numelin
Brasasvägen 223, 06750 Tolkis
0400 489020
[email protected]
Gillesartilleristerna
ordf. Björn Holmberg
Nåldammsvägen 8 A 4, 00920 Helsingfors.
050 563 7729
[email protected]
32
Välkomna!
Fanbäraren • 3/2014
Pol.mag. Tom Palmberg Helsingfors
Viceordförande
Fastighetsdirektör Kaj-Erik Lindberg
Esbo
Medlemmar
Riksdagsman Thomas Blomqvist Professor Georg H Borgström Greve Johan Creutz Fil.mag. Björn Federley Riksdagsledamot Maarit Feldt‐Ranta Hälsovårdare Christel Hartwall Justitieminister Anna‐Maja Henriksson Pens. arbetarskyddschef Mårten Hoge Förvaltningsdirektör Susanne Homén General Gustav Hägglund Stadsdirektör Mårten Johansson VD Jussi Laitinen Dipl.ekon. Mikael Lilius Kommerseråd Folke Lindström Riksdagsledamot Mikaela Nylander VD Gretel Ramsay Statssekreterare Marcus Rantala Direktör Niklas Savander Energidirektör Roald v Schoultz Företagare Kurt Stoor VD Karl Gustav Storgårds Auktoriserade patentombudet Björn Säfwenberg Honorärkonsul Claës‐Henrik Taucher VD Patrick Wackström Riksdagsman Stefan Wallin Pol.mag. Björn Weckström Sjökapten Bror Westerholm Övl ia Olavi Wetterstrand Raseborg
Helsingfors
Lovisa
Helsingfors
Raseborg
Sibbo
Jakobstad
Borgå
Helsingfors
Helsingfors
Raseborg
Helsingfors
Helsingfors
Pargas
Borgå
Raseborg
Helsingfors
Helsingfors
Ekenäs
Åbo
Helsingfors
Sverige
Helsingfors
Borgå
Åbo
Sibbo
Raseborg
Vasa
NYLANDS BRIGADS GILLE
1963
Det började med en lånad byssa
på Raseborgs slott
Text:
F
Peter Johansson
ör jämnt åttio år sedan
grundades Fältartilleriregemente 4, KTR 4, i Vasa.
Men det finlandssvenska fältartilleriets historia sträcker sig ett
halvt årtusende längre tillbaka
i tiden än så.
Startskotten sköts redan år 1434 på Raseborgs slott, med en
kanon eller byssa som
slottsfogden lånat från
Reval. För säkerhets
skull tillsammans med
en byssemästare, som
förstod att hantera pjäsen.
I och med slutet på
våra senaste krig slöts
således en cirkel.
Under befäl av ställföreträdande sektionskommendör,
major
Albert ”Tigern” Tigerstedt marscherade
nämligen enheten III
KTR 2, med rötter i
KTR 4, från Vasa via
Hangö till Dragsvik - i
nuvarande Raseborg.
Till Nylands brigad
hörde sedan en fältartillerienhet ända fram
till 1998, då Raseborgs artilleriregemente ombildades till en
kustartillerisektion i samband
med att brigaden underställdes
marinen.
På Barbaradagen
Fram tills nu har fältartilleriet i
Svenskfinland fått klara sig utan
en sammanfattande historik.
Men från och med artilleristernas
skyddshelgons dag, Barbaradagen den
4 december i år, är det missförhållandet avhjälpt. Tacka bland andra förre
sektionskommendören, överstelöjtnant Risto Lindgren och lokalhistorikern, författaren Bo Wessman för det.
Brigadgillet, fonder och stiftelser
ställde upp som finansiärer.
Resultatet blev en påkostad, rikligt
illustrerad och mera än tvåhundrasidig historik som trycks i en upplaga om tusen exemplar.
Heltäckande
Boken, med titeln Efter kungen red artilleriet, täcker allt från
artilleriets förhistoria
och roll under seklers
krig till världspolitisika skeenden.
Icke att förglömma
den militära vardagen
i Dragsvik och skjutlägren i Rovajärvi under gångna decennier.
Både
sektionskommendörer och utbildare presenteras,
somliga i korthet men
andra utförligare via
intervjuer eller egna
hågkomster som satts
på pränt.
Här
rekapituleras
också historierna om
nakendansösen
på
underofficersskolans
kursfest och om officersmässens tre från
Impulsen fick Lindgren för ett par Sverige insmugglade kristallkroår sedan, major Ingmar Asplund nor.
tände på idén. En arbetsgrupp
med ytterligare tidigare sektions- Artillerihistoriken kommer att distkommendörer - major Boris Wi- ribueras på olika håll i Svenskfinlander, överstelöjtnant Antti Jun- land, och kan också beställas per etunen - samt kaptenlöjtnant Timo post på adressen artilleriboken@
Laurila, överste Erik Erroll och gmail.com.
majoren i reserven Björn Holmberg tog småningom form och Överskottet från försäljningen tillprojektet tog fart.
faller brigadens stipendiefond. ■
Fanbäraren • 3/2014
33
1963
NYLANDS BRIGADS GILLE
1963
Bildplock från Gilleträffar i Sverige år 2014
Höstmötet på Karlbergs Slott inleddes
med visning av filmen Tali-Ihantala. Därefter hade vi äran att hälsa Finlands nye ambassadör, Jarmo Viinanen, välkommen till
mötet. Han höll ett initierat och intressant
föredrag om ämnet ”Europa, värld och säkerhet – finska synpunkter”.
Foto: CG Johanson
Gillets ordförande Bernt Ehrnrooth
fanns också bland gästerna. Även han
höll ett anförande, om Gillet givetvis.
Foto: CG Johanson
Gillets veteranmedlemmar var väl representerade
vid den svenska veterandagen 2014. Veterandagen firades för tredje gången vid Sjöhistoriska
Museet på Djurgården på Kristi himmelfärds dag,
torsdagen den 29 maj.
Gillet och Finlandsfrivilliga representerades av
veteranerna (från vänster) Kurt Antskog, Bengt
Jansson, Åke Carlquist och Jan Kjellberg. Vid ceremonin medverkade Kung Carl XVI Gustaf, ÖB
Sverker Göranson, vice stadsminister Jan Björklund samt försvarsminister Karin Enström.
Foto: Leif Johansson och Jens Norén
Huvudresemålet för vårutfärden
var det ganska nya Arsenalen
museet för militära fordon utanför Strängnäs. Bilden visar veteranerna Rolf Wiljander (till vänster), pionjärplutonchef IR 61
och Björn Råberg, artillerist och
eldledare framför en replik av en
rysk T 34. Båda deltog i slutstriderna sensommaren 1944.
Foto: B. Säfwenberg
Fanbäraren • 3/2014
35
NYLANDS BRIGADS GILLE
1963
Gillet i Östnyland firade 30 år av
aktiv verksamhet
T
idigare brigadkommendören för Nylands brigad, flottiljamiral Juha
Vauhkonen samt riksdagsledamot, Borgå stadsfullmäktiges
ordförande och Gillets delegationsmedlem Mikaela Nylander hörde till de talare som lyfte
upp både nationella och internationella säkerhetsfrågor på
agendan när Gillet i Östnyland
samlades till sin 30-årsjubileumskväll den 30 november i
Borgå.
Det var en förväntansfull publik
som samlades i Kulturhuset Grand
för att både följa med avdelningens
höstmöte och konstatera att hela
styrelsen omvaldes enhälligt, men
även för att ta del av det digra programmet på avdelningens 30-årsjubileumskväll.
Som de östnyländska traditionerna
bjuder hade avdelningen även gett
rum för kulturinslag och de fick
både inleda och avsluta kvällen.
Den unge cellisten Lenni Niininen
uppträdde som inledning och även
efter kvällens festföredrag, medan
Runebergskören BSB svarade för
den pampiga avslutningen genom
att framföra Sibelius Finlandia.
De allra flesta av de knappt hundra
deltagarna häpnade när konferencieren Thorbjörn Sirén som inledning konstaterade att man även
kunde ha varit i Lovisa för att fira
50-årsjubileum eller alternativt i
kväll i Borgå fira 48-årsjubileum,
eftersom de första lokalavdelningarna i Östnyland faktiskt grundades redan 1964 respektive 1966.
36
Fanbäraren • 3/2014
Juha Vauhkonen håller föreläsning inför en förväntansfull publik.
Men den östnyländska avdelning- lig, meningsfull, aktiverande och
en, som vi känner den idag, inledde fortlöpande och att några av de
verksamheten i november 1984.
gamla aktiviteterna skulle tas till
heders, bland annat besök i gym30 aktiva år
nasierna, vilket även togs mycket
varmt emot av Nylands brigads
För att binda samman de 30 åren, stabschef kommendör Carlsamlades forna och ännu ak- Magnus Wasenius, som på bred
tiva östnyländska gilleaktivister sibbodialekt lovade se till att det
på scenen för att kort reflektera nog ordnar sig med frivilliga östöver aktiviteter och händelser nyländska beväringar den dag det
under deras aktiva år inom avdel- behövs.
ningens 30 år. Det var den forne
brigadkommendören översten Kvällens föreläsare
Lars Stenström som var med
när avdelningen fick sin början, Kvällens utan tvivel mest väntade
med var även de tre tidigare ord- talare var flottiljamiral Juha Vauhförandena Christer Sundman, konen, som under sin långa karriär
Christer Blomberg, Björn Weck- varit mycket involverad i Nylands
ström samt avdelningens mång- brigad. Som tidigare bataljonskomårige sekreterare Mårten Hoge mendör, som biträdande kommenoch nuvarande ordförande Carl- dör för NBG11, som stabschef,
Johan Numelin. Kontentan var brigadkommendör men även via
att verksamheten varit både liv- sina uppdrag på marinstaben där
NYLANDS BRIGADS GILLE
1963
Kvällens talare lyssnar uppmärksamt.
han i dag som stabschef är starkt
involverad i utvecklandet av kusttrupperna.
I sitt föredrag berörde han både
det pågående samarbetet mellan
den svenska och den finska marinen, hur det utvecklats och hur
arbetet fortskrider. Det samarbetet förstärker brigadens betydelse
inom den finländska försvarsmaktens och innebär även skarpare
fokus på Östersjön. Han berörde
även de internationella hotbilder
som idag berör oss ur marinens
perspektiv. Den starkt ökande trafiken på Östersjön med både handelsfartyg och militära farkoster,
de ökade aktiviteterna i de arktiska
områdena, som även de är föremål
för militärt intresse av förståeliga
strategiska skäl, och behovet av
förnyelse av flottan och den tekniska beredskapen.
Riksdagsledamot Mikaela Nylander
berörde i sitt tal både de aktuella
frågorna om rehabiliteringen av
fredsbevarare vilka skadats under
tjänsteutövning, de nya hotbilderna
vi nu upplever i Europa och dess
effekter på vår trygghetskänsla och
behovet av ett trovärdigt försvar
som klarar av dagens utmaningar.
Hon uttryckte även sin glädje
över hur Gillets lokalavdelning i
Östnyland på ett förtjänstfullt sätt
under sina 30 år hjälpt till att hålla
upp en god försvarsanda, sprida
information om aktuella frågor
inom försvarsmakten och deltagit
aktivt i samhällsdebatten i frågor
som berör både Nylands brigad
och försvaret i allmänhet.
Gillets ordförande Bernt Ehrnrooth hade endast beröm att dela
med sig av när det gällde synen
på den östnyländska avdelningen,
som under alla sina verksamhetsår
aktivt deltagit i Gillets verksamhet. Han ser avdelningen som ett
föredöme och som Gillets näststörsta lokalavdelning som en viktig hörnpelare i Gillets verksamhet.
Publiken i salen var synnerligen
nöjd med kvällen och särskilt glad
var man att kommendör Kjell
Törner hade tid att delta. Som
tidigare borgåbo, men framförallt
som blivande brigadkommendör,
uppskattades hans närvaro. Det
inger hopp om ett fortsatt gott
samarbete mellan avdelningen
och brigaden, något som alltid varit fallet under de 30 aktiva åren. ■
Ordförande Bernt Ehrnrooth.
Kommendör Carl-Magnus Wasenius.
Fanbäraren • 3/2014
37
NYLANDS BRIGADS GILLE
Gillets sponsorklubb
1963
Nylands Brigads Gille och därmed också brigaden kan stödas genom medlemskap i gillets
Sponsorklubb. Medlemskapet är i första hand
tänkt för personer, företag och institutioner
som vill stöda Gillets verksamhet samt känner
för Nylands brigad och dess roll inom Finlands försvarsmakt.
Sponsorklubbens medlemmar har en
bestående inbjudan till Nylands brigads festligheter i samband med brigadens årsdag 18.4
och Svenska dagen då externa gäster inbjuds
till dem. Dessutom ordnar klubben årligen en
medlemsutfärd till historiskt sett intressanta
resmål. Sponsorskölden är det synliga tecknet
på medlemskap.
Den är ett hantverk i ljus, solid ek med formen
av ett torn som symboliserar försvarsmakten.
Sköldens mått är 14 x 17 cm.
Skölden pryds av ett Siikajoki-kors och en
större silverplatta för sponsorns namn.
Då årets sponsoravgift erlagts får sponsorn en
ny årsplatta i silver och då en sköld är fylld får
han eller hon en ny sköld.
Sponsorklubbens årsavgift för enskilda
personer är 85 euro och för företag och institutioner beroende på storlek 350 – 850
euro.
Sponsorklubbsärenden sköts av av Carl-Johan
”Calle” Numelin (Brasavägen 223, 06750
Tolkis - tfn 0400 489020, e-mail: cj.numelin@
kolumbus.fi.
Sponsoravgiften inbetalas på gillets konto
FI9740554350004063. Kom ihåg att uppge
namn och adress till vilken skölden levereras. ■
Gillets sponsorer november 2014
Ahlfors Axel
Kungsbacka, Sverige
Ahlström Marcus
Helsingfors
Aminoff Carl-Gustaf A
Borgå
Andersson Bjarne
Raseborg
Andrejev Viktor
Tavastehus
Antell Olle
Lovisa
Antskog Kurt
Stockholm, Sverige
Baarman Håkan
Borgå
Björklund Kent
Helsingfors
Björkqvist Ben Isidor
Helsingfors
Björnberg Fredrik
Helsingfors
Blomberg Christer
Borgå
Blomberg Mats Borgå
Borgström Anders
Helsingfors
Borgström Marcus H
Helsingfors
Borgström Georg H
Helsingfors
Boström Per-Elof
Kristinestad
Broman Bo
Lovisa
Brotherus Ilkka
Hyvinge
Bäckman Mikael
Raseborg
Bärlund Rafael
Grankulla
Cavonius Christian
Raseborg
Chapelle de la, Jan
Raseborg
Colliander Lars W
Borgå
Creutz Henrik
Lovisa
Creutz Johan
Lovisa
Damsten Mikael
Helsingfors
Didrichsen Jon
Grankulla
Didrichsen Peter
Helsingfors
Ehrnrooth Albert
Helsingfors
Ehrnrooth Alexander
Helsingfors
Ehrnrooth Bernt
Helsingfors
Ehrnrooth Georg
Kyrkslätt
Ehrnrooth Magnus
Helsingfors
Ekholm Jan-Mikael Raseborg
Eklund Jan Olof
Borgå
Engström Folke
Pargas
Enqvist Ove
Vanda
Enqvist Reinhold
Grankulla
Eriksson Stig
Helsingfors
Eriksson Stig-Ole
Lovisa
Eskelin Kaj-Kristian
Helsingfors
Estlander Peter
Helsingfors
Falck Per
Helsingfors
Fazer Fredrik
Helsingfors
Fazer Joachim
Helsingfors
Flander Joachim
Helsingfors
Flander Peter
Borgå
Flinck Owe
Raseborg
Forsblom Tom
Borgå
Forsell Erik
Helsingfors
Frankenhaeuser Filip
Gex, Frankrike
Fröman Tom
Hangö
Gallen Jean
Helsingfors
Gardberg Anders
Esbo
Gerkman Jan
Tusby
38
Gref Carl-Gustaf Esbo
Gripenberg Sebastian
Helsingfors
Grotenfelt Albert
Helsingfors
Grönblom Christina
Ingå
Grönholm Nils-Johan
Esbo
Grönqvist Boris
Borgå
Grönqvist Stefan
Sjundeå
Gundersby Per
Hangö
Gustavson Stig
Helsingfors
Gylfe Ernst-Magnus
Esbo
Hagner John
Lovisa
Hallberg Christian
Sibbo
Hammarén Lars
Helsingfors
Harkimo Hjallis
Sibbo
Hartwall Erik
Sibbo
Hartwall John
Sibbo
Hedman Lars
Esbo
Helkama Jukka
Helsingfors
Hertell Karl-Johan
Helsingfors
Hertsberg Patrik
Helsingfors
Hjelt-Hansson Ulrike
Borgå
Holm Martti
Grankulla
Holmberg Björn
Helsingfors
Holmberg Robert
Borgå
Holmén Kaj
Borgå
Homèn Carl-Olaf
Esbo
Homén Susanne
Helsingfors
Illman Lars
Lovisa
Immonen Peter
Esbo
Ingman Carl-Gustaf
Sibbo
Ittonen Hans
Helsingfors
Ivarsson Bernt
Rommelanda, Sverige
Johansson Ray
Borgå
Kajander Rabbe
Raseborg
Kalliomäki Yngve
Hallstahammar, Sverige
Karlsson Håkan
Lovisa
Karlsson Kim
Sjundeå
Karsten Gustav Lidingö, Sverige
Knape Ernst
Raseborg
von Knorring Jochum
Salo
von Knorring Johan
Helsingfors
von Knorring Magnus
Helsingfors
Krogius Jacob
Tavastehus
Kronvall Torolf
Lovisa
Kullberg Kjell
Helsingfors
Kumlin Masse
Helsingfors
Kähkönen Karl-Johan
Grankulla
Köhler Jarl
Grankulla
Lagerroos Sture
Hangö
Lang Sune
Borgå
Liesalho Markus
Helsingfors
Lilius Mikael
Helsingfors
Lilius Ragnar
Helsingfors
Lindberg Ingmar
Helsingfors
Lindberg Kaj-Erik
Esbo
Lindblom Tom Sibbo
Fanbäraren • 3/2014
Lindell John
Helsingfors
Lindström Caj-Gunnar
Åbo
Lindström Ingmar
Raseborg
Lival-Lindström Stig
Helsingfors
Lundberg Henrik
Raseborg
Lundmark Pekka
Helsingfors
Luotonen Kai
Helsingfors
Lönnroth Anders
Sibbo
Malmborg Stig
Raseborg
Meinander Göran
Helsingfors
Meyer Lars
Mäntsälä
Naessen-Karlsson Kerstin
Nyköping, Sverige
Nordell Henrik
Kyrkslätt
Raseborg
Norrgård Arndt
Numelin Carl-Johan
Borgå
Nyberg Kim
Helsingfors
Nylander Mikaela
Borgå
Nyman Göran
Helsingfors
Nyman Sixten
Helsingfors
Nystedt Roger Esbo
Nystén Henrik
Helsingfors
Nyström Hilding
Helsingfors
Pagels Max
Grankulla
Palmberg Tom
Helsingfors
Paloheimo Martti Loppi
Pettersson Kaj
Esbo
Planting Mikael
Grankulla
Pokki Sami
Ylivieska
Procopé Niklas
Helsingfors
Ramsay Gretel
Raseborg
Rautalahti Yrjö-Pekka
Helsingfors
Rosendahl Kaj
Borgå
Rosenlew Carolus
Helsingfors
Rotkirch Ingolf
Borgå
Rönnlund Kaj
Vasa
Saine Jari
Helsingfors
Savander Magnus
Helsingfors
Savander Niklas
Kyrkslätt
von Schantz Anna-Maria och Filip
Vasa
Schauman Jan-Henrik
Helsingfors
Sihvonen Dan
Borgå
Sirén Thorbjörn
Borgå
Sittnikow Rabbe
Helsingfors
Sivén Christian
Raseborg
Sjöblom Ulf
Raseborg
Smeds Anders
Lovisa
Smeds Viking
Borgå
Stenberg Bertil
Borgå
Stenberg Stefan
Grankulla
Stockmann Karl
Helsingfors
Sumelius Bjarne
Helsingfors
Sundberg Matti
Helsingfors
Sundbäck Henrik
Borgå
Sundman Christer
Borgå
Sundqvist Björn
Borgå
Swanljung Mikael
Helsingfors
Säfwenberg Björn
Saltsjö-Duvnäs,
Sverige
Söderström Peter
Borgå
Söderström Jan-Peter
Helsingfors
Taube Johan
Raseborg
Taucher Poppe
Helsingfors
Teir Henrik
Helsingfors
Thiel Harro
S:t Karins
Tuomolin Peik
Helsingfors
Uddström Rolf
Esbo
Wackström Patrik
Borgå
Wadstein William
Helsingfors
Wahlroos Björn
Salo
Wallén Bengt
Helsingfors
Wallin Stefan
Åbo
von Walzel Caesar
Djursholm, Sverige
Waxlax Joakim
Helsingfors
von Wendt Gösta
Kimitoön
Westerholm Bengt
Esbo
Westerholm Bror
Raseborg
Wetterstrand Olavi
Vasa
von Weymarn Tom
Helsingfors
Wiberg Bo-Eric
Grankulla
Wiklund Henry
Helsingfors
Wikman Ragnar
Åbo
Wikström Henrik
Helsingfors
Wiljander Rolf
Nacka, Sverige
Wrede Kenneth
Hesingfors
Wulff Johan
Helsingfors
Åkerstedt Robert
Borgå
Åström Magnus Sibbo
Österman Pehr Lovisa
Östman Anders
Helsingfors
Företag & samfund
Aktia Abp
Fiskars Abp
Hdl Varuboden-Osla
Oy Forcit Ab
Oy Karl Fazer Ab
Roberts Coffee Ab
Saab Intern. Finland Oy
Svenska kulturfonden
Meriaura Oy
Trygwe o. Hjördis Nymans stiftelse
Kommuner
Jakobstad stad
Karleby stad
Larsmo kommun
Pedersöre kommun
Raseborg stad
Vörå kommun
NYLANDS BRIGADS GILLE
NYLANDS BRIGADS GILLE r.f.
Medlemssekreteraren
c/o Nylands brigad
10640 Dragsvik
[email protected]
1963
1963
Jag vill ansluta mig till Nylands brigads
Gille och samtidigt få Fanbäraren hem i
postlådan för endast 20€/år
Namn
Födelsetid
Yrke eller titel
Eventuell militärgrad
Postadress
Datum, underskrift
Telefon, fax
E-postadress
Önskad lokalavdelning
HN
H:forsnejden
SV
Sverige
SÖ
Södra
Österbotten
NÖ
Norra
Österbotten
VN
Västnyland
NYLANDS BRIGADS GILLE r.f.
Medlemssekreteraren
c/o Nylands brigad
10640 Dragsvik
1963
[email protected]
Namn
ÅB
Åboland
ÖN
Östnyland
GA
Gillesartilleristerna
-
Ingen
avdelning
Adressförändring
Födelsetid
Tidigare näradress, postnummer samt postanstalt
Ny adress, postnummer samt postanstalt
Datum, underskrift
Fanbäraren •• 4/2012
39
Fanbäraren
•3/2014
3/201135
Fanbäraren
33
35
Militärt kunnande
Sammanhållning
Framåtanda
Nylands brigad