Transcript Gläntan - Måbra Förskolor

2013-09-02
Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Gläntan
 Grundfakta om förskolan
Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Pelikanen,
Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett
område som består av villor och bostadsrätter samt hyresrätter i form av radhus.
Förskolorna ligger inom en radie på ca.5 km. Förskolan Gläntan består av fyra
avdelningar. Under verksamhetsåret har de haft ålders grupper bestående av två
avdelningar för små barn en avdelning 1-2 år och en avdelning 2-3 år och en
större grupp med 4-5 åringar.
Måbra Förskolor leds av en VD och två förskolechefer. Förskolecheferna har det
operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen
drivs av en utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning
av verksamheten tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består
förutom ledningen av två - tre pedagoger från varje förskola.
Utvecklingsgruppen strävar efter utveckling och likvärdighet och ett gemensamt
pedagogiskt synsätt för förskolorna.
 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning
Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2012 som byggde på Gläntans
verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala
styrdokumenten samt Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar
har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen,
medarbetarenkäter samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar.
Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar, i matråd och i
olika projekt. Föräldrarna har i diskussionsgrupper på föräldramöten lämnat sina
synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna.
 Verksamhetens förutsättningar 2012/2013
Förskolan Gläntan har haft 17-22 barn på avdelningarna. Barngruppernas storlek
har varierat under året alltefter barnens behov. Gläntan har i genomsnitt haft 20
platser per avdelning.
Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger 3 deltidsbarn ett
heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler än 19 barn på en avdelning beroende
på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än
2013-09-02 SK.
1
arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga
föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under
kortare perioder som dessutom är oregelbundna.
Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15
timmar/veckan eller 22,5 timma. Om de har valt 22,5 timmar/veckan så har
barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har
antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen
att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i
gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten
Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då
det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med
särskilda behov och syskon har fått förtur.
Förskolan Gläntans lokaler är ljusa och trevliga då förskolan totalrenoverades
2010-2011. Rummen är ordnade för olika aktiviteter och där ges möjlighet till
lek, skapande och lugna stunder. Lokalerna rymmer fyra avdelningar och två
lekhallar. En av lekhallarna har inretts för olika rollekar och den andra är inredd
som matsal. Ateljé finns på båda sidor av huset med material som är lockande
och inspirerande. Hallarna har inretts med nya barngarderober där skiljeväggar
avgränsar barnens utrymme för att ge bästa möjliga hygienförhållande. Ett kök
och personalutrymmen samt förskolechefens kontor finns i en särskild del av
förskolans lokaler.
Gläntans gård rymmer både en äng och skog som inbjuder till spännande lekar i
både sol och skugga. På gården finns gungor, sandlådor, cykelgångar, gungbräda
samt lekställningar.
Personaltäthet och pedagogernas kompetens
Gläntan har haft tre- fyra personal per avdelning, varav minst en av dem har
varit förskollärare. Gläntan har under verksamhetsåret haft sju förskollärare
anställda och sju barnskötare. Varje avdelning har haft minst en förskollärare. I
genomsnitt arbetade det 3,05 heltidstjänster per avdelning under året. Under året
har 50 % av Gläntans personal haft pedagogisk högskoleutbildning.
Gläntan har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov
detta verksamhetsår. Däremot har en tal- och specialpedagog arbetat med barn
som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta
mot dessa barn.
All personal har deltagit i en föreläsning om ”Att organisera för en lyssnandets
pedagogik” av Per Bernemyr från Reggio Emilia institutet. Ledningen och
Utvecklingsgrupp har under året fokuserat på utveckling av pedagogisk
dokumentation i det dagliga arbetet. Utvecklingsgruppen har haft handledning
av Per Bernemyr från Reggio Emilia institutet. Utvecklingsgruppen har sedan
implementerat detta i olika forum så som avdelningsmöten och personalkonferenser. Förskolecheferna samt Pedagogistan och Ateljèristan har också
deltagit i Dialogdagarna som annordnatas av Reggio Emilia institutet.
All personal fick intern kompetensutveckling inom ”Miljön den tredje
2013-09-02 SK.
2
pedagogen”. Ett flertal pedagoger från förskolan gick på Naturskolans kurs. All
personal på förskolan har fått första hjälpen utbildning i ABC och utbildningen
har varit riktad mot hur man gör om barn skadas.
Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna ”Relation och
resurs” samt ”Att samtala med barnens föräldrar”, som Familj- och Skolservive
anordnat.
Pedagogerna som ingår i företagets miljöråd har tillsammans med en av
förskolecheferna, deltagit i en informationsutbildning om nya Grön Flagg som
innebär att vi nu arbetar med utvecklingsområden i projektform.
Ledningen i företaget har gjort en GDQ analys av vilket stadium i grupprocessen
de befinner sig i och för att synliggöra sina styrkor och vad de behöver utveckla.
Alla anställda har deltagit i förtagets medarbetarenkät och hälsoanalys.
Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon erbjuder
individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid och gymnastik en
kväll/vecka till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner
korttidsfrånvaron inom företaget. Dessutom har hon hållit en
ergonomiutbildning för all personal.
Gläntans Språkutvecklare har arbetat med barn som behöver extra
språkstimulans. Språkutvecklaren har även fått handledning av Tal- och
specialpedagogen.
Perspektiv kund
 Normer och värden i förskolan 2012/2013
Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden
Nationellt mål:
”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och
efterhand omfatta dem.”
(ur Lpfö 98/10)
Kommunfullmäktiges mål:
”Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar
har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt
bemötande.
2013-09-02 SK.
3
Förskolans resultatmål:
- ”Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen,
föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans.”
- ”Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet
och medvetet sätt.”
(Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor)
Åtgärder:
 ”Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i
barngruppen ska öka.”
 ”Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande
behandling ska öka.”
Arbetet i verksamheten
Förskolan Gläntan har haft två avdelningar med små barn, en avdelning med 12-åringar samt en avdelning med 2-3-åringar. Det har även funnits en större
grupp med 4-5-åringar. De större barnen har haft två avdelningar samt lekhallen
till sitt förfogande, där de har inrett verksamheten med olika pedagogiska rum så
som ateljé, bygg och konstruktion, samt en matsal. Detta gör att de äldre barnen
på ett naturligt sätt haft tillfällen till många olika gruppkonstellationer, samt haft
tillgång till åldersanpassat material som gett ett flertal utmaningar.
I olika samlingar och gruppkonstellationer, i både åldersblandade och
åldershomogena grupper, har barnen fått möjlighet att utveckla förståelsen för
vad demokrati är. De har bl.a. kunnat uttrycka sina åsikter och tankar samt fått
möjlighet att påverka sin vardag i förskolan.
Barnen har med hjälp av pedagogerna satt upp gemensamma regler för avdelningarna.
Reglerna har varit levande genom att barn och pedagog vid behov återkopplat till det
som de gemensamt bestämt.
Ett fortlöpande projekt hos de äldre barnen har pågått hela året kring värdegrunden
och delar ur barnkonventionen. Barnen och pedagogerna haft regelbundna barnråd.
Pedagogerna har då dramatiserat olika scenarier som uppstår på förskolan, barnen har
sedan fått diskutera de olika situationerna. Pedagogerna har använt sig av boken ”Tänk
om” med ämnen man diskuterat kring, t.ex. barn med olika funktionshinder och
olikheter, vad som gör barnen glada och vad man behöver för att må bra.
De yngre barnen har haft trygghet och inflytande som ett projekt, genom att upprepa
aktiviter och bekräfta det som händer i barnens vardag med sånger och med ord samt
att låta barnen prova samma aktivitet många gånger.
I den vardagliga verksamheten uppmuntrar pedagogerna barnen att känna sig
delaktiga t.ex. genom att ha miljöagenter, representanter i matrådet, i
sångsamlingen och i de dagliga samlingarna på avdelningarna. Pedagogerna har
använt dockor i rollspel, vid t.ex. konfliktlösningar. Dockorna har även varit
med på samlingar. Ibland är de även med och löser vardagssituationer. När
2013-09-02 SK.
4
dockorna gör likadant som barnen så synliggör man situationen för barnen och
de har lättare att förstå vad som är rätt och fel. Pedagogerna har även använt sig
själva som rekvisita.
Alla avdelningar har ökat sitt samarbete genom att ha gemensamma aktiviter i huset så
som skräpplockardagar, cykellopp och bollmara. De har också haft gemensamma
luncher utomhus. Barnen har kunnat välja aktivet efter intresse. Pedagogerna har delat
ansvaret vid projektarbeten och uteaktiviter.
Det har genomförts två stycken Måbra-dagar med barnen under verksamhetsåret med
fokus på att må bra. På höstens Måbra-dag fick barnen smaka på exotiska frukter och
ha miniröris på ängen. De fick också måla ute och de kunde få ansiktsmålning. På
vårens Måbra-dagar har barnen erbjudits fotbad, målning och ansiktsmålning och
massage. Genom massage och fotbad fick barnen träna kroppskontakt, närhet och
därmed empati och förståelse för varandra.
All personal på förskolan har aktivt deltagit under den årliga värdegrundsdagen
inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt
mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn, utifrån företagets
Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för
arbetet mot målen i likabehandlingsplanen för den enskilda förskolan.
Resultat, måluppfyllelse och analys
Resultat
Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 82 % som svarat så tyckte:
- 60 % att det är arbetsro i barngruppen (2012 var det 56 %)
- 71 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex.
mobbning (2012 var det 52 %)
- 91 % att mitt barn är tryggt i förskolan (2012 var det 90 %)
- 94 % att personalen bryr sig om mitt barn (2012 var det 97 %)
Måluppfyllelse
Målet är till en del uppfyllt.
Föräldrarna känner sig överlag trygga med att personalen bryr sig om deras barn.
Samarbetet mellan avdelningarna har ökat och alla barn känner all personal
vilket ger trygga barn.
Pedagogerna har under året i olika forum, diskuterat Måbra Förskolors
värdegrund och förhållningssätt till barn och föräldrar t.ex. i fokusgruppsmöten
och pedagogmöten samt på planeringsdagarna. Värdegrunden har också
diskuterats regelbundet på avdelningsmöten och personal konferenser
Barnen har jobbat med FNs barnkonvention genom böckerna ”Tänk om”, ”Alla
barns rätt att leka” och ”Leka 3”. Pedagogerna har också gestaltat olika
uppkomna situationer genom att själva agera i rollspel, detta för att tydliggöra
för barnen situationer som de själva hamnat i eller råkat ut för.
2013-09-02 SK.
5
Ur medarbetarenkäten kan man utläsa att merparten av medarbetarna upplever
sin hälsa som mycket bra eller bra.
Analys
Pedagogerna behöver bli ännu lite bättre på att påminna varandra om förskolans
värdegrund och olika förhållningssätt. Pedagogerna har jobbat mycket med att ha rak
kommunikation med varandra.
Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är något som ständigt
måste diskuteras. Vi fastnar i gamla mönster men får nya barn och föräldrar som
ställer nya krav på oss. Detta är en fortlöpande process som alltid måste fortgå.
Att ny personal anställts har varit positivt, men den pedagogiska medvetenheten
kring arbetet och ett skiftande förhållningssätt påverkade under året kvalitén
mellan de olika avdelningarna.
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Måluppfyllelse
Målet är till fullo uppfyllt.
Arbetsplanen mot kränkande behandling har färdigställts. Den har varit ute på
remiss bland personalen och skall nu fördjupas i diskussioner på arbetsplatsen.
Den har även inplanterats och diskuterats på föräldrarådet. Barnen görs delaktiga
i värdegrundsarbetet i det dagliga arbetet.
Analys
Här kan man se att företagets systematiska värdegrundsarbete har gett resultat.
Alla medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som
krävs av dem. Alla har varit delaktiga i värdegrundsarbetet vilket har gjort att
alla känner igen sig i företagets värdegrund. Detta avspeglar sig i barngrupperna
som är lugna och konflikter är inte så vanligt förekomande. Föräldrar har
förtroende för personalen.
 Ansvar och inflytande i förskolan 2012/2013
Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående
kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden
Nationellt mål:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklat sin förmåga att uttrycka sina
tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.”
”Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar
förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan”
”Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan.”
(Ur Lpfö 98/10)
2013-09-02 SK.
6
Förskolans resultatmål
 ”Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn
utvecklas ska öka”
(Ur Gläntans verksamhetsplan 2012/2013)
Arbetet i verksamheten
Förskolan har uppdaterat dokumentationen regelbundet så den är så aktuell som
möjligt. Äldre dokumentation har satts in i pärmar eller liknande så de har kunnat
återkoppla till det som gjorts tidigare.
Måbra Förskolors miljögrupp består av barn från varje förskola tillsammans med
förskolechef och pedagoger. Barnen har varit representanter för den egna förskolan
och deltagit i det stora miljörådet vid två tillfällen per termin. Gläntans miljöråd, som
har bestått av en pedagog och tre – fyra representanter från stora avdelningen har
arbetat med utvecklingsområdena demokrati i förskolan, utomhuspedagogiken och
våra konsumtionsmönster. De har arbetat i olika projekt med flera kamrater från
avdelningen. Miljörådsdokumentationen har sedan satts upp i stora korridoren intill
lekhallen. Förskolan har haft skräpplockardagar där barnen har varit delaktiga. De
äldre barnen har samlat återvinningsmaterial för att sedan lämna detta på
miljöstationen.
Genom månadsbrev/veckobrev och föräldramöten har förskolan informerat föräldrarna
om verksamheten. Barnens projekt-/gruppdokumentationer har satt upp på
avdelningarna. Förskolan har ställt ut delar av barnens värdegrundsarbete och olika
skapande projekt i Väsbys konsthall på vårterminen.
På förskolan finns ett matråd med barn från den stora avdelningen, 4-5-åringar, som
tillsammans med kokerskan och en pedagog träffats en gång i veckan.
Matrådsrepresentanterna tar med sig olika uppgifter tillbaka till avdelningen. Genom
matrådsrepresentanterna och med de vuxnas stöd har frågor, tankar och information
kring kosten lyfts i hela barngruppen. Barnen är även delaktiga i matsedelns innehåll.
De har önskemat en gång i veckan och de får vara med i tyckandet och planerandet av
Jullunch, Påsklunch mm
Barnen gör ofta egna aktiva val i verksamheten, tex genom att välja sagor och
sånger. De följer även med till bokbussen där de väljer böcker. Barnen har fått
möjlighet att önska sånger och lekar på samlingarna. Pedagogerna har använt
samlingsstunderna till att dramatisera sagor med barnen.
Pedagogerna har tillsammans med barnen satt upp dokumentationen som visar deras
läroprocess så att den har varit lätt överskådlig. De har använda digitalkameran och
visat bildspel på datorn. De har också satt upp dokumentation ute på gården och de
stora barnen har gjort en gubbe av trä som välkomnar alla till förskolan vid grinden.
Gården har utsmyckats med olika saker så som bokstäver och mobiler och belysning i
träden.
Småbarnspedagogerna har skrivit och reflekterat om dagen med barnen i
veckoplaneringskalendern i hallen. Barnen har sedan haft lättare att visa sina föräldrar
2013-09-02 SK.
7
vad de gjort under dagen. Pedagogerna har uppmuntrat barnens egna förslag till
aktiviteter genom att bistå med material, leksaker eller den hjälp de behöver för att
genomföra sina idéer. Leksaker och material har anpassats till barnens nivå så att de
kan arbeta mer självständigt.
Måbra Förskolor föräldraråd har varit aktivt under verksamhetsåret. Gläntan har
haft en representant från varje avdelning med i föräldrarådet. På föräldramöten
har föräldrarna i grupper diskuterat olika frågor som pedagogerna satt ihop
utifrån de som framkommit i föräldraenkäten.
Resultat, måluppfyllelse och analys
Resultat
Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 82 % som svarat så tyckte:
- 75 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i
förskolans verksamhet (2012 var det 73 %)
- 74 % att mitt barn uppmuntras till att ta ansvar i förskolan (2012 var det 75
%)
- 72 % att mitt barns tankar och intressen tas till vara (2012 var det 74 %)
Måluppfyllelse:
Målet är till en viss del uppfyllt. Barnen erbjuds många till fällen till
valmöjlighet men där kan det vara skillnad mellan större och små barn. Det finns
dock ett stort intresse hos pedagogerna att utveckla verksamheten så att
valmöjligheterna ökar. Barnen kan till större del bli delaktiga av val av
dokumentation på avdelningen och i sin egen porfolio.
Analys
Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen skulle vi kunna utveckla
barnens möjligheter att få reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade
projekt ännu mer. För att kunna dokumentera på ett kvalitativt sätt så behöver
pedagogerna diskutera processandet. Tid till reflektion bör prioriteras.
Den didaktiska tanken hos pedagogerna behöver medvetande göras ännu mer så
att utveckling av arbetssättet ökar tillfälle till delaktighet hos barnen.
 Utveckling/lärande i förskolan 2012/2013
Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående
kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden
Nationellt mål:
”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdenad, omsorg,
fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska
genomföras så att den stimmulerar och utmanar barnets utveckling och lärande.
Miljön ska vara öppen innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja
leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet”.
2013-09-02 SK.
8
Kommunfullmäktiges mål:
”Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god
lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att
förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar.
Förskolans resultatmål:
- Andelen föräldrar med barn i förskolan som tycker att de får tydlig
information om hur deras barn utvecklas ska öka.
- Andelen föräldrar som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka.
Åtgärder:
- Förskolan ska ge föräldrar information om hur deras barn utvecklas.
- Förskolan ska dela barngruppen så att det blir arbetsro.
- Alla på förskolan ska känna till målen.
Arbetet i verksamheten
I barnens individuella portfolio finns dokumentation kring det enskilda barnets lärande
samt hur barnen deltagit i gruppen vid olika projekt.
Tras (tidig registrering av barns språkutveckling) har använts som ett stöd för att följa
det enskilda barnets språkutveckling och på så sätt anpassa verksamheten utefter
behoven hos det enskilda barnet, Samarbete med en tal och specialpedagog finns vid
behov. En pedagog ansvara för att jobba med barn som behöver extra träning. Detta
sker under lekfulla former med olika spel mm.
Dokumentationen har funnits tillgänglig på förskolan både för de små barnen och för
de större, detta har ökat barnen eget inflytande över sitt lärande då de tillsammans och
med pedagogerna kunnat se och diskutera sitt lärande. Dokumentation för föräldrar
har funnits på varje avdelning i hallar och via veckobrev och månadsbrev. På
föräldramöten har verksamheten presenterats med bilddokumentation via dator.
Förskolan har arbetat projektinriktat med barnen. Det har varit innehåll så som ”våra
sinnen”, Vatten projekt” ”Fåglar” och ”Värdegrunden” Efter avslutade projekt har
pedagogerna utvärderat både enskilt, pedagog/pedagog och med barn/pedagog. Barnen
återkopplar ofta genom att titta igenom dokumentationen och diskutera med varandra.
Förskolan har erbjudit åldersanpassat och varierande material för skapande
aktiviteter. En stor ateljé med flera rum har lockat de större barnen intresse till
skapande de har haft tillgång till lera och olika färger och mycket ostrukturerat
material. Materialet är lätt tillgängligt för barnen. De äldre barnen har haft
möjlighet att använda rummen själva. De yngre barnen har kunnat använda sin
ateljé tillsammans med en pedagog som låt dem prova på olika sätt att skapa
Förskolan har erbjudit en åldersanpassad verksamhet med stort inflytande för
barnen, samt ett lärande i projektform.
Förskolan arbetade i olika projekt under året och innehållet i projekten styrdes av
barnens intressen. Det har varit både fågel och - vattenprojekt samt om våra sinnen
men även flera andra projekt. De stora barnen har haft ett projekt kring
2013-09-02 SK.
9
iordningställande av en egen köksträdgård med olika planteringar. Barnen har sedan
kunnat ta del av växandet och smakat på de saker de odlat så som tomater, potatis mm.
Kokerskan har varit involverad i arbetet kring grönsakerna och bidragit med en god
soppa som barnen fått till lunch. Barnen har haft ett staffli uppställt där har de kunnat
måla av olika växter, fåglar mm.
På småbarnssidan har de yngsta barnen använt sig av ett sandbord där har de kunnat
utforska olika material så som sand, ärter och böner som de kunnat hälla och ösa med
olika redskap. De har också använt sig av vatten bordet för att utforska vatten.
Förskolan har skapat en ”snickerboa” i ett av uteförråden till de stora barnen. Där har
det verktyg och material för skapande och konstruktion. De finns två betonghästar som
ger tillfälle till rollek, barnen har tillgång till ryktsaker och sadeltäcken mm.
Pedagogerna har ställt iordning ett vattenrum där barnen lekt och experimenterat med
vatten. Barnen har haft tillgång till olika material för sina experiment, t.ex. ett
vattenbord, de små barnen har använt sig av ett ”sandbord” inne där de kunnat
experimentera och utforska både sand och bönor, ärtor mm. de har kunnat mäta ösa
och hälla.
Den pedagogiska miljön på förskolan har utvecklats genom att ateljéerna har gjorts om
för att locka till mer inspiration och skapande. Pedagogerna möblerar om på
avdelningarna för att anpassa miljön efter barnens behov. Lilla lekhallen har inretts
som matsal och ett rum för lugna aktiviteter så som pussel och pärlor mm.
Rörelsehallen har anpassats till att förutom rörelse, även fungera som ett rum med
olika så rum för bygg och konstruktion mm. Där har musikpedagogen sina
musiksamlingar med barnen i
De små barnen har använt ateljén inne på avdelningen. Barnen har haft möjlighet till
fritt skapande i närvaro av en pedagog. Utomhus har barnen tillgång till både skog och
sandlek. Skogen har utforskats med alla sinnen både med lukt, känsel och kroppsligt.
Förskolans skapande material har samlats i ett stort gemensamt förråd så att
personalen bättre fått en översikt över vilket material som funnits i huset. Detta har
gjort materialet mer lättillgängligt än om det varit spritt mellan de olika avdelningarna.
Utomhus har barnen använt två stafflin som satts fast på ytterväggen men även
fristående stafflin har funnit att använda.
En pedagog på varje avdelning har ansvarat för att barnen fått Miniröris eller annat
rörelsepass en gång i veckan inne eller utomhus. De har även besökt skogen där
barnen kan utforska med hela kroppen och sina sinnen. De har luktat på löv och följt
spår av djur. Barnen har tagit med sig saker hem till förskolan som de hittat för att
skapa med.
Barnen har arbetat utomhus med mattepåsar, uppdragskort och vid flertalet tillfällen
har de haft skapande verksamheter ute. De har även tagit med sig mattermosar ut och
ätit lunchen ute.
2013-09-02 SK.
10
Fyra- och femåringarna har haft mycket utomhusrörelse, barnen har promenerat i
närområdet, lekt på närliggande fotbollsplan och i olika lekparker. De har också gjort
större utflykter till Skansen och besökt musikmuseet samt Musikskolans konsert.
De yngre barnen har haft organiserad och fri rörelselek i skogen och i närliggande
lekparker. De har besökt kyrkan för att ta del av julberättelse och berättelsen om
Noaks ark.
Rörelse är en av Måbra Förskolors hörnstenar. Barnen har erbjudits många olika
former av rörelse så som hinderbanor både ute och inne. De äldre barnen har haft ett
rörelseprojekt ”Gladiatorerna” där har de klättrat och tagit tid mm. Andra sporter de
provat är fotboll, bandy och basket. På vinterhalvåret har barnen åkt skridskor och
pulka. De har också utforskat sin närmiljö med olika promenader och besök på olika
lekplatser. De har också promenerat till miljöstationen och till de stora miljömötena.
De yngre barnen använder sig av gårdens möjligheter till rörelse så som att gå upp för
backen klättra på stenar mm. De har också erbjudits dans och miniröris och
promenader i närmiljön. Alla barnen har kunnat välja mellan de olika alternativen av
rörelse.
I de dagliga samlingarna har pedagogerna använt rekvisita för att levandegöra
sångerna och ramsorna. De har använt handdockor på samlingarna där barnen eller
personalen dramatiserat en saga eller en sång. De äldre barnen har haft barnråd där de
lyft upp saker som barnen upplevt som jobbiga och de blivit ledsna för eller osams om
mm. Barnen har kunnat skriva ner saker de vill ta upp på en tavla själva eller med stöd
av fröken.
Måbra Förskolor har under året haft en anställd musikpedagog som varit en
dag/veckan på varje förskola. Varje måndag har hon haft musikgrupper på Gläntan.
Musikgrupperna har varit åldersanpassade. I de olika grupperna har barnen sjungit och
dramatiserat. Barnen har fått spela med instrument under sångsamlingarna.
Barnen har uppskattat sångsamlingarna och pedagogerna har inspirerats av
musikpedagogen.
Flickor och pojkar erbjuds olika typer av utklädningskläder där de i leken kunnat
prova på olika roller. Pedagogerna har medvetet delat barnen i pojk- och flickgrupper
vid olika tillfällen så att de fått prova på i egen takt t.ex. vid gympa och olika sporter.
Pedagogerna har blandat traditionella pojk-/och flickleksaker så att alla kan ta del av
alla saker, t.ex. barbiedockor och bilar har blivit en bra gemensam lek. Flickor och
pojkar har haft samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan
begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Miljön har varit anpassad för de olika
åldrar som barngruppen varit delad i. Allt material har varit synligt och utmananade
för barnen, miljön på förskolan har varit föränderlig utefter barnens behov.
2013-09-02 SK.
11
Resultat, måluppfyllelse och analys
Resultat
Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 82 % som svarat så tyckte:
- 83 % att verksamheten är stimulerande för mitt barn (2012 var det 93 %)
- 94 % att mitt barn trivs i förskolan (2012 var det 98 %)
- 85 % att personalen är engagerad i mitt barns utveckling (2012 var det 90
%)
- 75 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2012 var
det 74 %)
Måluppfyllelse:
Målen är till stor del uppfyllda. Pedagogerna har medvetet arbetat med barnens
lustfulla lärande genom att stödja och uppmuntra deras intressen. Det pedagogiska
arbetet har gjort att barnen fått en vardag fyllt med omsorg och lärande i kreativa
miljöer. Medvetenheten kring det enskilda barnets läroprocess har inte varit lika
självklar för alla pedagoger då deras didaktiska medvetenhet behöver lyftas för att
kunna dokumentera just lärandet så att det synliggörs för barnen och föräldrarna.
Analys:
Alla avdelningar har inte utvecklats lika i sin medvetenhet kring projektarbete och av
dess form, detta gör att det kan upplevas som en ojämn kvalitet. Alla barn har dock
jobbat med projekt och teman i sin vardag, men den tydliga läroprocessen hos det
enskilda barnet har inte framkommit hos alla avdelningar, då det har upplevts av vissa
pedagoger som svårt att få grepp om hur man jobbar projektinriktat och hur man skall
utmana barnen vidare i sina tankar. Projekten har då avslutats tidigare än nödvändigt
när inte alla pedagoger haft kunskap om hur vi ska utmana och tillföra olika saker till
projekten för att öka utmaningen för barnen.
 Barn i behov av särskilt stöd 2012/2013
Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden
Årets Förutsättningar
Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes
resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med
barnen.
Ingen pedagog har varit anställd för barn i behov av särskilt stöd under
verksamhetsåret.
Arbetet i verksamheten
Språkansvarig pedagog har delat in barnen i olika grupper utefter barnens språkliga
behov. Språkpedagogen har erbjudit barnen extra språkstimulans och lek genom
2013-09-02 SK.
12
mungymnastik, vokal- och konsonantspel, rim och ramsor etc. två förmiddagar i
veckan.
Tal och specialpedagogen har arbetat mer riktat mot några barn på förskolan.
Resultat, måluppfyllelse och analys
Resultat
Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte:
- 75 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2012 var det 84
%)
Måluppfyllelse
Målet är inte till sin helhet uppfyllt. Förskolan kan bli tydligare på att meddela
enskilda föräldrar hur de stödjer just deras barn.
Analys:
Det är viktigt att alla som arbetar på förskolan förstår hur man agerar kring barn
som behöver lite extra stöd, tydlig information om hur man stödjer det enskilda
barnet ska gå ut via information till de föräldrar var barn berörs. Förskolan bör
utveckla sin förmåga att möta alla föräldrars oro med respekt och med tydlighet
kring hur vi arbetar.
Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten
som helhet
Förskolan Gläntan bedriver en verksamhet av hög kvalitet med vissa
utvecklingsoråden. Pedagogerna är engagerade och entusiastiska. De är skickliga på
att se nya möjligheter att utveckla den pedagogiska verksamheten. De har under året
jobbat mycket med värdegrunden detta för att öka kunskapen om hur olika vi
människor är och hur vi ska anpassa vårt arbete utefter de utmaningar vi möter. Både
för barnen och enskilda föräldrar. Detta har också synts i den dokumentation som
finns på förskolan.
Förskolan bedriver idag en hög kvalitet med en tydlig medvetenhet kring hur de
ska få barn och föräldrar trygga och tycka om sin förskola. En förskola där
omsorg och lärande kompletterar barnens vardag.
Resultat
Ur kundenkäten kan man utläsa att:
- 91 % tycker att de är nöjda med verksamheten på sina barns förskola (2012
var det 89 %).
- 83 % tycker att de kan rekommendera sin förskola (2012 var det 84 % )
-
Detta visar att de insatser som gjorts i form av en omorganisation och att
nyanställa personal ger resultat. Gläntan ligger nu nära kommungenomsnittet
i helhet. Inom området med Normer och Värden ligger de över
kommunsnittet på några frågor. Detta kan bero på att förskolan lagt stort
2013-09-02 SK.
13
fokus på värdegrunden och hur de får barnen delaktiga. Förskolans
gemensamma resultat har sjunkit en del, detta kan bero på att vi haft en
skiftande kvalité mellan avdelningarna. Detta beror på att vi inte fått med
alla pedagoger ännu i det nya arbetssättet med projekt och pedagogisk
dokumentation samt att den didaktiska tanken och medvetenheten är olika
hos olika pedagoger.
Under året som gått har ledningen inom företaget arbetat med en medarbetarenkät
hälsoanalys av både personal och ledning med företaget InPartner AB.
87 % av medarbetare anser att de i rätt yrke på rätt arbetsplats
80 % trivs med ledningen Detta visar på en stor trivsel och att pedagogerna tycker om
sitt arbete vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling.
Åtgärder för förbättring
-

Synliggöra förskolans arbete för föräldrarna genom att hålla dokumentationen aktuell
Synliggöra förskolans miljöarbete för föräldrarna
Barnen skall ges möjlighet att reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutande
projekt
Barnen skall ges möjlighet att agera mer självständigt
Göra barnen mer delaktiga i samlingarna
Stimulera till barnens delaktighet vid dokumentation
Göra dokumentationen om barnens läroprocesser mer synlig för föräldrar
Förbättra den pedagogiska medvetna didaktiska tanken hos alla som jobbar på
förskolan
Öka kunskapen hur vi jobbar med projekt och pedagogisk dokumentation.
Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen
Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats som utkast till
medarbetarna.
Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och
Samverkansgruppen med de fackliga ombuden.
Medarbetarna och barn har haft inflytande och varit delaktig i arbetet eftersom
grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt
fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets
kundenkät och medarbetarenkät samt samtal med barn och föräldrar.
Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida.
Solveig Karlsson
Förskolechef
Måbra Förskolor AB
Upplands Väsby
2013-09-02 SK.
14