Transcript Anvisningar och föreskrifter om arbete på gator och andra allmänna

DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Anvisningar och föreskrifter om arbete på gator och andra allmänna
områden
Innehåll
DEL
1
Kontaktuppgifter ......................................................................................................... 2
2
Dokument som bör iakttas i arbetet ............................................................................ 3
3
Innan arbetet inleds ..................................................................................................... 4
4
Tillfälliga trafikarrangemang ...................................................................................... 4
4.1
Ansvar för trafikarrangemangen ......................................................................... 4
4.2
Trafikarrangemang.............................................................................................. 5
4.3
Trafikregleringsanordningar ............................................................................... 7
4.4
Parkering ............................................................................................................. 7
5
Underhåll och renhållning........................................................................................... 7
6
Slutsyn......................................................................................................................... 8
7
Garantitid .................................................................................................................... 8
DEL 2: Föreskrifter och anvisningar för grävarbete........................................................... 9
1
Innan arbetet inleds ..................................................................................................... 9
2
Grävarbete................................................................................................................... 9
2.1
Allmänna anvisningar för grävarbete.................................................................. 9
2.2
Skyddsanordningar runt schakt........................................................................... 9
2.3
Sprängningsarbete............................................................................................. 10
2.4
Igenfyllning och packning av schakt ................................................................ 10
2.5
Konstruktionslagrens bärighet .......................................................................... 11
2.6
Skärningar i den gamla beläggningen............................................................... 11
2.7
Tillfällig beläggning.......................................................................................... 12
2.8
Ytbeläggning..................................................................................................... 12
2.9
Stenläggning ..................................................................................................... 12
2.10 Kantstöd ............................................................................................................ 13
2.11 Jämnhet ............................................................................................................. 14
2.12 Lock .................................................................................................................. 15
2.13 Körbanemarkeringar ......................................................................................... 15
3
Skötsel av grönområden............................................................................................ 15
3.1
Gräsmattor......................................................................................................... 15
3.2
Buskar ............................................................................................................... 16
3.3
Träd ................................................................................................................... 17
3.4
Reparering och ersättande av skador ................................................................ 18
1
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
DEL 1: Allmänna föreskrifter och anvisningar
1
Kontaktuppgifter
Kommunen ansvarar inte för bristfälliga eller oriktiga kontaktuppgifter.
Staden Jakobstad Tekniska verket/Kommunaltekniska avd.
PB 87
68601 Jakobstad
(06) 785 1111
www.jakobstad.fi
2
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
2
Dokument som bör iakttas i arbetet
De här föreskrifterna och anvisningarna är utarbetade för att iakttas i allt arbete som utförs på allmänna områden i kommunen. Avsikten med dem är att i så stor utsträckning
som möjligt bevara allmänna områden i ett skick som motsvarar det ursprungliga och att
dirigera verksamheten så, att arbetena orsakar så lite olägenheter för trafiken och miljön
som möjligt. Principen är att arbete på allmänna områden inte skall utföras utan kommunens samtycke, förutom när det gäller att reparera skador, samt att det skall finnas en plan
över alla konstruktioner som blir kvar i marken och förrättas en eftermätning.
Dessa föreskrifter utfärdas med stöd av lagen om underhåll och renhållning av gator och
vissa allmänna områden (31.8.1978/669). Om utfärdandet av föreskrifter stadgas det i §
14 a i nämnda lag.
Det här direktivet och de publikationer som det hänvisas till i direktivet utgör minimikraven för det arbete som utförs på gatan, om det inte framförts strängare krav i de ritningar
som uppgjorts för arbetet, i arbetsbeskrivningen eller i andra dokument för ifrågavarande
byggnadsobjekt.
Dokument som bör iakttas i arbetet:
-
-
-
Det här direktivet
Kunnallisteknisten töiden yleinen työselostus KT 02 (Allmän arbetsbeskrivning för
kommunaltekniska arbeten); Finlands Kommunförbund 2002 eller
InfraRYL 2006
Tilapäiset liikennejärjestelyt katualueella (Tillfälliga trafikarrangemang på gatuområden); Suomen kuntatekniikan yhdistys (SKTY) – Finlands kommuntekniska förening
(FKTF) 1999, publikation 19/99
Asfalttiurakan asiakirjat 2005 (Dokument för asfaltentreprenad); PANK ry, Finlands
Kommunförbund 2005
Asfalttinormit 2000 (Asfaltnormer) + tilläggsblad 2003; PANK ry. 2002
Betoni- ja luonnonkivituotteet päällysrakenteena (Betong- och naturstensprodukter
som beläggning); Finlands kommuntekniska förening r.f. (FKTF) 1997, FKTFpublikation 14
Viherrakentamisen työselitys (Arbetsbeskrivning för anläggande av grönområden)
VRT 01; Viherympäristöliitto - Grönmiljöförbundet ry. 2001, publikation 23
3
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
3
Innan arbetet inleds
Innan arbetet inleds bör alltid förrättas syn när det är fråga om ett stort arbete, när arbetet
utförs på en viktig plats eller när den som utför arbetet inte tidigare utfört motsvarande
arbeten i kommunen. Den som ansvarar för arbetet beställer synen av den som godkänner
anmälan ca en vecka innan arbetet skall inledas. Den som ansvarar för arbetet skall vid
synen ha med sig beslut om godkännande av anmälan, uppgifter om ledningar och en
plan över arbetet och de tillfälliga trafikarrangemangen. För vattenanslutningar behövs
dessutom vattenverkets utlåtande om en anslutning av fastigheten till vattenverket samt
tidpunkten för anslutningsarbetet, som man beställt av vattenverket.
Vid synen konstateras av vilken kvalitet och i vilket skick asfalt- och stenbeläggningar är
samt var trafikregleringsanordningar, körbanemarkeringar och gatumöbler finns och i
vilket skick de är. Vid synen konstateras också hurudana träd, buskar och andra planteringar det finns, var de är belägna och i vilket skick de är samt om de bör skyddas. Genomförandet av tillfälliga trafikarrangemang och hur dessa kan göras hinderfria går man
också igenom vid synen. Vid synen bör föras protokoll.
De som arbetar på gatuområde bör ha tillräckliga kunskaper om vilka faktorer som påverkar arbetssäkerheten, t.ex. ha genomgått skolning i gatusäkerhet /vägsäkerhet.
Den som ansvarar för arbetet bör se till att de fastigheter som berörs av arbetet får meddelande om buller- och trafikstörningar. Den som ansvarar för arbetet kan ge uppgiften åt
den som ansvarar för arbetsplatsen (entreprenören).
Arbetsområdet och alla funktioner i anslutning till det bör begränsas till ett så litet område som möjligt, för att olägenheten för trafiken skall kunna minimeras.
Den som ansvarar för arbetet skall se till att det på arbetsplatsen finns en tavla med information om vem som utför arbetet och kontaktuppgifter till den som ansvarar för arbetet. Det är också bra att uppge avsikten med arbetet och hur länge det väntas räcka.
Man får inte förvara någonting på allmänna områden utanför arbetsplatsen utan tillstånd
av kommunens tillsynsman.
4
4.1
Tillfälliga trafikarrangemang
Ansvar för trafikarrangemangen
Så länge arbetet varar skall man iaktta den plan för trafikarrangemangen som kommunen
godkände när den gav sitt samtycke.
4
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Ansvaret för genomförandet och underhållet av det tillfälliga trafikarrangemanget vilar på
den som ansvarar för arbetet, oberoende av vem som i praktiken genomför trafikarrangemanget. Den som ansvarar för arbetet skall utse en ansvarsperson, som bör vara insatt i
användningen av trafikreglerings- och varningsanordningar. Ansvarspersonen skall övervaka trafikarrangemangen i anslutning till byggnadsarbetet och sköta om att arrangemangen hela tiden är uppdaterade och att de återställs i ursprungligt skick när arbetet avslutats. Det hör också till ansvarspersonens uppgifter att ansvara för att trafikmärken och
trafikregleringsanordningar är i skick utanför arbetstid (t.ex. på veckoslut).
Om det blir nödvändigt att stänga av trafiken, skall också nödcentralen underrättas.
De anvisningar som kommunen gett om trafikarrangemangen bör iakttas. Om anvisningarna inte följs, har tillståndsmyndigheten vid behov rätt att verkställa eller låta andra
verkställa trafikarrangemang eller att avlägsna onödiga arrangemang på dens bekostnad
som utför arbetet.
4.2
Trafikarrangemang
Den som ansvarar för arbetet ansvarar för att gatan utrustas med trafikmärken enligt föreskrifterna samt att trafiksäkerheten på gatan och trafikens smidighet inte blir lidande
p.g.a. gatuarbetet.
Arrangemangen på arbetsplatsen skall göras så, att den olägenhet de orsakar trafiken är så
liten som möjligt. Alla trafikformer bör beaktas i arrangemangen. Speciellt måste man se
till att kollektivtrafiken, fotgängarna och cyklisterna kan ta sig fram tryggt, obehindrat
och smidigt. Också rörelsehindrade och synskadade skall tryggt kunna använda fotgängarlederna. Trafikarrangemangen skall fungera också när det är mörkt och vid olika väderleksförhållanden.
Hinderfria trafikarrangemang för fotgängare och cyklister
Den fria passagen bör vara minst 1,5 m bred, rekommenderad minimibredd är 1,8 m. Den
fria höjden bör vara minst 2,2 m. Om en passage som avgränsas med räcken är lång (ca
15 m), bör det finnas en bredare mötesplats på den.
Passagens yta får inte vara skadad eller gropig. Ytan skall vara jämn, den största tillåtna
avvikelsen är 20 mm. Lutningen i sidoled får vara högst 2 % och lutningen på längden
högst 8 %. Passagens yta bör vara hård och den får inte vara hal, fastän det regnar.
Ramp och bro över schakt bör vara minst 1,2 m breda för att det skall vara möjligt att ta
sig fram med ledarhund eller hjälpare. Rampen bör likväl ha samma bredd som den anslutande passagen, för att det inte skall finnas någon risk att stiga fel. Rampens lutning på
längden får vara högst 8 % och lutningen i sidoled 2 %. En lång ramp skall ha viloavsatser med 6 m mellanrum. Viloavsatsen bör vara minst två meter lång och dess lutning på
5
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
längden och i sidoled får vara 2 %. En ramp för lätt trafik bör ha tillräcklig bärighet, så att
den håller också för en tung elrullstol. Tillräcklig bärighet är 250 kg. Rampen får inte
vara krökt och vändningar bör ske på mellanavsatser, för det är mycket besvärligt att vända en rullstol när lutningen är över 2 %. Om rampen inte gränsar till en fast vägg, bör den
ha en minst 50 mm hög skyddskant, för att hjulen på en rullstol eller en barnvagn inte
skall kunna slinta över kanten. Rampen får ha en högst 20 mm hög tröskel. Rampen skall
ha ett strävt ytmaterial, en ramp av faner kan t.ex. överdras med ett stålnät.
Handledaren bör vara på 0,9 m höjd. Handledaren bör vara obruten, så att den är lätt att
följa, och den bör fortsätta åtminstone 0,3 m över rampens båda ändar. Handledaren skall
placeras minst 45 mm från väggen och den bör vara 30 - 40 mm i genomskärning, så att
man får ett stadigt grepp om den. Handledaren skall fästas underifrån, så att handen fritt
kan glida längs den.
Räckets höjd beror på fallhöjden. Räcken behövs alltid när nivåskillnaden är över 0,5 m.
Räcket bör då vara 0,9-1,1 m högt. Ett räcke kan också behövas vid lägre nivåskillnader
beroende på situationen, för en synskadad kan skada sig illa genom att stiga fel även om
nivåskillnaden är liten. Räcket bör också ha en undre slå högst 0,1 m ovanför marken.
Räcket behöver en skyddande del om nivåskillnaden är över 0,7 m. Avsikten med den
skyddande delen är att förhindra att någon faller genom räcket, och den kan göras bl.a. av
faner eller stålnät. Räcket eller handledaren får inte ha vassa hörn eller andra delar som
man kan törna mot eller som kläderna kan fastna i.
Skyddsanordningar bör ställas upp genast när de första materialen eller maskinerna
kommer till arbetsplatsen. Skyddsanordningarna och trafikarrangemangen bör ständigt
vara uppdaterade och motsvara förändringarna under olika skeden på arbetsplatsen. Också när skyddsanordningarna rivs, bör passagen vara säker och hinderfri.
Skyddsanordningarna bör dirigera fotgängarna tydligt, så att de vet var de skall gå.
Skyddsanordningarna bör entydigt leda fotgängarna bort från körbanan och fortsätta tillräckligt långt förbi arbetsplatsen. Arbetsplatsen bör alltid skyddas omsorgsfullt, oberoende av hur stor den är, var den är belägen eller hur länge arbetet räcker.
Avspärrningsbommen bör alltid ha en undre slå, som en synskadad kan följa med käppen.
Den undre slån hindrar också hjulen på rullstolar eller barnvagnar att slinta bakom bommen. Den undre slån bör placeras 0,1 m ovanför markytan. Den övre slån bör placeras 0,9
m över markytan. Bommarna bör placeras runt arbetsplatsen utan luckor, för att det inte
skall finnas risk för att någon faller eller förvillar sig in på arbetsplatsen.
Avspärrningsnät bör fästas så att det samtidigt fungerar som ett styrande element, och så
att man inte riskerar att törna emot det eller snava över det. Skyddsnätet skall hellre fästas
i en enhetlig balk än i separata betongtyngder. Betongtyngderna sticker ofta ut från
skyddsnätet i passagen och fotgängare kan snava över dem.
6
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Skyltar bör vara tydliga och texten skall placeras 1,4–1,6 m ovanför markytan, på ögonhöjd för en stående människa. Bokstäverna i texten skall vara minst 25–40 mm höga, om
fotgängarna kan stå bredvid skylten. Om skylten skall läsas på 1-3 m avstånd, skall bokstäverna vara minst 70–100 mm höga. Kontrasten mellan texten och bakgrunden bör vara
tillräckligt stor, t.ex. svart text på vit botten eller vit text på blått. Skyltar och andra trafikmärken bredvid arbetsplatsen skall placeras så att de inte utgör sikthinder eller fara för
att någon skall törna emot dem. Den nedre kanten av skyltar som placeras ovanför passagen skall vara 2,2–2,4 m ovanför markytan.
4.3
Trafikregleringsanordningar
Trafikmärken och andra trafikregleringsanordningar, som redan finns på området, får inte
skymmas och trafikregleringsanordningar får inte avlägsnas utan lov. Vid behov flyttas
dylika anordningar till ett ställe där de syns bättre i enlighet med beslutet om tillfälliga
trafikarrangemang.
Om trafikmärken skadas p.g.a. arbetet skall den som ansvarar för arbetet bekosta nya.
Om det krävs vägvisare för hur man skall köra till arbetsplatsen, skall vägvisarnas utseende och placering följa givna anvisningar.
4.4
Parkering
Det är förbjudet att parkera fordon på arbetsplatsen utan lov.
Det är förbjudet att förvara arbetsmaskiner utanför arbetsplatsen, t.ex. på en bred trottoar.
5
Underhåll och renhållning
Om arbetet utgör ett hinder, så att vinterunderhåll och renhållning inte kan ske maskinellt
på normalt sätt, skall den som ansvarar för arbetet ombesörja vinterunderhåll och renhållning på gata som gränsar till arbetsplatsen, enligt bestämmelserna i lagen om underhåll
och renhållning av gator och vissa allmänna områden.
Arbetsplatsen skall hållas ren under arbetet och återställas i det skick den hade innan arbetet inleddes.
Den slutliga städningen skall göras innan de tillfälliga trafikarrangemangen avlägsnas.
7
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
6
Slutsyn
Arbetstiden upphör, när den som gett sitt samtycke till arbetet har godkänt det och när
protokollet från mottagningsgranskningen har undertecknats. Innan arbetet godkänns bör
eftermätningarna vara utförda, arbetsområdet skall vara i trafikdugligt skick, det eventuella schaktet bör ha en tillfällig beläggning och arbetsplatsen skall vara uppsnyggad. Den
som ansvarar för arbetet ansvarar också för att slutsyn begärs.
7
Garantitid
Garantitiden är två år. Garantitiden börjar när den slutliga beläggningen är godkänd. Garantitiden upphör årligen 30.9.
8
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
DEL 2: Föreskrifter och anvisningar för grävarbete
1
Innan arbetet inleds
Innan grävarbetet inleds skall den som inlämnat anmälan kontakta ledningsbolagen och ta
reda på var kablar och andra underjordiska anordningar och konstruktioner är placerade.
Vid arbete nära luftledningar eller när man ändrar och flyttar luftledningar, skall man ta
kontakt med ifrågavarande ledningsbolag.
2
2.1
Grävarbete
Allmänna anvisningar för grävarbete
Grävning – och i synnerhet alla funktioner som hör till arbetet – bör begränsas till ett så
litet område som möjligt för att olägenheten för trafiken skall kunna minimeras.
I samband med godkännande av anmälan kan kommunen förutsätta att grävningsarbete
på livligt trafikerade gatuavsnitt utförs under den tid på dygnet när trafiken är lugnare.
Schaktmassor får inte lagras på allmänna områden utanför arbetsplatsen.
Upplagring av användbara massor bredvid schaktet är tillåten endast om schaktet kan
täckas genast efter grävarbetet och kanalen inte förblir öppen över natten. Endast den
mängd jordmassor som behövs för det dagliga igenfyllandet av schaktet får lagras på arbetsplatsen. I övriga fall är lagring av jordmassor på arbetsområdet förbjuden.
Tvärgående kablar eller ledningar läggs i första hand ned under gatan genom rörtryckning
eller annan no dig-metod.
På halvfärdiga gator bör gatans slutliga höjdnivå beaktas när man bestämmer grävdjupet.
Vatten som väller fram och som pumpas upp ur schaktet skall ledas bort på ett sådant sätt
att det inte stör trafiken. Innan vattnet leds in i avloppsnätet bör man komma överens med
nätets ägare.
Arbetsområdets omgivning bör hållas ren och man bör se till att schaktmassor, skräp
o.dyl. material inte sprids i omgivningen.
2.2
Skyddsanordningar runt schakt
Arbetsområdet bör avskiljas med skyddsräcken, avspärrningsbommar och -stolpar i enlighet med direktivet Tillfälliga trafikarrangemang på gatuområden. Skyddsräckena runt
schaktet (nät- eller skivräcke) bör utrustas med ett reflekterande material, och deras mi-
9
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
nimihöjd är 110 cm. Avspärrningsrep och plastband kan användas endast för att optiskt
dirigera trafiken, inte för att inhägna schaktet. Skyddsanordningarna mellan trafiken och
schaktet måste hålla att luta mot. I första delen av direktivet, punkt 4.2, har kraven på hinderfria skyddsanordningar framförts.
Den som ansvarar för arbetet ansvarar för trafiksäkerheten på gatan och för att smidigheten i trafiken är tillfredsställande. Den som ansvarar för arbetet är ansvarig för att skyddsanordningarna runt schaktet är i skick vid alla tidpunkter, också utanför arbetstiden.
2.3
Sprängningsarbete
Sprängning är arbete som orsakar särskild fara. Säkerhetsföreskrifterna för sprängningsarbete bör noggrant iakttas i arbetet och nödvändiga tillstånd bör införskaffas. Innan arbetet inleds bör polisen underrättas och anmälan om störande verksamhet (bulleranmälan)
inlämnas till kommunens miljövårdsmyndigheter.
Laddaren bör ha det kompetensbrev som uppgiften förutsätter. En ledare för sprängningsarbetet bör dessutom tillsättas, såvida det inte är fråga om sprängning endast i ringa omfattning. För sprängningen bör utarbetas en skriftlig sprängningsplan. Sprängningstillbehören skall stå under ständig uppsikt och bestämmelserna om deras förvaring på arbetsplatsen skall följas.
Om det i närheten av sprängningsplatsen finns byggnader, som vibrationerna från
sprängningen kan orsaka sprickor i, är det skäl att genomföra en förbesiktning av byggnaderna, och när arbetet avslutats en slutbesiktning, där man konstaterar uppkomsten av
eventuella skador.
2.4
Igenfyllning och packning av schakt
En kartläggning av nya eller flyttade ledningar skall göras innan schaktet fylls igen.
Konstruktionslagren skall göras enligt de konstruktionsplaner som godkänts för gatan.
Konstruktionslagrens totala tjocklek skall alltid motsvara den tidigare strukturen.
Schaktet skall fyllas igen utan att man blandar ihop de olika konstruktionslagren i gatan.
Schaktet fylls igen och packas enligt arbetsbeskrivningen i Kunnallisteknisten töiden yleinen työselitys KT 02 eller InfraRYL 2006.
Förstärkningslagret görs av bergkross, krossgrus eller grus och filterlagret av filtersand. I
förstärknings- och filterlagret får användas konstruktionslager som grävts upp ur gatan,
om de inte har blandats ihop.
I det bärande lagret får schaktmassor inte användas. Lagren under asfaltlagren samt beläggningen görs i enlighet med gatuplanerna.
10
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
I fråga om grönområden, se del 2, punkt 3 ”Skötsel av grönområden”.
Resultaten från siktningen av stenmaterial skall på begäran tillställas kommunens tillsynsman.
Användningen av värmeisoleringsmaterial i gatans struktur tillåts endast i undantagsfall
med tillstånd av kommunens tillsynsman.
I oklara situationer ger kommunens tillsynsman kompletterande anvisningar.
2.5
Konstruktionslagrens bärighet
De (obundna) lagren under beläggningen bör, innan den slutliga beläggningen görs, uppfylla de bärighetskrav som ställs i Kunnallisteknisten töiden yleinen työselitys 02 eller
InfraRYL 2006.
Förutom den övervakning som utförs av den som ansvarar för arbetet har kommunen rätt
att utföra bärighetsmätningar på platsen.
2.6
Skärningar i den gamla beläggningen
I samband med beläggningsarbetet skärs asfaltbeläggningens kanter raka; på körbanan
placeras skärningen åtminstone 0,5 m och på andra områden minst 0,2 m över schaktets
bärande kant. På körbanor som har två eller flera bundna lager kan man använda en alternativ metod och skära bort den gamla beläggningen åtminstone 0,2 m över den bärande
kanten. När man asfaltbelägger schaktet, reserverar man 4 cm för slitagelagret, och åtminstone skarven som vetter mot trafiken sneddas så, att inget skarpt gupp uppstår när
man kör över skarven. Innan slitagelagret läggs, fräses den tillfälliga sneddningen bort
och den gamla beläggningen skärs bort åtminstone 0,5 m över fogen i de lägre lagren.
Om schaktets kant har gett vika och orsakat ras, skärs asfaltkanten rak på ovan beskrivna
sätt minst 0,5 m in på fast mark från raset. Om det förekommer flera ras efter varandra
med mindre än 3 m mellanrum, skärs avståndet mellan dem rakt på samma bredd.
Alla fogar, också de som orsakas av arbetet, bör vara raka och i gatans riktning eller vinkelrätt mot färdriktningen.
Trottoarer, skilda lättrafikleder och upphöjda övergångsställen bör alltid beläggas till hela
sin bredd med samma material som omgivande beläggning.
På körbanorna bör beläggningsarbetet utföras så att det bara blir en fog i längdriktningen
på minst 1 m avstånd från körbanans kant eller från en äldre fog. Skarv i gatans riktning
får inte placeras i körspåren. Det smalaste området som beläggs är 1 m brett.
11
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Efter att man har skurit beläggningen kan det bildas separata öar av gammal beläggning
bredvid schaktet. Om öarna är mindre än 6 m2, bör de få ny beläggning samtidigt som
schaktet ytbeläggs.
Den skurna kanten bör behandlas med limämne i hela sin längd. Fogar i vältasfalt behandlas efter beläggningen med limämne och torrt stenmjöl eller sand på ett ca 20 cm
brett område längs fogen.
På körbanor och lättrafikleder bör grundarbetet för beläggningen utföras så att en skuren
asfaltskarv med vass kant inte utgör en störning eller fara i trafiken. Beläggningsarbetena
bör utföras omedelbart efter grundarbetet. Slitagelagret bör läggas inom två arbetsdagar
på huvudleder och samlargator och på andra områden inom en vecka efter att det bundna,
bärande lagret är färdigt. Vassa asfaltkanter i färdriktningen bör sneddas, t.ex. med kall
lagningsmassa, så att lutningen blir 1:5.
Om schaktet har grävts på en grönremsa och sträcker sig ända till kanten av beläggningen, bör beläggningen förnyas upp till 1 m från kanten. För att man inte skall behöva förnya beläggningen, bör det finnas en 0,2 m bred orörd gräsremsa mellan asfalten och kanten av schaktet.
I oklara fall ger kommunens tillsynsman närmare anvisningar.
2.7
Tillfällig beläggning
När schaktet har fyllts igen bör det förses med en tillfällig beläggning. På asfalterade områden används bunden lagningsmassa som tillfällig beläggning, på andra områden samma
material som på omgivande ytor. Den tillfälliga lagningsmassan får inte vara klibbig. På
andra områden används stenmjöl eller fint, packat krossgrus.
Både den tillfälliga och den slutliga beläggningen bör ha samma nivå som den gamla beläggningen.
Den som ansvarar för arbetet bör se till att den tillfälliga beläggningen hålls jämn och i
tillfredsställande skick för trafiken.
2.8
Ytbeläggning
Beläggningslagren görs enligt de konstruktionsplaner som godkänts för gatan och de bör
vara likadana som på gatan i övrigt. I oklara fall ger kommunens tillsynsman kompletterande anvisningar.
2.9
Stenläggning
Innan man börjar reparera stenläggning bör den omgivande stenläggningen rivas åtmin12
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
stone i enlighet med punkt 2.6 i del 2 ”Skärningar i den gamla beläggningen” så att skarvarna mellan den nylagda ytan på schaktet och den gamla omgivande beläggningen inte
syns.
Betong- och naturstensbeläggning skall repareras med produkter av samma färg, form,
material och mönster som den tidigare beläggningen. De material som rivits upp bör återanvändas, om de inte är skadade eller nötta (körspår).
2.10 Kantstöd
Kantstöd som flyttats i samband med grävarbetet bör återställas så att de ligger rätt i förhållande till höjden på gatan. Om det är oklart var kantstöden skall placeras (i sido- eller
höjdläge), ger kommunens tillsynsman anvisningar för restaureringen. Det återställande
arbetet bör i varje enskilt fall utföras så, att linjerna ser naturliga ut vid en granskning
med ögonmått.
Om ett kantstöd har brutits av i samband med gatuarbetet, bör den som ansvarar för arbetet ersätta det med ett helt kantstöd på egen bekostnad.
Ett nedsänkt kantstöd vid anslutningar till tomter har en synlig höjd på 3 cm, och ett limmat kantstöd har en lodrät 3 cm hög del och en 3 cm sneddad del = 6 cm.
Vid övergångsställe, fotgängarrefug och cykelväg skall anvisningarna för en hinderfri
utemiljö i enlighet med SuRaKu-korten följas. På övergångsställen och fotgängarrefuger
används ett kantstöd med en 30 mm lodrät del och därefter en lutning på max. 5 %. Övergångsställenas kantstenar får ha avvikelser på högst +– 10 mm i höjdled, likväl så att
kantstenens lodräta del är minst 30 mm. För rullstolar och rollatorer bör det dessutom på
alla övergångsställen finnas ett minst 900 mm brett område där kantstödet inte har någon
lodrät del alls och stödet stiger 40 mm från körbanans nivå på en sträcka av 150 mm. Lutningen på trottoaren och cykelvägen bredvid kantstödet får vara max. 5 %. På separata
gång- och cykelvägar läggs cykelvägens kantstöd såsom man lägger kantstenar för rullstolar och rollatorer, och den här typen av kantstenar utsträcks delvis också till gångvägens sida.
13
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Kantstöd vid övergångsställe (Källa: SuRaKu-kort 1/7)
(Sneddad kantsten
Taktil platta eller
varningsområde
Kantsten 30–40 mm)
Kantstöd vid gång- och cykelväg (Källa: SuRaKu-kort 1/7)
Nedsänkt kantstöd sätts i jordfuktig betong K10 # 0/8 mm. Kantstöden skall bilda en linje
där avvikelserna i vågrätt läge får vara högst 50 mm jämfört med planen, likväl så att avvikelserna inte är synliga för blotta ögat.
Om avvikelser görs från ovannämnda riktvärden, skall kommunens tillsynsman ge anvisningar om dem.
2.11 Jämnhet
Jämnheten kontrolleras på längden och tvären med en 3 mm rätskiva. Den största tillåtna
ojämnheten i asfaltens slitagelager är högst 4 mm på bundet underlag och på områden för
specialtrafik högst 8 mm samt på obundet underlag 6 mm respektive 12 mm.
14
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Det får inte bildas vattenpölar.
2.12 Lock
Den övre sidan av locken på kontrollbrunnar och vattenlås bör ligga 0 – 5 mm lägre än
gatans yta, den övre sidan av regnvattenbrunnarnas lock 5 – 10 mm lägre än gatans yta.
2.13 Körbanemarkeringar
Körbanemarkeringar skall göras i enlighet med arbetsbeskrivningen i Kunnallisteknisten
töiden yleinen työselitys (KT 02) och Vägförvaltningens direktiv 2131906.
Skadade markeringar skall återställas så fort som möjligt efter att schaktet har fått sin
slutliga beläggning.
3
3.1
Skötsel av grönområden
Gräsmattor
Skydd under byggnadstiden
Gräsmatta som skall bevaras skyddas genom att man bygger ett stadigt trästaket (1,5 m
högt) runt gräsmattan, såvida man inte kommer överens om annat med kommunens tillsynsman. Innanför inhägnaden får man inte lagra byggmaterial el.dyl. och man får inte
heller köra med arbetsmaskiner eller fordon där.
Reparation av skador
Skador som uppkommit i samband med byggarbetet repareras genom att man sår in
gräsmattan fläckvis. Markytan på de skadade ställena fräses till ett djup av 15 cm och repareras i enlighet med anvisningen om hur gräsmatta skall sås.
Anläggning och inledande skötsel av gräsmatta
Sådd gräsmatta:
Konstruktionslagren under gräsmattan jämnas ut och ovanpå dem utbreds ett lager odlingssubstrat. Substratets tjocklek bör vara minst 200 mm när det har packats. Som substrat används en mullblandning som grundgödslats och kalkats och som uppfyller kvalitetskraven för odlingssubstrat avsett för grönområden (KT02) eller InfraRYL 2006.
Odlingssubstratet jämnas ut och packas genom vältning t.ex. med en gallervält, som väger ca 80 kg. Gräsfröna sås ut, 2–3 kg/ar. Efter sådden myllar man ner fröna genom att
lätt räfsa ner dem till ca 1 cm djup. Efter nermyllningen vältas det insådda området ännu
en gång. Det insådda området inhägnas så att genomfart och nedtrampning förhindras.
Inhägnaden avlägsnas först när gräsmattan har börjat växa ordentligt.
15
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Flyttbar gräsmatta:
För att återställa gräsmattor på centrala områden används flyttbar gräsmatta. Flyttbar
gräsmatta kan användas under hela växtperioden. För det här ändamålet bör användas
gräsmatta som uttryckligen odlats som flyttbar gräsmatta. Den flyttbara gräsmattan bör
läggas på plats senast inom tre dygn efter att den tagits upp. Rullarna med gräsmatta bör
vattnas och skyddas för solljus. Som odlingssubstrat används färdiggödslad och kalkad
mull. Substratet bör vara packat och utjämnat innan den flyttbara gräsmattan rullas ut.
När den flyttbara gräsmattan lagts på plats, skall den vältas lätt och skarvarna skall tätas.
Den flyttbara gräsmattan bör vattnas dagligen under de två första veckorna.
Gräsmattorna bör vara gröna, klippta och täckta av grönska till 90 % när garantitiden går
ut.
Grävaren har ansvar för skötseln av gräsmatta ända till överlåtelsen.
3.2
Buskar
Skydd under byggtiden
Enskilda buskar och grupper av buskar skyddas med ett sammanhängande och stadigt
staket av bräder/plankor (höjd 1,5 m), om inte annat överenskoms med kommunens tillsynsman. Inhägnaden bör göras så att buskarna i sin helhet ryms innanför.
Temporärt avlägsnande av buske/buskar
Om buskar måste flyttas, bör man alltid särskilt komma överens om detta med kommunens tillsynsman. När man flyttar buskar under växtperioden skall man vara noga med att
vattna dem och se till att de hålls fuktiga. Buskarna skall flyttas med hela rotklumpen. De
skall förvaras på en skuggig plats och rötterna täcks med en fuktig blandning av torv och
mull. Rötterna skall vattnas ordentligt innan de täcks med mull. Under den temporära
förvaringen skall buskarna vattnas en gång i veckan. När buskarna har flyttats, skall entreprenören skära bort torra och skadade kvistar.
Omplantering av buskar
Buskarna planteras tillbaka på samma avstånd från varandra som tidigare och på samma
djup som tidigare så att rötterna täcks av jord. Buskarna får inte planteras alltför djupt,
dvs. jordytan ska nå till det ställe där roten övergår i stam. Odlingssubstratet skall packas
genom att man trampar lätt runt busken. Efter planteringen vattnas buskarna ordentligt
(ca 10 l vatten/buske). Det planterade området täcks med ett 7 – 10 cm barktäcke eller
med annan täckning beroende på objektet, oberoende av om det tidigare har funnits barktäcke på området eller inte.
16
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
3.3
Träd
Borttagning eller flyttning av träd
Det är absolut förbjudet att fälla eller flytta träd! Om arbetet kräver att ett träd skall tas
bort, måste det nämnas i anmälan eller så tar man omedelbart kontakt med kommunens
tillsynsman.
Vilda träd bör också tas i beaktande om de växer farligt nära schaktets kant eller om man
gräver i skogsbrynet.
Skydd under byggtid
Enskilda träd
Kronan:
Grenar får inte tas bort, brytas av eller bindas fast. Om det inte
finns tillräckligt med utrymme för maskiner el.dyl. under
trädkronan, skall man ta kontakt med kommunens tillsynsman.
Stammen:
Beslut om hur stammen skall skyddas fattas samtidigt som
anmälan godkänns. Stammen kan skyddas på två sätt:
Metod 1. Man bygger en stadig inhägnad av bräder runt trädet, så
att den når ända till utkanten av kronan.
Metod 2. Trädstammen skyddas med sammanhängande bräder.
Bräderna når upp till trädets nedersta grenar, på sin höjd 4 m över
marken. Bräderna bör bindas ihop t.ex. med järntråd på 4 – 5 ställen.
Mellan trädet och bräderna placeras stoppning.
Rötterna:
På det område som täcks av kronan får man inte gräva utan tillstånd
av kommunens tillsynsman. Om det är nödvändigt att gräva närmare
stammen, bör man komma överens om det här med kommunens tillsynsman.
Om man under byggarbetet är tvungen att röra sig ovanpå trädets rotsystem, måste rotsystemet skyddas med ett bärande skyddslager (rotsystemets utbredning = 1,5–3 x kronans
omfattning). Ovanpå markytan breder man ut ett isolerings- eller förstärkningslager (t.ex.
ett filtertyg). Ovanpå isoleringslagret breder man ut ett lager grus eller krossten (kornstorlek 0–64 mm i diameter). Lagret bör vara minst 250 mm tjockt. När man tar bort skyddslagret, får man inte skada trädets rötter eller stam.
Om stora (> 4 cm i diameter) rötter kommer fram under grävningen, skall man stötta
17
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
schaktets kanter vid trädet och skydda rötterna genom att täcka dem med fuktig torv.
På vintern skall framgrävda rötter omedelbart skyddas genom att man täcker dem med
säckväv eller torv. På sommaren skall rötterna genast skyddas för solljus och torka, och
de skall vattnas genast om de hunnit torka.
Skadade rötter skall skäras av vinkelrätt mot roten så att bara friskt trä blir kvar, innan
schaktet slutligt fylls igen.
Grupper av träd
Grupper av träd skyddas med ett stadigt
staket av bräder eller plankor. Inhägnaden
bör vara 1,5 m hög och sträcka sig till
utkanten av trädens kronor. På det
inhägnade området får man inte förvara
byggnadstillbehör, bränsle el.dyl. Det är inte
tillåtet att köra med arbetsmaskiner eller
fordon på det skyddade området.
3.4
Reparering och ersättande av skador
Buskar
Entreprenören skär eller sågar av skott som skadats eller dött under byggarbetet. Om en
buske är illa skadad, planteras en ny i enlighet med de kvalitetsanvisningar som kommunens tillsynsman ger.
Planteringar
Skadade gräsmattor bör återställas i enlighet med de kvalitetsanvisningar som kommunens tillsynsman ger.
18
DIREKTIV ÅT DEN SOM UTFÖR ARBETET
Skadade blomplanteringar bör förnyas i enlighet med de kvalitetsanvisningar som kommunens tillsynsman ger.
Träd
Den som ansvarar för arbetet är skyldig att omedelbart anmäla uppkomna skador till
kommunens tillsynsman. Speciellt bör man fästa uppmärksamhet vid förändringar i trädets omgivning, som kan medföra risk för att trädet t.ex. stjälper.
Ersättningar
Ersättningarna för skador på växter och träd beräknas utgående från kostnaderna för material, arbete och skötsel. Grönmiljöförbundets direktiv för fastställande av värdet på
växtlighet förnyades i början av år 2007, och efter det har ersättningarna beräknats på basis av det nya direktivet.
Ett dött eller illa skadat träd ersätts i huvudsak med ett lika stort träd. Att byta ut ett stort
träd kostar ca 10.000 €. Kommunens tillsynsman bedömer om trädet måste bytas ut.
19