Transcript Samråd som PDF - Överenskommelsen

»Hitta innovativa
lösningar«
»legitimerar vad idéburna alltid gjort«
»resurser för förverkligande behövs«
Anders Knape / SKL
Maria Larsson / Regeringen
Claes Becklin / Idéburna
Samråd
en skrift om Överenskommelsen inom det sociala området
Röster om
möjligheter,
hinder och
utmaningar
utgiven av överenskommelsen 2012
innehåll
ÖVERENSKOMMELSEN
Fyra år har
nu gått
Hösten 2008 fastställdes Överenskommelsen inom det sociala området av de tre parterna: regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt en stor grupp idéburna organisationer inom det sociala
området.
I själva Överenskommelsen framgår att den ska följas upp och
utvärderas kontinuerligt. Målet är att Överenskommelsen ska vara ett
levande dokument som inspirerar, både till att ta tillvara den idéburna
sektorns kompetens och till att utveckla förutsättningarna för de
idéburna organisationerna.
Arbetet har organiserats genom att parterna samverkar i den så
kallade Gemensamma arbetsgruppen som träffas ungefär en gång i
månaden. På mötena rapporterar parterna om arbetet med sina respektive åtgärdsplaner, och diskuterar gemensamma åtaganden. Ett
gemensamt åtagande är att göra överenskommelsen känd. Ett annat
är att stödja lokala initiativ till Överenskommelser. Gemensamma
arbetsgruppen följer också upp Överenskommelsens genomförande
och ansvarar för att utveckla innehållet.
Parterna har sedan starten varit överens om att kontinuerligt följa
upp och utvärdera åtaganden, åtgärder och resurser till den idéburna
sektorn, och att vart femte år följa upp principerna.
Med detta material vill därför den Gemensamma arbetsgruppen
ge några exempel på vad Överenskommelsen har inneburit för de
olika parterna. Vi vill visa på möjligheter och hinder för att genomföra Överenskommelser på lokal och regional nivå samt ge exempel
på utmaningar som parterna står inför.
Förhoppningen är att materialet ska ge en bild av vad Överenskommelsen fört med sig, och också inspirera alla engagerade inom
stat, kommuner, landsting, regioner och idéburna organisationer att
bidra med tankar och idéer till de kommande årens arbete.
kontakt &
Information
Publicerad av
Överenskommelsen, 2012
hemsida
overenskommelsen.se
adress
Överenskommelsen
Hornsgatan 24
118 82 Stockholm
Telefon
08-23 31 30
E-post
[email protected]
Texter
Sofia Modigh
Art direction &
Grafisk form
Pasadena Studio
pasadenastudio.se
Illustrationer
Annelie Carlström / Woo Agentur
anneliecarlstrom.se
Tryck
Sandvikens Tryckeri, 2012
Gemensamma arbetsgruppen
ISBN
978-91-974152-6-2
På overenskommelsen.se
kan du se allt material som
finns att beställa, kontaktuppgifter till oss som arbetar med överenskommelsen
och material från konferenser, semiarier och andra
aktiviteter vi anordnar.
4
6
8
9
10
13
14
16
17
18
Parterna
blickar framåt
Kommer
idédebatten
påverkas?
Tillsammans
mot hemlöshet
i Västerås
Dialog och
samverkan
är igång
Från ord
till handling
Treåriga
bidrag istället
för ettåriga
Förbättrade
relationer ger
jämbördiga
parter
Vad säger
politikerna?
För lite samarbete med
de idéburna
Med sikte på
framtiden
3
de tre parterna
de tre parterna
ÖVERENSKOMMELSEN
Anders Knape, Maria
Larsson och Claes
Becklin samtalar
Parterna
blickar
framåt
Tillsammans fick regeringen,
Sveriges Kommuner och
Landsting och de idéburna
organisationerna Överenskommelsen på plats 2008. Nu
blickar de tillbaka och framåt.
De konstaterar att fyra års
erfarenhet av samverkan och
samtal ger mersmak. Alla tre
parter ser fram emot det fortsatta arbetet.
Regeringens företrädare, barn- och äldreminister Maria Larsson, inleder:
– Jag är mycket nöjd med att vi fick
Överenskommelsen på plats. Det är viktigt
4
att vi har principer för hur samverkan mellan
staten, SKL och de idéburna ska ske. Principerna säkerställer att vi som stat respekterar
de idéburna organisationernas särskilda roll
som både opinionsbildare och utförare av
socialt arbete.
– Som jag ser det är utmaningen att hela
tiden gå från ord till handling. Nu, med lite
perspektiv, konstaterar jag att det tas nya
initiativ till samverkan hela tiden och därmed
händer det också mycket, säger Claes Becklin som är ordförande i samordningsgruppen
för de idéburna organisationerna.
Sveriges kommuner och landstings ordförande, Anders Knape, menar att:
– Överenskommelsen bidrar till att synliggöra idéburna organisationer. Allt fler kommuner, landsting och regioner uppmärksammar civilsamhällets organisationer. De ser
dem som strategiskt viktiga aktörer som de
på olika sätt vill stöd»Det handlar
ja, samarbeta med
om att bejaka
och sluta överenskommelser, avtal och och ge utpartnerskap med.
rymme åt nya
Maria Larsson
idéer som
fyller i:
– Överenskomkan bidra till
melsen är också
innovativa
viktig för att den lelösningar i
gitimerar det sociala
arbete som idéburna
välfärden!«
organisationer alltid
Anders knape
gjort, som ett
Ordförande,
komplement till de
SKL
offentliga välfärdssystemen, men som
tidigare inte värdesatts.
– För oss idéburna är det viktigt att hålla
kvar de principiella och praktiska frågorna
högt på den politiska agendan. Vi ser
Överenskommelsen
som ett politiskt
arbete och vill därför
inte att frågorna
bara trycks ner på
tjänstemän och förvaltningar, fortsätter
Claes Becklin.
– Samverkan
och konkret
samarbete hittar
Maria larsson
ständigt nya forBarn- och äldremer. Det handlar
minister
om att bejaka
och ge utrymme
åt nya idéer som kan bidra till innovativa
lösningar i välfärden! Det handlar om
socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara
»Överenskommelsen är
också viktig
för att den
legitimerar det
sociala arbete
som idéburna
organisationer
alltid gjort.«
lösningar för välfär»För oss
den, där utvecklingsidéburna är
kraften ligger just i
att vi samverkar över det viktigt att
sektorsgränserna,
hålla kvar de
säger Anders Knape.
principiella
– Min förhoppning
är att den nationella
och praktiska
Överenskommelsen
frågorna högt
fungerar som en
på den politisinspiration lokalt
och regionalt. Det
ka agendan.«
är minst lika viktigt
claes becklin
att hitta former för
Ordförande, samsamverkan med de
ordningsgruppen
idéburna organisationerna i kommuner
och landsting, menar Maria Larsson som har
siktet inställt på fortsatt arbete med Överenskommelsen.
– En slutsats som vi idéburna dragit är
att det krävs politiskt avdelade resurser till
genomförande av t ex projekt som syftar till
att omsätta Överenskommelsen i praktiken.
Skulle vi, med de erfarenheter vi har nu, göra
om processen med Överenskommelsen
skulle vi stenhårt kräva resurser för förverkligandet av projekten, avslutar Claes Becklin
med en ögonblinkning till sina samarbetspartners.
5
marta reuter
Kommer
idédebatten
påverkas?
Överenskommelsen i Sverige kan ses som en del av en internationell trend. England var banbrytande som redan 1998 slöt
ett avtal mellan staten och det civila samhällets organisationer.
Därefter har bland annat Frankrike, Kanada, Australien, Danmark
och de baltiska länderna följt i Englands spår.
– Den här typen av överenskommelser kal�dominerande roll inom det välfärdspolitiska
las på forskarspråk ”government-voluntary
området, förklarar Marta.
sector compacts” och de fokuserar vanligen
I sin artikel beskriver Marta Reuter att man
på principer för samverkan, tänkta roller, skyl- kan läsa Överenskommelsen på flera sätt.
digheter och hur överläggningar och samråd
Man kan läsa den som att det som i praktiken
ska ske, berättar Marta Reuter, statsvetare
förenar de tre parterna är deras intresse av
vid Stockholms universitet med doktorsatt legitimera de ideella organisationerexamen från Humboldtuniversitetet i Berlin.
nas närvaro på välfärdsarenan, och deras
Marta Reuter har bidragit med en artikel om
funktion som utförare. En betydande del av
Överenskommelsen i boken Civilsamhället i
texten i Överenskommelsen handlar om just
samhällskontraktet.
de idéburna organisationerna. Det är de som
– Det finns likheter men också olikheter i
ska ha större utrymme, uppmärksamhet och
överenskommelserna eftersom de anpassas
erkännande i samhället.
efter det samhälle de ska gälla i, men det går
– Det framgår ganska klart av Överensatt hitta spår från den ursprungkommelsens text att regeringen
»Det går att
liga engelska överenskommelsen
är den part som är mest mån
även i den svenska Överenskomhitta spår från om att lyfta fram de idéburna
melsen, vilket t ex Håkan Johansden ursprung- aktörernas roll som utförare av
son, docent i socialt arbete vid
välfärdstjänster. Den idéburna
liga engelska
Socialhögskolan i Lund, skrivit
partens inställning däremot
om, fortsätter Marta Reuter.
skulle på basis av texten kunna
överenskomAtt Överenskommelsen
karaktäriseras som kluven och
melsen även
handlar just om det sociala och
ambivalent, säger Marta.
i den svenska
välfärdspolitiska området är
Marta Reuter konstaterar att
speciellt, menar Marta.
Överenskomtexten i Överenskommelsen inte
– Till skillnad från de idéburna
melsen.«
är så konkret att den förändrar
organisationerna i andra länder
Marta reuter
något direkt. Att den inte styr
med överenskommelser har inte
Statsvetare, Stockgenom att föreskriva några
de idéburna organisationerna
holms universitet
specifika handlingar. I sin artikel
i Sverige traditionellt haft en
6
ÖVERENSKOMMELSEN
skriver hon att Överenskommelsen istället
styr indirekt, genom att förändra vår bild av
vad civilsamhället är eller kan vara. Genom
sin politiska tyngd ger dokumentet legitimitet åt en särskild sorts ideell verksamhet –
det frivilliga sociala arbetet.
– Överenskommelsen bekräftar den gamla
modellen ”demokrati och samhällsförändring
genom politiskt arbete” samtidigt som den
river upp statens monopol på välfärdsproduktion. Just nu samexisterar två olika modeller sida vid sida i Överenskommelsen. En
traditionell skandinavisk modell, och en mer
liberal modell inspirerad av den anglosaxiska
traditionen. Är budskapet mellan raderna att
dessa två modeller, som av många ses som
varandras motsatser, kan och bör samexistera utan större konflikter? frågar Marta med
en glimt i ögat.
– Jag menar att demokratipratet i Överenskommelsen kan ses som ett slags smörjmedel för att man ska lyckas lyfta fram den
mer svårsmälta frågan om välfärdsproduktion i ljuset. På så vis flyttar man gränserna
för vad man kan och inte kan säga i den offentliga debatten om det civila samhället och
dess organisationer.
Enligt Marta Reuters analys i artikeln pågår
en transformation av synen på civilsamhället
och dess organisationer. Transformationen
innebär en långsam förskjutning i liberal anglosaxisk riktning. I den ingår att välfärdstjänster inte bara utförs av offentlig sektor, och
att de idéburna organisationernas opinionsbildande röst kanske inte längre kommer att
vara deras främsta funktion.
– Även om vi idag har två modeller sida
vid sida kan man fråga sig hur en text som
Överenskommelsen kommer ha påverkat
idédebatten om fem, tio eller tjugo år. Dagens formuleringar kan ses som ett uttryck
för en politisk vilja till förändring av relationen mellan staten och det civila samhället
generellt, och mellan parterna inom det
välfärdspolitiska området specifikt, avslutar
Marta.
marta reuter
»Demokratipratet kan
ses som ett
smörjmedel
för att man
ska lyckas
lyfta fram den
mer svårsmälta frågan
om välfärdsproduktion i
ljuset.«
marta reuter
Statsvetare, Stockholms universitet
7
david sundén
Tillsammans mot
hemlöshet
i Västerås
David Sundén, direktor, på
stadsmissionen i Västerås är
mycket nöjd över det partnerskap om dagverksamheten
för vuxna som stadsmissionen
kommit överens med kommunen om. Långsiktighet, flexibilitet utifrån målgruppens behov,
och jämlikhet parterna emellan
är några av skälen som låg till
grund för partnerskapet.
David Sundén har länge varit engagerad i
idéburna organisationer. Först som förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga,
och senare bland annat som ordförande för
Ideell Arena. Han är numer bosatt i Västerås,
och har varit en av de drivande personerna i
arbetet med att bygga upp en helt ny stadsmission.
– Västerås stadsmission finns till för människor i Västerås stad som behöver hjälp
och stöd att hitta sin egen motivation och
8
anna-karin berglund
ÖVERENSKOMMELSEN
kraft, för att kunna påverka och förändra sin
livssituation. Det kan handla om hemlöshet,
missbruksproblematik, psykisk ohälsa, kriminalitet, ungdomar i utsatthet och riskmiljöer
med mera, berättar David.
–Verksamheterna för människor i hemlöshet drivs av Västerås stadsmission i ett
partnerskap med Västerås stad. Till denna
verksamhet kan människor komma oavsett
livssituation. Besökarna kan t ex samtala med
personal, köpa lunch, få sina kläder tvättade, sköta sin hygien och vila. I samarbete
med Västerås stad och landstinget finns i
dagverksamheten bland annat också en sjukvårdsmottagning för hemlösa där besökarna
får hjälp med basal sjukvård av sjuksköterska
och läkare, förklarar David Sundén.
– För vår del var partnerskapet en nödvändighet. Vi hade som idéburen organisation
ingen möjlighet att själva helt finansiera verksamheten, och även hemlösa i Västerås ska
ha rätt till stöd och omsorg. Vår verksamhet
har dessutom en kvalitativ fördel, vi vinner
våra besökares förtroende just för att vi inte
är en myndighet, berättar David.
– Ytterligare en fördel är att vi bedriver
annan verksamhet som utgör en möjlighet
till arbete och stöd även för deltagarna i
dagverksamheten. I dagsläget har vi bl a två
second hand-butiker, ett ungdomsteam och
vi erbjuder samtal genom Talk2me.
– Egentligen borde man inte behöva
kämpa så hårt som vi fick göra för att nå fram
till ett partnerskap med kommunen. Men det
kommunala regelverket är väldigt komplext,
och kräver juridisk kompetens på högsta
nivå. Varken tjänstemän eller politiker vill ju
göra fel, det förstår jag, men under tiden kan
människor fara illa, säger David engagerat.
»Vår verksamhet har
en kvalitativ
fördel, vi
vinner våra
besökares
förtroende
just för att
vi inte är en
myndighet.«
david sundén
Stadsmissionen,
Västerås
Dialog och
samverkan
är igång
Överenskommelsen har funnits sedan hösten 2008. Flera
kommuner och en region har i
samverkan med lokala idéburna organisationer genomfört
dialogprocesser och tagit fram
överenskommelser. Ytterligare
landsting och regioner är på
gång.
Anna-Karin Berglund, som arbetar som
projektledare på avdelningen för ekonomi
och styrning på Sveriges Kommuner och
Landsting, är med i Gemensamma arbetsgruppen nationellt.
– Vi i Gemensamma arbetsgruppen har
ansvar för uppföljningsarbetet, både löpande
månad för månad och långsiktigt. Överenskommelsen på nationell nivå har visat sig
vara en inspirationskälla. Vi ser att fler kommuner, landsting och regioner kommer igång
med omfattande dialogprocesser tillsammans med idéburna organisationer, nätverk,
sociala entreprenörer och sociala företag,
berättar Anna-Karin Berglund.
– Dialogprocesserna leder ofta fram till
en överenskommelse. Det är inte alltid själva
dokumentet som är viktigast utan det är vägen dit. Samtalen och möjligheten att bygga
goda relationer värderas högt. Det framgår
av den utvärdering av lokala överenskommelser som tagits fram, fortsätter AnnaKarin.
– Det jag har lärt mig är att det tar tid att
bygga samverkan och relationer. Därför krävs
tålamod hos alla deltagare. Jag kan också
konstatera att i dialogen är det viktigt att
alla parter är öppna med hur man tänker och
känner, och att man är beredd att ta in nya
perspektiv och lösningar.
– Gemensamma arbetsgruppen är ense
om att målet inte är att alla ska ha en lokal
eller regional överenskommelse. Målet är att
man ska utveckla goda relationer, och på så
sätt skapa riktigt bra samverkan mellan det
offentliga och de idéburna, säger Anna-Karin.
– Om man vill bygga förtroende är det
viktigt att vara respektfull inför varandras
olika uppdrag. Det är bra att lyssna uppmärksamt och försöka förstå den andres synsätt.
Ju bättre vi lär känna varandra desto fler
tillfällen uppstår där vi ser möjligheter och
lösningar, avslutar Anna-Karin Berglund.
»I dialogen
är det viktigt
att alla parter
är öppna, och
att man är
beredd att ta
in nya perspektiv och
lösningar.«
anna-karin
berglund
Projektledare, SKL
9
de tre parterna
Från ord till
handling – ett
framgångsrikt
gemensamt
resultat
I arbetet med Överenskommelsen har respektive part deltagit
och bidragit utifrån de egna förutsättningarna. De tre parterna
i den nationella Överenskommelsen tog för ett år sedan på sig
delvis nya åtaganden. Nu har de redovisat vad de gjort för att
uppfylla sina åtaganden.
SKL
Nätverk höjer
kunskapsnivån
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,
tog på sig att bidra till att göra Överenskommelsen mer känd inom kommuner, landsting och regioner. SKL åtog sig också att
synliggöra betydelsen av stöd till samverkan
och dialog som rör socialt, ekonomiskt och
ekologiskt hållbar utveckling på lokal och
regional nivå. Vidare åtog de sig att bidra
till att lokala, regionala och internationella
erfarenheter av dialog och överenskommelser skulle spridas till kommuner, landsting
och regioner.
Åtagandena inom ramen för Överenskommelsen genomförs bland annat via
satsningen Samspel med civilsamhället, och
inom SKL:s sakfrågeområden. En viktig del
av arbetet har varit att förmedla informa-
10
de tre parterna
ÖVERENSKOMMELSEN
tion. På alla arrangemang som berör dialog
och samverkan med civilsamhället har SKL
presenterat Överenskommelsen.
Sprida och synliggöra
SKL har under året genomfört seminarier
för att ytterligare synliggöra betydelsen av
samverkan och erfarenhetsutbyte. I januari
genomfördes t ex ett seminarium för frivilligsamordnare, och i november ett seminarium
med rubriken ”Fler idéburna leverantörer av
vård och omsorgstjänster”.
Ytterligare insatser som bidragit till att
skapa kännedom om Överenskommelsen
är seminariet ”Civilsamhället och den nya
samhällsstyrningen” som genomfördes i
Västra Götaland den 29 mars, och en nationell lärkonferens som genomfördes som ett
samarbete mellan alla parter i december i
Göteborg.
SKL:s avdelning för vård och omsorg har
bidragit till att uppfylla åtagandena genom
att initiera ett samarbete inom områdena
hälso- och sjukvård
och socialtjänst.
Utgångspunkten är
att idéburna organisationer har kunskap
och erfarenheter som
måste tas tillvara för
att utveckla kvaliteten och effektiviteten
i den verksamhet
som bedrivs av kommuner, landsting och
regioner.
»SKL har
under året
genomfört
seminarier för
att synliggöra
betydelsen
av samverkan
och erfarenhetsutbyte.«
Nätverk som metod
Inom SKL finns nätverk som syftar till att
stödja kommuner, landsting och regioner
som vill utveckla sitt samarbete med civilsamhällets organisationer. Inom nätverken sker ett kontinuerligt lärande genom
föreläsningar, studiebesök och gemensamt
utvecklingsarbete av metoder.
Stöd till andra aktörer
SKL har aktivt medverkat och stöttat andra
aktörers nationella satsningar som berör
dialog och samverkan med civilsamhället
och dess organisationer. Stöd för fler och
växande sociala företag, och SCB:s arbete
med statistik för det civila samhällets organisationer, är exempel på satsningar som SKL
har stöttat.
REGERINGEN
Principerna har
väglett regeringen
Regeringen har, för att förverkliga sina
åtaganden, satt in Överenskommelsen i sitt
bredare arbete med politiken för det civila
samhället.
Självständighet och dialog
Regeringen åtog sig för fyra år sedan att
stärka erkännandet av de idéburna organisationernas roll som röstbärare och opinionsbildare samt att stärka respekten för organisationernas egenvärde.
För att uppfylla åtagandet har regeringen
bl a beslutat om en ny förordning om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala
området. Regeringen har också genomfört
en enkätstudie som visar att 82 procent
av de statliga bidragen ses som organisa-
tions- och verksamhetsstöd, och inte som
projektstöd, vilket är en utveckling i önskad
riktning. Dessutom har en skattereduktion för
penninggåvor till vissa idéburna organisationer införts.
Gemensamma forum
En metod som regeringen använt för att öka
dialogen, öppenheten och insynen är att
bilda gemensamma forum. Det så kallade
partsgemensamma forumet är ett exempel
på en grupp vars uppgift är att diskutera
generella förutsättningar för de idéburna
organisationerna. Liknande gemensamma
forum har bildats, t ex ANDT-rådet, Välfärdsutvecklingsrådet och Dialogforum för
föräldrastöd. Regeringen konstaterar att
1 400 idéburna organisationer bjudits in att
svara på remisser, att 80 fasta gemensamma
forum har etablerats, och att dessa haft cirka
300 möten.
Öppna jämförelser
När det gäller principen om kvalitet har
regeringen dels satsat på forskning, dels
fortsatt utvecklingsarbetet med Statistiska
centralbyrån för att få fram ändamålsenlig
statistik. Den åtgärd som främst belyser
kvalitetsfrågan är de öppna jämförelser som
utvecklats inom socialtjänsten och hälso- och
sjukvården.
Nya myndighetsuppdrag
Regeringen har också åtagit sig att verka för
att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i organisationer,
och att utföra frivilligt arbete. Regeringen ska
dessutom verka för att fri konkurrens råder
så att de idéburna organisationerna kan
konkurrera på likvärdiga villkor med andra
aktörer inom socialtjänsten och hälso- och
sjukvården. Därför har myndigheten för
tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
fått i uppdrag att
rapportera och
»Regeringen
bedöma utveckhar beslutat
lingen av mångfald
om en ny
och entreprenörskap
förordning om inom hälso- och
sjukvården, äldrestatsbidrag till omsorgen och övrig
socialtjänst. Konkurvissa organirensverket har fått
sationer inom
i uppdrag att följa
det sociala
upp och utvärdera
konkurrensförhållanområdet.«
dena i kommunernas valfrihetssystem. Även
Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Socialstyrelsen har fått olika
uppdrag av regeringen för att åtagandena
ska uppfyllas.
Regeringen har tillsatt en utredning som
ska analysera och utvärdera effekterna av
införandet av lagen om valfrihetssystem,
förkortad LOV. I uppdraget ingår att identifiera och analysera de problem som idéburna
organisationer har för att kunna konkurrera
på marknaden.
DE IDÉBURNA
De idéburna
arbetar ihop
Grunden för att de idéburna organisationerna, åren efter millennieskiftet, tog initiativet
till de processer som ledde fram till den
sociala nationella överenskommelsen var
uppfattningen att de tillsammans utgjorde
en viktig kraft i samhället, som trots det var
osynlig i det politiska samtalet.
De idéburna organisationerna är egentligen inte en part utan en stor grupp organisationer med olikheter i både uppdrag och
arbetsformer. Ett 60-tal organisationer har
skrivit under den nationella Överenskommelsen och 45 av organisationerna har utsett en
gemensam samordningsgrupp för att kunna
arbeta med de idéburnas åtaganden på ett
bra sätt.
Tillsammans har organisationerna i samordningsgruppen pekat på tre områden att
starta sitt utvecklingsarbete kring: kvalitetsfrågor (hur mäta och utveckla så att den
ideella särarten bibehålls), offentlignära frivilligarbete (hur se till att det frivilliga arbetet
som utförs nära skola, vård och omsorg inte
ersätter offentligt ansvar), och ett näringspolitiskt program (hur omfattas idéburet
företagande av näringspolitiken). Dessvärre
har ingen offentlig finansiering av dessa
gemensamma projekt ännu kunnat säkras.
Arbetet med detta går vidare!
ser, i seminarier och
under evenemang
på lokal, regional,
nationell och internationell nivå.
»De idéburnas
huvudsakliga
åtagande är
att sprida
kunskap om
civilsamhällets betydelse
och Överenskommelsen.«
Ett omfattande
idéburet arbete
De idéburna har
dessutom drivit,
stöttat och utbildat
kring regionala och
lokala processer. De
har bildat opinion
i olika gemensamma frågor och ökat de
idéburnas sociala företagande via projekt.
Dessutom har de deltagit i en mängd referensgrupper.
Utöver detta har de idéburna fört dialogsamtal om Överenskommelsen inom politiken på alla nivåer, bland annat i möte med
näringsminister Annie Lööf, för att integrera
sitt perspektiv i många sakfrågeområden.
Vidare har kompetensutvecklingsprojekt och
metoder för att visa ekonomisk, social och
miljömässig samhällsnytta, kvalitetssäkring
och kvalitetsutveckling bedrivits.
omfördela resurserna
Organisationerna har under året verkat för
att omfördela resurserna inom kansliet i en
riktning där mer av det praktiska arbetet
kring Överenskommelsen kan genomföras
av organisationerna och där kansliet får en
mer stödjande roll. Detta ligger till grund för
de idéburnas arbete med den verksamhetsplan som de tre parterna nu arbetar med
inför 2013. Detta hänger också samman med
ett ökande intresse för Överenskommelsen
som verktyg för förändring och samhällsutveckling som vi kan se i kommuner, regioner, landsting och organisationer runt om
i landet. Det är bara via dessa aktörer som
Överenskommelsen och denna form av samhällsutveckling kan nå ut brett.
1 000-tals möten
Utöver dessa tre projekt är de idéburna
organisationernas huvudsakliga åtagande i
Överenskommelsen att sprida kunskap om
civilsamhällets betydelse och Överenskommelsen. Detta har de idéburna samtalat och
informerat om på tusentals möten, konferen-
11
ludvig sandberg
»Jag tror
att många
underskattar
betydelsen av
processerna
kring Överenskommelser
nationellt,
regionalt
och lokalt, «
ÖVERENSKOMMELSEN
Treåriga
bidrag
istället för
ettåriga
ludvig
sandberg
Forum – idéburna
organisationer med
social inriktning
Ludvig Sandberg arbetar på
Forum. Han är en av de personer som varit med i hela
processen med den nationella
Överenskommelsen. Han är
också en av dem som engagerat sig för att få till stånd lokala
överenskommelser. I Uppsala
är han processledare för framtagandet av en överenskommelse, och han har nära följt
arbetet i flera kommuner och
regioner.
– Jag tror att många underskattar betydelsen av processerna kring överenskommelser
nationellt, regionalt och lokalt, inleder Ludvig
Sandberg.
– En lokal överenskommelse kan t ex
leda till ett partnerskap mellan kommunen
och föreningslivet där båda parter vinner
på kontinuitet, tillit och långsiktighet. En
12
ludvig sandberg
– Jag har hört den invändningen, men
förening som vill starta ett boende, en daglig
jag brukar fråga: Vilken situation ger bäst
verksamhet med personal, eller en föreningsförutsättningar för ett fritt föreningsliv? Är
gård får bättre förutsättningar om de inte
det en situation med gemensamma principer,
hänvisas till ettåriga projektbidrag. Kommuarenor och samtal med det offentliga, eller en
nen får med ett längre perspektiv stabilitet i
situation utan dessa? Jag hävdar med, säger
sitt utbud av verksamheter för medborgarna,
Ludvig.
berättar Ludvig.
– Jag har också hört att arbete med
De senaste tio åren har stiftelser inte delat
överenskommelser gör att de olika parterna
ut medel till idéburna organisationer i lika
kommer för nära varandra. Jag
stor omfattning som tidigare.
menar att den risken torde vara
Skälet är att en myndighet tolkat
»Partnerskap
större utan ett strategiskt partett begrepp i skattelagstiftninginnebär att
nerskap där självständighet och
en på ett annat sätt än staten
oberoende är en av grundpelarna,
gjort tidigare. För att inte riskera
kommunen
att bli inkomstbeskattade har
eller regionen fortsätter Ludvig.
Vad har då blivit skillnaden i
stiftelserna hållit igen utdelbygger en
de kommuner som arbetat fram
ningarna. Frågan har engagerat
överenskommelser? Exempelvis
många, och tagits upp under
långsiktig
har de båda storstäderna Stockarbetet med överenskommelsen.
relation med
holm och Göteborg tagit fram
– Nu, till slut, verkar vi gå i mål
en förening
lokala överenskommelser liksom
med frågan, och många förenäven Örebro och Botkyrka.
ingar kan förhoppningsvis återiistället för att
– En konkret skillnad är de
gen få stöd av stiftelser för att
köpa tjänster.« partnerskap som nu arbetas fram
genomföra sin verksamhet. Utan
ludvid
på flera håll, t ex i Västerås och
den nationella Överenskommelsandberg
på Gotland. Partnerskap innebär
sen i ryggen hade dialogen med
Forum – idéburna
att kommunen eller regionen
staten om detta varit mycket
organisationer med
bygger en långsiktig relation med
svårare, kanske till och med
social inriktning
en förening istället för att köpa
omöjlig, fortsätter Ludvig.
tjänster. En fördel är att föreningen får möjlighet att utveckla sin verksamhet
Den nationella Överenskommelsen byglångsiktigt. En annan fördel är att kommunen
ger på sex principer – Självständighet och
oberoende, Dialog, Öppenhet och insyn, Kva- eller regionen får möjlighet att erbjuda sina
medborgare metoder eller andra arbetssätt
litet, Långsiktighet och Mångfald – som ska
än t ex kommunens egna genom partnergenomsyra samverkan mellan den offentliga
skapen som inte hade kommit till stånd utan
sektorn och den idéburna sektorn.
överenskommelserna.
– Redan själva processen med att ta fram
en lokal överenskommelse brukar visa beho– Det bästa för samhället är om de idéburna
vet av principerna. Det är trots allt två skilda
organisationernas engagemang och idéer kan
världar, den idéburna och den offentliga.
stärkas samtidigt som de offentliga aktörerna
Parterna går in i en process utifrån sin vardag
är starka i sina roller. Då kan vi tillsammans
och tvingas ibland stanna upp för att förstå
möta de sociala och ekologiska utmaningar
att den andra parten inte tänker på samma
som framtiden, enligt prognoserna, kommer
sätt.
ställa oss inför, avslutar Ludvig Sandberg.
Den nationella Överenskommelsen omfattar både frågor om demokrati och socialt
arbete. En del menar att dokumentet därmed
spretar åt två olika håll.
– Jag menar att det inte spretar åt olika
håll utan att demokrati och socialt arbete
förutsätter varandra, svarar Ludvig.
En kritik som förts fram mot överenskommelsen är att föreningslivet ska vara en
frizon som inte ska regleras. Att varje form
av överenskommelse innebär att friheten
beskärs.
13
marie nordfeldt
Förbättrade
relationer ger
jämbördiga
parter
Socialdepartementets del även finns
ett tydligt intresse
kopplat till en ökad
mångfald av aktörer
inom den sociala
välfärden.
Ett missnöje från representanter för de
idéburna organisationerna återkommer i
intervjuerna. De önskar att resurser för implementering av Överenskommelsen hade följt
av initiativet att skapa den.
Större genomslag önskas
I studien har också en enkätundersökning
ingått. En övervikt av dem som svarat efter
tre år är inte nöjda med det genomslag som
Överenskommelsen fått. Efter första året var
de flesta nöjda. Samtidigt påpekas av flera
att Överenskommelsen fortfarande är i sin
linda. De hinder som anges som skäl till att
Överenskommelsen inte fått större genomslag är okunskap, ointresse och tidsbrist.
Förändrade relationer
Enkätundersökningen i studien visar att en
majoritet av dem som svarat anser att Överenskommelsen lett till att relationerna mellan
regeringen och de idéburna organisationerna
har förändrats. Olika företrädare för de idéburna tycker att det finns en ökad insikt om
att samhället är beroende av ideellt arbete
Marie Nordfeldt, docent vid Ersta Sköndal Högskola, har tillsamt att idéburna organisationers betydelse
sammans med Karin Gavelin, doktorand, genomfört en studie
för samhället fått ett erkännande.
– I vår studie säger flera intervjupersoner
med syftet att diskutera Överenskommelsens genomslag från
att relationerna mellan de idéburna organisastarten 2008 till våren 2012.
tionerna och regeringen har förändrats. Det
är självklart svårt att härleda förändringen till
Överenskommelsen upplevs som
metod lokalt och regionalt för att arbeta med
Överenskommelsen eftersom den kan bero
en framgång
medborgardialog.
på en allmän utveckling, men det är även
Forskarna bakom studien har bland annat
svårt att utesluta att Överenskommelsen kan
genomfört intervjuer med representanter för
Parternas åtgärdsplaner
ha haft betydelse, berättar Marie vidare.
parterna, dels efter ett år, dels efter tre år. Ge- En del i genomförandet av ÖverenskomFöreträdare för Regeringskansliet menar
nom de senare intervjuerna kan nu mönster
melsen har varit att respektive part har haft
att den tydligaste konkreta effekten av
och förändringar redovisas.
sin egen åtgärdsplan. Sammantaget har parÖverenskommelsen är att Regeringskansliet
– I stort sett bekräftar intervjuerna år tre
terna enligt studien genomfört det mesta i
inrättat en interdepartemental arbetsgrupp
den positiva inställning till Överenskommelsina åtgärdsplaner trots att förutsättningarna
för uppföljning av politiken för det civila samsen som framkom i intervjuerna efter första
för parterna är väldigt olika.
hället. Både Utbildningsdeparteåret. Många av intervjupersonerna från de
– De idéburna organisationermentet och Socialdepartementet
»De idéburna
idéburna organisationerna är överens om att
na har t ex utvecklat ett samlat
anger att man utökat dialogen
dokumentet är lyckat, och det faktum att det
har uvecklat
program med näringspolitiska
med det civila samhället, att fler
kom till är en framgång i sig, berättar Marie
insatser för att stimulera tillväxt
samråd sker nu än tidigare.
insatser för
Nordfeldt.
och utveckling av idéburet föreEn annan positiv aspekt av
att stimulera
Representanter för Regeringskansliet
tagande inom det sociala områÖverenskommelsen är att relabeskriver Överenskommelsen som ett aktivt
det. Regeringen har bland annat
tionerna upplevs ha förändrats i
utveckling av
verktyg under utveckling och spridning.
infört en ny förordning om statsidéburet före- riktning mot att parterna blir mer
Någon intervjuperson menar att Överensbidrag till vissa organisationer
jämbördiga.
tagande.«
kommelsen ger organisationerna en större
inom det sociala området. SKL
stolthet och medvetenhet i sitt förhållningsi sin tur har vid samtliga SKL:s
Hinder på vägen
marie
sätt till den offentliga sektorn.
aktiviteter som berör dialog och
En brist som tas upp av flera
nordfeldt
Företrädare för Sveriges Kommuner och
samverkan med civilsamhället
företrädare för idéburna orgaDocent vid Ersta
Landsting lyfter framför allt fram Överenspresenterat Överenskommelsen,
nisationer, och som också togs
Sköndal Högskola
kommelsens användbarhet som en enkel
fortsätter Nordfeldt.
upp i den första studien är att
14
marie nordfeldt
ÖVERENSKOMMELSEN
» I vår studie
säger flera
intervjupersoner att
relationerna
mellan de idéburna och
regeringen har
förändrats.«
Dialogen
i centrum
– Både bland de
öppna svaren i enkäten och intervjuerna
marie
är det framför allt
nordfeldt
dialogprincipen
Docent vid Ersta
som lyfts fram som
Sköndal Högskola
mycket viktig av
både företrädare för
de idéburna organisationerna och företrädare för myndigheter, Regeringskansliet och
SKL. Fortsatt dialog och öppenhet ses som
mycket väsentligt, avslutar Marie.
De idéburna är ivriga och
angelägna
Studien visar också att det finns olika förväntningar på hur snabbt genomförandet av
Överenskommelsen bör gå.
En tydlig skillnad framträder mellan
parterna – representanter för de idéburna
organisationerna är i högre grad kritiska och
tycker att det tagit för lång tid, medan representanter för Regeringskansliet och Sveriges
Kommuner och Landsting menar att dessa
förändringsprocesser tar lång tid och måste
få ta det. De anser därmed att Överenskommelsen har fått så stort genomslag som man
kan förvänta sig utifrån de förutsättningar
som finns.
Näringsdepartementet inte varit delaktigt i
arbetet med Överenskommelsen.
I enkäten ställdes en fråga om Överenskommelsen gynnar vissa organisationer.
När det gäller svaren på vilka som gynnas
så lyfts återkommande stora organisationer fram samt organisationer som säljer
tjänster. Organisationer med mer fokus på
röstbärande verksamhet har svårare att få
ut något, och har heller inte engagerat sig
så mycket. Resursskäl anses vara anledningen till att små organisationer har svårt
att delta.
– De resultat som framkommer i intervjuerna är motsägelsefulla när det gäller
demokrati kontra ökad mångfald i välfärden.
I intervjuerna framförs viss kritik mot det som
upplevs som en påtvingad uppdelning mellan ”röst” och ”service”, där många organisationer upplever sig vara både och, berättar
Marie Nordfeldt vidare.
Av studien framkommer också att Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet skiljer sig åt i fokus. För Utbildningsdepartementets del handlar det främst om
ökat samråd i olika sakfrågor medan det för
15
enkät
rapport
ÖVERENSKOMMELSEN
Vad säger
politikerna?
För lite
samarbete
med de
idéburna
»Från konkurrensmodellen
kommer också
kundbegreppet, att medborgaren ses
som en kund
hos t ex kommunen.«
lars
bryntesson
Kommunpolitiker,
Sigtuna
Sedan 2008 har parterna spridit information om Överenskommelsen till kommuner,
landsting och regioner. Flera
politiker har drivit på lokalt och
regionalt för att skapa motsvarade dialogprocesser och
dokument. Några av dem delar
här med sig av sina tankar om
arbetet.
Jan-Olov Häggström
Kommunpolitiker i Örnsköldsvik
– Vi har en dialog med brukarorganisationerna. Dessutom har vi ett handikappråd och
ett kommunalt pensionärsråd. De är formellt
organiserade strukturer, berättar Jan-Olov
Häggström, Socialdemokrat och ordförande
i Humanistiska nämnden i Örnsköldsviks
kommun.
– Förutom de formella strukturerna försöker vi ha en fortlöpande dialog med t ex
RSMH, FMN, Kvinnojouren, IOGT-NTO inom
det sociala området, fortsätter Jan–Olov.
– Vi har gett Kultur- och Fritidsnämnden
i uppdrag att arbeta vidare med frågan om
dialog och en eventuell överenskommelse.
Det tror jag blir bra, avslutar Jan Olov Häggström.
16
Ebba Busch
Helene Öberg
Kommunpolitiker i Uppsala
Landstingspolitiker i Stockholm
– Vi tycker de idéburna organisationerna är
– Miljöpartiet har tagit initiativ till en överoerhört viktiga. De kan bidra med något som
enskommelse i Stockholms landsting genom
myndigheter inte kan. De kan nå en viss målatt lägga en skrivelse, och genom att uppgrupp, de kan ha ett annorlunda arbetssätt
vakta finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl
eller erbjuda en kulturell gemenskap. Genom
i frågan. Vi är positiva och hoppas att den
att fånga ett särskilt intresse eller utveckla
kan bli av, berättar Helene Öberg, Hälso- och
idéer skapar de engagemang eller erbjuder
sjukvårdspolitisk talesperson för Miljöpartiet i
en meningsfull tillvaro för många, säger Ebba
Stockholms landsting.
Busch, Kristdemokraternas kommunalråd i
– Som landstingspolitiker ser jag vad
Uppsala.
föreningslivet tillför t ex människor som
– I Uppsala finns ungefär 4 000 föreningar.
lever med kroniska sjukdomar. Utbildningar,
I vårt arbete med en lokal
erfarenhetsutbyte och roliga
»Som landsöverenskommelse är det en
upplevelser tillsammans med
utmaning att få med så många
andra med samma sjukdom ger
tingspolitiker
av föreningarna som möjligt. Det
ofta positiv energi i vardagen på
ser jag vad
är också en utmaning att göra
ett sätt som sjukvården aldrig
föreningslivet
överenskommelsen så konkret
kan ge, säger Helene.
som möjligt, fortsätter Ebba.
tillför för t ex de – Vi står inför stora behov
– Vårt primära intresse är inte
inom sjukvården. Allt fler flyttar
med kroniska
att få en mångfald aktörer inom
till Stockholmsregionen, och
det sociala området. Om det blir
behovet av vård ökar. Jag tror
sjukdomar.«
en effekt av arbetet med överatt landstinget alltmer bara komenskommelsen på längre sikt kan helene öberg
mer att stå för de nödvändiga
Landstingspolitiker,
det vara en positiv möjlighet för
sjukvårdsinsatserna. Därmed ser
Stockholm
kommunen.
jag en risk att tid för samtal och
– Att få en överenskommelse
reflektion inte hinns med. Sampå plats är grunden. Att följa den är nästa
tidigt får det inte betyda att sådant som är
steg. Vi har tänkt ut att om kommunen bryter
sjukvårdens ansvar överförs till andra aktörer.
mot överenskommelsen har en förening rätt
Kanske kan vi genom en överenskommelse
till ett dialogmöte på högsta nivå i kommuhitta nya lösningar på landstingets behov,
nen, avslutar Ebba Busch.
funderar Helene Öberg.
Lars Bryntesson
Kommunpolitiker i Sigtuna
–Jag tycker en viktig poäng i arbetet med
överenskommelser och dialogprocesser är
att bryta upp den förhärskande konkurrensmodellen på det sociala området. Jag menar
att samverkan är raka motsatsen till konkurrens, inleder Lars Bryntesson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Sigtuna.
– Från konkurrensmodellen kommer
också kundbegreppet, att medborgaren
ses som en kund hos t ex kommunen. Jag
vill hellre se medborgare som ansvarstagande medskapare i samhället, fortsätter
Bryntesson.
– När det gäller arbetet som påbörjats
med överenskommelser ser jag dem som
ett uttryck för att alla områden inte passar i
näringslivets modell med konkurrens, tillväxt
och avkastning. Och att en ny modell behövs, helt enkelt för att det inte blir positiva
Fackförbundet Visions rapport
visar att 120 av 130 socialchefer
menar att socialtjänsten kommer att vara beroende av den
idéburna sektorn för att uppfylla sina åtaganden.
resultat när vi försöker klämma in föreningslivet och sociala företag i den nu rådande
modellen.
– Ur mitt perspektiv är intresset för den
sociala ekonomin, civilsamhället, de idéburna
organisationerna, eller vad man nu vill kalla
dem, växande. I Värmdö där jag arbetade
länge fattade vi under hösten ett beslut om
att dra igång en process, och i Sigtuna där
jag arbetar nu, upplever jag också att intresset är stort, berättar Lars.
– Min förhoppning för framtiden är att vi
nationellt ska kunna få fram skarpa legala
instrument för den idéburna sektorn. Så
att vi kan säkerställa att idéburna verksamheter inom t ex det sociala området inte
hindras av konkurrensbaserade regler om
upphandling eller liknande, avslutar Lars
Bryntesson.
Undersökningen genomfördes under perioden 31 augusti till 17 september, 2012. En elektronisk enkät skickades till socialchefer eller
motsvarande i alla kommuner. När undersökningen avslutades hade 130 svar inkommit
– en svarsfrekvens på cirka 45 procent. Om
man tittar på hur stor andel av befolkningen
som de svarande representerar så finner man
att majoriteten av den svenska befolkningen
utgör underlag för undersökningen.
– 120 av de 130 socialcheferna som besvarade enkäten anser att socialtjänsten kommer vara beroende av den idéburna sektorn.
Det är en markant ökning mot tidigare undersökningar. År 2011 svarade 79 procent av
de svarande att socialtjänsten kommer vara
beroende av den idéburna sektorn, och på
en snarlik fråga år 2010 svarade 62 procent
av de svarande att organisationerna inom
det civila samhället blir en allt viktigare part,
berättar Annika Strandhäll, Förbundsordförande för fackförbundet Vision.
Av rapporten framgår också att bara 15 av
de 130 socialchefer som besvarat enkäten
har etablerat ett tillfredsställande samarbete
med idéburna organisationer. Ett sådant
arbete skulle kunna öka många medborgares livskvalitet och minska belastningen på
förvaltningen.
17
kontakt
Med sikte på
framtiden
De senaste årens arbete med Överenskommelsen har varit intressanta och lärorika. Alla parter – staten, SKL och de idéburna organisationerna – har lärt sig nya saker. Överenskommelsen har varit ett
pionjärarbete. Det har varit spännande att pröva sig fram på okänd
mark, men det har också varit krävande. Därför har det varit viktigt
att arbetet har fått ta tid så att alla parter hunnit vrida och vända på
frågeställningar ur sitt perspektiv.
Om ytterligare en period hoppas vi att fler överenskommelser
finns på plats i kommuner och landsting. Uppföljningen, om ett par år,
av de nya överenskommelserna i Stockholm och Göteborg kommer
sannolikt att bli lärorika och inspirerande även för andra.
Siktet är nu inställt på framtiden. Parterna ska ånyo formulera sina
åtaganden och genomföra sina åtgärdsplaner. De principer som den
nationella Överenskommelsen bygger på ska diskuteras och följas
upp under 2013. Detta arbete kommer att ledas av Gemensamma
arbetsgruppen.
Från Gemensamma arbetsgruppens sida hoppas vi på en bred uppslutning från alla parter i det fortsatta arbetet – både i uppföljningen
av det som har varit och i arbetet med att formulera utvecklingsmöjligheter för de kommande årens arbete. Vi har ett nationellt arbete att
göra tillsammans, och vi har också ett ansvar för att fortsätta sprida
erfarenheter och metoder lokalt och regionalt.
Den gemensamma
arbetsgruppen
Mer kunskap och
information
Tarja Birkoff
(ordförande)
Socialdepartementet
För den som vill arbeta mer med
överenskommelser finns många
möjligheter. Det finns material
och kompetens för den som är
intresserad av lokalt eller regionalt arbete, och det finns även
möjlighet att vara med i den
fortsatta processen nationellt.
Om t ex en kommun söker en
processledare för arbetet med
en lokal överenskommelse eller
om en idéburen organisation
vill underteckna den nationella
Överenskommelsen finns hjälp
att få på hemsidan eller via Överenskommelsens kansli.
Martin Jeppsson
Socialdepartementet
Stefan Holmgren
Utbildningsdepartementet
Annica Dahl
Utbildningsdepartementet
Kerstin Eriksson
Famna
Ludvig Sandberg
Forum – idéburna
organisationer med social
inriktning
Claes Becklin
Folkbildningsförbundet
Lotta Johansson
Hela Sverige ska leva
Ingrid Burman
Handikappförbunden
Vidar Aronsson
LSU – Sveriges
ungdomsorganisationer
Örjan Brinkman
Sveriges konsumenter
Elina Berg
Sveriges Kommuner
och Landsting
Tarja Birkoff
Ordförande,
Gemensamma arbetsgruppen
18
Anna-Karin Berglund
Sveriges Kommuner
och Landsting
Överenskommelsens hemsida,
overenskommelsen.se är navet
för den information som alla
parter står bakom. Hemsidan
uppdateras löpande av kansliet
som också skickar ut material
som beställs.
Hornsgatan 24 | 118 82 | Stockholm | 08-23 31 30 | www.overenskommelsen.se