Transcript Och den ljusnande framtiden är deras

3
lördag 6 december 2014
Inbrott i sommarstuga
En sommarstuga i Stenstorp misstänks ha utsatts för inbrott.
Det var en granne som slog larm om att rutor var krossade,
men det är oklart vad som saknades i stugan. Inbrottet ska
ha skett mellan den 30 november och den 3 december.
CT
Nyhetschef: Andreas Lindhe Tipsa oss: 0150-728 60, [email protected]
Nu flyttas det in i
kvarteret Hunden
Katrineholm På fredagen delades de allra första
nycklarna ut till fastigheterna i det nya centrala
kvarteret Hunden vid
Oppundavägen.
– Det känns jättebra, säger
Tuyet Nyman som tillsammans med mannen Max
Nyman blev en av de allra första köparna att få flytta in sitt
nya hem i kvarteret Hunden.
Totalt är det ägarna till fem
fastigheter som planeras vara
inflyttade innan jul. Egentligen var premiärinflyttningen
beräknad till den 17 december, men redan under fredagen den 5 december kunde
alltså de första börja flytta in.
– Vi ligger till och med före
tidsplanen med inflyttningarna, vilket aldrig händer,
säger Pär Knutsson från Sjötorps bygg AB.
– Det blir nog bra, så hinner
de komma i ordning innan
julstressen sätter in.
Britta Permats som bland annat är VD för Svensk installation talar på studenternas avslutning. Bland annat uppmanar hon dem att bygga det nya klimatsmarta Sverige. Foto: Peter Alexis
Och den ljusnande
framtiden är deras
Katrineholm 21 av 24 som avslutar utbildningen installationsingenjör på IUC i Katrineholm
har fått jobb innan avslutningsdagen.
Det är skolavslutning för IUC:s
installationsingenjörer efter
2,5 års studier. Finkläder, uppsluppna tal och förväntan.
Men framförallt tillförsikt.
Medan många andra nybakade
studenter går ut i en oviss tillvaro och får armbåga sig fram
till sina första anställningar
råder det knappast någon större
oro på den här avslutningen.
Möjligen en oro för hur det ska
gå på det första arbetet än en
oro för att överhuvudtaget få
ett jobb.
Här har 21 av klassens 24 studenterna ett arbete klart – redan
innan de lämnat skolan.
Kristian Bergström från Eskil-
stuna behövde inte tjata på tilltänkta arbetsgivare. Snarare var
det tvärtom.
– Man blev lite jagad. Framåt
slutet var det en del samtal som
kom. I stort sett var det bara att
välja och vraka, berättar han
medan klassen börjar skingras.
Snart ska han börja arbeta
som assisterande projektledare
inom ventilation.
Under avslutningen har skolpersonal och branschfolk berättat för er hur eftertraktade ni är.
Stämmer det överens med verkligheten?
– Det stämmer bra, det är
ingen myt. Det finns en stor
efterfrågan och vi är ju bara en
liten del av de 1 400 som behövs
i Sverige de närmaste åren.
En av dem som avslutningstalar är Britta Permats som bland
annat är VD för Svensk installation.
– Välkomna till möjligheter-
nas bransch! Ni kommer göra
en miljöinsats och en folkhälsoinsats, säger hon och hänvisar till att studenterna kan
bidra till att bygga klimatsmarta byggnader som även har
ett bra arbetsklimat för de som
jobbar i dem.
– Ni behöver fortsätta att vara
nyfikna. Vi jobbar inom utvecklingsbranscher där ni behöver
ha ett livslångt lärande under
hela er arbetsföra ålder.
Trots att eleverna är eftertraktade på arbetsmarknaden har
man inte lyckats locka speciellt många kvinnliga studenter. I avgångsklassen är Evelina
Feltsten ensam tjej.
– Jag hoppas att det blir fler
och fler som söker. Det är lite
ojämnt, i andra klasser har det
varit 3–4 tjejer men det är fortfarande för lite, säger hon.
Feltstens ingång var att hennes bror arbetar inom branschen.
Helena Wedin
[email protected]
0150-728 00
Peter Alexis
[email protected]
0150-728 72
Karin Nilsson flyttar in i kvarteret Hunden.
IUC
■■ IUC, som står för installatörernas utbildningscentrum, har haft
sitt huvudkontor i Katrineholm
sedan 1988. Den första ingenjörsklassen började 1997.
■■ Utbildningarna VVS-ingenjör
och Kyl- och värmepumptekniker
är 80 respektive 60 veckor långa.
Vad ska du göra
nu när du tagit
examen?
Patrik Nyberg, 28 år, Linköping:
– Arbeta som entreprenadingenjör.
Jag fick jobbet för två månader
sedan efter att ha praktiserat och
sommarjobbat där.
Hela kvarteret Hunden är planerat att vara färdigbyggt i
slutet av 2015.
Än så länge är det 21 av 33
andelar som har sålts. Det
som finns kvar är i nuläget
sex villor och sex bostadsrätter.
Den totala kostnaden
för uppförandet av kvarteret Hunden beräknas ligga
på cirka 80 miljoner kronor.
Enplansvillorna säljs för cirka
2,8 miljoner.
– Jag valde att ta chansen och
ångrar mig inte. Jag tror att
det finns en uppfattning om
att matematik och teknik är
för män, fast vi vet att det inte
är sant. Jag har jobbat tidigare
men kände inte att jag kunde
utvecklas i det dåvarande yrket.
Frågan
Peter Wernqvist, 40 år, Kumla:
– Jobba som konstruktör. Jag blev
erbjuden arbetet i somras, det var
inga problem.
Karin Nilsson fick också tillgång till huset där hon ska bo
med hunden Buffy.
Hon valde just det kvarteret för att hon ville bo centralt, men med lite rum för de
två vuxna barnen som brukar
komma på besök, och så klart
en liten uteplats för Buffy.
Hon är glad över att få tillgång till huset i god tid, och
tycker att hela processen har
gått smidigt.
– Det har inte varit någon
stress alls, det har gått lika
bra att köpa hus som ett litet
mjölkpaket, säger hon.
Evelina Feltsten, 30 år, Gullspång:
– Jobba som teknisk säljare. Jag
har precis fått det jobbet.
Foto: Helena Wedin
Gymnasieelever
stannar hemma
Katrineholm Trots större
utbud och fler valmöjligheter första året med ett nytt
samverkansavtal var det
inte fler elever som sökte
gymnasieutbildningar i
andra kommuner.
Inför 2014 beslutade Finspång, Norrköping, Nyköping, Katrineholm, Oxelösund och Vingåker om ett
gymnasiesamarbete. Ett syfte
var att kunna erbjuda elever
ett större programutbud. Alla
elever som omfattas av avtalet kan söka utbildningar fritt
och bli förstahandsantagna
på respektive kommuns
utbildningar.
Eventuella farhågor om att
avtalet skulle öka elevströmmarna bort från Katrineholm
har inte besannats.
En utvärdering gjord av bild-
ningsförvaltningen visar att
elevströmmarna knappt har
förändrats, varken in till eller
ut från kommunen.
425 elever som är folkbokförda i Katrineholm sökte till
gymnasiet 2014. Knappt 15
procent av dem valde ett gymnasieprogram i annan kommun. Av dessa 15 procent sökte
40 procent till en friskola.
Carina Wising