Transcript Nr 4, 2010 - VÄRMLANDSFÖRENINGEN i Stockholm

Nr 4
November 2010
Årgång 61
Värmlandsföreningen i Stockholm
______________________________________________________________________________________
Bordsdekoration till Luciafesten 2005
Vi från Värmland
Redaktörens spalt
Ordförande:
Stig Nordfeldt
Tel. 08 – 640 98 27;
Vår tidning ”Vi från Värmland”
utkommer med fyra nummer per år.
Sista numret för året i början av
november. Nästa kommer i mars 2011.
Tidningen skall spegla den verksamhet
som bedrivits men också att se fram mot
kommande aktiviteter. Sen senaste
numret har vi haft det traditionella
höstmötet som den 26 september
samlade ca 30 medlemmar. Förutom
sedvanliga mötesförhandlingar bjöds det
på nävgröt och stekt fläsk. Kassören
Barbro Branting hade dagarna före
flyttat till Sundsvall. Hon bibehåller
kassörsuppgiften fram till årsmötet.
Wiola Larsson övertar medlemsregistret i
avvaktan på valet av ny kassör på
årsmötet. Uppdraget som sekreterare är
också vakant.
Nu planeras för Luciafesten den 12
december i HSB lokalen i Vällingby.
Den 26 februari är det dags för
föreningens årsmöte med efterföljande
festligheter. Även dessa aktiviteter
planeras till samma lokal.
Vid årsmötet skall vi behandla
styrelsens förslag och medlemmarnas
dito i form av motioner, se nedanstående
föreningsmeddelande. Fundera på vilka
som är bäst lämpade till de vakanta
posterna. Gunnar Brickner är valberedning. Ta kontakt med honom med
förslag.
070-67 52 539
Vice ordförande:
Gunnar Brickner
Tel. 08 – 669 73 05
Tf sekreterare:
Maja-Lisa Lindkvist
Tel. 08-716 6730
Kassör:
Barbro Branting
Tel. 08 – 86 31 35;
070-22 19 781
Researrangör:
Helmy Friberg
Tel. 08 – 36 60 22;
070-78 97 433
Stug- och festkommitté:
Barbro Branting
08-86 31 35
Gunnar Brickner
08-669 73 05
Veikko Enehage
0733-49 64 02
Per Jansson
08-550 88 153
Stig Nordfeldt
08-640 98 27
Gudrun Odelius
08-37 85 53
Erling Sundström
073-971 11 92
Ingrid Thorén
08-37 08 64
Agneta Wahlund
08-550 88 153
Föreningens adress:
Stig Nordfeldt
Åsögatan 198 4 tr
116 32 Stockholm
www.varmlandsforeningen.se
Sven Olof Quist
Föreningens plusgiro:
15 80 11-7
Årsavgift:
2010
Huvudmedlem
200:Familjemedlem
100:-
Föreningsaktuellt
Föreningens årsmöte avhålles lördagen
den 26 februari 2011, klockan 16.00 i
HSB-lokalen Ångermannagatan 180 i
Vällingby.
Motioner till årsmötet skall vara
styrelsen tillhanda senast den 31
december 2010.
Valberedning är Gunnar Brickner.
Nominering till de olika posterna kan ske
skriftligt eller muntligt till Gunnar.
2011
200:100:-
Ansvarig utgivare för
”Vi från Värmland”:
Stig Nordfeldt
Material till tidningen kan lämnas via Epost [email protected] eller med post
Svartbäckens By 217, 136 59 Vendelsö.
Manusstopp för nr 1 den 28 februari.
2
Höstmötet
Bildkollage från den 26 september då
föreningen hade ordinarie höstmöte.
Ett trettiotal medlemmar hade mött
upp i stugan för det traditionella
höstmötet. Kassören Barbro Branting
har flyttat till Sundsvall, men bibehåller
kassörsuppgiften till årsmötet. Veikko
Enehage inkasserade deltagaravgifterna.
Wiola Larsson tar tillsvidare hand om
medlemsregistret.
Efter mötet bjöds det på nävgröt och
stekt fläsk. I köket arbetades det flitigt.
Man stekte fläsk så säkringarna gick.
Alla verkade nöjda och glada.
Fotograf: Stig Nordfeldt.
3
Finngården Ritamäki
Gården
består
av
boningshuset,
ladugård, loge, rökbastu med vedbod,
stolpbod, jordkällare och en hölada.
Boningshuset består tre rum. Förutom
själva rökstugan där rökugnen är
placerad finns det också två mindre
kammare varav den ena använts som
kök. Gården blev aldrig moderniserad
med elektricitet eller indraget vatten
utan har hela tiden värmts med
rökugnen och maten har lagats på
vedspisen i kökskammaren. Detta,
tillsammans med det faktum att
inredningen är den samma som när
gården övergavs 1964, gör det möjligt att
få en inblick i ett sedan länge försvunnet
sätt att bo och leva.
är en av Sveriges bäst bevarade och den
sista finngård i Sverige som bebotts och
brukats på traditionellt vis. Gården
övergavs 1964 då syskonen Beda och
Henning Jansson flyttade till vårdhemmet i Torsby.
Händelsen markerade slutet på en över
300-årig epok som inleddes i slutet av
1500-talet då de första svedjebrukande
finnarna sökte sig över Östersjön för att
bosätta sig i obefolkade skogsområden i
mellansverige.
Bosättningen vid Ritamäki är inte lika
gammal men det har med säkerhet bott
finnättlingar på platsen sedan slutet på
1700-talet. Den nuvarande gården är
den andra vid Ritamäki och byggdes på
1840-talet av Olof Jansson, farfar till de
sista brukarna Beda och Henning.
Gården är byggnadsminne och skyddet
omfattar alla byggnader på gården. Även
naturen kring Ritamäki är intressant
och gårdens slåtterängar är avsatta som
naturreservat för att bevara slåtterberoende växter som till exempel
fältgentiana.
4
Ritamäki ger därför en unik och märklig
bild av en finngård sådan den tett sig lite
varstans i den värmländska finnbygden i
gången tid
Ritamäki (Ritaberg på svenska) ligger 1
kilometer
från
norska
gränsen.
För att komma till gården krävs en
promenad genom skogen. Efter någon
kilometer öppnar sig den täta skogen
och gården dyker upp i sydsluttningen,
omgiven av slåttermark med små
åkerlappar insprängda här och där. På
plats är det svårt att tro att det vid 1900talets början inte var längre än en dryg
kilometer till handelsboden i Lomstorp
och att det fanns folkskola i Ormhöjden
knappa fem kilometer från Ritamäki.
Ritamäki
är
den
bäst
finngården i Värmland.
bevarade
Den ligger på en höjd i en öppning i
skogen, och denna placering med röjd
skogsmark kring gården var typisk för
den finska bebyggelsen.
Gården skänktes till Lekvattnets hembygdsförening av den siste ägaren
Henrik Jansson. Sedan 1967 är den
registrerad som byggnadsminne enligt
1960 års lag och skall bevaras orörd för
framtiden.
Från kyrkan i Lekvattnet följer man den
kraftigt stigande vägen mot sydväst ca 6
kilometer varifrån en enskild väg leder
västerut mot Lomstorp.
Framme vid den nordligaste spetsen av
sjön Lomsen leder en gångstig rakt
norrut 2 kilometer genom skogen upp till
gården.
När
man
kommer
fram
avtecknar sig mot himmelen de grå
byggnaderna: rökstugan, fähuset, logen,
stolpboden och bastun.
Under
detta
år
har
omfattande
renoveringsinsatser gjorts. Som mest har
fem personer deltagit i arbetet som
utförts av Wermlands byggnadsgille.
Eftersom det inte finns någon väg upp
till Ritamäki har stockar burits för hand
eller
fraktats
med
ett
gammalt
militärfordon.
Rökstugan
påminner
om
den
i
Kvarntorp, men är mindre och saknar
svenskstugan. Stugan är av den mindre
typen med bara en stor rökstuga och en
liten kåve med spis av vanlig modell.
Totalt kostar projektet 668 000 kronor.
90 procent finansieras via bidrag från
länstyrelsen, resten står hembygdsföreningen för.
Rökstugan domineras av den stora
rökugnen, där vid eldning röken vällde
fram
ur
ugnsöppningen
och
samlade sig under taket för att vid behov
släppas ut genom en öppning i taket.
Märkligt är att ugnen eldades på detta
sätt ännu till den sista ägarens
avflyttning 1964.
Hembygdsföreningen
uppskattar
att
omkring 2 000 personer besöker gården
då den har öppet från 1 juni till 31
augusti.
Någon kommer för att köpa sig kaffe och
frasiga våfflor, andra kommer för att slå
sig ner och njuta av naturen eller
vandrar förbi på 7-torpsleden som är en
vandringsled på ca 8,3 km, bland
minnen från bosättningar från 1600- till
2000-talet. Den ingår också i Finnskogsleden som sträcker sig in i Norge.
I övrigt upptas stugan av några få
möbler av äldre typ. Moderna inslag som
vattenledning och elektricitet m m
saknas helt.
Källa: Värmlands Folkblad
och Hembygdsförenings hemsida.
Även de övriga byggnaderna på tomten
är så gott som helt orörda och innehåller
gamla
husgeråd
och
redskap.
Samtliga byggnader är uppförda i
obehandlat timmer.
5
Tragisk mordgåta från Bufjället
Liket var enligt sägnen illa åtgånget då möss
och fåglar ätit av ansikte och händer.
Några Ängebäcksbor, troligen de som var
med vid fyndet av den döde Dalman, byggde
ett röse vari de reste en minnessten med
inskriptionen ”EKENS DÖD 16/12 1860”.
Att det var med respekt och vördnad som
människor passerade platsen vittnar de
mynt och stenar som förbipasserande offrat
på platsen.
Denna sed var också vanlig förr med
tanke på gengångare.
Idag går allfarvägen nästan 2 kilometer
från platsen och folk behöver inte längre
passera förbi här lika ofta som förr. Den som
nu lägger sin väg hit gör det nog endast för
att besöka minnesstenen, sitta en stund,
tänka till, filosofera och visa sin vördnad.
Platsen är lugn och fin med väldiga furor
runt omkring och går man ett litet stycke till
i västlig riktning har man en fascinerande
utsikt mot Norgeskogarna och Stora-Le
Foxen. En värdig inramning till en så tragisk
händelse.
I klart väder kan man sikta Linnekläppen,
för övrigt högsta punkten i Östfold fylke.
Vad hände då med ”Elgen”? Ja enligt
legenden skulle han ha lyckats fly till Norge
och levt hela sitt liv
i Fredrikshald,
nuvarande Halden. Han skulle ha arbetat
vid en linoljefabrik och detta skulle ha gett
honom svåra ögonskador.
Hur vet man då detta? Jo en ortsbo var
på besök i Halden många år senare och
träffade där en man som han tog för att vara
just ”Elgen”.
Han berättade för svensken att han var
från Holmedal och började fråga efter
människor han kände. Han berättade också
att han inte kunde återvända till hembygden
och när han dessutom inte ville uppge sitt
namn, började svensken att ana vem han
hade framför sig.
Hur kommer det sig att ”Elgen” blev
misstänkt från första början. Jo han var den
siste som sågs tillsammans med Dalman när
de gick i riktning mot Bufjället, han kunde
inte redogöra för vad som hänt Dalman, han
hade med sig Dalmans väska och dessutom
försvann han spårlöst från trakten.
Att
denna
händelse
blev
så
uppmärksammad av samtiden är inte så
svårt att förstå då det i skogsbygder som
denna är ytterst ovanligt med brott som kan
mäta sig med detta. VfV återger berättelsen
som var publicerad i ”Nordmarksbygden”
den 3 juni 2010.
Det berättas om två karlar från trakten
som varit över till Fredrikshald i Norge och
arbetat eller sålt varor, vilket är oklart. Den
ene hette Erik Gustaf
Dalman, kallad
”Eken” och var bror till Nordmarkens förste
läkare, Nils Dalman. Varför Dalman kallades
”Eken” är det ingen som vet.
Han skulle ha varit från Tomta i Struven,
Holmedal. Till yrket smed och låssmed och
som sådan skulle han ha utfört diverse
smidesarbeten till Trankils kyrka.
Den andre var Johannes Andersson Elg,
till yrket mjölnare. Båda två hemmahörande
i Holmedals socken. Den 16 december 1860
hade de två kommit tillbaka över gränsen,
passerat över Stora-Le Foxen och tagit in på
Västanholm i Trane. Här inhandlade de 20
skålpund kaffe samt 3 stop brännvin. Andra
versioner förtäljer att de här fick sig några
supar innan de fortsatte.
Sedan gick färden till soldaten Skomfeldt
på Kasen i Boda och här stannade de en
stund innan de i skymningen fortsatte
hemfärden upp över skogen. Meningen var
att de via Bufjället och Timmerdalen skulle
nå Ängebäck. Men de kom aldrig så långt för
mitt uppe på Bufjället, strax söder om
triangelpunkten på kartan, blir troligen
Dalman mördad av sin kamrat.
Samma natt kom ”Elgen” ner till ett torp
vid namn Skållås. Han verkade upprörd och
berättade att han gått vilse, vilket han
tydligen också gjort.
När sedan ”Elgen” nästa dag kom hem
utan sin kamrat så började man undra och
fråga.
När han dessutom vid förfrågan inte
kunde redogöra för vart Dalman tagit vägen
började man misstänka brott. Någon tyckte
sig till och med känna igen en läderväska
som ”Eken” varit ägare till.
En kväll några dagar senare hade en
bonde i Ängebäck sett en man gå västerut
mot skogen bärandes något som liknade en
väska. Enligt vittnet var det månsken denna
kväll och gestalten som skyndade fram över
gärdena i riktning mot skogen syntes därför
tydligt. Troligen var det mördaren som gick
tillbaka och lade väskan intill den döde
eftersom det nu börjat brännas för honom.
Därefter skulle han ha flytt mot Norge igen
för att aldrig mer återvända till hemorten.
I mars månad året därpå hittades den
döde som då hade legat 3 månader i skogen.
6
Vi är tillbaka med buss vid Cityterminalen kl.19.00.
Anmälan snarast till Helmy Friberg
telefon 36 60 22 eller 070-789 7433.
Antalet är begränsat.
VÄLKOMNA
Vi Gratulerar
13/11 Viola Hellström…………..….75 år
12/1
Anette Edman
Rasmussen………..…………60 år
28/1 Gunnar Brickner……..……. 85 år
14/2 Helmy Friberg………………. 80 år
16/2 Gerd Fransson……………
85 år
Ordförande Leila Sedvall
E-post [email protected]
WWW.hem.passagen.se/wermlandskoren/
Ett stort tack till VF för uppvaktningen
på min 85 årsdag.
Besök gärna vår hemsida
Matts ”Buddah” Lindgren
Bandyspelare i VIK 1948-1962
www.varmlandsforeningen.se
Dagskryssning med julbord
här kan du läsa mer om föreningen,
kommande program och de senaste
numren
av
tidningen
”Vi
från
Värmland”.
Vi samlas på Cityterminalen torsdagen
den 25 november klockan 9.45 för färd
med buss till Kapellskär.
På Rosella väntar julbordet klockan
12.00 med vin och öl (ej snaps, finns att
köpa). Efter julbordet finns möjlighet att
handla i Taxfreebutiken. Det finns även
underhållning med dans. Allt detta för
ett pris av 259 kronor.
Betalas in till vårt plusgiro 158011-7
senast 15 november.
Ansvarig för hemsidan är Christer Hård
af Segerstad telefon 08-796 97 99.
E-post [email protected]
7
Vi från Värmland
Organ för
Värmlandsföreningen i Stockholm
Luciafest
Söndagen den 12 december klockan 16.00
HSB-lokalen Ångermannagatan 180 Vällingby
Laxfilé med vitvinssås, pressad potatis, sallad bröd och smör.
Kaffe och kaka. Medtag dricka.
Avgift 150 kronor betalas till föreningens plusgiro 158011-7.
Bindande anmälan till Gudrun 37 85 53 eller Ingrid 37 08 64
senast den 5 december
Årsmöte
Lördagen den 26 februari klockan 16.00
HSB-lokalen Ångermannagatan 180 Vällingby.
Fläskfilé med portvinssås och champinjoner. Medtag dricka.
Avgift 150 kronor betalas till föreningens plusgiro 158011-7.
Bindande anmälan till Gudrun 37 85 53 eller Ingrid 370864
senast den 18 februari
8