Transcript Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en

Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av
en biogasanläggning med tillhörande
processreningsverk på del av Gravarne 3:1,
Sotenäs kommun, Västra Götalands län.
Tillståndsansökan
Smögen 2014-02-24
Bengt Gunnarsson
Rena Hav Sverige AB
Sida 2 (31)
Innehållsförteckning
1
YRKANDE OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ..........................................................3
1.1
1.2
1.3
YRKANDE .............................................................................................................................3
VERKSAMHETSKODER ..........................................................................................................3
SÖKANDE ..............................................................................................................................5
2
VERKSAMHETSUTÖVARE ..................................................................................................5
3
TIDPLAN ...................................................................................................................................6
4
LOKALISERING ......................................................................................................................7
5
TEKNISK BESKRIVNING ......................................................................................................9
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
6
MILJÖPÅVERKAN................................................................................................................18
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8
7
FLÖDESSCHEMA ....................................................................................................................9
BEGREPPSFÖRKLARINGAR ..................................................................................................12
RÅVARUHANTERING ...........................................................................................................13
BIOGASHANTERING.............................................................................................................15
LUKTREDUCERING ..............................................................................................................17
VATTEN OCH AVLOPP .........................................................................................................17
EL- OCH VÄRMEBEHOV .......................................................................................................17
STYR OCH REGLERSYSTEM ..................................................................................................18
BYGGNADER .......................................................................................................................18
TRANSPORTER ....................................................................................................................18
ENERGIBALANS...................................................................................................................19
UTSLÄPP TILL LUFT .............................................................................................................19
UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN ......................................................................................21
BULLER ..............................................................................................................................22
LUKT ..................................................................................................................................22
KEMIKALIER .......................................................................................................................23
AVFALL ..............................................................................................................................24
DRIFTSTÖRNING, OLYCKSRISK OCH SKYDDSÅTGÄRDER ...................................24
7.1
7.2
7.3
DRIFTSSTÖRNING ................................................................................................................24
OLYCKSRISK .......................................................................................................................24
SKYDDSÅTGÄRDER .............................................................................................................25
8
ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER .......................................................................................26
9
SAMRÅD ..................................................................................................................................27
10
FÖRSLAG TILL VILLKOR..................................................................................................29
11
ÖVRIGT ...................................................................................................................................30
11.1
11.2
11.3
12
KONTROLL AV VERKSAMHETEN ..........................................................................................30
AKTFÖRARE ........................................................................................................................30
KUNGÖRELSEORGAN ..........................................................................................................30
GRUNDER FÖR VERKSTÄLLIGHETSFÖRORDNANDE .............................................30
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
13
Sida 3 (31)
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING .............................................................................30
1.
2.
3
4
5
6
7
1
Bilaga 1. MKB,
Bilaga 2. Registreringsbevis
Bilaga 3. Samrådsredogörelse med Länstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Bilaga 4. Säkerhetsdatablad
Bilaga 5. Orkla Foods och Leröy Seafoods miljötillstånd
Bilaga 6. Riskidentifiering
Bilaga 7. Utredning om lukt i biogasanläggningar
Yrkande och Administrativa uppgifter
1.1 Yrkande
Rena Hav Sverige AB (”Bolaget”) ansöker om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken (1998:808) för
uppförande av en biogasanläggning med tillhörande processreningsanläggning på del av fastigheten
Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs kommun, Västra Götaland. En avstyckning från denna fastighet
kommer att ske.
Bolaget hemställer att Mark och Miljödomstolen förordnar att beslutet skall gälla omedelbart.
Verksamheten enligt miljötillståndet skall ha påbörjats inom fem år efter lagkraftvunnet tillstånd.
1.2 Verksamhetskoder
Verksamheten vid Rena Hav Sverige AB klassificeras enligt följande verksamhetskoder:
90.150 (A)
Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda
mängden avfall är större än 100.000 ton per kalenderår
40.10 (B)
Anläggning för framställning av mer än 150.000 kubikmeter gasformigt bränsle per
kalenderår. Biogasproduktionen beräknas uppgå till ca 20 GWh per år, vilket
motsvara cirka 2,1 miljoner kubikmeter metan per kalenderår.
Biogasanläggningen med tillhörande processreningsverk kommer att ta emot högst ca 200.000 ton
avfall per kalenderår. Verksamhetskoden är således 90:150 dvs. A-verksamhet för biogasdelen i
bilagan till förordningen (SFS 2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med Mark och
Miljödomstolen som prövande instans.
Biogasanläggningen kommer att framställa mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per
kalenderår. Biogasproduktionen beräknas uppgå till 20 GWh per år, motsvarande ca 2,1 miljoner
normalkubikmeter fordonsgas per år vid full drift. Koden är således 40.10 dvs. B-verksamhet i
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 4 (31)
bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med Länsstyrelsen som
prövande instans.
Verksamheten omfattas inte av Sevesodirektivet, då volymerna momentant lagerhållend biogas inte
överskrider den undre kravnivån (10 ton) i förordningen (1999:382) om åtgärderna för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Fordons- och biogas klassas i Sevesolagstiftningen som Riskfras 12 – brandfarlig gas. För att
klassas som Sevesoverksamhet krävs att hanteringen av brandfarlig gas övertiger 10 ton.
Hanteringen vid anläggningen uppskattas utifrån gasklockans storlek (500 m3) som väl understiger
10 ton. Inte heller de hjälpkemikalier, saltsyra och järnklorid, tillhör risk-fras R35 och berörs
därmed inte heller av Sevesolagstiftningen.
Anläggningen bedömes ej vara en IPPC-anläggning.
Denna nyetablering av en Biogasanläggning är en anläggning som i första hand tar tillvara
fiskavfall och processavlopp från fiskberedningsindustrin i Sotenäs kommun, i första steget Orkla
Foods Sverige AB´s (Tidigare Abba Seafood AB) Hagabergs-anläggning samt Leröy
SmögenSeafood AB´s anläggning på Ödegården. Orkla = Abba i beskrivningen. Dessa har samma
betydelse men kan omnämnas alternativt i fortsättningen.
I andra hand är det aktuellt med slam och moderlakar från fiskberedningsindustri på andra platser i
Bohuslän samt matavfall, framförallt storkök, i kommunen. Dessutom finns möjlighet i en framtid
att ansluta Domstein Sverige AB´s anläggning på Guleskär, Kungshamn, via en sjöförlagd ledning.
Då kan även Orkla Foods anläggningar: Abba Bergrummet och Kryddning anslutas.
Miljömusslor, sjöpungar, alger och tång kan också tas emot vid kajen och kan användas dels för
biogasframställning eller musslorna eventuellt för torkning till musselmjöl.
Utöver tillverkning av biogas planeras också en rening av allt processavloppsvatten med tillhörande
rening från Abba och Leröy till betydligt sänkta utsläppsvärden mot dagens. Det kommer då att bli
en ”outsourcing” av deras processvattenbehandling.
Biogasen kommer att användas för el- och värmegenerering samt fjärrkyla. Det mesta av energin
kommer att användas i de närliggande anläggningarna (Abba och Leröy), som el, värme och kyla.
En god energibalans kommer att uppnås. Dessa företag svarar också för huvuddelen av ”råvarorna”
till biogasanläggningen.
Utöver energi kommer en del biogödsel att erhållas i produktionsprocessen. Biogödseln planeras att
säljas som gödningsmedel för att spridas på odlingsmark.
Då den planerade verksamheten (Rena Hav) kommer att beröra framförallt Orkla Foods Sverige
AB´s (Abba Seafood AB) och Leröy Sverige AB´s utsläppsvillkor är det troligt att förändringar i
dessa villkor måste beslutas av tillsynsmyndigheten. Orkla behöver rätt att efterrena sitt
processavlopp i Rena Hav´s anläggning och Leröy behöver rätt att efterrena sitt processavlopp i
Rena Hav´s anläggning istället för kommunens reningsverk, Omholmen, som sker nu. Se bilaga 5
där de aktuella miljötillstånden för dessa bägge anläggningar återfinnes
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 5 (31)
Inga slutliga avtal är tecknade med någon industri så här långt men alla är positiva till ett
genomförande enligt de riktlinjer som redogöres för i denna ansökan.
1.3 Sökande
Namn:
Rena Hav Sverige AB
Organisationsnr:
Besöksadress:
Postadress:
556923-3686
Ödegården, Kungshamn
Rodergatan 7, 456 50 SMÖGEN
Telefon:
Fastighet:
0705-365501
Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs Kommun
Fastighetsägare:
Ägare:
Kontaktperson:
Ombud för ansökan:
Sotenäs Kommun med försäljning till Rena Hav AB
Privat bolag
Bengt Gunnarsson
Bengt Gunnarsson, tel 0705-365501
Mail: [email protected]
Kommun:
Län:
Sotenäs
Västra Götalands Län
Antal anställda:
Omsättning:
under start
under start
Verksamhetskod:
Tillstånd:
Gasframställning (40.10) och biologisk behandling (90.150)
Sökes
Anläggningsnummer:
Miljöledningssystem:
Ej klart
Planeras
2 Verksamhetsutövare
Rena Hav Sverige AB, ägs idag av fyra privatpersoner. Bolaget har med finansiering av
Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen utrett möjligheten och bärkraften i lokal
biogasproduktion. Biogasproduktionen avses baseras på i huvudsak fiskberedningsindustrins
restprodukter (I första hand Orkla Foods AB (Abba) i Kungshamn samt Leröy Smögen Seafood
AB i Kungshamn). Därefter kan det vara aktuellt att ansluta Domstein Sverige AB i Kungshamn
samt andra ”leverantörer” av restprodukter. Bolaget har också beviljats delfinansiering av
Energimyndigheten för att uppföra anläggningen.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 6 (31)
3 Tidplan
Följande tidplan gäller för projektet
2013 2014
Dec
KV 1 KV 2
Aktivitet
KV 3
KV 4
2015
KV 1 KV 2
Rötningsprov
Energimyndigheten, Beslut
Projektering, Anläggning
Utvärdering och prov Biogödsel
Detaljplan
Miljötillstånd, Ansökan
Miljötillstånd behandling
Bygglov
Ev ansökan, tillstånd brygga
Byggnation
Idrifttagning
Figur 1. Tidplan
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
KV 3
KV 4
2016
KV 1
Sida 7 (31)
4 Lokalisering
Två alternativa lokaliseringsalternativ vilka visas på Figur 2 har utretts och har jämförts i
Miljökonsekvensbeskrivningen (Bilaga 1). Den förordnade lokaliseringen utifrån alla parametrar är
på industriområdet mellan Orkla Foods (Abba) och Leröy Smögen Seafood markerat med ett A.
Figur 2. De två utvärderade lokaliseringsalternativen(A och B) där A är förordad lokalisering
Anläggningen placeras på ett industriområde som är avsett för bullrande och luktande tyngre
verksamhet enligt ÖP 2010. Dessutom finns huvuddelen av avfallet (85 %) som skall behandlas, i
steg 1, redan inom området och behandlas där i interna tillståndspliktiga processreningsverk idag.
Avståndet till närboende är relativt stort i den förhärskande vindriktningen. Däremot finns en
handfull bostäder i närheten av anläggningen men ej i den förhärskande vindriktningen. Avstånd till
närmaste bostad utgör 150 - 300 meter beroende var man mäter på tomten. Ytterligare 8 – 10 hus
finns inom radien 200 - 400 meter. Därutöver är det ca 500 - 600 meter till närmaste
bostadsbebyggelse.
Rena Hav´s anläggning planeras att lokaliseras till fastigheten Gravarne 3:1,
Hagabergs/Ödegårdens Industriområde där aktuellt område kommer att avstyckas från kommunen
som är ägare till marken idag. Området är detaljplanelagt för industriell verksamhet men en
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 8 (31)
planändring har beslutats av kommunen för att passa den tillkommande verksamheten. Tomten är
utsprängd (och plansprängd) och har mot de närmaste fastigheterna och vägen en skärmande
bergvägg på 13 – 15 meters höjd som fungerar som insynsskydd, skydd mot buller och delvis mot
lukt. Anläggningen är placerad mitt emellan de två stora avnämnarna av restprodukter.
Figur 3. Anläggningarna sedda från väster
Figur 4.Anläggningarna sedda från luften
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 9 (31)
5
Teknisk beskrivning
5.1 Flödesschema
I nedanstående flödesschema visas en överskådlig bild av processen.
Figur 5. Principiell uppbyggnad av anläggningen
Figur 6. Schematiskt flödesschema
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 10 (31)
Ansökan omfattar att uppföra och driva en anläggning för produktion av biogas för att använda
denna till strömframställning genom en gasmotor samt att ta tillvara kylvatten och leverera detta
som värme eller kyla till de näraliggande industrierna samt drift av ett vattenreningsverk.
Anläggningen skall uppföras på fastigheten Gravarna 3:1. Ansökan omfattar:
•
•
•
•
•
•
en produktion av maximalt ca 3,1 miljoner Nm3 biogas (rågas) per år
mottagning av max ca 40.000 m3 råvara med hög TS-halt och max ca 165.000 m3
processvatten
en produktion av ca 30.000 ton biogödsel per år (minskar med ökad avvattning)
tillverkning av el, värme och kyla, totalt ca 20 GWh
leverans av energi till befintlig industri
drift av Orklas och Leröys reningsverk för att serva Orkla och Leröy samt möjligen
Domstein Sverige AB (Fiskberedningsindustri i Kungshamn) i en framtid för behandling av
processvatten.
Anläggningen kommer att byggas på ett ca 15.000 kvm stor tomt och det mesta avser nybyggnation
med undantag av de reningsanordningar och tankar som redan finns inom området och används av
Abba och Leröy.
Råvarorna till Rena Hav finns inom området och hanteras där. Biogasframställningen tillsammans
med en ökad rening av processavloppet är den nya utvecklingen. Av den primärt tänkbara
råvarumängden finns redan 85 % hos Orkla och Leröy på området.
Råvaran för produktionen kommer från djurriket (huvudsakligen fisk – animaliska råvaror) som
utgör industriella restprodukter samt musslor. All råvaruhantering kommer att ske i slutna system
samt vid lossning av fasta råvaror (utom musslor) sker detta inomhus. Total råvarumängd till
anläggningen planeras att på årsbasis vara ca 200.000 ton. Endast råvara för omgående förbrukning
hanteras varför ingen längre lagring kommer att ske i anläggningen. Då en del av råvaran är salt
kommer anläggningen att byggas för att blanda substraten på så sätt att salthalten hålles under
kontroll.
Driftstiden är planerad till dygnet runt men i huvudsak bemanning dagtid.
Biogasanläggningen
Syftet med biogasanläggningen är att genom rötning producera biogas av en kvalité som kan
förbrännas i en motor för generering av elström. Kylvattnet tas tillvara och används för
uppvärmning samt att framställa kyla i en absorptionskompressor. Inledningsvis kan
överskottsvärme uppstå som behöver kylas bort.
Nedanstående principfigur, figur 7, redovisar översiktligt principerna i anläggningen. Råvarorna
pumpas huvudsakligen till utjämningstankar. Därefter leds de till en Bufferttank. Denna fungerar
som ett blandningskärl (slurrytank) för alla ingående komponenter som skall in i Biogasanläggningen. Visst tillskott sker även med lastbil. All intransport av fiskavfall och slam med
lastbil lossas invändigt i en tät hall med undertryck där ventilationsluften passerar ett
luktreducerande filter. I övrigt kommer all utgående ventilationsluft också att renas genom ett filter
för att förhindra eventuella luktproblem. Frånluft från hydrolystankar förväntas kunna förbrännas i
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 11 (31)
kraftvärmeverket som består av en eller flera förbränningsmotorer med vidhängande generator eller
generatorer, vilket ger en ökad säkerhet mot luktproblem.
Figur 7. Schematiskt flödesschema
Biogasproduktionen beräknas uppgå till max 9 000 m3 per dygn (rågas) motsvarande en
energiproduktion på 58.500 kWh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 2,1 MW och en
årlig oljeersättning av 2 000 m3 eldningsolja.
Rötkamrarna (2 st) har en volym på vardera 1 700 - 3 000 m3 och är utförda i emaljerad stålplåt
eller motsvarande och försedd med en effektiv långsamomrörare. Volymen bestämmes i den
fortsatta detaljprojekteringen.
Rötning sker vid mesofil procestemperatur, 38 o C. Över tid kan processen eventuellt ändras till
termofil processtemperatur, 55 o C. Detta sker dock inte före dess att anläggningen körts en tid.
Reningsverket
Abbas befintliga reningsverk kommer att ingå i den nya anläggningen
Denna ”nya reningsanläggningen” som består av Abba´s flotationsverk med kemisk fällning
kompletteras med Anamox MBBR-rening (Moving Bed Biofilm Reactor) för bättre kväverening,
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 12 (31)
anaerobfilter, samt ultrafiltrering och omvänd osmos. Anläggningen får ta emot processavloppsvatten
från Leröy, Abba och (på sikt också) från Domstein. Mängden avloppsvatten genom anläggningen
överstiger inte 50 m3 per timme.
Här kommer vattnet att renas och sen släppas till havet. Det renade vattnet får en låg halt av TOC.
samt N och P.
5.2 Begreppsförklaringar
5.2.1 Normalkubikmeter
En normalkubikmeter (N m3) är en volymenhet för en kubikmeter gas vid atmosfärstryck och 0 o C.
En Nm3 rågas innehåller ca 6,5 kWh energi.
5.2.2 Råvara
Råvara är organiskt material som tas emot och behandlas på anläggningen. Det innehåll av
organiskt kol i råvaran är samma kol som återfinns som metan i den producerade rågasen. Råvaran
kan utgöras av såväl klassificerat avfall som fisk.
5.2.3 Biogödsel
I Biogödseln återfinns främst vatten samt näringsämnen och mineraler som tillfördes anläggningen
i form av råvara. Biogödseln är ett utmärkt gödselmedel. Anläggningen producerar tre typer av
biogödsel: A. Avvattnad biogödsel (fast fraktion), B. Högvärdig kväverik biogödsel och C.
Högvärdig fosforrik biogödsel.
För att ett gödselmedel ska var tillåtet att använda i KRAV-godkänd odling eller certifierad enligt
SPCR120 måste det vara tillåtet enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion, bilaga 1 i
förordning EG 889/2008. Jordbruksverket förhandlar med EU om att ändra denna förordning för att
även innehålla avfall med fisk som råvara. Ett beslut har fattats, den 19 februari 2014, i EU, om att
ändra denna förordning men har inte publicerats ännu.
5.2.4 Biogas
Rågas eller biogas kallas den gas som inte är förädlad. Rågas (biogas) är den gas som lämnar
rötkammaren och som består till 67 % av metan och av resten är den stora merparten koldioxid (ca
33%) men även små mängder kväve, syre, väte och svavelväte förekommer i rågasen (biogasen) .
Eftersom rågasen (biogasen) när den lämnar rötkammaren är tempererad till ca 38 o C och har
befunnit sig i en fuktig miljö är rågasen mättad på vatten. En normalkubikmeter rågas (biogas) vid
38 o C innehåller ca 35 gram vatten, En normalkubikmeter rågas innehåller ca 6,5 kWh energi. Se
säkerhetsdatablad i bilaga 4.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 13 (31)
5.3 Råvaruhantering
5.3.1 Transport av råvara
Inkommande råvara till anläggningen pumpas i huvudsak via rörledning. Viss transport kommer
också att ske med lastbil där den vanligaste typen är tankbil. En anläggning kommer att finnas för
rengöring av lastbilar. Efter hand kan även båttransporter bli aktuella.
5.3.2 Mottagning
All pumpbar råvara planeras tas emot i 4 mottagningstankar i anläggningen. I anläggningen som
integreras med befintliga tankar hos Abba och Leröy kommer att finnas fyra mottagningstankar.
En för processvatten från Leröy, en för processvatten från Abba och en för moderlakar.
I framtiden kan ytterligare en tank komma att installeras för processvatten från Domstein.
Inkommande avloppsvatten leds därefter till en bufferttank för användning som spädvatten för
inkommande bioslam och fiskavfall.
Inkommande fiskavfall tippas i sluten byggnad i en tippbar mottagningsficka med kvarn och
inbyggd automattvätt innan avfallet ytterligare finfördelas i en pulper. Därefter pumpas det till
biogasanläggningens hydrolystankar.
Mottagningsfickan är försedd med lock, som ej kan öppnas innan mottagningshallens portar är
stängda i syfte att förhindra luktolägenheter i samband med mottagning och tippning av fiskavfall.
Det är normalt här luktproblem kan uppkomma i en biogasanläggning
Inkommande bioslam från fiskindustrierna pumpas direkt till en blandningstank.
Frånluftsventilationen i mottagningshallen är ansluten till ett luktreducerande filter för att eliminera
eventuella luktolägenheter i samband med mottagning av fiskavfall. Den filtrerade luften kan
eventuellt förbrännas som en extra säkerhetsåtgärd om filtrering visar sig otillräcklig.
5.3.3 Behandling
Fiskavfall går under ABP-förordningen som säger att avfall av animaliskt ursprung måste
hygieniseras (om det används i jordbruk). Med termofil förhydrolys uppnås samtliga krav på
hygienisering enligt ABP-förordningen. Då behövs inte ett separat steg med hygienisering vid
70 oC. För att minimera mängden substrat som ska värmas upp hydrolyseras bara de substrat som
kräver hygienisering. Kravet är 10 timmars uppehållstid.
Fiskavfall innehåller långa molekylkedjor varför det är viktigt att ha ett effektivt hydrolyssteg för
att undvika problem i rötningsprocessen. Rena Hav har därför valt att utforma hydrolyssteget vid en
processtemperatur på 55 oC för att skapa förutsättningar för en effektiv hydrolys och syrabildning
av inkommande substrat innan rötningssteget.
Hydrolystankarna är utförd i emaljerad stålplåt eller motsvarande och försedd med en effektiv
isolering och täckplåt av stål. Hydrolystanken är även försedd med en effektiv pumpomrörning för
att förhindra uppkomst av sediment och svämtäcke.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 14 (31)
Hydrolystankarna värms med hetvattenkretsen från en värmepump, som återvinner värmeenergin i
det utrötade substratet och rejektvattnet.
5.3.4 Utsorteringsanläggning av paketerat avfall
Anläggningen kan komma att ta emot förpackat organiskt avfall. För avskiljning av förpackningar
kommer en anläggning för utsortering av det organiska innehållet i sådana förpackningar att
installeras. Teknisk utformning av anläggningen är beroende av val av leverantör och kommer att
utses under upphandlingsskedet. Utsorteringsanläggningen kommer att installeras inomhus. Denna
utsorteringsanläggning kommer in i ett senare skede.
5.3.5 Komprimeringsanläggning avseende förpackningar
I det fall utsorteringsanläggning för paketerat avfall installeras på anläggningen kommer även en
komprimeringsanläggning för förpackningar att övervägas. Detta för att på ett effektivt och
miljömässigt korrekt sätt ta hand om emballage och avfall såsom kartong och plåt.
5.3.6 Rötkammare
Rötkammare är den anläggningsdel där metanbildande mikroorganismer omvandlar organiskt
material till biogas. I rötkammaren är miljön syrefri och tempererad. Rötningen drivs vid mesofil
processtemperaturer, 38 oC. På sikt kan det bli aktuellt att ändra processen till en termofil process.
Rötkammarna har en volym på 2 x 1 700 - 3 000 m3 (bestämms i detaljprojekteringen)och är
utförda i emaljerad stålplåt eller motsvarande och försedda med effektiv isolering och täckplåt av
stål samt en effektiv pumpomrörning med jetmunstycken för att förhindra uppkomst av sediment
och svämtäcken.
Orsaken till att rötkammarvolymen delats upp på två tankar är dels driftsäkerheten men också att
kostnaden för takkonstruktionen är betydligt lägre för en mindre tank samt att det är lättare att
åstadkomma en effektiv omrörning i mindre tankar.
I händelse att en av de ordinarie rötkammarna måste ställas av för service eller inspektion kan
driften klaras i en rötkammare.
Eftersom rötkammarinnehållet på så sätt kan bibehållas intakt elimineras risken för långa
driftsavbrott och långa nya uppstartstider.
5.3.7 Biogödselseparering
För att på ett bättre sätt hantera näringsämnena i den producerade biogödseln kommer en
anläggning för separering av biogödsel att byggas. Vid en separering skall biogödseln delas upp i
en torr och en våt fraktion.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 15 (31)
Rötresten leds till en gödselseparator för produktion av c:a 30 ton per dygn av fast biogödsel med
samma utseende som torv. Fastfasen från avvattningen kan med fördel lagras eller komposteras på
hårdgjord yta på extern anläggning.
Rejektvattnet från avvattningen samt överflödigt avloppsvatten från fiskindustrierna renas i ett
anaerobt filter med en volym försett med ytförstorande material för att skapa en mycket hög
bakterietäthet. I anaerobfiltret reduceras BOD och COD koncentrationen med 90 resp. 80 % under
produktion av biogas per dygn med en metanhalt på 80 %.
Biogasanläggningens totala biogasproduktion beräknas uppgå till maximalt 9.000 m3 per dygn,
beroende på substrattillförsel, med en metanhalt på 67%
Slutrening av en delström i rejektvattnet sker med hjälp av ultrafiltrering och omvänd osmosteknik
vilket ger 80 % av rejektvattnet som ett mycket rent vatten för utsläpp till recipient och 20 % av
rejektvattnet som ett flytande näringskoncentrat med högt näringsinnehåll för transport till lantbruk
i regionen. Denna teknik är delvis ny varför det också finns en konventionell kväverening i
anläggningen
Fördelen med rejektvattenreningen är att kvävet efter den andra biobädden föreligger i nitratform,
vilket eliminerar risken för kväveförluster till atmosfären i form av ammoniak vid lagring och
spridning.
5.3.8 Utlastningstankar
I utlastningstankarna lagerhålls tillfällig biogödsel i väntan på lastning och vidare distribution till
åkermark och extern lagring hos lantbrukare. Utlastningstankarna är inte isolerade och då
temperaturen på biogödseln sänks till en icke ideal temperatur för biogasproduktion avtar och
upphör denna. Det kommer att byggas två utlastningstankar för flytande biogödsel för att kunna
erhålla åtskild lagring och en för fast.
5.3.9 Uttransport av biogödsel
Våt biogödsel lastas av tankbil från respektive utlastningstank. Tankbilen distribuerar sedan
biogödseln till mottagarnas gödselbrunnar, satelitbrunnar eller alternativt till temporära
lagringsbehållare placerade i direkt närhet till odlingslanskapet. Biogödselns torra fraktion kommer
att lastas på lastväxlarflak och distribueras sedan vidare till mottagare av denna. Löpande analyser
av de olika fraktionernas karakteristik och kvalité kommer att utföras och delges mottagarna av
dessa.
5.4 Biogashantering
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 16 (31)
5.4.1 Biogasproduktion
Biogasproduktionen kommer att ske i anläggningens två rötkammare. Dessa är försedda med så
kallade dubbelmembrantak i vilka biogasen samlas upp. Det yttre membranets funktion är att
skydda det inre membranet från väder och vind. Mellan membranen finns en luftspalt vars volym
kan varieras med hjälp av en fläkt. Fläkten tillser på så vis att det yttre membranet alltid är spänt.
Två av varandra oberoende säkerhetssystem kommer att installeras för att eliminera risken för överrespektive undertryck.
Biogasen leds sedan vidare i rörledningar till en lagertank. Därefter leds den till elgenerering eller
fackling. Systemet för hantering av icke uppgraderad biogas, så kallad rågas, skall byggas för ett
lågt systemtryck om ca 20 till 100 mbar. Systemtrycket upprätthålls delvis genom produktion i
rötkammarna men även med hjälp av gasfläkt. Den maximala mängden rågas som kan lagerhållas
momentant är 3 ton. Rågasen består av metan, koldioxid och vattenånga. Säkerhetsdatablad för
biogas återfinns i bilaga 4.
Totalt produceras i rötkamrarna och anaerobfilter max ca 9 000 m3 per dygn med en metanhalt på
c:a 67 %, motsvarande en kontinuerligt producerad effekt på drygt 2,1 MWh och en oljeersättning
motsvarande 2 000 m3 eldningsolja per år.
Den producerad biogasen leds till en skumfälla med inbyggt övertycksskydd, en gaskylare för
utfällning av vattenångan i gasen och ett gasfilter för rening av gasen från partiklar varefter den
samlas upp i ett gaslager med en volym på 500 m3 innan en gasfläkt transporterar gasen till ett
kraftvärmeaggregat för produktion av ca 1 MW el och 1,15 MW hetvatten, som sommartid även
kan utnyttjas för produktion av kyla med hjälp av en absorptionsvärmepump. Vid vissa tillfällen
kan det inträffa att hetvattnet får kylas bort.
Vid stora värmebehov kan biogasen alternativt ledas direkt till fiskindustrins (Abba) befintliga
värmepannor.
5.4.2 Fackla
En fackla kommer att installeras med syfte att kunna bränna överskottsgas som uppstår till följd av
kvalitetsavvikelse, driftstörning eller överproduktion. Facklan dimensioneras för att kunna bränna
anläggningens maximala produktion.
5.4.3 Elgenerering
Den producerad biogasen leds till en skumfälla med inbyggt övertycksskydd, en gaskylare för
utfällning av vattenångan i gasen och ett gasfilter för rening av gasen från partiklar varefter den
samlas upp i ett gaslager med en volym på 500 m3 innan en gasfläkt transporterar gasen till ett
kraftvärmeaggregat för produktion av ca 1 MW el och 1,1 MW hetvatten, som sommartid även kan
utnyttjas för produktion av kyla med hjälp av en absorptionsvärmepump.
Ett alternativ kan också vara att elda gasen i Abbas värmepanna för gaseldning.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 17 (31)
5.5 Luktreducering
En produktionsanläggning för biogas kan kräva åtgärder för reduktion av lukt. Detta beror dels på
att den typ av råvaror som är aktuella genererar lukt och dels för att biogas innehåller svavelväten
som genererar lukt. Påpekas bör att huvuddelen av råvarorna hanteras inom industriområdet redan
idag. Bilaga 7 är en utredning om luktproblem i biogasanläggningar.
Luft som ventileras ut från mottagningsficka och från bufferttanken kan orsaka lukt. Därför byggs
anläggningen för att kunna omhänderta och rena denna evakuerade lukt med hjälp av
luktreducerande filter.
Genom att all mottagning av fiskavfall sker i en sluten mottagningshall med frånluftsventilationen
ansluten till ett luktreducerande filter elimineras risken för luktolägenheter i samband med
mottagning av fiskavfall. Dessutom är bufferttanken för mottagning av flytande avfall ansluten till
biogasanläggningens gassystem, vilket gör att lukten från flytande avfall försvinner vid förbränning
av biogasen i pannor eller kraftvärmeaggregat. Det producerade näringskoncentratet är helt luktfritt
varför luktolägenheter vid lagring och spridning av koncentrat har eliminerats.
5.6 Vatten och avlopp
Anläggningen kommer att anslutas till det kommunala vatten- och spillvattennätet.
Dimensionerande flöde är ca 1 liter per sekund och en styrande förutsättning är en god möjlighet
till tillgång på tvättvatten för att upprätthålla en god inomhusmiljö vid lossningsplats för
industriella biprodukter. Avloppet skall vid behov kunna hantera denna mängd tvättvatten och
således samma dimensionerande flöde. Det kontinuerliga färskvattenuttaget från processen är ca
0,05 liter per sekund och uppstår i skrubbervattnet.
Dagvatten från tak- och körytor samlas upp med dagvattenbrunnar och leds till salthavet.
5.7 El- och värmebehov
5.7.1 Elbehov
Anläggningens elbehov uppstår främst till följd av installerad utrustning iform av värmepumpar,
och pumpar för biogasprocessen. Utöver dessa är det en viss konsumtion av stödsystem såsom
belysning, styr- och reglerutrustning, handverktyg m.m. Elenergin genereras normalt i
anläggningens gasdrivna generator. Konsumtionen av elenergi är 600.000 kWh. Överskott av
elenergi som beräknas till 5.000.000 kWh vid full drift kommer att levereras till de närliggande
industrierna. Det är dock oklart exakt hur de olika anläggningsdelarna kommer att placeras
beroende på koncessionsplikt. Bolaget har ansökt om ett IKN-nät hos Energimarknadsinspektionen
för att kunna leverera elenergin på förmånligaste sätt.
5.7.2 Värmebehov
Värmebehovet uppstår främst till följd av värmebehandling som krävs på ingående råvara
(hygienisering) samt för att upprätthålla ideal temperatur i rötkammare. Elgenereringen vid full
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 18 (31)
drift kommer att uppgå till ca 1 MW och samtidigt kommer varmvatten motsvarande 1,1 MW att
genereras. Detta varmvatten (kylvatten) kommer att användas i processen och åtgången är
2.800.000 kWh. Leverans av varmvatten kommer att ske till de närliggande industrierna. Det
varmvatten som inte behövs i processen kommer via en absorption-kompressor omvandlas till kyla.
Vid vissa driftstillfällen kan viss värme få kylas bort.
5.8 Styr och reglersystem
Anläggningen kommer att vara helautomatisk och styras med ett PC-baserat styrsystem. Systemet
övervakar ständigt givare och sensorer avseende exempelvis tryck, temperatur och nivå och reglerar
baserat på dessa värden anläggningens olika delar. Om en givare över- eller underskrider sin
larmnivå skickas ett proceslarm till ansvarig operatör. Dessa larm skickas då anläggningen är
obemannad som SMS till ansvarig operatörs mobiltelefon.
5.9 Byggnader
I mottagningshall/teknikhus inhyses pumpar, värmeväxlare, styrskåp med mera. I en avskild del av
hallen planeras kontor och omklädningsutrymme. Hallen är en isolerad byggnad. Detaljerad
planlösning specificeras under detaljprojekteringen och beror på val av leverantör.
Nere vid vattnet kan elgenereringen komma att ske i en separat byggnad beroende på beslut enligt
punkt 5.7.1. Här är det också aktuellt med en mottagningsbyggnad för råvara som lossas via brygga
och transporteras på havet.
6 Miljöpåverkan
6.1 Transporter
Transporterna till anläggningen i fas 1 med enbart Abba och Leröy anslutna kommer att bli
minimala. Det kommer då ett utgöras av fiskrens och slam i storleksordningen 2.000 ton eller en
lastbil om dagen. I tillägg till detta kan det bli aktuellt att tillföra processen substrat med mer kol
varvid ytterligare en lastbilstransport kan tillkomma.
I fas 2 vid full drift kan det bli aktuellt med ytterligare två bilar in om dagen med råvara. Dessutom
kommer ett antal transporter in till anläggningen, med musslor, sjöpung alger och tång via sjövägen
med mindre båtar att ske.
Transporterna ut från anläggningen blir biogödsel (fast och flytande). Den fasta delen kommer att
varannan dag transporteras av en lastbil till upplag eller direkt till jordbruk. De flytande delarna
(Kväve och fosforkoncentrat) kommer att med tankbil skickas iväg med en tankbil var fjärde dag.
På sikt kan detta öka upp mot en bil per dag. På sikt kan det även bli aktuellt att skicka iväg
flytande biogödsel med tankbåt och även ta emot slam, moderlakar och fiskavfall med tankbåt.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 19 (31)
Idag går mer än 1.000 transporter årligen, till andra biogasanläggningar, från de anläggningar som
är aktuella att anslutas.
6.2 Energibalans
Rena Havs Biogasproduktion kommer årligen att producera en mängd biogas som motsvarar 20
GWh vid full drift. Av denna energimängd åtgår ca 30% i värme- och elbehov i anläggningen. Den
energi som går till spillo på grund av oavsiktligt metanläckage uppgår till mindre än 0,5 % och
transporter till och från anläggningen motsvarar ca 1,5%. Anläggningen har således ett positivt
nettoresultat motsvarande 70 %. Energibalansen kan ses i figur 8 och 9. ”Överskottsenergin”
kommer att levereras till Leröy och Orkla inom området och där användas som el, värme och kyla.
Producerad gas
El- och värmebehov
Metanläckage
Transporter
Netto ("Överskott")
GWh
20,0
4,1
0,1
0,3
15,5
andel
100%
21%
0,5%
1,5%
77%
Tabell 1. Tabell över energibalansen.
6.3 Utsläpp till luft
Rena Havs biogasanläggning innebär ett reducerat utsläpp till luften av såväl
koloxid, kväveoxid, kolväten och koldioxidekvivalenter. Byggnation av en
biogasanläggning innebär en stor reduktion av emissioner, men även en belastning av
emissioner i och med användandet av elektricitet.
Störst inverkan har biogasen då den ersätter dieselolja. Samanlagt reduceras utsläppet av
koldioxidekvivalent med drygt 6 000 ton per år. Samanställningen kan ses nedan i tabell 2 och
koldioxidekvivalentbalansen i diagram i figur 8.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 20 (31)
Minskad användning av mineralgödsel
Ersättning av fossilt bränsle
Minskade transporter
Metanläckage
Utnyttjande av elektricitet
Summa
CO2
N2O
NOX
SO2
CH4
Ekvivalenter
ton/år
ton/år
ton/år
ton/år
ton/år
930
- 5 180
94
165
10
- 6 029
-
-
3
3
-
4
135
1
-
5
-
140
-
5
Tabell 2: Total reduktion av emissioner
CO2-ekv. (ton/år)
1000
0
Mindre
Ersätter fosilt
El- och
Minskade Metanläckage
värmebehov transporter
-1000 mineralgödsel bränsle
Summa
-2000
-3000
-4000
-5000
-6000
-7000
Figur 8. Koldioxidekvivalentbalans
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
- 2 853
- 2 853
Sida 21 (31)
6.4 Utsläpp till mark och vatten
Huvudsakliga utsläpp till mark är väderrelaterat dagvatten som kommer att avledas till saltsjön. Här
kan i någon mån även uppstå mindre föroreningar från trafik
Utsläpp av vatten är dels en mindre del sanitärt avloppsvatten till kommunens reningsverk och dels
den större delen som utgöres av renat processvatten som avledes till salthavet via en längre
utloppsledning.
Det renade avloppsvattnet leds i en 3 000 m lång utloppsledning (Diam 200 mm) till 28 m
djup vid Dödholmarna sydost om Smögen vilken används av Abba idag.
Nu gällande beslut för Abba säger:
Utsläppet från Hagabergs reningsverk får som riktvärde* och månadsmedelvärde
innehålla högst 700 kg TOC/dygn, 1,6 kg totalfosfor/dygn och 56 kg
totalkväve/dygn. Utsläppet skall avledas till vattenområdet mellan Nissebåden och
Dödholmarna. Den gamla utsläppspunkten i Hasselösund får användas som bräddavlopp i
nödsituationer.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
P-tot
kg/dygn
%
0,43
0,52
0,28
0,29
0,49
0,41
0,41
0,31
0,25
4,43
0,68
0,44
Månadsmedelvärden Hagaberg
TOC
N-tot
kg/dygn
%
kg/dygn
%
556,4
20,5
831,1
14,0
382,5
18,7
335,2
26,7
434,7
22,7
292,1
13,1
300,8
21,0
360,5
28,0
382,4
22,7
617,6
45,5
465,6
29,8
381,4
27,2
mg/l
NH4-N
%
Tabell 3. Abbas utsläppsmängder 2012
Ovanstående tabell är hämtad från Abbas miljörapport 2012 och visar på att de flesta värden
innehålles. Förväntat utsläpp med det nya verket kommer att reduceras betydligt på ovanstående
parametrar. Total processvattenmängd är ca 120.000 m3 per år
Av den totala vattenförbrukningen hos Rena Hav på upp till 5 000 m3 per år beräknas 500 m3 åtgå
till sanitärt avloppsvatten. Resterande används för städning och vatten till processen.
Processavloppsvattenmängden vid full drift beräknas uppgå till ca 150 000 m3 per år.
Salthavet tillföres mer än denna volym ( ca 165 000 m3 ) redan idag ( Orklas, Leröys och Domsteins volymer) men genom andra ledningar. Dessa ledningar mynnar i stort sett i samma område.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 22 (31)
.
Figur 9. Sjöledningar med Abbas utloppsledning
Leröys processvattenavlopp renas idag i kommunens reningsverk och ingår i de mängder som
redovisas där.
6.5 Buller
Buller från verksamheten kommer att genereras i huvudsak från fläktar och pumpar samt
transporter. In- och utgående transporter kan komma att generera störande buller, även om dessa är
förhållandevis små i jämförelse med befintlig trafik på väg 174. Bullret kommer att begränsas så att
den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder såsom riktvärde under vardagar inte
överstiger 50 dB(A) dagtid (07.00-18.00), 45 dB(A) kvällstid (18.00-22.00) och 40 dB(A) nattetid
(22.00-07.00). Under söndag och helgdag kommer motsvarande värde ej att överstiga 45 dB(A)
dagtid och 40 dB(A) övrig tid.
6.6 Lukt
Den huvudsakliga lukten som kan komma att uppstå på en biogasanläggning kommer från
råvaruhanteringen. Avfall från fiskberedningsindustrin har benägenhet att skapa luktolägenhet.
Huvuddelen av råvarorna finns redan inom industriområdet och vid något enstaka tillfälle har det
förekommit luktolägenheter.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 23 (31)
Luktproblem vid andra biogasanläggningar skapas nästan uteslutande vid mottagning och hantering
av substrat. För att minska risken för luktolägenheter från råvaruhanteringen kommer
luktreducerande filter att installeras i anläggningen. Inkommande fiskavfall tippas i sluten byggnad
i en tippbar mottagningsficka med kvarn och inbyggd automattvätt innan avfallet ytterligare
finfördelas i en pulper innan det pumpas till biogasanläggningens hydrolystank.
Mottagningsfickan är försedd med lock, som ej kan öppnas innan mottagningshallens portar är
stängda i syfte att förhindra luktolägenheter i samband med mottagning och tippning av fiskavfall.
Frånluftsventilationen i mottagningshallen är ansluten till ett kompostfilter för att eliminera
eventuella luktolägenheter i samband med mottagning av fiskavfall. Denna ventilationsluft
förbrännes i motorn vid generering av el tillsammans med biogasen.
Inkommande bioslam från fiskindustrierna pumpas direkt till en bufferttank.
Bufferttanken för mottagning av flytande avfall ansluten till biogasanläggningens gassystem, vilket
gör att lukten från flytande avfall försvinner vid förbränning av biogasen i pannor och
kraftvärmeaggregat. Det producerade näringskoncentratet är helt luktfritt varför luktolägenheter vid
lagring och spridning av koncentrat har eliminerats.
6.7 Kemikalier
Beroende av vilka substrat som rötas i en biogasanläggning produceras varierande mängd
svavelväte. Anaerob nedbrytning av proteinrika substrat ger relativt hög koncentration av
svavelföroreningar i biogasen. Svavel är inte önskvärt i gassystemet. För att reducera svavel i
biogasen skall ett järnoxidpulver doseras i fast form tillsammans med ingående råvara.
Järnoxidpulver klassificeras som ofarligt och anses harmlöst för såväl miljön som människor.
Vid störningar av den mikrobiologiska processen i rötkammaren kan det vara aktuellt att använda
skumdämpande eller ph-reglerande kemikalier i processen. Tillsats av dessa processhjälpmedel
kommer huvudsakligen att ske vid driftstörning och mängderna är därmed marginella. Exempel på
skumdämpningsmedel är Contraspum och klassificeras som ofarligt.
Vi flockning och fällning av processvattnet i de två reningsverken (Orkla och Leröys befintliga)
kommer fällningskemikalier av typ Praestol A 3040 att användas.
För regelbundet underhåll på anläggningen kommer vanliga kemikalier att användas såsom
smörjmedel för maskinell utrustning, rengöringsmedel för anläggningsdelar samt målarfärg att
användas.
För frostskydd i vattensystem på anläggningen kommer glykol att användas.
Transporter kommer att tvättas med desinfektionsmedel som är godkänt inom livsmedelbranschen.
Kemikalieredovisningen återfinns i bilaga 4, Säkerhetsdatablad.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 24 (31)
6.8 Avfall
Från anläggningen kommer verksamhetsavfall att uppstå. Främst avser det förpackningar från
paketerad råvara som på anläggningen i framtiden klan komma att brytas och komprimeras. Den
löpande genereringen av verksamhetsavfall, som i samband med ansökan kan beräknas, uppgår till
ca 40 ton per år
I övrigt är det främst mindre mängder farligt avfall såsom tomkärl från använda kemikalier,
spilloljor samt uttjänt belysning som kan komma att alstras från verksamheten. Till viss del
kommer även mindre mängder matavfall, papper, tidningar, kartong, glas, plast och metall att
genereras.
7 Driftstörning, olycksrisk och skyddsåtgärder
7.1 Driftsstörning
De driftstörningar som kan uppstå, härrör främst till problem med teknisk utrustning, elförsörjning
och uppvärmningssystemet. Generellt gäller att omfattande störningar i anläggningsdriften på
biogasdelen kan medföra att buffertkapaciteten måste användas fullt ut, mottagning av ny råvara
begränsas och gasproduktionen avtar, Driftstörning till följd av problem med teknisk utrustning kan
leda till minskad gasproduktion, risk för luktolägenhet samt utsläpp av biogas till atmosfär.
Konsekvensen av driftstörning i uppvärmningssystemet kan leda till utebliven eller instabil
värmeleverans, som medför en försämrad hygienisering av råvaran. Detta kan i sin tur leda till ökad
smittspridningsrisk.
Vid läckage av råvara finns risk för tillfällig luktolägenhet samt tillfälligt utsläpp till omgivande
mark.
Vid större driftstörningar i biogasanläggningen finns möjligheten att tillfälligt köra de två befintliga
reningsverkan (Orkla och Leröy) som idag. Detta blir också aktuellt när hela anläggningen skall
startas att en succesiv infasning får ske.
7.2 Olycksrisk
Allmänna olycksrisker härrör främst till konstruktionsfel på ingående utrustning t.ex. otäta
behållare, pumpar och flänsar. Den mänskliga faktorn är också avgörande för allmänna olycksrisker
till exempel påkörning av anläggningsdelar, trafikolycka, spill av substrat eller annan ovarsam
hantering av komponenter på anläggningen.
Hanteringen av biogas inom anläggningen kommer att ske under lågt tryck. Olycksriskerna vid
gashantering i rötkamrarna är låga , eftersom den producerade biogasen har begränsad
lagringskapacitet i dessa kammare. Ett eventuellt gasläckage från rötkammare kommer snabbt att
spädas ut med omgivande luft, eftersom det inte är någon tryckskillnad mellan eventuella gasmoln
och luften. Biogas i rötkammaren har en metanhalt (cirka 67 %) och låg syrehalt och med hänsyn
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 25 (31)
till metans brännbarhetsområde (cirka 15 %) är det osannolikt att brand skulle kunna uppstå i denna
blandning. Gasen leds därefter vidare i en markförlagd kulvertterad ledning till ett gaslager med en
volym om 500 m3 innan förbränning i gasgeneratorn.
Brand- och explosionsrelaterade risker som kan uppstå i samband med gashantering kommer att
behandlas mer ingående i bygglovsansökan samt när hanteringstillstånd enligt lagen om
brandfarliga och explosiva varor söks.
7.3 Skyddsåtgärder
Rutiner för kontroll, underhåll och inspektioner ska vara väl utarbetade och implementerade i den
dagliga driften. Personal på anläggningen kommer att inneha kompetens att driva anläggningen på
ett säkert sätt. En person med gasföreståndarebehörighet kommer ständigt att finnas tillgänglig för
anläggningen. Innan drifttagning av anläggningen kommer viss utrustning att täthetskontrolleras
och trycktestas.
Anläggningens styrsystem kommer att skicka larm om hygieniseringen påvisar tendenser att
temperaturen är på väg att bli kritisk låg eller att uppehållstiden skulle kunna underskridas. Om det
skulle påvisas att hygieniseringsutrustningen inte fungerar tillfredsställande och provtagning
bekräftar otillåtna bakterier i rötkamrarna kan dessa respektive in- och utlopp stängas och
problemet åtgärdas med värmebehandling.
Rötkamrarna kommer att vara försedda med säkerhetventiler och vattenlås som medför skydd mot
tryckhöjning i rötkamrarna eller i annan del av gassystemet. Överskottsgas som uppstår i systemet
och inte kan tas tillvara på annat sätt kommer att förbrännas i en fackla så att metangas inte släpps
ut i atmosfären.
Substrat- och gasledningar kommer i huvudsak att förläggas under mark. Detta minskar
påkörningsrisken och gaslarm installeras på anläggningen i de inomhusutrymmen där biogas
hanteras.
Ett styr- och reglersystem kommer att installeras. Systemet kommer att säkerställa optimal drift
genom kontinuerlig processuppföljning och styrning av flöden genom anläggningen. Systemet
medför också ständig övervakning av alla delar i anläggningen som i sin tur är kopplat till ett
larmsystem med driftpersonal i jourberedskap.
För att förhindra obehörig persons tillträde på anläggningen kommer stängsel att sättas upp runt
området. När driftpersonal inte finns på plats kommer området att vara låst.
Brandsläckningsutrustning kommer att finnas på anläggningen och utrustning kommer att väljas
enligt gällande lagstiftning.
I enlighet med bestämmelser i 26 kap. 19§ MB om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer det
att finnas rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma
riskerna med verksamheten. Innan driftsättning kommer förslag på kontrollprogram för
verksamheten att insändas till tillsynsmyndigheten. Årligen kommer miljörapport att inlämnas till
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 26 (31)
tillsynsmyndigheten. Tillsyn av verksamheten kommer att utföras av den kommunala
räddningstjänsten, Myndigheten för samhällskydd och beredskap samt Länsstyrelsen.
Bilaga 6 är en Riskidentifiering.
8 Allmänna hänsynsregler
Nedan finns en sammanfattning på moment som förslagsvis kommer att innehållas i MKB´n
Bevisbörderegeln 1§
Bevisbörderegeln uppfylles varvid en faktasammanställning lämnas i MKB´n.
Kunskapskravet 2§
Kunskapskravet är uppfyllt varvid fakta lämnas i MKB´n. Den nya verksamheten baseras på
funktionen i andra biogasanläggningar i Sverige och är framtaget ihop med etablerade konsulter
inom området. All leverantörsupphandling kommer att lägga vikt på erfarenhet och driftsäkerhet.
Utsedd drift- och servicepersonal kommer att utbildas inom såväl drift- som gassäkerhet innan
driftsättning av anläggningen
Försiktighetsprincipen 3§
Vid nybyggnationen kommer bästa möjliga teknik att användas med bland annat rening av all
ventilationsluft i luktreducerande filter. Risken för den omgivande miljön är liten då exempelvis
avloppet renas betydligt bättre än idag samt att det innebär en kraftig minskning av
klimatpåverkande växthusgaser.
Vidare vidtas åtgärder redan på konstruktionsstadiet vid ny- och ombyggnader av anläggningen för
att negativa effekter på hälsa och miljö skall hindras. Exempelvis finns speciella
förvaringsutrymmen för kemikalier med möjlighet till uppsamling vid eventuellt spill.
Företaget kommer att införa ett miljöledningssystem motsvarande ISO 14001 när det gäller
ledning och styrning av verksamheten. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet bidrar till att säkerställa
driften av anläggningen uppfyller miljömässiga krav.
Lokaliseringsprincipen 4§
Lokaliseringen har valts till en ur miljö- och verksamhetssynpunkt gynnsam placering. Föreslagen
lokalisering ligger på ett område där huvuddelen av råvarorna (substraten) redan finns och
behandlas i processer som denna anläggning kompletterar.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5§
Dessa principer tillämpas i alla led, så som energianvändning och råvaruförbrukning samt
avfallshantering.
Produktvalsprincipen 6§
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 27 (31)
Produktvalsprincipen tillämpas främst med tanke på användning av kemikalier och optimering av
biogödsel.
Skälighetsprincipen 7§
Bolaget är medvetet om skälighetsprincipen och anser att den tillämpas på den planerade
anläggningen samt att de föreslagna åtgärderna, vid exempelvis rening av avloppsvattnet, följer
denna regel.
Ansvar för avhjälpande av skada 8§
Bolaget är medvetet om detta regelverk.
Stoppregeln 9§
Stoppregeln bedöms ej behöva tillämpas då inget kan förutses som denna regel kan tillämpas på.
Brand
För att undvika och begränsa en eventuell brand i anläggningen kommer omfattande åtgärder att
vidtagas. Anläggningen konstrueras och byggs enligt höga brandklassningsnormer med användning
av brandväggar och i övrigt så brandsäkra material som möjligt. Brandlarm finns installerat och
rum som bedöms särskilt utsatta för brandfara är konstruerade därefter.
Strömavbrott
Anläggningen konstrueras så att ett strömavbrott inte medför några miljömässiga risker.
Läckage av kemikalier
Alla kemikalier förvaras i speciella utrymmen med möjlighet till uppsamling, så att risken för
läckage till omgivningen minimeras.
Vältrisk vid lastning och lossning
Risken för att kemikalier läcker ut vid olyckor i samband med lastning och lossning minskas
genom användning av lastbryggor där pallar dras av och på lastbilarna i samma plan. Skulle en pall
välta, sker detta från mycket låg höjd vilket kemikaliernas emballage tål.
Övriga åtgärder
För att minimera inverkan på omgivningen kommer all frånluft att behandlas via aktiva kolfilter.
Lastbilar som lossar fast avfall gör detta inomhus i en byggnad med undertryck där samma rening
sker.
9 Samråd
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 28 (31)
Samrådsredogörelse finns i bilaga 3.
Samråd har hållits med Länsstyrelsen
Publikt samråd har hållits i Kungshamn enligt bifogad annonserad kallelse i Bohusläningen
Utökat samråd har dessutom hållits med
Trafikverket (Svar har ej inkommit)
Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Jordbruksverket
Naturvårdsverket
Sotenäs kommun, Räddningstjänsten
Hav och Vattenmyndigheten (Svar har ej inkommit)
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 29 (31)
10 Förslag till villkor
Bolaget föreslår att följande villkor skall gälla för verksamheten;
1. Om inte något annat framgår av villkorsbeslutet ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad Bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet.
2. Bolaget ges rätt att mottaga och slutrena fiskberedningsindustrins processavlopp
3. Vid biogasanläggningen och tillhörande processreningsverk får årligen hanteras drygt
200.000 ton (substrat) processvatten och fast avfall.
4. Föroreningshalter på utgående renat processavlopp skall för TOC, N och P hålla samma
föroreningshalter som på ett kommunalt reningsverk med 70 % reningsgrad.
5. Processavloppet får avbördas till salthavet via Orkla Foods nuvarande avloppsledning.
6. Bolaget ges möjlighet att vid uppstart av biogasanläggning och reningsverk överskrida de
värden som tillståndet kommer att innehålla.
7. Bolaget ges möjlighet till bräddning vid enstaka stor produktionsstörningar.
8. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde 1 inte ger upphov till
högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmast belägna bostäder än
50 dB(A) helgfri måndag-fredag kl 07-18.
40 db(A) nattetid kl 22-07.
45 db(A) övrig tid
_______________________________
1
Med riktvärde avse ett värde, som om det överskrids, innebär en skyldighet att vidtaga åtgärder så att värdet
ånyo kan hållas.
Momentana ljud får som riktvärde uppgå till högst 55 db(A) nattetid kl 22-07
9. Luktolägenheter från anläggningen skall begränsas genom att:
• Evakuerad luft från mottagningstank för konventionella råvaror renas med hjälp av
luktreducerande filter
• Evakuerad luft från hygieniseringstankar renas med hjälp av luktreducerande filter
• All mottagning av råvara (substrat) sker antingen genom slutna system eller lossas
inomhus i mottagningsanläggningen där all ventilationsluft renas med hjälp av
luktreducerande filter
• Evakuerad luft och ventilationsluft skall i största möjliga grad förbrännas.
10. Producerad biogas som inte används för energiåtervinning skall förbrännas i fackla.
11. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanetars på ett sådant sätt att förorening av
omgivningen undviks och att de placeras på utmärkta platser som är avsedda för ändamålet.
12. Verksamhetsområdet skall vara inhägnat och försett med stängselgrind så att obehöriga inte
äger tillträde. När anläggningen är obemannad skall grinden vara låst.
13. Inom anläggningen skall brandsläckningsutrustning, saneringsmaterial och
saneringsutrustning finnas lätt tillgänglig.
14. Förslag till kontrollprogram skall lämnas in till tillsynsmyndigheten för godkännande senast
sex månader efter driftsättning av anläggningen.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 30 (31)
11 Övrigt
11.1 Kontroll av verksamheten
Kontroll av verksamheten kommer att ske utifrån kraven i MB förordning (1998:901) om
verksamhetsutövarens egenkontroll
11.2 Aktförare
Som aktförare föreslås Länsstyrelsen i Västra Götaland
11.3 Kungörelseorgan
Som kungörelseorgan föreslås tidningen Bohusläningen.
12 Grunder för verkställighetsförordnande
Etablering av en biogasanläggning kräver omfattande förberedelsearbeten. Bolaget är angeläget att
komma igång med dessa förberedelser, vilket kan innebära fysiska åtgärder.
Miljökonsekvensbeskrivningen har vidare visat att verksamheten inte ger någon oacceptabel på
verkan på omgivningen och inte heller skadar något riksintresse.
13 Icke-teknisk sammanfattning
Beskrivning av verksamheten
Rena Hav Sverige AB kommer att uppföra och driva en biogasanläggning i Kungshamn, Sotenäs
Kommun. Anläggningen kommer att i första hand ta hand om avfall från fiskberedningsindustrin
(Orkla Foods Sverige och Leröy Smögen Seafood) i Kungshamn. Produktion av gas sker i
anläggningen som i sin tur används för att förbrännas i en gasgenerator för produktion av el och
hetvatten. Detta kommer att ersätta fossila bänslen och bidrar därmed till en begränsning av
koldioxidutsläpp samt försurande och övrgödande utsläpp. All genererad energi kommer att
användas i anläggningen eller i industrin runt om. Anläggningen kommer också att rena
processavloppet från fiskberednings-industrin.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen
Sida 31 (31)
Omfattning
Anläggningen beräknas ta hand om ca 200.000 m3 processavlopp, moderlakar, fiskrester och andra
biologiska avfall årligen. Konsekvensen blir en anläggning med en minskning av drygt 6.000 ton
koldioxidekvivalenter per år. Biogödsel blir en restprodukt i anläggningen vilket kan återföras till
åkrar i regionen.Fiskindustrins avfall kommer att renas betydligt bättre än i dag.
Lokaliseringsalternativ
Anläggningen är planerad att ligga på ett industriområde mellan Orkla Seafood Sverige AB´s och
Leröy Smögen Seafood AB´s anläggningar i Kungshamn.
Verksamhetens miljökonsekvenser
Anläggningen är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna och övriga regler om tillåtlighet i
Mijlöbalken.
Verksamheten kommer att följa de miljökvalitetsnormer som finns i kommunen och i många
stycken bli betydligt bättre jämfört med dagens produktion Erforderliga samråd har hållits.
Nollalternativ
Ett nollalternativ innebär att ingen anläggning byggs. Då
1. Belastas Omholmens reningsverk med processavlopp från Leröy Smögen Seafood AB.
Denna belastning motsvarar ungefär 40 % av verkets kapacitet. Det är sannolikt att detta
reningsverk kommer att få byggas ut för att klara denna belastning på sikt.
2. Orkla Foods (Abbas) rening kommer på sikt att få byggas ut för att klara ökade krav i
reningsanläggningar för TOC, kväve och fosfor.
3. Kommer närmare 20.000 ton moderlakar, slam och fiskrens att köras till en
biogasanläggning i Norge eller alternativt till andra anläggningar i Sverige med en
generering av stora CO2 utsläpp.
4. Kommer Domstein sannolikt på sikt att få bygga ut sin rening med stora investeringar som
följd.
5. Inget tillvaratagande och användning av energi och biogödsel sker lokalt.
ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN
Kungshamnsanläggningen