Transcript Årsredovisning 2013 som PDF

å r sr edov isning
2013
Livrustkammaren
och Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska museet
LSH Årsredovisning 2013 • 1
2 • LSH Årsredovisning 2013
Innehåll
5
Överintendentens kommentar
6
Vision och strategi – myndighetens utveckling
7
Myndigheten som arbetsplats
9
11
12 13 14 15 Samverkan med andra aktörer
16
17 19 22 27 28 Myndighetens prestationer
Samlingskontroll
Tillfälliga utställningar
Pedagogiska tjänster
Publikationer
Forskning och utveckling
30 30 31 32
Övrig väsentlig information
Lokalförsörjning
Inköp och efterlevnad LOU
33
33
34
36
37
41
Ekonomisk redovisning
Resultaträkning
Balansräkning
Anslagsredovisning
Tilläggsupplysningar och noter
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Publik och tillgänglighet
Livrustkammarens besöksutveckling
Skoklosters slotts besöksutveckling
Hallwylska museets besöksutveckling
Tillgänglighet
Externa finansieringskällor
LSH Årsredovisning 2013 • 3
Foto: Lotta Lindley
Samarbete med olika aktörer är en
framgångsrik form för program­
verksamheten. Stenverkstad för barn i
samarbete med Statens fastighetsverk,
bröllopsmässa i ett arrangemang med
Skokloster Wärdshus och sommarmusik
på Hallwylska museets innergård med
Stockholms nya Operettensemble.
Foto: Björn Mattisson
Foto: Erik Günther
Livrustkammaren
4 • LSH Årsredovisning 2013
Hallwylska museet
Skoklosters slott
Överintendentens kommentar
Med vår Vision 2014 strävar vi efter öppenhet och att ta plats i kunskapssamhället.
Detta år innebar viktiga resultat. Det digitala bildarkivet, 40 000 föremåls- och miljöbilder, öppnades för fri användning via webb i ett samarbete med Vinnova. Samtidigt
tillgängliggjordes 20 000 högupplösta bilder på Wikimedia Commons för att nå ännu
fler. Genom att fritt dela det kulturarv myndigheten förvaltar går Livrustkammaren och
Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) i bräschen för att riva hinder
för kunskapsutbyte worldwide.
Flera av årets utställningsteman bearbetades med normkritik, genusperspektiv och
mångfaldsaspekter, där årets största produktion Bilder av Kristina förmedlade ny forskning med skiftande föreställningar om denna drottning. Sammantaget öppnades åtta
tillfälliga utställningar i våra museer, tre hos internationella samarbetspartners och en
i ett regionalt museum.
Ett långsiktigt arbete och tydligare uppdrag för museerna ledde till framgångar för
den pedagogiska verksamheten. Genom öppenhet för delaktighet och medskapande
med andra aktörer blev vårt utbud på museerna bredare och deltagarna fler. Både vuxna
deltagare och barn upp till 19 år ökade i antal.
Årets kraftsamling för samlingarna resulterade i att nästan 9 000 föremål packades
upp och fick ny placering i kompaktinredda klimatiserade magasin, efter tidigare magasinsflytt. Samtidigt blev dessa föremål inventerade varav en stor del konditionsbedömdes och fotograferades. Kontrollen av samlingarna har förbättrats ytterligare och
arbetet fortsätter.
Besöksantalet på Skoklosters slott har fortsatt i positiv riktning och antalet ökade
mer än uppsatt mål. I Livrustkammaren och Hallwylska museet blev tyvärr antalet besökare färre än både målsättning och föregående års resultat. Förklaringarna är flera,
men den fasadrestaurering som pågått hela året utanför Livrustkammaren har påverkat
verksamheten, framförallt de spontana besöken. Antalet besökare som nationellt och
internationellt såg de föremål vi lånade ut och de utställningar vi producerade för and­
ra museer ökade. Därtill ökade även antalet webbesökare och följare i sociala medier.
Frågan om mätbar kvalitet har varit angelägen för att ge bilden av arbetet med att
både hålla och höja kvaliteten i verksamheten. Ett väsentligt resultat att lyfta fram är
att hela 97 % (94 %) av museibesökarna var nöjda eller mycket nöjda med museibesöket!
När året nu summeras kan konstateras att det ekonomiska resultatet påverkades
nega­tivt av lägre besökssiffror, men att vi har förverkligat det vi föresatt oss i vår verksamhetsplan som inleds med orden ”Allt vi utför gör vi till nytta för samhället”. Jag be­
dömer att vi med 50 årsarbetskrafter och tillfälligt anställda i den publika verksamheten
har gjort ett bra resultat utifrån högt ställda mål.
Magnus Hagberg
Överintendent
LSH Årsredovisning 2013 • 5
Vision och strategi – myndighetens utveckling
Myndighetens framtagna Vision 2014 och strategi för
förändring beskriver vart vi strävar och vad vi vill uppnå
samt uttrycker hur visionen ska nås. Förändringsprocessen startade 2008 och är styrande för all verksamhet
till och med 2014.
Strategin innehåller tio punkter varav de sex första
handlar om hur museiverksamheten ska utvecklas. Tre
av dessa har uppnåtts i och med tidigare avslutade utvecklingsprojekt, men fortsatt förvaltning och utveckling sker i den nya organisationen, från 1 januari 2012.
Det gäller till exempel punkt C, om att flytta samlingar
för bättre bevarande, där en stor insats gjorts för att
fullfölja magasinsflytten. Föremål packades upp, inventerades och fotograferades för att inplaceras i nya
inredningar. Analyser av huruvida fler mindre delar av
samlingar ska flyttas för att uppnå bättre bevarandeklimat har lett till att ämbetsmannaarkivet flyttats från
Skoklosters slott och dräktsamlingen från förvaring i
Hallwylska museet till klimatiserade magasin. Punkt E är
också uppnådd, men under året har vi både ökat antalet digitala bilder och öppnat det digitala bildarkivet via
webb för fri användning. Punkt D, vi utvecklar vårt fjärde
museum, uppnåddes tidigare år med publiceringen av
föremålsdatabas på webben och en ny enhet, Digitala
museet, för att komplettera våra museer med uppgiften att tillgängliggöra kunskap, historia och kulturhistoria med anknytning till våra samlingar i den digitala
världen. Den digitala närvaron har därefter ökat kraftigt
och LSH kan räkna sig ligga i framkant av utvecklingen.
Samtidigt har tolkningen av vad det fjärde museet är
delvis förändrats. Från tanken att främst producera egna
webbutställningar och digitala fördjupningar så är LSH
nu oftare i samarbete med andra aktörer och deras digitala arenor. Det innebär att användare av bland annat
olika sajter och sociala medier kan möta LSHs material,
kunskap och information. Därtill kommer att vi öppnat
mycket material för andra att använda. Genom att dela
både ger och får LSH.
Strategins tre övriga punkter om den publika musei­
verksamheten (A, B, F) har både gett resultat och är ett
pågående förbättringsarbete, där initiativtagandet till
fler samarbeten är ett resultat. Viktiga instrument är
vår Barn- och ungdomsstrategi med handlingsplan för
lärande samt långsiktig utställningsplan.
Strategins sista fyra punkter handlar om ett bra internt arbete. Införande av tertialrapporter där verksamhetens resultat följs under året och fastställda arbetsprocesser är två exempel på resultatet. Med införande
6 • LSH Årsredovisning 2013
av projektmodell, ett projektkontor och utbildningar för
alla i projektarbete utvecklas bland annat utställningsarbetet och har resulterat i bättre rapporteringar och
samordning av resurser.
Visionens tredje rad anger ”Vi ska ha en öppenhet som
stimulerar till delaktighet och medskapande”. Detta värde gäller både i det externa och interna arbetet, vilket
blev temat för samtliga medarbetare då vi under hösten
tillsammans arbetade fram ett tiotal områden som vi vill
stärka oss inom. Arbetet med detta fortsätter det år som
nu kvarstår av Vision 2014.
Vision 2014
Arbetet med strategi och varumärkeslöften har lett fram till en
vision. Visionen ska vi uppnå senast 2014.
• Vi ska uppfattas som öppna, händelserika och dynamiska
• Vi ska ta plats i samhällets kunskapsutveckling
• Vi ska ha en öppenhet som stimulerar till delaktighet och
medskapande
Strategi för förändring
Om visionen uttrycker vart vi strävar, ett tillstånd vi vill uppnå,
så är Strategin hur vi tar oss dit.
Vi når vår vision genom att:
A. Vi tar initiativ till fler samarbeten, tillsammans får vi bättre
genomslag. Våra museer är mötesplatser, med många olika
aktörer.
B. Vi anpassar vår pedagogik, deltar aktivt i sociala medier och
prioriterar barn och ungas rätt till kultur. Pedagogik är en naturlig del i all verksamhet.
C. Vi flyttar föremål, arkiv och bilder som inte är utställda, till
magasin som uppfyller rätt krav på bevarande och arbetsmiljö.
D. Vi utvecklar vårt fjärde museum. Med det digitala museet
möter vi publiken på ett nytt sätt och erbjuder möjlighet till
kunskap, delaktighet och medskapande.
E. Vi tillgängliggör våra samlingar för såväl allmänintresserade, utbildningsväsendet och forskare genom att utveckla vår
samlingsdatabas.
F. Vi utvecklar vår förmåga att kommunicera med omvärlden
genom en tydlig profilering av våra museer och långsiktig planering av aktiviteter för olika målgrupper.
G. Vi fortsätter att utveckla gemensamma rutiner och arbetssätt. På så sätt arbetar vi effektivt och kan upprätthålla rätt
kompetens.
H. Vi förbättrar vårt arbete med mål, planering och uppföljning
av resultat.
I. Vi arbetar för en god arbetsmiljö med goda ledare.
J. Vi har en stabil ekonomi.
På Skoklosters slott gjordes stora insatser för att öka antalet bilder av föremålen i samlingarna.
Foto: Peter Sedelius
Myndigheten som arbetsplats
Kompetensinsatser och kompetensöverföring
Museiverksamhet präglas av kunskapsproduktion i
många former. Inom ledarskap, kärn- och stödverksamheter har kompetensinsatser gjorts. I arbetet med Vision
2014 och myndighetens förändringsarbete identifierades behov av att utveckla nya och gemensamma arbetssätt. En medveten satsning är utbildning i projektarbete.
Åtta medarbetare deltog under året i en tvådagars utbildning i projektarbete med inriktning mot museiverksamhet och ytterligare två personer har deltagit i en
längre projektledarutbildning på fem dagar. En satsning
har varit utbildning i mångfaldsarbete, som genomförts
med externt stöd både i chefsgruppen och med alla
medarbetare.
Internutbildningar genomfördes för hela personalen,
för att öka kompetensen i våra gemensamma arbetssätt.
Projektkontoret genomförde utbildning till projektledare
för utställningar och ger regelbundet stöd. Fler exempel på internutbildningar är i databasen MuseumPlus
och allmänna handlingar. I samband med övergången
till Statens servicecenter (SSC) genomfördes utbildning
för alla i det nya faktureringssystemet VISMA Proceedo,
fler funktioner i Palasso egenrapportering och SSC kund­
support. Nästan alla medarbetares personal- och ekonomiärenden utförs nu elektroniskt, inte med blanketter.
Hallwylska museet införde nytt boknings­system, Biljetto,
vilket medförde att besökarna kan boka och betala biljetter för utvalda visningar och program före besöket
på museet.
Inom ledarskapsutveckling genomfördes en utbildningsdag i ledarskapsteori och i slutet av året påbörjade
cheferna gemensam utbildning i ledarskap- och medarbetarskap under ledning av extern konsult. Denna utbildning kommer att fortgå under våren 2014. Flera chefer
deltog i Riksutställningars och Jämus utbildning Leda
mångfalt, några chefer deltog i kurser såsom arbetsrätt
och UGL.
Regelbundet deltar medarbetare i utbildnings- och
nätverkskonferenser i regi av branschorganisationer
såsom ICOM och Riksförbundet Sveriges museer liksom i vetenskapliga sammanhang. Studier av samlingar
och museiverksamheter i Europa är också en viktig del
av kompetenshöjande åtgärder för medarbetare inom
kärnverksamheten. I princip samtliga enheter inom
myndigheten har genomfört internationella studieresor
till Tyskland, England och USA. Under hösten samlades
samtliga medarbetare i en tvådagarskonferens om våra
arbetssätt med studiebesök i Vadstena. Möjlighet till
studier på deltid med full lön medgavs till en medarbetare på doktorandnivå.
Inom stödverksamheten deltar medarbetare inom
administrationen regelbundet i utbildningar för att
LSH Årsredovisning 2013 • 7
upprätthålla­rätt kompetens. Etablerade nätverk mellan
museer finns inom ekonomi, upphandling, HR-verksamhet och numera även inom arkivfrågor. Inom säkerhet och
fastighetsdrift genomfördes säkerhetsgenomgångar
med nyanställda samt brandövningar. Extern kompetens
anlitas sedan flera år systematiskt inom stödverksamheten för IT-drift, e-faktura, telefoni- och bevakningstjänster samt bokföringstjänster. Med övergången till
SSCs nya produktionsenheter har de löneadministrativa
tjänsterna utökats till att omfatta fler personaladmini­
strativa tjänster och support till medarbetare.
Arbetsmiljö och hälsa
LSH arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön. En satsning på en modern arbetsplats påbörjades
2009 med en förtätning av kontorsplatser, anskaffning
av höj- och sänkbara skrivbord, arbetsstolar, ljuddämpande skydd, bättre belysning och ny sammanträdesteknik.
Under året anskaffades nya arbetsplatser till Skoklosters
slott i samband med att kontor inreddes i slottbyggnaden. Även ny utrustning för kök, drift samt för guider
genomfördes i samband med att Statens fastighetsverk
renoverade lokalerna.
Medarbetarna på Slottsbacken evakuerades februari
–augusti till Riddarholmen på grund av störande buller och damm från Statens fastighetsverks omfattande
fasad­restaurering av södra flygeln. Eftersom Livrustkammaren höll öppet var det många medarbetare som vistades i miljön ändå, men då i de mest skyddade delarna.
Problemen kvarstod dock ett par månader efter återflytten på grund av viss försening i restaureringsarbetet.
Myndigheten erbjuder en modern arbetsmiljö genom
en virtuell IT-miljö och smartphones, där medarbetare
kan kommunicera och nå arbetsdokument oberoende
av var de befinner sig. Detta i sin tur bidrar till ett flexibelt arbetssätt som gynnar såväl verksamheten som den
enskilda medarbetaren. Så kallade mobila arbetsplatser,
som icke-personliga arbetsplatser vid varje arbetsställe,
utvärderades av all personal och smärre förändringar
gjordes under Arbetsmiljökommitténs ledning.
Arbetsmiljökommittén har haft fem protokollförda möten under året. Skyddsronder har genomförts
enligt plan och brister har åtgärdats, men förbättringar av den ojämna luftfuktigheten på arbetsstället­
i Tumba och den låga inomhustemperaturen i Hallwylska museet vintertid kunde inte lösas under
året utan arbetet fortsätter. Friskvårdsbidraget var
1 700 kronor och 27 personer (31), det vill säga 49 %
(55 %) av medarbetarna, utnyttjade bidraget. Fruktkorgar levereras sedan ett flertal år en gång per vecka till
de fyra arbetsställena.
Åldersbalans och antalet anställda
Medelantalet anställda var 55 (56), vilket omräknat blir
50 (50) årsarbetskrafter. Under året har tre medarbetare
varit tjänstlediga för att pröva annat arbete. Fyra nya
medarbetare har rekryterats till tillsvidareanställning.
Under åren 2014–2020 kommer tolv personer ha nått
åldern 65 år. LSH arbetar sedan flera år med kompetens­
överföring inom kärnverksamheten bland annat genom
8 • LSH Årsredovisning 2013
att dokumentera kunskap i samlingsdatabasen, utveckla
rutiner och framställa egna publikationer. LSH ser positivt på möjligheterna att rekrytera medarbetare med
relevant utbildning och har alltid många sökande till
utlysta tjänster som rör kärnverksamheten. Under året
har LSH haft två medarbetare anställda inom ramen för
Kulturavslyftet samt två i utvecklingsanställning.
Jämställdhet och mångfald
Myndigheten arbetar efter en handlingsplan för jämställdhet och mångfald. Strävan vid rekrytering är till
exempel att kalla lika många män som kvinnor till intervju. Det är dock endast vid bedömd likvärdig kompetens
som jämställdhets- eller mångfaldsaspekter kan bli utslagsgivande. Av årets externa rekryteringar till tillsvidareanställningar eller längre visstidsanställningar var tre
kvinnor och en man, och fördelningen med 72 % (72 %)
kvinnor och 28 % (28 %) män bestod. Av myndighetens
åtta chefer är en man. Av de tillsvidareanställda har cirka
15 % (12 %) utländsk bakgrund, d v s är födda utrikes eller
i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i statliga myndigheter har sjunkit de senaste åren. LSHs sjukfrånvaro ökade till 3,9 % (3,6 %).
Det beror på att vi har haft två personer med längre
sjukskrivningar. Korttidsfrånvaron har istället minskat till
1,4 % (1,8 %). Med 55 tillsvidareanställda och vikarier ger
varje enskild sjukfrånvaro stort procentuellt genomslag
i statistiken.
Sjukfrånvaro 2013
2012
3,9%
1,4%
3,6%
1,8%
3,8%
1,4%
Jämförelse kön
Kvinnor
Män
4,1%
3,3%
1,8%
8,7%
3,0%
5,7%
Jämförelse ålder
50 år–
30 –49 år
–29 år
4,1%
3,2%
*
4,9%
2,4%
*
6,1%
1,4%
*
Sjukfrånvaro, totalt
Sjukfrånvaro, exkl frånvaro 60 dagar
eller längre
2011
* Gruppen bedöms för liten för att redovisas explicit.
Miljöledning
Myndigheten fortsatte arbetet med miljöledningssystemet och genomförde en intern miljörevision för att kontrollera att LSH följer gällande regler, LSHs miljöpolicy
och miljömål med handlingsplan. Årets internrevision
inriktades på vilka färdmedel som förekommer när man
reser i tjänsten. Revisionen gav en signal till verksamheten att miljöledningssystemet ständigt ska förbättras och personalen uppmärksammades på betydelsen
av miljöarbetet. Naturvårdsverkets senaste uppföljning
visar att LSH får 14 av 15 poäng i den rankning som behandlar inrapporterade uppgifter, och 7 av 10 poäng på
den del som behandlar rankning avseende kvaliteten på
myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse.
Samverkan
med andra aktörer
Samverkan
Samverkan sker i ett knappt 50-tal olika former med multisektoriella och privata samhällsektorn som vanligast
förekommande. Samverkan syftar ofta till och leder till
erfarenhetsutbyte. Den absolut vanligaste parten är andra museer. Vi uppdaterar och bygger upp, men delar
också med oss av kunskap och metoder inom kärnverksamhetens områden till exempel utställningsverksamhet, samlingsvård och kunskapsuppbyggnad. Exempel
på föreningar och nätverk för specifika frågor är Forum
för utställare, Genus i museer, Sällskapet för renässans- och barockstudier, Svenska arkivsamfundet samt
Vapenhistoriska Sällskapet. Med Vänersborgs museum
var Hallwylska museet med och bildade ett nätverk med
”samlarmuseer” i Sverige. Internationell samverkan om
samlingsrelaterade frågor sker bland annat genom olika
ICOM-grupper och sällskap som till exempel French Porcelain Society. Även marknadsföring är ett vanligt område, då LSH ingår i flera nätverk för dessa frågor som
Mälarslott och Stockholms Museiinformatörer.
Foto: Eldshow.se
Om myndighetens vision visar vart vi ska nå, så är samverkan med andra avgörande för hur vi når dit, ”tillsammans får vi bättre genomslag”. I princip kan en dubblering
av antalet samverkansprojekt noteras från föregående år,
knappt 240. Ökningen förklaras av att programverksamhet och utställningar i allt högre grad utförs i samarbete med andra. En annan förklaring är att internt har
medveten­het om vikten av samarbeten ökat och därmed
har kvaliteten i statistiken förbättrats.
LSH graderar det som i dagligt tal kallas samverkan i
tre olika grupper. Samverkan är definitionen för det informella utbytet som sker till exempel i nätverk, medan
samarbete anges för överenskommelser eller avtal med
annan part om ett bestämt resultat. Samordning används
som benämning när gemensamma funktioner skapas eller delas. Samarbeten är den vanligaste formen och utgör
nästan tre fjärdedelar. Antalet samordnade funktioner
har ökat något, men utgör den minsta andelen, ungefär
var sjätte. Cirka 13 % av alla typer av samverkan sker med
internationella samarbetspartners.
En uppvisning i eldkonst arrangerades
under höstlovet på Skoklosters slott.
LSH Årsredovisning 2013 • 9
Samarbete
Nästan 175 samarbeten pågick under året och det är den
form som ökade allra mest jämfört med föregående år.
Programverksamheten är det vanligaste verksamhetsområdet där de tre museerna har utvecklat utbudet
genom­att bjuda in fler aktörer till våra kulturarenor. Genom att samarbeta, istället för att internt producera och
sedan erbjuda kärnverksamhetens aktiviteter, ökar vi vår
öppenhet, blir mer relevanta för våra besökare och når
fler. På samma sätt utvecklas utställningsverksamheten
och som redovisas längre fram genomfördes alla utställningar med hjälp av samarbeten. Ett utställningsprojekt,
Bilder av Kristina, kan konkret illustrera hur ett samarbete med stor bredd växer fram över flera år. I den första
initiala fasen avtalades om ett samarbetsprojekt med
Riksarkivet, Storkyrkan och Vatikanbiblioteket genom
Sveriges ambassadör vid Heliga Stolen i syfte att strukturera upp projektets innehåll och genomföra en omvärldsanalys. Sedan knöts forskare till en referensgrupp,
ett knappt dussin personer kopplade till olika universitet
och högskolor, för att säkerställa att ny forskning kom
projektet till del. För att kunna låna föremål knöts tidigt
kontakter med andra museer, institutioner och privata
långivare för att sedan utvidga med formgivare, konstnärer med flera inför utställningsproduktionen. Samarbetet i sin helhet resulterade också i en film, en publikation med vetenskapliga artiklar, digital fördjupning och
programverksamhet bland annat i samarbete med Storkyrkan. Vidare gav det en utställningsdel till Article One,
ett internationellt HBTQ-samarbete. Livrustkammarens
utställning om Maria Eleonora kan också ses som en förlängning av Kristina-projektet. Som helhet genererade
ett initialt tema flera samarbeten med många såväl internationella som nationella partners.
Samordning
Samordningen ökar stadigt och räknas till ett 15-tal, med
syfte att effektivisera verksamheten och att säkerställa
rätt kvalitet. Det vanligaste området är nu digitalisering.
Det kan vara samutnyttjande av digitaliseringscenter, till
exempel Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna eller tjänster
som till exempel Google Art och K-samsök. I utvecklingsprojekt arbetar LSH i Digisam under Riksarkivets ledning
och i Centralmuseernas samarbetsråd ingår LSH som
part i digitaliseringsgruppen för att samordna bland annat materialleverans till Wikimedia Commons och Wiki­
pedia. Inom inköp och upphandling har samordningen
med andra museer framgångsrikt utvidgats till fler områden. Förutom föremåls- och värdetransporter samt
upphandlingskonsulter har LSH samordnat gemensamt
ramavtal för resebyråtjänster med sex andra centralmuseer och Kungliga biblioteket. Under hösten lades fler administrativa stödfunktioner ut till Statens servicecenter.
Julmarknad på Skoklosters slott, ihop med såväl föreningar som försäljare.
10 • LSH Årsredovisning 2013
Publik och tillgänglighet
LSH arbetar långsiktigt för att öka besöksantalet. En
framgång är att besöksantalet på Skoklosters slott ökade och bröt gränsen 50 000 besökare efter en medveten
satsning på att lyfta fram Skoklosters slott som besöksmål. Besöksantalet sjönk dock på Hallwylska museet och
Livrustkammaren. Sammantaget gör det att 2013 års
drygt 393 000 besökare var 9,6 % färre än 2012. En viktig
omständighet var Statens fastighetsverks restaurering
av södra flygeln på Kungliga Slottet, vilken påverkade
förutsättningarna för Livrustkammarens möjligheter
att öka besöksantalet. En framgång är då att den prioriterade gruppen enligt regleringsbrev, antalet barn och
ungdomar under 19 år, hållits intakt och andelen är helt
i paritet med föregående år.
Antalet besökare till de tre museerna räknas som tidigare år med hjälp av besöksräknare och antalet som
registreras divideras med minst två utifrån besökarnas
rörelsemönster i museerna. Stickprovskontroller görs för
att säkerställa kvalitet. Via entrékassornas registrering i
systemet Blå Boken hämtas underlag för besökare under
19 år och utställningsbesökare. Besöksstatistik lämnas
regelbundet till Myndigheten för kulturanalys. Liksom
tidigare år genomfördes fem publikundersökningar på
uppdrag av regeringen i enlighet med instruktioner från
Myndigheten för kulturanalys. Ett utvecklingsarbete
internt ledde fram till att de egna undersökningarna i
år genomfördes vid fler tillfällen, 9 (3), och med ökad
spridning över året. På så sätt åstadkoms ett statistiskt
säkrare underlag på de egna frågorna, som till exempel
graden av nöjdhet vid besöket. Myndigheten har ingått
i ett samarbete med Riksutställningar och ett antal centralmuseer för att utforma kvalitativa och för museer
generella publikundersökningar.
Besökarna ger uttryck för en ökad kvalitet i besöksupplevelsen då 97 % (94 %) var nöjda eller mycket nöjda
med besöket. Fler kvinnor än män besökte museerna, vilket visserligen är generellt för besökarna vid de centrala
museerna, men underrepresentationen av män ökade
med 4 %. Vid Skoklosters slott är fördelningen i balans
med 56 % kvinnor och 44 % män. Till de utställningar LSH
Barnfamiljen är en prioriterad målgrupp för Skoklosters slott.
producerat som visas hos andra kommer också besökare,
liksom till museer som lånat föremål ur de samlingar LSH
förvaltar. Drygt 1,6 miljoner (1,2 miljoner) besökare såg
föremål som utlånats och såväl de internationella som
nationella besökarna har ökat i jämförelse med före­
gående år. Bland de internationella utlånen finns till exempel Château de Versailles som lånade sex målningar
till André Le Nôtre, 1613–2013, museet Les Arts Décoratifs,
Paris, lånade Hedvig Elisabet Charlottas bröllopsklänning
och The State Historical museum i Moskva lånade Sigismunds kusksadel. De nationella lånen kan exemplifieras
med att Mjellby konstmuseum i Halmstad, Sven-Harrys
konstmuseum i Stockholm och Moderna museet Malmö
lånade målningar. Utöver museibesökarna tillkommer
fler, där webbesökarna är en stor och ökande grupp då
över 260 000 unika besökare registrerades. I statistiken
saknas besökare till Sök i samlingarna och Öppet bildarkiv
samt till publicerat på andras internetsidor som kringla.
nu och Google Art.
LSH BESÖKARE
2013
Antal besökare
393 167
antal barn <19 år 2012 2011
434 822 405 910*
53 301 53 824 55 341
25%
25%
26%
kvinnor 64%
60%
–
män 36%
40%
–
barn & ungdomar <19 år
Fördelning män & kvinnor**
Antal besökare externt***
internationellt
Sverige
1 600 354 1 241 774 1 098 809
317 987
117 295
554 273
1 282 267 1 124 479
544 536
Kvalitetsmått
nöjda el. mycket nöjda besökare**** 97%
94% 99%
* Justerad beräkning på Livrustkammaren ger lägre utfall 2011.
** Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för
kultur­analys enkäter som egna undersökningar.
*** Avser besökare till andras utställningar med föremål från LSH.
**** Fråga ställd till besökare i museernas egen undersökning.
LSH Årsredovisning 2013 • 11
Till utställningen Bilder av Kristina
kunde Livrustkammaren låna in
rariteter från Vatikanbiblioteket.
Livrustkammarens
besöksutveckling
BESÖKARE
Antal besökare
antal barn <19 år 2013
239 657
2012 2011
262 199* 251 677**
43 787
42 075 43 472
34%
36%
33%
kvinnor
64%
57%
63%
män
36%
43%
37%
Kvalitetsmått
nöjda el. mycket nöjda besökare****98%
97% 99%
barn & ungdomar <19 år
Fördelning män & kvinnor***
* Tryckfel i årsredovisning 2012 är här korrigerat.
** Justerad beräkning ger lägre utfall 2011.
*** Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för
kultur­analys enkäter som egna undersökningar.
**** Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning.
Statens fastighetsverks omfattande fasadrestaurering
av Kungliga Slottet gjorde att byggnadsställningar och
höga plank dolde museet under hela året. Vissa delar
av verksamheten kunde inte bedrivas, ändå kom över
239 000 (262 000) besökare.
12 • LSH Årsredovisning 2013
Årets stora utställning Bilder av Kristina var välbesökt
och fick god massmedial uppmärksamhet. Två mindre
utställningar öppnades, i samarbete med Statens fas­
tighetsverk producerades Stenkoll på Slottet, och i Maria
Eleonora – hjärtats drottning visades en ny bild av drottning Kristinas misskända mor. Antalet besökare i dagens
visning ökade, liksom antalet gruppbesök och besökare
under 19 år. Fri entré infördes på torsdagskvällar, för ökad
tillgänglighet. För att bättre möta de utländska turisterna togs en audioguide fram på ryska, som ytterligare ett
av fem språk. Trots dessa åtgärder minskade det totala
antalet besökare med 8,6 %. Fasadrestaureringen förefaller ha lett till framför allt färre spontana besök, då
antalet besökare som förbereder museibesöket, som till
exempel grupper och visningsdeltagare, ökade.
För den viktiga besöksgruppen barn och unga har åter
en framgångsrik verksamhet bedrivits, antalet besökare
under 19 år ökade med 4 %. Antalet skolgrupper ökade
också, genom fler än 1 000 skolvisningar och besökande
skolgrupper nåddes glädjande en mycket stor grupp
unga. En ny visning med ett normkritiskt perspektiv
utvecklades till det redan omfattande utbudet. Årets
lärarenkäter visar att andelen nöjda lärare är i topp, då
100 % svarade att visningen uppfyllde deras förväntan
bra eller mycket bra.
Många aktiviteter riktade sig till familjen. Riddarklubbens verksamhet gav upplevelser såväl i museet som
runt om i landet. Barnkalas med slottstema är ständigt
mycket populära och ger små barn möjlighet att möta
museet på ett lekfullt sätt.
Publikundersökningen visar att männen var under­
representerade besökare med 36 % (43 %). Under året
har museet lyft fram två drottningar, vilket kan ha påverkat utfallet, medan 2012 års stora utställning hade män
som målgrupp. Ett glädjande resultat är att hela 98 %
(97 %) av besökarna var nöjda eller mycket nöjda med
sitt museibesök. Jag bedömer att det sammantaget var
ett bra år för museet med ett gott resultat.
Malin Grundberg
Museichef livrustkammaren
Ett av många föremål som en av
de gästande ” kuratorerna” valde till
utställningen Min skattkammare.
Skoklosters slotts
besöksutveckling
BESÖKARE
Antal besökare
antal barn <19 år barn & ungdomar <19 år 2013
2012 2011
52 178
47 236
45 240
6 047
6 233 4 937
21%
24%
18%
Fördelning män & kvinnor*
kvinnor
56%
58%
64%
män
44%
42%
36%
97%
94% 97%
Kvalitetsmått
nöjda el. mkt nöjda besökare**
under påskhelgen med nya aktiviteter och arrangemang.
Tulpaninstallation, tornerspel och julmarknad var program som varade under flera dagar och tilltalade en stor
publik.
De allra flesta besöker slottet i sällskap med familj och
släkt eller med vänner. De har fått idén till besöket genom någon de känner och 64 % uppger att de besöker
Skoklosters slott för första gången. Av besökarna är 56 %
kvinnor och 44 % män, vilket är något jämnare fördelning än föregående år. Till museets sommarutställning
valde fyra manliga och tre kvinnliga inbjudna kulturpersonligheter ut föremål ur slottets stora samlingar. Dessa
visades i Min Skattkammare: Skoklosters slott – kända an­
sikten visar sina favoriter, en förnyad utställningsform då
andras perspektiv och tolkningar var i fokus.
Flera barnaktiviteter var nya för i år då barnfamiljer är
en prioriterad målgrupp. Tillsammans med Åbergs museum arrangerades en teckningskurs för barn och barnteater sattes upp av Panikteatern i ett av slottstornen. I
barnverkstan ritades och målades på temat perspektiv,
tygtryck gjordes under höstlovet och tillverkning av julpynt blev populärt under julmarknaden.
Bland nya aktiviteter för vuxna har en målarkurs i samarbete med Medborgarskolan varit mycket uppskattad.
Så var även en installation med barockens lyxblomma
tulpanen av blomsterkreatören Gunnar Kaj samt choklad­
provningen under påskhelgen.
Att ha ett varierat och stort publikt utbud med hjälp
av andra aktörer och samarbetspartners ser jag som
ett lyckat sätt att nå fler. Årets besöksantal med drygt
52 000 personer översteg det uppsatta målet. Jag bedömer årets sammantagna resultat som mycket bra.
Rebecka Enhörning
Museichef Skoklosters slott
* Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för
kultur­analys enkäter som egna undersökningar.
** Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning.
Skoklosters slott har genom att komplettera utbudet
med fler och mer varierade aktiviteter haft ett framgångsrikt år. Antalet besökare ökade med 10,5 %, ett
publikrekord efter att entréavgift för vuxna återinfördes
2007. Publikundersökningarna visar dessutom att ännu
fler, hela 97 % (94 %), varit nöjda eller mycket nöjda med
museibesöket. Säsongen förlängdes och slottet öppnade
LSH Årsredovisning 2013 • 13
Under ytan –inte bara en utställning
utan också programverksamhet och
skolprogram.
Hallwylska museets
besöksutveckling
BESÖKARE
2013
2012 2011
101 332
125 387
108 850
3 467 5 516 6 932
6%
8%
14%
kvinnor
69%
69%
69%
män
31%
31%
31%
Kvalitetsmått
nöjda el. mycket nöjda besökare** 97%
93% 99%
Antal besökare
antal barn <19 år barn & ungdomar <19 år
Fördelning män & kvinnor*
* Uppgifterna hämtas fr o m 2013 från såväl Myndigheten för
kultur­analys enkäter som egna undersökningar.
**Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning.
Museet arbetar för att positionera sig som en kultur­
arena som bjuder in externa aktörer, såväl institutioner,
representanter för det civila samhället som utövare inom
kulturfältet. Värdet av att samarbeta med flera sinsemellan olika partners har bidragit till att vi har nått en mer
mångfacetterad målgrupp. Enligt publikundersökningen
är hela 66 % (36 %) av årets besökare så kallade förstagångsbesökare, ett glädjande resultat. Vi nådde däremot
14 • LSH Årsredovisning 2013
inte den målsättning vi hade att öka besöksantalet och
förklaringen ligger dels i färre spontana besök, dels i mindre publika utställningar.
Årets utställningar har tagit upp varierande ämnen
och på så sätt vänt sig till en bred målgrupp. Under ytan
– om det onämnbara vid sekelskiftet 1900 berätta­de
bland annat om dräkthistoria och synen på hälsa, hygien liksom på moral och sexualitet. Målet med 15 000
besökare i utställningen uppnåddes och överträffades.
Mer samtida design har visats än tidigare, dels under
möbelmässan med designern Jens Fagers nyproducerade
stolar, dels genom Nutida Svenskt Silvers jubileumsutställning. Det är satsningar för att intressera såväl en
yngre publik som män. Museibesökarnas genomsnittsålder har sjunkit markant, då gruppen 41–55 år blev den
största besöksgruppen med 46 % och endast 22 % (48 %)
av besökarna var över 65 år. Men fördelningen med 69 %
kvinnor och 31 % män bland besökarna bestod.
Programaktiviteterna för vuxna i form av Salonger
med musik, litteratur och dramavisning har i likhet med
föredragsserier i regel blivit utsålda. Museet har utvecklat nya pedagogiska program för högstadiet och gymnasiet med temat Under ytan liksom dramakonceptet
Stjärnmysteriet. Det togs fram för barn och deras familjer
och handlade om julfirandet för 100 år sedan och blev
snabbt fullbokat.
Pedagogiska aktiviteter som riktar sig till den yngre
publiken, utanför skolväsendet, har erbjudits främst under helger och lov. Antalet besökare under 19 år har dock
minskat, trots dessa aktiviteter och den nya satsningen
Rum för barn. Vi nådde flertalet uppsatta mål, strategiska
satsningar på infrastruktur har resulterat i enklare rutiner med biljettbokning, kortare köer och nöjdare besökare, 97 % (93 %).
Heli Haapasalo
Museichef Hallwylska museet
Tillgänglighet
Myndigheten tillämpar ett brett synsätt på tillgänglighet och här sammanfattas arbetet med att minska olika
typer av hinder, såväl funktionsnedsättningar som till
exempel geografiska hinder. Handisam­ gör årligen en
uppföljning av museernas arbete med att tillgängliggöra såväl verksamhet som lokaler. I den redovisningen
fick LSH 10 poäng av 13 möjliga, vilket är en förbättring
från 8 av 13 jämfört med förra året. Sammantaget hör vi
till de museer som får flest poäng i denna uppföljning.
För att implementera mångfaldsaspekter, där tillgängligheten är en del, deltog tre chefer i Riksutställningars
och Jämus utbildning Leda mångfalt. Hela LSHs personalgrupp genomförde en utbildningsdag där normkritik och
praktiska övningar syftade till att medvetandegöra hur
vi kan och ska arbeta för att åstadkomma en verksamhet som präglas av inkluderande och tillgänglig attityd.
Den publika verksamheten drivs utifrån strategin för
livslångt lärande och tillämpandet av olika lärstilar, utgående från de olika besökarnas behov. Regelbundet ingår
både syn- och teckentolkade visningar i det ordinarie
utbudet. Museerna har deltagit i det nationella alzheimerprojektet Möte med minnen och utformat visningar
för dementa. Vi har också deltagit i projektet genom
att utbilda pedagoger vid andra museer i hur man håller
denna typ av visning. För att systematiskt arbeta med
tillgänglighet har rutiner för att ta fram information i
alternativa format utvecklats och tillämpas i all utåtrik-
+ –
tad verksamhet. Sedan tidigare finns utarbetade rutiner
som Checklista för tillgängliga utställningar.
Två av LSHs fyra arbetsställen har god fysisk tillgänglighet. I de publika utrymmena har Hallwylska museet
fortsatt med belysningsförbättringar. För att underlätta för personer med kognitiva funktionshinder har
till Skoklosters slott och Hallwylska museet tagits fram
ljusskyddsgardiner som gör att besökare kan se den omgivande utomhusmiljön och därmed bättre orientera
sig. Tillgänglighetsarbetet på Skoklosters slott och Hallwylska museet har främst fokuserat på att ”kompensera”
bristen på fysisk tillgänglighet genom att bland annat
satsa på det digitala utbudet. Skoklosters slott har till
exempel tagit fram panoramabilder som ger möjlighet
att digitalt se och söka sig fram i museimiljöerna. Detta
ersätter inte ett fysiskt besök, men förmedlar upplevelser och kunskap kring museet och samlingarna till dem
som av olika orsaker inte kan besöka museet fysiskt –
på grund av geografiskt avstånd eller funktionshinder.
Även museernas hela förmålssamlingar är tillgängliga
genom nätet och nu i allt högre grad med bilder. Under
året lanserades dessutom det digitala bildarkivet, Öppet
bildarkiv, vilket ger access till museernas föremålsbilder
och fritt utnyttjande av dem.
Det är nu möjligt att digitalt söka sig fram i Skoklosters slott genom
de nytagna panoramabilderna på webben http://skoklostersslott.se/sv/
panorama – en del av tillgänglighetsarbetet.
?
LSH Årsredovisning 2013 • 15
Myndighetens prestationer
Myndigheten bedriver museiverksamhet i enlighet med
förordning (2007:1195) med instruktion. Utifrån denna
har LSH definierat en verksamhetsstruktur som grund för
hur vi arbetar, från planering och genomförande till uppföljning av resultat, och som också utgör stöd för arbetet
med att utveckla kvalitativa aspekter på verksamheten:
•
•
•
•
Instruktion
Prestation
Arbetsprocess
Rutin
I denna del av årsredovisningen redovisas myndighetens prestationer enligt krav i förordning (2000:605)
om årsredovisning och budgetunderlag samt mål och
återrapporteringskrav i regleringsbrev. De prestationer
som myndigheten bedömer viktiga, dvs med krav på
redo­visning av volym, kostnad och kvalitetsaspekter, är:
samlingskontroll, tillfälliga utställningar, pedagogiska
tjänster, publikationer samt forskning och utveckling.
Tillfälliga utställningar och publikationer drivs i projektform och verksamheten pågår vanligtvis över flera år.
Resultaten redovisas det år en utställning öppnas för
publik­ respektive en publikation är tryckt och utgiven.
För verksamhetens totala intäkter och kostnader hän­
visas till resultaträkningen.
Kvalitativa aspekter
LSH arbetar med kvalitativa aspekter i alla led, från inköp
till kvaliteten i resultatet, prestationen. I den mån kvalitet
i prestationen går att mäta redovisas den i årsredovisningen. Enligt vår definition kan kvalitet i prestationen mätas
på två sätt, genom att hitta ett sätt att mäta kvalitet
i produkten/tjänsten och kundens upplevda kvalitet av
produkten/tjänsten. Genom egna besöksundersökningar
mäter LSH besökarnas upplevelse av museibesöket, vilken redovisas under avsnitt om Publik och tillgänglighet.
Genom enkäter mäts också upplevelse av visningar och
lärarnas nöjdhet efter skolbesök. Dessa kvalitetsmått redovisas under Pedagogiska tjänster. För FoU mäter LSH
andel FoU-samarbeten med universitetsinstitution som
kvalitetsmått, i aspekten att forskningsbaserad metod
ger substantiell kvalitet i resultatet, s k produktkvalitet.
För Samlingskontroll redovisas andel samlingsposter i
klimatstyrda magasin. Ett nytt kvalitetsmått infördes i
år för resultatet av digitalisering av samlingarna; andel
digitalt tillgängliga samlingsposter med bild. Detta infördes efter Myndigheten för kulturanalys definition i
16 • LSH Årsredovisning 2013
ämnet och redovisas tillsammans med tidigare mått för
att lättare jämföra med tidigare år.
Huvudfokus på redovisningen i en årsredovisning
är kvalitet i prestationen, men naturligtvis pågår ett
kontinuerligt förbättringsarbete för att hitta metoder,
gemensamma rutiner och kvalitetsmått i arbetsprocesserna, s k processkvalitet. Syftet är att inom identifierade
arbetsprocesser säkerställa de moment och aktiviteter
som leder till att rätt prestationskvalitet uppnås. Resultatet mäts internt efter varje fyramånadersperiod. I årsredovisningen redovisas processkvalitet i text exempelvis
i inledningen till Tillfälliga utställningar, där samarbeten
med andra aktörer används i aspekten att samarbete
tillför kunskap och förmåga att belysa ett ämne eller
en händelse utifrån fler vinklar. Ett annat exempel som
framgår av årsredovisningen är att metoden för att genomföra de egna besöksundersökningarna förbättrades,
vilket förbättrat kvaliteten i resultatet av mätningarna.
LSH avser att återkomma med fler metoder för att följa
kvaliteten i museiverksamheten och i samarbete med
andra nationella eller internationella museer där så är
rimligt.
Resultatet som uppnådda effekter
Frågan om vilka effekter våra prestationer ger, vilka avtryck museerna gör i samhället, och hur vi når de kulturpolitiska målen, kan uppfattas rätt obesvarad efter en
årsredovisning. För det behövs utvärderingar, vilka utförs
bäst av annan part än utföraren. LSH anser dock att redovisat besöksantal är en s k närliggande effekt enligt följande resonemang. En utställning eller pedagogisk tjänst
med nöjda besökare bör leda till ökat besöksantal. Om
media och sociala medier agerar, så ökar sannolikheten
ytterligare. Men det kan också hända att en utställning
har högt kunskapsinnehåll, nya infallsvinklar, är tillgänglig
etc men att besökarna uteblir. Är det då sämre kvalitet på
utställningen? Enligt LSH kan besöksantalet, ökade volymer, inte vara mått på kvalitet. Istället räknar LSH detta
som ett mått hur stort genomslag vi får, hur många och
vilka grupper vi når, och är då en s k närliggande effekt.
Resultatet i förhållande till uppsatta mål
Där en tydlig målsättning funnits kommenteras det
inledningsvis vid varje prestation. Resultatet har också
redovisats i förhållande till strategin i avsnittet om Vision och strategi. I planeringen inför verksamhetsåret
fastställs klara produktionsmål, volymer, för flertalet prestationer. Dessa redovisas inte i årsredovisningen.
Samlingskontroll
SAMLINGSKONTROLL
2013
2012
2011
91 376
91 153
90 962
9 459
9 657
10 305
98%
99% 96%
andel digitalt tillgängliga med bild 34% 31% –
Antal samlingsposter
(föremål, bild o bok)
Kostnader, tkr
Kvalitetsmått
andel digitalt tillgängliga
samlingsposter sökbara på webb Myndigheten har arbetat med samlingskontroll utifrån
beslutad verksamhetsplan och angivna målsättningar.
Vissa omprioriteringar har gjorts för att 2014 kunna
nå målet att alla föremål som flyttats till klimatiserade
magasin är uppackade, inventerade och fotograferade.
Detta mål har formulerats för att strategin ska uppfyllas
och är prioriterat. Resultatet vid slutet av året var 8 734
föremål på ny plats, vilket betyder att bara 3 295 återstår.
De tre museisamlingarna innehåller drygt 91 000
samlingsposter, vilka kan utgöra ett eller flera föremål.
Utveckling av vår samlingsdatabas och implementering
av gemensamma rutiner är förutsättningar för att vårt
arbete med samlingarna ska få framgång och för att vi
ska kunna fortsätta tillgängliggöra samlingarna digitalt.
Förvärv till samlingarna skedde som tidigare år i ytterst­
begränsad omfattning. Bland ett tiotal accessioner­märks
exempelvis ett smycke som tillhört Prinsessan Lilian­och
manschettknappar som tillhört Prins Bertil. Från Kungl.
Maj:ts Orden erhölls i samband med firandet av Carl XVI
Gustafs 40 år på tronen Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II. Även berättelser insamlades som en del av
firandet av Carl XVI Gustafs 40 år på tronen. I den digitala
produktionen Kungaminnen har olika personer berättat
om hur de mötte kungen och under nationaldagsfirandet
filmades också informanterna (http://livrustkammaren.
se/sv/kungaminnen).
Ett unikt föremål, ett astrolabium, som stals 1999 från
Skoklosters slott har återbördats till samlingen. Stölden
var rapporterad till Interpol och The Art Loss Register och
efter förhandlingar kunde föremålet återlämnas till Skoklosters slott, där det ställdes ut. Denna händelse gav
stor publicitet.
Digitalt tillgängliga samlingar
Kvaliteten på arbetet med att tillgängliggöra samlingar
som myndigheten förvaltar är hög. Andelen digitalt sökbara samlingsposter, bland annat via vår webbplats, är
98 % (99 %). Andelen har minskat en procentenhet. Det
beror främst på att de nykatalogiserade föremålen utreds med anledning av PUL samt att deponerade föremål
hos andra museer inte visas externt. Att säkerställa att
andra kan ta del av samlingarna nationellt och internationellt ser vi som kvalitet på tillgänglighet. För det krävs
att samlingsposterna har bild. Målet för 2014 är att uppnå 40 000 föremål med bild. Efter detta år har vi 31 100
(27 984), dvs 34% (31%) digitalt tillgängliga med bild.
För att nå målet har fotografering gjorts i samband med
uppackning i magasin och under året har även ”mass­
fotografering” genomförts, dvs breda insatser under ett
koncentrerat antal dagar. Antalet högupplösta fotografier i bildarkivet ökade med 30 % från drygt 24 000 till
över 32 300 bilder genom nyfotografering, digitalisering
av analoga bilder och katalogisering i samlingsdatabas.
I syfte att tillsammans med svenska museer dela samlingsdata och nå fler användare levererades semantiskt
länkad information samt högupplösta bilder till den nationella kulturarvsaggregatorn K-samsök. LSH var därmed den första kulturminnesinstitutionen att, förutom
objektsinformation, även leverera historiska händelser
och historiska personer samt relationerna mellan dessa
och föremålen. För allmänheten innebär det att informationen är sökbar och möjlig att ta till sig utifrån till exempel en sökning på ”alla föremål som härstammar från
slaget vid Lützen”. Dessutom är de historiska händelserna direktlänkade till relevanta artiklar på Wiki­pedia. Nästan 20 000 bilder publicerades under året på Wikimedia
Commons, länkade till olika föremål i K-samsök samt till
LSHs egen samlingsdatabas.
Kontrollera och vårda
Kontrollera och vårda
2013 2012 2011
Antal förvärvade samlingsposter
Antal gallrade samlingsposter
Antal kontrollerade samlingsposter
11
1
11
0
0
0
15 319 13 13121 158
varav vårdade eller konditionsbedömda 2 616
varav konserverade
114
Andel kontrollerade samlingsposter
av totalt antal
17%
2 376 2 681
29
52
14% 23%
Inventeringar utförs planenligt. Under året har större
delen av Livrustkammarens basutställning inventerats,
cirka 2 000 föremål. Inför arbetet skapades en ny strukLSH Årsredovisning 2013 • 17
tur med enhetliga placeringsangivelser av utställda föremål. Efter föregående års stora inventeringsinsats på
Skoklosters slott gjordes i år en kompletterande uppföljning av nästan 700 poster. Stiftelsen Hallwylska museets
boksamling med drygt 2 000 poster inventerades. Därutöver har som extra kontroll genomförts rutinmässig
stickprovsinventering utifrån ett slumpmässigt urval
från samtliga samlingar.
För att säkerställa långsiktiga förbättringar av samlingarnas bevarande planeras arbetet med hjälp av vårdplaner, vilka sträcker sig till 2023. Ett stort antal föremål
har konditionsbedömts i samband med uppackning i de
klimatiserade magasinen, utlån av föremål och tillfälliga
utställningar. Här kan förbättringar göras så att alla insatser registreras i samlingsdatabasen så att statistiken
av vårt arbete blir synlig. Arbete med förebyggande vård
görs för att långsiktigt minska behovet av bevarandeinsatser. För skydd mot skadligt ljus har således en ny
lösning för Skoklosters slott utretts och prövas nu av
slottet. Transparenta ljusskyddsgardiner, istället för
kompakta, skyddar inredning och inventarier mot både
skadlig IR- och UV-strålning, samtidigt som de låter besökare uppleva slottet i mer dagsljus och med utsikt mot
Mälaren och övriga omgivningar. Föremål konserverades
främst inför utställningar och utlån. Ett projekt initierades på Skoklosters slott då ett stort ryttarporträtt föreställande Karl XI konserverades inför museibesökarna
på plats i Kungssalen.
Samlingskatalogisera
Samlingskatalogisera
Antal nyregistrerade samlingsposter
Antal bearbetade samlingsposter
Andel bearbetade samlingsposter
Antal katalogiserade samlingsposter
2013 2012
2011
229
197
967
44 237 27 197 48 626
48%
30%
53%
156
120
446
Totalt bearbetades fler av myndighetens samlingsposter, 48 %, än föregående år (30 %). Exempelvis har noteringar från tre analoga Skoklosterkataloger förts in i
samlingsdatabasen och oregistrerade katalogkort från
Brahes och Bielkes rustkammare har registrerats. Ett
samarbetsprojekt mellan Skoklosters slott och Kungliga
biblioteket, som pågått i ett decennium, avslutades.
Slottets boksamling finns nu registrerad och publicerad
i den nationella söktjänsten Libris, drygt 17 700 böcker
är nu sökbara och därmed bättre tillgängliga nationellt
och internationellt.
Vid Hallwylska museet har ett projekt med den östasiatiska samlingen påbörjats, för att med extern internationell forskarhjälp revidera den äldre museikatalogen
med bland annat asiatisk keramik och kvalitetssäkra
innehållet i samlingsdatabasen. Av samlingens totalt 694
poster, har nu nästan hälften fotograferats och ett drygt
hundratal granskats.
Förvara
Förvara Antal samlingsposter
förvarade i magasin
Antal samlingsposter med
förbättrad förvaringsmiljö
Kvalitetsmått
andel samlingsposter förvarade
i klimatiserade magasin 2013 2011
35 271
35 117 35 100
366
124 17 842
30%
30% –
Efter förra årets avslut av Magsinsprojektet fortsätter arbetet med det nya klimatiserade magasinet och
anskaffandet av inredning. Som en följd av tidigare års
magasinsförflyttning av nästan 18 000 föremål är, som
tidigare nämnts, arbete med uppackningen prioriterat.
Under året har 2 291 textilier packats upp, konditions­
bedömts och erhållit ny permanent placering. Därmed
har också en inventering skett. Ett stort antal har också
foto­graferats och bilderna har tillförts samlingsdatabasen. Textilierna har placerats i förvaringskartonger av
bästa kvalitet för bevarande. Cirka 6 000 föremålsposter
med vapen har på samma sätt packats upp och erhållit
ny permanent placering i utdragbara hyllor, nät med flera
nya kompaktsystem. Sammantaget är detta en lyckad
insats som genomförts, en kraftsamling med insatser
från myndighetens alla enheter.
Utöver uppackningen har 30 hyllmeter med arkivmaterial från Skoklosters slotts ämbetsarkiv flyttats till klimatiserade magasin. Från Hallwylska museet har 366 samlingsposter med ungefär 500 enskilda föremål flyttats.
Det är dräktsamlingen samt vissa möbler och hushålls­
utensilier förvarade i källare och andra icke publika­ytor,
som nu fått förbättrade bevarandeförhållanden.
Över 8 700 föremålsposter har under året packats upp, fått ny placering och nya omslag i moderna kompaktsystem.
18 • LSH Årsredovisning 2013
2012
I utställningen Dåtida Nutida Framtida visades samtida svenskt silver- och guldsmide och Hallwylska museets silverkammare öppnades.
Tillfälliga utställningar
ÅRETS UTSTÄLLNINGAR
2013
2012 2011
Antal öppnade utställningar
12
9
9
Antal nedtagna utställningar
10
8
7
10 408
8 915
7 227
3 019
2 214
1 636
Kostnader, tkr
Intäkter av bidrag, tkr
Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets
livslängd samt nedtagningskostnader under 2013. Intäkter avser
bidrag som mottagits för att finansiera årets utställningar.
Utställningsproduktioner riktas mot olika, nya och bredare målgrupper, för att ge mångfald i utbudet. Under
året gav samarbeten med andra mer och fler perspektiv
på produktionerna. Till tre av årets utställningar utvecklades medvetet normkritik och mångfaldsaspekter i gestaltningen av skilda historiska sammanhang.
Antalet utställningar var ovanligt högt tack vare att
satsningen på utställningssamarbeten utanför museerna
gett resultat detta år. Dessa tillkom genom nationella
och internationella samarbeten, av olika karaktär. Det har
gällt forskning och kunskapsutveckling som förmedlats i
utställningsform, men handlade också om att få tillgång
till föremål och material. Internationellt öppnades tre
utställningar och en regionalt. Besöksantalet till utställningarna i våra egna museer har sjunkit något, knappt
1,4 %, vilket ändå bedöms som ett bra resultat i jäm­
förelse med 2012 då Hallwylska museet hade publik­
rekord med Dräkter från Downton. Herrskap och tjänste­
folk i fakta och fiktion.
Media
Media
Antal artiklar i media
Antal inslag i radio och tv
2013
2012 2011
876
389
280
33
42
34
I tjänsten för bevakning av antalet artiklar i media ingår fr o m
2013 digitalt publicerade artiklar.
LSH Årsredovisning 2013 • 19
Filminspelning med skådespelaren Eva Funck som berättar om sina föremålsval till utställningen Min skattkammare.
Året visar ett positivt genomslag i press och artiklar
om museerna. Bakom det ligger ett målinriktat arbete
med att öka antalet pressmeddelanden och nå en större
spridning bland annat genom fler digitala kanaler. Verktyg för bevakning av antalet publiceringar har utvecklats
så att även digitalt publicerade artiklar räknas med. Olika
metoder försvårar dock jämförelser mellan åren och LSH
avser att stabilisera metoden för en tid framöver. Inslag i
radio och tv har minskat jämfört med föregående år och
har i huvudsak handlat om aktuella utställningar. Den
högre nivån 2012 förklaras främst av Prinsessan Estelles­
dop, då etermedia ofta efterfrågar specialkunskaper
kring högtider i den kungliga familjen.
Öppnade utställningar i museerna
entréer till museerna
Antal entréer
2013 212 887
2012
2011
215 857 213 241
antal barn & ungdomar <19år
53 301
53 824
55 341
andel barn & ungdomar <19år
25 %
25 %
26 %
9 910
9 652
7 972
Intäkter av entré, tkr
20 • LSH Årsredovisning 2013
Bilder av Kristina var årets stora utställning i Livrustkammaren om en av de internationellt mest kända svenska
regenterna, drottning Kristina. Utställningen grundades
på ett internationellt flerårigt samarbete med Vatikan­
staten, Utrikesdepartementet och Storkyrkan. För första­
gången lånade Vatikanbiblioteket ut handskrivna manu­
skript som inte varit i Sverige sedan drottningens abdikation. I Bilder av Kristina samsades historia med nutid,
historiska porträtt med samtidskonst och interaktiva
ljudinstallationer med autentiska föremål. Med norm­
kritisk reflektion gestaltades drottningen ur olika aspek­
t­er. Skiftande föreställningar om Kristina lyfte fram och
diskuterade hur maktstrukturer, religion och genus spelar in i bilden av Kristina, från ensam barndrottning till
landlös drottning i Rom och dagens Queer Queen.
Genusperspektivet genomsyrade även utställningen
Under ytan – om det onämnbara vid sekelskiftet 1900
i Hallwylska museet. Den hade sin utgångspunkt i de
onämnbara underkläderna och tog förutom dräkthistoria upp aspekter kring de mer intima sfärerna, synen
på kön, skönhet och hälsa, moral och sexualitet. Utställningen skildrade tidsandan vid sekelskiftet 1900 med
fenomen som var tabubelagda och som inte nämndes
i de högborgerliga salongerna.
Med ny kunskap och nya perspektiv kunde en för
många okänd 1600-talsdrottning lyftas fram i en utställning i Livrustkammaren. Maria Eleonora – hjärtats
drottning producerades som en pendang till den stora
utställningen om drottning Kristina, som var dotter till
Maria Eleonora. Utställningen skildrade en prinsessa från
Brandenburg och senare drottning i ett nytt land, ett liv
i en dramatisk tid av krig och allianser, där betydelsen
av släktband och äktenskap kom att forma en kvinnas
möjliga inflytande och karriär.
Till Min skattkammare: Skoklosters slott – kända an­
sikten visar sina favoriter hade sju personer från medie-,
konst- och designvärlden bjudits in för att i samarbete
med museet producera sommarens utställning och göra
sina tolkningar av samlingar och föremål. Det var skådespelaren Eva Funck, antikvitetsexperten Knut Knutson,
programledaren Doreen Månsson, fotografen Elisabeth
Ohlson Wallin, silversmeden Sebastian Schildt, couturedesignern Lars Wallin och kreatören Lasse Åberg som
valde föremålen och formade slottets utställningsrum.
Restaureringen av fasaden på Livrustkammaren blev
upprinnelsen till ett samarbete med Statens fastighetsverk kring en utställning om arbetet med den stora
fasad­restaureringen av Stockholms Slott, om hantverk,
material, verktyg och ansvar. Då Stenkoll på Slottet pågick
kunde barn pröva stenhuggeriets hantverk och med seminarier uppmärksammades inte minst frågan om slottets kulör – då och nu.
Ett omfattande samarbete var också förutsättning för
utställningen Dåtida Nutida Framtida – Nutida Svenskt
Silver 50 år i Hallwylska museet. Idén med utställningen
var att visa bredden i konsthantverket genom att låta
de nya, exklusiva, ibland extraordinära, föremålen av
yppersta hantverksskicklighet visas jämte museets silversamling, som för första gången kunde beses på egen
hand och inte bara under visningar. Under möbelmässan gick Hallwylska museet in i ett samarbete med Gallery Pascale och tidningen Residence om utställningen
Assises­. Designern Jens Fager visade stolar, inspirerade av
stolar i museet. I anslutning till Hallwylska museets pe-
dagogiska verksamhet producerades utställningen Mer
Jul i Palatset. Julförberedelser för drygt 100 år sedan i en
högborgerlig miljö skildrades med ett socialt perspektiv, med berättelser från tjänstefolk och herrskap. Årets
gestaltning innefattade såväl inomhusmiljön som gård
och stall.
Utställningar hos andra
Med föreningen The Unstraight Museum och lokala
HBTQ-organisationer, deltog Livrustkammaren i ett
samarbete, som resulterade i en internationell vandringsutställning med HBTQ-perspektiv, Article One. Den
öppnades under året på Historiska museet i Tirana, Albanien. Livrustkammaren bidrog med en utställningsdel med perspektiv på drottning Kristina, på teman som
Kung Kristina, Queer Queen och Dödens majestät. Ett av
Kristinaporträtten blev glädjande nog signum för hela
utställningen.
I anslutning till forskningsprojektet When Sweden
was Ruled from Moldova producerade Livrustkammaren två utställningar som visades på Nationalmuseet i
Chisinau­ respektive Fästningsmuseet i Bender, Moldavien. Projektet uppmärksammade Karl XII och den svenska närvaron i Moldavien och Osmanska riket i början av
1700-­talet och genomfördes i samarbete med bland
andra Utrikesdepartementet.
Livrustkammarens utställning Kunglig vintage öppnades på Kalmar slott med ett 60-tal exklusiva 1900-talsklänningar burna av flera svenska prinsessor och
drott­ning­ar. Plaggens färgsprakande kavalkad återger
1900­-talets olika stilideal och hur de förändrats. Hög­
klas­sig­couture från tidens exklusiva ateljéer knöts ihop
med dagens intresse för vintage.
Hallwylska museet har också medverkat i Gotlands
Museums produktion Muramaris – att skapa sin dröm,
med material som texter och bilder från tidigare egen
utställning om Ellen Roosval.
Utställningen Bilder av Kristina visades i Livrustkammaren.
LSH Årsredovisning 2013 • 21
Antalet barn som deltog i pedagogiska aktiviteter ökade under 2013.
Pedagogiska tjänster
PEDAGOGISKA TJÄNSTER
2013
2012
2011
Antal genomförda tjänster
6 124
5 808
5 052
Antal besökare i ped aktiviteter 125 099
114 076
94 026
antal barn o ungdomar <19 år
43 432
40 913
37 327
andel barn o ungdomar <19 år
35%
36%
40%
Antal webbesökare (unika)*
Kostnader, tkr
Intäkter av visningar m fl, tkr
262 709
255 271 234 494
16 928
15 786
13 395
2 197
2 808
2 907
* I statistiken ingår inte besök till Sök i samlingarna och till Öppet
bildarkiv på LSHs webb eller besök på andra webbsidor där digitala
tjänster finns.
Museerna har sedan 2012 ett tydligt uppdrag att fokusera på mötet med besökare, där museet som fysisk plats
ska utvecklas till en mötesplats – en kulturarena. Utbudet av pedagogiska tjänster utvecklas i syfte att uppnå
en ökad öppenhet och en större mångfald av aktiviteter
som svarar mot besökarnas olika bakgrund och behov.
Arbetet utgår från myndighetens strategi för livslångt
lärande, med såväl formellt lärande för personer inom
utbildningsväsendet som informellt lärande.
Återigen steg antalet besökare i pedagogiska aktivite22 • LSH Årsredovisning 2013
ter till drygt 125 000 (114 076), att jämföra med 94 000 år
2011. Genom att fler externa aktörer nu ingår i samarbeten med museerna har till exempel programverksamheten fått ökad mångfald med flera konstarter, perspektiv
och kompetenser, vilket exemplifieras nedan.
Antalet barn som deltog i pedagogiska aktiviteter
ökade med drygt 2 500, främst har antalet skolbarn ökat.
Eftersom antalet vuxna steg mer, till 81 150 (72 633), så
minskade andelen barn till 35 % (36 %). I myndighetens
Barn- och ungdomsstrategi ingår att möta skolan utifrån skolans behov och läroplaner och årets resultat blev
mycket bra med 1 249 grupper (1 059). Även antalet webbesökare steg med knappt 7 500 unika besök. Inom det
digitala området har flera nya produktioner utvecklats,
för att möjliggöra lärande på andra platser än i museerna.
Webb, digitala produktioner och sociala medier
Årets viktigaste händelse är att myndighetens bildarkiv
öppnades via webb. Syftet är att öka användningen av
bilderna och göra dem till en pedagogisk resurs. Det
är också i enlighet med PSI-direktivet att göra samtliga bilder fria för användning av tredje part. Nästan
40 000 foto­grafier, varav cirka 32 000 är högupplösta,
kan nu fritt användas och laddas ned direkt. Skolelever
kan illu­strera sina arbeten, författare bildsätta publika­
tioner och forskare jämföra bilder på intressanta föremål
utan att fundera på kostnader. De högupplösta bilderna
är nedladdningsbara från myndighetens webb, då ett
webbgränssnitt utvecklats för detta i ett projekt stöttat av Vinnova. Dessutom tillgängliggjordes de tillsammans med kontext på Wikimedia Commons, för att öka
deras räckvidd och spridning. Nyheten om det öppna
bild­arkivet spred sig runt jorden på några få timmar och
har rönt stor uppmärksamhet världen över, då LSH är
först bland en handfull internationella museer med att
dela bilder fritt.
LSH är engagerad i centralmuseernas samarbete med
Wikipedia och stod värd för redigeringsträffar, s k edit-athons, och utbildningar med medarbetare från olika centralmuseer. Dessutom bidrog LSH med ett flertal artiklar.
Arbetet med att tillgängliggöra kunskap via Wikipedia är
ett sätt att nå användare internationellt och nationellt
samt att nå olika målgrupper som till exempel skolan.
Med Wikimedia Sverige och Europeana samarbetade
LSH om tävlingen Wiki Loves Public Art. Tävlingsdeltagare
bjöds in att fotografera i museerna, med syfte att få fler
bilder av upphovsrättslig fri konst.
I ett samarbete med Riksarkivet digitaliserades drottning Kristinas handskrivna brev (http://livrustkammaren.
se/sv/kristinasbrev). Även ambassadören och forskaren
Carl Bildts bok om Kristinas tid i Rom som utkom 1899
digitaliserades. Detta Kristina-material publicerades
sedan på Wikimedia Commons för andra att ta del av,
transkribera och dela vidare.
Det strategiska arbetet med ökad närvaro i sociala
medier bidrog till att antalet följare på Facebook och
Twitter ökade kraftigt. Museernas sociala mediekanaler
är arenor för bland annat kunskapsförmedling och dialog
som ger tillgång till bilder och berättelser. Exempelvis i
samband med uppackningsarbete i magasin har bilder
och notiser om föremål spridits i sociala medier, som givit snabba reaktioner med spännande synpunkter kring
museernas samlingar. På Facebook publicerades bilder
av Skoklosters slotts boksamling, vilken vanligtvis inte
visas. Bildspel från stickprovsinventeringar visade upp
föremål ”bakom kulisserna”. På Hallwylska museets Facebooksida publicerades en adventskalender, dagligen
släpptes en ny text med bild om hur man firade jul på
von Hallwyls tid. Livrustkammaren lade bland annat upp
ett Kristina-tema. Instagram är för oss en ny kanal där
våra följare nu kan ta del av allt från vackra bilder från
årstidsväxlingarna vid Skoklosters slott till arbetet inför
utställningar.
Samlingar har tillgängliggjorts genom olika digitala
anslagstavlor på Pinterest. I samband med utställningen
Bilder av Kristina delades bilder och föremålsfakta inför
och under utställningen (http://www.pinterest.com/livrustkammaren/bilder-av-kristina/) och ett urval föremål
publicerades på The Unstraight Museum (till exempel
http://www.unstraight.org/detail.php?objectId=185.)
På temat Under ytan delades bilder av den Hallwylska
underklädessamlingen.
Filmer producerades och lades upp på YouTube, webbplatsen och Facebooksidan. Sju personer från medie-,
konst- och designvärlden berättade om föremål som de
valt ur Skoklosters slotts samlingar. Digitala nyhetsbrev
för museerna lanserades under året och utkom i princip
månadsvis, nu med ca 1 000 prenumeranter. Webbutiken
vidarutvecklades för att kunna erbjuda samtliga förmedlingsprodukter och publikationer, dvs produkter som ger
kunskap om museerna och dess samlingar. Det gör sortimentet tillgängligt nationellt och internationellt.
Barn och ungdom
BARN och UNGDOM
2013
2012
2011
Antal barnaktiviteter
1 074
1 192
1 008
Antal barn i barnaktiviteter 15 097
Antal barn med audioguide
2 816
2 752
2 361
539
617
675
4
4
4
Antal medlemmar i Riddarklubben
Riddarklubbens tidning, utgivet antal
16 364 14 871
Antalet aktiviteter för barn är stort, även om det minskade något i jämförelse med 2012, men var högre än 2011.
Av de tre museerna har Livrustkammaren den största
barn- och ungdomsverksamheten, där hela 60 % av deltagarna i en pedagogisk aktivitet var under 19 år. Genom
olika samarbeten har aktiviteterna utvecklats och blivit
mer diversifierade för barn och ungdom i det informella
lärandet. Exempelvis genomförde Skoklosters slott tre
samarbeten med de yngre besökarna i centrum. I slottsparken arrangerades tornerspel under fem sommardagar
i samarbete med tornersällskapet Nordic Knights. Bland
vajande vimplar och frustande hästar tävlade riddarna
mot varandra med ringränning och beridet pilbågeskytte, i parken var medeltidsmarknad och ponnyridning. Senare satte Panikteatern från Lilla Teatern i Uppsala upp
föreställningen Tomt på loftet – sagor ur vrårna för barn
från 3 år i ett av slottets tornrum. En teckningskurs gjordes i samarbete med Åbergs museum, där de första dagarna ägnades åt serieteckning i slottsmiljön. På Åbergs
”Slut på papper igen? Striderna ser annorlunda ut idag, men de
måste ändå utkämpas.” En av många statusuppdateringar på
Facebook som ett flertal följare har gillat och delat.
LSH Årsredovisning 2013 • 23
Pedagogik för skolan
SKOLA
Antal skolgrupper
Antal barn i skolgrupper
Antal lärare som deltagit i lärarträffar
Kvalitetsmått
andel lärare som är nöjda
eller mycket nöjda med skolbesöket
2013 1 249
24 980
2012 2011
1 059
971
21 180 19 420
517
530
534
100%
99%
97%
Kvalitetsmåttet avser enbart Livrustkammaren som genomför
enkäter löpande.
Antalet skolgrupper har ökat med nästan 200 stycken
till 1 249. Skolans vanligaste sätt att använda museerna
är genom att delta i skolprogram. LSHs skolpedagogik är
förankrad i skolans läroplaner för grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Skolprogram
finns också via webb att använda i klassrummen. Antalet
skolgrupper är flest i Livrustkammaren med över 1 000
grupper, där genomfördes också en utvärdering av verksamheten. Skolenkäten visade till och med ökad kvalitet
trots tidigare toppresultat, då 100 % av de svarande lär­
arna var nöjda eller mycket nöjda efter besök i museet.
Olika samarbeten mellan skola och museum genom24 • LSH Årsredovisning 2013
En audioguide på ryska togs fram i Livrustkammaren, som
ytterligare ett av fem språk.
fördes. På Skoklosters slott drevs ett Skapande skola-­
projekt med Slottsskolan. Skolans femteklassare utvecklade egna slottsvisningar för ca 160 skolkamrater med
dramatiserade inslag och barockdans som tema. En skola
i Bålsta har i samarbete med museet genomfört egna
spökvisningar. Livrustkammaren har under året arbetat
i ett skolprojekt tillsammans med Lillholmsskolan i Skärholmen. Som ett led i ökad öppenhet och delaktighet arbetade högstadieelever tillsammans med museipersonal
i projektet Kliv in i historien. Utforskandet av historia och
konst resulterade i en elevutställning som visades i museet. Hallwylska museet har samarbetat med Fantasifabriken och högstadieelever har i museets miljö spelat in
skräckfilmsmanus som de skrivit i sina respektive skolor.
Pedagogik med normkritisk inriktning för skolor har
utvecklats i Livrustkammaren på temat drottning Kristina. I anslutning skapades dessutom ett interaktivt
spel, Normfångaren. De mest efterfrågade pedagogiska
programmen var Stormaktstid och Vasatid, men även
visningar kring exempelvis historiebruk har bokats av
många skolor. Hallwylska museet utarbetade ett nytt
program som fokuserar på genusstrukturer för högstadium och gymnasium: Kroppens allra hemligaste – om
det onämnbara i sekelskiftets litteratur. För förskola och
lågstadium har ett nytt dramapedagogiskt program
tagits fram: Stjärnmysteriet – om julfirandet i det Hallwylska huset för 100 år sedan.
Pedagogik för vuxna
VUXNA
Antal visningar Antal vuxna i visningar
Antal vuxna med audioguide
Antal genomförda program
Antal vuxna i program
Kvalitetsmått
mycket bra eller bra, visning*
2013
2012
2011
3 412
3 395
2 964
51 173
50 925
44 453
6 514
6 293
5 483
373
146
87
23 463
15 415
6 229
89%
97%
–
* Fråga ställd till besökare i museernas egen undersökning.
Antalet vuxna deltagare i pedagogiska aktiviteter har
stigit kraftigt de senaste åren. 2013 noterades drygt
81 000 personer att jämföra med 2011 års dryga 56 000.
Foto: Lotta Lindley
museum tecknades sedan figurer och deltagarna lärde
sig om en historias uppbyggnad. Livrustkammaren genomförde barnvisningar på olika teman under helgerna,
och audioguiden för barn har blivit mer använd än tidigare. Årets höjdpunkt i Livrustkammarens barnklubb
var Riddarmaskeraden i Stockholms stadshus, som lockade över 500 besökare. Dessutom besökte Riddarklubben många platser runt om i landet, bland annat Bohus
fästning och Hertig Karls marknad på Nyköpingshus i
Nyköping.
Under loven inbjöd museerna till specialaktiviteter
för barn. I Livrustkammaren provades stenhuggarnas
hantverk i samarbete med Statens fastighetsverk, då
fasadrestaureringen pågick utanför museet. Barnens diplom visade att de stenar de huggit senare inplacerades
i fasaden. Under höstlovet hade Skoklosters slott barnvisningar och tygtryck i barnverkstaden. I slottsparkens
mörker framfördes en eldshow för barnfamiljer, med elddans, jonglerande med facklor och eldsprutande. Sportlovslediga barn erbjöds i Hallwylska museet Den magiska
konstresan, en dramavisning med fokus på konsten och
de konstnärer som varit verksamma i huset. Under jullovet hade barnen möjlighet att följa med på den nya
dramavisningen Stjärnmysteriet. Fler nya pedagogiska
program för barn har tillkommit. I Skrot eller skatt? är
barns skapande och miljöaspekter i fokus, då nya skapelser görs av återanvänt material.
Nu har alla tre museer rum inredda för barnaktivitet.
Hallwylska museet öppnade ett rum där det dagligen
finns material för pyssel, böcker att läsa och leksaker
att leka med. Sedan tidigare har Livrustkammaren två
Lek- och lärrum. Årets tema i Skoklosters slotts Barnverkstad var perspektiv av olika slag, såväl geometriska som
mänskliga perspektiv omsattes i bild.
Skoklosters slotts programaktiviteter och visningar har ökat besöksantalet, här en installation med barockens lyxblomma – tulpanen.
Kvalitetsmåttet för graden av nöjdhet vid deltagan­de i
visning uppvisar ett mycket bra resultat med 89 % (97 %­)­.
Minskningen gäller Livrustkammaren, där buller och
andra distraherande störningar med anledning av
fasad­restaureringen kan vara en förklaring till försämrad upplevelse. Visningsverksamheten har ökat marginellt, däremot har en stor utökning skett i utbudet av
programaktiviteter till 373 stycken (146). Genom olika
samarbeten har LSH kunnat erbjuda en ökad variationsrikedom och av museerna har Skoklosters slott flest deltagare i såväl visningar som i programaktiviteter trots
begränsade öppettider den kalla delen av året.
I Livrustkammaren genomfördes till exempel en modevisning av 1700-talskläder tillsammans med flera historiska föreningar och såväl fransk dag i samband med
Kristinautställningen som marockansk afton, med anledning av 250-årsjubileet av svensk-marockanska förbindelser. Stockholms stads kulturnatt lockade över 5 000
besökare till Livrustkammaren, vilket gjorde museet till
det fjärde mest besökta under natten. Museet deltog
även i Öppet slott den 6 juni, i samarbete med Kungliga
Slottet, med tusentals besökare. En debatt på ämnet
Stockholms Slotts kulör arrangerades, vilket intresserade
såväl en fullsatt hörsal som media. Teaterföreställningar
och tesalonger med föredrag har erbjudits vid flera tillfällen under året.
Skoklosters slott genomförde många välbesökta program och knöt fler och olika aktörer till verksamheten.
Under påsken skapade blomsterkreatören Gunnar Kaj en
installation av barockens lyxblomma, tulpanen, i slottet.
Besökare kunde också delta i en chokladprovning med
historiska referenser, då redan slottets byggherre åt
choklad, dock som medicin. I maj stod hästen i fokus.
En riduppvisning i barockstil gjordes och i slottet genomfördes visningar med hästtema. I samarbete med
Medborgarskolan utvecklades en helgkurs i oljemåleri,
då deltagarna fick utföra stillebenmåleri på ekpannå med
1600-talsmetoder, under ledning av en målerikonservaLSH Årsredovisning 2013 • 25
Hallwylska museet har utvecklat fler dramavisningar. Här ses dramakaraktärerna som oftast förmedlar historien
– det Hallwylska tjänstefolket.
tor. Året innehöll också julmarknad, svensk-polsk dag
samt äppeldag – ett samarbete med pomologer som
genomförde vandringar i äppelträdgården och höll föredrag. Besökare som hade egna äpplen med sig fick hjälp
att artbestämma dem och slottsträdgårdens äppelsorter
exponerades på slottet.
Hallwylska museet arrangerade så kallade Salonger
med nya teman. Dessa öppna seminarier inbjöd till
samtal och behandlade litteratur- och kulturhistoria­
samt teman som miljö och konsten att bevara. Två före­
dragsserier hade teman anknutna till utställningar­na Un­
der ytan – om det onämnbara vid sekelskiftet 1900 samt
Dåtida Nutida­Framtida. Museet är också en arena för olika aktörer, till exempel höll Kulturföreningen Tide­varvet
föredrag med fokus på det tidiga 1900-talets rösträtts26 • LSH Årsredovisning 2013
kamp och genusfrågor. Museimiljön är en återkommande
scen för olika opera- och teaterföreställningar.
Visningsverksamheten för vuxna har utvecklats. Vid
halloween och allhelgonahelgen introducerades visning­
en Kungligt kusliga spökhistorier i Livrustkammaren. En
audioguide på ryska togs fram för denna allt mer ökande målgrupp. Skoklosters slott utökade visningsverksamheten med speciella temavisningar, till exempel då
författaren till boken Bagarbograven ledde visningar i
slottsmiljön utifrån bokens handling. Temavisningar utformades utifrån rubriken Housekeeping – mer än vanlig
städning, då konservatorer visade hur de tar hand om
slottets alla föremål. Hallwylska museet utvecklade fler
dramavisningar.
Publikationerna trycktes på miljöcertifierat papper och
med klimatkompensering för att ge klimatneutrala produkter.
Publikationer
PUBLIKATIONER
Antal egna publikationer
Kostnader, tkr
varav tryckning
Bidrag, tkr
2013
2012
2011
2
4
5
1 936
1 941
3 653
355
402
550
915
840
1 101
Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets
livslängd. Intäkter avser bidrag som mottagits för att finansiera
produktionen.
Antalet publikationer är lägre än 2012, men enligt årets
målsättning. Med egna publikationer skapas och erbjuds kunskap och fördjupningar, som en förlängning av
museibesöket eller för dem som inte har möjlighet att
besöka museerna. Genom egna publikationer utvecklas
samarbetet runt kunskapsuppbyggnad med hjälp av externa forskare och experter. Dessutom ges tillfälle att
studera museernas samlingar ur nya perspektiv och tillgängliggöra resultat för olika målgrupper. All tryckning
finansieras med externa medel.
Det viktiga är att en publikation kan stå för sig själv
och har relevans en lång period. LSH har därför gått ifrån
att producera utställningskataloger, men utgivning sker
ibland i anslutning till en utställning. Antologin Bilder av
Kristina är ett sådant exempel och har samma titel som
årets utställning. Då många forskare uppmärksammat
denna regents dramatiska liv kunde de tolv artiklarna
skrivas av några av vår tids främsta Kristinakännare. Utifrån den mångfald av karaktärsdrag som drottning Kristina tillskrivits ända sedan 1600-talet har flera författare
nu granskat hennes roller som kvinna och monark. Boken
är rikt illustrerad och innehåller bilder av en rad föremål
som aldrig tidigare har publicerats.
I publikationen Hallwylska palatset, Hamngatan 4,
Stockholm skildras samlat för första gången byggnadens historia. Palatset uppfördes under 1890-talet som
enfamiljsbostad och huvudkontor för familjeföretaget
Ljusne-Woxna AB. Huset anses vara en av de mest framträdande privatbostäder som arkitekt Isak Gustaf Clason
skapat och tekniskt modernt för sin tid. Boken berättar
om bakgrund, byggprocess och omständigheter kring
uppförandet, liksom om arkitekturen, de påkostade inredningarna och exklusiva materialvalen. Boken är rikt
illustrerad­ med arkivfotografier och fotograf Ingalill
Snitts nytagna bilder, som fångat stämningarna i en
miljö från sekelskiftet 1900.
Egna publikationer
Jansson, Ingalill (red): Hallwylska palatset, Hamngatan 4, Stock­
holm. Hallwyliana nr 15, Hallwylska museet. Stockholm 2013.
Sandin, Per (red): Bilder av Kristina. Drottning av Sverige
– drottning i Rom. Livrustkammaren. Stockholm 2013.
Medverkan i externa publikationer
LSH medverkar i andras publikationer då kunskap efterfrågas om främst kulturhistoria, historiska händelser och
bevarandefrågor samt fördjupande artiklar om samlingar. Medverkan ökade i jämförelse med de två tidigare
åren främst om och i digitala medier.
Andersson, Fredrik och Karin Nilsson: Swedish Museums
Share Images/ Wikimedia Foundation https://blog.wikimedia.
org/2013/10/23/swedish-museums-share-images/ 2014-01-29
Blom Allalouf, Anna: Världen via dator eller på riktigt? /Kulan,
Stockholms stad. http://pedagogstockholmblogg.se/kulan/tag/
lillholmsskolan/ 2014-01-29
Grönhammar, Ann: Kungliga gardiner blev toraförhänge. Drottning Kristina och hennes judiska vänner. Artikel i Dialog, medlemstidning för Samarbetsrådet för judar och kristna. Höst 2013.
Jansson, Ingalill: Artikel om Julius Kronberg. I: Allgemeines
Künstler­lexikon. De Gruyten, Berlin 2013.
Kylsberg, Bengt: Braheminnen på Skoklosters slott. I: Robin Gullbrandsson (red) Grevars och bönders tempel. En bok om Brahekyr­
kan på Visingsö. Jönköpings läns museum. Jönköping 2013.
Kylsberg, Bengt och Anne Parikka: Castles around the Baltic
Sea. Inledning i Castles around the Baltic Sea. The Association of
Castles­and Museums around the Baltic Sea. Riga 2013.
Nilsson, Johanna och Maria Brunskog: Restoration of flat textiles:
ideological framework, ideas and treatment methods in Sweden
before 1900. I: Isabelle Brajer (ed) Conservation in the Nineteenth
Century. Archetype Publications. London 2013.
Nilsson, Karin: Det är självklart att samarbeta med Wikimedia. /Wikimedia Sverige http://wikimediasverige.wordpress.
com/2013/08/14/gastinlaggdet-ar-sjalvklart-att-samarbeta-medwikipedia/ 2014-01-28
Nilsson, Karin: Öppen länkad data om kulturhistoria / Riksantikvarieämbetet http://www.ksamsok.se/2013/05/22/oppen-lankaddata-om-kulturhistoria/ 2014-01-28
Nilsson, Karin: Open Image Archive opens up 40,000 Swedish
images /Europeana Pro http://pro.europeana.eu/pro-blog/-/
blogs/1650486 2014-01-28
Sandin, Per: När Sverige styrdes från Varnitza, Timurtasj och
Demotika – eller Karl XII i Osmanska riket. I: Ulf Göranson (red)
Justitiekanslern 300 år. Iustus förlag. Uppsala 2013.
LSH Årsredovisning 2013 • 27
Forskning och utveckling
FORSKNING OCH UTVECKLING
2013
2012 2011
23
25
19
Antal genomförda symposier
3
och forskningsseminarier
0
4
41
43 28
9
11 14
1 263
1 131
942
39% 36% 53%
Antal pågående samarbeten för forskning och kunskapsuppbyggnad Antal föredrag i externa sammanhang
Antal handledda praktikanter fr universitet och högskola
Kostnader, tkr Kvalitetsmått
andel FoU-samarbeten med
vetenskaplig institution
Myndigheten initierar och utvecklar kontakter med andra institutioner, nationellt och internationellt, för att
tillsammans bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt
varav några är EU-projekt. Arbetet är långsiktigt och ska
generera ökad kunskap. Ett mått på kvaliteten i forsknings- och utvecklingsarbetet är andelen samarbeten
som bedrivs med vetenskaplig metod, mätt som andel
samarbeten med universitet eller högskola 39 % (36 %).
Det totala antalet forsknings- och utvecklingssamar­
beten ligger på en stabil nivå med 23 (25) samarbeten.
Forskningssamarbeten – exempel
I det pågående forskningsprojektet om inomhusklimatet i Skoklosters slott installerades teknisk utrustning i
tre testrum på slottet för styrning av inneklimatet. De
tre metoder som testas är styrd ventilation, avfuktning
samt ”conservation heating”. Forskningsprojektet löper
till 2015 i samarbete med Statens fastighetsverk, Högskolan på Gotland/Uppsala universitet Campus Gotland
och Linköpings universitet Campus Norrköping. Projektet
ingår som en del i Energimyndighetens forsknings- och
utvecklingsprogram Spara och Bevara – energieffektivise­
ring i kulturhistoriskt värdefulla byggnader som en del av
EUs paraplyprojekt Climate for Culture. Utgångspunkten
är de globala klimatförändringarnas potentiella inverkan
på det europeiska kulturarvet. Syftet är att öka kunskapen om ute- och inneklimatets komplexa orsakssammanhang med byggnadens brukande, tekniska installationer samt inredningars och inventariers kondition.
LSH deltar i ett nytt stort europeiskt forskningsprojekt om kungliga gemåler, Marrying Cultures: Queen
consorts and European identities 1500–1800. Det HERA-­
finansierade projektet undersöker de utländska ge28 • LSH Årsredovisning 2013
målernas betydelse för överföring av kultur, kunskap
och innovationer­. För svensk del studeras 1500-talets
Katarina­Jagellonica­, från 1600-talet Ulrika Eleonora den
äldre och från 1700-talet Lovisa Ulrika, alla tre utländska
prinsessor som kom att bli svenska drottningar.
300 år har gått sedan den så kallade kalabaliken i
Varnitsa­, felaktigt känd som kalabaliken i Bender. Denna
händelse och det faktum att Sverige under knappt fyra
år styrdes från det som idag är republiken Moldavien utgör utgångspunkt för FoU-projektet När Sverige styrdes
från Moldavien/det Osmanska riket. Tidigare forskning
har huvudsakligen fokuserat på det storpolitiska spelet
och de militärhistoriska skeendena. Syftet med projektet,
som fortfarande pågår, är att även omfatta en rad tidigare endast i förbigående uppmärksammade aspekter,
bland annat hur mötet mellan svenskarna och den lokala
befolkningen och myndigheterna gestaltade sig. Under
året genomfördes en seminarieserie i samverkan med
Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, UD genom Sveriges ambassad i Chisinau och Moldaviens nationalmuseum. Den höll vetenskaplig standard och var tillgänglig
för allmänheten. Tolv forskare från Sverige, Moldavien,
Turkiet och Ukraina deltog. LSH bidrog också med en
artikel på samma tema, som utgavs med anledning av
Justitiekanslerns 300-årsjubileum 2013.
Hallwylska museet har bland annat samarbetat med
Stockholms universitets Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och arrangerat två
seminarier för studenterna. Fokus var dramavisningar ur
ett historiebruksperspektiv utifrån frågeställningen hur
autentisk och hur tillgänglig historien kan vara. Deltagare
var museipersonal, lärare från kandidatprogrammet samt
regissör Judith Hollander med målsättningen att skapa
ett gemensamt kunskapsutbyte.
I samarbete med Centrum för modevetenskap vid
Stockholms universitet arrangerades ett seminarium
i Hallwylska museet med en internationell grupp som
studerar Fashion in Drama and Film. Ett urval dräkter
gicks igenom under ledning av intendent Timothy Long,
Museum­of London, och LSHs intendenter.
Samarbete för kunskapsuppbyggnad – exempel
Samarbetet med Riksarkivet och Nordiska konservatorsförbundet, med Riksbankens Jubileumsfond som
bidragsgivare, resulterade i att LSH genomförde forskningsseminariet Conservation of medieval documents.
Case studies and best practices based on the experiences
from the Vatican Library and Nordic libraries and archives­.
Utöver föredragshållarna från Vatikanbiblioteket kom
de från Riksarkivet och Kungliga biblioteket samt från
de motsvarande danska institutionerna. Ämnena som
behandlades var bibliotekshistoria, konserveringshistoria, pergamentets anatomi, bevarandeproblematik och
konserveringsmetodik. Syftet uppnåddes med att skapa
nätverk och sammanföra kompetenser då det samlade
ett 60-tal deltagare från många olika institutioner. I Realia, tidskrift utgiven av Nordiska konservatorsförbundets
svenska sektion, (nr 1, 2013) publicerades ett utförligt
referat av seminariet.
Externa föreläsningar och studenthandledning
Myndighetens medarbetare genomförde föreläsningar
i externa sammanhang till exempel inom ramen för
andra kulturinstitutioners programverksamhet såsom­
Kalmar slott och Sven-Harrys konstmuseum eller i sam­­
arbete med det civila samhället som exempelvis Rotary­
i Kungsör och Grebo hembygdsförening. Därtill hölls
föredrag hos andra intressenter som till exempel Ma­
rockos­ ambassad och Danderyds församling. Antalet
före­drag och föreläsningar som myndighetens anställda
hållit i externa sammanhang ligger på samma nivå som
föregående år, totalt har det skett vid 41 tillfällen (43).
Vidare har myndighetens medarbetare undervisat vid
flera läro­säten, som Högskolan i Skövde och Högskolan på Gotland­, nuvarande Uppsala universitet Campus
Gotland. Genom att ta emot praktikanter från högre utbildning, både internationellt och nationellt, tar myndigheten ansvar för att förmedla kompetens. Intresset är stort
och som regel önskar fler praktik än vad vi kan erbjuda.
Praktikanterna har varit studenter från bland annat Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet, Föremålsantikvariska
programmet vid Högskolan på Gotland/Uppsala universitet Campus Gotland och Kultur und Management,
Hochschule Zittau/Görlitz, Tyskland.
Ett forskningsseminarium om bevarande av handskrifter
genomfördes i samarbete med Riksarkivet och Nordiska
konservatorsförbundet med föreläsare från Vatikanbiblioteket
samt nationalbibliotek och riksarkiv i Danmark och Sverige.
LSH Årsredovisning 2013 • 29
hallwylgården
Övrig väsentlig information
Gården i den Hallwylska fastigheten
Skravelberget Mindre 11.
Lokalförsörjning
Arbetet med att anpassa lokalförsörjningen till verksamhetens behov är ett ständigt pågående arbete. Målsättningen är effektivt resursutnyttjande, tillgängliga publika ytor, klimatiserade magasin och god arbetsmiljö.
Under 2013 var samtliga museilokaler i fokus.
Statens fastighetsverks, SFV, omfattande fasadrestaurering av Stockholms Slott, nådde under året slottets
södra flygel. Livrustkammaren är sedan 1978 hyresgäst
där och i anslutning till museets lokaler finns även myndighetens ledning och kansli, kommunikationsenhet
samt mobila arbetsplatser –inalles ca 35 arbetsplatser
och publika lokaler. Förutsättningarna att nå publiken
och genomföra museiverksamheten, liksom personalens arbetsmiljö, påverkades kraftigt. Fasaden täcktes
av byggnadsställningar och plank från januari och året
ut. Den så kallade vagnhallen nere i källarvalven kläddes
in med plastskydd för att motverka damm och museets
största rum för arrangemang som barnpedagogik, före­
tagsevent med flera verksamheter stängdes helt under
perioden maj-september. Under februari till augusti ordnade SFV tillfälliga arbetsplatser i Gamla Riksarkivet på
Riddarholmen. Alla medarbetare hade dock inte möjlighet att utnyttja dessa eftersom museet höll öppet.
Kontor för Skoklosters slotts medarbetare fanns tidigare i det närliggande så kallade Stenhuset. Efter utflytten från Stenhuset 2012 behövde de befintliga personal-
30 • LSH Årsredovisning 2013
utrymmena i slottsbyggnaden ses över. I samarbete med
SFV, Uppsala, genomfördes under året anpassningar för
att komplettera med personalpentry och utrymmen för
kontorsteknik, sammanträdesrum och referensbibliotek.
SFV genomförde samtidigt en helrenovering av säsongspersonalens omklädningsrum och kök. Planeringen inför
SFVs renovering av slottets yttertak, ett fyraårigt projekt, har påbörjats. Arbetet med att skapa fler tillgängliga
ytor i slottets bottenvåning har också fortsatt för att
långsiktigt stärka Skoklosters slott som besöksmål.
Efter en lång utredning och riksdagsbeslut den 19
december 2012 ska nu Stiftelsen Hallwylska museet
överta ägandet av fastigheten Skravelberget Mindre 11
från SFV. Inför övertagandet 2014/2015 planerades tillsammans med SFV vilka underhållsåtgärder som ska
vara slutförda. LSH, som förvaltar Stiftelsen Hallwylska
museet, behöver stärka kompetensen inom fastighetsfrågor och förebereder för rekrytering och upphandling
av drift och förvaltning.
Av Riksantikvarieämbetet hyrs lokaler i Tumba för såväl tre magasin som för konserverings- och fotoateljéer
med tillhörande kontor. De senare utgör arbetsställe för
Samlingsenheten och Digitala museet och innehåller
även mobila arbetsplatser. Efter önskemål har nu Svensk
Museitjänst återinfört regelbundna hyresgästmöten.
Redovisning av lokalkostnader
Lokalkostnaderna utgjorde en dryg tredjedel, 35,8 %
(35,2 %), av tilldelat ramanslag. Under året överenskoms
med SFV om förlängning av befintligt avtal på Slottsbacken 3 ytterligare en period, 2014–2016. Hyresavtalet
för Skoklosters slott blev aldrig föremål för uppsägning,
utan förlängdes därmed ytterligare en period, 2014–07–
2016–06. Nedan redovisas lokalkostnaderna i enlighet
med regleringsbrevet.
LOKALKOSTNADER 2013 (tkr)
Museum
eller motsvarande
Hyra
El
Övrigt
TOTALT
5 368
2 251
2 515
185
132
-
510
255
239
6 064
2 637
2 753
1 341
2 075
13 549
32
-
349
138
16
1 158
1 510
2 091
15 056
Andel av tilldelat ramanslag 42 083 tkr
35,8%
Livrustkammaren
Skoklosters slott
Hallwylska museet
Kontor med ateljéer,
Munkhättan, Tumba
Magasin, Tumba
Hyreskostnader inkl el 2013 (tkr)
Hyresvärd
Hyra inkl el
%
Statens fastighetsverk
10 451
75,2%
Svensk Museitjänst
3 447
24,8%
13 898
100%
Inköp och efterlevnad LOU
Inköp och efterlevnad LOU
Enligt arbetsordning är inköp decentraliserade till budgetansvariga chefer, medan upphandlingar ska ske i
samarbete med Kansliet. När det gäller upphandlingar
är utgångspunkten att i första hand avropa mot statliga
ramavtal. Under året har ett flertal avrop avslutats till
exempel tryckeritjänster och hyrbil. En gemensam upphandling av resebyråtjänster har genomförts av LSH i
samordning med sex av centralmuseerna och Kungliga
biblioteket.
I Övrigt ingår förutom köpta tjänster för lokalvård även kostnader
för personal som museerna har anställda för lokalvård. Skoklosters slott med det så kallade Stenhuset i förgrunden.
LSH Årsredovisning 2013 • 31
Externa finansieringskällor
Den verksamhet som bedrivs finansieras till drygt 1/3 med extern finansiering. Redovisning sker efter de krav som
finns i främst regleringsbrev.
Redovisning av Bidrag
Myndigheten ansöker regelbundet om externa bidrag från stiftelser, fonder eller privata bidragsgivare för att
finansiera publikationer, utställningar, samlingskontroll med mera. Bidrag finansierade omkostnader för utställningar, FoU-verksamhet, digitalisering och publikationer. Villkoren för mottagna bidrag är att medlen nyttjas för
avsedda syften och att bidragsgivare omnämns till exempel i publikationen.
Statliga bidrag har erhållits för kulturarvslyft (2), utvecklingsanställningar med flera arbetsmarknadsstöd samt
för ett digitaliseringsprojekt för publikt tillgängligt bildarkiv. Bidrag från mellanstatliga organ avsåg myndighetens
projekt inom EUs AGORA 2.0.
Förbrukning av bidrag beror på den takt i vilken projekten framskrider. Myndigheten har använt bidrag om
6 783 tkr för att finansiera verksamheten 2013, vilket motsvarar 10 % (9,5 %) av myndighetens intäkter enligt
resultaträkning.
Bidrag enligt resultaträkning (tkr)
2013
2012
2011
Bidrag från stiftelser, fonder och
privata bidragsgivare 5 613
5 565
6 373
865
497
212
Statliga bidrag Bidrag från mellanstatliga organ Summa
305
163
51
6 783
6 225
6 636
redovisning av Avgiftsfinansierad verksamhet
Enligt förordning med instruktion har myndigheten rätt att ta ut avgifter för att finansiera verksamhet.
Redovisning sker enligt villkor i regleringsbrev för 2013.
Avgiftsfinansierad
verksamhet med krav på full kostnadstäckning (tkr)
+/- tom 2011
+/- 2012 Intäkter 2013
Kostnader 2013
+/- 2013
+/- 2013
-37
-137
1 582
1 651
-69
-234
Uppdrag
-108
30
455
451
4
-74
Summa
-145
-107
2 037
2 102
-65
-317
Försäljning av varor
Övrig avgiftsverksamhet (tkr)
Entréer och visningar
Övriga avgifter
Summa
12 106
3 693
15 799
redovisning av SPONSRING
Skoklosters slott har under året erhållit 20 tkr i sponsring.
32 • LSH Årsredovisning 2013
Ekonomisk redovisning
RESULTATRÄKNING
(tkr)
Not
2013
2012
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
1
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
2
42 575
17 856
6 783
19
41 813
17 291
6 225
36
Summa
67 233
65 365
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
3
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
4
Finansiella kostnader
5
Avskrivningar och nedskrivningar
-34 434
-14 315
-16 987
-29
-1 532
-32 726
-14 226
-17 009
-49
-1 462
Summa
-67 298
-65 472
Verksamhetsutfall
-65
-107
Årets kapitalförändring
6
-65
-107
LSH Årsredovisning 2013 • 33
BALANSRÄKNING
(tkr)
Not
2013-12-31
2012-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och immateriella anläggningstillgångar
Summa
7
740
740
965
965
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m m
Summa
8
9
226
3 877
4 103
0
4 389
4 389
Varulager m m
Varulager och förråd
Summa
10
1 250
1 250
1 046
1 046
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
11
Övriga fordringar
Summa
524
737
89
1 350
615
865
342
1 822
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
12
Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter
Summa
3 677
0
582
4 259
3 735
613
166
4 514
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa
1 097
1 097
605
605
111
21
132
2 149
21
2 170
12 931
15 511
13
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa, postgiro och bank
Summa
SUMMA TILLGÅNGAR
34 • LSH Årsredovisning 2013
(tkr)
Not
2013-12-31
2012-12-31
Myndighetskapital
Donationskapital
Balanserad kapitalförändring
14
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
587
-252
-65
270
587
-145
-107
335
Skulder m m
Lån i Riksgäldskontoret
15
Skulder till andra myndigheter
16
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa
2 160
1 439
1 198
512
5 309
2 063
1 448
1 794
512
5 817
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
17
Oförbrukade bidrag
18
Övriga förutbetalda intäkter
Summa
2 959
4 362
30
7 351
3 018
6 341
0
9 359
12 931
15 511
Ansvarsförbindelser
Statliga garantier för lån och krediter
Övriga ansvarsförbindelser
inga
inga
inga
inga
KAPITAL OCH SKULDER
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
LSH Årsredovisning 2013 • 35
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Utgiftsområde 17
Ing. överförings- Årets tilldelning
Totalt
Utgifter* Utgående
Kultur, medier,
belopp
enl regleringsbrev disponibelt överföringstrossamfund
belopp
belopp
och fritid
8:1 Centrala museer:
Myndigheter (tkr)
Not
Livrustkammaren och
Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska 19
100
42 083
42 183
42 783
-600
museet ap. 5 (ram)
Summa
100
42 083
42 183
42 783
-600
* Differens mot posten Intäkter av anslag i resultaträkningen avser reglering av semesterlöneskuld enl undantagsregeln 208 tkr.
36 • LSH Årsredovisning 2013
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Redovisningsprinciper
Allmänt
Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet
med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), FÅB, och förordningen om
myndigheters bokföring (2000:606), FBF, samt ESVs föreskrifter till dessa.
Fakturor < 10 tkr exkl. moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter per 2013–12–31.
Upplysningar av väsentlig betydelse
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga omsättningstillgångar
har värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde, om detta är lägre än
anskaffningsvärdet.
Försäljning av varor samt externa konserveringsuppdrag utgör egna resultatområden.
För ökad kvalitet i resultatredovisningen konteras kostnader och intäkter direkt på verksamhetens
prestationer. (Detta infördes per 1 juli 2010, fram till dess hade fältet i redovisningsplanen använts
för verksamhetsgren.)
Fr o m 2010 används OH-påslag 25% av totala kostnader.
Underlag för besöksstatistik levereras löpande till Myndigheten för kulturanalys i enlighet med redovisningskrav i regleringsbrev för 2013. Antalet besökare baseras dels på antalet enligt besöksräknare
och divideras med minst två, för att ta hänsyn till hur publiken rör sig in och ut ur varje museum, dels
på registrerade besökare i entrékassa, i systemet Blå Boken, ur vilken statistik om till exempel antalet
barn under 19 år hämtas.
Värderingsprinciper – anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde
om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst fem år.
Avskrivning sker månadsvis.
Immateriella tillgångar avser licenser i samband med upphandling och anskaffning av
nytt IT-stöd för information/databas för samlingarna och för webb 2.0.
Tillämpade avskrivningstider
5 år Maskiner och tekniska anläggningar
5 år Inredningsinventarier
5 år Immateriella tillgångar
10 år Utställningsmontrar
Ersättningar och andra förmåner
Ledande befattningshavare
Namn
Ersättn
(tkr)
Magnus Hagberg
921
Andra råds- och styrelseuppdrag
Inga uppdrag som avser myndigheter
eller bolag.
LSH Årsredovisning 2013 • 37
Noter RESULTATRÄKNING
(tkr)
2013
2012
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Entréer och visningar
12 106
11 891
varav bokade skolvisningar
333
305
Föreläsningar och annan publik verksamhet
varav för barn och unga
607
385
559
478
Övriga intäkter enligt 4§ avgiftsförordningen*
3 086
2 564
MED FULL KOSTNADSTÄCKNING:
Försäljning av varor
1 582
1 596
Uppdrag
455
681
Sponsring
Summa
* I Övriga intäkter enligt 4§ ingår egna publikationer m m.
Not 2
20
0
17 856
17 291
Finansiella intäkter
Ränteintäkter räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella intäkter
18
1
34
2
Summa
19
36
Not 3
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter,
pensionspremier och andra avgifter enligt
lag och avtal)
23 272
22 324
Summa
23 272
22 324
16 987
4 622
565
17 009
4 522
777
Not 4 Övriga driftkostnader
varav bevakning
varav tryckning
Not 5 Finansiella kostnader
Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella kostnader
Summa
21
8
32
17
29
49
Not 6 Årets kapitalförändring
Netto Resultatområde Butiker
-69
-137
Netto Resultatområde Uppdrag
4
30
Summa
38 • LSH Årsredovisning 2013
-65
-107
BALANSRÄKNING
(tkr)
2013-12-31 2012-12-31
Not 7
Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
1 560
90
1 650
-595
-315
-910
740
1 245
315
1 560
-294
-301
-595
965
Not 8
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Summa ackumulerade avskrivningar
0
240
240
0
-14
-14
0
0
0
0
0
0
Utgående bokfört värde
226
0
Not 9
Maskiner, inventarier, installationer m m
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Summa ackumulerade avskrivningar
12 521
691
13 212
-8 132
-1 203
-9 335
10 972
1 549
12 521
-6 971
-1 161
-8 132
Not 10
Utgående bokfört värde
3 877
4 389
661
589
518
528
Summa
1 250
1 046
Not 11
Fordringar hos andra myndigheter
Fordran ingående mervärdesskatt
Kundfordringar
561
176
597
268
Summa
737
865
Not 12
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
3 434
243
3 419
316
Summa
3 677
3 735
Varulager
Butiker, inköpta varor
Produktförmedling, egna publikationer m m.
LSH Årsredovisning 2013 • 39
(tkr)
Not 13
Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Skuld/fordran avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld
som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag enl undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte
har redovisats mot anslag
Summa Avräkning med statsverket
Not 14 Balanserad kapitalförändring
Ingående balans
Föregående års kapitalförändring
2013-12-31 -100
42 783
-42 083
600
2012-12-31
-406
42 068
-41 762
-100
705
-208
960
-255
497
705
1 097
605
-145
-107
-127
-18
-252
-145
Summa
Not 15
Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar
i anläggningstillgångar.
Ingående balans
Under året nyupptagna lån
Årets amorteringar
2 063
851
-754
1 944
969
-850
Utgående balans
2 160
2 063
Beviljad låneram
3 500
3 500
Not 16 Skulder till andra myndigheter
Sociala avgifter
599
598
Övriga skulder till andra myndigheter
840
850
Summa
1 439
1 448
Not 17 Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner
och löner inkl. sociala avgifter
2 224
2 421
Övriga upplupna kostnader
735
597
2 959
3 018
40
4 322
108
6 233
Summa
4 362
6 341
Anslagsredovisning
2013
2012
42 083
41 762
Summa
Not 18 Oförbrukade bidrag
Bidrag från annan statlig myndighet, >3 mån–1 år
Bidrag från icke-statliga givare
Not 19 Uo 17 8:1 ap.5 Centrala museer; myndigheter
Tilldelat belopp enligt regleringsbrev
Enligt regleringsbrev för 2013 disponerar myndigheten en anslagskredit på 1 262 tkr.
40 • LSH Årsredovisning 2013
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(belopp i tkr om ej annat anges)
2013
2012
2011
2010
2009
Låneram
Beviljad låneram
Utnyttjad låneram
3 500
2 160
3 500
2 063
4 500
1 944
4 500
1 711
4 000
1 535
Kvar av låneramen
1 340
1 437
2 556
2 789
2 465
Kontokrediter hos RGK
Räntekontokredit
Max utnyttjad under året
4 530
-999
4 530
-1 053
4 530
-1 144
4 530
-2 769
4 530
-12
18
0
34
1
45
0
9
0
17
0
17 100
17 856
17 100
17 291
14 725
15 368
15 700
15 203
13 175
14 021
1 262
-600
1 253
0
1 242
0
1 222
-9
1 155
-213
0
100
406
0
0
50
55
1 315
50
56
1 280
48
55
1 280
52
57
1 170
54
61
1 083
-65
-252
-107
-145
-18
-127
64
-191
176
-367
Räntor avseende räntekonto i RGK
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
Totala avgiftsintäkter, disponeras
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
Anslag m m
Anslagssparande
Årsarbetskrafter och anställda m m
Antalet årsarbetskrafter (st)
Medelantalet anställda (st)
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
LSH Årsredovisning 2013 • 41
Årsredovisning 2013
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande
bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,
intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Härmed beslutar jag om årsredovisning 2013 för
Livrustkammaren och Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska museet.
Stockholm den 21 februari 2014
Magnus Hagberg
Överintendent
42 • LSH Årsredovisning 2013
Omslaget: Årets viktigaste nyhet var att myndighetens digitala bildarkiv
öppnades och den högupplösta bildsamlingen blev fritt tillgänglig på webben.
Foto LSH: Jens Mohr och Erik Lernestål, om inte annat anges.
LSH Årsredovisning 2013 • 43
44 • LSH Årsredovisning 2013
Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet
Slottsbacken 3, 111 30 Stockholm
tel 08-402 30 00, [email protected], www.lsh.se