Transcript rapport Kyrkbacken - Danderyds Församling

Kyrkbackens förskola
Danderyds kommun
Inger Dobson Ekerö kommun
Hanna Mankéus Nacka kommun
Vecka 47 och 48 2014
Innehållsförteckning
VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3
FAKTADEL _____________________________________________________________ 4
OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________ 5
SAMMANFATTNING ____________________________________________________ 6
Starka sidor _________________________________________________________________________ 6
Förbättringsområden _________________________________________________________________ 6
MÅLOMRÅDEN ________________________________________________________ 7
Normer och värden ___________________________________________________________________ 7
Utveckling och lärande _______________________________________________________________ 10
Ansvar och inflytande för barn _________________________________________________________ 16
Förskolechefens ansvar _______________________________________________________________ 18
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________ 21
REFERENSER _________________________________________________________ 21
2
20141210
(mall 20140820)
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö,
Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.
Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera
verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala
observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och
gymnasieskolor.
VÅGA VISA:
 baseras på läroplaner för förskola och skola
 utgår från ett barn- och elevperspektiv
 stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
 jämför kommunernas förskolor och skolor
 sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling
Observationer inom Våga Visa
Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk
högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun.
Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden:
 Normer och värden
 Utveckling och lärande
 Ansvar och inflytande för barn
 Förskolechefens ansvar
Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat
inom målområden, baserat på
 Observationer i verksamheten
 Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn
 Förskolans styrdokument
Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade
observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda
frågeställningar.
Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa
3
20141210
(mall 20140820)
FAKTADEL
Fakta om enheten
Förskolan/delenhetens namn:
Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Avdelningar
Tillagningskök eller catering
Har förskolan någon
profilering?
Typ av demografiskt
upptagningsområde
Kyrkbackens förskola
Fristående (Danderyds församling, Svenska kyrkan)
Bamse (3-6 år), Nalle Puh (1-3 år)
Catering
Kristen profil, mycket utevistelses, miljöcertifierad (Grön
flagg), Mulle, Knytte och Knopp i Friluftsfrämjandets regi,
musiker sjunger med barnen varje vecka. Skridskoskola för
5-åringarna. Vi använder Bornholmsmodellen för
språkinlärning.
Villaområde
Statistik
Antal barn:
Antal pedagogisk personal
(heltidstjänster/årsarbetare)
Antal barn/årsarbetare
Antal personal med
förskollärarexamen (åa)
Förskolechef (åa)
Övrig ledning (åa)
27
6,33
4,3
1,65
0,33
0
Organisation /Ledning
Ledningsgrupp, pedagoggrupp
Arbetslag eller liknande kring
vilka barngrupper personalen är
organiserad.
En förskollärare per förskola (3 st) ingår i
Kvalitetsgruppen (ledningsgrupp för förskolan). En
förskollärare är pedagogiskt ansvarig på varje avdelning.
Två avdelningar Nalle Puh för barn ca 1-3 år och Bamse
för barn 3-6 år.
4
20141210
(mall 20140820)
OBSERVATIONENS METOD
Vi observerar Kyrkbackens förskola i Stocksund den 19-20 november 2014










vi besöker förskolans båda avdelningar
observerar under utevistelse på gården
deltar vid en skogsutflykt
deltar vid ett ”Skrinnapass” i närbelägen ishall
deltar vid samlingar, måltider och övriga aktiviteter
intervjuar förskolechef
intervjuar två förskollärare, en från varje avdelning
har kortare samtal med övriga pedagoger
har kortare samtal med några barn
har kortare samtal med några föräldrar
Före observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt hemsidans
information.
5
20141210
(mall 20140820)
SAMMANFATTNING
Sammanfattande slutsats
Kyrkans förskolor i Danderyd är fristående och består av tre små förskolor. Alla har två
avdelningar vardera och är belägna i Djursholm, Stocksund och Enebyberg. Förskolorna ägs
av Danderyds församling. Förskolorna leds av en förskolechef som är tydlig, strukturerad och
mycket uppskattad av sina kollegor. På förskolorna finns gemensamma dokument upprättade
som styr verksamheten och utgår från förskolans läroplan Lpfö98/10. Ett gediget och
välutvecklat samarbete sker kontinuerligt mellan förskolornas pedagoger.
Den gemensamma värdegrunden genomsyrar alla förskolorna. Vi möter närvarande och
engagerade pedagoger, glada och samspelta barn och nöjda föräldrar. Utveckling och lärande
finns i fokus och miljöerna stimulerar till detta.
Förskolans arbete med modern teknik är föredömligt vilket bidrar till spännande
arbetsmetoder för barn och pedagoger och underlättar i deras arbete med dokumentation och
information. Förskolan behöver dock utveckla sitt arbete ytterligare med den pedagogiska
dokumentationen och med att ge barnen mer ansvar och inflytande i verksamheten.
Starka sidor
Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund.
Normer och värden sid 7
Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen.
Normer och värden sid 7
Förskolans pedagogiskt tilltalande innemiljö bidrar till utveckling och lärande.
Utveckling och lärande sid 10
Användandet av modern teknik är väl utvecklat på förskolan.
Utveckling och lärande sid 10
Förskolechefen bedriver ett demokratiskt arbetssätt, ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete
och är mycket uppskattad av alla pedagoger.
Förskolechefens ansvar sid 18
Förbättringsområden
Utveckla den pedagogiska dokumentationen så den blir mer likvärdig för alla barn.
Utveckling och lärande sid 10
Barnens ansvar och inflytande kan öka för att stärka dem i deras utveckling och lärande
Ansvar och inflytande sid 16
6
20141210
(mall 20140820)
MÅLOMRÅDEN
Normer och värden
Beskrivning
Värdegrundsarbetet
Vi läser i ett av förskolans dokument: “I kyrkans förskola strävar vi efter att alla möten ska
vara fyllda med glädje, värme och trygghet. Varje människa, liten som stor, ska känna sig
sedd.”
Den kristna grundsynen sätter sin prägel och bidrar till den gemensamma värdegrunden.
Pedagogerna berättar för oss att det är viktigt att det finns ett gemensamt synsätt för alla som
arbetar på förskolan. Detta är något som de gemensamt diskuterar på sina pedagogträffar
såväl tillsammans på sin förskola som tillsammans med hela enhetens pedagoger. En
gemensamt utarbetad likabehandlingsplan finns som utvärderas, revideras och omarbetas
varje år. I den finns mål, förebyggande åtgärder, definitioner, dokumentation och
kartläggningar beskrivna. Bilagor med dokument finns med som förtydligar hur arbetet
bedrivs. Till exempel arbetar pedagogerna med en modell ”Huset”1 där de kartlägger hela
förskolans lokaler för att minimera fysiska och psykiska risker. I likabehandlingsplanen
saknar vi dock viss dokumentation som visar om det förekommer diskriminering eller
kränkningar och hur förskolan arbetar vidare med detta.
Vid höstterminens start har förskolan arbetat med att stärka grundverksamheten för att skapa
vi-känsla i barn- och pedagoggrupp. Vi ser dokumentationer på väggarna hur de arbetat med
vi-känslan. En dokumentation visar att de tryckt av sina händer med målarfärg på ett papper i
form av en ring för att symbolisera samhörighet. En pedagog säger att det är bra att
dokumentationen finns kvar för att påminna varandra om detta.
Förskolan har ett samarbete med universitetet, PATHS, Promoting Alternative THinking
Strategies. Detta är ett forskningsbaserat värdegrundsarbete där de just nu arbetar med
komplimanger, känslor och att se andras känslouttryck. Vi är med på en samling med
förskolans femåringar där en pedagog tar fram en handdocka som heter Iris och samtalar med
barnen om känslor. De samtalar denna gång tillsammans med dockan om hur det känns när
man är arg och beskriver det för varandra. Pedagogen tar fram en mall med ett ansikte och
barnen får sätta dit ögon och mun med mera som visar hur man ser ut när man är arg. Detta
arbete fortskrider vartefter med tio arbetshäften och böcker. Vi ser att barnen tycker att detta
är ett spännande och roligt tema. Universitetet gör uppföljningar genom att utbildade
barnpsykologer kommer till förskolan för att se hur pedagogerna arbetar och för att ta del av
hur arbetet fortskrider.
1
En metod som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier.
7
20141210
(mall 20140820)
Pedagogerna har nyligen gått på ett par föreläsningar som handlar om genus. De säger att de
tänker på att säga barn istället för flicka och pojke och att de försöker skapa miljöer som
utmanar alla barn oavsett kön. De lånar också barnböcker på biblioteket som tar upp detta
ämne. Vi ser att pojkar och flickor leker mycket tillsammans i alla förskolans lokaler.
Vi läser i ett informationsbrev till föräldrarna om luciafirandet på förskolan. I det förtydligar
pedagogerna att barnen själva får välja vad de vill vara i tåget och att både pojkar och flickor
får vara vad de vill.
I hallarna på förskolan ser vi skyltar med “mamma heter” och “pappa heter”.
Förhållningssätt
Pedagogerna berättar att de trivs på sin förskola, det finns ett öppet arbetsklimat, kompetenta
arbetskamrater, trevliga föräldrar och barn och struktur i verksamheten som bidrar till
trygghet. De berättar att de är här för barnen och vi har tillsammans med dem skapat en vikänsla.
Vi ser att pedagogerna har ett varmt och respektfullt samarbete och tar till vara på och är
intresserade av varandras kompetenser. Till exempel delger de varandra av vad de lärt sig på
sina fortbildningar.
Pedagogerna har ett varmt och positivt bemötande gentemot barnen och de möter varje barn
på morgonen på ett välkomnande sätt.
Pedagogerna är närvarande och engagerade i sitt arbete. De samtalar mycket med barnen,
bekräftar och deltar i deras lek. De delar ofta upp sig i lokalerna, både ute och inne. En
morgon ser vi att en pedagog leker en lek ute tillsammans med flera barn, en annan är vid
gungorna och hjälper barnen, en tredje tar emot dem som vartefter kommer till förskolan och
en fjärde är inne och förbereder förmiddagens aktiviteter. Vi ser också inne på de äldre
barnens avdelning att pedagogerna vissa tider under dagen delar upp barnen i grupper vid
planerade aktiviteter. Vid andra tider leker de fritt och spontant och delar upp sig på
avdelningarna.
Vi ser få konflikter mellan barn under vårt besök. Vi ser däremot barn som bjuder in varandra
i leken. Ett barn ropar till en pedagog “Vi turas om”. Pedagogen svarar: “Bra det är så
kompisar gör”. En pedagog som arbetar med de äldre barnen berättar att barnen behöver lära
sig lösa konflikter på egen hand med stöd av oss vuxna.
Förskolan använder sig av Stoppmetoden, ett stopp markeras med en utsträckt handflata och
ett tydligt "Stopp" istället för att säga barnets namn.
Vi hör också att de sjunger flera kompissånger på förskolan för att påvisa vikten av att vara
vänner.
8
20141210
(mall 20140820)
Arbetsklimat för barn
Förskolechefen berättar att hennes vision är att alla barn ska må bra, vara trygga och glada på
förskolan.
Antalet barn i grupperna är få och pedagogerna har arbetat med att skapa arbetsro i
verksamheten. Samtalen med barnen är lågmälda. Vi hör inga höjda röster mot barnen från
pedagogerna. På de äldre barnens avdelning delar barn och pedagoger ofta in sig i grupper,
bland annat för att skapa ett lugnare arbetsklimat. När barnen ska gå ut och in klär de av och
på sig några i taget, och de får god tid på sig att i lugn och ro utföra detta. Vid måltiderna är
barnen uppdelade vid flera bord och på de äldre barnens avdelning också i två rum.
Vi ser att pedagogerna ger trygghet genom att befinna sig där barnen är. Vid uteleken finns
pedagogerna som hjälp och stöd i barnens lek. Pedagogerna berättar att de sprider ut sig på
gården för att kunna se alla barn, vilket vi ser att de gör.
Bedömning i text
På förskolan finns i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund
bland pedagogerna. Det bedrivs ett aktivt arbete med att utveckla förståelse för alla
människors lika värde men förskolan behöver reflektera över en del normkritiska värderingar.
En utarbetad plan för det systematiska arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
finns. Vi saknar dokumentation i den som påvisar eventuell aktuell diskriminering och
kränkning och hur förskolan arbetar med detta.
Vi ser att det finns ett varmt och respektfullt förhållningssätt mellan alla på förskolan. Vi hör
inget skvaller från barn och ser få konflikter på grund av ständigt närvarande pedagoger.
Förskolan bedriver en verksamhet som i hög grad präglas av arbetsro.
Bedömning enligt skala2
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
X
1.0
2
Stora brister i kvalitet
Verksamheten har stora förbättringsbehov
2.0 Mindre god kvalitet
Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden
3.0 God kvalitet
Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
4.0 Mycket god kvalitet
Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.
9
20141210
(mall 20140820)
Utveckling och lärande
Beskrivning
Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och
samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta
målområde i läroplanen
Vi läser i förskolornas kvalitetsdokument att det finns tre fokusområden som kyrkans enheter
arbetar med denna termin. Dessa handlar om att de ska bygga grundverksamhet för att stärka
vi-känslan i barngruppen, att stimulera barns språkliga utveckling i allt de gör i verksamheten
bland annat genom modern teknik och att ge barnen ännu bättre förutsättningar för lek.
Förskolan har aktiviter i friluftsfrämjandets regi, Knopp, Knytte, Mulle och Skrinna3.
Vi följer med på en utflykt, ett knoppass, med de yngsta barnen till närliggande skog. Barn
och pedagoger samlas på gården och tillsammans säger de, “Alla barnen är ni klara”,
“Jajamensan fattas bara”. Därefter går vi tillsammans ned för trappan mot skogen. En
pedagog överraskar oss med att ta fram en hare som samtalar med barnen och sen en spindel
och vi sjunger en sång tillsammans. Därefter “öppnar” pedagogerna skogen för oss med
gester, en ramsa och en sång. I skogen får barnen varsin kartongbit med självhäftande tejp och
barnen får komponera ihop sin egen tavla med naturmaterial. Vi leker tillsammans en stund
innan det är dags att återvända till förskolan. På vägen hem “stänger” pedagogerna dörren till
skogen och vi tar sen en annan väg tillbaka. På vägen leker vi tillsammans “Kom alla mina
barn” vilket bidrar till att barnen rör på sig i kylan och tycker att det är lustfyllt att promenera
tillbaka. På förskolan lägger en pedagog fram barnens tavlor för beskådning av föräldrar.
Vi läser i förskolans dokument att på de yngre barnens avdelning arbetar de mycket med
barnens språkutveckling genom att benämna begrepp med dess rätta namn, använda hela
meningar och vara tydliga. Pedagogerna berättar att de dramatiserar sagor, benämner färger,
former och saker barnen ser. Vi ser en pedagog spontant dramatisera en saga om några ankor i
den fria leken. En pedagog på de äldre barnens avdelning berättar att de hela tiden försöker
utmana gruppen. Förskolan arbetar med 4Bornholmsmodellen som bas för arbetet med
språkutveckling främst på sina samlingar med alla barn. Dessa innehåller, upprop, ramsor,
språklekar, sånger och sagor. Pedagogerna prioriterar också att läsa mycket böcker för barnen
vilket vi ser att de gör både för de yngre och äldre barnen.
I hallen finns bilder med klädesplagg som barnen sätter upp på en tavla för att visa vilka
kläder de ska ha på sig när de går ut. Vi ser när en pedagog samtalar och får hjälp av ett
tvåårigt barn att sätta upp dagens kläder. De samtalar om kallt och varmt, skor eller stövlar
och så vidare.
3
4
Ingår i Friluftsfrämjandets barnverksamhet.
Ett systematiserat material för att stärka barns språkliga medvetenhet.
10
20141210
(mall 20140820)
På de äldre barnens avdelning finns ett “språkträd” uppsatt på en vägg. Barnen utmanas att
hitta svåra ord i vardagen som de skriver ned och hänger upp i trädet för att därefter utforska
ordens betydelse. Pedagogerna hänger också upp lappar med rim och ramsor och sånger i
trädet.
Vi hör hur pedagogerna ofta sjunger tillsammans med barnen, sånger som ofta knyter an till
kommande eller pågående aktivitet.
Vi läser i förskolans kvalitetsdokument att de arbetar konstant med matematik i vardagen. De
arbetar med sagor som “Bockarna Bruse” som handlar mycket om olika matematiska
begrepp. På en fruktstund hör vi hur en pedagog pratar med barnen om ett halvt och ett helt
äpple.
Pedagogerna arbetar för närvarande mycket med att lägga mönster med barnen då de upplever
att barnen är intresserade av det. Vi ser hur de utmanar barnen att kopiera allt svårare mönster.
De ger dem tid och uppmuntran och avslutar med att fråga barnet om det är nöjd? De äldre
barnen stimuleras och utmanas av pedagogerna bland annat genom matematikappar på
lärplattorna. De spelar också kortspel såsom “Vändtia” och “Finns i sjön”. Under den fria
leken spelar de spel, “Fyra i rad”, “Små kloka pirater” med flera. Vi ser en hylla där de
erbjuder matematikmaterial, här finns bland annat en balansvåg och matematiklådor.
Förskolan är certifierad med “Grön flagg”5 genom “Håll Sverige Rent” och de arbetar med
återvinning med barnen. En pedagog berättar att de pratar om Skräpmaja i skogen och att de
får plocka upp och sortera skräpet som de hittar efter henne. De använder sig av symbolerna
som finns på återvinningsstationerna. Med de äldre barnen går de till en återvinningsstation
och sorterar materialet.
Vi följer med femåringarna på ett skridskopass till ishallen, ett av femton tillfällen. Innan vi
går iväg tar barnen sina “gåkompisar” i handen. De har samma gåkompis hela terminen. Vi
sjunger en ramsa tillsammans innan vi går ut genom grinden. Framme vid ishallen träffar vi
de andra femåringarna från kyrkans förskolor. En pedagog från Kyrkbackens förskola leder
ett “Skrinnapass” med barnen. Skridskopasset varvas med lek och olika övningar. Vi ser att
barnen deltar aktivt och tycker det är roligt.
Förskolans femåringar jobbar under vårterminerna med ett tema “Snilleblixtarna”. Vi läser i
ett dokument att detta syftar till att ge barnen utlopp för sin kreativitet och
uppfinningsrikedom, samtidigt som de får träna sina kunskaper i till exempel teknik,
matematik, miljömedvetenhet och samarbete. Här får barnen pilla, sätta ihop, upptäcka, klura,
bygga, sortera och visa upp. Tillsammans åker de iväg till Tekniska muséet där de inspireras
till att hitta på egna uppfinningar. Detta arbetar de sedan med på förskolan för att sen visa upp
på muséet och delta i deras uppfinnartävling.
5
Ett verktyg för skolor och förskolor att arbeta med hållbar utveckling.
11
20141210
(mall 20140820)
En pedagog berättar att barnen börjar prata om blixtar under mellanmålet. Vi ser när en
pedagog följer upp barnens intresse om detta. Pedagogen blåser upp en ballong och visar
barnen, genom att gnugga ballongen på deras huvuden, hur statisk elektricitet kan uppstå. De
smular sönder en hård brödbit, gnuggar återigen ballongen på barnens hår och för den över
smulorna. Ballongen symboliserar molnen och brödbitarna blixtarna. Barnen fascineras över
vad som händer och pedagogen får upprepa försöket flera gånger.
Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen
Förskolan arbetar regelbundet med lärplattor. De har tre stycken som de arbetar med på en del
samlingar. Varje grupp gör det två gånger i veckan. De arbetar oftast med språk, matematik
och återvinning genom olika appar. Vi får vara med under en samling där de arbetar med
språket. Sex barn deltar och de delas in två och två. De får välja mellan att arbeta med två
appar; Bornholmslek eller Memorim, och om de ville spela själva eller tillsammans med sin
kompis. Pedagogen använder sig av ett timglas som visar på fem minuter därefter byts de av.
Pedagogerna berättar att de är mycket lärorikt för barnen. De får förutom språklig träning lära
sig turtagning och samarbete under dessa pass.
På de äldre barnens avdelning finns en stor TV på väggen. Till den kopplar de upp lärplattan
och arbetar eller läser sagor och visar bilderna på TV:n. En pedagog berättar att det fungerar
väldigt bra då det fängslar alla barn som samtidigt tydligt kan se det som visas. På en
avdelning finns även en overheadapparat. På den lägger barnen ofta till exempel bilar, djur
och genomskinliga färgklossar och gör tillsammans skuggor på väggen berättar en pedagog.
En digital fotoram finns på de yngre barnens avdelning för att visa barnens vardag för
föräldrar och för barnen att visa sina föräldrar vad de gjort. Denna ram är placerad högt upp
på en hylla.
Lärplattorna används även för att dokumentera med text och bild. På avdelningarna finns
också datorer och skrivare. Förskolan har köpt ett dataprogram, Inprint6, som de själva
använder, men också tillsammans med barnen, till att skriva ut bilder som de använder som
flanomaterial i olika lärsammanhang.
Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd
Om förskolan upptäcker att de har ett barn som behöver extra stöd gör de först observationer
på barnet. Därefter samtalar de i arbetslaget, skriver en handlingsplan, kontaktar förskolechef
och föräldrar.
Förskolan har tillgång till stöd från Danderyds kommun med psykolog, specialpedagog och
talpedagog som de vid behov kan anlita. De kan söka ekonomiskt stöd för att förstärka med
extra resurser till exempel i form av fler pedagogtimmar.
Pedagogerna berättar för oss att de är mycket nöjda med stödet de får från kommunen.
6
Ett verktyg för att göra bildscheman.
12
20141210
(mall 20140820)
Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål
På förskolan finns i dagsläget inget barn som inte talar det svenska språket. De berättar att
förskolan har ett barn för närvarande som pratar tyska hemma. En pedagog pratar ibland tyska
med det barnet.
Dokumentation av barns lärande
Handlingsplaner som beskriver arbetssätt med syfte och metoder finns gemensamt upprättade
för flera av förskolornas gruppaktiviteter.
Barns lärande dokumenteras i deras portfolie och på förskolans väggar. Vi kan se
dokumentationer med fotografier och barnens teckningar, ibland med barnens reflektioner.
“Det är kul att räkna men svårt att skriva siffror”. I hallen hos de äldre barnen finns en vägg
med många och tydliga dokumentationer där fotografier och barnens teckningar är uppsatta.
Här skriver pedagogerna ned barnens reflektioner, citat från förskolans läroplan, Lpfö 98/10,
och sätter upp scheman i form av Lotusdiagram7 på väggarna. Där noterar de vilka
målområden som de arbetat med för att säkerställa att alla förskolans målområden blir belysta.
En pedagog säger till oss: “Jag tycker om att återberätta och reflektera tillsammans med
barnen.
Pedagogerna samlar barnens alster i mappar som de sen, tillsammans med barnen, väljer ut
vilka ska finnas med i deras portfolio. Vi ser att pedagogerna påbörjat arbetet med att utveckla
pärmarna, från att mer sätta in bilder som visar barnen i varierande situationer, till att de mer
reflekterar tillsammans med dem. Nu ser vi att de mer skriver om det som påvisar utveckling
och lärande. Vi läser i ett av förskolan dokument att ett mål är att utveckla detta ytterligare
“från pärm till padda”.
Miljön som stöd för lärandet
Förskolan ligger i direkt anslutning till Petruskyrkan. De har tillgång till deras lokaler där de
bland annat utnyttjar ett stort rum för rörelseaktiviteter.
Förskolan har en väl strukturerad innemiljö. Rummen är uppdelade i vrår som uppmanar och
utmanar barnen till lek och lärande inom olika områden som språk, matematik, rollekar med
mera. På de äldre barnens avdelning finns bilder uppsatta överallt där saker har sin plats. Allt
är i barnens höjd, sorterat i färg och de finns ett rikt utbud av material. På de yngre barnens
avdelning finns ett stort rum med låga hyllor som avskärmar till olika lekområden. Bord,
hyllor, lek- och arbetsmaterial är i barnens höjd.
Utemiljön är uppdelad med en liten gård för de yngre barnen och en för de äldre. Här finns
bland annat gungor, en brant rutschkana, sandlåda och ett lekhus. Det finns en grind emellan
som öppnas upp under stora delar av dagen. Förskolan öppnar och stänger gemensamt ute på
gården. I direkt anslutning till förskolan finns skogsområden som de ofta besöker. I närmiljön
finns också lekplatser och en idrottsplats med isbana.
Alla barn går till skogen en dag i veckan och femåringarna åker skridskor under vintern.
7
Ett verktyg för måluppfyllelse i förskolan.
13
20141210
(mall 20140820)
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Förskolan besöker kyrkan och medverkar tre gånger per termin på vardagsgudstjänster. Andra
förskolor i närområdet inbjuds också. Förskolan får varje vecka besök av en präst och en
sångpedagog. Dessa besök är mycket uppskattade av såväl barn som pedagoger, berättar flera
pedagoger för oss.
Förskolan promenerar regelbundet till biblioteket. Där finns en barnbibliotekarie som gärna
hjälper dem att välja ut böcker för till exempel olika aktuella teman. Här inbjuds förskolan
också till sagostunder och teater.
Den närbelägna skogen besöks kontinuerligt av förskolans båda avdelningar. De promenerar
också till återvinningsstationen där de sorterar och lämnar sina sopor.
Förskolorna femåringar åker iväg till Tekniska muséet under vårterminen. De besöker också
en ishall där de tillsammans med de två andra enheternas femåringar har Skrinna som leds av
en av förskolans pedagoger. Barnen besöker också vid tre tillfällen under året Naturens Hus i
Bergianska trädgården, som har som mål att sprida kunskap och känsla för naturvetenskap
och skapa engagemang för miljöfrågor.
Förskolechefen berättar att de tar emot 8VFU-elever varje år. Förskolan bedriver ett samarbete
med Stockholms universitet.
8
Verksamhetsförlagd utbildning för studenter från lärarhögskolan.
14
20141210
(mall 20140820)
Bedömning i text
Verksamheten är i hög grad mycket strukturerad. Enhetens förskolor har många dokument,
pedagogiskt uppbyggda miljöer och rutiner för att arbeta med utveckling och lärande efter
förskolans läroplan, Lpfö98/10. Detta bidrar också till att barnen ges möjlighet att utvecklas
så långt som möjligt.
Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer i stor utsträckning vilket också bidrar till
samarbete mellan barnen i deras lärande.
Vi bedömer att det förekommer en mångfald av språkutvecklande och matematiska arbetssätt.
Även arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap och teknik bedrivs i hög grad.
Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocesser förekommer i hög grad och
barnen får även utveckla sin förmåga att söka information tillsammans med sina pedagoger.
Förskolan arbetar med att utveckla flera metoder för att underlätta och förbättra information
och dokumentationsflödet i verksamheten.
Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn i behov av särskilt stöd
och för barn med annat modersmål. Verksamheten anpassas i stor utsträckning för dessa barn.
Vi ser att dokumentation av barns lärprocesser förekommer i hög grad men behöver göras mer
likvärdig för alla barn i deras pärmar.
Förskolan har många olika dokumentationer som i hög grad visar på verksamhetens
utveckling. Föräldrar har stora möjligheter att kontinuerligt ta del av dokumentationen.
Pedagogerna har byggt upp en mycket stimulerande, utmanande och mångsidig lärmiljö
inomhus. Vi ser att utomhusmiljön även är stimulerande men behöver utvecklas.
Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i stor utsträckning i det pedagogiska arbetet och
närområdets möjligheter tas till stor utsträckning tillvara i verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
X
15
20141210
(mall 20140820)
Ansvar och inflytande för barn
Beskrivning
Barns ansvar för det egna lärandet och verksamheten
Förskolechefen berättar att de arbetar med barns inflytande genom att fråga vad de vill göra,
ge tid för lek, göra upp regler tillsammans och att barnen själva får ansvara för sin miljö och
sitt material.
På de yngre barnens avdelning ser vi att de får ta ansvar över det egna lärandet i olika
situationer. Under lekstunden väljer några barn att klä ut sig, laga mat, rulla en boll och leka
med några ankor. En pedagog ser leken med ankorna och börjar dramatisera sagan till barnens
stora glädje. Vid deras utevistelse ser vi att de själva väljer vad de vill leka med.
Två och två kommer de yngre barnen in från sin utelek. De försöker ta av sig sina kläder och
hänga upp dem. De som behöver får den hjälp som behövs. En pedagog berättar att de tänker
på att det ska vara lugnt vid ingång då små barn behöver det och tid att tänka när de ska ta av
sig. Vi ser att klädhyllorna hänger högt upp så att barnen själva har svårt att nå sina krokar.
Korgarna med extra kläder måste pedagogerna ta ner. Det finns bilder på barnen vid deras
klädhyllor som gör det lätt för dem att hitta sina platser.
De äldre barnen klär av och på sig själva och en vuxen finns till hands om någon behöver
hjälp. Barnen når själva upp till sina klädhyllor. Pedagogerna har ett schema som talar om att
det alltid finns en vuxen vid hallen för att hjälpa till vid toalettbesök och vid av- och
påklädning.
Vid lunch hos de yngre barnen serverar pedagogerna barnen mat. En pedagog berättar att de
efter jul funderar på att låta barnen själva ta sin mat. Ett barn är matvärd varje vecka. Det
barnet får följa med ut i köket och hämta maten och sedan presentera lunchen för övriga barn.
På de äldre barnens avdelning tar barnen själva sin mat. Efter maten dukar de av sin tallrik,
glas och bestick. Innan de börjar äta ber de en kort bordsbön.
Några barn berättar att de själva får bestämma vad de vill leka med både inomhus och
utomhus. På en samling ser vi att barnen själva får bestämma vad de vill göra på lugna
stunden efter maten. De får välja mellan flera aktiviteter, till exempel rita eller bygga lego.
Barnen får sätta sitt namn på en av bilderna. På varje bild är det ett begränsat antal som får
sätta sitt kort. En pedagog berättar att de var rädda i början över om barnen skulle bli ledsna
om de inte fick sitt val, men det har inte varit några problem. Blir något barn ensamt på en
bild får den hoppa in på några andras val eller så erbjuder sig ett annat barn att jag kan vara
med dig.
16
20141210
(mall 20140820)
Demokratiska arbetsformer
Pedagogerna berättar att de inte har något formellt barnråd förutom i arbetet med grön flagg.
De äldre barnen är dock med och utarbetar regler för förskolan. Detta sker genom
användandet av Inprint. Vi ser dokumentationer på väggarna med symboler för detta.
Samverkan med föräldrar
Alla avdelningar har varje termin ett föräldramöte. En gång per termin inbjuds föräldrar till
utvecklingssamtal om deras barns utveckling. Förskolan har utarbetat dokument för detta som
beskriver hur de tillsammans med föräldrarna ska arbeta före, under och efter samtalen.
Barnen är inte med under dessa samtal. Föräldrarna inbjuds också till familjegudstjänster och
luciafirande.
Pedagogerna skriver föräldrabrev cirka en gång i månaden. I dessa brev får föräldrarna viktig
information, nulägesrapport samt information om pågående tema. En gång per termin
inbjuder förskolan till ett föräldraforum. Till det är alla föräldrar välkomna. Förskolechef samt
en pedagog från varje avdelning deltar.
Bedömning i text
Barns tankar, intressen och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten och de ges möjlighet
att påverka sin egen situation i förskolan. De har också möjligheter till inflytande över
planering, arbetssätt, och innehåll.
Vi ser att barnen kan stärkas genom att få större möjligheter att själva ta ansvar och inflytande
vid en del rutinsituationer. De flesta barn kan bli mer delaktiga och ta större ansvar för sin
utveckling och sitt lärande genom att bli mer delaktiga vid utvecklingssamtalen.
Förskolan har få formella forum, som stärker barnens inflytande, förutom tillsammans med
femåringarna och i arbetat med grön flagg.
Föräldrarna ges i stor utsträckning att i dialog med förskolan påverka utvecklingen av
innehållet i verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
X
17
20141210
(mall 20140820)
Förskolechefens ansvar
Beskrivning
Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten
Huvudman för förskolorna är Danderyds församling som leds av en kyrkoherde. Kyrkans tre
förskolor leds i sin tur av en förskolechef. Förskolechefen kommer ut till de olika förskolorna
en gång i veckan för att bland annat medverka vid veckomöten. Övrig tid finns hon mestadels
i församlingshuset i Danderyd.
Förskolorna har ett dokument som beskriver vilka som ansvarar för olika områden. På varje
förskola finns en pedagogansvarig förskollärare som ingår i ledningsgruppen. De träffas tre
gånger per termin.
På förskolorna finns pärmar med dokument som förskolechefen upprättat tillsammans med
sina pedagoger. Dokumenten har sänts ut på remiss till samtliga på förskolorna innan de
fastslagits. Dessa pärmar innehåller bland annat handlingsplaner för krissituationer,
händelserapporter, säkerhet och mallar att användas vid observationer, samtal och intervjuer.
Pedagogerna berättar att de tycker förskolechefen är engagerad, strukturerad, lyhörd och en
tydlig chef. De tycker också att de får bra uppbackning och feedback av henne när det behövs.
Pedagogerna säger att det finns en vi-känsla mellan förskolorna och att de har väldigt trevliga
och kompetenta arbetskollegor.
Förskolechefen berättar att det är hennes ansvar att se till att alla pedagoger ska må bra och att
hon ger dem förtroende och frihet. Hon säger att alla pedagoger är fantastiska, engagerade och
har en vilja att vara på förskolan. Hon berättar också att på förskolornas kvällsmöten för de
pedagogiska diskussioner. Praktisk information får pedagogerna genom veckobrev som hon
mailar ut till alla.
Förskolorna har gemensamma personalmöten en gång i månaden. Där tar de upp olika teman,
just nu arbetar de med leken som är ett fokusområde på förskolorna.
Tre gånger per termin träffas enheternas förskollärare. Ofta läser de en artikel inför mötet som
de sedan diskuterar. Något från mötet ska sedan implementeras på förskolorna.
Förskolorna har gemensamma pedagogiska forum där alla pedagogerna turas om att träffas.
Vi läser ur en agenda till ett forum, “Hur vi ger ännu bättre förutsättningar för lek”. Här finns
citat från läroplanen och från barnkonventionen som handlar om barns lek. Pedagogerna får
också ett antal frågeställningar att fundera över som de sedan diskuterar på mötet.
All personal har planeringstid, hur mycket beror på hur många procent de arbetar. De som
arbetar 100 % har ca 3,5 timmar i veckan.
18
20141210
(mall 20140820)
Det systematiska kvalitetsarbetet
Enheten har ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Hjulet innehåller olika aktiviteter
och avstämningspunkter varje månad för att säkerställa att de gör det de ska och delar upp det
på ett rimligt sätt under året.
De tre förskolorna har en gemensam planeringsdag en gång per termin. Då skriver de en
utvärdering, ett kvalitetsdokument. Avdelningarna opponerar därefter på varandras dokument,
de yngre barnens pedagoger opponerar på varandras och de äldre på varandras.
Förskolechefen bestämmer vem som opponerar på vem. Pedagogerna berättar att det var lite
obekvämt i början att få kritik och att få tycka till om det någon annan skrivit, men att det är
väldigt bra och lärorikt.
Varje termin utvärderas verksamheten avdelningsvis av hela arbetslaget enligt en speciell
mall. Utifrån analys av detta sätts tre nya fokusmål. Dessa mål ska pedagogerna arbeta med
under terminen. Fokusmålen utvärderas och nya sätts för nästa termin.
Barnen intervjuas inför utvecklingssamtalen. Dessa intervjuer finns med vid arbetet av det
systematiska kvalitetsarbetet, berättar förskolechefen.
Förskolan använder sig av Lotusdiagram som säkerställer att förskolans alla mål uppnås.
Kvalitetsdokument och likabehandlingsplan utvärderas och upprättas årligen.
Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov
Förskolornas pedagoger har stora möjligheter till kompetensutveckling berättar både
förskolechef och pedagoger. Pedagogerna är mycket nöjda och stimulerade med att de får så
mycket fortbildning. Förskolechefen erbjuder kompetensutveckling, ofta sammankopplade till
förskolans aktuella fokusområden, men också utbildningar som pedagogerna själva önskar gå.
Danderyds kommun erbjuder också utbildningar och föreläsningar.
Pedagogerna berättar att de efter sina utbildningar ofta får tid till att dela med sig av sina
kunskaper till övriga pedagoger och även egen tid för reflektion över sitt lärande.
Förskolechefen säger att det är viktigt att pedagogerna får tillfällen till att förkovra sig.
På enheterna finns tre barnskötare som utbildar sig till förskollärare på distans.
19
20141210
(mall 20140820)
Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer
Övergångar inom förskolan sker oftast väldigt smidigt, berättar en pedagog, då förskolan är
liten, de arbetar mycket tillsammans och träffas dagligen utomhus på förskolans gård.
När det är dags att byta avdelning besöker barn och en pedagog, som barnet är tryggt med,
den nya avdelningen. De äter lunch eller mellanmål tillsammans. Alla föräldrar erbjuds ett
avslutningssamtal på den “gamla” avdelningen innan barnet slutar.
På vårterminen inför skolstart besöker förskolan närliggande skolgårdar vid ett flertal
tillfällen. Skolan inbjuder i år förskolans pedagoger för att gemensamt planera inför dessa
övergångar. Bland annat kommer de att diskutera former för att delge varandra om
arbetssätten i förskola och skola. Skolans lärare besöker förskolan en gång under våren och de
blivande förskoleklassbarnen besöker skolan vid några tillfällen tillsammans med sina
pedagoger.
För barn i behov av särskilt stöd föreslår förskolan ett överlämningsmöte där föräldrar,
förskola och skola träffas.
Inom enheten finns dokument upprättade som beskriver hur samverkan och övergångar ska gå
till.
Bedömning i text
Förskolechefen har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar
kontinuerligt för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare.
Förskolechef tar stort ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp,
utvärdera och utveckla verksamheten. Pedagoger, barn och föräldrar medverkar i det
systematiska kvalitetsarbetet, detta arbete dokumenteras i hög grad. Vi tar del av många
välskrivna dokument med hög kvalitet.
Pedagogerna ser det som en stor förmån att de erbjuds en mängd av kompetensutveckling och
att det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan dem
och de andra enheterna. Förskolechefen uppmuntrar och betonar att det är viktigt med
kompetensutveckling.
Vi bedömer att det finns en väl fungerande samverkan inom verksamheten, mellan förskolans
avdelningar och till skolan.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet
1 1,0
Mindre god kvalitet
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
X
20
20141210
(mall 20140820)
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION
Observationsår: Förbättringsområden
i tidigare rapport:
2008
Dokumentation av verksamheten
Långsiktig planering av den
2008
pedagogiska verksamheten
Handlingsplan för större inflytande
2008
i lärandet
2008
Ett mera nära ledarskap
Nuläge:
Förbättringsområdet har åtgärdats
Förbättringsområdet har åtgärdats
Förbättringsområdet har åtgärdats
Förbättringsområdet har åtgärdats
REFERENSER
Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, www.skolverket.se
Våga Visa metodbok för observationer 2014, 2014-06-12
Våga Visa rapportmall, 2014-06-12
Våga Visa bedömningsmatris förskola, 2014-06-12
Våga Visa frågebank vid observation på förskola, 2014-06-12
Kyrkans förskolors hemsida www.danderydsforsamling.se
Kyrkans förskola, informationsbroschyr 20140801
Ansvarsområden Kyrkans förskola 2014-06-13
Fokusområden för kyrkans förskola VT-14
Fokusområden för kyrkans förskola HT-14
Händelserapport Kyrkans förskolor 2012-04-13
Informationspolicy Kyrkans förskolor 2012-04-25
Klagomålshantering för föräldrar på Kyrkans förskolor 2012-04-23
Kyrkans förskolas Årshjul 2013-09-26
Medarbetarsamtal HT 2014-09-30
Våga visa observationsrapport Kyrkans förskolor, 2008
Pedagogansvarig 2012-04-13
Personalförteckning Policy för samarbete 2014-10-01
Pedagogansvarig 2012-04-13
Plan för övergångar förskola, skola 2013-10-10
Utvecklingsplan Kyrkans förskola 20120118
Utvärdering inskolning
Likabehandlingsplan Kyrkbackens förskola 2013/2014
Kartläggning av huset Bamse Vt14
Kvalitetsdokument för Kyrkans förskola Tema Snilleblixtarna
Skogsknopp HT2014
21
20141210
(mall 20140820)