Transcript Sverigestudien 2013

Sverigestudien 2013
Fördjupning av kommunperspektivet
Synliggör våra värderingar — www.sverigestudien.se
Sverigestudien är ett initiativ från Preera, Skandia, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING SAMT
Volvo IT. Samtliga är fristående ORGANISATIONER som vill bidra till ökad förståelse för
samhällets utmaningar genom att tillföra kunskap om VÅRA värderingar.
2
Sverigestudien 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
s. 4 Välkommen till Sverigestudien
– fördjupning kommunperspektivet
s. 5 Syfte och metod
s. 6 Sammanfattning
2. RESULTAT
s. 8 Värderingar som präglar våra kommuner
s. 11 En framtid där vi gemensamt tar ansvar
för kommande generationer
3. VERKTYGET CTT
s. 15 Sju nivåer av medvetenhet
s. 16 Kulturell entropi
Sverigestudien 2013
3
INLEDNING
Vilket samhälle vill Sveriges befolkning leva i? Vilka värderingar anser vi
genomsyrar det samhälle vi lever i idag? Sverigestudien är en omfattande
kartläggning av våra värderingar och vår syn på samhället.
Sverigestudien har varit och är en stor inspirationskälla till det arbete
som idag bedrivs inom sektionen för demokrati och styrning på Sveriges
Kommuner och Landsting. Inom offentlig verksamhet har det länge
pågått ett arbete med att utveckla strukturer för att uppnå hög kvalitet och
effektivitet. Trots detta utvecklingsarbete så upplevde många kommuner
och landsting att man inte nådde riktigt fram till den bild man hade av den
önskade organisationen. Det var något som saknades och det handlade
framförallt om hur värderingar påverkar vårt handlande. Vi började därför
söka efter idéer och metoder för utveckling av värderingar och kultur och
då vi mötte Sverigestudien. Vi bestämde oss för att inleda ett utvecklingsarbete med fokus på dialog om värderingar och där Sverigestudiens
verktyg utgör grunden. Arbetet sker bland annat genom ett nätverk med
nio kommuner. Dessa kommuner har startat en resa kring kultur och
värderingar med utgångspunkt från medborgare, medarbetare och
förtroendevalda. En resa som inte bara handlar om den interna kulturen
utan också om hur vi kan föra dialog om de värderingar som råder i samhället och i synen på kommunen. För att ytterligare vidga bilden deltar vi i
år i Sverigestudien för att få en bild av hur svenskarna ser på sin kommun.
För den som är intresserad av fördjupning av resultaten kring Sverigestudien ligger samtliga data för egen observation på www.sverigestudien.se.
Mer information om arbetet på SKL och nätverket med de nio kommunerna
hittar du på http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ledning-och-styrning/
kultur-och-varderingar.
Stockholm den 28 juni 2013
Christine Feuk och Lena Langlet
SKL Sveriges Kommuner och Landsting
Sektionen för demokrati och styrning
4
Sverigestudien 2013
syfte och metod
För femte året i rad har Sverigestudien frågat ett Sverige i miniatyr om vilka värderingar
som de anser karaktäriserar: dem själva, deras arbetsplats och det svenska samhället.
Nytt för i år är att man dessutom frågat om en fjärde dimension, kommunen. Svaren har
sedan fått ligga till grund för rapporten Sverigestudien 2013. I denna fördjupningsrapport
ligger fokus på kommunen och jämförelser mellan resultatet från Sverigestudien och den
undersökning som genomfördes i SKL:s nätverk för utveckling av kultur och värderingar
under våren 2012.
I enkäten som ligger bakom Sverigestudien har deltagarna
fått svara på följande frågeställningar när det gäller kommunperspektivet:
1)Beskriv vem du är genom att välja ut tio ord bland följande
värderingar/egenskaper/beteenden. Välj inte ord som beskriver
vem du skulle vilja vara.
2)Välj ut tio av följande värderingar/egenskaper/beteenden som
bäst beskriver den kommun du lever i idag.
3)Välj ut tio av följande värderingar/egenskaper/beteenden som
du anser vara centrala för att din kommun skall kunna fungera
som bäst.
Undersökningsföretaget Sinitor AB ansvarande för att säkerställa
ett statistiskt representativt underlag.
Sverigestudien 2013
I enkäten som ligger bakom SKL-studien fick deltagarna svara på
följande frågeställningar när det gäller kommunperspektivet:
1) Välj ut tio värdeord som bäst beskriver vem du är!
2)Välj ut tio värdeord som bäst beskriver hur du upplever
kommunen/stadsdelen idag!
3) Välj ut tio värdeord som du vill ska känneteckna din kommun/
stadsdel i framtiden!
tabell 1: antal respondenter
antal
kön
I år när den nationella mätningen är kompletterad med en mätning på kommunal nivå har studien delats upp i två enkäter för att
undvika en alltför omfattande mängd frågor att besvara för de
personer som deltagit i undersökningen. Två statistiskt säkrade
urval har gjorts där den ena gruppen fått svara på frågor om
organisationen de arbetar i och nationen, medan den andra
gruppen svarat på frågor om kommunen. Varje fråga besvaras
genom att tio värdeord väljs från en lista med totalt ca 100 värdeord. Antalet personer som valt de olika orden räknas och därför
rangordnas orden. En tio-i-topp lista skapas, uppdelad på
positiva respektive potentiellt begränsande ord. Alla ord är strukturerade enligt en bakomliggande logik som bygger på
mänskliga behov och motivation. Denna logik tillsammans med
olika bakgrundsvariabler gör det möjligt att göra olika analyser av
rådande och önskade värderingar.
När det gäller undersökningen som genomfördes i SKL:s nätverk
under våren 2012 använde sig de nio kommunerna av flera olika
undersökningsmetoder. I grupperna medarbetare och politiker
använde man sig av utskick via mail. För att nå så många medborgare som möjligt användes till exempel länkar till undersökningen på kommunens hemsidor, man gjorde särskilda riktade utskick till hushållen, besökte platser som Bilprovningen och den
lokala dagligvaruhandlaren. Några av kommunerna anlitade
även särskilda undersökningsföretag för att via surfplattor få
medborgare på stan att svara på enkäten. För att säkerställa att
underlaget till så stor del som möjligt speglade kommunernas befolkning registrerades ålder och kön och i efterhand kan vi konstatera att det blev en bra spridning över alla grupper.
ålder
Verktyget Cultural Transformation Tool (CTT) är framtaget av
Barrett Values Centre. Barrett Values Centre har sedan 1997
utvecklat och förfinat metoden som idag används i 80 länder,
främst inom organisationer. Nationella mätningar har än så länge
genomförts i 25 länder. Tack vare långtgående systematik och
nätverkssamarbete finns god jämförbarhet och möjlighet till
lärande mellan de olika mätningarna.
andel
SVERIGESTUDIEN 2013
985
SKL-STUDIEN 2012
12 056
• MEDARBETARE
6 696
• POLITIKER
503
• MEDBORGARE
4 859
– KVINNOR
2 849
59%
– MÄN
2 010
41%
– < 25 ÅR
603
12%
– 26-40 ÅR
1 077
22%
– 41-50 ÅR
981
20%
– 51-60 ÅR
883
18%
– 61-70 ÅR
880
18%
– 70 ÅR
435
9%
5
Service
aktör
Demokrati
aktör
sammanfattning
I vår resa så här långt kan vi konstatera att kultur och värderingar är något som i mycket
stor utsträckning avspeglas i hur kommuner och landsting agerar som demokrati- och
serviceaktörer. Medborgarna ställer krav på inflytande och delaktighet. Hur möter
vi detta? Hur kan vi tillsammans skapa ett ännu bättre samhälle? Vi vill delge och sprida
den kunskap som vi hittills samlat på oss, men också bjuda in fler till en dialog kring
värderingar och värderingars betydelse för framtiden.
Det mönster som vi kan utläsa i olikheterna mellan kommun och
nation handlar till stor del om viljan att påverka i frågor som rör
människor personligen (kommunen som serviceaktör) och lokalsamhället (kommunen som demokratiaktör). Medborgarinflytande väljs av 26 procent som en önskad värdering och demokratiska processer väljs av 32 procent på kommunnivå
jämfört med 28 procent på nationell nivå. Det finns en vilja att få
vara med och skapa det samhälle man önskar se. Det innebär
dock inte att man väljer att engagera sig politiskt utan detta tar sig
uttryck i andra former. Medborgarna vill alltså vara delaktiga
men är den kommunala organisationen rustad för detta?
Nio kommuner har tillsammans i ett nätverk gjort en första
kartläggning av kultur och värderingar. I kartläggningen har man
låtit medborgare, medarbetare och förtroendevalda få ge sin bild
av vilka värderingar som råder i kommunen. De tre grupperna är
till stor del överens om vilka värderingar eller beteenden som
råder idag i kommunen och vilka man önskar se i framtiden. Men
på frågan om organisationen och dess medarbetare är rustade för
att låta medborgarna vara delaktiga blir resultatet ganska nedslående. Medarbetarna är frusterade över den rådande kulturen
och i jakten på effektivitet och en ekonomi i balans tycks man
ha tappat bort vem man är till för.
6
Kanske är det så att det är dags att lyfta frågan kring syftet med ett
visst agerande utifrån ett brukar-/medborgarperspektiv. Vad
kommer ett visst agerande eller beteende att innebära för mottagaren av den service som kommunerna/landstingen levererar?
Att förändra kultur och värderingar är inget man gör över en natt.
Det handlar istället om ett långsiktigt och systematiskt arbete.
Sedan 1986 har SOM-institutet i Göteborg bland annat undersökt
hur vi svenskar ser på olika värderingar. Över tid har det visat sig
att värderingarna är stabila och de skillnader man kan utläsa
handlar mer om var i livet man befinner sig, det vill säga koppling
till olika åldersgrupper.
”Medarbetarna är frusterade över den
rådande kulturen och i jakten på effektivitet
och en ekonomi i balans tycks man ha
tappat bort vem man är till för”
Sverigestudien 2013
Vi står inför stora utmaningar – utmaningar som vi aldrig
kommer att lösa utan samverkan. Vi måste inse att vi alla är en del
av en större helhet. Vi måste starta en dialog på flera plan:
1.INDIVIDEN
Vi får ingen önskad förflyttning utan att vi var och en får en högre
medvetenhet om vad vi vill och hur vi agerar i de grupper vi
tillhör. Det är individen som gör helheten, inte tvärtom och därför
startar resan mot ett bättre samhälle i en dialog med sig själv.
Detta kan ske genom exempelvis personlig reflektion kring egna
värderingar och uppfattningar eller genom feedback på det egna
beteendet och agerandet för att skapa förståelse kring hur jag
lever upp till det jag själv tror och vill. Du som är ledare har en
viktigare roll. Som ledare kan du bryta mönster och vara en förebild som skapar utrymme och energi för andra att följa efter. Därför är det bra att i till exempel ledarskapsprogram lyfta in frågan
kring kultur och hur man som ledare kan styra med värderingar.
Att man som ledare får förståelse för den individuella dialogen
och att processen startar där.
2.ARBETSPLATSEN
Nästa nivå av dialog är i den grupp som vi till vardags tillhör. Det
kan vara vår arbetsplats, i skolan eller inom hemtjänsten, där
vi tillsammans presterar och där det också är vanligast att vi för
dialog. För att kunna nå de mål som finns uppsatta för verksamheten krävs dialog. Dialogen underlättar och förbättrar möjligheterna till måluppfyllelse. I likhet med att varje enskild individ
påverkar dynamiken och utvecklingen inom gruppen man verkar
i (speciellt ledaren), så påverkar också varje enskild grupp kommunen och lokalsamhället.
3.SAMHÄLLET
Idag blir det allt vanligare att vi etablerar medborgardialoger
för att lyssna och förstå, men även för att tillsammans skapa det
samhälle vi önskar. Det är mer komplext att föra dialoger med
grupper som är utanför sin vardagliga grupp oavsett om det
är medborgardialoger, brukardialoger, samverkansdialoger,
partnerskapsdialoger, alliansdialoger osv. Men det är just här
som grunden läggs för medskapande och ett mer hållbart och
uthålligt samhälle. Vi kan inte skapa det samhälle vi önskar utan
samverkan och dialog. Vi måste inse att vi alla är en del av en
större helhet och att vi aldrig kommer att kunna lösa de utmaningar vi står inför utan samverkan. Det handlar alltså om att bjuda
in till dialog och att aktivt söka upp olika medarborgargrupper.
För att det skall bli framgångsrikt måste det också skapas en
förståelse i organisationen kring syftet med att bjuda in medborgarna till dialog.
Sverigestudien 2013
7
TABELL 2: värderingar på kommunAL nivå
nuvarande värderingar
önskade värderingar
Kostnadsjakt (L)
Arbetstillfällen
Miljömedvetenhet
Ekonomisk stabilitet
Arbetslöshet (L)
Ansvar kommande gen.
Byråkrati (L)
Demokratiska processer
Osäkerhet om framtiden (L)
Miljömedvetenhet
Resursslöseri (L)
Bevarande av naturen
Kortsiktighet (L)
Långsiktighet
Mångfald
Pålitlig samhällsservice
Utbildningsmöjligheter
Medborgarinflytande (inv.)
Ekonomisk stabilitet
Utbildningsmöjligheter
energiläckage 41 %
energiläckage 3 %
Värderingar som präglar
våra kommuner
För första gången ställer Sverigestudien i år också frågan om vilka värderingar som anses
prägla den kommun respondenten bor i, samt vilka värderingar som respondenterna
vill att deras kommuner ska präglas av i framtiden. Resultatet visar att de värdeord
som används för att beskriva hur kommunerna fungerar idag är en blandning av hur vi
beskriver våra arbetsplatser och hur vi beskriver samhället på nationell nivå.
En förklaring till denna blandning skulle kunna vara att
kommunen ofta är en stor arbetsgivare på orten och att detta gör
att gränsen mellan rollen som medarbetare och medborgare blir
mindre. Kostnadsjakt är det ord som flest (35 procent) använder
för att beskriva hur kommunen fungerar, följt av miljömedvetenhet (33 procent) och arbetslöshet (33 procent). Intressant att
notera gällande arbetslösheten är att 60 procent använder detta
ord för att beskriva Sverige som helhet, arbetslösheten tycks
alltså ses mer som ett nationellt än ett kommunalt problem.
När respondenterna ska beskriva vilka värderingar de vill ska
prägla kommunen är de organisatoriska likheterna nästan helt
försvunna. Endast ordet ekonomisk stabilitet finns kvar som
likhet där 51 procent vill att deras kommun ska präglas av
ekonomisk stabilitet och 26 procent anser att kommunen präglas
av det idag.
Däremot är sju av tio ord desamma som för nationen, och
topp-tre är identisk. Andelen som valt arbetstillfällen (plats 1 för
både kommun och nation) är till och med större i kommunstudien; 64 procent väljer ordet jämfört med 61 procent på
nationell nivå. Även om arbetslöshet alltså verkar vara mer av ett
nationellt problem, än ett kommunalt, ser man dock gärna att man
8
på kommunal nivå agerar i frågan. De ord som skiljer sig från de
nationella värderingarna är pålitlig samhällsservice (plats 8),
medborgarinflytande (plats 9) och utbildningsmöjligheter
(plats 10). Energiläckaget är något lägre, 41 procent gentemot 47
procent på nationell nivå.
Det mönster som vi kan utläsa i olikheterna mellan kommun och
nation handlar till stor del om viljan att påverka i frågor som rör
människor personligen (kommunen som serviceaktör) och
lokalsamhället (kommunen som demokratiaktör). Medborgarinflytande väljs av 26 procent som en önskad värdering och
demokratiska processer väljs av 32 procent här jämfört med 28
procent på nationell nivå. Det finns en vilja att få vara med och
skapa det samhälle man önskar se. Det innebär dock inte att man
väljer att engagera sig politiskt (4 procent av befolkning är
medlem i ett politiskt parti och ca 1 procent är aktiva som bland
annat förtroendevalda) utan detta tar sitt uttryck i andra former.
Kanske påverkas synen på samhället på nationell nivå snarare av
mediebild och frågor som får stort utrymme i samhällsdebatten
än av egna erfarenheter. Arbetslöshet, byråkrati och osäkerhet
om framtiden framträder mycket tydligare på nationell nivå än på
kommunal nivå.
Sverigestudien 2013
”Närhet till beslut som rör vardagsfrågorna skapar
vilja att påverka”
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde förra året
en kommunstudie med nio medverkande kommuner. Studien
omfattade förutom invånarnas syn på kommunen också hur
medarbetarna och de förtroendevalda såg på kommunen som
arbetsplats/politisk arena. Om vi jämför Sverigestudien med
SKL:s studie kan vi konstatera att likheterna är stora. Sju av tio
värdeord är samma när man beskriver hur kommunen fungerar i
dag. Skillnaderna när det gäller energiläckaget är små, SKL:s
studie 43 procent och Sverigestudien 41 procent och hela åtta av
tio värdeord är identiska när man får beskriva det önskade läget.
Arbetstillfällen, ansvar för kommande generationer och ekonomisk stabilitet hamnar på topp-tre i båda studierna. Medan man
i kommunstudien talar om familj och hållbar utveckling lyfter
man i Sverigestudien fram demokratiska processer och utbildningsmöjligheter.
Det enda land som gjort en studie som till viss del går att jämföra
med vårt kommunresultat är Storbritannien, som i sin nationella
studie förra året även ställde frågan om ”community”. Detta ord
är något annat än kommun, och översätts kanske bäst till närsamhälle (ett snävare geografiskt område än kommun). Inte ett enda
ord är lika mellan nulägeslistorna för Sverige och Storbritannien
på denna nivå. Närsamhället anses framförallt präglas av livskvalitet, familj och möjligheten till att handla närproducerat/hos
lokala handlare. Energiläckaget för community ligger på 22
procent jämfört med nationens (Storbritannien) 59 procent.
Gällande önskvärd framtid är likheten med de svenska
kommunerna större; arbetstillfällen, omsorg och samhällsservice
önskas precis som i de svenska kommunerna.
TABELLER - KOMMUNALA VÄRDERINGAR
I år fördjupar vi oss särskilt kring följande områden inom
perspektivet kommunala värderingar:
• Jämförelse kommunala och nationella värderingar – nuläge
• Jämförelse kommunala och nationella värderingar – önskad
framtid
• Värderingsgap mellan nuläge och önskad framtid
• Jämförelse med SKL:s kommunstudie 2012
I samtliga tabeller markerar (L) ett potentiellt begränsande
värdeord (L = limiting).
Flera av de ord som används för att beskriva samhället används
också för att beskriva hur man som medborgare ser på
kommunen. Arbetslöshet, byråkrati, osäkerhet om framtiden,
resursslöseri och utbildningsmöjligheter är gemensamma
värderingar. Energiläckaget på kommunal nivå är något lägre än
på nationell nivå. Värt att notera är att miljömedvetenhet är den
näst mest valda värderingen för att beskriva svenska kommuner
i dag och sticker ut som positiv värdering bland andra mer negativt laddade ord som kostnadsjakt, arbetslöshet, byråkrati och
Sverigestudien 2013
osäkerhet om framtiden. Miljömedvetenhet finns även med bland
önskade värderingar och är därmed en värdering att försöka
bevara och utveckla i kommunerna (tabell 4).
tabell 3: nuvarande värderingar, jämförelse kommun och nation
kommun
nation
Kostnadsjakt (L)
Arbetslöshet (L)
Miljömedvetenhet
Byråkrati (L)
Arbetslöshet (L)
Osäkerhet om framtiden (L)
Byråkrati (L)
Yttrandefrihet
Osäkerhet om framtiden (L)
Resursslöseri (L)
Resursslöseri (L)
Materialistiskt (L)
Kortsiktighet (L)
Skyller på varandra (L)
Mångfald
Fred
Utbildningsmöjligheter
Kortsiktighet (L)
Ekonomisk stabilitet
Utbildningsmöjligheter
energiläckage 41 %
energiläckage 47 %
Även i det önskade läget är likheterna många mellan kommun
och samhälle. Sju av tio värdeord är gemensamma. Dels handlar
det om grundläggande värderingar som arbetstillfällen och
ekonomisk stabilitet som är viktiga att vi kommer tillrätta med
ganska omgående. Men det finns också en vilja att påverka, att
värna om kommande generationer och ta ett ännu större ansvar
för miljö. Miljömedvetenhet finns som sagt på plats två bland de
upplevda kommunala värderingarna där 326 respondenter har
valt ordet, ungefär lika många (313 stycken) har valt ordet som
önskad värdering.
tabell 4: önskade värderingar, jämförelse kommun och nation
kommun
nation
Arbetstillfällen
Arbetstillfällen
Ekonomisk stabilitet
Ekonomisk stabilitet
Ansvar kommande gen.
Ansvar kommande gen.
Demokratiska processer
Välfungerande sjukvård
Miljömedvetenhet
Bevarande av naturen
Bevarande av naturen
Demokratiska processer
Långsiktighet
Miljömedvetenhet
Pålitlig samhällsservice
Långsiktighet
Medborgarinflytande (inv)
Omsorg om de äldre
Utbildningsmöjligheter
Jämlikhet
energiläckage 3 %
energiläckage 1 %
9
Ord som finns både i nuläge och i önskad framtid är viktiga att
arbeta med då det är enklare att utveckla något som redan finns
än att skapa något helt nytt. Ordet miljömedvetenhet kan också
sägas höra samman med andra önskade värderingar som ansvar
för kommande generationer och bevarande av naturen (tabell 4).
Bilden är också tydlig när man ser till vilka värderingar som gör
störst värderingshopp. Arbetstillfällen, ansvar för kommande
generationer och effektivitet toppar listan. Men det finns också
värderingar som inte finns med bland de tio högst rankande
värderingar. Dessa bekräftar bilden av att man på kommunal nivå
vill vara med och påverka i frågor som rör mig personligen
(service) och lokalsamhället (demokrati). Dessa värderingar är
effektivitet, engagemang och socialt ansvarstagande (tabell 5).
Våren 2012 genomförde nio svenska kommuner tillsammans
med SKL en omfattande undersökning av vilka värderingar som
präglar kommunen utifrån perspektiven medborgare, medarbetare och förtroendevalda. I ovanstående tabell görs en jämförelse
mellan resultatet från medborgarperspektivet från de nio
kommunerna och kommunperspektivet i årets Sverigestudie.
Man bör vara medveten om att i SKL:s studie från 2012 använde
sig kommunerna av flera olika metoder för att få respondenter till
medborgarperspektivet. Trots detta kan vi konstatera att likheterna är många. Sju av tio värderingar är lika i nuläget.
tabell 5: Värderingsgap MELLAN nuläge och önskad framtid PÅ kommunAL NIVÅ
värdering
nuvarande
önskad
skillnad
arbetstillfällen
130
627
497
ansvar för kommande gen.
83
439
356
ekonomisk stabilitet
254
499
245
långsiktighet
86
289
203
effektivitet
36
204
168
demokratiska processer
147
313
166
anpassningsbarhet
58
223
165
pålitlig samhällsservice
121
273
152
medborgarinflytande (inv)
119
260
141
engagemang
89
209
120
socialt ansvarstagande
53
173
120
I det önskade läget är det samma värderingar, arbetstillfällen,
ansvar för kommande generationer och ekonomisk stabilitet som
toppar listorna. Bilden av att man som medborgare vill ha
inflytande kvarstår liksom att det inte räcker med att man har tillgång till service, den skall dessutom vara pålitlig. Eftersom det
endast finns två mätningar gjorda i detta perspektiv är det ännu
för tidigt att dra några slutsatser om trender eller förändringar.
Vad vi kan konstatera är att det är stora likheter mellan de två
studiernas resultat, trots att de är från olika år och framtagna med
olika mätmetoder (tabell 6).
tabell 6: Jämförelse med SKL:s kommunstudie 2012
10
Nuläge Kommun 2013 (987)
Nuläge Kommun 2012 (4859)
Önskat läge Kommun 2013 (987)
Önskat läge Kommun 2012 (4859)
Kostnadsjakt (L)
osäkerhet om framtiden (L)
Arbetstillfällen
arbetstillfällen
Miljömedvetenhet
arbetslöshet (L)
Ekonomisk stabilitet
ansvar för kommande gen.
Arbetslöshet (L)
byråkrati (L)
Ansvar kommande gen.
ekonomisk stabilitet
Byråkrati (L)
kostnadsjakt (L)
Demokratiska processer
bevarande av naturen
Osäkerhet om framtiden (L)
miljömedvetenhet
Miljömedvetenhet
miljömedvetenhet
Resursslöseri (L)
kortsiktighet (L)
Bevarande av naturen
pålitlig samhällsservice
Kortsiktighet (L)
resursslöseri (L)
Långsiktighet
hållbar utveckling
Mångfald
centralstyrning (L)
Pålitlig samhällsservice
familj
Utbildningsmöjligheter
tradition (L)
Medborgarinflytande (inv)
medborgarinflytande (inv)
Ekonomisk stabilitet
bevarande av naturen
Utbildningsmöjligheter
långsiktighet
energiläckage 41 %
energiläckage 43 %
energiläckage 3 %
energiläckage 3 %
Sverigestudien 2013
Politiker
kommunen/
lokalsamhället
Medborgare
Medarbetare
EN FRAMTID DÄR VI GEMENSAMT
TAR ANSVAR FÖR KOMMANDE
GENERATIONER
2012 genomförde nio kommuner en omfattande undersökning kring vilka värderingar
som råder i kommunen idag och vilka man skulle vilja se i framtiden. Frågan ställdes till
tre olika grupper: medborgare, medarbetare och förtroendevalda. Resultatet visar på en
gemensam bild kring hur det är idag och vad man vill i framtiden.
Inom offentlig verksamhet har det länge pågått ett arbete med att
utveckla olika styr- och ledningssystem, ofta med målet att uppnå
hög kvalitet och effektivitet. Men varför upplever ändå många
kommuner att man inte når önskade mål och effekter? Kan det
vara så att man också måste fundera kring hur värderingar
påverkar vårt sätt att agera?
Många använder sig idag av olika processmetoder, som till exempel LEAN, och olika IT-stöd för verksamhetsutveckling. Framtidens utmaningar som begränsade resurser, befolkningsökningar eller minskningar och ökat krav på service driver på detta arbetet. Arbetet som genomförts har till stora delar endast fokuserat på strukturer. Offentliga verksamheter som inte uppnått sina
mål kring kvalitet och effektivitet har ofta utvecklat nya strukturer och mer sällan funderat över rådande kultur och värderingar.
Nio kommuner har tillsammans med SKL startat en resa kring
kultur och värderingar. En resa som inte bara handlar om den interna kulturen utan också om hur vi kan föra dialog om de värderingar som råder i samhället idag och synen på kommunen. Utgångspunkten blev därför en mätning med tre perspektiv; medborgare, medarbetare och förtroendevalda. Tre grupper som på
olika sätt påverkar och bidrar till lokalsamhället. Utifrån organi-
Sverigestudien 2013
sationen och dess medarbetare handlar det i stor utsträckning om
vikten av att skapa helhetssyn. Att medarbetarna förstår att man
är en del av en större helhet även om man upplever att man jobbar
i en liten avgränsad del av verksamheten.
Kostnadsjakt, osäkerhet om framtiden, kortsiktighet och centralstyrning är några av de värderingar som är gemensamma för
de tre grupperna. Bilden som målas upp är alltså ganska dyster.
Energiläckaget för medborgare och medarbetare ligger på 43
procent respektive 44 procent. I gruppen förtroendevalda är
energiläckaget något lägre, 36 procent, man har alltså en något
positivare syn på den rådande kulturen. Det är också endast
denna gruppen som anser att det finns en ekonomisk stabilitet
och man känner stolthet för sin kommun/stadsdel. Ljuspunkten i
den rådande kulturen är att alla är överens om att det finns en
miljömedvetenhet.
För att skapa en bättre förståelse kring vad som ligger bakom de
utvalda värderingarna har kommunerna startat ett omfattande
dialogarbete. På ledningsgrupper, arbetsplatsträffar och andra
mötespunkter diskuteras nu värderingar. Även om de tre olika
grupperna valt samma värderingar är det inte självklart att innebörden är den samma. Alltså krävs dialog.
11
tabell 7: RÅDANDE KULTUR I KOMMUNERNA SKL 2012
MEDARBETARE
MEDBORGARE
FÖRTROENDEVALDA
KOSTNADSJAKT (L)
OSÄKERHET OM FRAMTIDEN (L)
EKONOMISK STABILITET
OSÄKERHET OM FRAMTIDEN (L)
ARBETSLÖSHET (L)
KOSTNADSJAKT (L)
KORTSIKTIGHET (L)
BYRÅKRATI (L)
CENTRALSTYRNING (L)
BYRÅKRATI (L)
KOSTNADSJAKT (L)
OSÄKERHET OM FRAMTIDEN (L)
CENTRALSTYRNING (L)
MILJÖMEDVETENHET
KORTSIKTIGHET (L)
FÖRVIRRING (L)
KORTSIKTIGHET (L)
ARBETSLÖSHET (L)
RESURSSLÖSERI (L)
RESURSSLÖSERI (L)
DEMOKRATISKA PROCESSER
MILJÖMEDVETENHET
CENTRALSTYRNING (L)
STOLTHET ÖVER ATT VERKA/BO/LEVA I KOMMUNEN/STADSDELEN
ARBETSLÖSHET (L)
TRADITION (L)
MILJÖMEDVETENHET
TRADITION (L)
BEVARANDE AV NATUREN
BYRÅKRATI (L)
Om det fanns en ganska tydlig bild över hur den rådande kulturen
är i kommunen så blir bilden ännu skarpare kring hur man skulle
vilja att det ser ut i framtiden. Arbetstillfällen, ansvar för kommande generationer och ekonomisk stabilitet ligger topp tre för
alla grupperna. Dels handlar det om att vi först måste fixa
grundläggande behov som arbetstillfällen och ekonomisk stabilitet för att sedan ta steget vidare och ta ansvar för kommande
generationer. Man vill också se ett mer långsiktigt agerande.
Något som är en utmaning idag, när allting snurrar fortare och
när vi påverkas av allt som händer i omvärlden.
Både förtroendevalda och medborgarna lyfter fram pålitlig
samhällsservice och det finns en önskan om medborgarinflytande. Medarbetarna däremot talar om kvalitet, men några
värderingar kring brukare/kund återfinns inte på topp-tio-listan.
Bilden som utkristalliserar sig i Sverigestudien kring avsaknaden
av kund dyker alltså även upp när studien genomförs på kommunnivå. Trots att begreppet bytts ut till brukare/medborgare är det
inget som hamnar på topp-tio-listan i medarbetarperspektivet.
Istället får vi leta ganska långt ner på listan innan vi hittar
några värderingar eller beteenden som handlar om brukare/
medborgare.
“Arbetstillfällen, ansvar för kommande
generationer och ekonomisk stabilitet
ligger topp tre för alla grupperna”
tabell 8: ÖNSKAD KULTUR I KOMMUNERNA SKL 2012
Medarbetare
MEDBORGARE
FÖRTROENDEVALDA
ARBETSTILLFÄLLEN
ARBETSTILLFÄLLEN
ARBETSTILLFÄLLEN
ANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER
ANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER
EKONOMISK STABILITET
EKONOMISK STABILITET
EKONOMISK STABILITET
ANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER
BEVARANDE AV NATUREN
BEVARANDE AV NATUREN
DEMOKRATISKA PROCESSER
HÅLLBAR UTVECKLING
MILJÖMEDVETENHET
HÅLLBAR UTVECKLING
LÅNGSIKTIGHET
PÅLITLIG SAMHÄLLSSERVICE
MILJÖMEDVETENHET
ENGAGEMANG
HÅLLBAR UTVECKLING
PÅLITLIG SAMHÄLLSSERVICE
KVALITET
FAMILJ
LÅNGSIKTIGHET
MILJÖMEDVETENHET
MEDBORGARINFLYTANDE (INVÅNARE)
ENTREPRENÖRER
DEMOKRATISKA PROCESSER
LÅNGSIKTIGHET
MEDBORGARINFLYTANDE (INVÅNARE)
12
Sverigestudien 2013
Varför är det då så här? För att undersöka saken närmare lät vi ca
200 medarbetare i de nio kommunerna ge sin syn. Först kan vi
konstatera att begreppen brukare/kund/medborgare inte används i alla verksamheter i kommunen. Man talar istället om
klienter, vårdtagare och elever. Detta kan vara en av anledningarna till att man inte valt några av dessa värderingar/beteenden.
Vad som är mer oroväckande är att flera vittnar om att det enda
idag som premieras är att hålla budget och fokus på ekonomi. Andra talar om att det kan hänga samman med synen på professionalitet. Att vara professionell beskrivs som att vara expert och
att veta bäst. Med detta synsätt kan det upplevas som ett hot att
släppa in kunder/brukare som har en massa åsikter som kanske
inte stämmer överens med den professionella bedömningen.
Klart är att detta är något som måste studeras och diskuteras närmare eftersom det berör den allra viktigaste frågan, nämligen
”vem man är till för”.
De tre grupperna vill alla sträva mot att ta ansvar för kommande
generationer. Då kan det vara intressant att också titta närmare
på hur de yngre medborgarna ser på rådande och önskad kultur.
tabell 9: MEDARBETARPERSPEKTIVET – BRUKARE/MEDBORGARE
RÅDANDE KULTUR
ÖNSKAD KULTUR
55
47
• MEDBORGARINFLYTANDE
40
15
• BRUKAR/KUNDSAMARBETE
79
24
• BRUKAR/KUNDDIALOG
47
36
“Kan det vara ett första tecken på att vi
så smått börjar se en rörelse från ett
individualistiskt samhälle till ett samhälle
där kollektivet står mer i fokus?”
tabell 10: MEDBORGARE UNDER 25 ÅR SKL 2012
NUVARANDE VÄRDERINGAR
ÖNSKADE VÄRDERINGAR
ARBETSLÖSHET (L)
ARBETSTILLFÄLLEN
FAMILJ
EKONOMISK STABILITET
TRYGGHET
TRYGGHET
OSÄKERHET OM FRAMTIDEN (L)
FRED
TRADITION (L)
RÄTTVISA
MILJÖMEDVETENHET
MILJÖMEDVETENHET
FÖRVIRRING (L)
FAMILJ
FRED
JÄMLIKHET
BEVARANDE AV NATUREN
ANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER
RESPEKT
BEVARANDE AV NATUREN
SVERIGE 2013
• KUNDTILLFREDSSTÄLLESE
MEDARBETARE SKL 2012
Uppenbart är att arbeta står högt på dagordningen för denna
grupp. Detta bekräftas också i Kairos Futures undersökning
Global Youth 2013. Det man mest oroar sig för är att bli arbetslös.
För mer än en tredjedel av de som ingår i Global Youth-undersökningen är detta det man oroar sig för mest. Högst rankas
arbetslöshet i Spanien, Australien, Sverige, England och USA. I
studien med de nio kommunerna väljer drygt 40 procent begreppet arbetslöshet när man skall beskriva den rådande kulturen.
I Global Youth-undersökningen lyfts också fram miljöengagemang och rädsla för krig. Detta kan vi även se tecken på i undersökningen med de nio kommunerna, där man lyfter fram både
miljömedvetenhet och bevarande av naturen som nuvarande och
önskade värderingar. Istället för rädslan för krig lyfter man fram
vikten av fred, något som råder idag och som också är viktigt
i framtiden. En annan sak som utmärker denna grupp är begreppen familj och trygghet. Vad är anledningen till att just denna
generation lyfter fram detta så tydligt? Kan det vara ett första
tecken på att vi så smått börjar se en rörelse från ett individualistiskt samhälle till ett samhälle där kollektivet står mer i fokus?
Sverigestudien 2013
13
svar på frågan om varför medarbetare i så liten utsträckning väljer värderingar
som t ex medborgarinflytande, brukardialog och brukarsamverkan.
14
Sverigestudien
2013
Sverigestudien 2013
23
Mänskliga behov
Mänsklig motivation
Service
Själsliga
Mentala
Emotionella
Fysiska
7
Intern samstämmighet
6
5
Transformation
4
Att göra skillnad
Relation
3
2
Överlevnad
1
Självkänsla
figur1:1:Verktyget
verktyget
CuLturaL
tranSfOrMatiOn
tOOL
figur
cultural
transformation
tool
verKtyget ctt
Ctt
verktyget
nivåer
av av
medvetenhet.
Modellen
är skapad
av Barrett
ValKärnan i CTT
CTTär
ärmodellen
modellenSju
Sju
nivåer
medvetenhet.
Modellen
är skapad
av Barrett
ues Centre
och och
en vidareutveckling
av Abraham
Maslows Maslows
teori om människans
grundlägValues
Centre
är en vidareutveckling
av Abraham
teori om människans
gande behov och
motivationsfaktorer.
Modellen
bygger vidare
Maslows
behovspyramid
grundläggande
behov
och motivationsfaktorer.
Modellen
byggerpå
vidare
på Maslows
behovsgenom attgenom
kopplaatt
sjukoppla
nivåer av
medvetenhet
till fyra grundläggande
mänpyramid
sjumotivation
nivåer av och
motivation
och medvetenhet
till fyra grundskliga behov
(se nedan).
Till(se
varje
nivå av
motivation/medvetande
har därefter ett stort
läggande
mänskliga
behov
nedan).
Till
varje nivå av motivation/medvetande
har
antal värdeord
därefter
ett stortkopplats.
antal värdeord kopplats. Nivå 1 - 3 fokuserar på basala men viktiga faktorer för organisationens överlevnad och framgång. På dessa nivåer kan det finnas
potentiellt begränsande värderingar och beteenden, som drivs av
egen rädsla och som uttrycks i exempelvis ord som kontrollbehov,
skuld, manipulation och byråkrati, skyller på varandra.
“Ett konstruktivt beteende både behöver
och skapar energi. Destruktiva beteenden
förbrukar energi men skapar ingen”
Nivå 1:
1: Överlevnad
Överlevnad––fokuserar
fokuserarpåpå
finansiella
perspektiv
finansiella
perspektiv
ochoch
ororganisationens
tillväxt.Här
Härfinns
finnsvärdeord
värdeord som
som vinst, finansiell
ganisationens tillväxt.
stabilitet, aktieägarvärde samt medarbetares hälsa och säkerhet.
De potentiellt begränsande värdena är relaterade till rädslor
kring överlevnad
överlevnad och
ochfysisk
fysisksäkerhet:
säkerhet:kontrollbehov,
kontrollbehov,kortsiktigkortsiktihet,
ghet,försiktighet
försiktighetoch
ochexploatering.
exploatering.
Nivå
3: Självkänsla
– handlar
om prestationer,
best
practice
samt system
och processer
som syftaruppföljning,
till att förbättra
practice
samt system
processer inkluderar
som syftarproduktivitet,
till att förbättra
verksamhetens
output.och
Värdeorden
efverksamhetens
output. Värdeorden
inkluderar
fektivitet, professionell
utveckling och
kvalitet. produktivitet,
Begränsande
effektivitet,
professionell
utveckling
och
kvalitet.
värdeord föds
ur låg självkänsla
och låg
respekt
för Begränsande
riktlinjer och
värdeord
födssåsom
ur lågstatus,
självkänsla
och och
låg respekt
för riktlinjer och
uppföljning;
arrogans
byråkrati.
uppföljning; såsom status, arrogans och byråkrati.
Nivå 4: Transformation – fokuserar på ständiga förbättringar,
Nivå
4: och
Transformation
– fokuserar
på värdeord
ständiga som
förbättringar,
lärande
produktutveckling.
Hit hör
överbryglärande
och
produktutveckling.
Hit
hör
värdeord
som
övergar de potentiellt begränsande värdena på nivå 1-3 Några exembryggar
de är
potentiellt
begränsande
värdena
på nivå 1-3.
Några
pel på ord
ansvar, lärande,
innovation,
teamwork,
kunskapsexempel
påpersonlig
ord är ansvar,
lärande, innovation, teamwork,
delning och
utveckling.
kunskapsdelning och personlig utveckling.
Nivå 5 – 7 representerar själens motivationsfaktorer och fokuserNivå
– gemensamt
7 representerar
motivationsfaktorer
och fokuar på 5det
godasjälens
och externt
kontaktskapande.
serar på det gemensamt goda och externt kontaktskapande.
Nivå 2:
2:Relation
Relationadresserar
adresserar
kvaliteten
på mellanmänskliga
kvaliteten
på mellanmänskliga
relarelationer
inom
organisationens
gränser
och
mellan
medarbetare
tioner inom organisationens gränser och mellan
och kunder/leverantörer.
kunder/leverantörer.Här
Här
finns
värdeord
finns
värdeord
som som
öppenöppen
komkommunikation,
konflikthantering,
kundnöjdhet
respekt.
De
munikation, konflikthantering,
kundnöjdhet
och och
respekt.
De popotentiellt
begränsande
värdeordenkommer
kommerfrån
frånrädslan
rädslan att inte
tentiellt begränsande
värdeorden
höra till, avsaknad av vänskap och av personlig säkerhet beskrivs
med ord som manipulation, skuld och intern konkurrens.
Nivå 3: Självkänsla – handlar om prestationer, uppföljning, best
SverigeStudien
Sverigestudien
20132013
25
15
Nivå
Intern samstämmighet
samstämmighet––handlar
handlar
byggandet
av
Nivå 5: Intern
omom
byggandet
av gegemensamma
bilder
och
känslan
kollektiv
kraft
genom
demensamma bilder
och
känslan
avav
kollektiv
kraft
genom
enen
delad
lad
värdegrund
vision.
Värdeorden
är bl.a.
tillit,
förtroende,
värdegrund
ochoch
vision.
Värdeorden
är bl.a.
tillit,
förtroende,
inintegritet,
ärlighet,samarbete
samarbeteoch
ochrättvisa.
rättvisa. De positiva följdeffektegritet, ärlighet,
följdeffekterna
ternaär
ärglädje,
glädje,entusiasm,
entusiasm,passion
passionoch
ochkreativitet.
kreativitet.
Nivå
göra skillnad
skillnad––fokuserar
fokuserarfördjupade
på fördjupade
och stärkta
Nivå 6: Att göra
och stärkta
inter
interna
och
externa
relationer.
Det
interna
inkluderar
värdeord
na och externa relationer. Det interna inkluderar värdeord
som
som
ledarskapsutveckling,
mentorskap,
coachningoch
och medarledarskapsutveckling,
mentorskap,
coachning
medarbetarutveckling.
detom
omkundkund-och
ochleverantörssaleverantörsbetarutveckling. Externt handlar det
samarbete,
partnerskap,
strategiska
allianser,
miljömässig
medmarbete, partnerskap,
strategiska
allianser,
miljömässig
medvetvetenhet
vilja
göra
skillnad
enhet ochoch
vilja
attatt
göra
skillnad
Nivå
Service ––reflekterar
reflekterarden
denhögsta
högsta
formen
intern
Nivå 7: Service
formen
av av
intern
ochoch
exextern
sammankoppling.
Interna
värdeord
är
t
ex
förlåtelse,
ödtern sammankoppling. Interna värdeord är t
ödmjukhet
mjukhet och
och medkänsla.
medkänsla. Externa
Externa värdeord
värdeord kan
kan vara
vara mänskliga
mänskliga
rättigheter,
rättigheter,socialt
socialtansvarstagande,
ansvarstagande,filantropi,
filantropi,rättvisa,
rättvisa,fred
fredsamt
samt
kommande
kommandegenerationer.
generationer.
figur
entropi
figur2:2:kulturell
kuLtureLL
entrOPi
Nuvarande Kultur
100 Anställda
4%
Service
10%
Att göra skillnad
20%
Intern samstämmighet
19%
Transformation
Självkänsla
Relation
Överlevnad
7%
2%
2%
0%
Kulturell
Entropi
16%
9%
11%
6%
20%
40%
BEGREPPET
KULTURELL
ENTROPI
begrePPet
kuLtureLL
entrOPi
Ett
Ett konstruktivt
konstruktivt beteende
beteende både
både behöver
behöver och
och skapar
skapar energi.
energi.
Destruktiva
Destruktivabeteenden
beteendenförbrukar
förbrukarenergi
energimen
menskapar
skaparingen,
ingen,d.v.s.
d.v.s.
ett
energiläckage
uppstår
vilket
leder
till
ineffektivitet
i
en
grupp.
ett energiläckage uppstår vilket leder till ineffektivitet i en grupp.
Det
Detkrävs
krävsanalysverktyg
analysverktygoch
ochett
ettgemensamt
gemensamtspråk
språkför
föratt
attstudera
studera
och åtgärda både det som skapar energi och det som läcker energi.
Ioch
CTT-metoden
kallas
detta
energiläckage
åtgärda både
det som
skapar
energi ochkulturell
det somentropi.
läcker energi.
I CTT-metoden kallas detta energiläckage kulturell entropi.
I en CTT-studie har vissa värdeord som respondenterna kan välja
kodats
som ”potentiellt
kan alltså gekan
upphov
I en CTT-studie
har vissabegränsande”
värdeord somoch
respondenterna
välja
till
ett energiläckage.
Exempel
på dessa
byråkrati,
på
kodats
som ”potentiellt
begränsande”
ochärkan
alltså gehålla
upphov
information,
makt,
ojämlikhet
och
manipulation.
till ett energiläckage. Exempel på dessa är byråkrati, hålla på information, makt, ojämlikhet och manipulation.
Notera att dessa är potentiellt begränsande; orden är inte alltid
begränsande.
Ett är
visst
mått avbegränsande;
exempelvis byråkrati
kan alltid
vara
Notera att dessa
potentiellt
orden är inte
nödvändigt
för Ett
ordning
reda.
begränsande.
visst och
mått
av exempelvis byråkrati kan vara
nödvändigt för ordning och reda.
Erfarenheter från 1000-tals mätningar av kultur och värdegrund
visar
att nivånfrån
på 1000-tals
energiläckage
inom en
organisation
inte bör
Erfarenheter
mätningar
av kultur
och värdegrund
överstiga
10
%
för
att
organisationen
skall
vara
kapabel
att
arbeta
visar att nivån på energiläckage inom en organisation inte
bör
med
full
kapacitet.
Är
entropin
mer
än
30
%
går
alltför
mycket
överstiga 10 % för att organisationen skall vara kapabel att arbeta
energi
åtkapacitet.
till icke konstruktivt
övermed full
Är entropin arbete
mer änoch
30 %organisationens
går alltför mycket
enlevnad
både kort och
lång sikt.
ergi åtriskeras
till ickepåkonstruktivt
arbete
och organisationens överlevnad riskeras på både kort och lång sikt.
Utifrån ett affärsmässigt perspektiv har energiläckagekostnader
således
påverkan. Barrett
Values
Centre
menar att om ett
Utifrån stor
ett affärsmässigt
perspektiv
har
energiläckagekostnader
potentiellt
begränsade
värdeord
kommer
uppmenar
på tio-i-topp
listan
således stor
påverkan. Barrett
Values
Centre
att om ett
poitentiellt
en CTT-mätning
motsvarar
det
en
energiläckagekostnad
på
hela
begränsade värdeord kommer upp på tio-i-topp listan i
5en%CTT-mätning
av omsättningen.
Exempelvis,
om det finns fyra potentiellt
motsvarar
det en energiläckagekostnad
på hela
begränsande
värdeord Exempelvis,
på topp tio-listan
kultur
5 % av omsättningen.
om det över
finnsrådande
fyra potentiellt
skulle
det kunna
översättas
till en
dold kostnad
på ca 20kultur
% av
begränsande
värdeord
på topp
tio-listan
över rådande
organisationens
skulle det kunnaomsättning.
översättas till en dold kostnad på ca 20 % av organisationens omsättning.
16
26
Sverigestudien 2013
2013
SverigeStudien
Sverigestudien 2013
18
Synliggörvåra
våra värderingar
SynLiggör
värderingar
www.sverigestudien.se
www.SverigeStudien.Se
Sverigestudien är ett
initiativ
från Preera,
Skandia, Skandia,
SVERIGES KOMMUNER
LANDSTING SAMT
SverigeStudien
är ett
initiativ
från Preera,
SverigeSOCH
kOMMuner
OCH
Volvo IT. Samtliga
fristående
ORGANISATIONER
som vill bidra
till ökad förståelse
LandSting
SaMtärvOLvO
it. SaMtLiga
är friStående
OrganiSatiOner
SOMför
viLL
samhällets
utmaningar
genom att
kunskaputManingar
om VÅRA värderingar.
bidra
tiLL ökad
förStåeLSe
förtillföra
SaMHäLLetS
genOM att tiLLföra
kunSkaP OM våra värderingar.