RMS-P 2013 - Försvarsmakten

Download Report

Transcript RMS-P 2013 - Försvarsmakten

Regler för militär sjöfart 2013
RMS-P
Gemensam
Sjösäkerhetsledningssystem
Personal
Drift
Marin yttre miljö
Fartyg och deras utrustning
2013
Försvarsmakten
Regler för militär sjöfart
Personal – bemanning och
behörigheter
RMS–P
Försvarsmakten
2013-10-08
FM2013-748:1
Högkvarteret
Regler för militär sjöfart, RMS–GSPDMF 2013, M7739-351114, fastställs härmed
med stöd av 17 kap. 7 § Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2012:1) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO) och kungörs med stöd av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2011:2) för militär sjöfart.
Regler för militär sjöfart ska tillämpas för all verksamhet inom Försvarsmakten
med örlogsfartyg och dykare samt därtill hörande stödsystem och infrastruktur som
direkt påverkar militär sjösäkerhet, från och med 2014-01-01.
–––
RMS–P 2013, Personal.
Från samma tidpunkt upphävs RMS 2010 enligt nedan
RMS–P 2010. Fastställd med 2010-09-02, 14 990:64129.
–––
Detta beslut har fattats av överste Ronald Månsson. I den slutliga handläggningen
har dessutom överstelöjtnant Mats Johansson deltagit och som föredragande kommendör Mikael Wendel.
Ronald Månsson
Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens
elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem
Mikael Wendel
Boken är publicerad i samarbete med Combitech AB
Sakavdelningar: Militära Sjösäkerhetsinspektionen
Redaktör: Mats Lundgren
RMS–P 2013
Innehåll
1
Allmänt om RMS–P 2013 ........................................................................................................ 5
Nyheter och ändringar ............................................................................................................................ 5
2
Inledande bestämmelser ....................................................................................................... 9
Allmänt .......................................................................................................................................................... 9
Mål .................................................................................................................................................................. 9
Giltighet ........................................................................................................................................................ 9
Undantag ..................................................................................................................................................... 9
Definitioner och begrepp ................................................................................................................... 10
Förkortningar ........................................................................................................................................... 13
3
Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis ............................................................ 17
Allmänt om ansökan .............................................................................................................................
Ansökan om behörighetsbevis .........................................................................................................
Ansökan om förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis .....................................
Behörighetsgrundande tjänstgöring ..............................................................................................
Likvärdighetsbedömning ....................................................................................................................
4
17
17
17
18
19
Behörigheter ............................................................................................................................. 21
Däcksbehörigheter ................................................................................................................................ 21
Maskinbehörigheter .............................................................................................................................. 24
5
Säkerhetsbesättning .............................................................................................................. 27
Definition av säkerhetsbesättning ...................................................................................................
Fastställande ............................................................................................................................................
Allmänna regler angående säkerhetsbesättning .......................................................................
Generella utbildningskrav säkerhetsbesättning .........................................................................
6
27
27
28
29
Generella och särskilda utbildningskrav ......................................................................... 31
Generella utbildningskrav ................................................................................................................... 31
Särskilda utbildningskrav – specialbehörigheter ....................................................................... 31
7
Bestämmelser om utbildningsanordnare ...................................................................... 37
System för kvalitetsnormer ................................................................................................................ 37
Handledd utbildning ............................................................................................................................ 37
8
Viloregler .................................................................................................................................... 39
9
Hälsoundersökning ................................................................................................................ 41
Bilaga 1 Exempel på beslut om säkerhetsbesättning .............................................. 43
Bilaga 2 Exempel på behörighetsbevis ......................................................................... 45
Bilaga 3 Exempel på blankett ansökan behörighet .................................................. 47
Bilaga 4 Gruppindelning av örlogsfartyg ..................................................................... 51
RMS–P 2013
3
1 Allmänt om RMS–P 2013
Nyheter och ändringar
RMS–P 2013 har getts en ny struktur som i större utsträckning än tidigare
stämmer överens med Transportstyrelsens föreskrifters uppstickning. Ett nytt
kapitel som tillkommit är Bestämmelser om utbildningsanordnare. I RMS–P
2010 fanns huvuddelen av skrivningarna med som återfinns i den nya utgåvan,
men spritt på ett flertal ställen.
Första kapitlet
Begrepp, definitioner och förkortningar har överarbetats och utökats. Viktigare ändringar är att den stora floran av olika sjösäkerhetsutbildningar som
omnämns i regelverket har definierats tydligare. Begreppen validering och likvärdighetsbedömning har definierats stringentare. I tabellen förkortningar har
STCW-kodens olika kompetenskrav tydliggjorts. I behörighetssammanhang
har begreppen Management respektive Operational Level tagits bort. Begreppet redaren har bytts till verksamhetsutövaren.
Andra kapitlet
Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis har ett nytt kriterium vid förlängning av giltighetstiden för behörighetsbevis.
Giltighetstiden för ett behörighetsbevis kan förlängas om innehavaren… har
fullgjort minst tre månaders behörighetsgrundande tjänstgöring under de sista
sexmånadernas giltighetstid för behörigheten.
Ny skrivning har lagts till som ställer krav på behörighetsförlängande kurs för
den som inte tagit ut behörighet och vars utbildning är äldre än fem år.
Krav på intyg hälsoundersökning borttaget vid ansökan om behörighet.
Tredje kapitlet
De tidigare kraven på matros och motorman har utvecklats till två behörigheter för däckspersonal och två för maskinpersonal i enlighet med STCW kravställningar.
Tidigare krav på behörighetsgrundande sjötid för behörighet N5 på nio månader i vidsträckt fart har reducerats till tre månader.
Utbildningskravet för behörighet N3 har sänkts från fullständig nautisk utbildning till STCW A-II/1 (styrmansnivå).
Tabell riktlinjer för behörighetskrav i befattning har getts en annan uppstickning. Tabellen har även anpassats till TS nivåer avseende behörighet N3.
Ny skrivning om dispens för däcksbefäl med behörighet N3, vilken baseras på
utbildning genomförd i tidigare/äldre skolsystem, att fortsatt kunna tjänstgöra
som FC fartyg grupp A1 i europafart samt S fartyg grupp A1 i oceanfart.
RMS–P 2013
5
1 Allmänt om RMS–P 2013
Fjärde kapitlet
Tabell riktlinjer för behörighetskrav i befattning har getts en annan uppstickning.
Utbildning för maskinbehörigheter har anpassats från tidigare tre nivåer till
STCW fyra nivåer. M3 blir därmed en slutbehörighet för vissa, från att tidigare
har varit en behörighetsnivå som passerades på väg till M1.
Femte kapitlet
Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att sekond och förstemaskinist får undvaras vid kort resa i inre fart och ersättas av behörig vakthavande officer respektive vakthavande maskinist.
Ny text införd som förtydligar och utvecklar kravet på personal i säkerhetsbesättning att kunna styrka sina kompetenser.
Tidigare detaljreglering av innehållet i sjösäkerhetsrelaterad typutbildning har
ersatts med allmänt råd som övergripande beskriver syfte och innehåll i utbildningen.
Sjätte kapitlet
Krav på utbildning säkerhetsledning för sjögående förbandschef och fartygschef har tagits bort.
Kravställning avseende rökdykning kompletterade med att krav enligt AFS
2007:7 ska uppfyllas samt att verksamhetsutövaren ska fastställa säkerhetsinstruktioner.
Krav på räddningsbåtsutbildning har definierats.
Förkunskapskrav för att genomgå utbildning för snabb räddningsbåt har definierats.
Utbildningskrav för kranskötare har utökats och förtydligats, bl.a. avseende
sjösättning och bärgning av båt med enpunktslyft och med personal ombord.
Krav på utbildning för hantering av farligt gods har lagts till.
Tidigare krav på sex månaders sjötjänstgöring de senaste fem åren för att upprätthålla specialbehörighet som allmänt respektive begränsat behörig radiooperatör har utökats till 12 månader.
Krav på utbildning av rökdykare har utökats.
De särskilda krav på läkarundersökning, som regleras av verksamhetsutövaren
har tagits bort.
Sjunde kapitlet
Kravet på tre månaders FFU i minst europafart på fartyg grupp A1 för utbildning som leder till behörighet N5 har reducerats till åtta veckor i minst europafart.
6
RMS–P 2013
Nyheter och ändringar
Åttonde kapitlet
Viloregler har ändrats till att även gälla vid resa med sjövaktssystem. Justering
av texten i 6 § har gjorts samt begreppsapparaten i 1 kap har utökats med definition för kort resa.
Nionde kapitlet
Kraven för hälsoundersökning har anpassats till att Transportstyrelsens föreskrifter (2009:3) om läkarintyg ska uppfyllas. Verksamhetsutövaren ges dock
möjlighet, med Sjösäkerhetsinspektörens medgivande, att ange differentierade
krav på synförmåga.
Bilaga 1
Som en följd av ändrade regler påverkande säkerhetsbesättningen har formuläret/utseendet av beslut om säkerhetsbesättning överarbetas.
Bilaga 3
Nya blanketter framtagna för ansökan om behörighet.
Bilaga 4
Gruppindelning av örlogsfartyg är ett särskilt beslut av Sjösäkerhetsinspektören och har därför flyttats till bilaga.
RMS–P 2013
7
2 Inledande bestämmelser
Allmänt
1 § STCW-konventionens utbildningskrav utgör grund för behörigheter på
örlogsfartyg.
Mål
2 § Målet med RMS–P är att förebygga allvarliga skador på personer, miljö
och materiel genom att ange lägsta krav på bemanning och behörighet
samt att reglera viloperioder för säkerhetsbesättning inom den militära
sjöfarten.
Giltighet
3 § RMS–P gäller för örlogsfartyg.
Allmänt råd
När civila fartyg och båtar tas i anspråk för verksamhet inom Försvarsmakten gäller regler enligt RMS–G, 5 kapitlet 49-50 §§.
Undantag
4 § Varje chef för förband och fartyg får för särskilt fall fatta beslut som
avviker från bestämmelserna i RMS–P om det är nödvändigt för att
undvika allvarlig personskada eller allvarlig skada på miljö eller materiel. Ett sådant beslut ska dokumenteras.
Kommentar
Hur andra undantag och dispenser hanteras framgår av RMS–G.
RMS–P 2013
9
2 Inledande bestämmelser
Definitioner och begrepp
5 § I denna föreskrift används följande definitioner och begrepp med angiven betydelse.
Basic Safety
Benämns grundläggande säkerhetsutbildning i
svensk sjöfart.
Båt
Båt definieras i detta regelverk som fartyg med
deplacement understigande 40 ton. Deplacement enligt Sjöfartsverkets föreskrifter
(2005:11) om tillämpningen av förordningen
(2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg.
Fartområde bemanning Fartområde avseende bemanning och behörighet definieras enligt RMS–P, grundat på förordning (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal.
Inre fart: Fart i trafik inom Sverige och utanför
kusterna, dock högst en nautisk mil från en
hamn eller annan plats där fartyget kan finna
skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell
fart i Öresund. Som inre fart anses också fart i
fartområde D, såsom detta definieras i fartygssäkerhetsförordning (2003:438).
Närfart: Fart till och från orter vid Östersjön
eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen till Cuxhafen.
Europafart: Fart från en punkt N 68° O 14° Shetlands nordpynt, därifrån västerut till V
11°, längs denna longitud över Irlands västkust till N 30°, därifrån österut längs denna latitud.
Oceanfart: All annan fart än ovan angivna
Fartområde sjövärdig- Med fartområde för fartygs konstruktion och
het
utrustning avses i detta regelverk i RMS–D definierat geografiskt område eller avstånd/tid
till skyddad hamn. Sjösäkerhetsinspektören
beslutar för varje örlogsfartyg vilket fartområde det är godkänt att uppträda i, baserat på
fartygets konstruktion och utrustning. Fartområden benämns A, B, C, D och E baserat på
fartygssäkerhetsförordning (2003:438) och
Transportstyrelsens föreskrifter (2009:8) om
fartområdenas indelning.
Fartygschef (FC)/
Båtchef (BåtC)
10
Den i säkerhetsbesättningen som utövar rollen
som ”befälhavare” enligt sjölag (1994:1009).
RMS–P 2013
Definitioner och begrepp
Fartygsförlagd utbild- Handledd utbildning ombord som utgör del av
ning (FFU)
program eller kurs och som genomförs under
ledning av utbildningsanordnare som har ett
av Sjösäkerhetsinspektören godkänt system
för kvalitetsnormer.
Fartygsgrupp
Fartygs grupptillhörighet – A1-A3, B – baseras
på storlek (deplacement), fartområde sjövärdighet, maskinstyrka och komplexitet.
Förstemaskinist (1.M) Den i säkerhetsbesättningen med kompetens
och förmåga att tillfälligt vara MtjC ersättare,
motsvarande förste fartygsingenjör inom civil
sjöfart.
FM redare
Befattningshavare utsedd för att sammanhålla
arbetet med den militära sjösäkerheten inom
Försvarsmakten.
Förtrogenhetsutbildning
Lägsta krav på säkerhetsutbildning för personal som ingår i besättning, men inte tillhör säkerhetsbesättning.
Godkänd utbildning
Utbildning som berättigar till behörighetsbevis, certifikat eller intyg enligt denna föreskrift
och som godkänts av Sjösäkerhetsinspektören
eller Transportstyrelsen.
Grundläggande säker- Grundläggande säkerhetsutbildning i kombihetsutbildning
nation med typutbildning är lägsta krav för
personal ingående i säkerhetsbesättning. Utbildningen omnämns ibland som Basic Safety.
Handledd utbildning
Handledd utbildning utgörs av fartygsförlagd
utbildning (FFU) och verkstadsförlagd utbildning (VFU).
Instegsbehörighet
Med instegsbehörighet avses i denna föreskrift
den typ av befattning som handledd utbildning
syftar till och ger rätt till efter erhållen behörighet.
Instegsbehörigheterna är:
• M8
• M7
• M5
• N8
• N7
• N5
Kort resa
RMS–P 2013
Resa som genomförs utan sjövaktssystem.
Resa som under vanliga förhållanden kräver
sammanlagt högst 12 timmars gång under en
period av 24 timmar.
11
2 Inledande bestämmelser
Maskintjänstchef
(MtjC)
Den i säkerhetsbesättningen som under FC ansvarar för drift och underhåll av fartygets maskineri med tillhörande anordningar, motsvarande teknisk chef inom civil sjöfart. På vissa
örlogsfartyg kan befattningen benämnas annorlunda.
Sekond (S)/
Den i säkerhetsbesättningen som utövar rollen
som ”främste styrman” enligt sjölag
(1994:1009) 6 kap 7 § och därmed ska ha förmåga att tillfälligt vara FC/BåtC ersättare. I
denna föreskrift används sekond som ett samlingsbegrepp.
Försteofficer (1.O)/
Stf båtchef
Sjöområde
Med sjöområde avses ett område med kommunikationstäckning för VHF, MF, HF respektive satellit. Sjöområden benämns A1, A2,
A3 och A4. Sjöområden definieras i Transportstyrelsens föreskrifter (2009:95) och allmänna råd om radioutrustning på fartyg.
Sjöplacerad personal
Med sjöplacerad personal avses personal som
ingår i besättningen på örlogsfartyg i grupp
A1-A3 samt grupp B och båtar i klass I och II.
Övrig personal som tjänstgör ombord på örlogsfartyg räknas som sjöplacerad personal
enligt förbandschefs bestämmande.
Säkerhetsbesättning
Det minsta antal besättningsmän i olika befattningar som kan anses vara betryggande
från sjösäkerhetssynpunkt i den fart fartyget
används i eller avses att användas i, enligt fartygssäkerhetslag (2003:364) 1 kap. 2 § 3
stycket.
Typutbildning
Typutbildning i kombination med grundläggande säkerhetsutbildning är lägsta krav för
personal ingående i säkerhetsbesättning. Utbildningen ska omfatta sjösäkerhetsrelaterade
moment som är specifika för den aktuella fartygs-/ båttypen och som är relevanta för befattning i säkerhetsbesättning.
Vaktgående maskinpersonal (Vmp)
Motsvarande behörighet som i den civila sjöfarten.
Vakthavande maskinist Den i säkerhetsbesättningen som för tillfället,
(VM)
direkt under MtjC, ansvarar för drift och övervakning av fartygets maskineri med tillhörande anordningar.
Vakthavande officer
(VO)
12
Den i säkerhetsbesättningen som för tillfället,
direkt under FC, ansvarar för fartygets navigering och manövrering.
RMS–P 2013
Förkortningar
Validering
Med validering avses att utbildningsanordnare
på begäran av enskild granskar vilken utbildning och kompetens som individen har gentemot fastställda utbildningskrav för nautisk- eller maskinteknisk examina och vid behov fastställer kompletterande utbildning.
Verksamhetsutövare
Se RMS–G.
Verkstadsförlagd utbildning (VFU)
Handledd verkstadsförlagd utbildning som utgör del av program eller kurs, och som genomförs under ledning av utbildningsanordnare
som har ett godkänt system för kvalitetsnormer.
Örlogsfartyg
Örlogsfartyg definieras i detta regelverk enligt
Sjöfartsverkets föreskrifter (2005:11) om tilllämpningen av förordningen (2003:440) om
säkerheten på örlogsfartyg som: Alla fartyg
och svävare, oavsett vad de är avsedda att användas till och oavsett storlek, som tillhör Försvarsmakten eller som står under militärt befäl.
Förkortningar
6 § I denna föreskrift används följande förkortningar.
RMS–P 2013
AFS
Arbetsmiljöverkets författningssamling
ARPA
Automatic Radar Plotting Aids
ECDIS
Electronic Chart Display and Information System
ELSÄK-FS
Elsäkerhetsverkets författningssamling
FRB
Snabb räddningsbåt/ Fast Rescue Boat
GMDSS
Global Maritime Distress and Safety System
GOC
Allmänt behörig radiooperatör/ General Operators Certificate (GMDSS)
IMDG-koden
International Maritime Dangerous Goods Code. Svensk översättning Transportstyrelsens
föreskrifter (2011:95) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDGkoden)
M
Behörighet som maskinbefäl på örlogsfartyg
N
Behörighet som fartygsbefäl på örlogsfartyg
NFB
Nämnden för båtlivsutbildning
SJÖI BN
Sjösäkerhetsinspektionen behörighetsnämnd
RB
Räddningsbåt/ Rescue Boat
13
2 Inledande bestämmelser
14
ROC
Begränsat behörig radiooperatör/ Restricted
Operators Certificate (GMDSS)
SFS
Svensk författningssamling
SRC
Begränsat radiooperatörscertifikat (VHF-certifikat)
STCW
International Convention on Standards of
Training Certifikation and Watchkeeping for
Seafarers including 2010 Manila Amendments, 2011 Edition
STCW-koden sektion
Kompetenskrav och övergripande mål för utbildning, vilken tillsammans med behörighetsgrundande sjötjänstgöring, leder till behörighet som:
A-II/1
Fartygsbefäl på örlogsfartyg klass 5 till 3 (N5–
N3). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för vakthavande befäl på fartyg med
bruttodräktighet om 500 eller mer. Den svenska styrmansexamen utgör grund för behörighet.
A-II/2
Fartygsbefäl på örlogsfartyg klass 2 till 1 (N2–
N1). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för befälhavare och överstyrman på
fartyg med bruttodräktighet om 500 eller mer.
Den svenska sjökaptensexamen utgör grund
för behörighet.
A-II/3
Fartygsbefäl på örlogsfartyg klass 7 till 6 (N7–
N6). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för befälhavare och vakthavande befäl på fartyg med bruttodräktighet mindre än
500 i närfart.
A-II/4
Lättmatros på örlogsfartyg.
A-II/5
Matros på örlogsfartyg.
A-III/1
Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 5 (M5). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav
för vaktgående fartygsingenjör.
A-III/2
Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 2 till 1
(M2–M1). I civil sjöfart motsvaras detta kompetenskrav för teknisk chef och förste fartygsingenjör på fartyg med framdrivningsmaskineri om 3000 kW eller mer. Den svenska sjöingenjörsexamen utgör grund för behörighet.
A-III/3
Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 4 till 3 (M4M3). I civil sjöfart motsvaras detta av kompetenskrav för teknisk chef och förste fartygsingenjör på fartyg med framdrivningsmaskineri
om 750-3000 kW.
RMS–P 2013
Förkortningar
A-III/3 Near Coas- Maskinbefäl på örlogsfartyg klass 7 till 6
tal
(M7–M6). I civilsjöfart motsvaras detta av
kompetenskrav på teknisk chef och förste fartygsingenjör på fartyg i närfart med framdrivningsmaskineri mindre än 3000 kW.
RMS–P 2013
A-III/4
Vaktgående maskinpersonal på örlogsfartyg
(Vmp). Den civila sjöfarten använder samma
begrepp.
A-III/5
Befaren maskinpersonal på örlogsfartyg
(Bmp). Den civila sjöfarten använder samma
begrepp.
TS
Transportstyrelsen
TSFS
Transportstyrelsens författningssamling
15
3 Ansökan och utfärdande av
behörighetsbevis
Allmänt om ansökan
1 § Bevis för däcksbehörighet N1–N8 samt maskinbehörighet M1–M8
utfärdas av Sjösäkerhetsinspektören efter ansökan. Giltigheten är normalt 5 år.
2 § För utfärdande av behörighet N5, N7, M5 eller M7 krävs att den behörighetsgrundande utbildningen enligt 4 kapitlet . inte är äldre än fem år.
Om utbildningen är äldre ska en behörighetsförlängande kurs genomföras.
3 § Däcksbehörighet N9–10 styrks med NFB intygsbok.
Ansökan om behörighetsbevis
4 § Ansökan om behörighetsbevis ska innehålla:
1. vidimerad kopia av examensbevis som styrker utbildning enligt kraven i 4 kapitlet,
2. dokument som styrker behörighetsgrundande tjänstgöring, och
3. fotografi enligt passbestämmelser.
Kommentar
Fartygsbefäls- respektive maskinbefälsexamen klass VIII styrks med
utbildningsbevis.
Ansökan om förlängning av giltighetstiden för
behörighetsbevis
5 § Giltighetstiden för ett behörighetsbevis kan förlängas om innehavaren
uppfyller något av nedanstående krav:
1. Har genomfört minst sex månaders behörighetsgrundande tjänstgöring de senaste fem åren.
2. Har utfört arbetsuppgifter som av Sjösäkerhetsinspektören bedöms
som likvärdiga med tjänstgöring som föreskrivs under 1.
3. Med godkänt resultat har genomgått en behörighetsförlängande
kurs enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bil. 2.
4. Har fullgjort minst tre månaders behörighetsgrundande tjänstgöring
under de sista sex månadernas giltighetstid för behörigheten.
Den som genom en behörighetsförlängande kurs har erhållit en förlängning av giltighetstiden för sitt behörighetsbevis och vars behörighet
trots detta har upphört att gälla ska, för att få giltighetstiden förlängd
RMS–P 2013
17
3 Ansökan och utfärdande av behörighetsbevis
ytterligare, uppfylla ovanstående krav utom punkt 3, eller komplettera
sin utbildning enligt särskilt beslut av Sjösäkerhetsinspektören.
För behörighet N8 och M8 kan tjänstgöringskravet enlig 6 § punkt 1
ersättas med minst 50 timmars genomförd båttjänst de senaste fem
åren. Med ”båttjänst” avses tjänstgöring eller verksamhet som ger relevanta erfarenheter och kunskaper för upprätthållande av förmåga att
tjänstgöra i befattning där behörighet N8 respektive M8 krävs.
Om ett behörighetsbevis förnyas under giltighetstidens sista sex månader, får den nya giltighetstiden börja löpa från och med dagen efter att
den gamla giltighetstiden gått ut.
Allmänt råd
Exempel på likvärdiga arbetsuppgifter kan utgöras av tjänstgöring,
som lärare vid militär sjöbefälsutbildning, som fartygsinspektör, vid
lag och vid ekipage.
Behörighetsgrundande tjänstgöring
Allmänt
6 § Behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss ska för nautiker vara
genomförd i befattning där bryggtjänst eller annan nautisk tjänst på
relevant nivå utgör betydande del av tjänsten (däckstjänstgöring).
Behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss ska för maskintekniker
vara genomförd i befattning där maskinteknisk tjänst på relevant nivå
utgör betydande del av tjänsten (maskintjänstgöring).
Tjänstgöringen ska kunna styrkas med dokument för att kunna tillgodoräknas.
Den tjänstgöring till sjöss som krävs är angiven i månader, och avser
mönstrad tid ombord alternativt tid i befattning där huvuduppgiften
utgörs av tjänstgöring ombord. Vid tveksamhet avgör Sjösäkerhetsinspektören vad som kan tillgodoräknas.
De typer av örlogsfartyg på vilka behörighetsgrundande tjänstgöring
till sjöss kan tillgodoräknas är upptagna i grupp A1–A3.
Tjänstgöring på fartyg ur grupp B kan tillgodoräknas för behörighet
N7 och N5. För behörighet N5 räknas dock högst 6 månader.
Simulator
7 § Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att utbildningstid i simulator får
tillgodoräknas som del av behörighetsgrundande tjänstgöring till sjöss.
Tjänstgöring i civilt fartyg
8 § Tjänstgöring i handelsfartyg eller statsfartyg annat än örlogsfartyg får
tillgodoräknas som praktik i den omfattning som Sjösäkerhetsinspektören beslutar om i det enskilda fallet.
18
RMS–P 2013
Likvärdighetsbedömning
Behörighetsförlängande kurs
9 § Behörighetsförlängande kurs för nautiker och maskintekniker krävs för
utfärdande av behörighet då kravet på behörighetsgrundande tjänstgöringen till sjöss eller båttjänst de senaste fem åren inte uppfylls eller då
den behörighetsgrundande utbildningen är äldre än fem år.
Allmänt råd
Behörighetsförlängande kurs utformas, i tillämpliga delar, enligt
Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om
utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 1.
Likvärdighetsbedömning
10 § Utbildningar som inte omfattas av detta regelverk, t.ex. Marinens äldre
utbildningar och civila sjöfartsutbildningar likvärdighetsbedöms av
SJÖI behörighetsnämnd (SJÖI BN).
11 § Sjösäkerhetsinspektören kan besluta om undantag och utfärda behörighet till den som inte har den teoretiska utbildning eller praktik som
krävs enligt RMS–P, om kraven uppfylls genom likvärdig utbildning
eller behörighetsgrundande tjänstgöring. Likvärdighetsbedömning görs
av SJÖI BN.
Vid behov ska utbildningsanordnare med godkänt kvalitetssystem
genomföra validering av den sökandes kvalifikationer i syfte att fastställa vilken kompletterande utbildning som fordras för viss examen.
Beslut av ordföranden i SJÖI BN, får efter begäran från enskild, prövas
av Sjösäkerhetsinspektören. Beslut av Sjösäkerhetsinspektören kan inte
överprövas.
RMS–P 2013
19
4 Behörigheter
Däcksbehörigheter
Lättmatros
1 § För att erhålla behörighet som lättmatros på örlogsfartyg ska sökanden
1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-II/4, och
2. ha fullgjort minst 6 månaders däckstjänstgöring som ska ha bestått
av uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan.
Tjänstgöringen ska ha skett under uppsikt av en handledare med
nödvändig kunskap och erfarenhet för uppgiften.
Däckstjänstgöring enligt ovan får ersättas av utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning
och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 2, eller likvärdig
utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar.
Matros
2 § För att erhålla behörighet som matros på örlogsfartyg ska sökanden
1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-II/5, och
2. efter att ha erhållit behörighet som lättmatros ha fullgjort minst 18
månaders däckstjänstgöring.
Kravet på däckstjänstgöring får reduceras till 12 månader om utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna
råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 1
genomförts, eller likvärdig utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar.
N10
3 § För att erhålla behörighet N10 ska sökanden ha fullgjort godkänd
utbildning som minst uppfyller kraven för ”förarintyg” enligt Nämnden för båtlivsutbildning (NFB).
N9
4 § För att få behörighet N9 ska sökanden ha fullgjort godkänd utbildning
som minst uppfyller kraven för ”kustskepparintyg” enligt NFB.
RMS–P 2013
21
4 Behörigheter
N8
5 § För att erhålla behörighet N8 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven för
”fartygsbefälsexamen klass VIII” enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och
2. ha fullgjort minst 24 månaders däckstjänstgöring.
Däckstjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning.
N7
6 § För att erhålla behörighet N7 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-II/3, och
2. ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring.
Däckstjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning.
N6
7 § För att erhålla behörighet N6 ska sökanden efter erhållen behörighet
N7, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i
lägst grupp A3.
N5
8 § För att erhålla behörighet N5 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-II/1, och A-II/2 avseende farligt gods och
IMDG-koden.
2. ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring, varav minst 3
månader i lägst europafart, samt
3. inneha behörighet som matros innan ovanstående utbildning påbörjas.
Däckstjänstgöring och behörighetskrav enligt ovan får ersättas av
handledd utbildning.
N4
9 § För att erhålla behörighet N4 ska sökanden efter erhållen behörighet
N5, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i
lägst grupp A3.
N3
10 § För att erhålla behörighet N3 ska sökanden efter erhållen behörighet
N4, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VO-befattning på fartyg i
lägst grupp A2.
22
RMS–P 2013
Däcksbehörigheter
N2
11 § För att erhålla behörighet N2 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-II/2, dock ställs inte krav på ytterligare
utbildning i lasthantering (Cargo handling and stowage) utöver kraven för N5-behörighet, och
2. efter erhållen behörighet N3, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst
VO-befattning på fartyg i lägst grupp A2.
N1
12 § För att erhålla behörighet N1 ska sökanden efter erhållen behörighet
N2, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst sekondbefattning på fartyg
i lägst grupp A1.
Allmänt råd
Nedanstående tabell anger riktlinjer för Sjösäkerhetsinspektörens
beslut avseende krav på behörighet för befattning på fartyg i viss grupp
och visst fartområde. Beslut om säkerhetsbesättning för visst fartyg
kan avvika från dessa riktlinjer. Fartygs grupptillhörighet baseras på
faktorer som storlek/deplacement, fartområde, maskinstyrka och komplexitet.
Befattning
Fartygsgrupp
Fartområde
bemanning
FC
B
Inre fart
B
Närfart
A3
Närfart
A2
Närfart
A2
Europafart
A2
Oceanfart
A1
RMS–P 2013
S
VO
N8
N7
N6
Anm: se 5 kap 8 §
N6
N3
N4
N1
N2
Anm: se 14 §
Anm: se 14 §
N5
23
4 Behörigheter
Övergångsbestämmelser
13 § Den som har N5-behörighet vilken baseras nautisk utbildning genomförd vid YOP, OHS eller FB6 före 2005, ska genomgå kompletterande
utbildning för att kunna erhålla högre behörighet.
Kommentar
Begränsning för N5-behörig att tjänstgöra i N6-befattning gäller dock
inte för den som har fullgjort utbildning enligt ovan och som har minst
12 månaders tjänstgöring till sjöss i VO-befattning. Se 5. kap 7§.
14 § Den som har N3-behörighet, vilken baseras på nautisk utbildning vid
VRK/VOS, MKHS HK, MKHS AK/HK, TAP, TU eller FB5, kan
erhålla personlig dispens att tjänstgöra som fartygschef på fartyg tillhörande grupp A1 i europafart samt som sekond på fartyg tillhörande
grupp A1 i oceanfart.
Maskinbehörigheter
Vaktgående maskinpersonal
15 § För att erhålla behörighet som vaktgående maskinpersonal på örlogsfartyg ska sökanden
1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-III/4, och
2. ha fullgjort minst 6 månaders maskintjänstgöring. Tjänstgöringen
ska uteslutande ha bestått av arbetsuppgifter i fartygets maskinavdelning, och ha skett under uppsikt av en handledare med nödvändig kunskap och erfarenhet för uppgiften.
Maskintjänstgöring enligt ovan får ersättas av utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning
och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 4, eller likvärdig
utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar.
Kommentar
M8-behörighet uppfyller krav enligt ovan.
Befaren maskinpersonal
16 § För att erhålla behörighet som befaren maskinpersonal på örlogsfartyg
ska sökanden
1. minst uppfylla kraven enligt STCW-koden sektion A-III/5, och
2. efter att ha erhållit behörighet som vaktgående maskinpersonal ha
fullgjort minst 12 månaders maskintjänstgöring.
24
RMS–P 2013
Maskinbehörigheter
Kravet på maskintjänstgöring får reduceras till 6 månader om utbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna
råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 5 punkt 3
genomförts, eller likvärdig utbildning anpassad till den militära sjöfartens särskilda förutsättningar.
M8
17 § För att erhålla behörighet M8 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven för
”maskinbefälsexamen klass VIII” enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och
2. ha fullgjort minst 24 månaders maskintjänstgöring.
Maskintjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning.
M7
18 § För att erhålla behörighet M7 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-III/3 Near Coastal, och
2. ha fullgjort minst 36 månaders maskintjänstgöring.
Maskintjänstgöring enligt ovan får ersättas av handledd utbildning.
M6
19 § För att erhålla behörighet M6 ska sökanden efter erhållen behörighet
M7, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VM-befattning på fartyg i
lägst grupp A3.
M5
20 § För att erhålla behörighet M5 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-III/1, och
2. ha fullgjort minst 36 månaders maskintjänstgöring, samt
3. inneha behörighet som befaren maskinpersonal innan ovanstående
utbildning påbörjas.
Maskintjänstgöring och behörighetskrav enligt ovan får ersättas av
handledd utbildning.
M4
21 § För att erhålla behörighet M4 ska sökanden efter erhållen behörighet
M5, ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-III/3 och ha tjänstgjort minst 12 månader i
lägst VM-befattning på fartyg i lägst grupp A3.
RMS–P 2013
25
4 Behörigheter
M3
22 § För att erhålla behörighet M3 ska sökanden efter erhållen behörighet
M4, ha tjänstgjort minst 12 månader i lägst VM-befattning på fartyg i
lägst grupp A2.
M2
23 § För att erhålla behörighet M2 ska sökanden
1. ha fullgjort godkänd utbildning som minst uppfyller kraven enligt
STCW-koden sektion A-III/2, och
2. efter erhållen behörighet M3, ha tjänstgjort minst 12 månader som
1.M på fartyg i lägst grupp A2.
M1
24 § För att erhålla behörighet M1 ska sökanden efter erhållen behörighet
M2, ha tjänstgjort minst 12 månader som 1.M på fartyg i lägst grupp
A1.
Allmänt råd
Nedanstående tabell anger riktlinjer för Sjösäkerhetsinspektörens
beslut avseende krav på behörighet för befattning på fartyg i viss grupp
och visst fartområde. Beslut om säkerhetsbesättning för visst fartyg
kan avvika från dessa riktlinjer. Fartygs grupptillhörighet baseras på
faktorer som storlek/deplacement, fartområde, maskinstyrka och komplexitet.
Befattning
Fartygsgrupp
Fartområde
bemanning
MtjC
1. M
B
Inre fart
M8
B
Närfart
M7
A3
Närfart
A2
Närfart
A2
Europafart
A2
Oceanfart
VM
M6
Anm: se 5. kap 8 § punkt 2
M7
M3
M4
M1
M2
M5
A1
26
RMS–P 2013
5 Säkerhetsbesättning
Definition av säkerhetsbesättning
1 § En säkerhetsbesättning ska ha en sådan storlek och sammansättning att
fartyget har tillräcklig med personal för manövrering och navigering,
för drift och övervakning av maskineriet, för sådant nödvändigt underhåll av fartyget och dess utrustning som har betydelse för säkerheten,
för skydds- och livräddningstjänsten, för sambandstjänsten, för intendenturtjänsten, för att kunna vidta åtgärder till förhindrande av förorening av den marina miljön, samt för att i god ordning och inom rimlig
tid kunna överge fartyget och då även kunna bistå eventuella passagerare ombord.
Fastställande
2 § Säkerhetsbesättning på örlogsfartyg ska fastställas av Sjösäkerhetsinspektören i enlighet med vad som anges i fartygssäkerhetslag
(2003:364) 2 kap. 4 §, och dokumenteras genom Beslut om säkerhetsbesättning.
3 § Sjösäkerhetsinspektören beslutar om örlogsfartygs grupptillhörighet,
som underlag för beslut om säkerhetsbesättning och behörigheter på
viss befattning. Fartygsgrupper är A1, A2, A3 och B vilka beor på fartygen storlek (deplacement), fartområde, maskinstyrka och komplexitet.
Kommentar
Se bilaga 4.
4 § Örlogsfartyg med ett deplacement om 40 ton eller mer ska ha fastställd
säkerhetsbesättning. Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att även
andra örlogsfartyg och nya örlogsfartyg ska ha fastställd säkerhetsbesättning.
Allmänt råd
I vissa fall, t.ex. vid insats i fjärran farvatten, kan särskilt beslut om
säkerhetsbesättning fastställas av Sjösäkerhetsinspektören för skyddad
eller kustnära del av område som ligger utanför ”inre fart” eller ”närfart”. Kraven på säkerhetsbesättning för sådant område kan likställas
med kraven för ”inre fart” eller ”närfart” om kompletterande utbildning avseende speciella betingelser i området, som nautiska, meteorologiska, oceanografiska etc. genomförts.
RMS–P 2013
27
5 Säkerhetsbesättning
Allmänna regler angående säkerhetsbesättning
5 § Fartygsvisa krav på säkerhetsbesättningens sammansättning framgår
av beslut om säkerhetsbesättning. Kopia av dokumentet ska förvaras
ombord.
6 § Säkerhetsbesättningen är dimensionerad för att uppfylla de krav som
framgår av definition av säkerhetsbesättning. Om fartyget genomför
verksamhet som ställer ytterligare krav på besättningen ska den utökas
med det antal individer och den kompetens som krävs för att funktionerna enligt definition av säkerhetsbesättning ständigt ska kunna upprätthållas.
7 § Personal ingående i säkerhetsbesättning ska kunna styrka de kompetenser som är kravsatta för den befattning de tjänstgör i.
På fartyg med deplacement större än 40 ton ska dokument som verifierar kompetenser medföras ombord. På fartyg med deplacement mindre
än 40 ton behöver inte dokument som verifierar kompetenser medföras
ombord. Då dokumenten inte medförs ombord ska säkerhetsbesättningens kompetenser kunna styrkas via den förbandschef som fartyget
tillhör.
Allmänt råd
Kompetenser enligt 6 kapitlet styrks med skepps-/ förbandsorder,
utdrag ur fastställd databas, examensbevis, utbildningsbevis eller liknande dokument.
8 § Det antal besättningsmedlemmar och deras behörighet som framgår av
beslut om säkerhetsbesättning ska gälla som lägsta krav.
Vid tillsättande av befattning i säkerhetsbesättning gäller generellt att
krav på viss behörighet alltid kan ersättas med högre behörighet, dock
med följande undantag:
1. För att individ med behörighet N5 ska kunna tjänstgöra som FC på
fartyg i grupp A3 (ordinarie behörighetskrav N6), krävs 12 månader
däckstjänstgöring efter erhållen behörighet N5.
2. För att individ med behörighet M5 ska kunna tjänstgöra som MtjC
på fartyg i grupp A3 eller som 1.M på fartyg i grupp A2 (ordinarie
behörighetskrav M6), krävs 12 månader maskintjänstgöring efter
erhållen behörighet M5.
9 § Sjösäkerhetsinspektören kan besluta att sekond och förstemaskinist får
undvaras vid kort resa i inre fart, och ersättas av behörig vakthavande
officer respektive vakthavande maskinist.
Kommentar
Avsteg från krav på sekond och förstemaskinist vid kort resa i inre fart
framgår av beslut om säkerhetsbesättning.
28
RMS–P 2013
Generella utbildningskrav säkerhetsbesättning
10 § Fartygschef får besluta om att fartyget ska framföras trots att besättningen inte uppfyller kraven enligt beslut om säkerhetsbesättning,
under förutsättning att:
1. Orsaken till att kraven inte uppfylls är att det inom besättningen har
inträffat ett plötsligt sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd
händelse, att bristen inte kan avhjälpas före fartygets avgång samt
att det finns synnerliga skäl att påbörja resan och att den besättning
som finns på fartyget är tillfredställande sammansatt med hänsyn till
fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt.
2. Beslutet inte innebär att kvalifikationerna hos fartygschefen,
maskintjänstchefen eller personal för nödkommunikation och kommunikation med annan sjöfart frångås.
3. Beslutet inte avser längre tid än ett dygn eller en resa till närmaste
destinationshamn.
4. Beslut om frånsteg dokumenteras i loggbok.
11 § Ett fartyg som inte omfattas av beslut om säkerhetsbesättning får
endast framföras om besättningen är så sammansatt att krav på bemanning och behörighet enligt 6. kapitlet uppfylls.
12 § Vid förhalning krävs inte fullständig säkerhetsbesättning ombord, dock
ska det finnas tillräckligt med personal för att förhalningen ska kunna
genomföras på ett säkert sätt.
Generella utbildningskrav säkerhetsbesättning
Grundläggande säkerhetsutbildning
13 § All personal som ingår i säkerhetsbesättningen samt övrig personal som
har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna fartygets eller
omgivande fartygs säkerhet eller miljö på ett fartyg som tillhör grupp
A1–A3 ska innan de tillträder tjänsten ombord genomgå grundläggande säkerhetsutbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter
(2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal.
14 § All personal som ingår i säkerhetsbesättningen samt övrig personal som
har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna fartygets eller
omgivande fartygs säkerhet eller miljö på ett fartyg grupp B ska innan
de tillträder tjänsten ombord genomgå grundläggande säkerhetsutbildning som innehåller de för båten relevanta delarna av den grundläggande säkerhetsutbildning som krävs enligt TSFS 2011:116.
Den som under de senaste fem åren genomfört mindre än 6 månaders
sjötjänstgöring ska genomgå fortbildningskurs.
RMS–P 2013
29
5 Säkerhetsbesättning
Allmänt råd
1. Besättningsmedlemmar som inte omfattas av 13–14 §§ och som inte
genomgått grundläggande säkerhetsutbildning ska genomgå förtrogenhetsutbildning.
2. Grundläggande säkerhetsutbildning ska ingå i den utbildning som föreskrivs för behörighet N1 – N7 och M1 – M7. Grundläggande säkerhetsutbildning kan styrkas med sådana behörighetsbevis.
3. Fortbildningskurs grundläggande säkerhetsutbildning kan genomföras
ombord enligt TSFS 2011:116 bilaga 12.
Typutbildning
15 § All personal som ingår i säkerhetsbesättningen samt övrig personal som
har arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna fartygets eller
omgivande fartygs säkerhet eller miljö på ett fartyg eller båt ska innan
de tillträder tjänsten ombord genomgå sjösäkerhetsrelaterad typutbildning på aktuell fartygstyp. Utbildningen ska omfatta moment som är
specifika för den aktuella fartygs-/båttypen och som är relevanta för
aktuell befattning i besättningen.
Om den sjösäkerhetsrelaterade typutbildningen för aktuell fartygstyp
är äldre än fem år och tjänstgöring på aktuell fartygstyp inte har skett
med minst en månad under de senaste fem åren ska utbildningen uppdateras
Allmänt råd
Syftet med sjösäkerhetsrelaterad typutbildningen är att fånga upp båtoch fartygsspecifika utbildningsmoment som inte omhändertas av
andra generella utbildningar. Utbildningen ska vara helt inriktad mot
aktuellt fartyg och bör inte omfatta sådana moment som täcks in av
kraven på nautisk, maskinteknisk eller specialbehörighet, grundläggande säkerhetsutbildning, förtrogenhetsutbildning eller annan utbildning.
30
RMS–P 2013
6 Generella och särskilda
utbildningskrav
Generella utbildningskrav
Förtrogenhetsutbildning
1 § All personal som ingår i besättningen på ett fartyg som tillhör grupp
A1–A3 ska innan de tillträder tjänsten ombord minst genomgå förtrogenhetsutbildning enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116)
och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal.
All personal som ingår i besättningen på båt i grupp B, eller en båt klass
I–III enligt RMS–F, ska innan de tillträder tjänsten ombord minst
genomgå förtrogenhetsutbildning som innehåller de för fartyget/ båten
relevanta delarna av den förtrogenhetsutbildning som krävs enligt
TSFS 2011:116.
Allmänt råd
Förtrogenhetsutbildning är avsedd för besättningsmedlemmar som inte
ingår i säkerhetsbesättningen, eller inte har arbetsuppgifter som kan
antas påverka det egna eller omgivande fartygs säkerhet eller miljö.
Elever på skolfartyg ska betraktas som ingående i besättningen.
Individer som uppfyller kraven på ”grundläggande säkerhetsutbildning” uppfyller även kraven på förtrogenhetsutbildning. Denna kan
därmed styrkas genom behörighetsbevis N1–N7 och M1–M7. Förtrogenhetsutbildning, för besättningsmedlem på båt som tillhör grupp B
eller båt typ I–III, utgör del av den utbildning som föreskrivs för N1–
N10 och M1–M8. Genomförd förtrogenhetsutbildning kan därmed
styrkas med sådant behörighetsbevis
Särskilda utbildningskrav – specialbehörigheter
ARPA
2 § ARPA-utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som
FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på ARPA-utrustade fartyg.
ECDIS
3 § ECDIS-utbildning enligt IMO Model Course 1.27 krävs för befattning
som FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på ECDIS-utrustade fartyg.
RMS–P 2013
31
6 Generella och särskilda utbildningskrav
Allmänt behörig radiooperatör (GOC)
4 § GOC-utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som
FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på GMDSS-utrustade fartyg som
trafikerar sjöområde A2–A4.
Den som under de senaste fem åren genomfört mindre än 12 månaders
aktiv sjötjänstgöring på fartyg utrustat för sjöområde A2–A4 ska
genomgå en fortbildningskurs enligt Transportstyrelsens föreskrifter
(2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 10.
Begränsat behörig radiooperatör (ROC)
5 § ROC-utbildning enligt STCW-konventionen krävs för befattning som
FC, S, och VO i säkerhetsbesättning på GMDSS-utrustade fartyg som
trafikerar sjöområde A1.
6 § Den som under de senaste fem åren genomfört mindre än 12 månaders
aktiv sjötjänstgöring på fartyg utrustat för sjöområde A1 ska genomgå
en fortbildningskurs enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116)
och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal
bilaga 11.
Begränsat radiooperatörscertifikat (VHF/ SRC)
7 § Båtchef på båt med fartområde sjövärdighet E eller D med radioutrustning enligt RMS-F 3.4, tabell 3:7 samt båtchef båt klass III med radioutrustning enligt, ska lägst ha radiooperatörsutbildning motsvarande
kraven för VHF-certifikat (Short Range Certificate) enligt Post och telestyrelsen.
Handhavande snabba fartyg (HSF)
8 § Vid framförande av båt med deplacement mindre än 40 ton och som
har fartprestanda om 35 knop eller högre krävs utbildning för handhavande av snabba fartyg enligt Transportstyrelsens föreskrifter
(2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Förkunskapskrav för utbildningen är lägst behörighet N8.
Räddningsbåt (RB)
9 § För att få framföra räddningsbåt krävs
1. utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2 samt
6 månaders sjötjänstgöring, eller
2. minst 12 månaders sjötjänstgöring och att aktivt ha deltagit i handhavandet av fartygets livräddningsutrustning.
Den som under de senaste fem åren har mindre än 50 timmars tjänstgöring på räddningsbåt ska genomgå fortbildningskurs.
Kommentar
Fortbildningskurs kan genomföras ombord enligt Transportstyrelsens
föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 18.
32
RMS–P 2013
Särskilda utbildningskrav – specialbehörigheter
Snabb räddningsbåt (FRB)
10 § Vid framförande av snabb räddningsbåt samt båtar som sjösätts och
bärgas med enpunktslyft och personal ombord krävs utbildning som
uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2. Förkunskapskrav för
utbildningen är lägst behörighet N8 samt grundläggande säkerhetsutbildning.
Den som under de senaste fem åren har mindre än 50 timmars tjänstgöring på snabb räddningsbåt ska genomgå en fortbildningskurs.
Kommentar
Fortbildningskurs kan genomföras ombord enligt Transportstyrelsens
föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal bilaga 19.
Kranskötare
11 § För hantering av kran för livflottar och båtar krävs utbildning för kranskötare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Den teoretiska utbildningen ska även omfattas av SIS standard SS-ISO 9926-1
Lyftkranar – Utbildning av kranförare, eller motsvarande norm.
För hantering av kran för räddningsbåt krävs dessutom att kranskötaren har utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2
avseende handhavande och utrustning för sjösättning och upptagning
samt handhavande av räddningsbåt vid sjösättning och upptagning.
För hantering av kran för snabb räddningsbåt samt båt som sjösätts
och bärgas med enpunktslyft och personal ombord krävs dessutom att
kranskötaren har utbildning som uppfyller kraven i STCW-koden sektion A-VI/2 avseende handhavande och utrustning för sjösätning och
upptagning samt handhavande av snabb räddningsbåt vid sjösättning
och upptagning.
Den praktiska övning som krävs för att på ett säkert sätt hantera kranar får genomföras ombord med fartygets utrustning, om verksamheten leds av person som har genomgått ovan nämnda utbildning och
som har den praktiska erfarenhet som krävs för att på ett säkert sätt
hantera den aktuella kranen.
Farligt gods
12 § Fartygschef, arbetsledare och personal ombord samt landbaserad personal, som är ansvarig för eller har uppgifter vid hantering av farligt
gods, ska ha utbildning och nödvändig kunskap inom området.
Kommentar
Se vidare krav i RMS–D och RMS–F.
RMS–P 2013
33
6 Generella och särskilda utbildningskrav
Oljelasthantering
13 § Utbildning i oljelasthantering enligt förordning (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, krävs på bunkerfartyg, enligt definition i
RMS–M.
Rökdykning
14 § Krav på antal rökdykargrupper i säkerhetsbesättningen framgår av
beslut om säkerhetsbesättning. Kravet är kopplat till antalet individer
ombord, fartygets konstruktion (möjligheter att utrymma) och fartområde sjövärdighet.
Rökdykarutbildning ska minst uppfylla krav enligt Arbetsmiljöverkets
föreskrifter (2007:7) om rök- och kemdykning och Transportstyrelsens
föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Verksamhetsutövare ska fastställa säkerhetsinstruktioner för rökdykning på örlogsfartyg.
Kommentar
Utöver godkänd utbildning ska personal i rökdykarbefattning årligen
genomgå särskild läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet samt genomföra minst fyra rökdykningsövningar, varav två med värmetillsats
enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2007:7) om rök- och kemdykning.
Elkompetens
15 § Elinstallationsarbete på elektriska starkströmsanläggningar på örlogsfartyg får utföras endast av, eller under överinseende av person som
uppfyller minst ett av kraven i tabell, och dessutom är skriftligen förordnad elinstallatör.
34
Krav
Hänvisning/anmärkning
Allmän behörighet AB
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om
behörighet för elinstallatörer.
Allmän behörighet lågspänning ABL
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om
behörighet för elinstallatörer.
Av Transportstyrelsen godkänd utbildning
Sjöfartsverket 14.99-9471213. TAP
M ST, KHS AK/HK ST och KHS SK
MT. TU ST, YBK 5 ST, OF 2 ST,
YOP 06/09 ST, SO ST. För personal
med examen före 1993 krävs kompletteringsutbildning enligt godkänd
utbildningsanordnare för behörighetsgrundande utbildning.
RMS–P 2013
Särskilda utbildningskrav – specialbehörigheter
16 § Elinstallationsarbete på elektriska högspänningsanläggningar på
örlogsfartyg får utföras endast under ansvarig ledning av person som
har elkompetens enligt 15 § samt genomgått en av utbildningsanordnare fastställd utbildning avseende elektriska högspänningsanläggningar på örlogsfartyg.
Kommentar
Bestämmelser för eldrift framgår av RMS–D.
Köldmedia
17 § Vid arbete ombord med köldmediesystem eller i en anordning som
påverkar köldmediesystemets funktion ska certifierad person finnas
enligt förordning (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen, 32 §.
Ubåt
18 § Besättningen på ubåt ska utöver allmän behörighet, ha den kunskap
och erfarenhet av ubåt som behövs med hänsyn till fartygets uppträdande, konstruktion och utrustning.
Segelfartyg
19 § Besättningen i segelfartyg ska utöver allmän behörighet, ha den kunskap och erfarenhet av segelfartyg som behövs med hänsyn till fartygets
trafikmönster, konstruktion och utrustning.
Behörighetsregler för båtar
20 § Tabellen nedan anger lägsta nautiska behörighet och övrig utbildning
som krävs för att framföra båt i inre fart.
Båt som har beslut om säkerhetsbesättning omfattas inte av dessa krav.
Tabell behörighetskrav för båt i högst fartområde D
Typ av båt (enligt RMS–F)
Behörighet/utbildningskrav
Båt klass I och II.
N8 samt typutbildning.
Om båtens fartprestanda är 35 knop
eller högre krävs även utbildning för
handhavande av snabba fartyg.
Båt klass III med fartprestanda N8, typutbildning samt utbildning
35 knop eller högre.
för handhavande av snabba fartyg.
Tabell behörighetskrav för båt klass III i fartområde E
Båt klass III
Behörighet/utbildningskrav
Båt klass III med längd mindre N9 samt typutbildning.
än 12 meter och fartprestanda
mindre än 35 knop.
RMS–P 2013
35
6 Generella och särskilda utbildningskrav
Båt klass III
Behörighet/utbildningskrav
Båt klass III med längd mindre N10 samt typutbildning.
än 12 meter och fartprestanda
mindre än 10 knop.
Båt klass III med längd mindre Utbildning enligt verksamhetsutövaän 12 meter och fart mindre än rens beslut samt typutbildning.
10 knop som deltar i förbandsverksamhet i skyddat vatten.
Med förbandsverksamhet avses verksamhet där övningsledare eller motsvarande leder
verksamheten.
Med skyddat vatten avses hamnar, floder, kanaler, insjöar
och de områden i skärgårdar
som erbjuder sjölä från påverkan av vågor från öppna havet
samt skärgårdar i större insjöar.
Båt klass III med längd mindre Utbildning enligt verksamhetsutövaän 12 meter och utan motor. rens beslut samt typutbildning.
Båt klass III med fartprestanda Utbildning enligt verksamhetsutövalägre än 35 knop som används rens beslut samt typutbildning.
som skeppsbåt och som uppträder i anslutning till och under kontroll från det fartyg den
tillhör.
Bemanning räddningsbåt
21 § Snabb räddningsbåt (FRB) ska bemannas med tre personer varav två
med lägst behörighet N8 samt FRB-utbildning. Vid användning av FRB
i andra situationer än räddningsinsatser, där lyft och sjösättning med
personal ombord inte ingår, kan den bemannas som båt enligt 20 §. Vid
genomförande av utbildning ska FRB bemannas enligt behörig instruktör.
Räddningsbåt (RB) bemannas enligt 9 § med tilläggskrav på RB-utbildning. Vid användning av RB i andra situationer än räddningsinsats, kan
den bemannas som båt enligt 20 §.
36
RMS–P 2013
7 Bestämmelser om
utbildningsanordnare
System för kvalitetsnormer
1 § Utbildningsanordnare som genomför behörighetsgrundande utbildning
mot fartygsbefäl N1–N8, maskinbefäl M1–M8, däcks- respektive
maskinpersonal eller specialbehörighet enligt 6. kapitlet 2–16 §§ och 5.
kapitlet 12–13 §§ ska ha ett godkänt kvalitetssystem baserat på definierade normer i syfte att säkerställa utbildningens kvalitet. Ett sådant system ska byggas upp enligt de riktlinjer som anges i Transportstyrelsens
föreskrifter (2011:116) och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal. Systemet ska kontrolleras och godkännas av
Transportstyrelsen, Sjösäkerhetsinspektören eller annan av denne godkänd organisation.
Kompetens för nautisk behörighetsnivå N9–N10 kan även examineras
och verifieras av behörig förhörsförrättare som är godkänd av Nämnden för båtlivsutbildning (NFB).
Handledd utbildning
2 § Behörighetsgrundande tjänstgöring kan ersättas av handledd utbildning – fartygsförlagd (FFU) respektive verkstadsförlagd (VFU) – om
den är genomförd och dokumenterad enligt följande:
1. Ska utgöra del av utbildningsprogram och som genomförs under
ledning av utbildningsanordnare som har ett godkänt kvalitetssystem enligt 1 §.
2. Ska genomföras på relevant fartyg avseende fartområde, maskinstyrka och komplexitet.
3. Goda förutsättningar för handledning ska finnas ombord. Särskild
handledare ska utses.
4. I utbildningsprogrammet ska teori och praktik varvas. Innan FFU
påbörjas ska elev ha tillgodogjort sig relevanta teoretiska kunskaper.
5. Ska ha en sådan inriktning att krav på färdigheter och ansvar i
instegsbefattning och behörighetsnivå tränas på ett relevant sätt.
6. Utbildningsmoment ska dokumenteras i en av utbildningsanordnaren fastställd utbildningsjournal.
7. Elev som genomför FFU får inte ingå i säkerhetsbesättning.
N8
3 § 24 månader däckstjänstgöring kan ersättas av minst 2 veckor FFU.
N7
4 § 36 månader däckstjänstgöring kan ersättas av minst 15 veckor FFU.
RMS–P 2013
37
7 Bestämmelser om utbildningsanordnare
N5
5 § 36 månader däckstjänstgöring kan ersättas av minst 12 månader FFU,
varav minst 8 veckor i lägst europafart.
M8
6 § 24 månader maskintjänstgöring kan ersättas av minst 5 veckor FFU/
VFU innehållande tillämpad utbildning i drifts-, underhålls-, el- och
verkstadsteknik.
M7
7 § 36 månader maskintjänstgöring kan ersättas av minst 6 månader
maskintjänstgöring efter erhållen behörighet som befaren maskinpersonal.
M5
8 § 36 månader maskintjänstgöring kan ersättas av sammanlagt minst 12
månader FFU, i huvudsak tillämpad utbildning i drift och underhåll,
samt VFU innehållande kurser i tillämpad elteknik, tillämpad verkstadsteknik. Minst 3 månader av FFU ska genomföras på:
1. fartyg med maskinstyrka om minst 3000 kW, eller
2. fartyg tillhörande grupp A2.
38
RMS–P 2013
8 Viloregler
1 § Med vila avses i första hand sömn. Då tid för vila avsätts ska den
enskilde själv förfoga över sin tid.
2 § Som arbete räknas bland annat följande
• förberedelser inför övning
• förberedelse för gång
• återställning efter gång
• framförande och drift
• underhåll
• bunkring
• lastning och lossning
• arbetsuppehåll kortare än 30 minuter
• måltidsuppehåll kortare än 30 minuter under pågående tjänsteutövning
• annan verksamhet som säkerhetsbesättningen beordras att genomföra och som inte är att anse som vila.
3 § Med rast avses tid längre än 30 minuter då den enskilde själv får förfoga över sin tid.
4 § Chef ska planera arbetspassen så att säkerhetsbesättningen under en
rullande 24-timmars period erhåller minst 6 timmars sammanhängande vila alternativt, om det kan säkerställas att säkerhetsbesättningen
erhåller minst 6 timmars vila får dessa 6 timmar vara uppdelade på
flera perioder om minst 1 timma, alternativt 8 timmars vila som får
uppdelas i två perioder om 4 timmar sammanhängande vila.
5 § Chef ska planera arbetspassen så att de inte överstiger 10 timmar utan
rast.
6 § Vid upprepade korta resor ska efter 5 dygns arbete återhämtning ske,
omfattande minst 12 timmars vila genomföras, varav minst 8 tim. ska
infalla mellan klockan 22 och 10 samt att vilan ska vara sammanhängande. Om 8 timmars sammanhängande vila läggs in mellan kl 22 och
10 dessförinnan, kan en ny 5-dygnsperiod med arbete påbörjas.
7 § Chef ska låta kontrollera säkerhetsbesättningars vakenhet samt deras
fysiska och psykiska status. Vid behov ska vila beordras.
8 § Då vila beordras ska chef se till att säkerhetsbesättning erhåller vila av
god kvalité. Exempelvis: vila i förläggning (tält), kvarter eller ombord.
9 § Den som bedömer att vila utöver bestämmelserna i 4 och 6 §§ behövs
ska anmäla detta till chef.
10 § Vid nödsituation kan fartygschef frångå dessa reglers krav på vila.
RMS–P 2013
39
9 Hälsoundersökning
1 § Hälsoundersökning ska minst uppfylla de krav som ställs enligt Transportstyrelsens föreskrifter (2011:117) om läkarintyg för sjöfolk. All
sjöplacerad personal ska ha genomgått hälsoundersökning med godkänt resultat vilket ska kunna styrkas. Avseende synkrav kan verksamhetsutövaren, med Sjösäkerhetsinspektörens medgivande, ange andra
krav.
RMS–P 2013
41
Bilaga 1 Exempel på beslut om säkerhetsbesättning
Säkerhetsbesättning korvett typ X
Förutsättningar
Fartområde bemanning:
Fartområde sjövärdighet:
Fartygsgrupp:
Oceanfart
A(300)
A1
Deplacement:
1 000 ton
Maskineffekt:
20 000 kW
Automatstyrning:
Ja
Periodvis obemannat maskinrum:
Nej
Beslut om säkerhetsbesättning korvett typ X
1
Befattning
Kort resa
Antal/ behörighet
Fartygschef
N1
Sekond/ försteofficer
N2
Vakthavande officer
Däckspersonal
Maskintjänstchef
Förstemaskinist
Vakthavande maskinist
Maskinpersonal
Kock
4
2
-
M1
3
1 befaren
-
Antal/behörighet
Specialbehörigheter/ anmärkning
N1
N2
2 N5
2 matros
3 lättmatros
M2
Vaktsystem
2 matros
4 lättmatros
M1
M2
M5
1 befaren
1 vaktgående
1
Antal rökdykgrupper
Upp till 30 personer ombord
1
Mer än 30 personer ombord
2
1
2
3
4
RMS–P 2013
Definition kort resa enligt RMS-P 1 kap. 5 §.
S/1.O får undvaras på kort resa i inre fart, under förutsättning att bryggan är bemannad med vakthavande officer med lägst behörighet N5.
1.M får undvaras på kort resa i inre fart, under förutsättning att maskin är bemannad med vakthavande maskinist med lägst behörighet M5.
Krav på fartygskock om besättningen utgörs av fler än 10 personer.
43
RMS–P 2013
Certificate No
Behörighetsbevis Nr
For the Swedish Armed Forces
Stockholm
Valid until
Giltigt intill
Civic reg. no
Personnummer
For
För
Foto
Issued under the provisions of the Ordinance (RMS-P) concerning the competency of Naval
Seafarers. Complying with the provisions of regulations III/2,VI/1 of the International Convention
on Standars of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended.
Utfärdat med stöd av bestämmelserna i Regler för Militär Sjöfart (RMS-P)
om bemanning och behörighet för personal på svenska örlogsfartyg,
uppfyllande reglerna III/2, VI/1 i den internationella konventionen om
utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöpersonal 1978 i dess
ändrade lydelse (STCW-konventionen).
Level M1
I NIVÅ M1
Engineer Officer on Naval Ships
MASKINBEFÄL PÅ ÖRLOGSFARTYG
Certificate of Competency as
BEVIS OM BEHÖRIGHET SOM
SWEDISH ARMED FORCES
FÖRSVARSMAKTEN
SWEDISH ARMED FORCES
LIMITATIONS
Duly authorized by the Swedish Armed Forces
Unlimited.
Unlimited.
Unlimited.
Date of birth of the holder of the certificate.
Signature of the holder of the certificate.
The original of this endorsement must be kept available in accordance with
regulation I/2 paragraph 9 of the Convention while serving on a ship.
Engineer
1 st Engineer
CAPACITY
Chief Engineer
Name
Has been found duly qualified in accordance with the provisions of
regulations III/2, VI/1 of the above Convention, as amended and may serve in
the following capacity or capacities specified in the safe manning
requirements of the Swedish Armed Forces until
No
This is to certify that the lawful holder of certificate
Issued under the provisions of the International Convention on Standards of
Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended
(STCW Convention).
ENDORSEMENT OF CERTIFICATE
Bilaga 2 Exempel på behörighetsbevis
45
Bilaga 3 Exempel på blankett ansökan behörighet
ANSÖKAN
Namn
Datum
Adress
Telefon
E-post
Förbandstillhörighet
Ansökan skickas med post eller E-post till:
Inspektör sjö adm PR
SÄKINSP/ SJÖI
107 85 STOCKHOLM
SÄKINSP/MIL@HKVMIL
Ansökan om ny behörighet som fartygsbefäl på örlogsfartyg N8
Jag ansöker om ny behörighet N8.
Följande dokument ska bifogas ansökan
1. Vidimerad kopia av utbildningsbevis fartygsbefäl klass VIII enligt RMS-P 4. kapitlet 5 §.
2. Dokument som styrker behörighetsgrundande sjötid enligt RMS-P 4. kapitlet, 5 § eller
vidimerad kopia av kursintyg FFU enligt 7 kapitlet. 2 §.
3. Fotografi enligt passbestämmelser.
Sökandes underskrift:
SJÖI utfärdar inte behörighet om ansökan är ofullständig
RMS–P 2013
47
Bilaga 3 Exempel på blankett ansökan behörighet
ANSÖKAN
Namn
Datum
Adress
Telefon
E-post
Förbandstillhörighet
Ansökan skickas med post eller E-post till:
Inspektör sjö adm PR
SÄKINSP/ SJÖI
107 85 STOCKHOLM
SÄKINSP/MIL@HKVMIL
Ansökan om höjd behörighet till maskinbefäl på örlogsfartyg M2
Jag ansöker om höjning av tidigare utfärdad behörighet efter genomförd utbildning.
Följande dokument ska bifogas ansökan
1. Vidimerad kopia av examensbevis enligt RMS-P 3. och 4. kapitlet.
2. Dokument som styrker behörighetsgrundande sjötid enligt RMS-P 4 kapitlet 11 §.
3. Fotografi enligt passbestämmelser.
Sökandes underskrift:
SJÖI utfärdar inte behörighet om ansökan är ofullständig
48
RMS–P 2013
Bilaga 3 Exempel på blankett ansökan behörighet
ANSÖKAN
Namn
Datum
Adress
Telefon
E-post
Förbandstillhörighet
Ansökan skickas med post eller E-post till:
Inspektör sjö adm PR
SÄKINSP/ SJÖI
107 85 STOCKHOLM
SÄKINSP/MIL@HKVMIL
Ansökan om förlängning av giltighetstiden för behörighet som fartygseller maskinbefäl på örlogsfartyg
Jag ansöker om förlängd giltighet för tidigare utfärdad behörighet ange vilken behörighet som avses
Följande dokument ska bifogas ansökan
1. Dokument som styrker behörighetsgrundande sjötid enligt RMS-P 3. och 4 kapitlet
alternativt
vidimerad kopia av kursintyg behörighetsförlängningskurs enligt RMS-P 3. kapitlet 9 §.
2. Fotografi enligt passbestämmelser.
Sökandes underskrift:
SJÖI utfärdar inte behörighet om ansökan är ofullständig
RMS–P 2013
49
Bilaga 4 Gruppindelning av örlogsfartyg
Bilaga
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2013-08-20
02 700:60891
Sida 1 (1)
Gruppindelning av örlogsfartyg
Fartygens grupptillhörighet baseras på storlek (deplacement), fartområde, maskinstyrka och komplexitet.
Grupptillhörighet utgör underlag för beslut om säkerhetsbesättning och behörighet för viss befattning i
säkerhetsbesättning.
A1
A1
A2
A2
A3
A3
HMS Belos
Arbetsfartyg Furusund
Bevakningsbåt typ 80
HMS Carlskrona
HMS Pelikanen
Bogserbåt Hera
HMS Orion
Minröjningsfartyg typ
Bogserbåt Heros
B
B
Bastransportbåt typ 700
Minarbetsbåt större typ
Persontransportfartyg
Minröjningsfartyg typ
Dyk- och bärgningsfartyg
Korvett typ Göteborg
Röjdykarfartyg typ Spårö
HMS Jägaren
Stridsbåt 90 H/HS/HL
Korvett typ Stockholm
Transportfärja Loke
Ledningsbåt typ 451
Större snabbgående
Korvett typ Visby
Övningsfartyg typ Gladan
Lätt trossbåt typ 662
Ubåtsräddningsfarkost
HMS Trossö
Ubåt typ Gotland
MRF 01 Sökaren
Ubåt typ Södermanland
Skolfartyg typ Altair
Stridsbåt 90 E
Svävare typ 302
Transportfärja Tjelvar
Trossbåt typ 603
RMS–P 2013
51