Industrins syn på exportkontroll

- Ett globalt perspektiv med avstamp i Sverige

Agenda

Inledning Sverige EU/EES USA Globalt Överväganden ur ett svenskt perspektiv

Inledning

Industrin stödjer behovet av en strikt exportkontroll med noggrann kontroll och uppföljning. Vi är verksamma i en bransch som ställer mycket höga krav på ett ansvarsfullt agerande. För oss som arbetar i försvarsindustrin är det en trygghet och en legitimitet att Sverige har en av världens noggrannaste och striktaste exportkontrollsystem med bred förankring i Sveriges riksdag. Den svenska industrin är i starkt behov av teknologiöverföringar från andra länder, framförallt från USA. Utan en strikt och trovärdig exportkontroll hade Sverige inte fått tillgång till avgörande amerikansk teknologi.

Inledning

Export och exportkontroll: En central fråga för industrin.

Export är nödvändig och helt central för att den avancerade industrin ska kunna vidmakthålla och utveckla den kompetens och förmåga som regering och riksdag efterfrågar.

Utgångspunkter försvarspolitisk inriktning

Försvarsutskottets betänkande 2008/09FöU10

Försvarets inriktning

”Utskottet vill understryka att försvarsindustrin sedan decennier har en

central roll i svensk försvarspolitik

. Detta ger Sverige inflytande och

har betydelse för vår strävan att integreras i försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med andra länder.

” ”Utskottet konstaterar också i sitt yttrande att en ökad exportandel kan sägas vara nödvändig, ur ett industriellt perspektiv, för att företagen ska kunna vidmakthålla och utveckla teknik och kompetens.” ”Utskottet konstaterar att beroende på hur regelverk och praxis utformas inom EU kan Sverige i ogynnsamma fall komma att reduceras till en underleverantörsroll eller helt upphöra att vara en försvarsindustriell aktör.” Inriktning och uppmaning under många år från svensk regering och myndigheter att aktivt söka samarbete med andra länder för att stödja den svenska säkerhetspolitiken samt förmågeförsörjningen.

Sverige – 1992 fram till idag

I prop. till gällande 1992-års lag framhölls att Sverige har ”ett starkt säkerhetspolitiskt behov av att i ökad utsträckning delta i internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten”. Sverige anslöt till EU år 1995. Betydelsen av internationella samarbeten har ökat. År 2008 tillkom EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP). I det senaste försvarsbeslutet från 2009 framgår att regeringen ser positivt på en ökad exportandel: Industrin ska söka sig ut på den internationella marknaden istället för att förlita sig på svenska beställningar. Bildande av Försvarsexportmyndigheten (FXM) år 2010.

Sverige – 1992 fram till idag

• • • ICT-direktivet (2009/43/EG) och dess implementering; Direktiv om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.

Direktiv den 6 maj 2009 Uppdaterad svensk lag publicerad den 30 juni 2011 Bestämmelserna tillämpas från och med den 30 juni 2012.

EU-harmonisering av tillståndstyper: Införande av generella tillstånd för överföringar inom EES. EU-harmonisering av klassificering: Ny svensk förteckning över krigsmateriel och tekniskt bistånd, baserad på EU:s förteckning över försvarsrelaterade produkter. Införande av kontroll av tekniskt bistånd.

EU försvarsdirektiv

KOM(2007) 764: En strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU

Leveranssäkerhetsåtaganden Direktiv 2009/81/EG Försvarsupphandlings direktivet

Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet 1958 års kontrollista

Direktiv 2009/43/EG Överföring av krigsmateriel inom gemenskapen

Lag (1992:1300) om krigsmateriel EU gemensamma militära förteckning

EU (forts.)

24 juli 2013 KOM ”Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars och säkerhetssektor i EU”. Berör: Försvarsindustrifrågor, inre marknaden, forskning och utveckling, förmågeutveckling, rymdfrågor, energifrågor. Ska behandlas vid stats- och regeringschefernas toppmöte i december och ses som en uppföljning av de två direktiven i försvarspaketet.

• Övervakning av upphandlingar • Stödja ICT-direktivet avseende försörjningssäkerhet • Analys EU-förordning 428/2009 – Kommunikation om en långsiktig vision för EU:s strategiska exportkontroll (Produkter med Dubbla Användningsområden)

USA: Obama-administrationens reforminitiativ

• • • President Obama sjösatte sitt exportinitiativ i mars 2010 med avsikt att förbättra USA:s ekonomi genom utökad export. Som en del av detta beordrade presidenten, i april 2010, en omfattande exportkontrollreform. • Målen med reformen är Single Licensing Agency, Single Control List, Single Primary Enforcement Coordination Agency, Single Information Technology (IT) System. • • • Plan för genomförande i tre faser Fas 1: Omedelbara förbättringar, skapa ramverk för de fyra singlarna.

Fas 2: Implementera det nya ramverket inom existerande strukturer och lagar.

Fas 3: Fullständig övergång, slå samman och konsolidera (kräver lagändringar).

Export Control Reform Background

•

To enhance national security, the Administration determined that the export control system needed to be reformed to:

– Increase interoperability with NATO and other close allies; – Reduce the current incentives for companies in non-embargoed countries to design out or avoid US-origin content; and – Allow the Administration to focus its resources on the transactions of greater concern. 11

Balans mellan säkerhet och handel

Reformen är tänkt att förbättra USA:s nationella säkerhet genom att införa hårdare kontroll på det som är mest känsligt (kronjuvelerna) samtidigt som den skall underlätta export av mindre känsliga produkter.

Reformen är ”insåld” till Kongressen som säkerhetsförbättrande men har en tydlig påverkan på handeln och presidentens exportinitiativ.

Flyttar över mindre känslig materiel från USML till CCL genom att skapa en särskild 600-serie inom CCL dit mindre känslig materiel, vilken nu inte längre kräver kontroll under den militära listan, flyttas över för att därmed ställas under Dual Use regelverkets flexiblare kontroll.

Reformen ska uppfylla alla internationella åtaganden som USA har gjort t.ex. Wassenaar Arrangement.

Status

Reformen har delvis redan trätt i kraft! Regelverk för tillämpning av reviderade kontrollistor har presenterats. • • Revidering av kontrollistor genomförs per produktkategori, vilket innebär gradvis implementering, samt att tid för ikraftträdande blir olika mellan företag beroende av dess produktinriktning Flyg och gasturbinmotorer trädde i kraft den 15 oktober 2013 Fordon, ytfartyg och undervattensfarkoster kommer att träda i kraft den 6 januari 2014. Nytt regelverk angående undantag ”Strategic Trade Authorization (STA) license exception” för CCL produkter. Notera: Reformen avser Direct Commercial Sales (DCS). Materiel under Foreign Military Sales (FMS) förblir under militär kontroll (ITAR).

Strategic Trade Authorization (STA) license exception

Vissa typer av produkter flyttas från USML till CCL dvs. övergår till att kontrolleras av Dual Use regelverkets flexiblare kontroll. Under vissa givna förutsättningar kommer dessa produkter att få exporteras utan licens. STA gäller till 36 länder (Sverige inkluderat) + ytterligare 8 länder för viss enklare materiel. De exporterade produkterna får sedan vidareexporteras om mottagaren är inom dessa 36. STA ställer ökade administrativa krav på mottagare och exportör samt ger USA:s regering insynsrätt. Ex: Ett militärt transportflygplan vilket fram till den 15 oktober 2013 kontrollerades som USML, kontrolleras nu som CCL och tillåts exporteras under STA. Dvs. en amerikansk leverantör behöver inte ansöka om eller invänta ett tillstånd för försäljning eller utförsel. Not: EU-företag kontrollerar fortfarande motsvarande EU-produkt under en nationell lagstiftning som kräver tillstånd för att försäljas och/eller exporteras.

Parallell fråga: Satelliter

Ej del av reformen, men avser liknande regelverksförändring. • • • Sedan 1999 har USA kontrollerat alla satelliter under det militära regelverket, vilket fått till följd att amerikansk satellitindustri har tappat stora marknadsandelar. USA:s andel av världsmarknaden för satelliter: 1999: USA 63 % 2001: USA 40 % 2008: USA 30 % • • Enligt en studie, år 2012, från (US) Aerospace Industries Association framhöll 100 % av svarande företag att exportkontrollreglerna hade haft en negativ inverkan, mer än 90 % av svarande företag indikerade en koppling mellan exportkontroll reglerna och erodering av den amerikanska rymdindustriella basens förmåga. Obama-administrationen ämnar nu flytta kommersiella kommunikationssatelliter åter till Commerce.

Globalt

FN:s Arms Trade Treaty (ATT) • Bindande avtal som syftar till att globalt kontrollera handel med konventionella vapen. • Antogs i FN:s generalförsamling den 2 april 2013 med 154 av 193 röster för, undertecknades av Sverige (tillsammans med ett 60-tal andra länder) den 3 juni, och har hitintills fram till den 23 oktober undertecknats av 114 länder. • Viktigt framsteg för att globalt kontrollera handeln med konventionella vapen. • SOFF och ASD välkomnar detta och har stöttat initiativet genom hela processen i FN.

FN:s Arms Trade Treaty (forts.)

ATT har i praktiken ingen direkt påverkan på de svenska och europeiska företagens efterlevnadssystem: Sverige och EU har sedan länge ett strikt regelverk för försvarsmaterielexport, MEN ATT kommer att medföra högre standarder för reglering i länder som idag inte har omfattande kontroll, eller rentav saknar kontroll. Framförallt är ATT ett viktigt framsteg för att bidra till att främja mänskliga rättigheter och den globala säkerhetspolitiska utvecklingen. Behovet av ökad reglering av handeln med försvarsmateriel ska även ses i ljuset av den ekonomiska och politiska maktförskjutning som världen nu genomgår och där skillnaden ökar i snabb takt. Allt fler försvarsindustriella aktörer utvecklas nu i andra delar av världen och då framförallt i tillväxtekonomierna. Det innebär att konkurrensen och utbudet på det försvarsindustriella området ökar.

Med allt fler aktörer blir det än mer viktigt att den globala försäljningen av försvarsmateriel kan ske på ett harmoniserat, reglerat och ansvarsfullt sätt. ATT är viktigt för att skapa ett globalt Level Playing Field.

Vad betyder detta för Sverige?

Med ökad betydelse av internationella samarbeten, en öppen och konkurrensutsatt försvarsindustrimarknad inom EU och med allt fler aktörer globalt blir det än mer viktigt med harmonisering och att industrin ges likvärdiga konkurrensförutsättningar.

I detta ingår exportkontrollregelverk.

Vad betyder detta för Sverige?

Bör se utvecklingen, inklusive regler för exportkontroll, i ett europeiskt perspektiv. Vi bör ha ett fortsatt restriktivt regelverk, MEN om Sverige som enda land ensidigt skulle lägga till bestämmelser som avviker så skulle det • snedvrida konkurrensförutsättningarna inom EU, • minska industrins förutsättningar att vara en attraktiv partner för internationella samarbeten, och därigenom • allvarligt skada förutsättningar att vidmakthålla och utveckla den svenska säkerhets- och försvarsindustriella basen.

Vår syn på exportkontroll

Välkomnar en översyn av regelverket. Strikt och trovärdig lagstiftning med noggrann kontroll och uppföljning. Politisk långsiktighet och stabilitet – bred förankring skapar legitimitet och förtroende för försvarsindustrin. • • • Helhetsbedömning i varje enskilt fall: Balanserad exportkontroll över tid Mottagarlandet Prövning av systemens eller materialens användningsområden.

Vår syn på exportkontroll

Ökad transparens stärker kunskapen och förtroendet för exportkontrollen och därmed branschen. Bibehållen tydlighet i ett förändrat svenskt regelverk med rimlig administration. Ökad harmonisering inom EU för att undvika snedvriden konkurrens, EU Level Playing Field. Verka för utarbetande av globala regelverk ex FN ATT. SOFF ställer sin kompetensbas till förfogande.