Transcript Årsredovisning 2012 som PDF

2012
årsredovisning
Livrustkammaren och Skoklosters slott
med Stiftelsen Hallwylska museet
1
2
Innehåll
5
Överintendentens kommentar
6
Vision och strategi – myndighetens utveckling
7
Myndigheten som arbetsplats
9
11
12 13 14 15 Samverkan med andra aktörer
Publik och tillgänglighet
Livrustkammarens besöksutveckling
Skoklosters slotts besöksutveckling
Hallwylska museets besöksutveckling
Tillgänglighet
16
17 19 22 26 28 Myndighetens prestationer
Samlingskontroll
Tillfälliga utställningar
Pedagogiska tjänster
Publikationer
Forskning och utveckling
30 30 31 32
Övrig väsentlig information
Lokalförsörjning
Inköp och efterlevnad LOU
33
Ekonomisk redovisning
Externa finansieringskällor
3
Skoklosters slott
Hallwylska museet
Samarbeten med andra aktörer präglade året på de tre museerna. Här den specialskrivna
teaterpjäsen Macbeth för barn med Romeo & Julia Kören i Livrustkammaren. Tornerspel med
Nordic Knights i parken på Skoklosters slott. Den katalanske konstnären och forskaren Joan
Sallas skapar skulpturalt i stärkt linne i Hallwylska museets utställning Vackert vikt.
4
Foto: Jan-Olav Wedin
Foto: Lotta Lindley
Livrustkammaren
Överintendentens kommentar
I strävan att erbjuda det mångfaldiga utbud som vi återger i denna årsredovisning är
det viktigt att framhålla betydelsen av samarbete med andra aktörer. Utställningar
producerades för olika målgrupper och samtliga nio i samarbete med andra, varav en
visades regionalt och en internationellt. Jag kan glädjande notera att alla tre museer
hade stigande besökssiffror, sammantaget nådde vi drygt 434 000 besökare. För den
största ökningen stod Hallwylska museet, som tack vare utställningssuccéer kunde notera en uppgång på 15%.
Ett resultat i linje med vår Vision 2014 är att de pedagogiska tjänsterna ökar både i
antal och i bredd. Såväl antalet vuxna som barn blev fler, så även skolgrupperna. Som
del i den pedagogiska utvecklingen lanserades vår nya webbplats och ett strategiskt
viktigt utvecklingsprojekt kom därmed i hamn. Webben har nu fler funktioner för att
öka tillgängligheten och förbättra dialogen med framför allt de unga besökarna.
Digital tillgänglighet står högt på vår agenda och vi kan vara stolta över att 99%
av samlingarna blivit tillgängliga via vår egen tjänst Sök i samlingarna och andra som
t ex K-samsök. Därtill kan måleri från de tre museerna studeras via Google Art Project,
en webbplats med miljontals besökare, och på sajten Historypin återfinns dokumentation kring drottning Elisabeths statsbesök 1983. Under året påbörjades samarbete med
Wikimedia Sverige som bjöds in till Hallwylska museet för att fotografera och sprida
bilder av samlingarna.
Graden av extern finansiering är fortsatt hög, en tredjedel. Lokalkostnaderna minskade något som resultat av översyn och effektivisering av lokalbeståndet. Antal årsarbetskrafter har stigit efter flera års nedgång. Museerna stärktes med verksamhetsutvecklare
som ett led i den nya organisation som trädde i kraft den 1 januari. Omställning tar en
del kraft men den nya organisationen har också visat att vi är på rätt väg. Till exempel
kunde vi kraftsamla på ett nytt sätt och avsluta en omfattande inventering av Skoklosters slotts samlingar.
Nu när året summeras kan jag konstatera att resultaten blev
mycket goda inom alla områden och i många fall bättre än
2011. Vi har med denna årsredovisning infört några kvalitetsmått och det är en början på vår fortsatta väg att arbeta med
kvalitetsfrågorna.
Magnus Hagberg
Överintendent
5
Vision och strategi – myndighetens utveckling
Utifrån regeringens styrdokument och vår Vision 2014
och strategi för förändring driver myndigheten verksamhetens utveckling. Visionen beskriver vart vi strävar, hur
vi ska agera och hur vi vill uppfattas av omvärlden, medan strategin uttrycker hur visionen nås. Förändringsprocessen startade under 2008. Syftet är att öka tillgängligheten till det kulturarv som myndigheten förvaltar och
åstadkomma en starkare positionering i museivärlden.
För en tydligare fokusering av marknadsföring och kommunikation bildades en gemensam kommunikationsenhet 2009. Kansliet blev då myndighetens gemensamma
administrativa enhet och en rationalisering genomfördes som följd. Även den dåvarande Enheten för konservering och foto fick en tydliggjord roll som myndighetsgemensam resurs.
I januari 2012 sjösattes ytterligare förändringar av organisationen som ett led i detta arbete. Främst syftade
det till att stärka museerna i deras roll som kulturarenor,
tillvarata kompetens i hela myndigheten och skapa en
organisation med tydligare ansvar och befogenheter.
Utställningsverksamheten bedrivs nu i projektform och
underställt ledningsgruppen för att skapa gemensam
framgång och nå målet att öka antalet besökare i de tre
museerna till 600 000.
Museer och gemensamma enheter
Museerna har i uppdrag att utveckla pedagogiken och
mötet med besökarna, i och utanför museet. Genom fler
samarbeten ska museerna utvecklas som kulturarenor
och angelägna mötesplatser, med en mångfald av kulturella aktiviteter. Genom rekryteringar av pedagoger
och verksamhetsutvecklare har museerna stärkts i det
publika uppdraget.
I de myndighetsgemensamma enheterna organiseras
experter som tidigare varit knutna till enbart ett museum. Ansvaret för att bevara och utveckla det materiella,
immateriella och digitala kulturarv som myndigheten
förvaltar har förtydligats. I Samlingsenhetens uppdrag
ingår att kontextualisera samlingarna med hela ledet i
kunskapsproduktionen, från studiet av enskilda föremål
till förmedling av kunskap om samlingarna liksom dess
sociala, politiska och kulturella sammanhang under olika
historiska perioder. Att tillgängliggöra det förvaltade
kulturarvet är en angelägen uppgift, liksom att fritt dela
det myndigheten producerar – främst kunskap. Genom
att driva den digitala utvecklingen underlättas uppgiften
att tillgängliggöra så mycket som möjligt för så många
som möjligt. Enheten Digitala museet har uppdraget att
6
utveckla digitala produktioner och tillgängliggöra samlingarna digitalt, såväl nationellt som internationellt.
Inrättandet av de myndighetsgemensamma enheterna medför att arbetsinsatser kan planeras och fokuseras
på ett mer effektivt sätt. Att en omfattande inventering av Skoklosters slotts samling kunde avslutas blev
ett praktiskt exempel på den förstärkning som de nya
enheterna inneburit för verksamheten. Då arbetet sker
i samlade enheter etableras plattformar för samarbete
och utveckling inom verksamhetsområdet och är ett led
i att stärka myndighetens position gentemot omvärlden. Som en del i det räknas Kommunikationsenhetens
arbete som lett myndighetens utveckling av webb och
sociala medier, med flera kommunikationskanaler för att
nå framför allt yngre målgrupper.
Projektkontor och Kansli
Projektkontoret är en ny funktion inrättad under överintendenten, med främsta uppgift att samordna utställningsarbetet inom myndigheten och att ansvara för en
gemensam utställningsplan. Till uppdraget hör att säkerställa att alla utställningsprojekt följer myndighetens
riktlinjer och strategier och att utställningsprojekten tar
tillvara den kraft som det innebär att arbeta i projektform. I Projektkontoret finns även en gemensam resurs
för utställningsteknik.
Kansliets uppdrag har delvis förändrats då IT-frågorna
flyttats till Digitala museet samtidigt som upphandlingsfrågorna tenderar att ta mer resurser i anspråk. Rationalisering har genomförts och en tjänst har dragits in, istället deltar myndigheten i extern samordning av tjänster.
Medarbetare monterar en bildskärm i utställningen Barockt? på Skoklosters slott.
Myndigheten som arbetsplats
Kompetensinsatser och kompetensöverföring
Museiverksamhet präglas av kunskapsproduktion i
många former. Inom ledarskap, kärn- och stödverksamheter har kompetensinsatser gjorts. I arbetet med Vision
2014 och myndighetens förändringsarbete identifierades behov att utveckla nya och gemensamma arbetssätt.
Under några års tid har samtliga medarbetare beretts
möjlighet till utbildning i projektarbete. Nio medarbetare deltog under året i en tvådagars projektutbildning
med specialinriktning mot museiverksamhet. Samtliga
projektledare för utställningar deltog i en internutbildning, där budgetarbete, swotanalys med flera verktyg för
en projektledare gicks igenom. Interna workshops och
utbildningar genomfördes för att öka delaktigheten på
nya webben, öka kompetensen att använda sociala medier för att nå nya besökare samt säkerställa kvalitet och
interna rutiner i myndighetens föremålsdatabas.
Inom ledarskapsutveckling deltog cheferna i en gemensam kompetensutveckling under ledning av externa
konsulter. Nya chefer deltog i Arbetsgivarverkets utbildningar i bl a grundläggande arbetsrätt och ledarskapsutbildningen UGL. Tre chefer påbörjade utbildningen
Leda mångfalt i Riksutställningars och Jämus regi. Internt genomfördes utbildningar i ekonomistyrning och
i ALFA-avtal.
Regelbundet deltar medarbetare i utbildnings- och
nätverkskonferenser i regi av branschorganisationer
såsom ICOM och Riksförbundet Sveriges museer liksom i vetenskapliga sammanhang. Studier av samlingar
och museiverksamhet i Europa är också en viktig del av
kompetenshöjande åtgärder för medarbetare inom kärnverksamheten. Medarbetare deltog under året bl a i keramiksymposium i London, konferens runt renässansstudier i Bergamo och symposium om möbelkonservering
i Amsterdam. Enskilda medarbetare gjorde studieresor
främst internationellt, däribland till Berlin och Istanbul.
Myndighetens samlingsenhet gjorde en studieresa till
museer och kulturarvsinstitutioner i Tyskland och Österrike. Enheten Skoklosters slott genomförde en studieresa till Västergötland med bl a Läckö slott. Inom området
museiteknik deltog en medarbetare i Riksutställningars
utbildning, tre medarbetare gick utbildningen Skriv bättre på webben, arrangerad av Poppius Journalistskola, och
flera medarbetare deltog i seminarier som arbetsgruppen Jämus vid Historiska museet arrangerade. Möjlighet
till studier på deltid med full lön medgavs till en medarbetare på doktorandnivå.
Inom stödverksamheten deltar medarbetare inom administration regelbundet i utbildningar för att upprätthålla rätt kompetens. Etablerade nätverk mellan museer
7
Införande av verksamhetsbaserad arkivredovisning
Med den nya organisationen infördes en ny tjänst som
arkivarie, med första uppdrag att myndigheten skulle
kunna införa verksamhetsbaserad arkivredovisning den
1 januari 2013. Under året gjordes ett omfattande arbete
för att kartlägga vilka handlingar som uppstår i olika arbetsprocesser. I december kunde myndigheten besluta
om en ny klassificeringsstruktur och förberedelser göras
för att också införa ett myndighetsgemensamt diarium.
Arbetet har åtföljts av en introduktion till verksamhetsbaserad arkivredovisning för alla medarbetare och genomgång av begreppet allmän handling.
Arbetsmiljö och hälsa
LSH arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön. En satsning på en modern arbetsplats påbörjades
2009 med en förtätning av kontorsplatser, anskaffning
av höj- och sänkbara skrivbord, arbetsstolar, ljuddämpande skydd, bättre belysning och ny sammanträdesteknik.
Under året anskaffades nya arbetsplatser till kontoret i
Tumba. Omflyttningar gjordes inom Slottsbacken där tre
enheter har sina kontor. Ytor för forskarsplatser avsattes i anslutning till Livrustkammarens specialbibliotek.
Så kallade mobila arbetsplatser inreddes och ordnades
som icke-personliga arbetsplatser vid varje arbetsställe,
vilka underlättar för medarbetarna att växla arbetsställe.
Myndigheten erbjuder en modern arbetsmiljö genom en
virtuell IT-miljö och smartphones, där medarbetare kan
kommunicera och nå arbetsdokument oberoende var de
befinner sig. Detta i sin tur bidrar till ett flexibelt arbetssätt som gynnar såväl verksamheten som den enskilda
medarbetaren.
Friskvårdsbidraget var 1 700 kronor och 31 personer
utnyttjade bidraget, 55% (53%). Fruktkorgar levereras
sedan ett flertal år tillbaka en gång per vecka till de fyra
arbetsställena. Arbetsmiljökommittén utökades för att
inkludera en representant från myndighetens samtliga
arbetsställen. Skyddsronder genomfördes enligt plan
och har lett till åtgärder. Förbättringar av den ojämna
luftfuktigheten på arbetsstället i Tumba och den låga
inomhustemperaturen i Hallwylska museet vintertid har
initierats i samråd med hyresvärdarna.
Åldersbalans och antalet anställda
Medelantalet anställda var 56 (55), vilket omräknat blev
50 (48) årsarbetskrafter. Av myndighetens medarbetare
är 48% 50 år eller äldre. Under åren 2013–2020 kommer
elva personer ha nått åldern 65 år. LSH ser positivt på
möjligheterna att rekrytera medarbetare med relevant
utbildning och har alltid många sökande till utlysta tjänster som rör kärnverksamheten.
8
Jämställdhet och mångfald
Myndigheten arbetar efter en handlingsplan för jämställdhet och mångfald, men är fortsatt kvinnodominerad med 72% (70%) kvinnor och 28% (30%) män. Utvecklingen pekar inte i önskad riktning vilket förklaras bäst av
att av årets externa rekryteringar till tillsvidareanställningar eller längre visstidsanställningar var fem kvinnor
och två män. Av myndighetens åtta chefer är en man och
av de tillsvidareanställda har ca 12% utländsk bakgrund, dvs är födda utrikes eller i Sverige med två utrikes födda
föräldrar. Strävan vid rekrytering är att kalla lika många
män som kvinnor till intervju. Det är dock endast vid
bedömd likvärdig kompetens som jämställdhets- eller
mångfaldsaspekter kan bli utslagsgivande.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron i statliga myndigheter har sjunkit de senaste åren. LSHs sjukfrånvaro ligger högre, 3,6% (3,8%),
vilket beror på att vi hade en långtidssjuk under större
delen av året samt ytterligare en längre sjukskrivning.
Även frånräknat längre sjukfrånvaro har korttidsfrånvaron ökat. Med 56 anställda ger varje enskild sjukfrånvaro
stort procentuellt genomslag i statistiken.
Sjukfrånvaro 2012
2011
3,6%
1,8%
3,8%
1,4%
2,0%
1,2%
Jämförelse kön
Kvinnor
Män
1,8%
8,7%
3,0%
5,7%
1,3%
3,7%
Jämförelse ålder
50 år–
30 –49 år
–29 år
4,9%
2,4%
*
6,1%
1,4%
*
3,2%
1,2%
*
Sjukfrånvaro, totalt
Sjukfrånvaro, exkl frånvaro 60 dagar
eller längre
2010
* Gruppen bedöms för liten för att redovisas explicit.
Miljöledning
Myndigheten fortsatte under året arbetet med miljöledningssystemet och genomförde för första gången
en intern miljörevision för att kontrollera att LSH följer
gällande regler, myndighetens miljöpolicy och miljömål
med handlingsplan. Revisionen gav en signal till verksamheten att miljöledningssystemet ständigt ska förbättras och personalen uppmärksammades på betydelsen av
miljöarbetet. Naturvårdsverkets senaste bedömning av
kvaliteten gav systemet 11 poäng av 12 möjliga.
Foto: Lotta Lindley
finns inom ekonomi, upphandling, HR-verksamhet och
numera även inom arkivfrågor. Inom säkerhet och fastighetsdrift genomfördes säkerhetsgenomgångar med
nyanställda samt brandövningar. Extern kompetens anlitas sedan flera år systematiskt inom stödverksamheten
för IT-drift, löneadministration, e-faktura, telefoni- och
bevakningstjänster och nu även bokföringstjänster.
Äppeldagen – ett av många evenemang på Skoklosters slott som genomfördes genom samarbete.
Samverkan med andra aktörer
Myndigheten ska lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av
samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Resultatet av 2012 års samverkan kan
sammanfattas som omfattande och avgörande för att
kunna bedriva en verksamhet präglad av mångfald, som
beskrivs i denna årsredovisning. Samarbete är i många
sammanhang krävande, men även effektiviserande.
Genom samarbeten ökar vi delaktigheten. Partners bidrar, granskar och tillför kunskap vilket ökar kvaliteten
i verksamheten. Samarbeten påverkar och ger insikter,
samtidigt ökar andras tillgång till verksamheten och till
vår kunskap.
Nedan ges exempel ur det dryga 120-tal samarbeten
som pågick, vilket är fler än föregående år. De är indelade enligt tre definitioner, då det som i dagligt tal kallas
samarbete kan utformas på olika vis. Den mer informella
samverkan saknar, till skillnad mot samarbete, avtal eller överenskommelse för att nå ett bestämt resultat.
Samverkan kan vara ett förstadium och kan mynna ut i
samarbete eller samordning. Benämningen samordning
används när gemensamma funktioner skapas eller delas.
Samordning sker för närvarande nationellt medan samverkan och samarbete även sker internationellt.
Samverkan
Myndigheten samverkar regelbundet med nästan ett
femtiotal aktörer. Samverkan med andra museer, bibliotek, arkiv och kulturminnesinstitutioner är de vanligast
förekommande. Intresset för ett ämnesområde kan vara
det sammanlänkande. Exempelvis möter ideella föreningar som Svenska Vapenhistoriska Sällskapet museiintendenter regelbundet och tillsammans utbyts och
skaffas mer kunskap om vapensamlingar, till nytta för
såväl museet som föreningen. Tre vänföreningar finns
knutna till museerna, vilka bidrar till verksamheten men
också erbjuds aktiviteter i utbyte. Nätverk och forum för
erfarenhetsutbyte är viktiga för verksamhetens utveckling. Forum för utställare och FUISM – föreningen för
pedagogisk utveckling i svenska museer – är två exempel. I Föreningen Genus i museer har myndigheten två
medlemmar i styrelsen och deltar i arbetet med genus
och jämställdhet i museer. Ett annat exempel är Nemus,
ett nätverk för ekonomistyrningsfrågor i museer.
Samarbete
Ett drygt sjuttiotal samarbeten pågick med ett bestämt
mål eller resultat och är mycket viktiga för myndighetens samlade prestationer, varför exempel också nämns
längre fram i årsredovisningen där resultat levererats.
9
Foto: Johan Paulsen
resulterar varje år i samordnad marknadsföring. Några av
aktörerna inom turismsektorn som myndigheten samarbetade med är Stockholm Visitors Board AB, Destination
Stockholm AB, Destination Sigtuna, Svenskt Kulturarv,
Visere Stockholm AB, N&J Travels och Håbo Marknads
AB med flera. Det resulterade i fler exponeringsytor för
museernas marknadsföring och möjlighet att nå fler målgrupper. Strömma Kanalbolaget är ytterligare en samarbetspartner inom turistnäringen, där det bl a handlar om
båttrafik till Skoklosters slott.
Tesalong med teaterföreställningen Kärlekens ljuva plåga, ett
samarbete som blev en succé i Livrustkammaren.
Foto: Saga Mellin
Samarbete kan handla om såväl kärn- som stödverksamhet med exempelvis utgivning och spridning av publikationer, visningar av utställningar och kunskapsuppbyggnad. Samtliga utställningar kom till stånd genom
samarbeten.
Arbetsgruppen Jämus vid Historiska museet undersökte Livrustkammarens utställning Jag är Armfelt som en
del i ett regeringsuppdrag om jämställd representation i
museiverksamhet. Samarbetets syfte var att följa en utställning för att få fram nyckelpunkter för en genusmedveten utställningsproduktion med målsättning att skapa
en genusverktygslåda för nyproduktion av utställningar.
Resultatet ska redovisas i artikeln Sex punkter för genusmedveten utställningsproduktion i en antologi som Jämus
ger ut. Tillsammans med andra museer var myndigheten
engagerad i Riksutställningars uppdrag i syfte att utveckla gemensamma metoder för publikundersökningar.
Mälarslott, som är ett nätverk där Skoklosters slott ingår,
Samordning
Liksom föregående år pågick ett drygt dussin samordningsaktiviteter i syfte att effektivisera verksamheten.
Gemensamma funktioner skapades eller delades, initiativ till detta togs av LSH och av andra. I det digitala
utvecklingsarbetet tog myndigheten en framträdande
plats i flera projekt, och var engagerad och efterfrågad
t ex i samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt
bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet
– Digisam. Myndigheten ingår också i Centralmuseernas
samarbetsråds, CMS, digitaliseringsgrupp, tillsammans
med tre andra centralmuseer. Under året prioriterades
samarbetet med Wikimedia Sverige där ett flertal s k
edit-a-thons arrangerades. Intendenter från centralmuseerna utbildades i hur man skriver på Wikipedia och
delar bilder till Wikimedia Commons.
Svensk museitjänst är sammanhållande i en väsentlig samordning av magasinsutrymmen och tillhörande
tjänster och för myndighetens utveckling för effektivare förvaring av museernas samlingar. Andra exempel
på genomförd samordning och effektivisering är köp av
tjänster av Kammarkollegiet/Statens servicecenter inom
personal och ekonomi och av privata aktörer inom ITdrift och bevakning. Gemensamma upphandlingar bland
centralmuseerna blev vanligare genom nätverket Museer för upphandling, MUPP.
I samarbete med dansgruppen Contre Temps framfördes dansuppvisning i 1700-talsdräkter på Skoklosters slott.
10
Snigeljakten – dramavisning för de yngre barnen i Hallwylska museet.
Publik och tillgänglighet
Statistik över det totala antalet besökare baserades på
besöksräknare, liksom tidigare år. Antalet som registrerades via räknare dividerades med minst två, utifrån hur
besökare rör sig i varje museum. Stickprovskontroller
gjordes för att säkerställa kvaliteten. Därutöver användes registreringen via entrékassorna i systemet Blå Boken som underlag till statistik, t ex uppgifter om antalet
besökare under 19 år. Besöksstatistiken levererades till
Myndigheten för kulturanalys i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrev. Besöksantalet ökade i
samtliga tre museer och gick upp till drygt 434 000 besökare. Insatser för att öka den unga publiken gjordes.
Verksamhet riktades till målgruppen med t ex utställningar. Antalet pedagogiska tjänster ökade liksom antalet deltagare i dessa, ändå sjönk andelen besökare under
19 år till 25% (26%).
Fem publikundersökningar genomfördes på uppdrag
av Myndigheten för kulturanalys. Därutöver gjordes tre
egna undersökningar, som visade att antalet besökare
som var nöjda eller mycket nöjda med besöket fortfarande låg på en hög nivå, men hade minskat i jämförelse
med tidigare år. Detta beror på flera faktorer. I Hallwylska
museet kunde t ex en minskad nöjdhet avläsas i höstens
undersökning då den stora publiktillströmningen orsakade köer och trängsel.
Utöver besökare i de tre museerna tillkommer besökare till utställningar som LSH producerat och som visats
hos samarbetspartners, drygt 89 000 besökare såg dessa
produktioner.
Såväl nationellt som internationellt finns möjlighet för
besökare att möta föremål ur myndighetens samlingar.
Drygt 1,2 miljoner besökare såg föremål som utlånats,
fler än föregående år. Dessa besökare minskade internationellt och ökade nationellt. Det beror på att den
internationella efterfrågan på föremålslån sjönk till 179
(252) stycken, troligen förklarad av att lågkonjunkturen
minskade möjligheterna för internationella museer att
låna. Nationellt utlånades 137 (95) föremål, bl a till Mjellby konstmuseum och Moderna museet i Malmö. Internationella utlån gjordes exempelvis till Palais impérial de
Compiègne, Frankrike, till Suermondt-Ludwig-Museum,
Aachen, och till Gemäldegalerie, Berlin.
LSH BESÖKARE
2012 2011
2010
Antal besökare
434 822
405 910*
416 601
25%
26%
27%
kvinnor 60%
-
-
män 40%
-
-
barn & ungdomar <19 år
Fördelning män & kvinnor
Antal besökare externt**
internationellt
Sverige
1 241 774 1 098 809 2 260 799
117 295
1 124 479
Kvalitetsmått
nöjda el. mycket nöjda besökare*** 94% 554 273
925 636
544 536 1 335 163
99%
98%
* Justerad beräkning på Livrustkammaren ger lägre utfall 2011.
** Avser besökare till andras utställningar med föremål från LSH.
*** Fråga ställd till besökare i museernas egen undersökning.
11
Med interaktiv teknik fick
besökarna ta ställning till Gustaf
Mauritz Armfelts dilemman, i
utställningen Jag är Armfelt.
Livrustkammarens
besöksutveckling
BESÖKARE
2012 2011
2010
269 199
251 677*
275 615
36%
33%
33%
kvinnor
57%
63%
62%
män
43%
37%
38%
Kvalitetsmått
nöjda el. mycket nöjda besökare** 97% 99%
98%
Antal besökare
barn & ungdomar <19 år
Fördelning män & kvinnor
* Justerad beräkning ger lägre utfall 2011.
** Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning.
Antalet besökare ökade med drygt 4%. Både med den
stora utställningen Jag är Armfelt och den mindre Kungliga med dig och mig var målsättningen att nå yngre personer. Genom att använda interaktiva QR-koder kunde
besökaren uppleva de dilemman som Armfelt ställts inför. I fallet Jag är Armfelt handlade det dessutom om att
12
nå en yngre manlig publik. Resultatet blev att andelen
män ökade till 43% (37%) och andelen besökare under
19 år ökade till 36% (33%).
Samtidigt som nya grupper bidrog till en ökning av
antalet besökare, fortsatte museet attrahera återkommande besökare genom att erbjuda en mångfald av aktiviteter riktade till olika målgrupper. Familje- och barnaktiviteterna var många och välbesökta. Barnlördagarna
blev mycket populära, Riddarklubbens maskerad hade rekordpublik och uppsättningen av Macbeth för barn i museets stämningsfulla lokaler blev utsåld, för att nämna
några lyckade aktiviteter. Även andra publika aktiviteter
såsom teaterföreställningen Kärlekens ljuva plåga, nya
koncept för visningar och föredrag bidrog till att göra
Livrustkammaren till en angelägen kulturarena. Liksom
tidigare år hade visningsverksamheten fokus på det livslånga lärandet och tillgänglighet för alla, med visningar
för föräldrar med barnvagn samt visningar tolkade för
besökare med syn- och hörselnedsättningar.
Livrustkammarens publikundersökningar och de enkäter som terminsvis fyllts i av besökande lärare med
grupper gav mycket goda resultat. Av museets besökare
var 97% nöjda eller mycket nöjda med besöket. Lärarnas
nöjdhet med besöket ökade till hela 99%, vilket visar att
museet i hög grad möter de krav och behov som skolan
har.
Den sammantagna bilden är att museets satsningar
att möta den yngre publikens behov och intressen gav resultat och att fler besökare hittade till Livrustkammaren.
Malin Grundberg
Museichef livrustkammaren
Christine Eyde Viennets keramik
med inspiration från barockens
formspråk mötte besökarna i
sommarens utställning.
Skoklosters slotts
besöksutveckling
BESÖKARE
Antal besökare
barn & ungdomar <19 år 2012 2011
2010
47 236
45 240
38 668
24%
18%
19%
Rebecka Enhörning
Fördelning män & kvinnor
kvinnor
58%
64%
53%
män
42%
36%
47%
94% 97%
98%
Kvalitetsmått
nöjda el. mkt nöjda besökare*
för skapande av såväl keramik som porträtt och julpynt.
Samarbeten med externa aktörer bidrog till framgången.
Tillsammans med tornersällskapet Nordic Knights framfördes tornerspel i parken framför slottet, vilket lockade
många familjer. Andra samarbeten breddade utbudet av
aktiviteter. Slottet var scen för dramatiserade mordgåtor
samt arrangerade författarvandringar och genomförde
en ovanligt välbesökt julmarknad. 1600-talets lyxblomma tulpanen uppmärksammades liksom äppelträdgårdens rika innehåll.
Ett nytt grepp togs för sommarens tillfälliga utställning. Tidigare har något ur slottets rika samling gestaltats. Nu kontrasterades 1600-talsmiljön med nutida
barockuttryck i den norsk-franska keramikern Christine
Eyde Viennets keramikutställning.
Visningsverksamheten hade ett utökat antal visningar
per dag under sommarsäsongen jämfört med föregående år. Besökare kunde välja att gå själva i paradvåningen
eller följa med på en visning då fler rum besöktes såsom
Rustkammaren och den ofullbordade festsalen. Fler teman på visningarna infördes, exempelvis fascinerades
både barn och vuxna när slottet visades i ficklampans
sken när mörkret lagt sig. Publikundersökningen visade
att 94% var mycket nöjda eller nöjda med besöket, medan hela 97% av besökarna som deltagit i en visning var
mycket nöjda eller nöjda med den.
Kvinnor utgjorde 58% av besökarna och män 42%, vilket var en jämnare fördelning än föregående år. Ett varierat och rikare utbud av verksamhet tillsammans med
samverkan med andra aktörer var en lyckad kombination
för ett ökat antal besökare på Skoklosters slott.
Museichef Skoklosters slott
* Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning.
Med ett varierat program och fler aktiviteter ökade antalet besökare på Skoklosters slott med 4,8% men med
hela 22% i jämförelse med 2010. Antalet barn och ungdomar ökade med 28% och andelen besökare under 19
år uppgick till 24%. Mer verksamhet riktades till hela
familjen med t ex speciella visningar under sommaren.
Barnverkstaden öppnades under loven med nya teman
13
Hallwylska museets utställning med
dräkter från den brittiska tv-serien
Downton Abbey blev en stor succé.
Hallwylska museets
besöksutveckling
BESÖKARE
2012 2011
2010
125 387
108 850
86 401
8%
14%
13%
kvinnor
69%
69%
69%
män
31%
31%
31%
Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare*
93% 99%
99%
Antal besökare
barn & ungdomar <19 år
Fördelning män & kvinnor
* Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning.
Hallwylska museet ökade antalet besökare med drygt
15% och hade det bästa året någonsin med över
125 000 besökare. Av besökarna var andelen män 31%
och kvinnor 69%, i linje med tidigare år. För att nå nya
målgrupper har samarbeten med externa aktörer präglat
utställningarna. Vackert vikt byggde på den katalanske
Joan Sallas forskning kring vikkonstens ursprung och
utveckling i Europa. Den fick stor uppmärksamhet i
media och andelen barn ökade med ca 25% under utställningsperioden. I samarbete med Gallery Pascale visades design av italienaren Luca Nichetto. Design har
en stor publik, bland såväl unga som män, och lockade
14
därmed en för museet viktig målgrupp. Dräkter från
Downton – herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion
tog avstamp i palatsmiljön och de sociala hierarkierna
som utmärkte en högreståndsmiljö. Utställningen blev
museets största publika framgång genom tiderna. Enligt
publikundersökningen var dessutom 36% av besökarna
förstagångsbesökare.
De dramavisningar och aktiviteter under lov och lördagar som riktade sig till barn och unga var välbesökta. Däremot minskade andelen barn utanför dessa aktiviteter,
då den totala andelen besökare under 19 år sjönk till 8%.
Likaså sjönk antalet nöjda eller mycket nöjda besökare
till 93%. Det förklaras av höstens enorma publiktryck, då
det var tids- och tålamodskrävande att behöva köa för
att besöka museet. De exceptionellt goda besöksiffrorna
har en baksida. Den privatbostad som idag är museum
har logistiska och säkerhetsmässiga begränsningar vid
stora besöksmängder.
En mängd aktiviteter med mångfaldsperspektiv arrangerades. I samarbete med Ateljé Inuti, en daglig verksamhet för personer inom autism- och aspergerspektrat,
gjordes salongskoncept med teman som hälsa, gymnastik och kultur. Museet utvecklade litterära salonger
i dramaform som tog upp relationen mellan män och
kvinnor, med avstamp i litteraturen kring sekelskiftet
1900. Queervisningarna väckte intresse bland gymnasieskolor. Regelbundna visningar vände sig till syn- och
hörselskadade och särskilt visningarna på teckenspråk
var uppskattade och välbesökta.
Kulturutövare erbjuds möjligheten att använda museet som en arena inom musik och teater. Under året
etablerades nya samarbeten och vi åstadkom en kvalitativ förbättring genom mer medvetna val av samarbetspartners, vilket avspeglades i bra recensioner och ökat
antal besökare på föreställningarna.
Heli Haapasalo
Museichef Hallwylska museet
Tillgänglighet
derlättar för bl a rullstolsburna att nå slottets bottenvåning. I Hallwylska museet har ljusförhållandena förbättrats och orienteringsmöjligheterna underlättats för dem
som har kognitiva funktionsnedsättningar.
Med digital utveckling kan tillgängligheten till museernas verksamhet och samlingar öka. Myndighetens
satsningar inom området har tidigare resulterat i digitalt
sökbara samlingar på webben och under 2012 lanserades
nya webbplatser för museerna. Med nya funktioner som
exempelvis Upptäck museet visas hur museernas miljöer
ser ut och med fler kommunikationskanaler, såsom videoklipp och sociala medier, ökar interaktiviteten med
besökaren. Tillgänglighetsaspekter kvalitetssäkrades genom att använda riktlinjer och råd från Web Content Accessibility Guidelines samt från Funka Nu.
Det digitalt tillgängliga materialet ökade under året.
Samarbetet med Kungliga biblioteket runt Skoklosters
slotts boksamling ledde till att den nationella bibliotekskatalogen Libris kompletterades med ca 7 000 nya poster. Nu finns information om merparten av boksamlingen
tillgängliggjord i en av de mest använda söktjänsterna
för böcker. I Libris finns också Livrustkammarens specialbibliotek och därmed service till allmänheten med
fjärrlån.
Myndigheten har sedan 2008 utvecklat ett digitalt
bildarkiv. Forskare och författare var återkommande
beställare av bilder och antalet externa publikationer
med bilder ur museernas samlingar låg i nivå med 2011.
Myndigheten fattade under året beslutet att anpassa
sin verksamhet till EU:s PSI-direktiv om rätten att vidareutnyttja handlingar från den offentliga förvaltningen.
Beslutet innebär fri tillgång att använda innehållet i bildarkivet och att en digital tjänst lanseras 2013.
En ny stenramp vid huvudentrén på Skoklosters slott förbättrar
tillgängligheten.
Foto: Lotta Lindley
Myndigheten ska enligt regleringsbrev redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Åtkomst till museernas
verksamhet kan begränsas vid funktionsnedsättningar,
men också beroende på andra faktorer som t ex boendeort och språk. LSH tillämpar ett brett synsätt på tillgänglighet, där funktionsnedsättning tillsammans med andra
hinder utgör grunden för arbetet med att överbrygga
eller att riva hinder. Olika exempel på resultat av tillgänglighetsarbetet redovisas under respektive prestation.
Här beskrivs grunderna för det dagliga arbetet och hur
tillgänglighetsaspekter säkerställs i arbetsprocesserna.
Den publika verksamheten bedrivs utifrån myndighetens strategi för livslångt lärande, olika målgruppers behov och med en pedagogisk grund som utgår från olika
lärstilar – vilket främjar tillgängligheten. I ordinarie utbud ingår programaktiviteter och visningar som riktar sig
till personer med funktionsnedsättningar, bl a visningar
för synskadade, visningar på teckenspråk och teckentolkade visningar. Därutöver finns hörselutrustning och
vissa taktila hjälpmedel att tillgå. För att säkerställa att
samtliga utställningar uppfyller kraven på tillgänglighet
produceras de med stöd av en checklista. Exempelvis ska
scenografin alltid vara utformad med hänsyn till olika
funktionsnedsättningar och utställningsinformation ska
alltid erbjudas i minst två alternativa format. En del museiverksamhet är uppsökande. Kunskapen om målgruppers behov och kvaliteten på verksamheten utvecklas
genom samarbeten.
LSH har med hjälp av hyresvärdarna genomfört förbättringar för att öka besökarnas tillgänglighet i och till
museilokalerna. Livrustkammaren bedöms ha fullt tillgängliga lokaler. Skoklosters slott och Hallwylska museet
har däremot svåra hinder och bedömningen är att full
tillgänglighet inte kan uppnås utan mycket omfattande
ingrepp i de kulturhistoriska lokalerna. Huvudentrén på
Skoklosters slott har försetts med en ny ramp som un-
15
Barnen upptäcker Livrustkammaren med hjälp av det pedagogiska programmet Slottsmusen.
Myndighetens prestationer
Myndigheten bedriver museiverksamhet och resultaten
redovisas som myndighetens prestationer. Nedan redovisas de prestationer som myndigheten bedömer vara
väsentliga, dvs med krav på redovisning av volym, kostnad och kvalitetsaspekter. Myndighetens prestationer
är samlingskontroll, tillfälliga utställningar, pedagogiska
tjänster, publikationer samt forsknings- och utvecklingstjänster. Tillfälliga utställningar och publikationer drivs
i projektform och verksamheten pågår vanligtvis över
flera år. Resultaten redovisas det år en utställning öppnas
för publik respektive en publikation är tryckt och utgiven.
I den mån kvalitet i slutprestationen går att mäta redovisas det som kvalitetsmått, t ex besökarnas upplevelse
16
av museibesöket. För FoU-samarbeten som är pågående
anges samarbete med universitetsinstitution som kvalitetsmått, i aspekten att forskningsbaserad metod ger
substantiell kvalitet i slutprestationen, s k produktkvalitet. Myndigheten har identifierade arbetsprocesser och
arbetar med gemensamma rutiner för att säkerställa rätt
kvalitet i arbetet, s k processkvalitet. Exempel på sådana
kvalitetsaspekter kan framkomma i texter nedan. Redan
i inköp av resurser, rekryteringar m m sker arbete med
att säkerställa rätt kvalitet, sådana kvalitetsaspekter tas
inte upp här. För verksamhetens totala intäkter och kostnader hänvisas till resultaträkningen.
Samlingskontroll
SAMLINGSKONTROLL
Antal samlingsposter
(föremål, bild o bok)
Kostnader, tkr
2012
2011
2010
91 153
90 962
89 984
9 657
10 305
8 387
99% 96%
-
Kvalitetsmått
andel digitalt tillgängliga
samlingsposter sökbara på webb De tre museisamlingar som myndigheten förvaltar innehåller drygt 91 000 poster förtecknade i en databas. En
samlingspost kan utgöras av ett eller flera föremål som
hör samman. Databasen är en förutsättning för arbetet
att systematiskt inventera, verkställa vårdplaner och
göra löpande dokumentation.
2012
2011 2010
Antal förvärvade samlingsposter
1
11
6
Antal gallrade samlingsposter
0
0
0
Antal kontrollerade samlingsposter
13 131 21 158 3 461
varav vårdade eller konditionsbedömda
2 376
2 681
485
29
52
45
14%
23%
4%
varav konserverade
Andel kontrollerade samlingsposter av totalt antal
Samlingskatalogisera
Samlingskatalogisera
Antal nyregistrerade samlingsposter
Kontrollera och vårda
Kontrollera och vårda
råder god intern styrning och kontroll av samlingarna.
Samlingarna konditionsbedömdes och vårdades i enlighet med vårdplanerna. Regelbundna skadedjurskontroller och klimatmätningar utfördes och dokumenterades. Nästan 2 400 föremålsposter konditionsbedömdes,
vilket är något färre än under 2011 men betydligt fler än
2010. I samband med ett klimatprojekt på Skoklosters
slott, beskrivet under rubriken Forskning och utveckling,
har Grå rummet och Blå rummet mögelsanerats och rengjorts. Mögelskadade föremål flyttades och transporterades till magasin för frysning och sanering. I övrigt konserverades föremål främst inför utställningar och utlån.
För att säkerställa långsiktiga förbättringar av samlingarnas bevarande planeras arbetet med hjälp av långsiktiga
vårdplaner, vilka sträcker sig till år 2022. Accession till
samlingarna skedde som tidigare år i ytterst begränsad
omfattning. En jubileumsring från 1620 förvärvades till
Livrustkammarens samling. Fyra monterhuvar tillfördes
den Hallwylska samlingen, tidigare inte registrerade.
På Skoklosters slott slutfördes ett inventeringsprojekt
som pågått under flera år med målet att inventera slottets samling på 34 310 poster. Med insats från medarbetare i hela myndigheten kontrollerades den aktuella
placeringen av drygt 7 500 (2 845) poster. Enligt myndighetens rutin genomfördes detta år stickprovsinventering av ett slumpmässigt urval poster i Livrustkammarens och Hallwylska museets samlingar. Skoklosters
slotts samling undantogs med anledning av den nyligen
genomförda inventeringen. Vid Riksrevisionens granskning av samlingarna med stickprov på Skoklosters slotts
samlingar, blev den övergripande bedömningen att det
Antal bearbetade samlingsposter
Andel bearbetade samlingsposter
Antal katalogiserade samlingsposter
2012
2011
2010
197
967
1 360
27 197 48 626 41 972
30%
53%
47%
120
446
90
Ett antal föremål i Skoklosters slott, vilka endast funnits
i ett analogt register, registrerades in i databasen. Totalt bearbetades 30% (53%) samlingsposter. Tidigare års
högre resultat förklaras av den kraftsamling som gjordes
vid webbpubliceringen av samlingsdatabasen.
Myndigheten vill säkerställa att omvärlden kan ta del
av samlingarna samt skapa öppenhet till magasinerade
samlingar med såväl beskrivning som bild. Antalet publicerade samlingsposter ökade 2012 och därmed är 99%
digitalt sökbara på webb. Undantagna är ca 1 200 poster, där publicering framför allt inte kan ske på grund av
donatorernas restriktioner. Av de webbpublicerade samlingsposterna kompletterades ett drygt hundratal med
bild och kontext, s k katalogisering. Fler föremål fotograferades då drygt 800 nya bilder registrerats. LSH har
ett fortsatt stort arbete med att fotografera föremål.
Inom ramen för Kulturarvslyftet har projekt för detta
påbörjats.
Myndigheten är samordnare för användargruppen av
samlingsdatabassystemet MuseumPlus, med representanter från olika museer inom Sverige. Användarträffar
arrangerades, däremellan diskuterade användargruppen
gemensamma frågor via Riksförbundet Sveriges museers
webbtjänst Mötesplats museer.
17
Förvara
Förvara Antal samlingsposter
förvarade i magasin
Antal samlingsposter med
förbättrad förvaringsmiljö
Kvalitetsmått
andel samlingsposter förvarade
i klimatiserade magasin 2012
2011
2010
35 117 35 100 34 746
MAGASINSPROJEKTET 2009 –2012
Driftkostnader
3 837
varav personalkostnader (inkl OH 25%)
3 258
Andel bidragsfinansierat
124
30% 17 842
-
2
-
I och med detta år avslutades myndighetens utvecklingsprojekt i enlighet med Vision 2014 med uppdrag att
se över hela myndighetens magasinssituation och framtida behov för att skapa en grund för långsiktiga förbättringar av samlingarnas bevarande. Magasinsprojektet har
resulterat i att myndigheten nu har magasinslokaler med
styrbart klimat anpassat till olika föremålstyper, detta i
lokaler samordnade med andra museer genom Svensk
museitjänst.
Investeringar kompaktförvaring m m
24%
2 354
Andel bidragsfinansierat
86%
Investeringarna fortsätter 2013 med oförbrukade bidrag
646
Under projektets ledning har knappt 18 000 föremål flyttats för placering i rätt klimat. Omflyttning mellan de
befintliga magasinen och uppackning i det nya magasinet var resurskrävande, ca 2 300 arbetstimmar. Av de
17 842 föremål som under 2011 flyttades från Logårdsmagasinet har 5 813 föremål packats upp, vilket gör att
arbetet måste fortgå. Omfattande investeringar gjordes
med extern finansiering för nya, ändamålsenliga inredningar med kompaktsystem och säkerhetsklassade skåp
motsvarande vapenlagens krav. I anskaffningen ingick
hyllsystem för tavlor och dräktpersedlar samt för arkivmaterial. Den nya magasinslokalen har försetts med ett
larmsystem som väsentligt höjt säkerheten.
Ett nytt kvalitetsmått anger andelen magasinerade
föremål, 30%, förvarade i klimatiserade magasin. Bevarandeaspekten är avgörande för beslut att flytta föremål
eller arkiv från museerna till en mer permanent placering
i den nya förvaringen. I samband med utflyttningen från
Stenhuset, beläget bredvid Skoklosters slott, flyttades
128 föremålsposter ur slottets samlingar från ett förvaringsutrymme i huset till dels slottet, dels magasin.
Även Skoklosters slotts ämbetsarkiv med ca 50 hyllmeter
flyttades till nya ändamålsenliga lokaler. Skoklosters slott
överlämnade sitt gårdsarkiv till Riksarkivet. Det består av
ca 20 hyllmeter arkivmaterial rörande driften av godset,
i huvudsak räkenskaper från slutet av 1800- och början
av 1900-talet samt ett större antal kartor och ritningar.
Därmed uppnåddes flera viktiga kvalitetsaspekter. Bevarandeförhållandena för arkivet förbättrades avsevärt,
eftersom det på slottet inte finns lokaler som uppfyller
kraven på arkivstandard. Tillgängligheten ökade och materialet fördes dessutom samman med det s k Skoklosterarkivet, som sedan slutet av 1800-talet finns i Riksarkivet.
Från Hallwylska museet flyttades 31 föremålsposter till
magasin i Tumba. Dessutom flyttades tio lastpallar med
museets föremål, exempelvis stenornament, från hyrda
pallplatser till egna klimatiserade magasin. Från Livrustkammaren flyttades inga föremål till de nya magasinen
under året.
Konservatorer dammsuger
mögelangripna gravyrer
från Skoklosters slott.
18
tkr
Keramikern Christine Eyde Viennet och myndighetens tekniker förbereder
utställningen Barockt? – sommarens utställning på Skoklosters slott.
Tillfälliga utställningar
ÅRETS UTSTÄLLNINGAR
2012 2011
2010
Antal öppnade utställningar
9
9
13
Antal nedtagna utställningar
8
7
12
Kostnader, tkr
8 915
7 227
9 215
Intäkter av bidrag, tkr
2 214
1 636
2 533
Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets
livslängd samt nedtagningskostnader under 2012. Intäkter avser
bidrag som mottagits för att finansiera årets utställningar.
Utställningsantalet var i nivå med föregående år, men
färre än 2010. Två utställningar visades utanför de egna
museerna med drygt 89 000 besökare, utöver de knappt
216 000 utställningsbesökarna i museerna. Samtliga utställningar tillkom genom samarbeten av olika karaktär.
Det kan gälla kunskapsutveckling som sedan förmedlas i
utställningsform. Det kan också handla om att få tillgång
till föremål och material som stärker kvaliteten och mål-
uppfyllelsen. Samarbeten kan också handla om kreativa
uttryck och skapande processer. Genom utställningar
möts nya och fler målgrupper och åstadkoms en mångfald i utbudet. Jämställdhetsaspekter kommer till uttryck
i produktionerna, dels genom val av ämnen, dels genom
bearbetning av utställningsteman.
Media
Antal artiklar i dagspress
Antal inslag i radio och TV
2012 2011
2010
389
280
510
42
34
58
Tjänst för bevakning av pressklipp kan variera mellan åren.
En webbaserad presstjänst utvecklades och närvaron
i medierna ökade med fler artiklar, tv- och radioinslag.
I jämförelse med 2010 var exponeringen lägre, det år
då kronprinsessbröllopet bidrog till ett exceptionellt
mediegenomslag.
19
Entréer till museerna
Antal besökare till utställningar
varav barn och ungdomar <19 år
andel barn & ungdomar <19 år
Intäkter av entré, tkr
2012 2011
2010
215 857 213 241 211 891
53 824
55 341
57 647 25%
26%
27%
9 652
7 972
7 823
I samarbete med Finlands nationalmuseum tillkom Livrustkammarens stora utställning Jag är Armfelt, om Gustaf Mauritz Armfelt – en av Gustav III:s gunstlingar. I
samarbetet ingick kunskapsutbyte, föremålslån och fortsatt bearbetning av utställningsteman. Armfelts dramatiska historia berättades, men också Gustav III:s samt
den franska revolutionens följdverkningar och inte minst
kvinnohistoriska aspekter behandlades. Målgruppen var
yngre män, svåra att mobilisera till museibesök. Sociala
medier användes därför på ett nytt sätt, genom en Armfeltblogg och en applikation för smartphones med QRkoder i utställningen. I appen Äventyret Armfelt skapades
interaktivitet, användarna ställdes inför dilemman som
Armfelt själv mött. I samarbete med SVT och Pampas
Produktion AB kunde museet visa delar av TV-serierna
Armfelt och Anno 1790.
Sommarens utställning på Skoklosters slott Barockt?
var ett samarbete mellan den norsk-franska keramikern
Christine Eyde Viennet och museet. Med utställningens
tre teman möttes nutidens barockuttryck med den ursprungliga 1600-talsstilen som är så väl representerad i
slottet. Christine Eyde Viennets urnor och fat, dekorerade med ormar, fiskar och ödlor, är inspirerade av renässanskonstnären Bernard Palessy. Där visades också hennes egna tolkningar av havsdjur och växter, verkliga och
imaginära. En annan del, i slottets kungssal, utgjordes
av ett dukat barockbord med porslin och mat i trompe
l'oeil-keramik.
Vackert vikt – mästerverk av linne handlade om servettvikningskonstens hittills relativt okända historia
och utveckling. Utställningen producerades i samarbete med katalanen Joan Sallas, som sedan 1995 bor
i Tyskland och är verksam som konstnär och forskare
i västvärldens vikkonst. I Hallwylska museet omsattes
hans forskningsresultat i en utställning med hundratals spektakulära skulpturala vikningar, hämtade från
1600-tal till samtid. Den Hallwylska palatsmiljön är från
samma epok som skildras i tv-serien Downton Abbey.
I samarbete med BBC:s kostymförråd Cosprop producerades utställningen Dräkter från Downton – herrskap
och tjänstefolk i fakta och fiktion. TV-produktionens fiktiva hushåll har många likheter med historien från det
Hallwylska hemmet. Utställningen lyfte fram livsstil
och relationer mellan herrskap och tjänstefolk, med föremål ur den Hallwylska samlingen och ett 20-tal inlånade dräkter.
Ett par mindre utställningar gjordes i Livrustkammaren, en med temat Kungliga med dig och mig. Målningar
av Benny Cruz visade ett antal personers fantasier om
möjligheten att träffa en kunglighet i sin egen vardag.
Utställningen gjordes för barn och unga med ett flertal
kreativa aktiviteter kopplade till temat. I purpurn född
handlade om kungliga födslar och dop och öppnade i
samband med prinsessan Estelles dop. Dokument och
föremål från fem århundraden visades. Föremål lånades
Kungliga dopkläder visades i utställningen I purpurn född.
Porträttet föreställer Gustav III som spädbarn.
20
Foto: Alexander Lagergren
Öppnade utställningar i museerna
En ny serie glas och keramik av den internationellt kände italienske formgivaren Luca Nichetto visades
i utställningen Les Poupées i det Hallwylska palatsköket.
genom samarbete med Husgerådskammaren, som också gjorde en utställning på det aktuella temat på Stockholms Slott. Det enda föremål i Livrustkammaren som
använts för sitt ändamål i senare tid är Karl XI:s dopvagga, som kom i bruk 1655 och sedan dess använts till
tronarvingars dop. Efter användandet vid det kungliga
dopet ingick den i Livrustkammarens utställning. Den
mindre utställningen Les Poupées producerades i samarbete mellan Hallwylska museet och Gallery Pascale
och i anslutning till Möbelmässan. I den visades en serie
nya glasföremål av den internationellt kände formgivaren Luca Nichetto. Denna kontrastering av palatset med
samtida design hade målgruppen yngre personer och
män med designintresse.
Utställningar hos andra
Utställningen Vävda modedrömmar – från Ripsa till New
York producerades 2011 av Hallwylska museet tillsammans med ett antal samarbetspartners, däribland NK-
Villans vänner i Nyköping. Denna berättelse om svensk
modehistoria med internationella inslag är också en del
av lokal sörmländsk historia. Som en fortsättning på
samarbetet gick utställningen 2012 vidare till Nyköping,
där den visades i samarbete med bl a Textilhistoriska
föreningen.
Som tidigare nämnts pågick ett samarbete med
Finlands nationalmuseum. Livrustkammarens utställning Trofast – hov och tass i kunglig tjänst, som visades i Stockholm 2010–2011, kunde genom samarbetet
öppnas i en ny tappning. Finlands nationalmuseum fick
tillgång till kunskapsunderlag och föremål från denna
familjeutställning som handlade om kungligas förhållande till hästar och hundar. I samarbetet vidareutvecklades utställningen till Trogna vänner, som visades
knappt nio månader under 2011–2012 i Helsingfors.
21
Amanuens Lundgren leder det Hallwylska katalogarbetet i en dramavisning för barn i Hallwylska museet.
Pedagogiska tjänster
PEDAGOGISKA TJÄNSTER
2012
2011
2010
Antal genomförda tjänster
5 808
5 052
6 780
Antal besökare i ped aktiviteter 114 076
94 026 114 384
antal barn o ungdomar <19 år
40 913
37 327
39 999
andel barn o ungdomar <19 år
36%
40%
35%
Antal webbesökare (unika)
Kostnader, tkr
Intäkter av visningar m fl, tkr
255 271
234 494 205 547
15 786
13 395
13 993
2 808
2 907
2 805
Den pedagogiska verksamheten utgår från myndighetens vision och en barn- och ungdomsstrategi styr verksamheten för de yngre. Tanken om det livslånga lärandet
är bärande, både genom det formella lärandet i utbildningsväsendet och genom det informella utanför utbildningssystemet. Utifrån uppfattningen att alla har olika
sätt att lära ordnas pedagogiska aktiviteter för alla åldrar,
för olika behov, lärstilar och intressen. Antalet pedagogiska tjänster ökade i jämförelse med 2011, men var färre
än 2010 då utbudet förstärktes i samband med kronprin-
22
sessbröllopet. Antalet personer i pedagogiska aktiviteter
ökade också, med drygt 20 000 personer, och var i nivå
med rekordåret 2010. Antalet barn steg med drygt 3 500
till drygt 40 900, ändå har andelen barn minskat till 36%
(40%). Det förklaras av den stora ökningen av vuxna i
pedagogiska aktiviteter som har gått upp med 29%.
Webbutvecklingsprojekt
Ett omfattande webbutvecklingsprojekt avslutades under året. Myndighetens Vision 2014 har väglett uppdraget att möta en ny generation besökare på deras villkor i
en digital miljö, att erbjuda kunskap och interaktion. Resultatet är nya webbplatser för såväl myndigheten som
de tre museerna, med större närvaro i sociala medier
och ökad tillgänglighet till samlingar, museimiljöer och
verksamhet. Den nya delen Upptäck museet ger möjlighet att utforska några av museernas rum och föremål.
Webben innehåller nu fler pedagogiska tjänster och verksamheter riktade till lärare, liksom till barn och unga.
Detta utvecklades i linje med myndighetens barn- och
ungdomsstrategi.
WEBBPROJEKTET 2009 –2012 tkr
Driftkostnader
2 546
varav personalkostnader (inkl OH 25%)
2 023
Andel bidragsfinansierat
Investering, webbprogrammering, låneram
29%
590
I samarbete med studenter från yrkeshögskolan Hyper
Island utvecklades den nya webbens designkoncept, vilket knyter ihop de tre museerna och myndigheten samtidigt som formen stärker respektive museums profil.
Krav på god tillgänglighet och interaktivitet stod i fokus.
Med förenklad navigationsstruktur, tydliga rubriker, tillgängliga texter och inspirerande foton skapades utifrån
målgruppers behov en användarvänlig webbplats, som
uppmärksammades i press och mottogs mycket positivt av användare. Antalet unika webbesökare ökade till
255 271 (234 494).
Digitala produktioner och sociala medier
Ökad digital tillgänglighet med flera pedagogiska produktioner kännetecknade året. Som några av de första
museerna i Sverige kunde myndigheten lansera delar av
de tre museernas målerisamling på Google Art Project,
ett resultat av samarbetet med Google. Drygt 100 verk
finns nu att ta del av tillsammans med världsledande museers konstsamlingar på en webbplats med miljontals
besökare över hela världen. För att öka antalet digitala
bilder arrangerade Hallwylska museet i samarbete med
Wikimedia Commons Sverige en fotosafari. Allmänheten
bjöds in för att fotografera samlingarna och laddade upp
sina bilder under fria licenser till Wikimedia Commons. I
anslutning anordnades också ett s k edit-a-thon, dvs en
redigeringsträff, då deltagarna redigerade artiklar och
laddade upp bilder i samspråk med museets pedagoger
samt wikipedianer. LSH samordnade också centralmuseernas satsning på Wikipedia, med redigering av ett
flertal artiklar.
I samband med firandet av Storbritanniens drottning
Elisabeths 60 år på tronen deltog Livrustkammaren genom att bilder från drottningens statsbesök 1983 publicerades på sajten Historypin. Andra institutioner och
privatpersoner deltog med bidrag från sina möten med
drottningen. Konton på Pinterest och Instagram startades under året. På Pinterest samarbetade Livrustkammaren med Europeana och levererade samlingsfakta, vilket
Europeana publicerade på boarden The Royal Armoury
– Swedish Royal History. Detta benämnde Europeana som
ett av de första exemplen i världen på digital curating.
Genom Europeanas stora användargrupp spreds Livrustkammarens material internationellt. I Instagram deltog
Skoklosters slott med bilder. En fördjupning av Hallwylska museets gestaltade karaktärer i dramavisningarna gjordes till webbplatsen i Herrskap och tjänstefolk i
fakta och fiktion. Besökarna kunde då jämföra de fiktiva
gestalterna med det källmaterial som dramavisningarnas
karaktärer bygger på. Närvaron i sociala medier ökade sedan föregående år, myndigheten är nu aktiv på Facebook,
Twitter, Instagram, YouTube, Pinterest och Historypin.
Antalet följare på Facebook har mer än fördubblats sedan
2011 till 6 814, vilket resulterat i en ökad dialog med våra
användare och besökare.
Pedagogik för vuxna
VUXNA
2012
2011
2010
Antal visningar 3 395
2 964
4 728
50 925
44 453
64 229
6 293
5 483
5 271
146
87
47
15 415
6 229
4 513
97%
-
-
Antal vuxna i visningar
Antal vuxna med audioguide
Antal genomförda program
Antal vuxna i program
Kvalitetsmått
mycket bra eller bra, visning*
* Fråga ställd till besökare i museernas egen undersökning.
Museerna erbjuder såväl dagliga som enskilda bokade
visningar, med en mångfald av teman där flera nya utarbetats. Antalet visningar ökade med över 400 stycken,
vilket resulterade i nästan 6 500 fler deltagare än föregående år. Livrustkammaren lanserade temat Kungliga
ledarstilar, liksom Stadsvandring i Gustaf Mauritz Armfelts
fotspår. Hallwylska museets dramavisningar utvecklades
ytterligare, där museet upplevdes med hjälp av dramakaraktärer. Skoklosters slotts sommarsäsong erbjöd fler
dagliga visningar än tidigare. Nya teman utarbetades,
bl a Att bo i ett slott samt Mörker och ljus – 1600-talets
olika sidor. För bokade grupper arrangerades specialvisningar av skilda samlingar. Queervisningar är ett återkommande inslag där Livrustkammaren och Hallwylska
museet problematiserar traditionella normer och föreställningar om kön, genus och sexualitet.
Kulturupplevelser kan vara hälsofrämjande. Det landsomfattande projektet Möten med minnen startades för
människor som drabbats av demenssjukdom. Nationalmuseum, Alzheimerfonden och Demensförbundet driver
projektet och Livrustkammaren bidrog med sin erfarenhet av pedagogik för dementa genom de s k bröllopslådorna. Dessa miniutställningar lånades ut under året till
bl a äldreboenden runt om i landet. Hallwylska museet
samarbetade med Ateljé Inuti 2, som är en verksamhet
för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättningar. De blev aktörer i programmet Friskvård med
Ateljé Inuti 2 med övningarna smARTa rörelser.
Samarbeten breddar programverksamheten. Med
fler och nya inslag deltog mer än dubbelt så många i
programaktiviteter i jämförelse med 2011. Nytt på Skoklosters slott var Äppeldagen där pomologer berättade
om äpplen. Besökarna fick se, provsmaka och göra vandringar i äppelträdgården. Bland föredragen kan nämnas att barockens lyxblomma tulpanen var i fokus när
en biolog visade och berättade om ett flertal sorters
tulpaner. En dag i dansens tecken arrangerades i samarbete med dansgruppen Contre Temps. Uppvisning av
1700-talsdans följdes av möjligheten att själv prova. Dramatiserade mordgåtor arrangerades i samarbete med
Comedy Art Theatre och Skokloster Wärdshus. Skåde23
Deltagare i visning på Hallwylska museet, en av många visningar med olika teman som museerna erbjuder.
spelare spelade upp intrigen i slottet i interaktion med
besökarna. Slottets traditionella julmarknad arrangerades ihop med flera andra aktörer. I Hallwylska museet
förnyades konceptet med tesalonger genom en litterär
rundvandring. Litteraturen under det sena 1800-talet var
en plattform för samhällsdebatt. Även de som saknade
rösträtt kunde ta plats och argumentera om livets roller,
dess skilda spelregler och samhällets dubbelmoral. Uppläsningar varvades med dramatiserade tablåer och genus
och jämställdhet diskuterades. Programmet utvecklades
också för synskadade.
Till utställningarna producerades program. I Livrustkammaren gavs föreställningen Kärlekens ljuva plåga i
samarbete med skådespelarna Tess Paulsen och Åsa Karlin. Den s k vetenskapsteatern gavs då i anslutning till
utställningen Jag är Armfelt och var också ett sätt att
lyfta fram kvinnohistoria, då pjäsen handlar om Magdalena Rudenschöld, Armfelts kärlek. I Hallwylska museet
ordnades workshops i vikkonst med konstnären Joan Sallas, då utställningen Vackert vikt pågick.
Barn och ungdom
BARN och UNGDOM
2012
2011
2010
Antal barnaktiviteter
1 192
1 008
1 032
Antal barn i barnaktiviteter 16 364
Antal barn med audioguide
2 752
2 361
2 374
617
675
782
4
4
4
Antal medlemmar i Riddarklubben
Riddarklubbens tidning, utgivet antal
14 871 18 043
En fortsatt satsning gjordes på målgruppen barn och
unga. Aktiviteterna ökade i antal med 18% i jämförelse
med 2011. Nästan 1 500 fler barn deltog i aktiviteterna,
24
nedan ges några exempel. Då Livrustkammarens utställning Kungliga med dig och mig pågick gjordes barn och
unga delaktiga och gavs tillfälle att skapa och uttrycka
sina tankar om kungligheter. En grupp ungdomar från
organisationen Förorten i centrum skapade en stor muralmålning i Livrustkammaren på temat Jag äger, jag är
kung! Museet genomförde Barnlördagarna på helger
under året. Flera samarbeten resulterade i ett mer varierat utbud, t ex Kungligt bra musik, ett musikprogram
i samarbete med Stockholm Early Music Festival. Dessutom satte Romeo & Julia Kören från Dramaten upp
Shakespeares drama Macbeth för barnpublik. Uppsättningen Den blodiga historien om Macbeth finansierades
med externa bidrag och sammanlagt gavs tio föreställningar som sågs av totalt 750 personer. En barnbok vars
berättelse utspelar sig i Livrustkammaren utgavs och i
samarbete med författaren och förlaget gjordes såväl
en särskild bokkväll för barn som visningar med detta
tema under helgerna. I Hallwylska museet genomfördes
workshops för barn En orm på det dukade bordet, då utställningen Vackert vikt pågick. I samarbete med Medborgarskolan arrangerades också Barnens origamiverkstad.
Under skolloven arrangerades särskilda aktiviteter. Livrustkammarens yngre besökare fick måla och göra collage till Kungliga med dig och mig, senare tillverkades maskeradmasker inspirerade av Armfelt-utställningen. Under
sommarlovet bjöd Skoklosters slott in till Slottskollo där
barn fick uppleva 1600-talet. I ett nytt samarbete med
sällskapet Nordic Knights arrangerades tornerspel i parken framför slottet under fem dagar. Barn kunde prova
på att rida, uppleva rustningars tyngd, dubbas och skjuta
pil med armborst samt se barnteater. Slottets Barnverkstad var välbesökt under sommarlovet då alla fick skapa
i lera med inspiration av utställningen Barockt? Verkstaden öppnade under höstlovet med en ny aktivitet,
porträttmåleri, där historiska porträtt inspirerade och
framtagna konturteckningar stöttade skapandet. Ett
pysselhäfte lanserades också med uppgifter och kluriga
frågor. Inför jul deltog nästan 200 barn i verkstadens
tillverkning av gammaldags smällkarameller. Hallwylska
museet erbjöd särskilda dramavisningar på några teman
under loven. Höstlovets populära tema var Hallwyleen,
en kuslig berättelse med fakta och fiktion i den labyrintartade palatsmiljön, som gav barn möjlighet att möta
historia och ”verkliga” personer från förr. Livrustkammarens Riddarklubb, en av landets största
museibarnklubbar, ordnade aktiviteter både i museet och
ute i landet samt utgav tidningen RiddarPosten. Klubben
20-årsjubilerade med flera extra aktiviteter. Trenden med
vikande medlemssiffror fortsatte dock, medlemsantalet
uppgick till 618 (675) varav antalet flickor ökade till 27%
(24%). Men Riddarklubbens aktiviteter var fortfarande
mycket välbesökta och uppskattade, den återkommande
maskeraden i Stockholms stadshus lockade nästan 800
besökare – den bästa siffran på flera år.
Pedagogik för skolan
SKOLA
Antal skolgrupper
Antal barn i skolgrupper
Antal lärare som deltagit i lärarträffar
Kvalitetsmått
andel lärare som är nöjda
eller mycket nöjda med skolbesöket
2012 1 059
21 180
2011
2010
971
940
19 420 18 800
530
534
372
99%
97%
94%
Kvalitetsmåttet avser enbart Livrustkammaren som genomför
enkäter löpande.
Skolprogram finns utformade för olika åldersgrupper
och är förankrade i skolans läroplaner för grundskolan,
grundsärskolan, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Det sjuttiotal program som erbjuds genomförs av
museernas pedagoger eller av lärarna själva. Ett knappt
tjugotal webbaserade program finns att använda i skolans klassrum. Antalet barn i skolgrupper ökade med
knappt 10% i jämförelse med 2011. Kontakten med lärarna är viktig för att museernas pedagogik ska motsvara
skolans behov. Livrustkammaren och Hallwylska museet
genomförde flera lärarkvällar under året där antalet deltagare var i nivå med föregående år. Livrustkammaren
genomförde en lärarenkät med ett förbättrat resultat
där 99% var nöjda eller mycket nöjda med museibesöket, vilket visar att museet i hög grad möter de krav och
behov som skolan har.
I samarbeten med enskilda skolor utförs aktiviteter.
Ett antal skolklasser i Jämtland skapade målningar och
skrev texter utifrån ett av Livrustkammarens utställningsteman. Elever fick frågan: vad skulle du vilja göra
tillsammans med någon ur kungafamiljen om de kom
på besök till dig? Skapande-skola-projekt bedrevs i Livrustkammaren om Vasatiden tillsammans med Mediepedagogiskt Centrum Norr, där elever i årskurs 5 gjorde
egna animationer. Insatser gjordes för att initiera fler
Skapande-skola-projekt. Skoklosters slott genomförde
ett samarbete med Slottsskolan för samtliga elever i
klass 5, som tog fram egna visningar med dans, tal, utklädning och många skratt. Även ett antal spökvisningar
genomfördes i samarbete med skolan Futurum i Bålsta. Med hjälp av det pedagogiska hjälpmedlet Slottsmusens skrin
utforskar barnen Livrustkammaren på ett lekfullt sätt.
25
Publikationer
PuBLIKATIonEr
Antalegnapublikationer
Kostnader,tkr
2012
2011
2010
4
5
4
1941
3653
6779
varavtryckning
402
550
771
Bidrag,tkr
840
1101
1198
Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets
livslängd. Intäkter avser bidrag som mottagits för att finansiera
produktionen.
Genom publikationer erbjuder museerna kunskap och
fördjupningar.deärocksåvärdefullafördemsominte
harmöjlighetattbesökamuseernaochdeutgörockså
enförlängningavmuseibesöket.Utgivningskerförflera
målgrupper,försåvälvuxnasombarn.Alltryckningfinansierasmedexternamedel,mensamarbeteskerockså
medförlagomutgivningförökadspridning.Webbförsäljningenavegnapublikationerutveckladesunderåret.
Som en historisk bakgrund till kungliga ceremonier
aktualiseratavprinsessanestellesdoputgavsKanonsalut och vaggor. Med Livrustkammarens samlingar som
utgångspunkt gestaltades 400 år av kontinuitet och
förändring. ett kungligt barns födelse är en betydelsefull händelse – inte minst politiskt. Barnet föds in i
sinrollochfrånförstastundgeshansellerhennesliv
ensymbolmättadochrepresentativinramning.Iboken
26
dokumenteraskulturhistorienkringceremoniernasom
har ägt rum i samband med födsel, dop och moderns
kyrktagningochdekläderochföremålsombarnetförsågsmed.
En himla historia. Kungar, drottningar och kalabalik
är en äventyrsberättelse och en faktabok om Livrustkammaren,förbarnfrånsexår.Berättelsenhandlarom
Heddaochdelvinsomblirkvarimuseetefterskolklassens besök. när mörkret sänker sig i det stängda museetbörjarkonstigasakerhända.Barnentvingasutpåen
tidsresagenomviktigahändelseriSverigeshistoriaoch
bokenavslutasmedenfaktarutadärmanfårlärasigmer
omtidsepoken.Förattökaantaletutgivningarförbarn
togLivrustkammareninitiativtillsamarbeteruntboken,
somutgavsavettförlagochsomskrevsmedhjälpaven
externförfattare.
ett flerårigt forsknings- och samarbetsprojekt mellanHallwylskamuseetochCentrumförmodevetenskap
vidStockholmsuniversitetmynnadeutiutgivningenav
bokenEtt sekel av dräkt & mode – ur den Hallwylska samlingen.MuseiintendenterhartillsammansmeddoktoranderochlektorerstuderatdenHallwylskadräktsamlingen
mellan åren 1850 och 1950, vilken omfattar dam- och
herrkläderförprivatochoffentligtbrukliksomtjänstefolketsarbetskläder.Månganyaaspekterlyftsfram,tex
hurtidenssamhällebådevadgällerklassochkönmanifesteradesimodetliksomhurdräkternaharanvänts.
Knappt 200 nyfotograferade bilder av dräkterna samt
Tre böcker som visar bredden
i myndighetens bokutgivning.
förteckning presenteras nedan. ett annat exempel på
medverkanärbarnbokenKungaslott och Kungahusdär
Livrustkammarenbidrogmedidéerochfaktagranskning
ihistorienomdekungligaslottenruntMälarenochaktörernaknutnatilldessa.
Grundberg,Malin:OhWomenofthePast. I:JohanHegardt(red).
The Museum beyond the Nation.Statenshistoriskamuseum.
Stockholm2012.
Kylsberg,BengtochAnneParikka:CastlesintheBalticSea
region–AThrilling,rewardingandaCommonHistory.Artikel
iBaltic Sea Breezes.UniversityofGreifswald.Greifswald2012.
Kylsberg,BengtochAnneParikka:CooperationacrossBorders
–TheAssociationofCastlesandMuseumsaroundtheBaltic
Sea.Artikeli Baltic Sea Breezes. UniversityofGreifswald.
Greifswald2012.
nilsson,JohannaochMargitForsberg:Sömnadskonservering.
I:PiaChristenssonochvivekaOverland(red).Textilkonservering
– Att vårda ett kulturarv. Bohuslänsmuseum.Uddevalla2012.
fotografierfråntidensomskildrasillustrerarboken.
rapporten Kungssalskronan på Skoklosters slott,bevara
eller låta varautgavsidigitalformsomresultatavett
symposiuminovember2011ombevarandetavslottets
ljuskronaiKungssalen,vilkendrabbatsavskglassjuka.
Egnapublikationer
Hallström,Ann:Kungssalskronan på Skoklosters slott, bevara
eller låta vara. rapportfrånseminarium7–8november2011.
Webbpublicerad2012,nordiskakonservatorsförbundet:http://
www.nkfs.se//images/stories/PdF/Bothens/ann_hallstrom_
bothen_2011_slutrapport.pdf
Hjort,Sofi:En himla historia. Kungar, drottningar och kalabalik.
Livrustkammarenochrabén&Sjögren. Stockholm2012.
rangström,Lena:Certamenequestre–CharlesXI´sCarouselof
1672. ArtikeliDie Heroische Monarchie. Humboldt-Universität.
Berlin2012.
Sandell,Gösta:einedampfbootsreisenachSchweden.
I:daphneSpringhorn(red).Europa erlesen.Stockholm.
Wieserverlag.Klagenfurt2012.
WestinBerg,elisabethochewaTeodorowicz-Hellman:
Kolekcjapoloników–”Polonicasamlingen”–zZamkuSkokloster.
I:elzbietaSzwejkowska-Olsson(red).Adam Heymowski. En polack
mellan kulturer och epoker.Ligatur.Skultuna2012.
WestinBerg,elisabeth:Skoklostersbibliotek–sjuboksamlingar
ien.I:elzbietaSzwejkowska-Olsson(red).Adam Heymowski.
En polack mellan kulturer och epoker. Ligatur.Skultuna2012.
rangström,Lena:Kanonsalut och vaggor. Kungliga födslar och
dop.LivrustkammarenochAtlantis.Stockholm2012.
Sandell,Gösta(red):Ett sekel av dräkt & mode – ur den
Hallwylska samlingen.Hallwyliananr14.Stockholm2012.
Medverkaniexternapublikationer
Myndighetens medarbetare anlitas som experter och
skribenter av artiklar i tillkomsten av andras publikationer. det kan handla om kunskap inom myndighetensverksamhetsområde,texkulturhistoria,historiska
händelser, dokumentationer och bevarandefrågor. en
27
Forskning och utveckling
FORSKNING OCH UTVECKLING
Antal pågående samarbeten för forskning och kunskapsuppbyggnad
2012 2011
2010
25
19
13
0
4
8
Antal föredrag i externa sammanhang
43 28
67
Antal handledda praktikanter fr universitet och högskola
11 14
20
1 131
942
1 539
36% 53% 69%
Antal genomförda symposier
och forskningsseminarier
Kostnader, tkr Kvalitetsmått
andel FoU-samarbeten m
vetenskaplig institution
Myndigheten initierar och utvecklar utbytet med kulturarvsinstitutioner, universitet och högskolor, nationellt och internationellt, som resulterar i forskningsresultat eller kunskapsuppbyggnad. Ett kvalitetsmått
visar på andelen forsknings- och utvecklingssamarbeten
som bedrivs med vetenskapliga institutioner. För FoUsamarbeten som är pågående anges samarbete med
universitetsinstitution som kvalitetsmått, i aspekten
att forskningsbaserad metod ger substantiell kvalitet i
slutprestationen, s k produktkvalitet. Under året genomfördes 36% (53%) av samarbetena tillsammans med universitet och högskolor. Den lägre andelen förklaras av att
det totala antalet samarbeten ökade till 25 (19), varav
flertalet nytillkomna samarbeten var med institutioner
utanför den etablerade forskningsvärlden.
Forskningssamarbeten – exempel
Klimatprojektet på Skoklosters slott görs i samarbete
med Statens fastighetsverk och Högskolan på Gotland.
Utgångspunkten är de globala klimatförändringarnas
potentiella påverkan på det europeiska kulturarvet, särskilt historiska byggnader, dess interiörer och inventarier. Syftet är att öka kunskapen om ute- och inneklimatets komplexa orsakssammanhang med byggnadens
brukande, tekniska installationer samt inredningars och
inventariers kondition. Projektet ingår som en del i Energimyndighetens forsknings- och utvecklingsprogram
Spara och Bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt
värdefulla byggnader som en del av EU:s paraplyprojekt
Climate for Culture. Fram till 2015 kommer projektet att
utvärdera metoder för att styra den relativa luftfuktigheten. Under året pågick förprojektering som innebar
28
att mögelangripna rum sanerades. Fönster restaurerades
och tätades för att kunna styra klimatet i vissa rum.
Projektet Culture Bee avslutades. Det var en flerårig
studie för utveckling och utvärdering av ett trådlöst
klimatmätningssystem på Skoklosters slott under ledning av Linköpings universitet. Projektet presenterades
i artikelform. Polonicaprojektet på Skoklosters slott i
samarbete med Slaviska institutionen, Stockholms universitet, utforskade en samling polska skrifter som idag
endast finns bevarade på slottet. Samarbetet avslutades
i och med att ytterligare två artiklar publicerades under
året. Fashioning the Early Modern: Creativity and Innovation in Europe, 1500–1800 är ett flerårigt internationellt
forskningsprojekt där Livrustkammaren ingått som associerad partner. Museet deltog i projektets avslutande
forskningsseminarier. I detta internationella sammanhang har Livrustkammarens dräkthistoriska samling
fått stor uppmärksamhet. Deltagandet har direkt gett
upphov till fler förfrågningar om samlingen. Även inlåneförfrågningar från andra museer har initierats i dessa
möten.
Samarbete för kunskapsuppbyggnad – exempel
Samarbeten för att utveckla kunskap och gemensamt ta
del av aktuell forskning är centrala för all verksamhet
och resulterar i produktioner såsom publikationer, utställningar eller digital produktion. Antalet samarbeten
för digitalisering ökade och omfattade t ex andra museer, Wikimedia, Digisam – samordningssekretariat för
digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet, K-samsök och Europeana. Livrustkammaren driver Kristinaprojektet tillsammans med
Riksarkivet, Storkyrkan och Vatikanen, vars huvudsakliga
resultat ska komma 2013. Under året digitaliserades delar
av drottning Kristinas brevsamling och Livrustkammaren
var värd för ett internationellt symposium med titeln För
ett kulturens Europa i drottning Kristinas anda, arrangerat
av bl a Franska institutet och Italienska kulturinstitutet.
Externa föreläsningar och studenthandledning
Myndighetens intendenter och konservatorer undervisade vid flera lärosäten. Antalet föredrag och föreläsningar
som medarbetare hållit i externa sammanhang ökade till
43 (28). Ökningen beror på ett ökat intresse från omvärlden angående metodutveckling. Exempelvis genomförde
Hallwylska museet tillsammans med Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum), Stockholms universitet, ett seminarium för att studera dramavisningar
Foto: Johanna Nilsson
Flera forskningssamarbeten gäller metodutveckling. Här pågår försök att
åldra siden så att det blir lika skört som om det vore från 1600-talet.
ur ett historiebruksperspektiv. Med Konstvetenskapliga
institutionen, Stockholms universitet, genomfördes Politics of the Exhibition där studenterna undersökte delar
av museet. Studenter i kandidatprogrammet för museer
och kulturarv vid Etnologiska institutionen, Stockholms
universitet, deltog i ett seminarium om Wilhelmina von
Hallwyl som museiskapare och samlare.
Genom att ta emot praktikanter från högre utbild-
ningar, förmedlas kompetens till nästa generations
medarbetare. Intresset är stort och som regel önskar
fler praktik än vad som kan erbjudas. Elva praktikanter
togs emot bl a från institutioner som Kulturvård vid
Högskolan på Gotland, Konservatorsprogrammet vid
Göteborgs universitet, Centrum för modevetenskap vid
Stockholms universitet och Samhällsvetenskap vid Södertörns högskola.
29
Här i klimatiserade magasin i Tumba nyinreddes förvaring för textilier.
Övrig väsentlig information
Lokalförsörjning
Myndigheten arbetar kontinuerligt för att anpassa lokalförsörjningen efter verksamhetens behov. Alla kontorslokaler har setts över för att kunna förtäta och effektivisera användningen till förmån för publika ytor och
klimatiserade magasin. Under året har lokaler lämnats.
Myndigheten har fyra arbetsställen. För två av museerna, Skoklosters slott och Hallwylska museet, utgör
den kulturhistoriska byggnaden en förutsättning för
samlingen och tillsammans bildar de en helhet – en ihopkoppling som skapar speciella omständigheter. Till Livrustkammaren hyrs lokaler i Stockholms Slott. I anslutning till dessa har myndigheten också ytor för kontor,
dock med begränsningar i tillgänglighet och arbetsmiljö.
Där inryms ledning, kansli och kommunikationsenhet.
Av Riksantikvarieämbetet hyrs lokaler i Tumba för myndighetens konserverings- och fotoateljéer, kontor för
Samlingsenheten och enheten Digitala museet samt
magasin. Endast i dessa lokaler uppnås en fullgod arbetsmiljö och tillgänglighet. På alla fyra arbetsställen finns s k
mobila arbetsplatser för medarbetare med annan organisatorisk placering i myndigheten.
Utveckling av besöksmålet Skokloster
Arbetet för att utveckla museiverksamheten vid Skoklosters slott fortsätter. Syftet är att öka tillgängligheten
för besökare och säkerheten för samlingarna. Statens
fastighetsverk, SFV, är en viktig partner för att lyckas. I
syfte att samla krafterna till slottet lämnade myndighe-
30
ten vid halvårsskiftet lokalerna i det intill slottet belägna
Stenhuset, vilket användes för personalutrymmen. Anpassningen av slottet för personalens arbetsplatser förhandlades med hyresvärden och åtgärder genomförs under 2013. Kostnaderna delas mellan värd och hyresgäst.
Andra åtgärder i slottet är fiberanslutning för Internet
och avslutad upphandling av säkerhetsteknik. Skoklosters slott medverkar i EU:s projekt Agora 2.0 i syfte att
marknadsföra kulturarv runt Östersjön. En elektronisk
informationstavla för besökare installerades i parken
som en del i projektet.
Ägarförhållanden för Hallwylska palatset
Frågan om ägarförhållanden till fastigheten Skravelberget 11, Hallwylska palatset, väcktes 2004 i samband med
en revision. Donationen som makarna von Hallwyl gav
staten 1921 sågs efter utredning och beslut av länsstyrelsen som en stiftelse, vars ändamål är att förvalta gåvan
och bevaka att den används enligt donationsvillkoren.
LSH förvaltar Stiftelsen Hallwylska museet och myndigheten bedriver verksamheten. Fastigheten förvaltas av
SFV och LSH har tillskrivit regeringen om oklarheten i
ägandeförhållandet. Regeringskansliet har utrett och
berett ärendet. I budgetpropositionen för 2013 (prop.
2012/13:1) föreslår regeringen att staten avstår från anspråk på äganderätten till fastigheten Skravelberget 11
till förmån för stiftelsen. Riksdagen beslutade enligt förslaget den 19 december 2012. Fastigheten överförs till
Stiftelsen Hallwylska museet vid årsskiftet 2013–2014,
enligt överenskommelse med SFV.
Den nyhuggna vattenrännan på
västra terrassen i Hallwylska
museet läggs på plats.
Redovisning av lokalkostnader
Lokalkostnaderna utgjorde en dryg tredjedel 35,2%
(36,6%) av tilldelat ramanslag. En utveckling mot högre
lokalkostnader kunde hållas tillbaka tack vare att lokaler
sagts upp för avflyttning under åren 2011–2012. Nedan
redovisas lokalkostnader i enlighet med regleringsbrev.
LOKALKOSTNADER 2012 (tkr)
Museum
eller motsvarande
Hyra
El
Övrigt
TOTALT
5 486
2 393
2 513
-58
120
-
378
192
213
5 805
2 705
2 726
1 319
1 194
13 705
30
-
92
103
-
1 187
1 452
1 994
14 683
Andel av tilldelat ramanslag 41 762 tkr
35,2%
Livrustkammaren
Skoklosters slott
Hallwylska museet
Kontor med ateljéer,
Tumba
Magasin
I Övrigt ingår förutom köpta tjänster för lokalvård även kostnader
för personal som museerna har anställda för lokalvård. Hyreskostnader inkl el 2012 (tkr)
Hyresvärd
Statens fastighetsverk
Svensk museitjänst
yra inkl el
H
10 454
3 343
13 797
%
75,8%
24,2%
100%
Enligt arbetsordning är inköp decentraliserade till budgetansvariga chefer, medan upphandlingar ska ske i
samarbete med Kansliet. När det gäller upphandlingar
är utgångspunkten att i första hand avropa mot statliga ramavtal. Under året avslutades ett flertal avrop, t ex
betalkort och resekonto, säkerhetsteknik och öppna programvaror. När Nordisk Bevakningstjänst gick i konkurs
och fortsatt drift inte kunde säkras av konkursförvaltaren, togs dock offerter in direkt och ettårigt avtal slöts
med en ramavtalsleverantör för att vara på plats samma
dag som konkursförvaltningen upphörde med sin verksamhet. Avvikelsen från avrop på ramavtal har kommunicerats med Kammarkollegiet. I samordning med centralmuseerna har upphandling av upphandlingskonsulter
genomförts, under ledning av Nationalmuseum.
Foto: AIX Arkitekter AB
Inköp och efterlevnad LOU
31
Externa finansieringskällor
Den verksamhet som bedrivs finansieras till ca 1/3 med extern finansiering. Redovisning sker efter de krav som
finns i främst regleringsbrev.
Redovisning av Bidrag
Myndigheten ansöker regelbundet om externa bidrag från stiftelser, fonder eller privata bidragsgivare för att finansiera publikationer, utställningar, samlingskontroll m m. Externa bidrag finansierade omkostnader i myndighetens
utvecklingsprojekt och anskaffningar av magasinsinredning. Villkoren för mottagna bidrag är att medlen nyttjas för
avsedda syften. Bidragsgivare till publikationer ska omnämnas i publikationen och erhåller exemplar av utgåvan.
Statliga bidrag erhölls för kulturarvslyft, nystartjobb m fl arbetsmarknadsstöd samt för ett digitaliseringsprojekt
för publikt tillgängligt bildarkiv. Bidrag från mellanstatliga organ avsåg myndighetens projekt inom EU:s Agora 2.0.
Förbrukning av bidrag beror på den takt i vilken projekten framskrider. Myndigheten har använt 6 225 tkr under
2012, vilket motsvarar 9,5% (10,6%) av myndighetens totala intäkter enligt resultaträkning.
Använda bidrag (tkr)
2012
2011 2010
Bidrag från stiftelser, fonder och
privata bidragsgivare 5 565
6 373 5 629
497
212 233
Statliga bidrag Bidrag från mellanstatliga organ Summa
163
51 228
6 225
6 636 6 090
Avgiftsfinansierad verksamhet
Enligt förordning med instruktion har myndigheten rätt att ta ut avgifter för att finansiera verksamhet.
Redovisning sker enligt villkor i regleringsbrev för 2012.
Avgiftsfinansierad
verksamhet med krav på full kostnadstäckning (tkr)
+/- tom 2010
+/- 2011 Intäkter 2012
Kostnader 2012
+/- 2012
Ack. +/- 2012
-104
67
1 596
1 733
-137
-174
Uppdrag
-23
-85
681
651
30
-78
Summa
-127
-18
2 277
2 384
-107
-252
Försäljning av varor
Övrig avgiftsverksamhet (tkr)
Entréer och visningar
Övriga avgifter
Summa
32
11 891
3 123
15 014
Ekonomisk redovisning
RESULTATRÄKNING
(tkr)
Not
2012
2011
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
1
2
41 813
17 291
6 225
36
40 696
15 368
6 636
46
Summa
65 365
62 746
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
3
4
5
-32 726
-14 226
-17 009
-49
-1 462
-31 203
-14 541
-15 695
-42
-1 283
Summa
-65 472
-62 764
Verksamhetsutfall
-107
-18
Årets kapitalförändring
6
-107
-18
33
BALANSRÄKNING
(tkr)
Not
2012-12-31
2011-12-31
TILLGÅNGAR
34
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och immateriella anläggningstillgångar
Summa
7
965
965
951
951
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner, inventarier, installationer m m
Summa
8
4 389
4 389
4 001
4 001
Varulager m m
Varulager och förråd
Summa
1 046
1 046
1 119
1 119
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa
9
615
865
342
1 822
595
372
106
1 073
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter
Summa
10
3 735
613
166
4 514
3 498
0
242
3 740
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa
11
605
605
554
554
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa, postgiro och bank
Summa
2 149
21
2 170
2 280
22
2 302
SUMMA TILLGÅNGAR
15 511
13 740
(tkr)
Not
2012-12-31
2011-12-31
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Donationskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
12
587
-145
-107
335
487
-127
-18
342
Skulder m m
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa
13
14
2 063
1 448
1 794
512
5 817
1 944
1 147
1 242
521
4 854
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Summa
15
16
3 018
6 341
9 359
2 776
5 768
8 544
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
15 511
13 740
Ansvarsförbindelser
Statliga garantier för lån och krediter
Övriga ansvarsförbindelser
inga
inga
inga
inga
35
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Utgiftsområde 17
Kultur, medier,
trossamfund
och fritid
8:1 Centrala museer:
Myndigheter (tkr)
Livrustkammaren och
Skoklosters slott med
Stiftelsen Hallwylska
museet ap. 5 (ram)
Summa
Ing. överförings-
belopp
Årets tilldelning
enl regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter*
Utgående
överföringsbelopp
Not
17
406
41 762
42 168
42 068
100
406
41 762
42 168
42 068
100
* Differens mot posten Intäkter av anslag i resultaträkningen avser reglering av semesterlöneskuld enl undantagsregeln 255 tkr.
36
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Redovisningsprinciper
Allmänt
Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet
med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), FÅB, och förordningen om
myndigheters bokföring (2000:606), FBF, samt ESV:s föreskrifter till dessa.
Fakturor < 10 tkr exkl. moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter per 2012-12-31.
Upplysningar av väsentlig betydelse
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga omsättningstillgångar har värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde, om detta är lägre än
anskaffningsvärdet.
Försäljning av varor samt externa konserveringsuppdrag utgör egna resultatområden.
För ökad kvalitet i resultatredovisningen konteras kostnader och intäkter direkt på verksamhetens
prestationer. (Detta infördes per 1 juli 2010, fram till dess hade fältet i redovisningsplanen använts för
verksamhetsgren.)
Fr o m 2010 används OH-påslag 25% av totala kostnader.
Underlag för besöksstatistik levereras löpande till Myndigheten för kulturanalys i enlighet med redovisningskrav i regleringsbrev för 2012. Antalet besökare baseras dels på antalet enligt besöksräknare
och divideras med minst två, för att ta hänsyn till hur publiken rör sig in och ut ur varje museum, dels
på registrerade besökare i entrékassa, i systemet Blå Boken, ur vilken statistik om t ex antalet barn
under 19 år hämtas.
Värderingsprinciper – anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde
om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år.
Avskrivning sker månadsvis.
Immateriella tillgångar avser licenser i samband med upphandling och anskaffning av
nytt IT-stöd för information/databas för samlingarna och för webb 2.0.
Tillämpade avskrivningstider
5 år Maskiner och tekniska anläggningar
5 år Inredningsinventarier
5 år Immateriella tillgångar
10 år Utställningsmontrar
Ersättningar och andra förmåner
Ledande befattningshavare
Namn
Ersättn
(tkr)
Andra råds- och styrelseuppdrag
Magnus Hagberg
874
Inga uppdrag som avser myndigheter
eller bolag.
37
Noter RESULTATRÄKNING
(tkr)
Not 1
2011
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Entréer och visningar
varav bokade skolvisningar
11 891
305
10 456
339
Föreläsningar och annan publik verksamhet
varav för barn och unga
559
478
423
384
Övriga intäkter enligt 4§ avgiftsförordningen*
2 564
3 030
MED FULL KOSTNADSTÄCKNING:
Försäljning av varor
Uppdrag
1 596
681
1 214
245
17 291
15 368
Summa
* I Övriga intäkter enligt 4§ ingår egna publikationer m m.
Inga intäkter har mottagits år 2012 eller 2011 för sponsring.
Not 2
Finansiella intäkter
Ränteintäkter räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella intäkter
34
2
45
1
Summa
36
46
Not 3
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter,
pensionspremier och andra avgifter enligt
lag och avtal)
22 324
21 225
Summa
22 324
21 225
Övriga driftkostnader
varav bevakning
varav tryckning
17 009
4 522
777
15 695
4 626
922
Finansiella kostnader
Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret
Övriga finansiella kostnader
32
17
30
12
49
42
Not 4
Not 5
38
2012
Summa
Not 6
Årets kapitalförändring
Netto Resultatområde Butiker
Netto Resultatområde Uppdrag
-137
30
67
-85
Summa
-107
-18
BALANSRÄKNING
(tkr)
2012-12-31 2011-12-31
Not 7
Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
1 245
315
1 560
-294
-301
-595
965
778
467
1 245
-109
-185
-294
951
Not 8
Maskiner, inventarier, installationer m m
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets utrangeringar
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Årets utrangeringar
Summa ackumulerade avskrivningar
10 972
1 549
0
12 521
-6 971
-1 161
0
-8 132
12 484
2 444
-3 956
10 972
-9 829
-1 098
3 956
-6 971
Utgående bokfört värde
4 389
4 001
Not 9
Fordringar hos andra myndigheter
Fordran ingående mervärdesskatt
Kundfordringar
597
268
404
-32
Summa
865
372
Not 10
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
3 419
316
3 334
164
Summa
3 735
3 498
Not 11
Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Skuld/fordran avseende anslag i räntebärande flöde
-406
42 068
-41 762
-100
9
40 978
-41 393
-406
Fordran avseende semesterlöneskuld
som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag enl undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte
har redovisats mot anslag
960
-255
1 242
-282
705
960
Summa Avräkning med statsverket
605
554
39
(tkr)
2011-12-31
Not 12
Balanserad kapitalförändring
Ingående balans
Föregående års kapitalförändring
-127
-18
-191
64
Summa
-145
-127
Not 13
Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar
i anläggningstillgångar.
Ingående balans
Under året nyupptagna lån
Årets amorteringar
1 944
969
-850
1 711
915
-682
Utgående balans
2 063
1 944
Not 14
Beviljad låneram
Skulder till andra myndigheter
Sociala avgifter
Övriga skulder till andra myndigheter
3 500
4 500
598
850
575
572
Not 15
Summa
Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner
och löner inkl. sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
1 448
1 147
2 421
597
2 374
402
Summa
3 018
2 776
Not 16
Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet
Bidrag som erhållits från icke-statliga
organisationer eller privatpersoner
108 0
6 233
5 768
Summa
6 341
5 768
2012
2011
41 762
41 393
Anslagsredovisning
Not 17
Uo 17 8:1 ap.5 Centrala museer; myndigheter
Tilldelat belopp enligt regleringsbrev
Enligt regleringsbrev för 2012 disponerar myndigheten en anslagskredit på 1 253 tkr.
40
2012-12-31 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(belopp i tkr om ej annat anges)
2012
2011
2010
2009
2008
Låneram
Beviljad låneram
Utnyttjad låneram
3 500
2 063
4 500
1 944
4 500
1 711
4 000
1 535
3 000
1 467
Kvar av låneramen
1 437
2 556
2 789
2 465
1 533
4 530
-1 053
4 530
-1 144
4 530
-2 769
4 530
-12
4 530
0
34
1
45
0
9
0
17
0
169
0
17 100
17 291
14 725
15 368
15 700
15 203
13 175
14 021
12 500
14 002
1 253
0
1 242
0
1 222
-9
1 155
-213
1 132
0
100
406
0
0
1 146
50
56
1 280
48
55
1 280
52
57
1 170
54
61
1 083
56
63
1 024
-107
-145
-18
-127
64
-191
176
-367
-373
-2 867
Kontokrediter hos RGK
Räntekontokredit
Max utnyttjad under året
Räntor avseende räntekonto i RGK
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
Totala avgiftsintäkter, disponeras
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
Anslag m m
Anslagssparande
Årsarbetskrafter och anställda m m
Antalet årsarbetskrafter (st)
Medelantalet anställda (st)
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
41
Årsredovisning 2012
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild
av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter
och myndighetens ekonomiska ställning.
Stockholm den 21 februari 2013
Magnus Hagberg
Överintendent
42
Foto omslag: Detalj av keramikvas av den norsk-franska keramikern Christine Eyde
Viennet utställd i Barockt? – Skoklosters slotts sommarutställning. Foto: Jens Mohr
Foto inlagan: Jens Mohr och Erik Lernestål, om inte annat anges.
43
44
LIvrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
Slottsbacken 3, 111 30 Stockholm
tel 08-402 30 00, [email protected], www.lsh.se