2010 – ett spännande år för yogan i Sverige. Medicinsk

Download Report

Transcript 2010 – ett spännande år för yogan i Sverige. Medicinsk

2010 – ett spännande år för yogan i Sverige.
Medicinsk Yoga nu i hjärtsjukvården
Suficirklar – stadig på alla plan
Från Köket: Rotchakra mat
Yogans historia i Sverige
Från Hippie till Hippt - 1
Sista sidan: Yogakonst!
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
innehåll
Nätmagasinet
MEDICINSK YOGA
Nummer 1 – 2010
__________________
göran har ordet
tema - rotchakrat
Grundare & utgivare
feedback & frågor
Göran Boll
internationella notiser
yoga i sverige
Redaktion
Göran Boll
Malin Rydesjö
forskning
miljö
Bidragande till detta nr
från köket
Åsa Holgén
mötet
Tina Nordlund
Charlotte Åström
yogakliniken
Pia Lindström
kolumnen
pass & meditation
medicinsk yoga som självhjälp
Illustrationer
Lisa Larsson
Konstfoto
kultur
Georg Sandgren
utbildning/kurser/workshops
Kontaktinformation
yoga landet runt
Tel 08 – 21 03 30
nästa nummer
[email protected]
sista sidan
www.medicinskyoga.se
Denna nättidning är
publicerad av IMY
INTENTION:
IMY har som syfte och intention att sprida kunskap om
yoga som läkekonst, rehab och terapi, brett in i det
svenska samhället.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Institutet för Medicinsk
Yoga
göran har ordet
Hej Yogi !
Varmt välkommen till det första numret av Nätmagasinet Medicinsk Yoga. Det är med stor
glädje och stolthet jag lämnar över det till dig.
Jag har hållit på en del med tidningar förr:
papperstidningen Svensk Yoga och nättidningen Yoga-Nytt, men detta är första
gången jag står bakom hela processen själv.
Namnet, design och komposition, sidstruktur,
bildval, färg- och rubriksättning m.m. Tidningen
är nu precis så som jag vill ha den och jag
hoppas att den ska fungera för dig också.
Det jag strävar efter är att skapa
en facktidning för Medicinsk
Yoga, som ska kunna vara
intressant för en instruktör,
lärare eller terapeut i yoga att
läsa. Den ska kunna hitta läsare
bland läkare, psykologer, sjuksköterskor och sjukgymnaster
och även utgöra en lockelse för
den yogaintresserade privatpersonen.
Vi står inför ett omvälvande nytt år med ett tydligt
stegrat tempo på alla nivåer. Världen står inför
gigantiska utmaningar, där vi bland annat dag för
dag ser ett tydligt perspektivskifte mellan öst och
väst ske inför våra ögon. Moder Natur ruskar
nyckfullt om planeten. Iskallt och kokhett. Globala
influensa epidemier. Jordbävningar. Valår i
Sverige, två tydliga block står mot varandra på ett
sätt vi inte tidigare sett. Maskorna i de sociala
skyddsnäten glesas ut – Det är mycket nu…
I det stora och det lilla kommer människor i kläm,
mår allt sämre och får samtidigt allt mindre hjälp.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga avser att förena sig
med det växande internationella nätverk av ”fyrtorn”
som strävar att sprida ljus och harmoni i denna
accelerande globala process. Ett bland många
glimmande ljus som visar på kraften i yogan som
läkekonst, rehab och terapi; som informerar om
forskning på yoga, intervjuar intressanta ljusbärare
och eldsjälar vilka liksom vi strävar att visa
människor vilket oerhört kraftfullt medvetandehöjande, energigivande och transformerande
verktyg yoga och meditation kan vara – viktiga för
den tid vi lever i just nu.
Vi berättar om sådant som händer i världen och i
Sverige, kopplat till yoga och forskning, yogans väg
in i vården. Du får träffa människor som arbetar
med yoga och människor som blivit hjälpta av
yoga. Här finns konkreta övningar att pröva, hela
pass och kraftfulla meditationer ur den
kundaliniyogiska traditionen. Mat som läker och
balanserar, tips, länkar och recensioner, kloka
tidlösa ord från visa män och kvinnor som ägnat
sina liv åt att tjäna människorna – och en del annat.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga distribueras via
nätet kostnadsfritt till alla intresserade läsare.
Tidningen har inga annonsintäkter, inga sponsorer.
Vi når allt fler läsare tack vare dig som läser
tidningen, att du gillar det du läser och skickar
länkar vidare till alla dina e-kontakter, kollegor
på jobbet, klienter och patienter, släktingar och
vänner som på så sätt får upp ögonen för yoga
som ett vitalt och viktigt verktyg i sina liv. Man
kan sprida ljus och harmoni på många olika
sätt. Tack för att du hjälper oss att sprida
kunskap om yoga på detta sätt!
Må så gott!
Göran
Truth is one – Paths are many!
Gandhi
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
tema – rotchakrat
Grunden är viktig !
Det underliggande temat i
NMY under hela 2010 är
Chakrasystemet. Alla som
aspirerar på att söka förstå
människan som energivarelse kommer förr eller
senare att stöta på detta
begrepp. Så vi börjar med
att reda ut vad det är innan
vi sedan går in i Rotchakrat
som är temat för just detta
nummer.
Chakrasystemet är centralt
inom den yogiska filosofin.
Enligt detta tankesystem, som
bl.a. Jung fördjupade sig när
han formade sina idéer om
psyket
och
det
undermedvetna,
är
kroppen
sammanlänkad via kanaler i
människans olika kroppar
eller energiskikt. Centralt
löper en huvudkanal längs
ryggraden, detta är kroppens
stora praniska kanal. Precis I
gränsskiktet mellan den vitala
energikroppen
och
den
fysiska kroppen finns sju
stora centra, chakra, som
representerar olika delar av
människan
och
hennes
utveckling.
CHAKRA
Ordet Chakra (stavas ibland
cakra) betyder hjul och är ett
begrepp inom olika asiatiska
kulturer och sedan hundra år
tillbaka även inom New Agerörelsen. Chakra, som energifenomen anses uppstå som
och vara knutpunkter där
olika meridianer eller nadis
som yogan kallar dem,
kanaler fyllda med flödande
livsenergi, prana, möts och
korsar varandra. Det är i
dessa knutpunkter, i dina
chakra som den fysiska
kroppen
möter
energikroppen. Det finns tusentals
chakra i och på kroppen och i
auran runt omkring den
fysiska kroppen. Generellt när
man talar om chakra menar
man dock de stora energiknutarna som finns längs
kroppens mittlinje och de
brukar anges som varande
sju till antalet.
En skada eller sjukdom i
kroppen
påverkar
flödet
genom olika chakra – och
tvärtom. Kroppens andliga
och
fysiska
funktioner
påverkas av detta flöde. För
att uppnå jämvikt, balans i
kroppen behöver flödet vara
fritt och ohämmat genom hela
chakrasystemet.
Det är inte det lättaste att
beskriva detta komplexa,
måndimensionella
energisystem för den oinvigde utan
att det blir luddigt, flummigt
och bara låter konstigt. När
jag sitter i en enskild session
med en klient, som knappt
ens hört uttrycket innan och
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
ska beskriva vad som ligger i
botten på hans eller hennes
besvär
brukar
jag
lite
förenklat beskriva det så här:
– Chakrasystemet är ett sätt
att försöka beskriva dig mer
som
en
kvantmekanisk
energivarelse än som en köttoch-blodmaskin.
En
bra
liknelse är elsystemet du har
där hemma. Det kommer in
en huvudledning som slutar i
ett proppskåp i hallen. Från
det proppskåpet går sedan
osynliga ledningar inne i alla
väggar till all de olika
funktionerna, diskmaskinen i
köket, TV:n i vardagsrummet,
badrumslampan, mobiltelefon
laddaren och locktången, alla
styrs de från det där lilla
proppskåpet över hatthyllan.
Tänk dig att det är du som är
lägenheten. Du har en
huvudledning som går genom
kroppen, det är ryggraden,
som ju faktiskt innehåller en
massa ledningar. På denna
huvudledning sitter inte bara
ett utan sju olika proppskåp,
eftersom du är lite mer
komplex än en trea i stan. Du
behöver fler proppar helt
enkelt. Dessa sju proppskåp
styr över alla dina funktioner,
fysiskt, mentalt, emotionellt,
allt som är du. Från proppskåpen
går
det
sedan
ledningar ut till alla rum, alla
delar av kropp och sinne,
yogan kallar dessa ledningar
nadis, inom den traditionella
kinesiska medicinen säger
man meridianer.
Detta är förstås en förenkling
av hur det egentligen ser ut
men det ger dig ändå en
hyfsad visuell bild av hur ditt
chakrasystem
fungerar.
Precis som att varje propp
hemma i hallen styr vissa rum
och vissa funktioner så styr
vart och ett av dessa sju
chakra eller proppskåp över
specifika delar av det system
som är du. Det styr vissa
kroppsdelar, vissa inre organ,
vissa hormonkörtlar och vissa
mentala
och
emotionella
funktioner. Man räknar dem
nerifrån och upp. Det första
sitter längst ner och det
sjunde sitter högst upp.
Vi kommer under 2010 att
nivå för nivå gå igenom hela
chakrasystemet, koppla det
till den fysiska kroppens olika
sjukdomar och obalanser och
ge exempel på yogaövningar,
pass och meditationstekniker
som enligt yogan påverkar
och balanserar respektive
chakra.
Temat
i
detta
första
nummer är ROTCHAKRAT.
Längst ner i bäckenbotten
sitter det första chakrat,
rotchakrat. Det står för dina
basbehov som människa, ger
stabilitet
och
balans
i
vardagen, det vi kallar
jordelementet. Att stå stadigt,
med fötterna djupt i myllan.
Rotchakrat styr över ben och
fötter och din bäckenbotten.
Inre organ som styrs av
rotchakrat är tjocktarmen. De
endokrina körtlarna som hör
till är binjurarna, dina stresshormonproducenter. Ett rotchakra i balans skapar god
grundtrygghet, god självkänsla och stabil emotionell
balans. Ett rotchakra ur
balans gör dig otrygg, rastlös,
lättstressad, deprimerad och
instabil. Åderbräck, förstoppning, diarré och hemorrojder är
några av de obalanser som
yogan kopplar till rotchakrat.
Många olika faktorer samverkar naturligtvis till obalans
och sjukdom men yogan
hävdar att grundorsakerna till
obalans i rotchakrat står att
finna i de allra tidigaste
barnaåren och även så långt
tillbaka
som
till
fosterperioden, de första nio
månaderna i mammas mage.
Mer om chakrasystemet
finns att läsa i IMYs
manual med samma
namn. Den finns att
beställa på IMY hemsida i YogaShop.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
feedback & frågor
Kommunikation är en av den nya tidens viktigaste trender
Internet, mobiltelefoner, bloggar, Facebook, Twitter m.m. Det är
svårt att hålla saker och ting hemliga idag. Alltid är den nån som
rotar rätt på hur det egentligen är och vad som faktiskt hände.
Information flödar i allt stridare strömmar över världen.
Att i allt detta vara tydlig, autentisk och sann – det är viktigt Det
skapar stabila relationer, och relationer är viktiga. Relationer är
något man bygger upp över tid och behöver underhålla, arbeta
med, för att de ska fungera, utvecklas och blomstra. Relationer
med nära och kära, vänner och släktingar, kollegor bekanta,
men också – och kanske framför allt, med dig själv. Att ta tid att
faktiskt lära känna dig själv.
Relationer är enligt den kundaliniyogiska traditionen den allra
högsta – och svåraste – formen av yoga. Det har många gånger
och på flera olika sätt uttryckts att anledningen till att världen
ser ut som den gör idag är att vi har tappat bort relationen till
naturen och till det allra djupaste inom oss själva. Att via
yogautövandet, meditationen lära känna sig själv på djupet och
därmed utifrån ett helt annat djup kunna möta världen och
människor som kommer i din väg.
NMY avser att arbeta på relationen med dig som läser denna
tidning. Ensamma med blicken i backen har vi vissa
begränsningar. Höjer vi tillsammans blicken över horisonten
finns inga gränser alls för vad vi kan åstadkomma.
Berätta för mig vad du tycker om det jag gör. Fråga mig det du
vill ha svar på. Det är vad denna sida handlar om. Vi skapar en
relation där vi börjar kommunicera med varandra.
Varmt välkommen att höra av dig med din
feedback, dina reflektioner och dina frågor!
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
feedback & frågor
Hej på er!
Snyggt och enkelt att läsa.
Gillar de uppiggande färgerna!
Önskemål: Fler frågor under
denna rubrik. Många hälsningar,
Johnny, Finland.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
internationella notiser
Yoga på allt fler sjukhus i USA
Yoga har genom årtusenden använts för att skapa balans och medvetenhet i människan. I USA är yoga idag i
många delstater på väg in i hälso- och sjukvården. Allt fler sjukhus erbjuder idag yogaträning till sin personal
men också – parallellt med den vanliga vården – till sin patienter.
Sjukhusprogram
inkluderar yoga för
personer med cancer
Holyoke Medical Center i
Springfield i västra delen av
Massachusetts
introducerar
2010 ett yoga program för
personer
som
genomgår
cancerbehandling
"Yoga
Under
Cancerbehandling" är en kurs över sex
gånger med start i januari 2010,
gratis för cancerpatienter som
kommer att undervisas av
yoga-instruktören Patty ZubiniWeiss.
bättra det övergripande fysiska
och psykiska välbefinnandet
hos cancerpatienter och hjälpa
till att att minimera bieffekter av
cancerbehandlingen.
Times Herald Record 2/12 09
http://www.mesotheliomanews.c
om/2010/01/01/free-yogaclasses-to-patients/
Dessa kvinnor visade också
mindre ökningar av IL-6 efter
påfrestande upplevelser än
andra kvinnor som var i samma
ålder och vikt, som inte var
yogautövare. IL-6 är en viktig
del i kroppens inflammatoriska
respons och har varit inblandat
i hjärtsjukdom, stroke, typ-2
diabetes, artrit och en mängd
andra åldersrelaterade försvagande sjukdomar. Minskad
inflammation kan ge betydande
kort- och långsiktiga hälsofördelar anser forskarna. 50
kvinnor i 40-årsåldern deltog.
The Republican 30/12 2009
http://www.masslive.com/living/re
publican/index.ssf?/base/living0/1262074548131940.xml&coll=1
Cancercenter i New
York erbjuder fria yoga
klasser till patienter
Littman Cancer Center vid St
Luke's Cornwall Hospital i New
York kommer att erbjuda
kostnadsfria yoga-klasser för
cancerpatienter två gånger i
månaden. Klasserna kommer
att hållas på nybörjarnivå med
början i januari, den första och
tredje torsdagen varje månad.
Yoga kan vara till nytta för
cancerpatienter eftersom den
är skonsam, terapeutisk och
kombinerar många olika former
av rörelse och motion. Den
mjuka träningen och de olika
andningsteknikerna kan för-
Yoga kan reducera
inflammationer
WASHINGTON – Daglig yoga
påverkar blodvärden och sänka
inflammatoriska processer i
kroppen som påverkas både av
normalt åldrande och stress,
visar en ny studie i USA.
Forskare vid Ohio State
University visade att kvinnor
som regelbundet utövade yoga
hade lägre halter av ämnet
Interleukin-6 (IL-6) i blodet.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
"Vi vet att inflammation spelar
en viktig roll i många sjukdomar. Yoga verkar vara ett
enkelt och roligt sätt att lägga
till ett moment som kan minska
risken för att utveckla hjärtsjukdomar, diabetes och andra
åldersrelaterade
sjuk-domar.
Detta är en enkel sak man kan
göra för att minska riskerna för
sjukdom, säger Ron Glaser,
professor i molekylär virologi,
immunologi och medicinsk
genetik.
Studien publicerades i tidskriften Psykosomatisk medicin.
(ANI)
Health News 12/1 2010
http://blog.taragana.com/health/
2010/01/12/yoga-cutsinflammation-18168/
yoga i sverige - notiser
Yogan på väg in i den svenska
hälso- och sjukvården...
Yoga har funnits i Sverige sedan slutet av 1940-talet. Den började på 1980- och 90-talet spridas till många stora
arbetsplatser. 1998 började det forskas på yoga i Sverige. På 2000-talet erbjöd alla gym och SPA yoga som en del
av sitt sortiment. Nu är yoga också på väg in i vården. Nedan aktuella notiser är goda exempel på allt detta.
Yoga tar sig in i den
svenska hälso & sjukvården
Yoga, massage och spa
– när kontorsanställda
själva får välja.
Nytt
center
för
Medicinsk Yoga öppnar
i Gnesta
– Hur kan yoga användas i
vården? Under hösten har
läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och massageterapeuter deltagit i utbildningen ”Medicinsk Yoga för
vårdande personal” på Yogainstitutet i Karlstad.
Hälsotrenden
har
slagit
igenom på bred front – även
på kontoren. Drömkontoret är
ljust, stilrent och ligger nära
hemmet. Kvinnor är enligt en
undersökning mer hälsofokuserade än män. De
värdesätter även den inre
hälsan och önskar sig saker
som ljusterapi, skratterapi och
yoga. Männen vill ha mer
förströelse, som flipperspel,
TV-spel och pingisbord. Detta
enligt Kontorsbarometern, en
oberoende, internet baserad
kanal som speglar kontorsanställdas åsikter i frågor som
rör kontor och arbetsmiljö.
Resultatet ger en tydlig
indikation om kopplingen
mellan lokalens arbetsmiljö
och hur medarbetarna mår
och trivs och hur effektivt de
jobbar.
Till sommaren 2010 öppnar
ett yogacenter för Medicinsk
Yoga
utanför Gnesta i
Sörmland. Att Satsa mitt i
krisen passar perfekt anser
grundaren Eva Klemming,
yogalärare och instruktör i
Medicinsk Yoga. Det är nu
människor behöver stressa
ner. Eva renoverar just nu för
fullt i Marielund norr om
Gnesta.
till
sommaren
planerar hon att öppna ett
renodlat yogaretreat här.
Så börjar en intressant artikel
i Nya Wärmlands Tidningen i
december 2009. Läs hela
artikeln här:
http://nwt.se/mera/xtra/article630
958.ece
____________________________
Män i Sverige med
Cancer får träna yoga
Onsdagen den 20 januari
startar speciella samtalsterapi- och yogagrupper för
män
med
cancer
på
Akademiska sjukhuset.
Svensk Leverantörstidning 4/1
2010
http://webnews.textalk.com/se/art
icle.php?id=408492
Källa NewsDesk 29/1
2010
http://www.mynewsdesk.com/se/
pressroom/akademiska_sjukhuse
t/pressrelease/view/maen-medcancer-faar-egen-rehabgrupp362993
Södermanlands Nyheter 5/1 2010
http://www.sn.se/nyheter/gnesta/
1.592804
____________________________
Tina Nordlund tar yoga
in i den svenska damfotbollen i Umeå IK.
Expressen 11/1 2010. Läs mer:
http://fotboll.expressen.se/Nyhete
r/1.1839698/tina-nordlunds-kamphar-varit-tufft
Läs även Tinas kolumn
längre fram i detta nummer.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
yoga i sverige
…inte bara på väg – Nu ÄR Yoga
en del av den svenska vården!
Att få in en alternativ/komplementär behandlingsmetod i den svenska hälso- och sjukvården
är ingen enkel sak, det vet alla. Så, när en docent på Karolinska Institutet 1997 kom på en
session till mig på IMY och fick yogaövningar för sin axel och sedan några månader senare
ringde och frågade om jag kunde tänka mig att delta i den första svenska vetenskapliga
studien med yoga mot kroniska ryggbesvär, då fanns inte tanken i mitt huvud att detta tolv år
senare skulle vara en reguljär del av svensk hälso- & sjukvård – men så blev det.
Den 27:e januari 2010 klockan 09.15 började hjärtintensiven på Danderyds sjukhus, strax norr
om Stockholm, rehabilitera hjärtinfarktpatienter med hjälp av Medicinsk Yoga som en del av
sin ordinarie verksamhet – och det var jag som stod där och lärde patienterna att andas djupt
genom näsan och mjukt flexa sina kroppar. Jag stod där, guidade dem in i djupavslappning
och ledde dem in i meditation – och tänkte tanken:
– Woow! Hur blev det så här?
Det är en fascinerande
historia. Historien om hur en
urgammal holistisk metod för
medvetenhet, balans och
välbefinnande, utan hjälp
från lobbygrupper, någon
som helst politisk agenda
eller
tunga
finansiella
intressen, slank in, i den
svenska hjärtsjukvården av
alla
områden,
prestige
mässigt något av det tyngsta
som finns inom svensk
sjukvård. Inom de olika
vårdhierarkierna är det ingen
som tittar ner på hjärtsjukvården.
Den där första ryggstudien
på Kundaliniyoga, som kom
igång 1998, ledd av Irene
Jensen på K.I. var en liten
pilotstudie med 37 deltagare,
som alla hade ont i ryggen.
Resultaten från den studien
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
var glasklara, signifikanta.
Yogan hade mätbara effekter
på smärta, sömn, ett antal
olika emotionella faktorer
(ängslan, oro, irritation) och
sjukskrivningsfrekvens. Den
studien
ledde
ett
par
månader senare till en annan
liten studie med yoga mot
sömnstörningar, på anställda
inom Södertälje Kommun,
där nästan åtta av tio
deltagare fick förbättrade
sömnvanor inom sex veckor.
En av deltagarna, Jane,
hade inte sovit en hel natt på
25 år när hon kom med i
studien. Efter tre veckor med
yoga började hon sova igen
och sover tolv år senare
fortfarande hela nätterna.
Året därpå jämförde den
psykologiska institutionen vid
Stockholms
Universitet
Kundaliniyoga med KBT,
som metod mot stress, på
SEB-anställda. Yogan visade
sig återigen vara signifikant.
År 2000 undersökte Postgirot
yoga som stresshantering på
sina anställda i Stockholm,
Göteborg och Malmö – med
goda resultat.
Gävle
och
Älvkarleby
kommuner lät samma år
skolelever träna yoga som
morgonsamling tio minuter
varje morgon i tio veckor –
med goda resultat. IMY
deltog det året som en
perifer aktör i KI.s stora DUprojekt, där personer sjukskrivna för depressionsutmattning fick komma och
träna yoga på IMY.
Samma höst fick jag en
inbjudan från Torkel Falkenberg på K.I. att komma och
föreläsa om yogans mätbara
effekter inom ramen för det
komplementärmedicinska
blocket på K.I.s läkarutbildning, något som jag
fortsatte göra i fem år.
Sommaren 2004 blev jag
tillfrågad av Astra-Zeneca
om att skapa och leda rehab
verksamhet med Medicinsk
Yoga för deras sjukskrivna
personal. En verksamhet
som fortfarande pågår.
Samma höst hörde Axelsons
Gymnastiska Institut av sig
och anlitade mig att leda
Medicinsk Yoga i deras
Friskvårdskonsultutbildningar
Denna verksamhet fortgick
fram till hösten 2009. En av
eleverna i en av dessa kullar,
Maria, var sjuksköterska och
frågade mig vid ett tillfälle om
jag kunde tänka mig att hålla
en introduktion till yoga på
hennes arbetsplats – Hjärtintensiven på Danderyds
sjukhus.
Några månader senare var
jag där och ledde en
introduktion, där de fick
pröva yoga sittande på
stolar. Verksamhetschefen
kom fram efteråt och sade
att det där var ju inte alls så
tokigt, det skulle t.o.m. kunna
fungera på deras patienter.
Maria blev uppmuntrad av
sin chef att sätta igång en
studie på detta. I slutet av
2007 kom den studien igång.
Yoga
som
sekundärNätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
prevention vid hjärtinfarkt,
där jag under tre månader
ledde två grupper med
hjärtinfarktpatienter, genom
tre
enkla
sekvenser
i
Medicinsk Yoga och Maria
via blodprover, blodtrycksmätare, frågeformulär m.m.
undersökte hur de påverkades. Två lika stora
kontrollgrupper fick parallellt
med detta gå på sjukgymnastik.
Resultaten av studien var
glasklara. Så här stod det i
rapporten:
Slutsats: Medicinsk yoga
med lätta rörelser, djupandning och avslappning
leder till lägre blodtryck,
minskad kortisol nivå i saliv,
samt subjektivt förbättrad
hälsotillstånd. Dessa effekter
kan
möjligen
vara
av
betydelse för att minska
risken for återinsjuknande i
hjärt- och kärlsjukdomar.
Läs hela sammanfattningen på nästa uppslag,
studie med Medicinsk Yoga
att rulla i K.I.s regi.
Det är också mer spännande
hjärtforskning på gång under
2010.
En
studie
med
Medicinsk Yoga vid hjärtsvikt
planeras vid hjärtintensiven
på Karolinska sjukhuset i
Huddinge. En specialistläkare i Lund planerar att
starta
en
studie
med
Medicinsk Yoga mot högt
blodtryck vid sin vårdcentral.
Maria fick möjlighet att
presentera resultaten av sin
studie på Läkarstämman i
Älvsjö, i november 2009.
Företrädare för Svenska
Läkaresällskapet fanns på
plats vid presentationen och
gav henne diplom för bästa
vetenskapliga framförande
och ett stipendium som
uppmuntran
till
vidare
forskning.
Samtidigt med detta, i
november 2009 kom den
andra yogastudien igång vid
hjärtintensiven på Danderyd.
Den studien kommer att rulla
under hela 2010 och här
undersöker Maria och jag
yogans effekter på förmaksflimmer.
I november 2009 hörde
också
professor
Irene
Jensen på K.I. av sig och
berättade
att
nu
var
finansieringen klar till den
större ryggstudie hon velat
göra ända sedan 1998. Så,
parallellt
med
förmaksflimmerstudien kommer nu
under våren 2010 en rygg-
Stroke enheten på Danderyd
är intresserad av att titta på
hur Medicinsk Yoga kan
fungera för deras patientgrupper. Andra sjukhus hör
av sig och vill komma på
studiebesök på Danderyd för
att se hur det här med yoga
för patienter fungerar. Media
hör av sig. Både TV, radio,
dags- och veckopress tar
upp detta nu i allt ökande
utsträckning.
När jag tittar tillbaka på
denna utveckling, på hur
det blev så här, ser jag från
mitt yogiska perspektiv ett
flöde och ett sammanhang
som handlar om mer än
enbart slumpen och tillfälligheters spel. Jag upplever en underliggande
synkronisitet i alla dessa
händelser.
Jag som yogi gjorde det
jag skulle göra och några
viktiga, centrala personer:
professor Irene Jensen på
KI och Maria Nilsson
sjuksköterska på hjärtintensiven på Danderyds
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
sjukhus såg båda kraften,
potentialen i detta och
drev på från sina håll, fram
till
den
fantastiska
utveckling vi ser början på
idag.
Det skulle bli så här helt
enkelt.
Göran Boll
forskning
Ny svensk studie visar att yogaträning är bra vid hjärtinfarkt
Positiva effekter av Medicinsk yoga på blodtryck och kortisolnivå i saliv hos patienter med
hjärtinfarkt
En studie gjord av Maria Nilsson, leg sjuksköterska, Majid Kalani, överläkare, medicine
doktor. Karolinska institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Hjärtkliniken, Danderyds
sjukhus, Stockholm.
Bakgrund: Yoga har funnits
i cirka 5000 år och har visats
ha effekter på både fysisk
och psykisk hälsa. Rehabilitering är det särskilt viktigt
hos patienter som genomgått
hjärtinfarkt som minskar
återinsjuknandet.
Avsikten
med studien var att undersöka effekten av medicinsk
yoga, som del i hjärtrehabiliterings programmet
efter hjärtinfarkt, på riskfaktorer för hjärt- och kärl
sjukdomar.
Metod: Sextio patienter som
under diagnosen hjärtinfarkt
randomiserades till sedvanlig
hjärtrehabilitering och yoga
(30 patienter) alternativt med
sjukgymnastik (30 patienter).
Vi använde Medicinsk yoga,
speciellt
utformad
för
patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, med fokus på
djupandning i rörelserna.
Yogan utfördes med ledning
av en yoga expert en gång i
veckan under en timme, i tre
månader.
Sjukgymnastik
utfördes två gånger i veckan
under en timme i tre
månader.
Blodtryck
och
kortisolnivå i saliv mättes i
början och efter tre månader.
Patienternas
egen
uppfattning om hälsotillstånd
utvärderades med ett frågeformulär i början och efter tre
månader.
Resultat: Medelåldern i sjukgymnastikgruppen var 62 år
och i yogagruppen 60 år. I
början
av studien
var
medelblodtrycket högre i
yoga gruppen jämfört med
sjukgymnastik
gruppen
(128/75 respektive 119/69
mmHg). Blodtrycket sjönk
signifikant efter tre månader
hos patienter i yogagruppen
(113/71 mmHg), medan i
sjukgymnastik gruppen steg
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
blodtrycket till 127/71 mmHg.
Salivkortisol sjönk i yogagruppen från 8.5 till 6.0
nmol/L, medan det i sjukgymnastik gruppen steg
något men ej signifikant från
4.6 till 5.0 nmol/L. Patienter i
yoga
gruppen
uppgav
förbättrad allmänt hälsotillstånd, mindre oro och
bättre sömn.
Slutsats: Medicinsk yoga
med lätta rörelser, djupandning och avslappning
leder till lägre blodtryck,
minskad kortisolnivå i saliv,
samt subjektivt förbättrad
hälsotillstånd. Dessa effekter
kan
möjligen
vara
av
betydelse för att minska
risken for återinsjuknande i
hjärt- och kärlsjukdomar.
yoga i sverige
Yogans historia i Sverige
Från Hippie till Hippt – del 1
Yogans fascinerande väg till Sverige efter andra världskriget. Hur den här, på drygt 60 år gått
från något udda i marginalen, via jätteflum till något fullständigt naturligt och hippt i
folkhemmet Sverige – Läs Pia Lindströms initierade text, som följetong i NMY under 2010.
Yogans historia sträcker sig tusentals år
tillbaka i tiden. Exakt hur långt tillbaka vet man
inte, men arkeologiska fynd tyder på att yogan
fanns redan för 5000 år sedan. Första gången
yogan nämns, är i Vedas ca 2500 f. Kr. Den
senare delen av Vedas, Upanishaderna,
innehåller yogalärans huvudsakliga grund och
filosofi benämnt Vedanta. Vedanta räknas som
en av den klassiska hinduismens sex
filosofiska system (Darshana eller Sätt att se).
I dagens moderna samhälle är läget något helt
annat. Yogan har fått en makalös renässans det
senaste decenniet och yogastudios växer upp som
svampar ur marken. Nya yogaformer dyker ständigt
upp och det finns klara influenser från USA, där
nya former skapas ur gamla traditioner. Numera
erbjuds yoga på de flesta träningsställen och finns
tillgänglig för alla. Yogan har blivit ”var-mansträning”.
Om yogan har funnits i Öst i flera tusen år, så var
den ändå relativt okänd i Väst fram till slutet av
1800-talet. Det som brukar benämnas som starten
för den Moderna Yogan är då Shri Vivekananda
kom till USA, 1893, för att sprida yogans budskap i
samband med kongressen Parliament of Religions i
Chicago. Mottagandet blev varmt och flera
yogaskolor grundades i USA kommande decennier.
Det som brukar benämnas som yogans intåg till
Sverige
inträffade
i
samband
med
en
gymnastiktävling, Lingiaden, i Stockholm 1949.
Shyam Sundar Goswami, från Indien, var inbjuden
till en uppvisning i samband med denna tävling.
Samma år grundade han Goswami Yoga Institute i
Stockholm och yogan började sakta sprida sitt
budskap över Sverige.
Till en början betraktade allmänheten yogan som
något mystiskt och främmande. Till viss del talades
det om yogagymnastik, något som gymnaster och
akrobater höll på med. I andra fall tycks det ha
funnits en fascination för det mystiska och man
lyfter gärna fram de extraordinära krafter som yogis
gav prov på. Framför allt var yogan ändå
förbehållen några få nyfikna som vågade ta till sig
en totalt annorlunda tradition.
Samtidigt som yogan har blivit alltmer populär, kan
det finns det en fara med att yogans gamla
traditioner riskerar att luckras upp. Många av
dagens moderna människor söker ständigt en
enkel väg till en vältränad kropp, en ”Quick-fix”,
vilket gör att det finns en tendens att shoppa yoga.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Man hoppar mellan olika yogaformer beroende på
vad som är hett och inne för stunden och ägnar
ingen större eftertanke till yogans tankesystem och
filosofiska budskap. Många har helt enkelt inte det
engagemang och tålamod som krävs för att vandra
yogans väg.
Yogan kommer att fortsätta sitt segertåg över
landet och naturligt leta sig in på områden som
inom vården, skolor och även fängelser. Vissa
kommer att välja att fördjupa sig inom yogan,
medan andra kanske nöjer sig med att försöka gå
på en yogaklass i veckan. Oavsett vilket, så
kvarstår ändå faktum – yoga, oberoende av form
och omfattning, får människor att må bra och ger
dem redskapen att hitta balans i livet, en glädje och
ett inre lugn.
INLEDNING
och nya former med tilläggsnamnet ”yoga” skapas
ständigt. Oavsett vilken anledningen är att söka sig
till yoga, så kvarstår faktum att yoga är ett
fantastiskt och mycket starkt verktyg för att läka
upp och balansera kropp och själ. Utövare av yoga
arbetar med en närvaroträning för att finna balans
på flera plan. Denna fantastiska tradition skall
vårdas och respekteras.
Problemformulering
Yogan kom till västvärlden, i första hand USA,
först i slutet på 1800-talet. Mottagandet i USA var
varmt och intresset stort, men de yogis som istället
valde att åka till Europa för att sprida budskapet,
möttes inte av samma varma mottagande, utan
möttes av mer skepticism och en ifrågasättande
attityd. Generellt verkar USA haft en mer öppen
attityd gentemot denna, för västvärlden, nya
filosofi. Fortfarande är det i hög grad så att många
nya influenser kommer till Sverige, via USA.
Utifrån denna bakgrund kan vissa frågeställningar
formuleras:




Introduktion
Yogans historia kan spåras flera tusen år tillbaka i
tiden. Arkeologiska fynd har gjorts från forntida
civilisationer, i landområden mellan Pakistan och
Indien, som pekar på att yogan och dess moraliska
koncept funnits mycket länge. Exakt hur länge är
det ingen som vet. Generellt brukar man dock säga
att det var ca 500 år f. Kr som yogan framträdde
som en utvecklad tradition. Den moderna yogan
kom till västvärlden 1893, i samband med en
konferens i Chicago ”The Parliament of Religions”.
En ung indier, vid namn Shri Vivekananda, talade
om yoga, dess historia och moraliska koncept på
ett sätt som rönte stort intresse hos övriga
konferensdeltagare. Efter honom kom alltfler yogis
över till väst och yogan började sakta spridas. Det
senaste decenniet har intresset för yoga i
västvärlden ökat lavinartat. Som ett svar på denna
ökande efterfrågan, har även utbudet av yoga ökat

Hur ser yogans historia och
framväxt i Sverige ut?
Hur har människors syn på yoga
förändrats under denna period?
Vad har yoga för plats i dagens
Sverige? Skillnader mot förr?
Vilka är de rådande trenderna i
Sverige?
Hur ser den förväntade framtida
utvecklingen ut?
Dessa frågeställningar ska belysas och, i den mån
detta är möjligt, besvaras i uppsatsens kapitel 4-7.
Syfte
Huvudsyftet med uppsatsen är att behandla yogans
historia i Sverige samt hur yogan vuxit fram till den
etablerade träningsform, som den är idag.
Uppsatsen avser vidare att på en övergripande
nivå undersöka vilka trender som råder just nu
samt diskutera en förväntad framtida utveckling.
Avgränsning
Jag har valt att avgränsa mig till att intervjua tre
personer, som alla har bidragit på ett eller annat
sätt till att yogan har fått det utrymme i Sverige som
den idag har. Dessa tre personer har valts ut på
grundval av att de dels representerar varsin
yogaform; Kundaliniyoga, Ashtangayoga och
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Iyengaryoga, dels är mycket namnkunniga inom sin
respektive form. Samtliga dessa tre personer är
välkända och välrenommerade inom yogasverige
idag. Avsikten med denna uppsats är inte att
bedöma eller på något sätt gradera de olika
yogaformer som omnämns. Detta gäller även de
yogaformer som intervjupersonerna representerar.
Disposition
I detta inledande kapitel av uppsatsen ges en
problembakgrund som sedan utgör utgångspunkten för uppsatsens problemformulering. Vidare
redogörs för uppsatsens syfte samt hur jag valt att
avgränsa arbetet.
Följande kapitel 2 innehåller en beskrivning av olika
undersökningsmetoder som en författare kan
begagna sig utav. Vidare redogörs för mitt eget
angreppssätt samt hur insamlingen av data
genomförts. Kapitel 3 och 4 utgör uppsatsens
teoridel. Kapitel 3 innehåller en beskrivning av vad
yoga är samt en övergripande beskrivning av de
epoker som yogans historia brukar delas in i.
Kapitel 4 redogör för yogans historia i Sverige,
dess framväxt, vilka de första utövarna var samt
hur allmänheten såg på yogan.
Det 5:e kapitlet redogör för yogan i Sverige i dag,
allmänhetens syn på yoga samt diskuterar rådande
trender inom yogan. Kapitel 6 diskuterar vilka
skillnader som kan erfaras, då och nu. Kapitel 7
innehåller en disk-ussion kring yogans förväntade
framtida utveckling i Sverige. I kapitel 8 besvarar
jag
återstående
frågor
som
ställts
i
problemformuleringen samt ger några egna
kommentarer. Uppsatsen avslutas i kapitel 9.
Kapitel 10 innehåller källhänvisningar till det
material som ligger till grund för denna uppsats och
kapitel 11 återger slutligen de intervjufrågor som
använts
som
diskussionsunderlag
med
intervjupersoner.
Bilagt denna uppsats finns även ett utdrag ur Basile
Catoméris ”Hatha Yoga enligt Shri Goswamis
traditionella undervisning”, vilken återfinns i Bilaga
1. I Bilaga 2 finns slutligen en inskannad artikel om
Shri Goswami och Karin Schalander, vilka är de
personer som, via Goswami Yoga Institute, initialt
väckte svenskarnas intresse för yogan och är de
som har spritt yogans budskap i Sverige.
Undersökningsmetoder
De sätt på vilka en undersökning kan genomföras
kan delas in i två grupper; kvalitativa och
kvantitativa
undersökningar.
De
kvalitativa
undersökningarna
bygger
på
forskarens
uppfattning av och kunskap i ämnet. Studien
bygger i regel på att intervjuer och datainsamling
koncentreras på ett fåtal enheter. Den kvalitativt
inriktade forskaren är inte ute efter att testa
informationens generaliserbarhet utan eftersträvar
en djupare förståelse av det undersökta området
istället för en bredare och mer övergripande.
Arbetssättet präglas inte av någon högre grad av
formalisering, det är ostrukturerat och syftet med
arbetet och dess upplägg kan ändras under
arbetets gång. De kvantitativa undersökningarna
däremot, är mer uppbyggda kring redovisning av
olika siffror och värden och statistiska metoder är
av stor vikt. Forskarens arbete präglas av kontroll
och distans till informationskällan och arbetssättet
är, till skillnad från det kvalitativa, formaliserat,
systematiskt och strukturerat. Den kvantitativa
metoden innebär att många enheter undersöks och
jämförs för att generaliseringar ska kunna göras ur
en stor målpopulation. Arbetets systematik innebär
att syftet och upplägget ej ändras under arbetets
gång.
Förförståelse
Eterforskning
Intervjuer
Sammanställning och analys
Figur 1. Modell över förf. arbetssätt. Egen bearbetning.
Författarens angreppssätt
Mitt synsätt baseras på en kvalitativ ansats, då
huvudsyftet är att fördjupa förståelsen för hur
yogan har brett ut sig i Sverige samt vilka faktorer
som spelat in för att detta har kunnat ske.
Nedanstående modell pekar på vikten av
förförståelse för det ämne som jag avsett att
undersöka. Den förförståelse jag haft inför detta
uppsatsarbete har inhämtats från tidigare Steg I
respektive Steg II-utbildningarna inom Vinyasayoga
hos OmYoga i Stockholm. Jag har under mer än
sex års tid studerat, yogat och tillskansat mig
annan erfarenhet och kunskap via kortare och
längre kurser inom yogan samt kontinuerlig egen
träning. Denna förförståelse har varit en
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
förutsättning för att kunna tillgodogöra mig och
tolka den information som erhållits, både via
intervjuer
samt
studerande
av
litteratur.
Litteraturstudierna har lett till att min kunskap om
ämnet gradvis har ökat och därmed gett upphov till
en ökad förförståelse, ökad teoribakgrund, nya
infallsvinklar och frågeställningar. Jag har sedan
utgått från den utvecklade förförståelsen för att
kunna analysera inkommet material och utifrån
detta kommit fram till följande arbetsmodell (fig. 1).
Datainsamling
För att läsaren skall få en övergripande förståelse
för yogans ursprung och bakgrund, kommer
uppsatsen att på en mycket övergripande nivå
beskriva de olika epokerna som yogans historia
brukar delas in i. Beskrivningarna avser ej att vara
uttömmande i sin omfattning utan behandlar enbart
i stora drag respektive epok samt benämner de
skriftliga verk, om några, som förknippas med den
aktuella tidsperioden.
För att få en teoretisk
förståelse för och grund till ämnesområdet har jag
studerat sekundärt material, d.v.s. litteratur, artiklar
samt gjort sökningar på Internet (not. hemsidor
anges i kapitel 10 Källhänvisning) som behandlar
detta område. Litteraturen har hämtats från
högskolebiblioteket GIH samt Stadsbiblioteket i
Stockholm. Hänvisning till den bifogade artikeln om
Shri Goswami och Karin Schalander, från Allers
1954, fann jag i en blogg på Internet. Jag
kontaktade dels kvinnan som skrivit om den i sin
blogg, dels Allers förlag som publicerat artikeln.
Både kvinnan och Allers Förlag hade den enormt
stora vänligheten att scanna in den och skicka den
till mig. Beskrivningen av yogans olika epoker som
presenteras i uppsatsen anser jag utgöra en grund
för att läsaren ska kunna följa det fortsatta
resonemanget i arbetet. Den primära informationen
har inhämtats från intervjuer med tre, i Sverige,
mycket namnkunniga personer som vardera
representerar en specifik yogaform. Frågeställningarna som använts vid intervjuerna med
Göran Boll1, Charlotte Lindström2 samt Leela G.
Hansen3, återfinns i kapitel 11. Intervjuerna återges
ej i skriftlig form då detta inte var avsikten. Syftet
var istället att få en informationsbas samt en
verklighetsanknytning
till
uppsatsens
delar
avseende Yogans historia och framväxt i Sverige,
samt en inblick i hur dessa personer ser på yogans
framtid i vårt land.
OM PIA LINDSTRÖM
Pia Lindström är civilekonom och arbetar till
vardags som verksamhetskonsult inom Bank och
Finans. Det första mötet med yoga skedde 2003
och två år senare påbörjade hon sin utbildning till
yogalärare inom Vinyasayoga. "Yogan har fått en
självklar del i mitt liv och försett mig med de verktyg
jag behöver för att uppnå balans i min annars
ganska hektiska vardag. I yogan finner jag
harmoni, en acceptans och ett lugn som jag även
försöker förmedla till mina elever. Yoga har för mig
blivit ett sätt att leva".
Hösten 2009 skrev Pia uppsatsen Yogans historia i
Sverige. Arbetet ingick som en del i det sista steget
inom grundutbildningen till yogalärare.
För mer information om och kontakt med Pia:
www.yogasense.se
1
http://www.medicinskyoga.se/imy-goran-boll.htm
http://www.ashtangayoga.nu/
3
http://www.yogacentrum.com/
2
I nästa nummer: del 2 – Yogans historia.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
miljö
KLIMATKRIS I VÄRLDEN
Vår återkommande miljökolumn syftar till att tydliggöra vårt klimat och hur allt hör ihop. Vi tar upp
olika ämnen och hoppas att du ska inspireras och kanske vill lära dig mer och därmed känna att du
själv kan göra fler aktiva val. Du är också varmt välkommen att skriva in till oss och bidra med dina
åsikter och även fakta i olika ämnen som du tycker att vi ska ta upp.
Detta påverkar i sin tur jordbruket, skapar torka
och svält. Vissa klimatforskare tror att man till och
med kan ha svårt att försörja världen med mat. Nu
börjar dessutom spannmål bli ett alternativ till olja,
vilket gör att maten konkurrerar med biobränslen.
Många klimatforskare och säkerhetsanalytiker
befarar att klimatförändringarna leder till krig i de
hårdast drabbade regionerna både inom och
mellan länder. Väderrelaterade naturkatastrofer,
som skogsbränder, torka och ökenspridning
kommer att drabba bland annat Kina som också
leder till instabilitet både för människor men också
ekonomin. Detta får som resultat en mängd
klimatflyktingar.
Klimatet påverkar idag vår jord så till den grad att vi
behöver agera för att inte temperaturhöjningarna
ska skena iväg och fullständigt utrota livet på
jorden. Yogiskt sett är Jorden knuten till Rotchakrat
som står för trygghet och förankring. Jordens
resurser håller nu på att sina. Allt från olja till
glaciärer. Alla behöver vi se över och förändra våra
beteenden.
En temperaturökning på två grader leder till direkta
klimatförändringar som stigande havsnivåer,
smältande glaciärer och förändrade förutsättningar
för jordbruket. Indirekta följder är extrema väderhändelser, skogsbränder som påverkar vegetation
och art och växtrikedom som i sin tur kan påskynda
klimatförändringen genom att mindre kol binds upp
av träd, spridning av tropiska sjukdomar och ge
kraftiga ekonomiska återverkningar.
Smältande glaciärer i Himalaya, Anderna, Alperna
och tinande permafrost i Alaska och Kanada
påverkar smältvattnet som rinner ut i stora floder
såsom Ganges, Nilen, Mekong vilket påverkar
vattentillgången för hundratals miljoner människor.
Skogen har redan tagit upp mycket koldioxid och
kan snart inte ta upp mer. I kombination med att
temperaturen ökar och därmed också skogbränder
så ökar skogarnas utsatthet för angrepp från
diverse olika skadedjur och sjukdomar som riskerar
att utrota stora delar av världens skogsbestånd.
Haven och växterna tar upp en hel del av de
växthusgaser som människan släpper ut, vilket
anses ha bromsat den globala uppvärmningen.
Sedan industrialismens genombrott beräknas
haven ha absorberat ca 120 miljarder ton koldioxid.
Rapporter från 2007 tyder dock på att naturens
förmåga att absorbera utsläppen har nått eller till
och med passerat bristningsgränsen.
Ju större uppvärmningen blir desto större förväntas
effekterna bli. Alla ekosystem, hav, sjöar, skogar,
och glaciärer kommer att påverkas.
Över 2 graders höjning ger större upptining av
permafrosten vilket leder till större utsläpp, ett
varmare klimat och ännu snabbare upptining och
temperaturökning.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
miljö
VAD DU KAN GÖRA SJÄLV
Allt detta låter ju oöverstigligt. Vad kan jag ensam göra? Men det är som står skrivet i början
av detta nummer av tidningen: Ensamma med blicken i backen har vi vissa begränsningar.
Höjer vi tillsammans blicken finns inga gränser alls för vad vi kan åstadkomma.
Köp ekolådan istället för varor i butik. De ger dig
närproducerat efter säsong. Efterfråga också
närproducerat och ekologiskt i din lokala affär.
Fråga kedjor såsom McDonalds och ICA om deras
miljöpolicy, återvinning mm.
Second hand butiker har det mesta. Titta där innan
du köper nytt. Hitta nya kläder på klädbytardagar,
nya skidor på skidbytarställen osv. Tänk på din
konsumtion överlag.
Intressant bok om Miljön
Vår civilisation kan inte fortsätta som hittills.
Alarmklockorna ringer för fullt. Tiden är den
knappaste resursen av alla. Om Grönlands istäcke
kollapsar stiger havet med 7 meter. Detta är
tillräckligt för att hota själva vår civilisations
fortsatta existens. Hinner vi stoppa klimat
förändringen innan Grönlandsisen passerar en
omslagspunkt, som innebär att den inte längre kan
hindras från att rinna ner i havet?
Ät mindre kött. Om du äter kött, handla från
ekologiska uppfödningar med frigående djur.
Välj svenska livsmedel. Transporter av livsmedel
kräver mycket energi.
Låt varm mat svalna innan du ställer in den i kylen.
Frosta av frysen några gånger per år.
Drick kranvatten istället för vatten på flaska. Koka
upp vatten i vattenkokare.
Tvätta lättare smutsad tvätt i 40 istället för i 60
grader.
Fyll diskmaskinen helt varje gång och använd
ekonomiprogrammet Låt inte vattnet rinna när du
diskar. Installera energieffektiva munstycken i kök
och badrum.
Sen det vanliga
Åk mindre flyg och bil – kolla möjligheten för
bilpool, lågenergilampor, stäng av apparater istället
för att ha dem standby, sänk värmen inomhus, täta
fönster, håll fritt framför elementen så att de inte
gömmer sig bakom gardiner och försämrar
värmespridningen. Vädra tvärdrag istället för att ha
ett fönster öppet under lång tid.
Har du egna tips – Skriv till oss och berätta
[email protected]
MalinRydesjö
Lester R. Browns bok Plan B 3.0 Uppdrag: rädda
jorden! har fyra mål:




Stabilisera klimatet
Stabilisera folkmängden
Utplåna fattigdomen
Återställa det ekologiska systemet
Om vi misslyckas med ett enda av dessa kommer
vi sannolikt att misslyckas med alla, menar Brown.
Det är inte försent - men det är mycket bråttom.
Plan B 3.0. är en hoppfull bok. Du hittar ett
sammandrag av den på www.planb3.se
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
från köket
Mat för Rotchakrat
Enligt den yogiska filosofin är mat och prana (andning, livsenergi) de huvudbränslen som vi
tillför kroppen. Yogan förespråkar en laktovegetarisk kost, det vill säga vegetarisk mat
förstärkt med mejeriprodukter från ko-get-fårmjölk. Det finns en rad skäl till varför vegetarisk
mat rekommenderas och de viktigaste skälen är; för kroppen och sinnets hälsa, för etiken,
klimatsmart i en värld med ändliga resurser samt den urgamla visdomen om andlig
utveckling. Kostråd för rotchakrat är:




Ät mycket fibrer, det är bra för magens funktion
Mjölksyrad mat, nyttiga bakterier
Färskpressad juice för vitaminer och vitalitet
Rotfrukter är värmande mat på vintern
Nyttiga bakterier
Mjölksyrat
Vi har cirka ett kilo bakterier i mag/tarmkanalen, så
att vara sams med sin tarmflora, att förse den med
bra arbetsklimat är viktigt. Surkål mm gör miljön
sur, dvs både skyddar slemhinnorna och gör miljön
mindre attraktiv för de ”fientliga” bakterierna.
Speciellt efter en genomgången antibiotikakur är
det smart med en ”nystart” av nyttiga bakterier.





Rik på C-vitamin
Probiotiska bakterier, stärker immunförsvar
B-vitaminer, även små mängder B12, bildas
under syrningen
Gör grönsakerna lättsmälta och goda!
Måltid med mjölksyrat får bättre GI-värde
Tips för surkål:
Vintertid är det ett bra sätt att äta ”färska” grönsaker, smart ”functional
food”. Obs!! upphetta inte, helst alls, annars enbart till ca 45 grader,
annars dör de nyttiga, önskade bakterierna.




Ät som de är som sallad före eller till maten
Blanda syrat med rårivna äpplen/morötter
Blanda syrat med keso eller yoghurt
Mixa i frukostdrinken (maskera smaken med apelsin/citron)
Rotfrukter, så som till exempel rödbetor och
morötter är bra för Rotchakrat
Rödbetan är en pålitlig rotsak med god renande effekt. Rårivna i en
sallad. Blanda med rårivna äpplen. Dressing på pressad citron, lite
honung, lite mynta (färsk eller torkad), olivolja.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Rödbetslunsar
3-4 rödbetor
3-4 potatisar
2-4 msk vetemjöl
Salt och peppar
Råriv rödbetor och potatis grovt, blanda med
vetemjöl för att binda ihop till en smet. Stek i
smör/oljeblandning, inte alltför het panna. Servera
med ris, skivad fetaost och en kryddad gräddfilsås.
Morotssallad med russin & jordnötter
Marockansk soppa
¾ dl russin
ca 4 pers
2-3 msk pressad apelsin
2 gula lökar
1-2 msk pressad citron
2 klyftor vitlök
Svartpeppar
1-2 morot
3-4 msk oliv- eller rapsolja
2-3 palsternackor
3-4 st stora morötter
1 klyfta vitkål ca 200 gr
½ dl hackad persilja
300 gr zucchini
¾ -1 dl hackade jordnötter
9 dl grönsaksbuljong
Marinera russinen i apelsin/citron någon timme.
Råriv morötterna grovt. Blanda sedan ned övriga
ingredienser och toppa med jordnötterna.
3-4 dl kokta kikärtor (2 dl okokta)
0,5-1 dl russin
1 tsk spiskummin
Harissa
(kryddblandning
chilipeppar mm)
med
spiskummin,
0,5-1 tsk kanel
0,5 tsk chilifrukt/eller torkad chilipeppar
Tillbehör: 1-2 citron
Couscous
Fräs hackad gul lök och vitlök i olja. Mot slutet tillsätt harissa-kryddan eller spiskummin, kanel,
chilipeppar/chilifrukt. Späd med grönsaksbuljong. Skiva ned morot och palsternackor och koka ca 10 minuter.
Mot slutet av koktiden tillsätt zucchini och vitkål i bitar samt kokta kikärtor, russin. Servera med couscous och
citron att pressa över.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Färskpressad juice. Drick mer - ät mindre
En bra väg till bättre hälsa är att dricka mer färska juice och mixade frukter och grönsaker. I varje nummer
kommer tips på aktuella juicedrinkar med olika effekt; leverrenande detox effekt, uppbyggande för
immunförsvaret, stärkande för nervsystemet etc. Dricka är för den delen fel beskrivning; bäst är att äta/tugga
på drinken. När du tuggar frigörs mer saliv och du får mer enzymer med ner i magen, som hjälper
matsmältningen. Tugga ordentligt, det känns ovant först men har god effekt! Färskpressad juice har många
fördelar. Vitaminerna är lättillgängliga för kroppen. När innehållet är så finfördelat så är det vilsamt för
mage/tarmar att tillgodogöra sig nyttigheterna. För många frukter och grönsaker räcker det att mixa i en kraftig
mixer, men för morot, rödbeta etc behövs en råsaftcentrifug.
En drink för mage & matsmältning:
2 medelstora morötter
2 stjälkar selleri
0,5 gurka
Skölj grönsaker och skala om så önskas. Kör
genom råsaftcentrifug och blanda väl. Denna drink
är välgörande för hela matsmältningen, lugnar
magen. Färsk juice ska helst drickas inom 2-3
timmar, om något blir över så kylförvara.
Årstidstips
Citrusfrukter
d-vitamintillskott
naturliga källor är fet fisk, feta mejerivaror som
smör, grädde, raps- och linfröolja (OBS ej
upphettas) samt mindre mängder i avokado och
valnötter. Mjölk berikas med D-vitamin. Ett praktiskt
alternativ för oss nordbor är tillskott: Dvitamindroppar från Apoteket. Mats Humbles skrev
en artikel om D-vitamin i Läkartidningen där han bl
a beskriver samband mellan D-vitaminbrist,
depressioner, tillskott av selenrik mat etc.
Tipsen, recepten och bilderna under
denna rubrik är skapade av Charlotte
Åström, yogalärare och tillsammans
med Tom Jensen drivande kraft bakom
YogaHuset vid Karolinska Sjukhuset i
Huddinge. Läs mer om YogaHusets
verksamhet under rubriken YOGAKLINIKEN
i
detta
nummer.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Vill du bli
instruktör i
Medicinsk
Yoga?
Gå in på IMYs hemsida
www.medicinskyoga.se
och läs mer om när, var och hur.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
mötet
IMY träffar regelbundet personer inom hälso- och sjukvården. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster,
forskare och andra som tränar yoga och verkar för att sprida kunskap om yoga inom vården. Vi har
bett ett antal av dessa medicinska profiler berätta om hur de upplever yogans väg in i vården, hur de
själva arbetar, vad de får höra från patienter och andra verksamma inom vården. Under denna vinjett
berättar ett antal dedikerade vårdproffs om vad som sker på detta område. I detta nummer:
Sjuksköterskan Åsa i Östersund undervisar
sina kollegor i Medicinsk Yoga
Mitt namn är Åsa Holgén. Jag har som
sjuksköterska träffat människor, både barn och
vuxna, som väntar på att få ett nytt hjärta då
deras hjärtsjukdom gjort livet ohållbart med det
egna hjärtat.
lapp i brevlådan om att komma och prova på
Kundaliniyoga på Yogabolaget. Denna yogaform
passade mig mycket bra, och den fick mig att börja
känna efter och släppa upp det som behövde
komma upp.
Under hela mitt liv har jag tänkt att yoga skulle vara
något för mig. Det dröjde till hösten 2005 innan jag
hittade dit. Nu i efterhand kan jag se att jag skulle
utsätta mig för en hel del innan jag skulle börja
lyssna till mig själv och inte driva mig själv med
”borden” och ”måsten”. Hösten 2005 fick jag en
Jag började sedan utbilda mig till Kundaliniyogalärare. Min tanke var först och främst att jag
ville få kunskap om hur jag kunde få mer balans i
livet och därmed också må bättre. Avsikten med
utbildningen var inte nödvändigtvis att jobba som
yogalärare. Det jag däremot visste var att jag inte
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
ville tillbaka in i sjukvården, efterson den stressiga
sjukhusmiljön gjorde att det var svårt att jobba som
den sjuksköterska jag ville vara.
När jag gjorde yogan till min dagliga disciplin
började det hända saker. Jag började förändras
och att ta mer hand om mig själv och välja det som
gjorde mig gott. Jag började bygga upp mig själv
inifrån och ut och yogan gjorde att mitt medvetande
höjdes och jag såg därmed på saker ur ett nytt
perspektiv. Istället för att allt kändes som det
drabbade mig kunde jag ta kommandot och börja
styra.
När vi är mitt uppe i något kan det vara svårt att få
perspektivet som sedan landar när vi tittar tillbaka.
Jag känner mig idag stolt över att jag är
sjuksköterska och den röda tråd som kommer igen
för mig genom livet är att jag vill jobba med
människor.
Idag
utbildar
jag
Medicinska
Yogainstruktörer i Östersund och märker att yogan
kan ge människor inom vården både mycket för
egen del och i nästa led, även deras patienter. Idag
arbetar jag uteslutande med yogan. Ett arbete som
jag verkligen njuter av då jag lär mig nytt varje dag,
samtidigt som jag kan hjälpa människor att lyssna
inåt. När Göran Boll bad mig skriva den här artikeln
kom tankarna direkt igång på hur vi faktiskt kan
påverka människor med den Medicinska Yogan.
erbjuda honom en helt annan rehabilitering. Han
hade fått prova yogiska långa, djupa andetag redan
innan operationen. Sedan hade vi byggt på med
olika övningar i den takt han orkat. Detta för att
hitta en ro och en glädje till livet. Han hade fått en
möjlighet att lyssna inåt till vad han egentligen
behövde där och då, istället för att köra på i gamla
mönster.
Mina tankar går även till alla de familjer med
hjärtsjuka barn som jag träffade på Barnhjärtcentrum i Göteborg. I Sverige är det Lund och
Göteborg som opererar barnhjärtan. Föräldrarna
får besked om att deras barn är svårt sjuka. Många
av dem kommer långt ifrån och tillbringar mycket tid
på sjukhuset. Där skulle den Medicinska Yogan
kunna hjälpa både föräldrarna och barnen.
Föräldrarna skulle kunna reducera stressen som de
upplever och barnen skulle få ovärderlig hjälp med
olika andningsövningar, yoga och meditationer. Allt
det jag nu vet skulle hjälpa dem i tillfrisknandet.
Nu bor jag sedan ett drygt år tillbaka med min man
och våra fyra barn i Östersund och den Medicinska
Yogan har börjat spridas i Jämtland. Massageterapeuter och sjuksköterskor har gått den första
utbildningen som avslutades i november. I
Sundsvall kommer det att starta kurser i Medicinsk
Yoga på Yogastudion. I Sveg området är det
mycket på gång! I Backe kör en distriktssköterska
Medicinsk Yoga med olika patientgrupper. Det är
några exempel på hur den Medicinska Yogan håller
på att integreras i norra Sverige.
Mina tankar går till en man som jag träffade på
Hjärt- och lungtransplantationsavdelningen i
Göteborg. Han var svårt hjärtsjuk och hade turen
att få ett nytt hjärta. Dagen efter att han kom från
intensivvårdsavdelningen, kanske två dagar efter
operationen, började han att arbeta. Han satt där
med sitt bandage på bröstet och dropp som pågick
och ringde sina ”viktiga” samtal.
Jag ser med stor tillförsikt hur den Medicinska
Yogan kommer att vinna fotfäste inom både
sjukvården och komplementär medicinen. Vi har
kommit till en vägkorsning där sjukdomarna som
ökar är relaterade till stress och behandlingsmetoderna inom sjukvården är symtomlindrande.
Där kommer den Medicinska yogan att få en viktig
roll med forskningen i ryggen. Med enkla övningar
och andning kan människor släppa upp det som
blockerar, för att sedan meditera för att hitta ett
lugn och nya mönster . Jag känner med andra ord
en stor tillit att den Medicin ska Yogan kommer att
nå ut till de människor som har behovet att öppna
upp och följa med på den fantastiska resan som
yogan kan erbjuda.
När jag tänker tillbaka på honom och om jag hade
haft den kunskap jag har idag hade jag kunnat
Åsa Holgén, sjuksköterska [email protected]
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
yogakliniken
Yogakliniken inne på Huddinge sjukhus
satsar på egen yogalärarutbildning 2010
Yogakliniken är ett nätverk som IMY skapat för yogaterapeuter över hela landet. Hit kan du
som privatperson eller företag vända dig för att få lära enkla yogaprogram med djupa effekter
på både kropp och sinne. Yogaklinikerna är en slags holistiska vårdcentraler, som i första
hand inte behandlar symptom utan via det yogiska synsättet direkt adresserar de
underliggande orsakerna till obalans och sjukdom. Hit kan du komma parallellt med din
vanliga vårdcentral och ordinarie husläkare. På Yogaklinikens hemsida: www.yogakliniken.se
hittar du adresser till kliniker över hela landet, från Norrland ner till Skåne. Varmt välkommen!
Yogahuset - Fruktbart möte mellan uråldrig
visdom och högteknologisk sjukvård
2005 för att erbjuda yogaträning, balans och
stillhet till människor.
Det finns kurser dag- och kvällstid och många
anställda har påbörjat sin yogaträning inom
ramen för friskvården. Flera kommuner och
stora företag har avtal som ger de anställda
rabatterade priser. Kundaliniyoga kallas också
för hushållsyoga, en yogaform som är tillgänglig
för alla. Den är mycket effektiv och därmed i fas
med oss västerlänningar som förväntar oss
snabba resultat.
Yogalärarutbildning med hälsoperspektiv
Det växande intresset för yogans positiva
effekter innebär ett ökande behov av
välutbildade lärare. Yogahuset startar våren
2010
en
ettårig
yogalärarutbildning
i
kundaliniyoga med hjälp av olika internationella
lärare med lång erfarenhet. Den nya
utbildningen förmedlar även kunskaper och
begrepp från västerländsk medicin, för att
kunna besvara de frågor som vi möter dagligen
i kontakten med yogaelever.
Grannar med sjukhuset, Karolinska Institutet
och forskningsbyn i Flemingsberg ligger
Yogahuset som drivs av Charlotte Åström och
Tom Jensen. Yogahuset slog upp portarna
Till detta kommer den mångtusenåriga
visdomen som österländsk medicin bidrar med.
Kundaliniyoga innehåller element som rörelse,
andningstekniker, mantra, livsstil, matens
betydelse och avslappning.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
De nya lärarna kommer att kunna länka
samman dessa kunskapsfält på ett bra sätt och
kommunicera på bägge dessa fackspråk. Inom
utbildningen ryms även kunskap om svensk och
internationell forskning om yogans effekter på
hälsan,
samt
kontakter
med
vården.
Utbildningen följer International Kundaliniyoga
Training Academy (IKYTA:s) regelverk och
resulterar i en internationell diplomering. Läs
mer på www.yogahuset.se
Charlotte Åström är civilingenjören som
tidigare jobbat med att bygga vägar och trafik,
men föredrar numera att bygga upp människor.
Hon har även utbildat sig inom Gravidyoga i
England ”Conscious Pregnancy”, samt har en
grundutbildning i medicin.
Tom Jensen är ekonomichefen som till slut
tyckte att jobbet gav bara pengar, ingen fritid
och ingen ro. Dessutom finns det ju bara tio
siffror att välja emellan. Som chef tränade han
förmågan att förstå människor och deras
innersta intentioner. ”Att lära ut kundaliniyoga är
för mig ett fantastiskt sätt att uttrycka min
medkänsla med människor och samtidigt
utveckla min egen balans och medvetenhet på
alla plan.” Tom har en grundutbildning i medicin
och är yogisk terapeut via Institutet för
Medicinsk Yoga och Sat Nam Rasayan healer
via Foundation of SatNamRasayan i Italien.
Kontakt
[email protected] eller 0702 402 66 02
[email protected] eller 0735 64 0086
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
kolumnen
Ryggrad
utan
tvekan
svarat
RYGGRADEN.
Med
ett
tillägg: hypofysen. Ägodelen
jag är mest stolt och rädd om
är min yogamatta….
Skulle någon ha frågat mig
för tio år sedan vilken
kroppsdel jag var stolt över
skulle nog svaret blivit den
vältränade
rumpan
och
rutorna på magen. Känns lite
pinsamt men där var jag då.
Skulle någon frågat vilken
ägodel jag var mest stolt och
rädd om skulle det bli
fotbollsskorna av märket
Puma, min sponsor.
Idag, två SM guld med Umeå
IK, en diamantboll, ett EM
silver,
två
Champions
League guld, Ett VM och OS,
en period med ätstörningar,
en skilsmässa, en utgiven
självbiografi, en utmattningsfas på tre år, traumabearbetning, sex flyttar inom
Stockholm och inte minst en
tvåårig
kundaliniyogalärarutbildning senare skulle jag
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
Ryggradens betydelse för
hälsan grundar jag dels på
min egen erfarenhet men
också efter möten med
människor med många olika
krämpor och symptom i min
roll som individuell och grupp
yogainstruktör. Att ligga,
sitta, stå och gå med rak och
sträckt rygg är lätt att säga
men svårare att leva. Rak,
stark, smidig och uthållig.
Dels via att släppa på
blockeringar så energi kan
flöda, en fysisk stark, frisk
och stabil muskulatur kring
ryggraden - inifrån och ut.
Men också genom att leva
det som är sant för dig, stå
för dina handlingar, ta ansvar
för vad du säger och hur du
säger, vilka värderingar du
har och står för, leva icke
dömande och acceptera dig
själv som du är och även
landa i att du är mänsklig. Ett
ödmjukt förhållningssätt till
livet. Jag har erfarenhet av
massa träning. Som mest 12
pass i veckan med Umeå IK.
När jag började yoga hade
jag träningsvärk att bara sitta
med rak rygg…. Jag träffar
idag
elitidrottsmän
och
kvinnor, personliga tränare
som bland annat kommer för
att återhämta sig och mjuka
upp kroppen. Trots mil i
löparspår, på skridskor eller
springandes efter en boll får
många träningsvärk i sina
lungor, av att andas… av att
andas långa djupa andetag
och använda hela sin lungkapacitet. Andra blir trötta av
att göra en övning där du
sitter med armarna rakt ut,
där de små muskelfibrerna
kopplas in och ditt nervsystem prövas. Personer
som är otroligt vältränade,
muskulösa och vana att
använda kroppen. Detta är
inget fel, tvärtom, många går
därifrån med en rak och
sträckt rygg, ett ökat lugn
och med nya insikter och
verktyg att använda i sin
vardag. Andra dagar möter
jag dem med prestationsångest, stressade chefer,
utmattade
högpresterare,
personer med ätstörningar,
småbarnsföräldrar med tidsbrist, poliser som behöver
hålla fokus och återhämta
sig mellan skiften, och vissa
dagar artister och skådespelare som kämpar med att
behöva leverera, se bra ut
och bli dömda och bedömda
och behöver verktyg och
handledning utifrån vad som
är deras vardag.
Att möta livets utmaningar
med rak rygg, att möta din
omgivning, att möta dina
rädslor görs lättare med en
stark ryggrad. Det är inte helt
ovanligt att vi skapar en täckmantel i ett kaxigt och stabilt
yttre och när det svajar till
med en avbruten relation,
konflikt eller uppsägning så
svajar det inte bara runt dig
och din överkropp, du rycks
upp med rötterna om du inte
står stabilt och jordad och
håller huvudet högt med ett
stabilt nacklås och grundat
rotchakra/ländrygg.
Grunden, stabiliteten, den
inre tryggheten. Utan ett fett
bankkonto, utan din roll på
jobbet, utan din titel, utan ditt
namn på fotbollströjan, utan
vindsvåningen och bmw:n,
utan en smetig relation till
dina föräldrar.
När jag gick i väggen
frågade jag Försäkringskassan vilka resurser som
fanns för att få hjälp med
återhämtning. Svaret var
inga. Jag sålde min lägenhet
på Kungsholmen och hyrde
en stuga på Resarö för att
har råd att ge mig själv den
hjälp jag behövde. Jag sade
upp mig som säljare och
slutade på TV4, avslutade
projektet att starta ett
magasin för tjejer med hälsosamma förebilder, jag tog
paus från föreläsningar och
jag var livrädd. Rädd för att
bli bortglömd, rädd för att
vara
ensam,
rädd
för
tystnad, rädd för mörker.
Rädd för vad som fanns
därinne som jag nu inte hade
något val än att möta. Jag
var för trött för att träna, vara
social, jobba och kunde inte
planera längre än en stund i
taget. Jag hade sprungit lite
för länge, lite för fort. Med
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
hjälp av yogan rehabiliterade
jag mig samt tog hjälp av det
koncept som en gång hjälpt
mig att bli bäst i Sverige.
Idag tar jag emot individuellt
och handleder människor i
individanpassad yoga efter
behov, inre och yttre mål och
förutsättningar för en ökad
balans och inre och yttre
framgång.
Jag
erbjuder
också
föreläsningar
om
vägen mot toppen, att
prestera i balans och vad
stress är där du får testa
yogans effekter. Jag håller till
i skrapan på Södermalm. Ett
stilla rum, mitt i Söders puls.
Välkommen Som du är och
mår med rak, sne eller svag
rygg. Alla kan yoga.
Tina Nordlund
www.tinanordlund.se
[email protected]
Medicinsk Yoga
mot Utbrändhet
Våren 2010
Yoga mot utbrändhet – steg 1
FÖRSTÅELSE
Två dagar som riktar sig till dig som
vill veta mer om hur stress och
utbrändhet fungerar samt hur det
går att komma tillbaks till kraft och
glädje igen.
Yoga mot utbrändhet – steg 2
UPPLEVELSE
Det här är två dagar för dig som
gått Steg 1 och som vill fördjupa,
bygga på och veta mer.
Kursstarter 2010, Steg 1
Lördag/söndag
13-14 feb Stockholm, IMY
27-28 mars Göteborg
24-25 april
Oslo
Kursstarter 2010, Steg 2
Lördag/söndag
13-14 mars Stockholm, IMY
5-6 juni , Oslo
Yoga mot utbrändhet – steg 3
Kursstarter 2010, Steg 3
DIPLOMERING
De här två dagarna handlar om att att Lördag/söndag
kunna förmedla yoga som verktyg vid
utbrändhet och andra stressreaktioner.22-23 maj, Stockholm,
Efter fullföljda tre steg diplomeras du IMY
som ”Instruktör i Yoga mot
utbrändhet” .
För mer info om dessa kurser kontakta:
www.yogabolaget.se
Yogabolaget:
Tel +46 (0) 8 540 882 80
E-post: [email protected]
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
yogapass för Rotchakrat
Yogapass
Det egna dagliga utövandet av yoga är mycket stärkande och balanserande för både kropp och sinne.
Temat i detta nummer är rotchakrat här följer nu ett enkelt mycket kraftfullt och stabiliserande pass
som enkelt kan göra på egen hand. Var alltid inkännande när du utövar yoga. Avsluta alla övningar
med ett rotlås. Ingen eldandning, inga rotlås vid mens eller graviditet. Tona in före och tona ut efter
passet.
1. Eldandning
Lätt meditationsställning. Rak rygg, indragen haka. Slutna ögon,
fokus i 3:e ögat. Armarna upp i 60 graders vinkel. Fingrarna tätt
ihop. Handflatorna tittar mot varandra. Sträck så det stramar i
armhålorna. Eldandning, 1-3 minuter. Vila.
2. Kråkan
Sitt på huk med hela fotsulan i golvet. Rak ryggrad. Sträva efter att
föra tårna så rakt fram du förmår. Armarna viras runt knäna med
knäppta händer. Eldandning 1-3 min. Vila på rygg.
3. Kobran/Plattformen
Rulla över på mage. Sätt händerna mot golvet vid axlarna. Spänn
skinkorna och kom upp i Kobran på en inandning. Höftbenen kvar i
golvet, vik huvudet bakåt. Andas ut och kom in andning upp i
Plattformen. Lyft höfterna så kroppen bildar en rak linje. Andas ut
ner i Kobran, andas in upp in i Plattformen. 1-3 min. Vila i lätt
meditationsställning.
4. Kamelen
Klippställningen. Sätt händerna på hälarna. Tryck fram höfter och
underliv så du kommer upp i knästående, med händerna kvar på
hälarna. Vik huvudet så långt bakåt du kan. Höftbredd mellan
knäna. Eldandning 1-3 minuter.
Ett alternativ är att stå upp på knä, sätta handflatorna mot
ländryggen och luta dig så långt bakåt som du förmår (vid mens och
då med långsam andning).
5. Framåtsträckning med särade ben
Sära på benen så mycket du kan. Ta tag om tårna eller så långt ner
på benen du når. Andas in, andas ut och kom med rak rygg
samtidigt fram med överkroppen så nära golvet du når, andas in
upp igen. 1-3 min. Vila sittande.
6. Framåtsträckning med benen ihop
Sträck ut benen framför dig. Böj dig med rak rygg fram över
höfterna, ta tag om tårna eller så långt ner du når. Raka ben med
knävecken mot underlaget. Slappna av och andas långa djupa
andetag, 1-3 min. Vila sedan på rygg.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
meditation
Yoga och meditation hänger ihop. Ett pass bör alltid avslutas med någon form av meditation.
På temat rotchakrat följer nu en enkel men kraftfull och utmanande meditation mot stress.
Stress är intimt sammanlänkat med stabiliteten i rotchakrat. Gör så här:
Sitt med rak rygg, gärna i lätt meditationsställning. Sträck höger arm rakt upp så att
överarmen pressar mot höger öra. Handflatan vriden ut från kroppen. Vänster arm går också
upp men viker sig 60 grader ut åt vänster. Vänster handflata är riktad snett ner mot golvet.
Båda händers tummar trycker in mot mjukdelen alldeles under lillfingret. Sträck armarna
ordentligt med raka, låsta armbågar. Ögonen 9/10 stängda med blicken riktad ner mot
överläppen. Långa djupa andetag under 3-11 minuter. För att avsluta: Andas in. Håll andan en
kort stund. Andas ut och sänk ner armarna. Vila.
Detta är ”Meditation för den nedre triangeln”.
Enligt det yogiska synsättet lindrar den problem i
ländryggen. Den verkar helande på njurar och binjurar.
Den motverkar effekterna av kronisk stress. Den är även
bra för hjärtat. För att få full effekt av denna meditation
är det viktigt att hålla armarna så stilla som möjligt i
sina positioner under hela meditationen.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
medicinsk yoga som självhjälp
Suficirklar – Övning för mage och matsmältning, för rotchakrat.
Sitt i lätt meditationsställning med korslagda ben. Håll händerna på knäna och rotera
långsamt överkroppen i stora cirklar medsols, som om du skulle orma dig runt dig själv.
Sträck ut nedre delen av ryggen. Sträva att hålla huvudet i centrum genom övningen. När
ryggraden rör sig bakåt, rör sig huvudet framåt, när ryggraden rör sig åt höger rör sig huvudet
till vänster osv. På detta sätt påverkas hela ryggen. Efter 3 minuter byter du riktning och
roterar på samma sätt tillbaka åt andra hål
Detta är en skön cirkelövning som mjukar upp ryggen,
ökar genomblödningen samtidigt som den stimulerar
matsmältningen.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
kultur – senaste nytt och yoga-tv
Radio & TV-Klipp, Statistik mm
Det händer en hel del som man skulle kunna definiera som varande medialt och kulturellt på
yogans område. Det skrivs om yoga i allt fler tidningar, både i Sverige och internationellt, det
kommer ut nya DvD och CD-skivor med yogapass och meditationsmusik, nya yogaklipp läggs
till på YouTube, och så vidare. Här kan du läsa en del av allt det som sker på det kulturella
området. Den Medicinska Yogan uppmärksammas t.ex. allt mer i media.
MEDICINSK YOGA I RADIONS P1
Tisdagen den 19/1 2010 hade P1:s program
Kropp & Själ ett längre inslag om Medicinsk
Yoga och den vetenskapliga studie som gjorts
vid Hjärtintensiven på Danderyds sjukhus.
Klicka på länken här nedan och lyssna på
programmet.http://www.sr.se/webbradio/webbr
adio.asp?type=latestbroadcast&Id=1272&Broa
dcastDate=&IsBlock
MEDICINSK
YOGA
I
AFTONBLADET
Måndagen den 25/1 skrev Aftonbladet om den
Medicinska Yogan. Journalisten Shirin Rågby
testade ett pass på IMY och gav det betyget 5+
Läs hela artikeln i Aftonbladet här:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article64
84197.ab
MEDICINSK YOGA PÅ TV – I RAPPORT
Söndagen
den
24/1
uppmärksammade
Sveriges största nyhetsprogram Rapport den
Medicinska Yogan och forskningen på
Danderyd, i ett nästan 3 minuter långt inslag
som du kan se här, spola fram till kl 19.50
http://svtplay.se/v/1860815/rapport/24_1_19_30
MEDIA STATISTIK OM YOGA
IMY har sedan 2002 samlat statistik på allt som
skrivs som yoga och meditation i svenska
tidningar. Första året fick vi in drygt 200 klipp.
Under 2009 publicerades det 841 artiklar i
dags-, fack- och populärpress (källa: Infopaq).
Av dessa handlade ett femtiotal artiklar och
notiser om IMY och den Medicinska Yogan.
YOU-TUBE-YOGA – 3 KLIPP
På YouTube läggs in ständigt nya klipp om yoga och meditation.
Här kan du se tre korta filmer.
1. Först ett klipp från en amerikansk yogaterapi konferens med flera intressanta kort-intervjuer med
yogaterapeuter, lärare och deltagare:http://www.youtube.com/watch?v=GqPt2k_cbi0&feature=related
2. Sedan ett kort men fascinerande inslag om hur yoga rekommenderas och används av
amerikanska läkare i vården av cancersjuka barn, barn och ungdomar med ADHD mm:
http://www.youtube.com/watch?v=n-7HsAMYL4I&feature=player_embedded
3. Och sist en kort beskrivning av en enkel liggande yogaövning för ländryggsproblematik:
http://www.youtube.com/watch?v=LISFeh2zYz4&feature=fvsr
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
kultur – länkar till yogavärlden
Länkar till Yogavärlden
Mötet, samtalet, kontakten – att kunna kommunicera med likasinnade och få tag på den/det
jag söker blir allt viktigare. Kommunikation är en av ingredienserna för att vidga den egna
medvetenheten. Här nedan hittar du länkar till instruktörer, lärare och terapeuter, till
yogatidningar och yogaproduktsajter och andra bra yogiska mötesplatser, både i Sverige och
internationellt.
INSTRUKTÖRER, LÄRARE OCH TERAPEUTER
YOGATIDNINGAR
Instruktörer i Medicinsk Yoga
www.medicinskyoga.se/yogainstruktor.htm
Nya svenska yogatidningen Om yoga Om
www.omyogaom.se
Yogakliniker www.yogakliniken.se
Yoganyhetssajten Allt Om Yoga
www.alltomyoga.se
Kundaliniyogalärare i Sverige
www.kundaliniyoga.nu
Yoga+Joyful Living Magazine www.yogaplus.org
Kundaliniyogalärare internationellt
www.kundaliniyoga.com/Clients/ikyta/Members.
nsf/Members%20Directory?OpenForm
Yoga journal www.yogajournal.com
Tyska yogatidningen Yoga Aktuell
www.yoga-aktuell.de
International Association of Yoga Therapists
www.iayt.org
YOGAPRODUKT SAJTER
FORSKNING, HISTORIK OCH FILOSOFI
Medline, vetenskaplig forskningsdatabas
www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez
IMYs egen Yogashop
www.medicinskyoga.se/yogashop.htm
Rootlight, svensk sajt www.rootlight.se
Georg Feuerstein, filosofi, historik mm.
www.traditionalyogastudies.com
Sar Nam Versand - stor tysk yogaproduktsajt
www.satnam.de
Guru Ram Das Center for Medicine &
Humanology
www.grdcenter.org
Yoga Technology - Bra amerikansk produkt sajt
www.yogatech.com
OBS! IMY uppdaterar regelbundet dessa länkar
men om det skulle visa sig att någon länk slutat
fungera får du gärna meddela oss så ser vi till
att snabbt uppdatera och/eller byta ut den.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
yoga landet runt
Vad har alla för sig Det finns ett brett urval med många spännande yogiska aktiviteter, kurser, workshops,
utbildningar och retreats, både i Sverige och på andra platser runt om i världen, som
arrangeras av instruktörer, lärare och terapeuter med anknytning till IMY eller Kundaliniyogan
i Sverige. Här berättar några av dem om sina aktiviteter landet – och världen – runt.
Yoga vid havet med ChiGrace Yoga till Thailand, Koh Lanta 20/2-7/3 2010.
Högklassigt boende på stranden alla rum med havsutsikt. Inkl resa boende, yogakurs,
2 massage, 2 middagar, Medicinsk Yogakonsultation 21800:- anmäl senast 18/11.
ChiGrace Yoga. Susanne Hörder och Therese Isabella Kente: Cert Livsyogalärare,
Lärare & Terapeuter i Medicinsk Yoga. Tfn 08-58352216,
[email protected]
Yoga på Solkusten med Evita – Eva Lindblohm 28/3-4/4 2010.
Välkommen till det underbara Molino del Rey inbäddat i hjärtat av de Andalusiska bergen.
www.molinodelrey.com Här tränar vi yoga två gånger per dag, mediterar, promenerar,
sjunger eller bara njuter. Varierad och inspirerande vegetarisk mat - brunch och middag ingår i priset. Per person med del i dubbelrum 8 500 SEK (Flyg o transfer tillkommer)
[email protected] www.manymoods.org/evita tel 0034 679 78 12 52
Yoga och kultur i Thailand våren 2010
Nu kan du förverkliga din dröm att göra yoga på en thailändsk strand. Du väljer mellan
två perioder om två veckor. Period 1: 22/3–5/4. Period 2: 5/4 – 22/4
Vi gör yoga tidig morgon och sen eftermiddag och bor på Nishaville Resort, Huay
Yang - 3,5 timmes bilfärd söder om Bangkok. Övrig tid njuter vi av sol och bad,
utflykter, lär känna den thailändska maten, kulturen och sedvänjorna. Se detaljerat
program på www.jarvsoyoga.se
Retreat i Algarve, Portugal 24/4 - 1/5 med Bhai Himat Singh
Välkommen till detta unika kundaliniyoga retreat på Portugals solkust. Alla är
välkomna. Vi gör sadhana, har lektioner och workshops, djupgående meditationer, spa- och ayurvediska
behandlingar av olika slag, utflykter, bad och äter yogisk mat. Vi kommer även att lära oss hålla vårt djupa
meditativa tillstånd stabilt från dag till dag och därigenom expandera och integrera vår medvetenhet om vår
obegränsade natur. Läs mer och anmäl dig på: http://eventus.trippus.se/bhaihimat
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
yoga landet runt
Landet runt?
Vinjetten Yoga Landet Runt är öppen och kostnadsfri för dig som är instruktör och terapeut I
Medicinsk Yoga eller är lärare I Kundaliniyoga. Kom in med färdigt material. Typsnitt Arial.
Rubrik 12 pkt fet stil. Fem rader 11-pkt. text samt länk, telefon mm. Gärna en JPG-bild, Maila in
materialet. Du är inte garanterad annonsplats. IMY avgör vilka texter som publiceras här.
Upplev en underbar röstyogahelg med Shirlie Roden 23-25 april på Kolbäcks Gästgivaregård
Alla kan göra ljud, alla har en röst, alla kan höja sin vibration. Shirlies workshops är
designade att hjälpa oss återerövra kraften i att använda ljudet och rösten oavsett
musikaliska kunskaper och erfarenheter. Frigör emotionella blockeringar, avslappning,
meditation och healing både på grupp- och individnivå. www.shirlieroden.com eller
www.kolbacksgastgivaregard.com för mer info – eller ring Marianne 0220-40360.
Y
OGARETREAT 28-30 MAJ 2010 I GNESTA, med Malin Rydesjö. 3200:Mellan hägg och syrén, nära skog, ängar och vatten gör vi medicinsk yoga och kundaliniyoga, äter vegetariskt, sitter vid brasan i ett hus med anor från 1800-talet, vistas i naturen &
finner lugnet. Retreatet vänder sig till dig som vill njuta och samtidigt ge kropp och själ läkning
inifrån och ut. Leds av Malin Ryesjö; föreståndare, yoga- och meditationslärare samt yogaterapeut på Institutet För Medicinsk Yoga. För frågor & anmälan [email protected]
Phenix Klinic, Vegagatan 8, 113 29 Stockholm - Treatments with Guru Dharam
www.kundalinimedicine.com
• Face Lift Acupuncture • Oriental Diagnosis & Acupuncture • Yoga Therapy • White Lotus Healing.
For appointments Contact Pavllou +46(0)7617 02323
[email protected]
Rosenmetoden & Chakrametoden
Behandlingar – Kurser – Meditationskvällar
Praktik Gun Boll, Gästrikegatan 22, St Eriksplan, Stockholm
www.chakraterapi.se Tel 08- 31 51 72 [email protected]
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
utbildning – kurser – workshops
Yoga på IMY
IMY utbildar människor i Yoga sedan 2000. Efter att i många år utbildat yogalärare med
internationell certifiering har IMY sedan 2006 utbildat vårdande personal till instruktörer och
terapeuter i Medicinsk Yoga. På institutet beläget invid Gärdets strövområden pågår också
varje termin öppna kurser, workshops på helger, enskilda rehab- och terapisessioner. IMY är
också en grundande medlem av The IAYT Councel of Schools, en organisation där
yogaterapeututbildare över hela världen strävar att skapa gemensamma riktlinjer för
terapeututbildningar globalt.
Utbildning till Instruktör i Medicinsk Yoga
Denna utbildning för vårdande personal, läkare, sjuksköterskor och terapeuter av
olika slag, som löper över 12-14 veckor, finns i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Karlstad och Östersund. Den omfattar 6 lektionsdagar och daglig egen träning
hemma. Läs mer om utbildningen och aktuella kursstarter på olika orter här:
http://www.medicinskyoga.se/utbildning-medicinsk-yoga.htm
Utbildning till terapeut i Medicinsk Yoga
Terapeututbildningen är en fortsättning på instruktörsutbildningen där deltagarna
fördjupar sitt utövande och lär sig använda yoga och meditation tillsammans med
andra holistiska tekniker för rehabilitering och terapi. Läs mer om utbildningen,
feedback från tidigare elever och aktuella kursstarter, i Stockholm & Göteborg:
http://www.medicinskyoga.se/utbildning-yogaterapeut.htm
IMYs öppna terminskurser i Medicinsk Yoga
Varje termin rullar öppna grupper i Medicinsk Yoga på IMY, framför allt kvällstid
men även mornar. Kurserna som har teman typ: Hjärta, Immunförsvar, Chakra
och Helhet löper över 13 veckor och varierar mellan 60-90 minuter. För aktuellt
kursschema, klicka här: http://www.medicinskyoga.se/yogakurser.htm
Workshops
Med jämna mellanrum varje termin arrangerar IMY olika öppna workshops som
löper över en halv till en dag eller över en hel helg, på teman som Hjärta,
Utbrändhet, Andning, Migrän och Ätstörningar. För kalendarium över aktuella
workshops, klicka här: http://www.medicinskyoga.se/kalendarium-helg.htm
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
nästa nummer
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
kommer ut åtta gånger per år.
Nästa nummer fördjupar sig i det
2:a chakrat – som i grunden
Höftlyft – Ett lyft på mer än ett sätt
handlar om relationer
Du kan hämta ditt nästa nummer
på IMYs hemsida den 15:e mars
eller anmäla dig som prenumerant
så skickar vi en länk till din e-post
låda.
Skriv ett kort mail till [email protected] och säg att du vill vara med i IMYs
utskicksregister så ordnar vi resten. Hjälp oss gärna att sprida information om
yoga på detta sätt, skicka länken vidare till alla du har i ditt eget e-register som
du tror kan vara intresserad av yoga.
Vill du inte alls få mer information från IMY, skriv ett kort mail till samma adress och
säg till vilken e-adress du fått material skickat från oss – så tar vi bort dig från våra
listor.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010
sista sidan
IMY har ett mångårigt samarbete med bildkonstnären Georg Sandgren, som i varje nummer av MY
bidrar till att göra sista sidan till en konstupplevelse – denna gång på temat Rotchakrat.
Mer av Georgs konst kan du se på www.georgsandgren.com
Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1-2010