Transcript årsredovisning - IUC Norrbotten

2013
årsredovisning
innehåll
3 VD har ordet
4 Ordförandens krönika
4Elektronik/it
6 Trä och industriellt byggande
8 Verkstad, energi och miljö
10Kapitalförsörjning
10 Konstruktions- och produktutveckling
11 Kompetens och rekrytering
11Produktionsutveckling
12 Affärs- och ledningsutveckling
13 Förvaltningsberättelse
16 Resultaträkning
17 Balansräkning
18 Redovisningsprinciper och
bokslutskommentarer
18 Noter
20 Underskrifter
21 Revisionsberättelse
22 Styrelse och medarbetare
23 Ägare
producerad av iuc norrbotten ab i samarbete med yours kommunikationsbyrå. foto susanne lindholm
vd har ordet
Export skapar tillväxt i kunskapsintensiva industriföretag
J
ag vill inleda med att tacka alla industriella SMF
och våra samarbetsparter för ännu ett framgångsrikt verksamhetsår, där huvuddelen av våra industriföretag inom trä/industriellt byggande, elektronik/
it och verkstad har ökat sin omsättning och sitt
resultat. Genomförda innovations- och exportsatsningar
har resulterat i fler affärer och fler exportinriktade
produktägande bolag. Etableringen av Teknikcollege och
genomförda utbildningssatsningar riktade till SMF har
stärkt kompetensförsörjningen i våra företag. Satsningen
på att utveckla underleverantörsnätverk till basindustrin
(med bland andra LKAB) har redan gett positivt resultat
och lagt grunden för fler innovativa företag och exportsatsningar från regionen. Samarbete med Vinnova, PRV
och Tillväxtverket har genererat ny medfinansiering till
våra företag.
Utformning av tillväxtstrategier och handlingsplaner
inom våra branschområden pågår och ska ligga till grund
för de satsningar som ska ske de kommande fem åren.
En förutsättning för tillväxt i våra industriella företag är
starkt kopplad till deras förmåga att utveckla och sälja
sina produkter/tjänster på en större marknad. Men
hindren är många och företagen saknar ofta kunskap och
erfarenheter av internationella affärer. Även den goda
hemmamarknaden gör att många företag drar sig för
att gå ut på större marknader.
För att få fler företag att ta steget ut på en exportmarknad krävs det att vi identifierar företag och entreprenörer som har produktkoncept med god marknads-
anders högström, vd
potential, skapar insikt hos företagsledarna om
affärsmöjligheterna, stöttar företagen i att förbereda
sig för en exportsatsning samt säkrar etablering på
nya marknader. Att lyckas ta dessa steg kan ta ett
till tre år för företaget, vilket innebär att de stödjande
satsningarna bör följa företaget under hela processen
och anpassas individuellt efter företagets behov. IUC
Norrbotten, i samarbete med bland andra Business
Sweden, kommer fortsätta att initiera och genomföra
exportsatsningar de kommande åren.
För att kunna konkurrera på en internationell
marknad krävs det att våra företag kan attrahera
och anställa kompetent arbetskraft. IUC
Norrbotten har under året tagit initiativ
till satsningar för att stärka kunskapen om jämställdhet och mångfald,
samt utformar åtgärdsprogram
riktade till industriella små och
medelstora företag, SMF. IUC
har även planer på ett brett
traineeprogram riktade till
unga. Vi får inte glömma
att våra ungdomar utgör
framtiden för hela regionens
näringsliv. ◆
krönikan
elektronik/it
En spännande framtid med stora
möjligheter och utmaningar
Elektronik
och IT på
export
IUC Norrbotten arbetar för att proaktivt stötta SMF inom teknik- och industribranscherna i Norrbotten så att de ska kunna
möta de möjligheter och utmaningar som de står inför.
N
orrbottens näringsliv har haft stor nytta av framförallt de stora gruvföretagens
framgång och deras stora investeringar som pågått i många år. Industrikonjunkturen i Sverige har börjat vända uppåt och orderingången för bostadsbyggandet
har senaste månaderna ökat med 37 procent jämfört med föregående år. Marknadsutsikterna för våra företag ser ljusa ut.
Men beroendet av ett fåtal företag gör oss sårbara. Om något av dessa företag får problem
kan det få allvarliga konsekvenser. Även om de stora företagen är viktiga, kan vi inte räkna
med att det är där de nya jobben skapas.
För att minska sårbarheten och skapa tillväxt och fler jobb behöver Norrbotten en större
bas av små och medelstora företag. Framförallt behövs fler företag som är innovativa och
som kan utvecklas. Innovativa små och medelstora företag bidrar samtidigt med lösningar
och idéer som även stora företag drar nytta av.
OECD rekommenderar Sverige att göra tillväxten av de små och medelstora företagen till
huvudfokus i innovationspolitiken. Stora satsningar med detta fokus förväntas de närmaste
åren. Genom nätverk kan de små och medelstora företagen tillsammans bli ”stora” och uppnå skalfördelar. Genom samverkan
kan man ta sig an affärer och utvecklingsprojekt som annars
skulle vara omöjliga.
IUC Norrbotten har en viktig roll som nätverksmotor
för att aktivt utveckla strategier för nätverk och att stödja
företagen i deras egen strategiutveckling. För att lyckas
krävs kommersiell och teknisk kompetens, men också
förmågan att bygga relationer och skapa förtroende
mellan människor.
Jag ser framför mig att styrelsen och ledningen för IUC
Norrbotten har en viktig uppgift i att långsiktigt och
tålmodigt fortsätta utvecklingen och förnyelsen av
IUC Norrbotten för att ge våra små och medelstora
företag resurser och möjligheter att fortsätta växa
och utvecklas. ◆
anders wäppling
styrelseordförande
nya positioner på marknaden
Luleåbaserade Mobilaris utvecklar olika
former av varnings-, säkerhets- och positioneringssystem för både industri och
4 / årsredovisning 2013 samhälle. Mobilaris har bland annat utvecklat ett positioneringssystem som fungerar
i underjordsgruvor. Systemet håller reda
på både människor och föremål, vilket gör
det optimalt i både säkerhetsarbete och för
att hålla reda på saker och ting. Systemet
fungerar som en 3D-karta. Med en enkel
knapptryckning kan man till exempel få
reda på exakt var en medarbetare befinner
sig, vilket kan vara kritisk information vid
en olycka.
IUC Norrbotten har hjälpt Mobilaris att
ta fram en inventering över vilka branschsegment som kan vara intressanta att bear-
Intresset för uppfinningar inom itoch eletronikområdet
är stort både för att
utveckla regionens
basindustrier och
även internationellt
där utvecklingen inte
har gått lika långt.
D
e insatser som IUC Norrbotten
har gjort inom it- och elektronikområdet har främst varit
inom utvecklingsprojektet ESIS.
Projektet, som pågick mellan 2008 och 2013,
hade Luleå tekniska universitet som huvudman. ESIS har skett i samverkan med IUC
Electropolis, IUC Västerbotten, Innovationsbron samt kommuner i främst Norrbotten.
På it-området har etableringen av Facebook i Luleå lett till att de lokala företagen
har fått möjligheter att komma in på en
marknad som är få förunnade. Kraven är
höga, vilket gör att företagen snabbt måste
anpassa sig för att komma ifråga som leverantörer. Men å andra sidan gör den höga
kvalitén att de blir väldigt konkurrenskraftiga inom andra områden. Kombinationen
beta för att skapa merförsäljning för systemet.
Att ta in en utomstående konsult har sparat
mycket tid och gett ett utifrån-perspektiv
som ger möjligheter till nya spännande
affärer för Mobilaris. ◆
”iuc norrbotten är en bra
industripartner som inte
bara snackar”
Hans Wahlquist, Mobilaris
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
av regionens basindustri och informationsteknologi, med hög automatisering i bland
annat gruvindustrin, skapar produkter som
är gångbara på en internationell marknad.
Bland annat har gruvindustrin i Australien
visat intresse för produkter som är utvecklade
i norra Sverige. IUC Norrbotten hjälper till
med affärs- och produktutveckling samt insatser kring marknadsföring och information.
Mer elektronik i produkterna kan ge nya
marknader, utvecklade affärs- och produktionssystem och i förlängningen ett mer
effektivt företagande.
– Ett område vi har tittat på är om det
finns produkter som kan utvecklas med
elektronik. Det vill säga om en befintlig
produkt kan utvecklas vidare, till exempel
en manuell garageport som kan motoriseras
design för kostnadseffektivitet
Mikromakarna är specialiserade på tillverkning av elektronikprodukter i bland annat
olika larm- och säkerhetssystem som ska
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e och kanske fjärrstyras, säger Mikael Gunnari,
IUC Norrbotten.
– Det är särskilt glädjande att det har
kommit fram många produktprototyper och
förstudier kring nya produkter, vilket visar
att både elektronikbranschen och forskningen
i regionen håller sig långt framme. Och i
förlängningen innebär det att vi kan se en
fortsatt bra utveckling bland företagen, säger
Mikael Gunnari.
Dessutom har det i projektet publicerats
vetenskapliga artiklar och genomförts utbildningsdagar som har höjt kompetensen
hos de inblandade företagen.
Utmaningen som hela elektronikbranschen
står inför de kommande åren är att många
företag plockar hem produktionen från låglöneländer, mycket på grund av glappet
mellan utveckling och produktionstestning.
Det kommer att ställa höga krav på framförallt produktionsanläggningarna att kunna
leverera stora serier kostnadseffektivt. Samtidigt måste kompetens ersättas som försvann
vid den stora outsourcing-vågen för femtontalet år sedan. ◆
klara riktigt tuffa miljöer, till exempel fukt,
vibrationer, föroreningar och kraftiga temperaturväxlingar. Företaget har inga egna
produkter utan tillverkar åt andra, därför
har man en stor lyhördhet för kundens
önskemål för att kunna vara så kostnadsoch tidseffektiva som möjligt.
Mikromakarna har bland annat deltagit
i IUC Norrbottens DFM-projekt som syftar
till att optimalt sänka tillverkningskostnaderna
vid nyproduktion eller redesign av en elektronisk produkt. Det innebär att Mikromakarna
som tillverkningsföretag kan vara med i
designprocessen för att ge sin professionella
syn på hur produkten optimalt ska designas
för att tillverkningen ska bli så kostnadseffektiv som möjligt. DFM-projektet ökar
även ”värdet” på deltagande företag som en
bra partner i utveckling och tillverkning. ◆
VILL DU VETA MER?
Kontakta Mikael Gunnari
[email protected]
”träffar i iuc norrbottens regi
leder ofta till samarbeten
och nya kunder”
Mikael Isaksson, Mikromakarna
årsredovisning 2013 / 5
trä och industriellt byggande
Att se skogen för alla träd
Den norra regionen är full av skog som med rätt kunskaper kan
förvandlas till vidareförädlade produkter. Resultatet är att gammal
teknik ger världsunika innovationer inom träområdet.
D
e insatser som IUC Norrbotten
har gjort inom träområdet har
främst varit inom projektet
TräIN 2. Projektet, som pågick
mellan 2010 och 2013, har varit ett nära
samarbete mellan IUC Norrbotten, avdelningen för träbyggnad vid Luleå tekniska
universitet och SMF inom trämanufakturbranschen i Norrbotten.
TräIN har fungerat som ett utvecklingsprogram för små- och medelstora företag
(SMF) att delta i ett nätverk för att genom
samarbete gav gemensamt bolag
Två företag. Samma produkt. Konkurrera
eller samarbeta? IUC Norrbottens projekt Lusthusbacken i Piteå, sammanförde
6 / årsredovisning 2013 samarbete med universitet, samhälle och
andra företag ta del av den senaste forskningen
och utvecklingen. Därigenom kan de hitta
nya kunder och nya marknader, vilket leder
till att de står sig bättre i konkurrensen med
de stora företagen i dagens globalisering.
Ett viktigt område är att föra fram trä
som ett alternativ till stål och betong inom
främst byggbranschen. Utbildningar för
företagen i träbranschen, tillsammans med
olika forskningsprojekt inom Luleå tekniska
universitet, har lyft kunskapsnivån generellt
kring trä som ett alternativ. Ofta handlar
det om att använda gamla tekniker i ett
nytt sammanhang, något som ofta fungerar
alldeles utmärkt.
Tillsammans med företagen, LKAB och
de berörda kommunerna har IUC Norrbotten haft samråd och planeringsmöten
inför den kommande samhällsomvandlingen
på gruvorterna i Malmfälten.
– Samhällsomvandlingen i Malmfälten är
ett oerhört viktigt utvecklingsområde, där
vi på IUC Norrbotten har fungerat som en
de två konkurrenterna Glommershus och
Stenbackens. Bostadsområdet Lusthusbacken
har som mål att vara framtidens boende med
Norrbottens första passivhus. Fem husleverantörer fick uppdraget att konstruera var
sitt hus till området.
För Glommershus och Stenbackens
började samarbetet med ett hus till Lusthusbacken. Ett fortsatt samarbete har resulterat
i en egen produkt, i ett gemensamt företag.
Produktportföljen för det gemensamma
bolaget består av flerbostadshus i lågenergiutförande av ekologiska byggmaterial.
Samtidigt fortsätter både Stenbackens och
Glommershus med sitt ”vanliga” produktutbud parallellt.
Företagen har fortsatt att samarbeta
med IUC Norrbotten, och statliga LKAB,
när det gäller utvecklingen kring den omfattande samhällsomvandlingen i Malmfälten.
Och vad passar väl bättre än ekologiska
energisnåla hus för framtiden, i framtidens
norrbottniska städer? ◆
”iuc norrbotten har ett
fantastiskt stort kontaktnät”
Mattias Henriksson, Stenbackens
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
brygga mellan kommunerna och företagen.
Självklart ska våra lokala och regionala
företag vara med i processen när Kiruna och
Malmberget ska omvandlas och utvecklas.
Och hittills har tongångarna från alla parter varit positiva, säger Christer André, IUC
Norrbotten.
En utmaning för SMF i regionen är bland
annat kommande energikrav vid nyhusbyggnationer. I EU-direktivet om byggnaders
energiprestanda ställs krav på att alla nya
byggnader efter sista december 2020 ska
nya kontakter ger nya affärer
Trisco i Öjebyn utanför Piteå är ett litet
snickeri som gör specialiserade lösningar för
kunden – inredningar till butiker, hotell, kök
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e vara ”nära-nollenergibyggnader”.
– Vi på IUC Norrbotten har en viktig
informationsroll kring regelverken gällande
energihus. Och företagen har blivit medvetna
om att det inte bara är regelverket som ska
följas utan att även dagens och morgondagens
husköpare kommer att ställa höga krav,
säger John Sandström, IUC Norrbotten. ◆
badrum och restauranger. Dessutom fungerar
man som underleverantör av specialsnickerier
till olika byggföretag. Företaget har inga
egna på-hyllan-produkter utan vanligtvis
arbetar man som underleverantör utifrån
färdiga ritningar.
I samarbetet med IUC Norrbotten har
Trisco bland annat varit med i projektet
Lean production som syftar till att skapa en
mer kostnadsoptimerad och effektiv produktion. Parallellt med detta har företaget varit
med på mässor i IUC Norrbottens regi, där
kontakter med andra företag och potentiella
kunder har skapats. Som ett led i detta har
vill du veta mer?
Kontakta Christer André
[email protected]
eller John Sandström
[email protected]
medarbetare på Trisco även gjort studiebesök
på andra företag för att lära av hur andra
gör. Något som man själva skulle kunna
genomföra men som ofta inte prioriteras.
Under dessa informella besök skapas även
möjligheter till nya samarbeten. ◆
”vi hade kunnat vara med på
mässor själva men iuc
norrbotten får det att hända”
Lars Bergdahl, Trisco
årsredovisning 2013 / 7
verkstad, energi och miljö
Företag i teknikens framkant
Arbetet med att utveckla processer och innovationer har skapat
världsledande produkter och tjänster för regionala verkstadsföretag.
Nu fortsätter arbetet att föra ut norrbottniska idéer i världen.
B
asindustrin i regionen har behov
av livskraftiga små och medelstora
företag (SMF) med kompetens och
erfarenhet av basindustrin, särskilt
inom verkstads-, energi- och miljöområdet.
En koncentration till ett fåtal stora underleverantörer gynnar inte konkurrenssituationen
eller den framtida prisbilden. Dessutom finns
risken att det kommer fram färre kreativa
lösningar och att flexibiliteten blir försämrad
om verksamheten koncentreras till stora
underleverantörer. Ett intresse som basindu-
konsten att göra hål
Nordperf i Töre är experter på att göra hål
i plåt. Många hål. Närmare bestämt gör man
en miljard hål i veckan, där precisionen är
8 / årsredovisning 2013 strin uttalat är att dessa SMF också vänder
sig till kunder utanför regionen. Det skapar
ett mindre beroende. Dessutom sker en
större utveckling av teknik och kompetens
om kundunderlaget för SMF vidgas.
IUC Norrbotten har, genom projektet
Pegin som avslutades 30 juni 2013, inventerat produktidéer inom process-, energi- och
gruvområdena i SMF och i basindustrin.
– Huvudmålet med projektet har varit att
utveckla och bygga starka produktbolag på
områden med internationella möjligheter.
Vi fortsätter arbetet inom projektet
Tillväxtmotor (TmU), för att ytterligare
stärka företagen, säger Håkan Karlsson,
IUC Norrbotten.
Viktiga faktorer är fortsatt satsning på
kostnadseffektiv produktion, genom energieffektiva produkter och processer samt
en strategi för hur Sverige ska behålla sin
världsledande ställning inom främst FoU,
kompetensförsörjning och hållbar utveckling.
Regionens små och medelstora företag
står alltså inför ett antal utmaningar de
avgörande och felprocenten måste vara i
princip noll. Plåtarna med hål finns överallt,
som en del av andras produkter – till exempel
butikshyllor, i luftintag till lastbilar och som
fasadbeklädnader till industribyggnader.
Marknaden för hål är i princip obegränsad,
till en mängd olika användningsområden.
I samarbetet med IUC Norrbotten har
Nordperf deltagit i bland annat projektet
Steps to export. Det finns en marknad för
Nordperfs, i många fall, unika kunskaper i
framförallt Skandinavien och i norra Europa.
Den skandinaviska marknaden är intressant
ur det perspektivet att fraktpriserna går att
hålla på en rimlig nivå och därför blir
Nordperf ett alternativ. Nordperf har deltagit i utbildningar, i IUC Norrbottens regi,
i bland annat inköp och förhandlingsteknik
vilket gör att man är redo för en marknad
utanför Sverige. ◆
”vi har fått kunskaper i vad
det innebär att etablera sig
på en exportmarknad”
Per Hedberg, Nordperf
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
närmaste åren. IUC Norrbotten kommer
under 2014 öka ansträngningarna att bygga
nätverk mellan inblandade aktörer på olika
nivåer och har identifierat följande områden
för kommande satsningar:
• Kompetens- och arbetskraftsförsörjning.
• Innovationskraft för utveckling och tillväxt
i små och medelstora företag.
• Utveckling och kommersialisering av nya
produkter och tjänster.
• Genom att stötta kommersialisering av
forskningsresultat skapas nya produkter,
utveckling ger exportmöjligheter
Sedan starten 2004 har Kiruna Wagon producerat 1 200 järnvägsvagnar och ett hundratal underjordsvagnar till gruvföretaget
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e nya tjänster och nya företag.
• Förnybar energiproduktion och energieffektivisering är en möjlighet för produktoch tjänsteföretag.
• Utveckling och tillväxt inom regionens
tillväxtområden – hur våra regionala
SMF är en del av denna tillväxt och hur
de påverkas.
• Stärka produktiviteten och internationell
konkurrenskraft i SMF genom att öka
kunskapsinnehållet i processer, varor
och tjänster.
• Effektiv samverkan över kommunoch länsgränser för främjande av regional utveckling.
LKAB. Från början fungerade Kiruna Wagon
som LKABs egen vagnleverantör. Utvecklingen
och produktionen har lett till att även andra
gruvföretag i Sverige har blivit intresserade
av malm- och koncentratvagnar, vilket har
lett till en breddad marknad nationellt. I och
med de höga krav som bland andra LKAB
och Boliden ställer, har Kiruna Wagon skapat
en produkt som är unik på världsmarknaden
och därmed gångbar på export.
Kiruna Wagon har deltagit i IUC Norrbottens projekt Steps to export som är ett
verktyg för att kunna hitta och analysera
nya marknader. Projektet är också ett led
i att företagen ska kunna fokusera på rätt
saker i planeringsfasen av en exportsatsning. Och rent konkret har Steps to export
gett Kiruna Wagon möjliga affärer i Chile
och Australien. ◆
vill du veta mer?
Kontakta Håkan Karlsson
[email protected]
”genom steps to export har vi
fått ett grundläggande sätt
hur man ska tänka”
Bengt Bolsöy, Kiruna Wagon
årsredovisning 2013 / 9
kapitalförsörjning
Vägen till finansiering och kapital
Det finns mycket pengar, både från privata finansiärer och i olika
fondmedel. Och det finns många företag som behöver kapital till
både utveckling och expansion. Men vägen till pengarna är inte
alltid helt enkel.
F
ör en företagare som inte har vanan
att söka pengar kan det finnas hur
mycket pengar som helst, vägen dit
upplevs för krånglig och då låter man
hellre bli att söka. Samtidigt är det svårt för
finansiärer att bedöma en anonym skriftlig
ansökan från ett företag. Därför fungerar
IUC Norrbotten som en lots för företag
som söker investeringar och kapital. Samtidigt arbetar IUC Norrbotten så nära företagen att finansiärerna kan känna sig trygga
med den bedömning som görs av företagen
utifrån olika finansieringskriterier.
IUC Norrbotten samarbetar även bland
annat med Vinnova och Tillväxtverket där man
fungerar som en länk mellan företagen och
de olika kapital- och finansieringsformerna.
– Genom våra olika inventeringar av
vilka behov som finns i företagen vet vi var
pengarna gör nytta och att företagen är
mogna för att använda pengarna på bästa
sätt. Därför har vi fått förtroendet att dela
ut pengar från Vinnova och Tillväxtverket,
direkt till företagen, säger Håkan Karlsson,
IUC Norrbotten.
Då det ofta finns ett krav på privat medfinansiering till de offentliga medlen, blir
IUC Norrbotten, som en neutral rådgivare,
en extra trygghet för den enskilde företagaren.
Under 2013 var IUC Norrbotten delaktig
i att 4,4 miljoner kronor i olika finansieringsstöd nådde små och medelstora företag, med
små marginaler, som kanske inte annars
skulle prioritera utveckling. ◆
vill du veta mer?
Kontakta Håkan Karlsson
hå[email protected]
konstruktions- och produktutveckling
Nya tankesätt
förbättrar resultat
Hur kan företag tjäna mer pengar på en effektivare konstruktions- och
produktutveckling? Med ett effektivare tankesätt och en samordning i
alla led kan stora pengar sparas och företagens resultat förbättras.
M
arknaden förändras ständigt
och med den kundernas
behov. Då är det svårt för
företag att kunna leverera
vad kunderna vill ha om utvecklings- och
produktionsfaser blir för långa – produkterna
kan helt enkelt vara omoderna när de väl
kommer ut. En viktig faktor i konstruktionsoch produktutveckling är ”Time to market”,
det vill säga tiden från idé till lansering.
Samtidigt är tiden en kostnadsfråga, ju färre
misstag som görs i utvecklings- och produktionsfasen desto större blir den möjliga
vinsten i slutändan.
– Vi har på IUC Norrbotten tagit fram
en modell som vi kallar design for manu-
10 / årsredovisning 2013 facturing and marketing, förkortat DFM&M.
Det innebär i korthet att vi ser hela kedjan
från idé till färdig produkt som en process
oavsett hur många aktörer som är inblandade.
Vi ser besparingsmöjligheter med upp till 30
procent om tiden från idé till färdig produkt
minskas med 30 till 40 procent, säger Jerry
Lindblom, IUC Norrbotten.
Det är just att kunna specificera en produkt
och någon annan som designar den och en
tredje som tillverkar den som kan ställa till
problem. Med DFM&M-processen beskriver
produktägaren sin produkt i ett interaktivt
verktyg. Utifrån det går det att få fram en
teknisk specifikation som kan användas i
design- och tillverkningsprocessen. Fördelen
med att det finns en färdig teknisk specifikation är att det försvinner många
”vi testar och ser om det fungerar”-moment.
DFM&M-modellen har använts i liten
skala under 2013, med gott resultat, och
ska under 2014 erbjudas till ett större
antal företag. ◆
vill du veta mer?
Kontakta Jerry Lindblom
[email protected]
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
kompetens och rekrytering
Viktigt att skolan och företagen möts
Kompetens- och rekryteringsfrågor är två affärskritiska delar för företag.
Rätt kompetens, hos rätt människor, i rätt tid är modellen för framgång.
K
ompetenshöjning är av största
vikt för många företag, för att
behålla konkurrenskraft och lönsamhet. Att hitta rätt utbildningar
som svarar upp mot det enskilda företagets
behov kan vara desto svårare. Ofta har
kostnaderna för att skicka iväg medarbetare
på utbildningar kostat mer än vad det har
gett. IUC Norrbotten har därför skapat
IUC Kompetens Norr tillsammans med IUC
Västerbotten. Inom ramen för IUC Kompetens
Norr kan företagen delta i branschspecifika
och generella utbildningar som ges på hemmaplan. Inom ramen för IUC Kompetens Norr
har cirka 250 utbildningsdagar genomförts
under perioden 2010–2014, med omkring
1 200 deltagare från 240 företag i regionen.
– Det är väldigt glädjande att det är en
relativt stor andel kvinnor som deltar i
utbildningarna. Dels är de procentuellt fler
än antalet anställda kvinnor i branschen
och sen kan de fungera som bra förebilder
för unga tjejer som står i valet att utbilda
sig inom området, säger Åsa Tjärnberg,
IUC Norrbotten.
Samtidigt ställer företagen höga krav på
de individer som är på väg ut i arbetslivet.
Den stora utmaningen är att få skolan att
svara upp mot de krav som industrin ställer.
Här arbetar IUC Norrbotten bland annat
genom Teknikcollege som syftar till att öka
intresset för tekniskt inriktade utbildningar. I
Norrbotten finns det anslutna utbildningar i
Luleå, Piteå och Kalix med IUC Norrbotten
som en brygga mellan skolan och företagen.
Tillsammans med Teknikens hus i Luleå
har IUC Norrbotten även startat ett projekt
som dels ska öka intresset för teknik och
elektronik bland barn och ungdomar dels
underlätta för skolan att undervisa i bland
annat elektronik. ◆
vill du veta mer?
Kontakta Åsa Tjärnberg
[email protected]
produktionsutveckling
Effektivare produktion ger
starkare företag
Det blir alltmer viktigt för företag att kunna tillverka sina produkter
så effektivt som möjligt. Det handlar om kostnadseffektivitet som
styr företagets resultat samt om konkurrenskraft på en lokal och
en global marknad.
E
ffektivare produktion handlar både
om produktionsteknik och om
produktionsprocess; det vill säga
hur man tillverkar en produkt och
hur man på bästa sätt utnyttjar nya tekniker
och hur investerade pengar ska göra bäst
nytta. För att inte uppfinna hjulet på nytt
arbetar IUC Norrbotten genom det nationella
programmet Produktionslyftet som bygger på
Lean production-metoden. De företag som
deltar får en genomlysning av hela företagets
olika processer; allt från hur maskiner och
tillverkningslokaler ska utnyttjas på bästa sätt
till hur medarbetarnas kompetens tas tillvara.
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e – Företagen får tillgång till en Lean-coach
som identifierar vilka förbättringsområden
som finns. Därefter gäller det att få alla i
företaget att förstå vad det är som ska göras
för att det ska leda till en effektivare produktion. Det kan i sin tur leda till att onödiga
moment som stör produktionen kan identifieras och i bästa fall rensas bort, säger
Anders Högström, IUC Norrbotten.
Företagsledning och ägare måste vara
medvetna om att de investeringar som sker
i samband med effektiviseringsarbetet leder
till ett förbättrat ekonomiskt resultat. Naturligtvis syftar IUCs arbete främst till att stärka
företagens lönsamhet och konkurrenskraft.
Samtidigt vinner även kunderna på att produkterna kan tillverkas i större serier vilket
gör att tillgången på support och reservdelar
i de flesta fall ökar.
IUC Norrbotten har även tagit initiativ till
forumet Lean Excellens där företag som redan
har ett Lean-synsätt kan utbyta erfarenheter. ◆
vill du veta mer?
Kontakta Anders Högström
[email protected]
årsredovisning 2013 / 11
affärs- och ledningsutveckling
Utveckla produkten och
sälja på nya marknader
Många små och medelstora företag har under flera år levt på att
vara lokala underleverantörer till framförallt basindustrin. Få vet
om att de har en produkt som kan vara gångbar på en nationell
och internationell marknad.
V
id en inventering av drygt 100
små och medelstora företag i
Norrbotten och Västerbotten
sattes en lista med 25 företag
”med utvecklingspotential” ihop. Av dessa
25 företag visste hälften inte att de faktiskt
sålde en reell produkt, en produkt som
skulle kunna utvecklas för att säljas på
andra marknader.
Det ställs högre krav på företagen att
arbeta mer strukturerat med arbetssätt
kring kvalitets-, affärs- och lagersystem
samt ett mer långsiktigt förhållningssätt
till marknadsföring och försäljning. För
att kunna vidareutveckla sitt produktutbud
stödjer IUC Norrbotten företagen med
affärs- och ledningsutveckling.
– Det vi också gör är att förebereda
12 / årsredovisning 2013 företagen, tar man steget så måste man
vara beredd att fullfölja. Marknaden tappar
fort förtroendet för ett företag som gör
något halvhjärtat, säger Håkan Karlsson,
IUC Norrbotten.
Genom att IUC Norrbotten, som lots och
mentor, skapar förutsättningar för företagen att nå ut till nya marknader knyts
även band mellan olika företag i regionen,
där det uppstår samarbeten och synergieffekter. Fler konkurrenskraftiga företag
skapas genom att de utsätts för större krav
på en internationell marknad. Företagen
får sälja till fler krävande kunder där
kvalitén mäts och jämförs mot andra.
IUC har drivit flera projekt inom verksamhetsområdet affärs- och ledningsutveckling.
Under året skedde det inom projekten TräIN
(träindustrin), ESIS (elektronikindustrin)
och inom Pegin (process-, energi- och gruvindustrin). Projekten avslutades under 2013,
men fortsättningar planeras. Under slutet
av 2012 initierades projektet Tillväxtmotor
för underleverantörer till basindustrin, ett
projekt som har fortsatt under 2013. Projektet
är en utveckling av Pegin och fokuserar på
större mångfald och ökad jämställdhet som
viktiga utvecklingsområden. ◆
vill du veta mer?
Kontakta Håkan Karlsson
hå[email protected]
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
Förvaltningsberättelse 2013
Styrelsen och vd för IUC Norrbotten AB, 556576-4791 får härmed avge årsredovisning för 2013.
Industriellt Utvecklingscentrum Norrbotten AB (IUC Norrbotten) är
ett regionalt utvecklingsbolag som riktar sig till små och medelstora
företag (SMF) inom branscherna trä, verkstad, elektronik, it och nya
tillväxtområden som energi och miljö. Företaget ingår i det
nationella IUC-nätverket som omfattar 16 IUC-bolag över hela
landet. IUC Norrbotten är en sammanslagning av BIFUN ek. förening och IUC Barents AB enligt beslut på bolagsstämmorna 2004.
IUC Norrbotten har under året blivit 100-procentiga ägare av IUC
Electropolis. IUC är delägare i IUC Sverige AB sedan 2005, EPN Solution AB sedan 2007, CPD Center AB sedan 2009 samt Startkapital
i Norr AB sedan 15 mars 2013.
IUC Norrbotten arbetar med att skapa tillväxt i länets näringsliv
främst i produktägande, entreprenörsledda småföretag och basindustrinära företag. Verksamhetsplanen bygger på företagens egna
tillväxtambitioner och IUC Norrbotten driver projekt och program
i samverkan med länets genomföranderesurser. Införandet av ny
organisation och arbetsprocesser har skapat synergieffekter över
branschområden och de satsningsområden som IUC driver. Arbetet
med att slå samman IUC Electropolis verksamhet med IUC Norrbotten har fortsatt under året. Under slutet av verksamhetsåret
har IUC inlett en samverkansdialog med InternetBay för att kunna
kraftsamla kring de åtgärdsområden som IUC driver. Arbetet med
att tydliggöra IUCs roll i regionen och skapa samarbete med andra
parter i det regionala innovationssystemet har fortsatt under året.
Ett prioriterat verksamhetsområde för IUC Norrbotten är att
skapa affärs- och branschkluster. Effektiva former för att driva denna
process har utvecklats. Exempel är: Buildinwood, Levande rum,
EPN, Möbelskaparna, Produktion Botnia, TräIN, ESIS och PEGIN.
Den arbetsmetodik som IUC Norrbotten tillämpar bygger på behovsinventering, analys och åtgärdsplan i enskilda företag samt temamöten, seminarier, projekt och utveckling av affärs- och branschkluster
för grupper av företag. En prioriterad åtgärd är mentorprogram för
entreprenörer med tillväxtambitioner. Entreprenörerna i Norrbotten
har önskat sig en väg in när det gäller finansiellt stöd till produktoch verksamhetsutveckling. Under året har IUC Norrbotten erhållit
uppdrag, via IUC Sverige, att förmedla innovationscheckar (via Vinnova), affärsutvecklingscheckar (via Tillväxtverket) och IPR-checkar
(via PRV) till regionala SMF (upp till ett 20-tal företag).
IUC Norrbotten har även genom samverkan med Almi, Innovationsbron, Länsstyrelsen, Landstinget och Norrlandsfonden, kunnat
erbjuda olika finansieringsstöd till regionens industriella SMF.
IUC Norrbotten har engagerat sig i utveckling av ett privat riskkapitalbolag: Startkapital i Norr AB. Bolaget etablerades 2011 och
har idag 20 privata delägare tillsammans med Inlandsinnovation.
Inledande kapital i bolaget var 10 Mkr, varav investeringar har
skett i fyra bolag. Syftet med Startkapital i Norr är bland annat att
komplettera offentliga riskkapitalaktörer, vilka ofta förutsätter privat
medfinansiering för sina egna investeringar. Under året har IUC
Norrbotten samarbetat med Inlandsinnovation i syfte att identifiera
industriella tillväxtföretag i norra Sverige och stötta beredningsprocessen för att möjliggöra fler investeringar i länet. Under senare
år har behovet av kompetensutveckling och rekrytering ökat hos
regionens industriella SMF och bedöms som en viktig strategisk
fråga inför framtiden. Därför har IUC Norrbotten tagit initiativet
att starta IUC Kompetens Norr, en plattform för kompetens och
w
ww
w w.
w. ii u
u cc n
no
or
rr
rb
bo
o tt tt ee n
n .. s
s ee rekryteringssatsningar i Norrbotten och Västerbotten. Ett samarbete
kring kompetensutveckling har etablerats med IUC Västerbotten
där en gemensam styrgrupp har etablerats med intressenter inom
industrin. Under året har IUC Norrbotten engagerat sig för att stötta
kompetensförsörjningen till industrin i Norrbotten genom medverkan
i etablering av Teknikcollege i Norrbotten, samt deltagande i Teknikcollege Sverige.
Inom det nationella IUC-nätverket och det gemensamt ägda IUC
Sverige har arbetsmodeller och metoder utvecklats inom områdena
Institutsamverkan, Avknoppning och Nätverk (IAN-programmet).
IUC Norrbotten har deltagit i detta arbete.
Under året har arbetsordning och styrelsesammansättning i IUC
Sverige setts över och förändrats. IUC Norrbotten, IUC Västerbotten
och IUC Jämtland representeras numera av en person i IUCs styrelse.
Ett antal gemensamma nationella och internationella projekt drivs
inom ramen för IUC Sverige. Under verksamhetsåret har Swerea/
Mefos gått in som delägare (10%) i IUC Norrbotten och Längmanska
företagarfonden har avvecklat sitt ägande. IUC Norrbotten har genom
denna ägarförändring fortsatt en ägarstruktur av minst 60% SMF.
Övriga ägare är bland andra kommuner och fackförbund. Styrelsen
består av sju personer med näringslivskoppling från såväl tjänste- som
tillverkningssektorn. Styrelseledamöterna är verksamma i regionen.
utvecklingen under år 2013
Under 2013 har omsättningen minskat med 22% till 14,5 Mkr,
inklusive dotterbolaget, som följd av minskade projektåtaganden och
uppdrag. Den organisationsförändring som initierats under 2012 har
tydliggjort ansvarsrollerna i IUC Norrbotten och skapat mer fokus
inom de bransch- och åtgärdsområden som prioriterats. Tillväxtstrategier inom branschområdena har utformats på regional och nationell
nivå, och kommer utgöra underlag för satsningar de kommande åren.
Samarbetet med universitetet, institut och andra näringslivsaktörer har
breddats där företagen har signalerat sina utvecklingsbehov. Ett utökat
samarbete har skapats med basindustrin som resulterat i nya projektsatsningar i syfte att utveckla underleverantörsnätverk. Samarbetet
med kommunernas näringslivsorganisationer har förstärkts under det
senaste året.
tillväxtmotor för smf i norrbotten
IUC Norrbotten drev under perioden hösten 2007 till 2010 projektet
TM1, Tillväxtmotor för SMF i Norrbotten som huvudprojekt samtidigt
som TBN-metoden®, Tillväxt i befintligt näringsliv, vidareutvecklades
och implementerades i övriga IUC-bolagen i landet. Projektet har
varit navet för IUC Norrbottens utvecklingsverksamhet för strategisk
utveckling som bedrivits för att möta de utmaningar och ta vara på
de möjligheter som vi står inför i framtiden.
Under 2012 tog IUC Norrbotten, tillsammans med bland andra
LKAB, initiativet till att etablera en tillväxtskapande satsning på
underleverantörer till basindustrin under namnet Tillväxtmotor för
underleverantörer till basindustrin (TmU). Projektet startade i början
av 2013, där en organisationsstruktur och arbetsprocess har utvecklats
i samverkan med basindustrin, SMF och akademin. Under 2013 har
behovsinventeringar genomförts, underleverantörsträffar har genomförts i samverkan med basindustrin. Ett mentorprogram och exportprogram har initierats samt utbildningsinsatser. Utmaningar har identi-
å
år
rs
sr
r ee d
do
ov
v ii s
sn
n ii n
ng
g 2
20
01
13
3 // 1
13
3
fierats inom basindustrin, samtidigt som olika former av underleverantörssamarbeten har skapats. För att möta behovet av kompetensförsörjning i regionens SMF har projektet arbetat med att öka attraktionskraften i industriföretagen, där aktiviteter för ökad jämställdhet
och mångfald är strategiskt viktiga åtgärder i företagen. Under året
har även tagits initiativ till etablering av ett verkstadsnätverk. Projektsatsningen genomförs med stöd från Tillväxtverket, Länsstyrelsen i
Norrbotten och Norrbotten läns landsting, och genomförs under de
kommande fem åren.
träin – träinnovationsnätverket
TräIN-projektet är ett träinnovationsnätverk med en företags-,
kompetens- respektive FoU-plattform. Luleå tekniska universitet är
huvudman i partnerskap med IUC Norrbotten som är ansvarig för
industri- och kompetensplattformen. Ett 50-tal företag har deltagit i
projektet. Aktiviteter som genomfördes 2013 har bestått bland annat
av ökad närvaro i Malmfälten inför stadsomvandlingarna i Kiruna,
Gällivare och Pajala. IUC har tillsammans med Kiruna kommun och
LKAB genomfört studieresor och utvecklat samarbete både på regional
och nationell nivå. IUC Norrbotten har i samverkan med LTU tagit
initiativ till att forma en trästrategi (2020) som ska utmynna i en
handlingsplan för trä och industriellt byggande i norra Sverige.
Handlingsplanen, som utformas i samverkan med industri i Västerbotten, ska utgöra grunden för kommande satsningar i regionen.
Under året har samverkan med Finland utvecklats inom ramen för
Interreg-projekten Glued Trusses som genomförts med samarbetspartners i Finland.
lågan - utveckling av lågenergihus i samarbete
mellan hustillverkare och kommuner i norrbotten
Projektet är ett samverkansinitiativ för utveckling av Lågenergihus.
Arbetet har resulterat i att ett antal villor och flerfamiljshus som
demohus uppförts i Piteå och Gällivare (maxförbrukning 58 kWh/
kvm/år). Ett flertal workshops har hållits i Piteå med fem småhustillverkare tillsammans med viktiga intressenter, för att ta fram utformning och arkitektur för fem villor och två radhus för Lusthusbacken
i Piteå. Projektet finansieras av Energimyndigheten, kommunerna i
Piteå, Gällivare och Boden, LKAB samt ett antal SMF under två år.
utvecklingssatsning i regionen. Detta sker i samarbete med IUC
Västerbotten och LTU och planeras starta 2015.
affärsutveckling och exportsatsningar
Utveckling av produktägare, funktionsleverantörer och utrustningsindustri inom industriella företag i Norrbotten har genomförts.
Satsningarna har byggt på det resultat som skapades inom ramen för
projekt PEGIN (process-, energi- och gruvområdet i Norrbotten) 2011
till 2012. Under 2013 har IUC fortsatt stötta de exportsatsningar som
initierats under de senaste åren. Efter att ett 20-tal företag har genomgått utvecklingsprogram för att paketera sina produkter och förbereda
dem för export, har flera av företagen lyckats sälja sina produkter
och tjänster på allt fler marknader. Under året har IUC medverkat i
exportprogram till bland annat Australien. Medverkande företag har
ökat omsättningen under perioden med över 150 Mkr, cirka 14 av
företagen har skapat exportaffärer. Resultatet från PEGIN-projektet
har varit framgångsrikt och kommer att utgöra modell för IUCs
arbetsprocess med produktägande företag i norra Sverige under det
kommande strukturfondsprogrammet.
kapitalförsörjning i smf
För att stötta både privat och offentligt ägarkapital till regionens
tillväxtföretag har IUC Norrbotten initierat och engagerat sig i
etableringen av ett privat riskkapitalbolag Startkapital i Norr AB.
Under 2013 har fyra investeringar i regionala tillväxtföretag och ett
flertal beredningsärenden genomförts. Rollfördelning mellan Startkapital i Norr och IUC Norrbotten har förtydligat. IUC Norrbotten
har under 2013 etablerat ett närmare samarbete med Inlandsinnovation där IUCs roll är att identifiera tillväxtföretag i regionen, sprida
information om Inlandsinnovation och dess roll samt stötta arbetet
i de investeringsprocesser som skapas.
information – webb och nyhetsbrev
Webbsidor har uppdaterats med nyheter från företagen och aktiviteter
som riktas till företagen: iucnorrbotten.se, trainorr.se, esis.se samt
iuckompetensnorr.se. Elektroniska nyhetsbrev skickats ut kvartalsvis.
Allt informationsarbete görs enligt fastställd kommunikationsplan och
följs upp löpande av styrelsen.
iuc kompetens norr
jämställdhet och mångfald
IUC-bolagen i Norrbotten och Västerbotten genomförde under 2013
ett flertal utbildningar riktade till befintligt anställda inom verkstads-,
trä- och elektronik/it-industrin i Norrbotten och Västerbotten.
Under året har styrgruppen för IUC Kompetens Norr utökats och
stärkts, vilket har lagt grunden för fler utbildningssatsningar.
Inriktningen på utbildningarna baserades på behovsinventeringar
som genomfördes under de senaste åren, där IUC genomför mer
än 250 utbildningsdagar, där 760 unika personer medverkat (varav
22% är kvinnor). IUC har under året vidareutvecklat kompetensplattformen IUC Kompetens Norr i samarbete med IUC Västerbotten. Utbildningarna samlas på iuckompetensnorr.se
IUC Norrbotten har initierat och genomfört tre utvecklingsprogram
riktade till projektorganisation och dess intressenter (Genus och
jämställdhet i teori och praktik, Introduktion till jämställdhetsintegrering och genuskunskap, Strategiskt jämställdhetsarbete),
samt den webbaserade utbildningen Normstorm. En utbildning
riktade till underleverantörsföretag SMF (Strategiskt kompetensutveckling/attraktiv arbetsgivare) har utformats. IUC har arrangerat
en workshop i samband med konferensen Equality, growth and
innovation – in theory and practice, i Luleå, samt medverkat i ett
flertal seminarier. Samarbetet med genusforskare, genomföranderesurser och samarbetsaktörer har etablerats inom området. Arbetet
har höjt kompetensen hos IUCs medarbetare samt identifierat åtgärder
som kan genomföras i samarbete med industriella SMF i länet.
produktionsutveckling med hjälp av lean
Under året har IUC Norrbotten genomfört satsningar på produktionsutveckling i huvudsak genom det nationella programmet Produktionslyftet som har finansiering till och med 2014. Det etablerade
Lean Excellence-nätverk som bildats, har under året genomfört ett
antal träffar och seminarier. För att möta behovet av produktionseffektiviseringsåtgärder i tillverkande SMF har IUC Norrbotten
under året tagit initiativ till att skapa en gemensam produktions-
14 / årsredovisning 2013 stödjande näringslivsarbete
IUC Norrbotten har medverkat i olika lokala näringslivsstödjande
åtgärder under året kopplat till olika offentliga aktörer bland annat
NLL när det gäller inventering av vård- och omsorgsföretag i norra
Sverige, affärsstödjande åtgärder till LTU Licens, samt kommunrelaterade näringslivsaktiviteter. Under de kommande åren kommer
ökad samverkan med kommunernas näringslivsenheter att utvecklas.
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
affärs-, innovations- och ipr-checkar via vinnova,
tillväxtverket och ipr
Som ett resultat av ett pilotuppdrag från Vinnova har IUC Sverige
åtagit sig att förmedla 160 Innovations- och IPR-checkar. IUC
Norrbotten har förmedlat ett 30-tal checkar till cirka 25 företag i
Norrbotten under 2013. Satsningarna har varit lyckade och gett
medverkande företag stöd i att utveckla sina produkter/tjänster och
affärer. I samverkan med regionala innovationsparter i regionen har
IUC Norrbotten även fått i uppdrag att förmedla affärsutvecklingscheckar till regionala SMF, i samverkan med bland annat ALMI.
iuc electropolis ab
Under 2013 genomfördes ägarförändringar i IUC Electropolis som
innebar att IUC Norrbotten är ensam ägare av bolaget. Pajala kommun och Kalix kommun sålde sina ägarandelar till IUC Norrbotten,
samtidigt som kommunerna utökade sitt ägande i IUC Norrbotten.
IUC Electropolis omsättning var ca 4 Mkr under 2013.
Projekt inom IUC Electropolis:
ESIS II – elektronik system – ett regionalt innovationssystem inom
elektronik och inbyggda system
EU Mål-2 projekt som genomfört under tiden juni 2011 till december
2013. Samverkansparter är LTU, IUC Electropolis, IUC Norrbotten
och IUC Västerbotten. Projektet drivs i tre plattformar: industri-,
kompetens- och FoU-plattformen. Målet är att skapa ett starkt
regionalt innovationssystem i norra Sverige, baserat på samverkan
mellan elektronikföretag, produktägare och universitet. Ett 80-tal
företag har medverkat och stärkt sin konkurrenskraft.
ECEH – efficent control of low energy houses
Samarbetsprojekt inom området lågenergihus och styrning av energi,
värme och ventilation i enfamiljshus där syftet är att sammanställa
kravbilden från husindustrin och skapa samverkan med företag inom
värme och ventilationsområdet i norra Sverige/Finland. Samarbetspartners är bland andra Kemi Tornio University of Appliance Science
och motsvarande företag i Finland. Projektet löper till juni 2014.
CPD center AB – cuptronic product development, intressebolag
CPD Center, ett produktions- och FoU-labb, är en satsning i Kalix
med syftet att utveckla tillämpningen av Cuptronic-tekniken att
belägga metaller på plast. Tekniken är verifierad och nya ägare och
finansiärer har gått in i bolaget under senaste året. IUC Norrbotten
äger 5% av bolaget. Kommersiella kundprojekt förväntas öka under
2014. Verksamheten planeras att bedrivas i Kalix, Luleå (LTU) samt
Rosersberg (FoU-labb).
EPN solution AB
Verkstadsindustrin i Norrbotten har tagit initiativ till bildandet av
EPN Partners. Företaget hade sju delägare och ett 20-tal associerade
partners i starten, två delägare har tillkommit och en har lämnat.
Syftet är att bli en funktionsleverantör i större projekt mot process-,
energi- och gruvindustrin. Referensprojekt: KK2 utlastningen i
Kiruna, avisningsanläggning för malmvagnar i Svappavaara och
förstudier till Northland Resources som bland annat resulterat i
uppdrag att bygga lossningsanläggning i Narvik. Ett annat exempel
är order till Outokumpu i Avesta på sju skrotkorgar. Ett flertal
offerter har lämnats under året och bolaget utvecklas vad gäller
affärer och resultat.
inför år 2014 och framtiden
Styrelsen har utarbetat en verksamhetsplan där visionen är att IUC
Norrbotten är en tillväxtmotor för SMF som bidrar till hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige. De snabba omvärldsförändringar
som sker med skärpt internationell konkurrens, som följd av globaliseringen, kräver att aktörer i regionen som arbetar i tillväxtfrämjande
verksamheter skapar samverkan.
I vision och verksamhetsidé uttrycker vi bevarandet av den företagsnära position som IUC har intagit. Positionen ska vara grunden för
vår verksamhet som ska vara behovsstyrd och initieras i en process av
underifrån-och-upp-karaktär. Vår oberoende ställning ska vidmakthållas. Det övergripande målet är att vara en effektiv kompletterande
aktör i regionens tillväxtfrämjade system.
Genom möten och samtal med entreprenörer och företagare ska
IUC skapa kunskap om företagen och om deras utvecklings- och
tillväxtpotential. Då kan vi tillhandahålla behovsstyrd utbildning,
erfarna och lämpliga mentorer, skapa mötesarenor och nätverksprojekt och liknande aktiviteter. Allt med syftet att underlätta och
främja tillväxt i näringslivet.
Norrbottens näringsliv står inför flera utmaningar de närmaste
åren där IUC i samarbete med andra aktörer kommer genomföra
satsningar för att bland annat skapa underleverantörsnätverk och
fler produktägande företag som säljer på en större marknad (export)
är prioriterade satsningar och skapar tillväxt i regionen. Åtgärder som
stöttar företagens kommersialiseringsprocesser är därför prioriterade.
Kompetensutveckling och långsiktig kompetensförsörjning är
strategiska områden för att möta behovet av ny kompetens och stora
pensionsavgångar. Satsningar på att få ut ungdomar till regionens
industriföretag är viktigt.
Under 2014 kommer IUC att kraftsamla för att stärka branschnätverken. Utökning av antalet företag kommer ske inom it/elektronik
genom samgående med InternetBay, samt inom verkstad och energi/
miljö. Flertalet av dessa branschnätverk omfattar både Norrbotten
och Västerbotten.
IUC avser att initiera ett antal förstudier, projekt och temamöten
i samarbete med partners som syftar till att utveckla åtgärdsprogram
för att möta industrins utmaningar under de kommande fem åren.
Under 2014 kraftsamlar IUC Norrbotten för att, tillsammans med
företag, LTU och intressenter i regionen, forma tillväxtstrategier och
projektsatsningar inom branscherna verkstad, träindustri, industriellt
byggande och elektronik/it. Resultat från behovsinventeringar som
genomförts kommer att utgöra grunden för dessa satsningar. IUC
kommer att arbeta för kraftfulla satsningar i samarbete med parter i
vårt innovationssystem (universitet, institut, offentliga aktörer samt
övriga parter), i syfte att öka effektiviteten i regionens innovationssystem och skapa tillväxt hos regionen industriella SMF.
Disposition av bolagets vinst
Belopp i kr
Styrelsen och vd föreslår att till förfogande stående medel:
Balanserat resultat
392 639
Årets resultat
13 165
totalt405 804
Balanseras i ny räkning
405 804
summa405 804
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas
till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande
bokslutskommentarer.
w
ww
w w.
w. ii u
u cc n
no
or
rr
rb
bo
o tt tt ee n
n .. s
s ee å
år
rs
sr
r ee d
do
ov
v ii s
sn
n ii n
ng
g 2
20
01
13
3 // 1
15
5
resultaträkning
Belopp
i kr
Not
2013-01-012012-01-01
–2013-12-31–2012-12-31
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
1
2 329 1875 369 515
8 576 030
9 158 643
10 905 21714 528 158
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar
2
3
4
-7 964 188
-12 329 636
-2 898 782-2 212 096
-15 551
-16 556
rörelseresultat
26 696-30 130
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i intresseföretag
5
Ränteintäkter
Räntekostnader
–
18 800
14 3563 678
-11 852-16 939
resultat efter finansiella poster
29 200-24 591
Bokslutsdispositioner
6
-8 99927 880
resultat före skatt
20 2013 289
Skatt på årets resultat
-7 036
-3 295
ÅR ETS R ESU LTAT 13 165
16 / årsredovisning 2013 -6
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
balansräkning
Belopp i kr
Not
2013-12-312012-12-31
TILLG Å N G A R
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
7
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
8
Andra långfristiga värdepappersinnehav
9, 10
39 84555 396
39 84555 396
76 350
205 888
75 500
145 888
Andra långfristiga fordringar
11
17 000
34 000
299 238255 388
summa anläggningstillgångar
339 083310 784
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
529 251610 159
Skattefordringar
–98 338
Övriga fordringar
3 013 882
4 935 254
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
941 413
454 339
4 484 5466 098 090
Kassa och bank12
2 287 1271 354 162
summa omsättningstillgångar
6 771 6737 452 252
S UMM A T I L LG Å N G A R
7 110 756
7 763 036
EGET K A PITA L O C H S KU L D E R
Eget kapital13
Bundet eget kapital
Aktiekapital (6 150 aktier)
Reservfond
615 000
615 000
615 000615 000
1 230 0001 230 000
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
392 639
392 645
Årets resultat
13 165
-6
405 804392 639
summa eget kapital
1 635 8041 622 639
Obeskattade reserver
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
14
9 077
9 078
Periodiseringsfonder
15
31 00022 000
40 07731 078
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
1 589 5302 384 223
Skatteskulder
1 283
–
Övriga skulder
290 595
295 474
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
3 553 467
3 429 622
5 434 8756 109 319
S UMM A EG ET K A PITAL OCH S KU L D E R
7 110 756
7 763 036
Ställda panter;
Företagsinteckningar
600 000600 000
Ansvarsförbindelser
IngaInga
w
ww
w w.
w. ii u
u cc n
no
or
rr
rb
bo
o tt tt ee n
n .. s
s ee å
år
rs
sr
r ee d
do
ov
v ii s
sn
n ii n
ng
g 2
20
01
13
3 // 1
17
7
Redovisningsprinciper
och bokslutskommentarer
Belopp i kr om inget annat anges.
allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens allmänna råd.
värderingsprinciper med mera
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
fordringar
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp
varmed de beräknas inflyta.
avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den beräknade
nyttjande perioden vilken bedömts till 5 år. Nedskrivning sker vid
bestående värdenedgång.
Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt
gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar,
vilka ingår i obeskattade reserver.
leasing – leasetagare
Leasingavtal redovisas enligt BFNAR 2000:4. Samtliga leasingavtal
redovisas som operationella i enlighet med dessa regler.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs
över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja
sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
redovisning av intäkter
Som inkomst redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas.
Royalty redovisas som intäkt när det är sannolikt att bolaget
kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade
med transaktionen samt att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
koncernuppgifter
Företaget är moder till IUC Electropolis AB, org nr 556602-8634
med säte i Kalix. Bolaget upprättar ingen koncernredovisning
med hänvisning till reglerna i 7 kap 3§ Årsredovisningslagen.
Av totala inköp och total försäljning mätt i kronor avser
0% (0%) av inköpen och 1% (8%) av försäljningen dotterbolaget.
Noter
not 1 övriga rörelseintäkter
Projektmedel NLL, SCANN, pr 55
2013-01-012012-01-01
– 2013-12-31– 2012-12-31
–
150 000
Projektmedel ESIS 2, pr 31:2
1 806 530
Projektmedel NLL, LKAB, Tillväxtmotor för SMF, TMU 1211-1504, pr 62
3 371 279
200 000
-1 730
2 476 051
Projektmedel PLUSS, ESF, pr 48
Projektmedel Utvecklingsprogrammet Trä Innovations Nätverket, pr 1:5
Projektmedel PEGIN, pr 44
Projektmedel Interreg, Glued Trusses, pr 60
946 555
626 567
626 567
2 151 088
4 399 677
66 536
22 954
Projektmedel Lean Excellens, pr 57
100 000
–
Projektmedel Teknik College Norrbotten, pr 63
268 489
–
Projektmedel Mentorstöd för entreprenörer i expansionsfas, pr 65
50 000
–
Royalty
137 271268 895
Vinst avyttring maskiner/inventarier
Summa
18 / årsredovisning 2013 –
67 944
8 576 0309 158 643
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
not 2 leasingavgifter
avseende operationell leasing
Tillgångar som innehas via
operationella leasingavtal
Räkenskapsårets leasingkostnader
exklusive lokalhyror
not 3 anställda och personalkostnader
Medelantalet anställda
Män
Kvinnor
totalt
2013-01-012012-01-01
– 2013-12-31– 2012-12-31
–
22 972
2013-01-012012-01-01
– 2013-12-31– 2012-12-31
2,01,0
2,02,0
4,03,0
Löner, andra ersättningar
och sociala kostnader
Styrelse och anställda
1 715 166
summa
1 715 1661 432 397
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader)
882 803
334 714 1 432 397
748 176
279 865
not 4 avskrivningar av 2013-01-012012-01-01
materiella anläggningstillgångar – 2013-12-31– 2012-12-31
Inventarier
15 55116 556
summa
15 55116 556
not 7 inventarier
2013-12-312012-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början
-Nyanskaffningar
-Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar
enligt plan: -Vid årets början
-Avyttringar och utrangeringar
-Årets avskrivning enligt plan
redovisat värde vid årets slut
2013-01-012012-01-01
– 2013-12-31– 2012-12-31
Realisationsresultat vid avyttring
av andelar
–
summa
–18 800
18 800
147 147
249 029
-193 633
101 882
-15 551
-177 077
–
-16 556
-107 302
-193 633
39 84555 396
not 8 andelar i koncernföretag
2013-12-312012-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början
-Inköp
75 500
75 500
850–
redovisat värde vid årets slut
76 350
75 500
Specifikation av moderföretagets innehav
av aktier och andelar i koncernföretag.
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket
även överensstämmer med andelen av
rösterna för totalt antal aktier.
dotterföretag,
org nr, säte
antalredovisat
andelar
i %
värde
IUC Electropolis AB
556602-8634 i Kalix
2 100
100
76 350
not 5 resultat från andelar
i intresseföretag
249 029
210 986
–65 099
-101 882
-27 056
not 9 andelar i intresseföretag
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början
-Försäljning
-Omklassificeringar
76 350
2013-12-312012-12-31
–
–
–
25 000
-18 800
-6 200
redovisat värde vid årets slut
–
–
not 6 bokslutsdispositioner
Förändring av periodiseringsfond
Förändring avskrivningar
utöver plan
summa
2013-01-012012-01-01
– 2013-12-31– 2012-12-31
9 000
-36 958
-1
9 078
8 999-27 880
not 10 andra långfristiga värdepappersinnehav
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början
- Anskaffning under året
-Omklassificeringar
145 888
121 688
145 888
121 688
60 000
18 000
–6 200
redovisat värde vid årets slut
205 888
redovisatmarknadsvärdevärde
innehav
IUC Sverige AB
EPN Solution AB
Cuptronic Product
Development Center AB
Startkapital i Norr AB
w
ww
w w.
w. ii u
u cc n
no
or
rr
rb
bo
o tt tt ee n
n .. s
s ee 2013-12-312012-12-31
145 888
21 688
118 000
21 688
118 000
6 200
60 000
6 200
–
205 888
145 888
å
år
rs
sr
r ee d
do
ov
v ii s
sn
n ii n
ng
g 2
20
01
13
3 // 1
19
9
not 11 andra långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början
-Tillkommande fordringar
-Reglerade fordringar
2013-12-312012-12-31
redovisat värde vid årets slut
not 12 checkräkningskredit
Beviljad kreditlimit
Outnyttjad del
34 000
–
-17 000
51 000
–
-17 000
17 000
34 000
2013-12-312012-12-31
-1 200 000 -1 200 000
1 200 000
1 200 000
utnyttjat kreditbelopp
–
Ställda säkerheter till kreditinstitut
Företagsinteckningar
–
2013-12-312012-12-31
600 000600 000
600 000600 000
not 14 ackumulerade avskrivningar utöver plan
Maskiner och inventarier
2013-12-312012-12-31
9 077 9 078
9 077
9 078
Av ackumulerade avskrivningar utöver plan utgör 1 997 (1 997)
uppskjuten skatt.
not 15 periodiseringsfonder
2013-12-312012-12-31
Periodiseringsfond,
avsatt vid beskattningsår 2011
Periodiseringsfond,
avsatt vid beskattningsår 2014
22 000 22 000
9 000
–
31 00022 000
Av periodiseringsfonder utgör 6 820 (4 840) uppskjuten skatt.
not 13 eget kapital
aktie-
reserv-
fritt eget
kapital
fondkapital
Vid årets början
615 000
Årets resultat
615 000
392 639
615 000
405 804
vid årets slut
13 165
615 000
Underskrifter
Luleå 28/4 2014
Anders Wäppling
Styrelseordförande
Maud Spencer
Anders Högström
Verkställande direktör
Thomas Björnström
Marie Laestander
Fredrik Larsson
Stefan Lindbäck
Erik Sandberg
min revisionsberättelse har lämnats den 28/4 2014
Hans Öystilä
Auktoriserad revisor
20 / årsredovisning 2013 w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e
Revisionsberättelse
w
ww
w w.
w. ii u
u cc n
no
or
rr
rb
bo
o tt tt ee n
n .. s
s ee å
år
rs
sr
r ee d
do
ov
v ii s
sn
n ii n
ng
g 2
20
01
13
3 // 2
21
1
Styrelse och medarbetare
Anders Högström
Vd
Anders Wäppling
Ordförande
Thomas Björnström
Ledamot
Marie Laestander
Ledamot
Fredrik H Larsson
Ledamot
Stefan Lindbäck
Ledamot
Erik Sandberg
Ledamot
Christer Andre
Bransch Trä och
industriellt byggande
Wigert Engström
Finansiering
Mentor
Mikael Gunnari
Bransch Elektronik
Håkan Karlsson
Affärsutveckling och
kapitalförsörjning
Jerry Lindblom
Elektronik och
inbyggda system ESIS
Marie Näslund
Jakobsson
Information och
kommunikation
Emilia Olofsson
Administratör,
koordinator
Gunnar Rönnbäck
Bransch Verkstad
John Sandström
Bransch Trä och
industriellt byggande
Anders Sörqvist
Produktionsutveckling
Åsa Tjärnberg
Kompetens och
rekrytering
Johan Vikström
Verksamhetssamordnare it
Rose-Marie Öhgren
Ekonomi
2
22
2 // å
år
rs
sr
r ee d
do
ov
v ii s
sn
n ii n
ng
g 2
20
0 11
1 3 Maud Spencer
Ledamot
w
ww
w w.
w. ii u
u cc n
no
or
rr
rb
bo
o tt tt ee n
n .. s
s ee
Ägare
AB Berggren & Bergman
AB Mähler & Söner
Abelko Innovation AB
ABM Arkitektkontor AB
APC Composite AB
Arctic Nova AB
Arkitekthuset Monarken AB
ASC Arctic Steel Circle ek. för.
BAC Såg & Hyvleri AB/Accordcentralen
Bondersby Träförädlings AB
BoRö-Pannan AB
Bothnia Invest AB
Box Modul AB
Br Lundholms Snickeri HB
Caretech AB
Coldbay AB
ComaCon AB
Damill AB
Duroc Rail AB
E Johanssons Timmerhus ek. för.
Elbolaget Bergqvist & CO AB
ElectroTech Kalix AB
Englundshus AB
EPN Solutions AB
Erlandssons Industri AB / Advokatbyrån Kaiding
ESSGE Systemteknik AB
Fermeco AB
Ferruform AB
Finnveden Bulten AB
Fjällbonäs Trävaru AB
Fält Communications AB
Förädling i Norrbotten Snickeri AB
Gefa System AB
Gema Industri AB
Grafix Inredning AB
GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
Gunnar Karlsen Sverige AB
Göran Eriksson Maskintjänst AB
Haparanda Kommun
Hedins Hjulgrävmaskiner AB
Henrikssons Snickeri ek. för.
Himek AB
HT Svarv i Kalix AB
Hushållningssällskapet i Norrbotten
Hydraulik Montage i Luleå AB
IF Metall Norrbotten
Indumont AB
Inredningshuset i Luleå AB
Jokkmokks Kommun
JTM Invest AB
JTM Produkt AB
w w w. i u c n o r r b o t t e n . s e Jämtö Sågen ek. för.
Kablia AB
Kalix Kommun
Kiruna Softcenter AB
KN Företagsutveckling ek. för.
Krekula & Lauris Såg AB
Lek- & Fritidsprodukter i Haparanda AB
Lindbäcks Bygg AB
Liviöjärvi Gungstolsfabrik HB
LKAB Mekaniska AB
LSAB Sverige AB
Lundbergs Trä AB
Lundqvist Trävaru AB
MBV Systems AB
Mekinor Metall AB
MikroMakarna AB
Mirror Partner Utveckling AB
NM-Design ek. för.
Nova Industri AB
Nybergs Mekaniska Verkstad AB
Odal Haarala
Pajala Utveckling AB
Piteå Kommun
Polar Wood Marketing AB
Polardörren AB
Polarfönster AB
Process Control Center AB
Protron Elektronik AB
Relitor AB
Rubico AB
Rönnbäcks Holding i Luleå AB
S & B Nord AB
Satmission AB
SCA Forest and Timber AB
Setra Trävaror AB
Setra Trävaror AB (Rolfs)
Skellefteå Snickericentral ek. för.
SKF, Condition Monitoring Center AB
Space Interior Sverige AB
SSC Lindvalls Snickerier AB
Stenvalls Trä AB
Svalson AB
Svensk Gruvteknik i Malmfälten AB
Svenska Poolfabriken i Luleå AB
Swerea MEFOS
SystemAir AB
Tirsén & Aili Arkitekter AB
Derome Byggvaror och Träteknik AB
TRI Invent AB
Träbyggarna i Kalix HB
Unionen Norrbotten
UPKiN AB
Wallsténs i Piteå AB
Well-Head Safety Systems AB
Överkalix Utveckling AB
Övertorneå Kommun, Tillväxtenheten
Totalt 107 ägare
å r s r e d o v i s n i n g 2 0 11 / 2 3
Storgatan 11, 972 38 Luleå | www.iucnorrbotten.se | [email protected]