Transcript Stockholms Läkarförenings remissvar på

2014-08-07
Stockholms Läkarförenings remissvar på - Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat
genomförande (SOU 2014:19) Gem 2014:0174
Stockholms Läkarförening uppskattar att få delge sina synpunkter med utgångspunkt från det
brev som tillsänts utredningen: ”Kommentarer från Sveriges läkarförbund och Svenska
Läkarsällskapet”. Samt utredningen.
I brevet har man valt att kommentera utredningen under tre rubriker/punkter: Fortbildning,
Språkkrav för EU/EES-läkare samt Tillgodoräkna delar av allmäntjänstgöring (AT)från
annat land.
Beträffande språkkravsfrågan delar vi i allt väsentligt de i kommentaren framförda
synpunkterna och vill betona vikten av att skapa bra förutsättningar för att lära sig språket och
därvid söka finna en form för utvärdering, som så långt möjligt är ger ett objektivt underlag
för att tillräcklig språklig kommunikationsförmåga uppnåtts.
Vi önskar också tillföra att det bör vara samma krav på att kunna den för vården nödvändiga
svenskan även för övriga yrkesgrupper inom yrkesdirektivet. Med betoning på att förstå och
kunna tolka given information på korrekt sätt.
För att inte diskriminera de som gått utbildningen utanför Sverige bör samma krav ställas på
de som genomgått sin utbildning inom Sverige (inom ramen för utbildningen).
Språkkunskaperna bör för att den sökande ska kunna få en objektiv bedömning och rätt stöd
för vidare kunskapsinhämtning bedömas av annan instans och inte av den blivande
arbetsgivaren. Först därefter kan man då vara anställningsbar. Det står inte i strid med att man
kan ha olika krav vid olika funktioner då yrkeskvalifikationen redan skall vara bedömd.
Vad gäller AT frågan delar vi uppfattningen att det är rimligt att kunna tillgodoräkna enstaka
månader utomlands, dock måste mål, handledning och utvärdering tydligt följas upp och
dokumenteras. Vi delar utredningens åsikt att det snarast bör vara väl känt av målgruppen vad
som gäller.
Fortbildning för läkare är en av de mest avgörande faktorerna för att säkra en fullgod kvalitet i
den framtida sjukvården. Denna fråga har under senare tid i hög grad även engagerat
Stockholms Läkarförening. Vi vill därvid hänvisa till vår motion (Motion 10: Om läkares
fortbildning) till Läkarförbundets Fullmäktige 2014. I motionen utgick vi från att det i våra
etiska regler stadgas (punkt 4):
”Läkaren ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, ständigt söka vidga
de egna kunskaperna samt efter bästa förmåga och med omdöme bidra såväl till den
vetenskapliga utvecklingen som allmänhetens kännedom om denna. Efter förmåga ska läkaren
alltid ställa sin kunskap till förfogande.”
1
Läkaryrket bygger således på fortlöpande kunskapsinhämtning. Sammantaget finner vi det
ytterst angeläget att förorda att Socialstyrelsen bemyndigas att utarbeta en föreskrift för
fortbildning av läkare. En föreskrift bör tydliggöra fortbildning som ett ansvar för såväl
arbetsgivare som arbetstagare, som kvalitetsindikator och som viktigt moment att säkra vid
upphandling av hälso- och sjukvårdsverksamhet samt för läkare verksamma inom vårdval.
Föreskriften bör även reglera att fortbildning ska dokumenteras, följas upp och
kvalitetsgranskas.
Det är olyckligt att det i de skrivningar som ses i själva utredningen betonas att den
yrkesaktive skall tillse sin fortbildning. Det är av stor vikt att det är arbetsgivarens/systemets
ansvar att se till att det finns en struktur för att upprätthålla kompetens. Det ska vara en
naturlig del av yrket på arbetstid! där det är en naturlig del av arbetet med såväl fortbildning
som undervisning. Den yrkesaktive har självklart ett ansvar att dokumentera vad som
tillgodogjorts, men det bör vara tydligt att det är arbetsgivarens ansvar att se till att
fortbildningsmöjlighet finns. Såväl tid, möjlighet ansvar och ekonomi.
Vad som inte nämns i brevet från förbundet är den långtgående skyldigheten för svensk
myndighet att skicka ut varning om den yrkesaktive åläggs någon form av inskränkning i sin
yrkesutövning. Den skall skickas till hela Europa innan man haft möjlighet att överklaga!
Det finns därutöver en meddelarskyldighet av något mer oklar karaktär där enbart
utredning/misstanke kan leda till att meddelanden sänds inom den i Europa gemensamma
databasen för ALLA som omfattas av yrkesdirektivet.
I kontrast till detta ska man först vid dom i domstol i samma system skicka ut meddelande om
någon försökt nyttja falska papper för att få sitt yrke godkänt. Där räcker inget annat än
domstolsdom, vilket sannolikt inte sker i så många fall trots att man möjligen haft
kännedom/misstanke om att falska papper används. Man skall heller inte skicka ut
meddelande om någon försökt använda falska dokument för att komma in/genomgå svensk
utbildning utan enbart om de försökt använda dem för att konvertera sin yrkestitel till svensk
behörighet (och dömts för detta).
Det tycker vi är märkligt sätt att se på vad som är viktigt att rapportera, och att det inte kan
anses som ett rättssäkert sätt. Även om vi kan ha förståelse för syftet.
De personuppgifter man tänker inkräva och anteckna i IMI (det gemensamma
informationssystemet) för att man ska kunna få utföra/etablera sig i ett reglerat yrke är
omfattande.
Självklart ska där ingå uppgifter om utbildningen och dess innehåll. Uppgift om
medborgarskap är inte heller kontroversiellt, liksom krav på redovisade yrkesförsäkringar
mm.
2
Att ställa krav på redovisat ”gott namn och rykte” kan möjligen godkännas, men varför man
kräver ”bevis för psykisk och fysisk hälsa” ifrågasätter vi starkt!
Det önskar vi ett klargörande om vad som innefattas och hur man tänker sig att detta ska
användas då man i inledningen av utredningen är tydlig med att enbart yrkeskvalifikationer
ska värderas. (se sid 182)
Det anges att sökandens ekonomiska situation ska beläggas med sekretess i IMI, men med så
personliga uppgifter i ett så stort system är det angeläget med ett klargörande vilka uppgifter
som ska inges, hur de kommer att användas och hur länge de kommer att lagras i systemet. Vi
ser att vår personliga integritet allvarligt hotas av det som framkommer i detta yrkesdirektiv.
I utredningen framgår att det som idag kallas Europaläkare, en allmänläkare med tre års
specialistutbildning kommer att jämställas med en i Sverige utbildad specialist i
allmänmedicin. De kommer att vara likvärdiga i yrkesdirektivets regler. Och har man fått en
likvärdig titel kan vi i en förlängning anta att det ska rendera samma lön och villkor vid
anställning, Något annat kommer att anses som diskriminerande, vilket gör att det framöver
kan vara svårt att motivera kollegor att genomgå den längre svenska utbildningen. Och svårt
att motivera för arbetsgivaren varför de ska tillhandahålla den.
Det finns fler specialiteter där det i Europa inte krävs 5 års utbildning.
Det man i utredningen har fokuserat på är att det ska bli striktare att få tillgodoräkna sig tid
vid en andra specialitet. Det finner vi vara märkligt resonerat vid en målstyrd utbildning.
I praktiken bör det, som också framgår av text kunna gå att genomföra så att man får
tillgodoräkna sig en andel av den andra specialiteten i proportion till dess hela längd. Det
kommer då inte att bli någon stor skillnad mot idag förutsatt att det viktigaste fortsatt är att
man uppfyller MÅLEN för att få ut sin svenska specialitet i Sverige.
Det är vår åsikt att man bör verka för ett sådant synsätt även i övriga Europa och inte enbart
se till arbetad tid.
Det öppnas för en möjlighet att få en yrkestitel som nu inte finns i Sverige godkänd för
arbete/etablering här om den finns registrerad som titel i ett annat Europeiskt land. Det är över
vår horisont att kunna alla de titlar som eventuellt förekommer, men finner att det kan finnas
en öppning för nya yrkesgrupper även inom vården i form av alternativmedicin/medicinska
assistenter etc. Vad detta skulle kunna innebära tar vi inte ställning till här.
Det framgår inte tydligt av rapporten hur man tänker sig skillnaden på den reglerade
yrkestiteln läkare (läkarexamen) och leg läkare (efter AT).
3
Om vår tolkning av utredningen är korrekt anser man att dagens Legitimation skall kvarstå
med krav på AT tjänstgöring eftersom man skriver om att den delvis kan fullgöras utomlands.
Det som automatiskt blir godkänt är titeln ”läkare” där Europa har ett gemensamt minsta
accepterat utbildningscurriculum om ca 5500 timmar mot våra idag antagna drygt 8000.
Det blir då oklart när man når stycket om specialisttjänstgöring där det krävs att man är
”läkare” för att påbörja en sådan. Vi anser att det är väsentligt att tydliggöra om man kan och
skall behålla legitimationssteget som specifikt för Sverige och om det i så fall krävs att man är
leg läk för att påbörja svensk specialistläkarutbildning.
En detalj är att man anger att titeln företagsläkare skall vara reglerad via arbetsmiljöverket
och inte socialstyrelsen.
För Stockholms läkarförenings styrelse
Anders Wennlund
Yvonne Dellmark
Styrelseledamot
Stockholms läkarförening
2:e vice ordförande
Stockholms läkarförening
4