Transcript Vida Vyer 3-2012.pdf

Vida Vyer
Nr 3/2012
Gambiagrupperna
Gambiagrupperna
pg 90 02 38-7 bg 900-2387
Vida Vyer
Tidning för
ISSN 2000-5679
Ansvarig utgivare: Ruth Plate
Redaktionsadresser
Ruth Plate, Finkgatan 35
565 31 Mullsjö
[email protected]
Tel. 0392 - 131 32
och
Ing-Britt Filipsson
Gunnarsbovägen 23
565 32 Mullsjö
[email protected]
Mobil: 0768 10 33 50
Vill du skriva i Vida Vyer,
sänd då texten i Times New
Roman som ren textfil i ordbehandlingsprogrammet till
båda redaktionsadresserna,
gärna med bilder i ”jpg”.
Citera gärna, men ange alltid
källan!
Prenumeration
År
80:-
Plusgiro 90 02 38-7
Bankgiro 900-2387
Märk talongen " Vida Vyer"
Blir världen bättre?
Den första upplagan av ”Blir
världen bättre?” kom 2005. Femte uppdaterade och omarbetade
upplagan finns nu, till stor del
skriven av Staffan Landin i samarbete med UNDP:s nordiska
kontor. Här plockar jag lite information och synpunkter ur den.
De senaste årens biståndskritik
menar att vi pumpat in pengar i
Afrika och att det ändå inte blivit
bättre. Trots alla rapporter om
svält och elände så sker det faktiskt en hel del framsteg. Sanningen är att mycket blivit bättre.
Andelen barn som börjar grundskolan har ökat snabbast i Afrika
söder om Sahara, från 58 procent
1999 till 76 procent 2009.
Millenniemålen utgår från basåret 1990, delmålet att halvera
den extr ema fattigdomen
(mindre än 10 kr/dag) är enligt
Världsbanken uppnått på global
nivå redan i år, alltså flera år före
2015. Människors tillgång till
rent vatten har ökat från 77 procent till närmare 90 procent redan i våras. Cirka 35 av världens
fattigaste länder har fått skuldavskrivning som ett resultat av en
bred folkrörelsekampanj med
över 20 miljoner namnunderskrifter inför millennieskiftet.
Rättvisare handel skulle främja
fattiga länders utveckling. Nord/
väst-ländernas stöd till jordbruket
gör det svårt för de fattiga länderna att konkurrera. Ett annat problem är att utländska företag för ut
obeskattade vinster från sina fabriker i fattiga länder. Klyftan mellan
fattiga och rika har vidgats. Fattigaste femtedelen av befolkningen
har bara två procent att leva på
medan den rikaste femtedelen har
75 procent av världens tillgångar.
År 2010 satsades 129 miljarder
dollar i bistånd till att stödja utvecklingen i fattiga länder. Det
motsvarar knappt en månad av
världens samlade militärutgifter.
Remitteringar, migranters hemsända pengar, utgör två och en
halv gånger så mycket som det
samlade internationella biståndet.
Förbättrad hälsa är ett av millenniemålen. På sida 13 kan du läsa
om Peepoo, mobil toalett, som är
ett litet steg mot att förse människor med sanitet. Uppfinningen
Solvatten skrev vi om i nr 1/2010.
Här följer utvärderingar av Solvattens påverkan på hälsan. Dessutom en ny soldriven vattenrenare,
som kan tillverkas lokalt, Eliodomestico.
Ruth Plate
Manusstopp: nr 1—1 februari
nr 2—1 maj, nr 3—1 oktober
Gambiagruppernas kansli:
[email protected]
Adress: Gunnarsbovägen 23
565 32 Mullsjö
Ordförande Siv Kanon
[email protected]
tel. 0586-52407, 51357
Hemsida:
www.gambiagrupperna.org
FIOH i Gambia:
e-post: [email protected]
Omslagsbild: Kontoret i Gambia
Foto: Dan Jönsson
2 Vida Vyer 3/ 2012
Från red.
2 Fina resultat ...
14
Ordföranden har ordet
3 Ett redskap …
15
Strategisk plan 2013-2017 4 Besök från Strömstad
15
Ny chef …
5 Solkraft …
16
SOG och kansli…
7 Minne av Ann-Maj
17
Vem driver utvecklingen … 8 Ungdomsseminarium
18
Varför är det viktigt?
9 Ny i Gambia …
19
Samrådsmötet …
10
Ny i SOG …
19
Mobil toalett …
13
Valberedningen
20
Ordföranden skriver från Gambia
Det sägs att det krävs två till en tango, en
svår dans med många och invecklade turer. Det kan kanske liknas vid de olika turerna med vårt Tango-engagemang
i
Gambia. När det gäller Tango*, den
paraplyorganisation som finns i Gambia
för alla NGOs, det vill säga sådana frivilliga organisationer som till exempel Gambiagrupperna, har det varit mer invecklat
än en komplicerad dans för två. Sedan vår
organisations första tid har det diskuterats
om vi skulle vara medlemmar eller inte.
Redan Bengt Fahna, vår första volontär,
jobbade en hel del med att utveckla Tango.
Därefter har några volontärer valt att inte
vara medlemmar, medan andra valt att
vara det.
Sedan ett antal år är vi nu medlemmar med
den motiveringen att är vi med kan vi hjälpa en gambisk organisation, som inte har
lyckats så bra trots att ambitionen har funnits. Är vi inte med har vi ingen möjlighet
att hjälpa till och kan inte vara med och
påverka. Vi har sedan vi blev medlem i
Tango haft en önskan att någon i vår gambiska personal skulle nomineras till en styrelsepost i Tango. Dan Mendy har nämnts,
men hittills har vi inte lyckats få någon
styrelsepost. Inte förrän nu. Vår nye gambiske chef, Yahya Sanyang, har nu valts
till Tangos ordförande.
Kristina Lundahl, vår volontär och svenska
chef i Gambia, berättar att många kommer
fram till henne och gratulerar vår organisation till ordförandeposten i Tango. Så till slut
efter alla turer... Men inte nog med det.
Dessutom har Buba Faburay, vår gambiske
ledare på PRU (Planning and Reporting
Unit), utsetts till rådgivare i den nationella
gruppen i Tango, som handhar frågor om det
civila samhället. Så nu har vi två även i vår
tango.
Kansliet, SOG-styrelsen och personalen i
Gambia arbetar för högtryck med att skriva
avtal gällande förhållandet mellan Gambiagrupperna och den nya LEOn.(Lokal Enskild
Organisation) Avtalet handlar om vad som
ska gälla när den nya LEOn sjösätts den första januari 2013. Gambia-gruppernas mål
och uppdrag är i stort sett detsamma som tidigare, men nu är det uppdelat i två delar,
SVEO, den svenska delen och LEO, den
gambiska delen.
Det som försvårar arbetet är minskningen av
det bidrag vi sökt till det bidrag vi får för
2013 och 2014. Trots neddragningen är vi
bland de organisationer, som söker bidrag
från Forum Syd, som får mest. Nu gäller det
att handha erhållna medel så att de ändå ger
stor effekt och nytta. Det har vi ju klarat förr,
så det ska säkert gå bra nu också.
Siv Kanon
*TANGO är en sammanslutning av icke-statliga
organisationer grundad 1983 i syfte att undvika dubbelarbete och minimera konflikter och konkurrens.
Medlemmar i TANGO är drygt 80 nationella och
internationella, frivilliga, ideella, oberoende NGOs
(non government organization) registrerade under
Gambias lagar. Alla är verksamma inom områden
som hälsa, utbildning, kvinnors egenmakt, jordbruk,
krediter och små utvecklingsföretag som till exempel grönsaksodling. De engagerar sig även i
fredsskapande aktiviteter och för mänskliga rättigheter.
TANGO:s främsta uppgifter är att främja NGOernas
arbete, underlätta kontakten mellan de olika
medlemmarna, ge tillfällen för dem att träffas regelbundet för att informera om sina respektive verksamheter och utbyta idéer. TANGO skall upprätthålla en dynamisk relation med regeringen.
Läs mera på www.tangogambia.org
3/ 2012 Vida Vyer 3
Strategisk plan 2013 -2017
Under oktober månad har FIOH arbetat
med personalutbildning och med att ta fram
en strategisk femårsplan.
Tisdagen den 2 oktober samlades all personal, inklusive de chaufförer som vi använder, på Lemon Creek för att lära sig mer om
och diskutera vår uppförandekod. Eftermiddagen ägnades åt utbildning om korruption
och diskussioner om hur vi ska gå tillväga
med att ta fram ett eget policydokument om
korruption. Under nästa personalmöte kommer vi att välja en grupp som ska arbeta
fram ett förslag.
Den 3 – 5 oktober startade vi arbetet med
den strategiska planen med hjälp av konsulterna Mr Malimin Sonko och Mr Foma Ceesay. All personal samt inbjudna från våra
byutvecklingsbyar deltog. Det var tre
mycket intensiva och lärorika dagar. Vi arbetade med att ta fram organisationens
mandat, mission och vision. Under arbetet
med detta diskuterades också värdegrund,
farhågor, problem, svagheter med mera.
Mandate
The mandate of FIOH is to carry out just
and durable community development work
through the development of capacities to
make informed decisions for improved lives
and livelihoods as well as increase their access to development resources.
(Mandat
Mandatet för FIOH är att genomföra ett
rättvist och hållbart samhällsutvecklingsarbete genom att utveckla förmågan att fatta
välgrundade beslut för bättre liv och levebröd samt öka deras tillgång till utvecklingsresurser.)
Mission
FIOH is a charitable, efficient NGO working with communities, especially in the rural areas, to address basic social needs/
rights for a more equitable society.
FIOH will work for closer and durable partnership, especially with The Gambia
Groups in Sweden.
4 Vida Vyer 3/ 2012
(Mission
FIOH är en välgörande, effektiv NGO som
arbetar med samhällen, särskilt på landsbygden, för att ta itu med grundläggande sociala
behov / rättigheter för ett mer rättvist samhälle.
FIOH kommer att arbeta för ett närmare och
hållbart partnerskap, särskilt med Gambiagrupperna i Sverige.)
Vision
FIOH is a dynamic, proactive and development oriented organisation that promotes
constant improvements in all its operations
and results.
(Vision
FIOH är en dynamisk, proaktiv och utvecklingsorienterad organisation som främjar
ständiga förbättringar i all sin verksamhet
och sina resultat.)
Efter tre dagars arbete utanför kontoret återvände vi för att arbeta med uppgifter som vi
fått på hemmaplan. Det var nu dags att planera aktiviteter som passar in i våra strategiska
planer. Under en veckas tid var det febril aktivitet i de olika enheterna, så att vår mall
skulle vara klar till de återstående tre utbildningsdagarna.
Under del två var det inte nödvändigt att ha
all personal och deltagare från våra byar på
plats utan det berörde mest kontorspersonalen. Nu var det dags att göra en budget till de
aktiviteter som vi planerat.
Vi känner oss mycket nöjda med det som vi
åstadkommit under dessa sex utbildningsdagar och nu återstår att bjuda in några av våra
samarbetspartner för att validera den strategiska planen. Det kommer att ske första november.
Kristina Lundahl
Ny chef för FIOH—Yahya Sanyang
Jag föddes för sextio år sedan i en familj som
sysslade med lantbruk någonstans på norra sidan av floden i Gambia. Vid tiden för självständigheten 1965 var norra flodsidan en av de mest
otillgängliga och fattiga regionerna i Gambia.
Detta enligt en socio-ekonomisk undersökning
som gjordes i samband med självständigheten.
Jag var den enda överlevande pojken i
min familj. Jag förlorade min mamma vid väldigt tidig ålder, så tidigt att jag inte ens kommer
ihåg hur hon såg ut. Min far hade inga planer på
att skicka mig till skolan, de flesta av mina
jämnåriga fick börja skolan två år innan jag
själv fick börja. Det tog byskolans rektor över
ett år att övertyga min far om att jag skulle få
börja skolan, till sist
gick han med på det.
Jag kommer fortfarande ihåg min första skoldag med nostalgi, det var i januari 1957. Jag var uppklädd i min nya
skoluniform och
redo att sälla mig till
mina skolkamrater.
Vid det här laget
hade jag också, genom mina vänner
som gick i skolan,
lärt mig att sjunga
sånger såsom den
brittiska nationalsången ”God save
the queen” och
”Learning is better
than silver and gold”, som skulle få oss att ta
utbildningen seriöst också i unga år.
Skolan låg mig varmt om hjärtat och jag lyckades komma ikapp de andra barnen ganska
snabbt. Jag gick endast fem år i grundskolan
och i maj 1962 skrev jag provet för att komma
in på high school. Jag var lyckligt lottad och
fick ett stipendium till en ”government high
school” som var, och fortfarande är, den enda
internatskolan i landet. Jag tackar min lyckliga
stjärna för att jag fick stipendiet, jag tror inte
att min far skulle ha haft råd att betala för min
utbildning vid den här tiden.
High school-utbildningen vid den här tiden var
av mycket god kvalitet, eftersom de flesta av
våra lärare var britter.
Landet hade ännu inte blivit självständigt
utan var under kolonialt styre. Sex år av high
school-utbildning förberedde mig för högre
höjder och jag var beredd att ta nästa steg. Jag
arbetade ett år som okvalificerad lärare i samhällskunskap på högstadiet och 1970 började
jag på lärarutbildningen på Teacher Training
College, som var den enda utbildningen i sitt
slag i Gambia på den tiden. Det fanns inte något universitet i landet och det var endast några få från rika familjer som hade råd att studera utomlands. Jag gick tre år på college och
tog examen som lärare i samhällskunskap. Jag
blev placerad i ”junior secondary schools”
och undervisade där under en tioårsperiod
(1973-1982). Under
den perioden hade jag
förmånen att bli vidareutbildad och få ett
”advanced teacher’s
certificate”. Det var en
av vändpunkterna i mitt
liv.
1983 startade United
States Agency for International Development,
mer känt under sin
akronym USAID, ett
kommunikationsprojekt
med syfte att få bättre
kontroll över spädbarnsdiarré tillsammans
med Medical and
Health department i
Gambia. Utbildningsministeriet kontaktades
eftersom man ville ha någon därifrån som
kunde fungera som utbildningskoordinator.
Den huvudsakliga uppgiften för den tjänsten
var att utforma utbildningsmetoder för personal inom hälsa, så att de i sin tur skulle kunna
hålla utbildningar i hälsa för mödrar. I tjänsten ingick också att förbereda radio-jinglar
som skulle sändas över radio för att informera
och göra människor uppmärksamma på faran
med vätskebrist och ORT (oral rehydration
therapy), det vill säga hur man blandar en
socker-salt-lösning när barnen har diarré. Det
här var ett mycket intressant projekt som gav
mig min första erfaranhet av att jobba i ett
multikulturellt sammanhang.
3/ 2012 Vida Vyer 5
Eftersom det var ett internationellt projekt
fick jag också möjligheten att årligen presentera våra resultat och rapporter för biståndsgivarna på WASHINGTON DC (USAID/
AED). Projektet var tänkt att pågå under två
år, men var så framgångsrikt att det fick fortsätta ytterligare ett år.
Innan projektet slutade 1985 hade jag redan
hunnit börja ett nytt jobb hos amerikanska
Rädda Barnen. Här skedde den stora övergången från utbildning till utveckling. År
1984 anställdes jag som Sponsorship Coordinator för Rädda Barnen och skickades till
deras huvudkontor i Westport Connecticut
för utbildning. Jag stannade i USA ett år för
jobb och utbildning, sponsrad av amerikanska Rädda Barnen. Jag kom tillbaka till Gambia 1985 och anställdes då som projektledare
med ansvar för deras fältarbete i Gambia. Jag
jobbade med det här projektet i nio år till
1994 då den demokratiskt valda regeringen
störtades och ersattes av en militärregering.
På grund av militärkuppen drog sig Rädda
Barnen ur landet.
Jag blev då arbetslös under åtta månader,
innan jag fick en ny anställning inom ett
micro-finans-projekt finansierat av UNDP.
Projektet gav affärslån till framför allt kvinnogrupper för att ge dem möjlighet att förbättra sin inkomst och sina liv. Jämfört med
andra projekt var det här en succé med 95
procent återbetalda lån. Några av grupperna
håller fortfarande på med sin verksamhet,
särskilt under marknaderna som hålls varje
vecka. Projektet pågick under några år tills
det inte längre fanns bidrag.
I oktober 1997 blev jag anställd som fältarbetare hos den irländska organisationen
Agency for Personal Service Overseas
(APSO), som ligger under Ireland Aid. Organisationen rekryterar och utbildar irländare
för att jobba med organisationer utomlands
för att dela kunskapen. Min uppgift var att
identifiera organisationer med möjlighet att
ta emot volontärer. Volonärernas CV matchades sedan med organisationens behov och
intresserade volontärer intervjuades sedan.
Från 1997 till 2002 när de bilaterala biståndsprogrammen kom, kom över 30 irländska volontärer och jobbade inom olika
organisationer i Gambia.
Genom personalutveckling 1998/1999 hade
jag förmånen att få ytterligare utbildning i
utveckling från Kimmage i Dublin. Volontärprogrammet som drevs av APSO är ett av
de mest effektiva i Gambia när det gäller
kvaliteten på arbetet volontärerna utförde, så
effektivt att det gambiska utrikesministeriet
bad den irländska regeringen att fortsätta
med programmet, men eftersom det irländska biståndet ändrat riktning var det inte möjligt. Det var faktiskt så att alla program inom
APSO, med undantag för de i Honduras och
Sydamerika, stängdes ned.
Yahya Sanyang och Sten-Åke Pettersson på samrådsmötet
6 Vida Vyer 3/ 2012
I januari 2003 efter att programmet stängts
ned jobbade jag, under sex månader (januari
– juni 2003), som konsult för Concern Universal, som är en icke vinstdrivande organisation med bas i Storbritannien. Mitt uppdrag var att försöka skapa ett nätverk av lokala organisationer för att länka deras arbete
med EPPR (Emergency Prevention and Prepardness work) i Gambia och Cassamance.
Genom dessa nätverk kunde Concern Universal anordna ”Sphere”-utbildningar i
”Minimum standards”.
behöll sin självständighet och nisch.
Jag avslutade mitt arbete hos Action Aid i
januari 2007 när mitt kontrakt gick ut. Under
året därpå tog jag ledigt för att resa till Europa och Nordamerika och återhämta min styrka och energi.
I januari 2008 fick Concern Universal bidrag
från Storbritanniens regering och DFID för
att utveckla civilsamhället. Jag anställdes
som projektledare för att genomföra detta
projekt. Jag jobbade med med detta till juni
I juli 2003 började jag istället jobba på Ac- 2012 då projektet var helt genomfört. DFID
tion Aid som Country Director med ansvar skulle ha förlängt projektet, om det inte var
för program i tre olika länder (Gambia, för att de stängt sitt kontor i Gambia på
Senegal och Guinea Bissau). Personal rekry- grund av det politiska klimatet. I augusti
terades i alla tre länder för att genomföra ut- 2012 började jag min tjänst som manager för
vecklingsprojekt tillsammans med fattiga FIOH.
och marginaliserade människor och samhäl- Som framgår av min redogörelse är min arlen i de tre länderna. Eftersom det var en in- betslivserfarenhet främst med internationella
ternationell organisation var det mycket sam- organisationer. Det har gett mig gedigen och
arbete och synergi mellan de olika program- oersättlig erfarenhet av utvecklingsarbete.
men i Afrika, även om varje lands program
Yahya Sanyang ( översättning Fredrika Uggla)
*********
Gambiagruppernas samordningsgrupp och kansli 2012-2013
Bakre raden: Sven-Erik Ring, Lars Bergåse, Randi Karlsson, Marianne Jonsson,
Siv Kanon, Hans Wrenne, Krister J Clifford och Dan Jönsson
Främre raden: Ing-Britt Filipsson, Malin Jensen, Inger Grünning, Sonja Myrin,
Kristina Gustafsson och Sten-Åke Pettersson.
3/ 2012 Vida Vyer 7
Vem driver utvecklingen framåt?
Deltagande är ett populärt ord inom dagens
utvecklingsarbete. Tanken är att de som är
mottagare av det globala biståndet ska vara
med och utforma arbetet. Det ska vara ett
samarbete mellan de som äger resurserna och
de som är i behov av desamma. Tanken är
naturligtvis god och deltagande är eftersträvansvärt, men verkligheten är som bekant
sällan så enkel som teorin.
alla ska kunna delta i diskussionen. Att använda andra pinnar och symboler för att markera olika kategorier, årstider eller aktiviteter, så att alla ska kunna känna att deras vardag och verklighet är inräknad i projektet.
Under min tid som student i utvecklingsstudier pratade vi mycket om PRA, Participatory Rural Apraisal. Robert Chambers som
bland annat skrivit boken Whose Reality
Counts? Putting the First Last (1997) talar
om att ”lämna över pinnen” (handing over
the stick), detta i bemärkelsen att som professionell utvecklingsarbetare ta ett steg tillbaka och ge ordet till dem som faktiskt berörs av projektet. Det handlar i slutändan om Sara Svensson och Fredrika Uggla praktiserar hos FIOH i Gambia
ägandeskap: vems är projektet och vem kommer att fortsätta driva det när utvecklingsarbetarna lämnat fältet?
Men det viktigaste svaret, tror jag, är att faktiskt sätta de första sist. Titeln på Chambers
Future In Our Hands arbetar med gräsrots- bok ovan är en lek med orden i hans tidigare
strategier och deltagandemetoder i sina byut- publikation Rural Poverty Putting the last
vecklingsprojekt. Det är, tror jag, helt nödfirst (1983). Poängen är att det inte räcker
vändigt med lokalt ägandeskap och engage- med att säga att man prioriterar de som lever
mang om man vill uppnå hållbarhet i det ar- under mest utsatta förhållanden, vi måste
bete man gör. Samtidigt är det också en också se över vår egen position, både när det
mycket stor utmaning – hur inkluderar man gäller materiell standard och maktposition.
människor som inte kan läsa, skriva och räk- Så länge vi utgår från oss själva som utveckna i ett utvecklingsprojekt? Hur planerar och lingsexperter, kan ägandeskapet aldrig fullt
utvärderar man? Hur hanterar man språkbar- ut bli lokalt. Det är läskigt att släppa ifrån sig
riärer och olika prioriteringar? Det är frågor makten över utvecklingen – men jag tror att
som rört sig i mitt huvud under de månader världen vinner på det i längden. Deltagandesom jag varit i Gambia som praktikant.
metoder är inte lösningen på problemet, samEtt svar på frågan är att man behöver mycket ma maktstrukturer präglar naturligtvis också
tid. Med mycket tid är det möjligt att förkla- detta möte mellan utvecklingsarbetare och
ra och förklara igen, också för den som inte lokalbefolkning, men utgångspunkten är
är van att jobba på det här sättet. Ett annat ändå en vilja till ett förändrat utvecklingsarsvar är att tänka lite utanför lådan. Använda bete – ett utvecklingssamarbete.
den där pinnen som man lämnat över, måla
på marken, göra kartor och scheman för att
8 Vida Vyer 3/ 2012
Fredrika Uggla, praktikant
Varför är det viktigt?
Varför ska kvinnor på landsbygden i Gambia
lära sig att koka sylt? Det borde vara självklart att kunna göra saft eller en tomatsås, och
om du inte kan det, är det väl inget större
problem? Hur ska det kopplas till utveckling,
och varför är det viktigt?
att ha praktiska moment i utbildningen – allt
det samverkade till en framgångsrik och
lärorik kurs. På ett personligt plan bär jag
med mig stunderna då vi kommunicerar utan
att säga ett ord, de vackra solnedgångarna,
toaletter som är ett hål i marken, och framför
allt – viljan till förändring i Gambia och det
I biståndsvärlden pågår ofta diskussioner djupt orättvisa i att vi föds med så olika
kring vikten av att fråga människorna man förutsättningar i livet.
avser att hjälpa vad
de behöver hjälp
Hade ni frågat mig
med. Det kan låta
innan jag kom hit
självklart och enkelt,
om det var en bra
men det finns hunidé att genomföra
dratals (tusentals?)
workshop om hur
exempel på projekt,
man kokar sylt,
som i efterhand är
hade jag nog skratskrattretande för att
tat och sagt att det
ingen frågade om vad
finns
vikt igare
behoven var, eller
saker att lära ut.
hur kontexten såg ut.
Det är lätt för mig
Efter två veckor som
att tycka att koka
praktikant på FIOH
sylt inte borde vara
Fredrika och Sara i Karlskoga
fick jag möjligheten
svårt att hitta på
att åka ut på min försjälv. Jag kan exsta fältresa, till Njawara. Där blev det väldigt perimentera i ett kök med oändliga
tydligt hur viktigt det är med projekt som möjligheter av produkter och jag kan läsa
möter riktiga behov utifrån förutsättningarna kokböcker för att hitta recept. Under veckan
i landet och inte idéer om hur det ska vara. i Njawara fick jag ofta nypa mig i armen och
Under kursen, som hölls av inhyrda experter påminna mig själv om att det här är det norinom området, fick tjugo kvinnor från VDP- mala för den största delen av världen, och att
byarna träna sig i att konservera säsongens det är vi som lever i en verklighet som innegrönsaker och frukter som annars ofta går till håller fungerande vägar, gratis utbildning
spillo. Genom att göra något med dem kan och bra sjukvård. Och att lära sig göra saft på
de sälja vidare och öka inkomsterna, förvara melon kan verkligen öka livskvalitén. Efter
för egen del en längre tid, och öka livskvali- att ha sett det med egna ögon och ökat min
tén på ett påtagligt sätt.
förståelse lite mer, är det inte alls svårt att
förstå varför syltkokning kan vara viktigt,
Fältresan var en intressant inblick i hur vik- och ännu mer, varför vi inte ska ge upp
tigt det är att en utbildning sker på deltagar- kampen om en mer rättvis värld för alla.
nas villkor. Att hålla en utbildning på lokalspråken fula och wollof, att använda frukter
Sara Svensson, praktikant
och material som finns tillgängliga i byarna,
3/ 2012 Vida Vyer 9
Samrådsmöte på Karlskoga folkhögskola 1-2 september
När sommaren led mot sitt slut och hösten
närmade sig var det dags för alla gambiavänner att träffas för det årliga samrådsmötet. Denna gång var det Karlskoga Gambiagrupp som var värd. En grupp som vid detta
tillfälle kunde fira 30-årsjubileum. Deltagare från öst, syd och väst strålade samman på
lördagsmorgonen. Efter en regnig sommar
sken solen och stämningen var som vanligt
god. Det är alltid trevligt att träffa andra
medlemmar med samma engagemang.
Efter registrering och lite morgonmingel
hälsades alla välkomna till Karlskoga folkhögskola. Hans Pettersson, biträdande rektor, gav oss lite historik över folkhögskolans 130-åriga liv. Ett särskilt välkommen
riktades till våra gambiska gäster, Mr Yahya Sanyang och Alagie (Alladin) Cham.
Malin Askhamre
Malin Askhamre berättade mycket intressant om det gångna årets insatser vad gäller
påverkansarbete, uppföljning och dokumentation. Senare, vid middagen, avtackades
Malin av Siv Kanon. Siv uttryckte stor
tacksamhet för de insatser Malin gjort i organisationen och önskade henne lycka till
med det nya jobbet i FN.
Efter förmiddagsfikat var turen kommen till
Alfred Hodel. Alfred berörde samarbetet
på kontoret. Han var nöjd med sina uppgifter och de problem som dyker upp brukar
klaras upp i samförstånd.
Yahya Sanyang och Maria Andersson
SOG stod sedan på tur för att ge den information som grupperna behövde. Därefter
var det dags för våra volontärer att rapportera om det arbete som pågår i Gambia. Under året har stora förändringar pågått inför
bildandet av en LEO, en ny organisation
som bör ha landat i början av år 2013.
10 Vida Vyer 3/ 2012
Alfred Hodel
att tillsättningen var ett lyckodrag. Yahya
gav oss aktuell information om läget i Gambia. Med hans redogörelse i ryggen blev
lördagens grupparbete helt naturligt. Vår
enda fråga var: Stannar organisationen kvar
i ett land där dödsstraff nyligen verkställts?
Efter intressanta diskussioner kunde vi vid
redovisningen sammanfatta att vår närvaro i
Gambia var mer betydelsefull nu. Vårt arbete med demokratiska frågor var än mer
aktuella.
Kristina Lundahl
Kristina Lundahl, som har det övergripande ansvaret på kontoret, informerade oss
om den utbildning som våra gambiska medarbetare fått under året. Kristina gav oss
också information om den fortsatta lärarfortbildningen. Det finns nu också planer på
ett matteprogram för de yngre åldrarna. Under söndagen fick vi mer information om
detta av Carina Ring. Projektet är i sin linda, men Dan Jönsson och Ingela Hansson
finns också med i denna planering. Kristina
fortsatte på söndagen att berätta om tillsättningen av en chef för den gambiska personalen. I första skedet var det helt främmande för dem att delta vid nyanställningen,
men med mycket övertygande samtal lyckades man förstå sin delaktighet i detta. Det
fanns många sökande och efter gallring började anställningsintervjuerna av personalen
på FIOH. När man jämförde resultaten var
samstämmigheten slående i de olika grupperna. Till chef för FIOH utsågs Mr Yahya
Sanyang.
Mr Yahya Sanyang presenterade sig och
berättade om sin resa i livet fram till FIOH.
Med hans stora erfarenhet kändes det som
Skådespelare Peter Sundh
Ett avbrott i arbetet under lördagen var besöket på Nobelmuseet. Karlskoga kommun
bjöd deltagarna på en guidning och Alfred
Nobels (Peter Sundh) närvaro imponerade
som vanligt.
Vid återkomsten till folkhögskolan fanns
möjlighet att köpa varor från lokala hantverkare. Tio procent av det sålda tillföll
Gambiagruppen i Karlskoga.
Som vanligt
avslutades
lördagkvällen med middag och underhållning.
Vi bjöds på
sång av
stockholmskvartetten
Scary Cherry
3/ 2012Vida Vyer 11
Under söndagen hölls sedvanliga årsmötesförhandlingar. Sten-Åke Pettersson svingade vant klubban och vid pennan satt Margareta Wrenne. Anders Pettersson avtackades
för sitt styrelsearbete och Malin Jensen från
Karlskoga och Krister J Clifford från Huskvarna valdes in i styrelsen. Vi fick också
en kort presentation av vår nya medarbetare
i Gambia. Maria Andersson efterträder
Malin och kommer att ansvara för ekonomiska frågor.
Anna Nilsson
och en trevlig och eftertänksam monolog av
Anna Nilsson om jordens hållbarhet.
Dan Jönsson visade oss i bild och ord hur vi
nästa gång kan åka till Gambia med bil!!!
Dan planerar en ny resa julen 2013. Då har
du möjlighet att följa med i en egen köpt bil
som sedan säljs på auktion i Gambia. Pengarna skänks till FIOH. Efter lottdragning
kunde många krypa till kojs med fina vinster.
12 Vida Vyer 3/ 2012
Vi tackar alla som gjorde helgen så intressant och trevlig och hälsar er välkomna till
Mullsjö nästa år!
Karlskoga Gambiagrupp
Mobil toalett – Peepoo
Årets Änglamarksstipendiat Anders Wilhelmson intervjuas i COOP Mersmak nr
9/2012 av Åsa Lekberg Steinsvik. Wilhelmson är professor i arkitektur och belönades med 100.000 kr för sin produkt Peepoo – en mobil toalett för världens fattigaste. Denna geniala uppfinning räddar inte
bara liv, utan kan också vara lösningen på
världens största hälso- och miljöproblem.
Upprinnelsen till produkten var att Wilhelmson under en resa till Bombay såg
människor som levde på trottoaren. Han
frågade några kvinnor vad de önskade sig
allra mest. ”En toalett, så att vi kan uträtta
våra behov i fred när vi själva vill”, blev
svaret. I sex månader skissade han sen på
en alternativ toalett, varpå följde år av utvecklingsarbete, bland annat med stöd av
organisationerna Simavi och Vinnova. Resultatet blev Peepoo. Detta är en personlig
bionedbrytbar engångstoalett i form av en
påse som innehåller urea. Urean reagerar
med avföringen och tar död på alla farliga
ämnen inom två till fyra veckor. Om behovet uträttades i det fria skulle denna process
ta två år. Peepoo fungerar alltså som ett
mikroreningsverk och innehållet i påsen blir
till gödsel.
I slumområdet Kibera i Nairobi i Kenya
används Peepoo sedan 2010 av cirka 4 500
människor. Den har även testats med stor
framgång i bland annat Indien, Pakistan,
Bangladesh och Sydafrika och efter jordbävningen i Haiti. Via Röda Korset och
andra hjälporganisationer distribueras den
till katastrofområden och flyktingläger.
Över 2,6 miljarder människor saknar tillgång till grundläggande sanitet. Två miljoner människor, varav en och en halv miljon
barn, dör varje år på grund av vatten som
förorenats av avföring. I brist på toaletter
töms latriner i vattendrag eller direkt på gatan och orsakar stora hälsoproblem.
Kvinnor som saknar privat utrymme att uträtta sina behov på kan ofta råka ut för sex-
uella trakasserier och våldtäkt. I brist på
toaletter har kvinnor svårt för att kissa regelbundet och får lätt infektioner och njursjukdomar. Många skolor saknar toaletter,
därför hoppar flickar av skolan. Bristen på
sanitet är inte bara ett gigantiskt miljö- och
hälsoproblem. Det är även ett stort kvinnoproblem världen över.
Kostnaden för en Peepoo är cirka 30 öre.
Jämför med en Coca-Cola som kostar fyra
gånger så mycket! Förbrukade toaletter kan
grävas ner i marken. Eller de kan pantas på
så kallade Drop points, varje inlämnad toalett ger då tio öre i retur. Wilhelmson säger
att en del människor tycker det är genant att
lämna in sin Peepoo, då skickar man barnen
för att panta.
Wilhelmson har professorstjänst på KTH,
egen arkitektfirma och driver också företaget Peepoople. Han är mycket glad över att
ha vunnit årets Änglamarkspris. Pengarna
kommer att gå direkt in i företaget. Nu satsar man på att investera i en fabrik där man
ska tillverka en halv miljon toaletter per
dag. Målet är att förse 150 miljoner människor med sanitet.
Företaget har även utvecklat Peepoo Yizi,
som är ett lätt och mjukt tält, enkelt att bära
med sig för användning i små utrymmen i
hemmet och på offentliga platser.
”Genom att människors närmiljö blir fri
från avföring förhindras bakterier, virus och
parasiter att spridas”, säger en nöjd pristagare.
Läs mer om Peepoo på
www.peepoople.com
R.P.
3/ 2012 Vida Vyer 13
Fina resultat från två studier om Solvatten
Under 2011 har två arbeten skrivits på SLU
(Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala)
och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan i
Stockholm). Uppsatserna har beräknat värdet på Solvatten på två olika sätt, genom
Social Return on Investment (SROI) och
genom en Livscykelanalys eller Life Cycle
Assessment (LCA).
SROI-studiens syfte är att påvisa hur värdefull Solvatten är hos familjerna i Bungoma, Kenya. Genom att noggrant mäta hushållens kostnader och livssituation före och
efter så kan författarna efter tre månader i
området konstatera att Solvatten förändrat
familjernas liv väsentligt. Beräkningarna
visar ett värde på 1:26 som anses vara
mycket högt. Det innebär att varje insats
ger ett tjugosex gånger större värde för användarna. Den höga siffran visar tydligt hur
användbar Solvatten är för människorna i
området.
-Familjer uppger att deras hälsokostnader
minskat med i genomsitt 24 USD per månad.
-Antalet sjuktillfällen har minskat från 4,3 i
månaden till 0,03 per familj.
-Den minskade sjuktiden motsvarar ca 20
timmar per månad.
-84 procent beskriver en ökad känsla av status och stolthet.
-Innan Solvatten hade ca 67 procent av barnen oregelbunden skolnärvaro, ofta på
grund av vattenburna sjukdomar som tyfoid
och kolera. Efter att de började använda
Solvatten har närvaron ökat i skolan med
87 procent.
Att rena och värma sitt vatten med hjälp av
Solvatten har nu blivit ekonomiskt hållbart
för användarna. Det har bidragit till en ökad
medvetenhet om vikten av rent vatten.
LCA är en metod för att åstadkomma en
helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från
råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser
och användning till avfallshanteringen, in14 Vida Vyer 3/ 2012
klusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Det KTH-uppsatsen
visar är att Solvatten har en väldigt låg
miljöpåverkan på alla nivåer: mellan 1823 kg CO2 per Solvatten för tillverkning,
transport, användning och återvinning. En
Solvatten har lång livslängd (5-7 år) och
kan producera mer än 30 000 liter. Om
man skulle köpa samma volym vatten i
PET-flaska skulle det krävas 1400 kg
plast.
I de hushåll där Solvatten används har
konsumtionen av bränsle för upphettning
av vatten minskat med motsvarande 1,52,2 ton CO2 per år. (Pilot Market Project
2009)
Solvatten produceras i Sverige och finns
till försäljning av Solvatten AB. Om ni
har frågor, idéer eller intresserade att inleda ett samarbete ta kontakt med oss!
Ett redskap för ett bättre liv
Solvatten gör vattnet fritt från bakterier som
orsakar diarresjukdomar som dysenteri, tyfoid och kolera. Den enda energikälla som
behövs är solljus. En stor skillnad jämfört
med andra vattenreningsmetoder är att vattnet samtidigt värms upp.
Solvatten ger stora besparingar i bränslekostnader för rening, upphettning av vatten
för matlagning och hygien. Solvatten håller i
5-7 år och kan användas 1-3 gg om dagen
med en kapacitet på 11 liter per omgång.
Solvatten samarbetar idag med organisationer som UN-Habitat, WWF, AMREF, Tostan och Vi-skogen med flera. Dessa organisationer har uppmärksammat Solvatten som
ett viktigt redskap för att nå FN:s millenniemål. Solvatten används just nu av människor
i flera delar av världen: Kenya, Uganda,
Tanzania, Senegal, Nigeria, Pakistan,Timor,
Nepal, Mexico och Haiti.
Solvatten AB erbjuder en hållbar lösning
för människa och natur. Tillsammans kan
vi nå människor med de absolut största behoven.
OBS! Ny adress: Roslagsgatan 56, Stockholm, telefon: 08 777 29 05
[email protected] www.solvatten.se
*******
Besök från Strömstads gymnasium
Frida Domare och Petra Ludvigsson
Under två veckor besökte Frida Domare,
Petra Ludvigsson och Albin Dristig från
Strömstad Gymnasium Gambia.
Syftet med resan är att samla in material till
deras projektarbeten.
De har bland annat hunnit med en resa till
Basse längst in i landet.
Frida och Petra, som läser naturvetenskaplig linje, gör ett projekt som handlar
om vattenkvalitét i grävda brunnar. De har
tagit prover på olika platser i landet och
kommer nu att mäta bland annat ph- och
järnvärdet i vattnet.
Albins projektarbete är en jämförande
studie av Gambiagrupperna/FIOH och någon ytterligare NGO. Redovisningen kommer att bli i form av en fotoutställning.
Det är första resan till Gambia för alla tre
och de har fått många nya intryck som de
tar med sig tillbaka till Sverige.
Hämtat ur veckobrev nr 44
3/ 2012 Vida Vyer 15
Solkraft ger rent vatten i krukan
"Eliodomestico" av Gabriele Diamanti
Italienska designern Gabriele Diamanti har utvecklat "Eliodomestico" en soldriven vattendestillatör gjord av terracotta, återvunnen plast och anodiserad zink. Den producerar fem liter dricksvatten per dag och är en av tolv finalister i Prix Émile Hermés 2011 tävlingen.
Jämfört med traditionella soldrivna apparater är "Eliodomestico" designad att fungera utan
filter eller elektricitet, och kräver minimalt underhåll. Genom att använda traditionella tekniker har systemet ingen negativ miljöpåverkan och skapar positiva resultat för de lokala
ekonomierna, eftersom den ska produceras av lokala hantverkare. Destillatören är lätt att använda: på morgonen fylls vattentanken med vatten från en lokal källa och på kvällen hämtas
rent, avdunstat och kondenserat vatten i ett bärbart fat placerat under tanken.
Hämtat från www.designboom.com
16 Vida Vyer 3 2012
TILL MINNE AV ANNA-MAJ GUSTAFSSON
Att få skriva om vad Anna-Maj betytt, inte
bara för många i Ulricehamnsbygden utan
även för många människor i andra delar av
världen, är ett av de svåraste uppdrag jag
fått, men ändå det finaste.
Anna-Maj verkade i det tysta utan stora åthävor. Trots detta har hon satt tydliga avtryck
bland annat genom sitt arbete inom Gambiag r u p p e r na o c h A lt e r na t i v bo d e n/
Minigalleriet.
Många minns Anna-Maj då hon satt vid ICA
och sålde lotter för Gambiagruppens skolprojekt. Genom åren har medel från dessa
lotterier och från insamlingar vid
”internationella kvällen” på Bogesundsskolan, med Anna-Maj som inspiratör, varit med
och finansierat nybyggnad av elva skolor i
Gambia.
Flera Ulricehamnare träffade Anna-Maj under 1988-2006
i Alternativboden/Minigalleriet, där hon var den starkt drivande
kraften. I Alternativboden kunde hon arbeta
för sin vision om en rättvisare värld, genom
att handla med rättvisemärkta och ekologiska
varor. Alternativboden fick under dessa år
två miljödiplom.
I Minigalleriet fick alla som ville ställa ut sin
konst. I december 2011 mottog Anna- Maj
tillsammans med Ingvor Carlander ett kulturpris av Ulricehamns kommun för insatserna i Minigalleriet. Detta pris gladde AnnaMaj mycket.
Ytterligare ett bevis för Anna-Majs insatser i
det tysta är hennes ”måndagsmöten” med
utlandsfödda kvinnor, där kvinnor från bland
annat Balkanregionen, Irak och Iran fick
samtala om hur vårt samhälle fungerar. Där
provsmakade man mat och bytte recept från
de olika länderna
För flera år sedan intervjuades Anna-Maj i
riksradions program ”samtal pågår”. Hennes
slutrepliker i detta fyrtio minuter långa program var: ”Alla människor kan hjälpa någon” samt ” Den lilla människan kan betyda
mycket”. Något som verkligen kännetecknade Anna-Maj.
Vi sörjer och saknar Anna-Maj och minns all
visdom hon förmedlade vid våra samtal.
Våra tankar går nu till maken Göran och sonen Per.
För Miljöpartiet de gröna, Alternativboden,
Minigalleriet och Ulricehamns Gambiagrupp genom
Arne Fransson
Ingvor och Ann-Maj utanför Alternativboden
3/ 2012 Vida Vyer 17
Gambiagrupperna inbjuder till
Ungdomsseminarium om Gambia
Det lilla landet på Afrikas västkust
Seminariet vänder sig till dig som är nyfiken på och vill veta mer om livet i Gambia, dess utmaningar och utvecklingsmöjligheter.
Du kommer att få delta i spännande simuleringsspel, intressanta diskussioner och utbyta tankar
inom olika områden såsom traditioner och levnadsförhållanden, demokrati och jämställdhet, utvecklingsproblematik och global orättvisa. Du kommer att få en inblick i Gambiagruppernas
utvecklingssamarbete i Gambia.
Tid:
Plats:
Målgrupp:
Syfte:
Kostnad:
lördag 9 februari 2013
Karlskoga Folkhögskola
ungdomar 15 – 30 år
att väcka ett intresse för utvecklingssamarbete i Gambia
ingen kursavgift, lunch och fika ingår
Program:
9.00
Välkommen
Presentation och praktisk information
9.30
Gambia bortom turiststråken
Gambiagrupperna/FIOH
Fika
10.30
11.00
12.00
13.00
Demokrati och jämställdhet
Skadliga traditioner
Lunch
14.00
Utvecklingsproblematik
Global orättvisa
Fika
14.30
Diskussioner/simuleringsspel
15.30
Vad hjälper, vad stjälper ?
Hur kan jag dra mitt strå till stacken?
16.30
Avslutning
Frågor och anmälan senast fredagen 1 februari till:
Katarina Pettersson [email protected] eller
Mirjam Granroth [email protected]
Välkommen!
18 Vida Vyer 3/ 2012
Ny i Gambia — Maria Andersson
Nu har jag varit här i Gambia i drygt en månads tid. Naturligtvis är det tufft att flytta själv till ett land och det tar alltid
tid att acklimatisera sig, men då jag tidigare varit baserad i
Zimbabwe och Zambia så har jag erfarenhet gällande utlandsflytt till Afrika.
Jag har till viss del börjat komma in i mina arbetsuppgifter
och fått en uppfattning om min roll som Program Koordinator/Ekonom. Då FIOH är under omorganisering kommer
mina arbetsuppgifter att ses över från och med januari 2013.
Jag är utbildad nationalekonom och har efter min examen
jobbat både inom affärsvärlden samt för olika NGOer. Mitt
första jobb i Afrika var som ekonom för Afrikagrupperna i
Zimbabwe. Tyvärr hade jag problem med mitt arbetstillstånd
i Zimbabwe och därför flyttade jag till grannlandet Zambia. Där jobbade jag som Financial
Controller för Södra Afrika, för Kooperation Utan Gränser. När kontraktet avslutades med
Kooperation Utan Gränser kände jag ett behov att återvända till Sverige en tid. I Sverige fick
jag möjlighet att jobba som Transitions Ekonom/Grants Controller för Rädda Barnen. Ett
mycket intressant jobb, då Rädda Barnen går igenom en stor organisationsförändring och ska
bli Save The Children International.
*****
Malin Jensen ny ledamot i
Samordningsgruppen (SOG)
Jag heter Malin Jensen, är 38 år och kommer från Karlskoga. Jag
är utbildad 1-7-lärare och jobbar för närvarande på Bregårdsskolan 4-6 i Karlskoga. Jag har arbetat som lärare sedan 1998.
Jag tycker att mina starka sidor är mitt engagemang, entusiasm,
förmågan att se lösningar och att jag är en kreativ idéspruta. Jag
har arbetat fackligt ungefär lika länge som jag arbetat som lärare,
så har det fackliga tänket blivit en del av min arbetsvardag. Människors lika värde och rättigheter är viktigt för mig. Genom att
vara engagerad i Lärarförbundet så får jag massor av fakta och
kunskap och blir säkrare på förutsättningarna för att klara av mitt
jobb.
Jag tycker att det är intressant med internationellt arbete. Ända
sedan jag gjorde mitt examensarbete på Lärarutbildningen i Indien, så har globala frågor legat mig varmt om hjärtat. 2008 hade jag förmånen att vara Lärarförbundets representant på
den nordiska Genèveskolan. Det är en folkhögskola som jobbar för ökat nordiskt fackligt
samarbete och dessutom deltar man tre veckor på International Labour Organisations, ILO,
konferens i Genève. Jag är otroligt tacksam över att jag fick uppleva detta, träffa alla intressanta människor, jobba och lära mig mer om internationellt arbete. Det var en mycket intressant och givande resa! Jag har även som en del av mitt jobb att vara Globalkursledare för
Lärarförbundet. Det är en tvådagarsutbildning för lärare om mänskliga rättigheter, hållbar
utveckling, allas rätt till utbildning och skolans roll som etnisk, social och kulturell mötesplats. Jag ser fram emot att få vara mer delaktig i Gambiagruppen i Karlskoga samt som ledamot i SOG.
3/ 2012 Vida Vyer 19
Information från valberedningen
Alla har vi ett ansvar för att valberedningen ska kunna göra ett bra arbete.
Vi tror att det finns mycket kompetenta personer ute i grupperna som valberedningen inte har någon kännedom om.
Därför behöver valberedningen hjälp från samtliga grupper.
Vår arbetsgång är:
Komma med en förfrågan till grupperna i början på det nya året 2013.
Vårt önskemål är att få svar från samtliga grupper före påsk oavsett om ni har
någon att nominera eller inte.
Då börjar valberedningen se över nomineringarna och SOG:s behov av kompetenser.
Valberedningen Birthe Afvander, Christina Bergåse och Ing-Britt Filipsson
Vida Vyer finns nu att läsa på
www.gambiagrupperna.org
Stöd arbetet för
demokrati o jämställdhet
Önskar
Ing-Britt och Ruth
på redaktionen



Skicka ett sms med texten
Gambia 50 till nummer 729 70 så bidrar du med 50 kr
Skänk ett valfritt belopp 100 kr, 200 kr
eller 500 kr till postgiro 90 02 38-7
Märk talongen Gambiavän
Kontakta Gambiagruppernas kansli för
mer information om verksamheten i
Gambia.