Transcript BESLUT Nr 25/2013/1 Dnr LSSAVI/22/04.08/2012 Givet efter anslag

BESLUT
Västra och Inre Finland
Nr 25/2013/1
Dnr LSSAVI/22/04.08/2012
Givet efter anslag
27.2.2013
ÄRENDE
Miljötillstånd för mjölkproduktion, Nykarleby.
SÖKANDE
John Häger/Ranckens Ranch Gårdssammanslutning
Källmossvägen 109
66930 Kovjoki
VERKSAMHET
Ansökan gäller mjölkproduktion och utvidgning av verksamheten. I den
befintliga ladugården finns för närvarande plats för 65 mjölkkor, 42
kvigor och 30 kalvar (under 6 månader). Verksamheten utvidgas
genom att en ny lösdriftsladugård, med plats för 143 mjölkkor och 31
kalvar (under 6 månader), byggs. I den befintliga ladugården kommer
det att finnas plats för 131 kvigor och 15 kalvar (under 6 månader).
Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 143 mjölkkor, 131
kvigor och 46 kalvar (under 6 månader) i ladugårdarna på
lägenheterna.
FÖRLÄGGNINGSPLATS
Den befintliga ladugården är belägen på lägenheterna Backlund RN:r
1:90 och Ranck RN:r 4:1 i Kovjoki by i Nykarleby stad. Den planerade
ladugården kommer att uppföras på lägenheterna Backlund RN:r 1:90,
Nybygge RN:r 3:6, och Granliden RN:r 4:5 i Kovjoki i Nykarleby stad.
GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND
Verksamheten är tillståndspliktig enligt 28 § 1 mom. i miljöskyddslagen
och 1 § 1 mom. punkt 11 a i miljöskyddsförordningen, eftersom det är
frågan om ett djurstall som är avsett för minst 30 mjölkkor.
TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET
Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet
enligt 5 § 1 mom. punkt 11 a i miljöskyddsförordningen. Enligt
förordningen avgör regionförvaltningsverket ärenden som gäller
djurstall, som är avsedda för minst 75 mjölkkor.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND
tfn 0295 018 450
Huvudverksamhetsstället
fax +358 6 317 4817
i Vasa
[email protected]
Wolffskavägen 35
www.rfv.fi
PB 200, 65101 Vasa
2
Enligt miljöskyddslagen är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra
Österbotten tillsynsmyndighet till detta beslut.
ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE
Miljötillståndsansökan
har
blivit
anhängig
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
6.2.2012
vid
TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN
För den befintliga verksamheten har Nykarleby stads miljösektion
beviljat miljötillstånd, enligt lagen om miljötillståndsförfarande,
10.3.1997.
OMRÅDETS PLANLÄGGNING
Verksamheten finns på ett område som inte har gällande stads- eller
generalplan.
FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ
Omgivningen kring ladugårdarna består till största delen av åker. På
själva anläggningsområdet finns två bostadshus som är i sökandes
ägo och ett bostadshus är under uppförande, i vilket nära släktingar till
sökanden kommer att bo. Avståndet, från den planerade ladugården,
till närmaste bostadshus i nordostlig riktning är ca 330 m och i ostlig
riktning ca 370 m (2 st). I ostlig riktning, på ca 380 m:s och ca 410 m:s
avstånd från den planerade ladugården, finns två radhus. De följande
bostadshusen är belägna på över 400 m:s avstånd från den planerade
ladugården.
Ladugårdarna är inte belägna på grundvattenområde. Det närmaste
grundvattenområdet, som är viktigt för vattenanskaffningen, är
Hysalheden som är belägen ca 570 m väster om den planerade
ladugården och ca 640 m väster om den befintliga ladugården. Det
naturskyddsområde som är beläget närmast anläggningen, ca 7,2 km
söder om anläggningen, är Mesmossen som hör till de områdesvisa
Naturaobjekten. Samma område hör till myrskyddsprogrammet under
namnet Blekmossen- Svartholmsmossen.
Gården är ansluten till det kommunala vattenledningsnätet.
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Ranckens Ranch verksamhet gäller mjölkproduktion. I den befintliga
ladugården finns det för närvarande plats för 65 mjölkkor, 42 kvigor
3
och 30 kalvar (under 6 månader). I den planerade lösdriftsladugården
kommer det att finnas plats för 143 mjölkkor och 31 kalvar (under 6
månader). I den befintliga ladugården kommer det att finnas plats för
131 kvigor och 15 kalvar (under 6 månader). Mjölkproduktionen
kommer att vara ca 1 600 000 l/år. Efter att den nya ladugården tagits
i bruk kommer inga djur att gå på bete.
Behandling av gödsel
Gödselhanteringen i den nya lösdriftsladugården kommer till största
delen att fungera enligt flytgödselmetoden. Kalvar (under 6 månader)
kommer att hållas på ströbädd. I anslutning till den nya ladugården
finns en ca 1 500 m3 stor flytgödselbrunn av betongelement och en ca
2 500 m3 stor flytgödselbrunn av betongelement kommer att anläggas.
Brunnarna är öppna och kommer att fyllas på underifrån. Flytgödseln
från den nya ladugården kommer att pumpas till den befintliga
flytgödselbrunnen och vidare till den nya flytgödselbrunnen.
Pumpbrunnen kommer att vara av betong, försedd med betonglock
och ca 12 m3 stor.
Gödselhanteringen i den befintliga ladugården fungerar till största
delen enligt flytgödselmetoden, endast gödselhanteringen för kalvar
(under 6 månader) fungerar enligt fastgödselmetoden. Den befintliga
ladugården är uppdelad i tre delar som på situationsplanen benämns
ungdjursstall, spädkalvar och befintligt kostall som omändras till
ungdjursstall.
Ungdjursstallet är försett med flytgödselkanaler och från en ca 30 m3
pumpbrunn pumpas gödseln till en ca 475 m3 stor flytgödselbrunn.
Brunnen är placerad under marken och är försedd med betongtak.
Ladugården för spädkalvar fungerar enligt fastgödselmetoden. Golvet
är försett med skrapgångar och gödseln skrapas ut ca varannan dag.
Urinen leds i en urinränna till urinbrunnarna. Utanför ladugården finns
en ca 372 m3 stor takförsedd gödselstad. Under gödselstaden finns
urinbrunnar med en volym på ca 260 m3 och ca 40 m3.
Det befintliga kostallet, som ändras till ungdjursstall, är försett med ca
20 cm djupa skrapgångar där skraporna går varannan timme dygnet
runt. I ändan på ladugården finns en ca 450 m3 stor takförsedd
flytgödselbrunn som fylls på underifrån. Dessutom finns i närheten en
ca 200 m3 flytgödselbrunn som är försedd med plåttak.
På lägenheten Runt RN:r 3:18 i Kovjoki by i Nykarleby finns en
fjärrgödselstad med en volym på ca 400 m3 och under den finns en ca
20 m3 stor gödselvattenbrunn. Fjärrgödselstaden är belägen ca 1,7 km
norr om ladugårdarna. En ca 1 500 m3 stor öppen fjärrgödselbrunn av
4
betongelement kommer att byggas på lägenheten Österåker RN:r 6:97
i Kovjoki by i Nykarleby stad. Fjärrgödselbrunnen kommer att vara
belägen ca 2,3 km sydost om ladugårdarna.
Den totala lagringsvolymen för flytgödsel kommer att vara ca 6 625 m3,
för fastgödsel ca 772 m3 och urin 300 m3.
Enligt ansökan kommer avloppsvattnet från mjölkrummet (ca 250
m3/år) att ledas till flytgödselbrunnen. Avloppsvattnet från de sanitära
utrymmena i den befintliga och nya ladugården kommer att ledas till
slutna brunnar.
Ranckens Ranch har 123 ha egen åkermark, 5,5 ha arrenderad
åkermark och 83,8 ha avtalsåker till förfogande för spridning av gödsel.
Sammanlagt har sökanden 212,3 ha åker till förfogande för spridning
av gödsel. Av spridningsarealen är 10 ha belägen på
grundvattenområde. Spridningen av gödseln sker under veckorna 1822 ( 30 %), 26 -28 ( 50 %) och 38-41 ( 20 % ).
Lagring av ensilagefoder
Verksamheten tillverkar ca 3 000 ton förtorkat ensilagefoder per år.
Ensilagefodret lagras i en takförsedd plansilo och den pressade
vätskan leds till en sluten brunn.
Avfall
Enligt ansökan uppkommer ca 0,4 t/a spillolja och 0,2 t/a problemavfall
och det levereras till en återvinningsstation. Självdöda djur levereras till
Honkajoki Oy. Övrigt avfall levereras till en ekopunkt.
Bränslecisterner och kemikalier
På gården finns en 4 000 l stor dubbelmantlad bränslecistern. På
gården upplagras högst 200 liter andra oljeprodukter i ett maskinskydd.
Ventilation och trafik
Den nya ladugården kommer i lösdriftsdelen att ha öppningsbar nock
och tilluft längs hela långsidorna genom reglerbara väggpaneler.
Behandlingsboxarna och sociala utrymmen förses med maskinell
ventilation. Det nuvarande kostallet, som omändras till ungdjursstall,
har naturlig ventilation med öppningsbar taknock. Längs hela
långsidorna kommer tilluft genom 30 cm höga ventilationsgaller.
Ungdjurstallet, spädkalvsavdelningen och kalvningsboxarna är
utrustade med maskinell ventilation med fläktar på taket.
5
Av verksamheten förorsakas följande trafik: Transport av mjölk 4
gånger/vecka, slaktbil 6 gånger/år, foderbil 2 gånger/månad och
gödseltransporter.
BEHANDLING AV ÄRENDET
Kungörelse av tillståndsansökan
Ansökan har kungjorts på de officiella anslagstavlorna i Nykarleby stad
och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland under tiden
15.1.2013–14.2.2013. Ansökningshandlingarna har funnits till
påseende under kungörelsetiden vid stadskansliet i Nykarleby stad.
Om den anhängiga miljötillståndsansökan har meddelats i tidningarna
Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat. De parter som
ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev.
Komplettering av tillståndsansökan
Miljötillståndsansökan har
27.11.2012 och 29.11.2012.
kompletterats
23.4.2012,
9.10.2012,
Utlåtanden
Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan
begärt utlåtande av stadsstyrelsen och miljövårdsmyndigheten i
Nykarleby stad samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra
Österbotten.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,
ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för
vatten och jordbruk framför följande i sitt utlåtande:
Den nya gödselbrunnen och den befintliga gödselbrunnen i anslutning
till det nya djurstallet bör fyllas på underifrån för att minska
luktolägenheter. Gödselbrunnar som inte är täckta med fast tak förses
med flytande täckning (t.ex. styroxkulor eller ett ca 10 cm tjockt
torvlager). Pumpbrunnen mellan det nya djurstallet och den befintliga
gödselbrunnen bör förses med fast tak. Gödselbrunnar utan fast tak
inhägnas med staket enligt Jord- och skogsbruksministeriets
byggnadsanvisningar.
Enligt miljötillståndsansökan finns en del av spridningsarealen för
gödsel på Hysalheden och Palomhedet viktiga grundvattenområde.
Skiftena 02965 och 09161 finns på Palomhedet (klass 1, 1089302)
viktiga grundvatten område, en del av skiftet 09621 finns på
Hysalheden ( klass 1, 1089301) viktigt grundvattenområde.
6
ELY-centralen anser att på de åkrar som finns på grundvattenområden
bör man inte sprida flytgödsel, urin eller andra flytande organiska
gödselmedel. Spridning är tillåten endast i specialfall, om
verksamhetsidkaren på basen av markundersökningar eller
motsvarande tillförlitliga utredningar kan påvisa att spridningen inte
förorsakar risk för förorening av grundvattnet. På grundvattenområdens
bildningsområde bör man inte sprida fastgödsel. På områden som är
belägna mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan
fastgödsel spridas om spridningen sker på våren och gödseln
nedmyllas så fort som möjligt.
Avloppsvattnet från de sociala utrymmena i djurstallet bör
transporteras till en anläggning med tillstånd att behandla
ifrågavarande avfall.
För spridning av gödsel bör det finnas minst 147 ha åker till förfogande.
Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad konstaterar följande i sitt
utlåtande:
För att förhindra att luktolägenheter uppstår bör de planerade
flytgödselbrunnarna fyllas på underifrån samt förses med flytande
täckning eller fast tak. På åkrar belägna på bildningsområdet för
grundvatten får inga organiska gödselmedel spridas. På
skyddsområdet mellan bildningsområdet och grundvattenområdets
yttre gräns kan dock komposterad fast gödsel spridas. Dessutom
konstaterar miljö- och byggnadsnämnden att på ca 150 meters avstånd
från den planerade fjärrgödselstaden på lägenhet Österåker RN:r 6:97
finns ett fritidshus.
Stadsstyrelsen i Nykarleby stad förordar ansökan i enlighet med
byggnadskontorets utlåtande dock med påpekandet om en ytterligare
utredning av fjärrgödselbrunnens placering.
Byggnadskontorets utlåtande: Det ansökta byggnadsprojektet ligger
väster om byn Kovjoki. Utbyggnaden kommer att ske med stöd av en
separat tillståndsprocess och i samband med utbyggnaden bör man
bedöma konsekvenserna av de planerade åtgärderna. När
produktionsanläggningarnas storlek växer så utökas även
skyddszonerna. I området närhet finns endast spridd bosättning och
jord- och skogbruksmark. Bostäder finns huvudsakligen norr och öster
om anläggningen. Söder om produktionsanläggningen finns ett
betydande grundvattenområde. Avståndet till grundvattenområdet är
drygt 0,6 km. Kortaste avståndet till en enskild bostad är ca 0,4 km och
något längre till de befintliga gårdsgrupperna. Byskolan finns på östra
sidan av riksvägen och det kortaste avståndet till skolan är ca 0,8 km.
Den planerade utvidgningen sker i riktning bort från skolan.
7
För det område som ansökan gäller finns ingen annan
markanvändningsplan med rättsverkan än landskapsplanen för
Österbotten.
Byggnadskontoret anser att bedömningen av allmän miljöpåverkan och
granskning av tillståndsvillkor främst hör till miljö- och
byggnadsnämndens avgörande. Med beaktande av ovanstående torde
stadsstyrelsen konstatera att verksamheten åtminstone ur
markanvändningssynpunkt kan idkas av Rankens Ranch både på den
nuvarande platsen och där den nya lösdriftsladugården är planerad.
Beträffande den planerade fjärrgödselbrunnen anser byggnadskontoret
att man borde utreda en bättre placering för brunnen. I närheten av den
planerade brunnen finns både ett vattendrag och en befintlig
byggnadsplats (bostad). Detta framgår dock inte av den bristfälliga
situationsplanen i A3-format (dat. 10.11.2011, ri J. Kauppinen).
Flyttåtgärden skulle därtill vara möjlig då sökanden äger betydande
markområden.
Anmärkningar och påminnelser
Med anledning av ansökan har Fab Nykarleby Bostäderhyresfastigheten Granskog i Kovjoki/Stefan Grahn inlämnat en
anmärkning till regionförvaltningsverket. I anmärkningen har framställts
att det är viktigt att avföringen från djur skyddas så gott det går från fukt
och värme, att fluglarver kläcks i avföringen när det blir tillräckligt varmt
och fuktigt och att alla uppsamlingsplatser borde förses med tak.
Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande
Sökanden har med ett brev daterat 18.2.2013 reserverats möjlighet att
bemöta de utlåtanden och anmärkningen som har inkommit om
ansökan. Sökanden har inkommit med bemötandet 21.2.2013 i vilket
följande framförts:
Vid besöket av representanter för Nykarleby stads Miljö- och
byggnadsnämnd samt ELY-centralen på den planerade byggplatsen
för det nya djurstallet för mjölkkor diskuterades gödselhanteringen och
representanterna informerades om att alla gödselbrunnar som inte
förses med fast tak kommer att inhägnas med galler eftersom det för
oss inte ses som någon praktisk möjlighet att lämna bort detta skydd.
Både djur och människor kommer att röra sej i närheten av dessa och
skyddsgaller finns även inritade på ritningarna.
Flytgödsel från nötkreatur har den egenskapen att den separeras i
brunnen och den tunna delen sjunker neråt och ett torrt lager blidas på
8
ytan. Detta i sig gör att en öppen gödselbehållare automatiskt förses
med ett torrt täcklager och är mycket lätt att täcka med torv eller leca.
Vind och värme påverkar inte nämnvärt denna yta när behållaren
påfylls underifrån, vilket även påpekades i anhållan.
Avloppsvatten från sociala utrymmen tas i nuläget omhand av godkänd
entreprenör för bortransport och så kommer det att fortsätta, vilket
ingår i vår anhållan.
Vår gård söker om miljöbidrag från EU och har två år blivit föremål för
slumpvisa helgårdsgranskningar varvid det har konstaterats att alla
skyddszoner
vid
vattendrag,
grundvattenområden
och
bildningsområden har iakttagits. EUs krav på skyddszoner torde
sammanfalla med de skyddszoner som åberopas i de aktuella
utlåtanden som inkommit. Till vår gård har vi anskaffat spridningsareal
som överskrider den stipulerade för att kunna iaktta de skyddszoner
som fastställts i EU-direktiven.
I vår planering har vi utgått från att gården även skall ha en
överkapacitet vad gäller lagring av gödsel. De senaste åren med
mycket regniga somrar och höstar har visat att ettårs lagringsutrymmen
inte alltid räcker till och vi vill försäkra oss om att vi inte ställs inför detta
faktum att lagringsutrymmena är fulla när vintern kommer. Det måste
finnas en reserv som gör verksamheten flexibel. Den planerade
fjärrgödselbrunnen kommer att utgöra detta extra lager och kommer att
stå tom under största delen av året och endast användas ifall lagren
hemma inte räcker till under vinterhalvåret. Brunnens användning och
placering kommer att diskuteras med miljö- och byggnidsnämnden i
Nykarleby.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE
Behandlingsavgörande
fjärrgödselbrunnen
för
fjärrgödselstaden
och
Regionförvaltningsverket lämnar ansökan obehandlad till den del den
berör
fjärrgödselstaden
och
fjärrgödselbrunnen.
Regionförvaltningsverket tar dock i tillståndsprövningen och
tillståndsbestämmelserna
i
beaktande
uppgifterna
om
fjärrgödselstadens och fjärrgödselbrunnens volym.
Avgörandet av miljötillståndet
Regionförvaltningsverket beviljar Ranckens Ranch miljötillstånd för
mjölkproduktion och utvidgning av verksamheten på lägenheterna
Backlund RN:r 1:90, Nybygge RN:r 3:6, Ranck RN:r 4:1 och Granliden
RN:r 4:5 i Kovjoki by i Nykarleby stad. Förläggningsplatsen framgår av
9
situationsplanen (daterad 10.11.2011) samt av lägeskartan som
bifogats beslutet.
Miljötillståndet beviljas för hållande av sammanlagt högst 143
mjölkkor, 131 kvigor och 46 kalvar (under 6 månader).
TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER
1. Ladugårdens konstruktion
fastgödsel, urin och ensilage
samt
lagring
av
flytgödsel,
Flytgödseln, avloppsvattnet från mjölkrummet och övrigt tvättvatten
från djurstallen, som uppkommer i djurhushållningen, skall lagras i
flytgödselbrunnar av vattentätt material på ett sådant sätt att de inte
kommer ut i miljön. För den djurmängd som framförts i ansökan bör det
finnas en total lagringsvolym för flytgödsel, tvätt- och regnvatten,
avloppsvatten från mjölkrummet och pressad vätska från
ensilagefodret på minst 6 393 m3.
Den fasta gödseln som uppkommer i djurhållningen skall lagras i en
gödselstad med vägg- och bottenkonstruktioner av vattentätt material.
För lagring av fast gödsel bör gödselstädernas lagringsvolym vara
minst 160 m3. Urinen skall lagras i urinbrunnar av vattentätt material
För lagring av urinen bör brunnarnas lagringsvolym vara minst 18 m3.
Golvet i den nya lösdriftsladugården, flytgödselrännorna, de nya
flytgödselbrunnarna och pumpbrunnen skall byggas av vattentät
betong (minst klass K30-2) enligt jord- och skogsbruksministeriets
byggnadsdirektiv.
Den nya flytgödselbrunnen i anslutning till den nya ladugården skall
planeras och byggas så att den vid behov skall kunna förses med fast
tak. Den nya flytgödselbrunnen (2 500 m3) i anslutning till den nya
ladugården och fjärrgödselbrunnen (1 500 m3) skall vara uppförda och
klara att tas i bruk före verksamheten i den nya ladugården inleds.
Gödsellagrens lastningsområden skall göras tätbottnade av t.ex.
betong eller asfalt och vara klara att tas i bruk före verksamheten i den
nya ladugården inleds. Gödselbrunnar utan fast tak skall utrustas med
tillräckligt tätt och minst 1,5 meter högt skyddsnät, mätt från marken,
enligt jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv.
Avloppsvatten från mjölkrummet och övrigt tvättvatten från ladugården
skall ledas till flytgödselbrunn. Avloppsvattnet från ladugårdarnas
sanitära utrymmen skall ledas till separata slutna brunnar. De slutna
brunnarna skall tömmas tillräckligt ofta och avloppsvattnet skall
levereras till ett avloppsvattenreningsverk eller annan anläggning som
har tillstånd att behandla ifrågavarande avfall.
10
Lagringsutrymmena för flytgödsel, fastgödsel och urin bör tömmas
grundligt en gång per år, de bör regelbundet kontrolleras och
eventuella brister åtgärdas omedelbart.
Lagringen av ensilagefoder får inte förorsaka förorening av yt- och
grundvatten eller marken. Ensilagefodrets pressaft skall ledas från
plansilon till en sluten brunn av vattentätt material som är försedd med
betonglock. Från den slutna brunnen skall pressaften flyttas till en
flytgödselbrunn för förvaring eller under växtperioden direkt spridas på
åkern.
2. Hantering och utnyttjande av flytgödsel, fastgödsel och urin
Flytgödsel, fastgödsel, urin och avloppsvatten från mjölkrummet och
övrigt tvättvatten från ladugårdarna bör i första hand utnyttjas som
gödsel på åker. Gödseln kan också föras för behandling till anläggning
med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet
av gödseln inlämnar ett skriftligt avtal till tillsynsmyndigheten. För
spridning av flytgödsel, fastgödsel, urin, avloppsvattnet från
mjölkrummet och övrigt tvättvatten från ladugården bör det oavbrutet
finnas 152 ha lämplig åker till förfogande. Om det sker ändringar i
gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas åt övervakaren av
tillståndet på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.
Om det i anslutning till ladugårdarna tvättas utrustning som är avsedd
för transport och spridning av gödsel eller djurtransporter, bör
tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet skall ledas till en
gödselbrunn eller en skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruket
eller föras till en anläggning med miljötillstånd.
Hanteringen och lagringen av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att
det inte uppstår förorening, sanitär olägenhet eller uppkommer annan
väsentlig olägenhet för grannarna. Anordningarna och fordonen som
används vid transporten av gödsel/urin skall vara sådana att det under
tömningen av brunnarna och gödselstaden eller under transporterna
inte inträffar utsläpp. Om gödsel/urin kommer ut i miljön bör gödseln
omedelbart avlägsnas och området städas.
Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår
bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Spridningen av gödsel/urin
måste ske på ett sådant sätt att luktolägenhet inte förorsakas
bosättningen i närheten av spridningsarealerna. För flytgödsel och urin
rekommenderas placeringsgödsling. Lastning och transport av
gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår utsläpp i
miljön,
diken,
vattendrag,
grundvatten
eller
på
vägar.
11
Gödseltransporterna bör ordas så, att de inte medför oskäliga men för
övriga väganvändare.
Vid spridning av gödsel/urin bör man ta i beaktande markkarteringen
av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln/urinen samt växternas
näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning
931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från
jordbruket.
Gödsel/urin och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt
mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel/urin får inte spridas
under tiden 15.10. - 15.4. Om marken är ofrusen och torr så att inget
rinner ut i ett vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning,
kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november och
utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller
vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På
åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är
kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15
april, med undantag för det växtbestånd som anläggs.
Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter
är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden
på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 %.
Ytgödsling med kreatursgödsel är förbjuden om åkerns genomsnittliga
lutning överstiger 10 %. Vid spridning av flytgödsel lämnas runt
brunnar, som används för anskaffning av hushållsvatten, en skyddszon
på 30-100 meter som inte gödslas.
Spridning av flytgödsel, urin, eller andra flytande organiska
gödselmedel är förbjudet på grundvattenområden. Spridning är tillåten
endast i specialfall, om verksamhetsidkaren på basen av
markundersökningar eller motsvarande tillförlitliga utredningar kan
påvisa att spridningen inte förorsakar risk för förorening av
grundvattnet. På grundvattenområdens bildningsområde bör man inte
sprida fastgödsel. På områden som är belägna mellan
bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan fastgödsel
spridas om spridningen sker på våren och gödseln nedmyllas så fort
som möjligt.
Vid transport, användning och spridning av avloppsvatten från
mjölkrummet och tvättvatten från ladugårdarna bör det som ovan
bestämts om transport, användning och spridning av flytgödsel, urin
och andra flytande organiska gödselmedel följas.
Vid överlåtelse av gödsel/urin bör verksamhetsidkaren försäkra sig om,
att mottagarna är informerade om gödsel/urinanvändningen och har för
avsikt att sprida gödseln/urinen enligt gällande bestämmelser.
12
3. Minskning av luktolägenheter
Den nya och den befintliga flytgödselbrunnen i anslutning till den nya
ladugården bör fyllas på underifrån. Båda flytgödselbrunnarna bör
förses med tak eller täckas med minst 10 cm tjock flytande täckning
t.ex. torv, styrox-kulor eller annat motsvarande material. Man bör
försäkra sig om att den flytande täckningen täcker hela slamytan t.ex.
genom att förse gödselbrunnarna med vindskydd. Pumpbrunnen i
anslutning till den nya ladugården bör förses med betonglock och fyllas
på underifrån. De befintliga flytgödselbrunnarna, urinbrunnarna och
gödselstaden som är försedda med fast tak skall också i fortsättningen
vara takförsedda.
För att minska på luktolägenheterna skall utrymmena i ladugårdarna
hållas rena och temperaturen så låg som möjligt. Området runt
ladugårdarna, flytgödselbrunnarna och gödselstaden samt färdvägarna
skall hållas rena och i gott skick.
Foder skall förvaras i täckta byggnader, täckta behållare eller på annat
sätt skyddade så att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i
kontakt med fodret.
Gödsel/urin som sprids ut bör nedmyllas omedelbart dock senast inom
ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i
växande gröda. Vid spridning av gödsel/urin, inom en radie av 500 m
från ladugårdarna, skall gödseln/urinen myllas ner inom fyra timmar
efter att gödseln spridits ut. Spridningstidpunkten bör väljas så att
olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av
gödsel/urin.
4. Avfallshantering
Lagringen och behandlingen av avfallet som uppstår i verksamheten
skall ordnas så, att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet,
nedskräpning, luktolägenhet eller förorening av marken, yt- eller
grundvattnet eller andra olägenheter för hälsa eller miljö.
Farligt avfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till ett
mottagningsställe för farligt avfall. I övrigt ska avfallshanteringen ske i
enlighet med Nykarleby stads avfallshanteringsbestämmelser.
5. Döda djur
Döda djur och annat djuravfall, som uppstår i verksamheten, skall så
fort som möjligt föras till en anläggning som har miljötillstånd att ta
emot och behandla i fråga varande avfall. Långvarig lagringen av döda
13
djur och annat djuravfall bör undvikas och kortvarig lagring bör ordnas
så att den inte förorsakar olägenhet för hälsa, luktolägenhet eller
osnygghet. Djuravfall får inte grävas ner.
Om djurkroppar eller annat djuravfall lagras på vintern (under
köldperioden) över tre dygn och under andra tider över två dygn skall
de förvaras i en tät kadaverbox som kan nedkylas eller på annan
motsvarande plats som är avsedd för kylförvaring av djurkroppar.
Om djurkroppar lagras endast kortvarigt (under 2 dygn) bör lagringen
ske på tätt underlag och djurkropparna bör vara övertäckta så att de är
skyddade för regn och skadedjur. Lagringsplatsen skall vara placerad i
skugga om den inte är inomhus.
6. Lagring av kemikalier och bränsle
Kärlen som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med
lock och av kärlen bör framgå innehållet. Kemikalierna bör förvaras i
låsta utrymmen.
Bränslecisternen skall i enlighet med ansökan vara dubbelmantlad.
Bränslecisternen bör vara utrustad med överfyllningsskydd,
spärrmekanism för hävert och låsmekanism. Åtgärderna skall vara
utförda senast 31.12.2013.
I närheten av bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv eller
annat motsvarande material för uppsugning av bränsle vid eventuella
läckage. Eventuella läckage ska omedelbart anmälas till brand- och
räddningsmyndigheten.
7. Kontroll och rapportering
Flytgödsel-, urin- och pumpbrunnarna samt deras täckning,
gödselstädernas, avfallsutrymmenas och bränslecisternernas skick
skall kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller
anläggningarna upptäcks skador eller funktionsstörningar, som kan
leda till utsläpp eller olägenhet, skall de omedelbart åtgärdas.
Den fasta gödseln, urinen och flytgödseln skall analyseras med
avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone var
femte år.
Verksamhetsidkaren ska föra bok över verksamheten och årligen
rapportera följande uppgifter om föregående års verksamhet:
- uppgifter om djurmängder
-mängderna flytgödsel, fastgödsel och urin som uppkommit i
verksamheten (m3/år)
14
-uppgifter om vart flytgödsel, fastgödsel och urinen förts eller
mottagare och tidpunkt
-uppgifter om döda djur (st./år eller t/år) och vart de förts för
behandling samt tidpunkt
- analysresultaten av flytgödseln, fastgödsel och urin
-uppgifter om eventuella störningar i verksamheten eller andra avvikande
situationer
- uppgifter om nya eller förändrade spridningsarealer och –avtal samt
kartor
Uppgifterna om verksamheten bör årligen sändas till närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och
naturresurser före utgången av februari månad om inte
tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första
skickas i elektronisk form via ItellaTYVI-systemet (www.tyvi.fi).
8. Övriga bestämmelser och ändring av tillstånd
Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen
bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta i bruk den. Om
utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den
bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan krav ställas på att
tillståndsbeslutet skall ändras.
Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller
nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till
tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya
tillståndshavaren meddelas till tillsynsmyndigheten. Om verksamheten
ändras eller utvidgas väsentligt ska ett nytt miljötillstånd sökas för
verksamheten.
9. Anmälan om ibruktagandet
Verksamhetsidkaren bör anmäla om ibruktagandet av den nya
ladugården och de nya flytgödselbrunnarna till tillsynsmyndigheten
minst 30 dagar innan verksamheten inleds.
MOTIVERINGAR TILL AVGÖRANDET
Motivering till behandlingsavgörandet
Regionförvaltningsverket
anser
att
fjärrgödselstaden
och
fjärrgödselbrunnen, som framställts i ansökan, inte tillsammans med
ladugårdarna utgör en sådan teknisk och funktionell helhet, som avses
i 35 § 4 mom. i miljöskyddslagen, att det skulle finnas skäl att granska
deras miljökonsekvenser tillsammans. På grund av avståndet mellan
ladugårdarna och fjärrgödselstaden (1,7 km) och avståndet mellan
15
ladugårdarna och fjärrgödselbrunnen (2,3 km) riktar sig inte deras
miljöpåverkan
till
samma
område.
Bedömningen
av
miljötillståndsbehovet för fjärrgödselstaden och fjärrgödselbrunnen
görs av Nykarleby stads miljö- och byggnadsnämnd.
Förutsättningar för beviljande av tillstånd
Enligt 41 § 1 mom. i miljöskyddslagen beviljas ett miljötillstånd om
verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöskyddslagen och i
avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av
dem.
Enligt 42 § 1 mom. i miljöskyddslagen kräver beviljande av tillstånd att
verksamheten,
med
beaktande
av
tillståndsvillkoren
och
verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra
verksamheter medför 1) olägenhet för hälsan, 2) annan betydande
förorening av miljön eller risk för sådan, 3) konsekvenser som förbjuds
i 7-9 § i miljöskyddslagen, 4) leder till försämring av speciella
naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan
från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det
område som påverkas av verksamheten, 5) sådant oskäligt besvär
som avses i 17 § 1 mom. lagen angående vissa
grannelagsförhållanden. Enligt mom. 2 i paragrafen får verksamheten
inte placeras i strid med detaljplanen. Vid placeringen skall dessutom
iakttas 6 §. Enligt 6 § i miljöskyddslagen skall verksamhet som medför
risk för förorening av miljön om möjligt placeras så att verksamheten
inte orsakar förorening eller risk för förorening samt så att förorening
kan motverkas.
Enligt 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden får
bland annat en fastighet eller byggnad inte användas så att grannarna
eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i
närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön
som t.ex damm, lukt eller buller. Enligt samma paragrafs andra
moment skall vid bedömningen av hur oskäligt besväret är beaktas de
lokala förhållandena, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och
varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra
motsvarande omständigheter.
Enligt 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med
behövliga villkor om hindrande av förorening bland annat om utsläpp,
hindrande och begränsning av utsläpp och utsläppsstället, avfall samt
minskning av avfall och dess skadlighet. Enligt 46 § 1 mom. i
miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om
driftskontroll, kontroll av verksamhetens utsläpp och avfall samt
verksamhetens miljöpåverkan.
16
Tillståndsprövning och motivering till avgörandet
Regionförvaltningsverket beviljar miljötillstånd, eftersom verksamheten
enligt ansökan kan ordnas enligt kraven i miljöskyddslagen och
avfallslagen samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem.
Då man tar i beaktande de givna tillståndsbestämmelserna,
ladugårdarnas placering, djurantalet i ladugårdarna samt den nya
ladugårdens placering i förhållande till grannarna, förorsakar
verksamheten inte sådan olägenhet eller oskäligt besvär för
omgivningen som avses i lagen.
Djurhållningsverksamhet
på
ifrågavarande
plats
uppfyller
förutsättningar för beviljande av tillstånd under förutsättning att
tillståndsbestämmelserna beaktas. Beviljandet av miljötillstånd kräver
inte att verksamheten skulle vara helt luktfri eller inte medföra några
olägenheter.
Regionförvaltningsverket har ställt krav på att den befintliga och den
nya flytgödselbrunnen i anslutning till nya ladugården skall förses med
tak eller flytande täckning och att brunnarna skall fyllas på underifrån
för att minska luktolägenheterna. På samma grunder har krav ställts på
att den nya pumpbrunnen förses med betonglock samt att de befintliga
flytgödselbrunnarna, urinbrunnarna och gödselstaden som är försedda
med fast tak också i fortsättningen skall vara takförsedda. För att
minska antalet fåglar och andra skadedjur kring ladugården har krav
ställts på hanteringen och förvaringen av gödsel, foder, döda djur och
avfall.
Motiveringar till tillståndsbestämmelserna
Tillståndsbestämmelse 1. Krav har ställts på lagringen av flytgödsel,
fastgödsel, urin, avloppsvattnet från mjölkrummet, tvättvatten från
ladugårdarna och regnvatten så att lagringsvolymen motsvarar 12
månaders lagringsbehov (statsrådets förordning om begränsningar av
utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, 931/2000). Kravet på
lagringstid samt på att golvet i den nya ladugården, de nya
flytgödselbrunnarna, pumpbrunnen och flytgödselrännorna skall
byggas av vattentätt material (JSM-BBA C4 byggnadsbestämmelser
och -anvisningar), kravet på att gödsellagringsutrymmena skall
kontrolleras regelbundet och eventuella brister åtgärdas omedelbart
har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och
grundvattnet, olägenheter för hälsa och för att främja den allmänna
trivseln i miljön.
Enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C4/10.1.2002) bör flytgödselbrunnar utan fast
17
tak förses med tillräckligt tätt och minst 1,5 meter högt skyddsnät, mätt
från marken.
Med kravet på att lagringsutrymmena för flytgödsel, fastgödsel och urin
skall tömmas grundligt en gång per år försäkrar man sig om att
lagringsutrymmenas nyttovolym består. I samband med tömningen kan
lagringsutrymmenas skick kontrolleras.
Avloppsvattnet från de sanitära utrymmena skall ledas till en separat
sluten behållare och levereras till anläggning som har miljötillstånd att
behandla ifrågavarande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på
annat av kommunen godkänt sätt, i enlighet med statsrådets
förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i
områden utanför avloppsnätet.
Krav på att pressaften från ensilagefodret skall ledas till en sluten
brunn har ställts för att förhindra förorening av marken och yt- och
grundvattnet.
Tillståndsbestämmelse 2 har utfärdats för att övervaka att spridningen
och hanteringen av gödseln/urinen sker sakenligt, så att det inte
uppstår förorening av yt- och grundvattnet eller olägenheter för hälsan.
Behovet av spridningsareal grundar sig på kraven i miljöministeriets
anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel 1/2010. Behovet av
åkerareal är minst en hektar per 1,3 mjölkko, en hektar per 3,5 kviga
och en hektar per 11 kalvar (under 6 månader). Verksamhetsidkaren
har framställt tillräckligt med åkerareal för spridning av gödsel.
Gödseln/urinen bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra
urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att trygga grundvattnets
kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30-100 m från en brunn för
hushållsvatten. Avståndet är beroende av höjdförhållandena i
terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. För att förhindra risk
för förorening av grundvatten är spridning av flytgödsel, urin eller andra
flytande organiska gödselmedel förbjudet på klassificerade
grundvattenområden.
Tillståndsbestämmelse 3 har utfärdats för att minska luktolägenheterna
från ladugårdarna, för att förhindra att det uppstår olägenheter för
hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön samt för att
förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur vid
ladugården.
Genom att täcka den nya flytgödselbrunnen och den befintliga
flytgödselbrunnen vid den nya ladugården med fast tak eller flytande
täckning och den nya pumpbrunnen med fast tak samt genom att
18
flytgödselbrunnarna vid den nya ladugården fylls på underifrån
minskas ammoniakutsläppen. Samtidigt förhindrar man att det uppstår
olägenheter för hälsan och miljön och den allmänna trivseln i miljön
främjas. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel/urin bör
gödseln/urinen nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter
att gödseln/urinen spridits ut. Vid spridning av gödsel/urin, inom en
radie av 500 m från ladugårdarna, skall gödseln/urinen myllas ner inom
fyra timmar efter att gödseln spridits ut.
Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja
att farligt avfall och annat avfall inte orsakar förorening av marken, ytoch grundvattnet. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en
fungerande avfallshantering, såsom att farligt avfall lämnas till sakenlig
behandling samt att återvinningsbart avfall hålls separat från annat
avfall och lämnas till sakenlig behandling.
Tillståndsbestämmelse 5 har utfärdats för att förhindra att det uppstår
olägenheter för hälsan och miljön, luktolägenheter och sanitära
olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är
verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering.
Döda djur bör så snabbt som möjligt lämnas till en mottagare som har
miljötillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om
hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att
användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt jord- och
skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om tillsyn över
anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om
användning av vissa biprodukter skall animaliskt högriskavfall
behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller
vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall.
Tillståndbestämmelse 6 om lagring av kemikalier och bränsle har
utfärdats för att förhindra att lagringen förorsakar förorening av marken
samt yt- och grundvattnet.
Tillståndsbestämmelse 7. Den årliga bokföringen över verksamheten
bör göras för att tillsynsmyndigheten skall ges den information som
behövs för att övervaka verksamheten.
Tillståndsbestämmelse 8. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med
kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och
därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga
tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med
anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan
tillståndsbeslutet ändras.
Genom anmälan om förändringar i verksamheten, såsom utvidgning
eller upphörande av verksamheten och förändringar i verksamhetens
19
inriktning eller andra för tillsynen väsentliga förändringar upprätthålls
kontakten till tillsynsmyndigheten. På basen av anmälan granskar
myndigheten förändringens inverkan på givna tillståndsbestämmelser
och huruvida det är skäl att ändra tillståndet.
Tillståndsbestämmelse 9. Anmälan om ibruktagandet av den nya
ladugården och de nya flytgödselbrunnarna har utfärdats av
tillsynsmässiga skäl. Anmälan kan göras antingen skiftligt eller
muntligt.
SVAR PÅ KRAV SOM FRAMLAGTS I DE GIVNA UITLÅTANDENA OCH PÅMINNELSERNA
Det som framförts i närings-, trafik- och miljöcentralens i Södra
Österbotten, ansvarsområdets för miljö och naturresurser,
miljöskyddsgruppens för livsmedelsproduktion utlåtande om att den
nya och den befintliga gödselbrunnen i anslutning till det nya djurstallet
bör fyllas på underifrån, att gödselbrunnar som inte är försedda med
fast tak skall förses med flytande täckning och att den nya
pumpbrunnen bör förses med fast tak har beaktats i
tillståndsbestämmelse 3. Kravet på att gödselbrunnar utan fast tak skall
inhägnas med staket har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 1.
Kravet på att flytgödsel, urin och andra flytande organiska gödselmedel
inte bör spridas på åkrar som finns på grundvattenområde har tagits i
beaktande i tillståndsbestämmelse 2. Kravet på att avloppsvattnet från
de sociala utrymmena bör transporteras till en anläggning med tillstånd
att behandla ifrågavarande avfall har tagits i beaktande i
tillståndsbestämmelse 1. Kravet på gödselspridningsareal har tagits i
beaktande i tillståndsbestämmelse 2.
Det som framförts i Nykarleby stads miljö- och byggnadsnämnds
utlåtande angående att de planerade flytgödselbrunnarna bör fyllas på
underifrån, förses med flytande täckning eller fast tak har tagits i
beaktande i tillståndsbestämmelse 3. Kravet på att inga organiska
gödselmedel får spridas på åkrar som är belägna på bildningsområdet
för grundvatten har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 2.
Angående konstaterandet att ett fritidshus är beläget ca 150 m från den
planerade fjärrgödselstaden har Regionförvaltningsverket lämnat
ansökan till den delen obehandlad, eftersom miljöpåverkan från
fjärrgödselbrunnen inte berör samma område som ladugårdarna.
Angående det som framförts i Nykarleby stads stadsstyrelses utlåtande
om kravet på att utreda en bättre placering av flytgödselbrunnen
konstaterar Regionförvaltningsverket att ansökan till den delen har
lämnats obehandlad eftersom miljöpåverkan från fjärrgödselbrunnen
inte berör samma område som ladugårdarna och att bedömningen av
tillståndsbehovet bör göras av Nykarleby stads miljö- och
byggnadsnämnd.
20
Kravet i anmärkningen på att alla uppsamlingsställen för gödsel borde
förses med tak har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelse 3.
BESLUTETS GILTIGHETSTID
Detta tillståndsbeslut är i kraft tillsvidare. Om en väsentlig förändring
sker i verksamheten skall en ny ansökan om miljötillstånd göras. Detta
beslut är i kraft tills ett beslut om en ny tillståndsansökan har vunnit
laga kraft.
Om verksamheten inte har påbörjats inom fem år från och med att
tillståndet har vunnit laga kraft kan den behöriga myndighet, som har
beviljat tillståndet, fatta beslut om att tillståndet förfaller.
Efter att detta beslut vunnit laga kraft ersätter det miljötillståndet som
Nykarleby stad miljösektion beviljat 10.3.1997.
JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA
Verksamhetsidkaren bör före 31.3.2023 till tillståndsmyndigheten
inlämna
en
ny
miljötillståndsansökan
för
justering
av
tillståndsbestämmelserna. Ansökningsblanketten ifylls i huvudsak på
samma sätt som då miljötillstånd söks. Till ansökan skall bifogas
utredningar som krävs enligt gällande bestämmelser. Dessutom skall
till ansökan bifogas de uppgifter som skall rapporteras enligt
tillståndbestämmelse 7 för år 2022, de senaste analysresultaten av
den fasta gödseln, flytgödseln och urinen samt en plan hur möjliga
miljöolägenheter från verksamheten kan minskas.
IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR
Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än
villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av
miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om
tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall
förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (56 § i miljöskyddslagen).
VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET
Den utvidgade verksamheten får inte inledas förrän tillståndsbeslutet
har vunnit laga kraft.
TILLÄMPADE LAGRUM
Miljöskyddslagen 28 §, 41–43 §, 45 §, 46 §, 55–56 §, 96–97 §, 100 §,
103 §, 105 §
Miljöskyddsförordningen 15–19 §, 21-22 §, 30 §
21
Avfallslagen (1072/1993) 6 §, 15 §, 17 § och 19 §, 51 §
Avfallslagen (646/2011) 148 §, 149 §
Statsrådets förordning om avfall (179/2012) 4 §, 7 §
Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 §
Statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vattnen av nitrater
från jordbruket (931/2000)
Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket
Därtill har följande beaktats:
Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och
byggnadsanvisningar (JSM-BBA C4/10.1.2002)
Statsrådets
förordning
(209/2011)
om
behandling
av
hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet.
Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte
är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över
anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om
användning av vissa biprodukter 850/2005.
Miljöministeriets anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel
AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN
Avgift 7 310 euro
Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och
personalförvaltning i Joensuu.
Enligt 105 § i miljöskyddslagen tas för behandlingen av
tillståndsansökan ut en avgift som fastställs enligt vad som bestämts i
lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och med stöd av
den i förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt
avgiftstabellen i bilagan till statsrådet förordning om avgifter till
regionförvaltningsverket (1572/2011) är den avgift som uppbärs för
behandlingen av en tillståndsansökan för djurstall av denna storlrek
7 310 euro. För behandlingen av ärendet tas avgiften enligt tabellen
eftersom arbetsinsatsen för behandlingen av ärendet motsvarar
behandlingen av ett tillstånd för ny verksamhet.
INFORMATION OM BESLUTET
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland informerar om detta
beslut genom kungörelse, enligt miljöskyddslagens 54 §, på Nykarleby
stads och Regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland officiella
anslagstavlor samt med meddelande i tidningarna Österbottens
Tidning och Pietarsaaren Sanomat.
22
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut får sökas, enligt miljöskyddslagens 96 §, genom
besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som
uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som
huvudärendet.
Besvärsanvisning medföljer som bilaga.
Miljöråd
Mikaela Rudnäs
Miljöinspektör
Åsa Eriksson
DISTRIBUTION
Beslut
Sökanden
För kännedom
Stadsstyrelsen i Nykarleby stad
Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,
ansvarsområdet för miljö- och naturresurser (elektroniskt)
Finlands miljöcentral (elektroniskt)
Meddelande om beslutet
Parterna, som särskilt fått meddelande om miljötillståndsansökan
BILAGOR
Besvärsanvisning
Lägeskarta
Situationsplan
23
BESVÄRSANVISNING
Bilaga 1
Besvärsmyndighet
Ändring i Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos
Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet
anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så
att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 2.4.2013.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan
beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd,
hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av
vederbörande
kommuner,
närings-,
trafikoch
miljöcentraler,
kommunala
miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges
-
-
det beslut i vilket ändring söks
ändringssökandens namn och hemkommun
den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka
ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen
ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress
[email protected], underrättas)
till vilka delar ändring söks i beslutet
vilka ändringar som yrkas i beslutet
de grunder på vilka ändring yrkas
ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
-
de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa
inte redan tidigare har tillställts myndigheten
fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över
ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften skall tillställas Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk
Besvärsskriften med bilagor skall lämnas in till Västra och Inre Finlands
regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag
före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller
e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så
att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under
tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Kontaktinformation för Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk
Rättegångsavgift
besöksadress:
postadress:
Wolffskavägen 35, 65200 Vasa
PB 200, 65101 Vasa
telefon:
telefax:
e-post:
öppettid:
0295 018 450
06-317 4817
[email protected]
kl. 8 – 16.15
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en
rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa
justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte
uppbärs
24
25