Transcript MIS årsmöte bland ingenjörer

Nr 1 Mars 2013
Årgång 23
Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige
Boka in 10:e april för
MIS årsmöte bland ingenjörer
Kungliga Tekniska Högskolan står i år värd för MIS årsmöte.
Anmäl dig direkt till MIS kansli. Är du MIS-medlem är det gratis att delta
i årsmötet. Annars kan du enkelt bli det genom att ta kontakt med MIS
kansli.
Förutom årsmötet blir övrigt innehåll miljötekniskt mycket spännande
när representanter från två av landets största byggsarbetsplatser,
Citybanan, den kommande pendeltågstunneln under Stockholm och
Arenastaden i Solna berättar hur de hanterar sina miljöfrågor.
Du får också veta hur statliga myndigheter styr mot hållbarhet och
givetvis senaste nytt om uppdateringen av ISO 14001.
Anmäl dig snarast till: [email protected]
Nationell verifiering
av ISO 26000
Viktigt att påverka för
en samhällsbyggare
Nya krav på
CE-märkning
ISO 26000 fick i januari en nationell
egendeklaration (SIS-SP 2:2013
Socialt ansvarstagande) för de
företag och organisationer som
vill verifiera sitt arbete med socialt
ansvarstagande.
Den har väckt stort intresse
och Malin Möller, ordförande i
tolkningsgruppen för ISO 26000 som
suttit i den arbetsgrupp som tagit
fram specifikationen är tydlig:
– Det är inte ett steg mot
certifiering, det är ett sätt att verifiera
sin egen verksamhet.
Möjlighet att se helheten och
att kunna påverka är viktigt för
Marianne Hedberg, miljöchef på
division Stockholm Hus på PEAB,
som tidigare satt i MIS styrelse och
har jobbat med utfastningen av
miljöfarliga ämnen i byggbranschen.
Hennes enhet har nyligen blivit
miljöcertifierade.
– Vi har varit dåliga på att
marknadsföra vad vi gör, men
nu ska vi bli den ”hållbara
samhällsbyggaren”, säger Marianne
Hedberg.
Sid 2
Sid 3
Det nya EU-direktivet, RoHS II,
infördes vid
årsskiftet
i svensk
lagstiftning.
Det innebär
att tillverkare
får nu ett större ansvar för att CEmärka all elektrisk och elektronisk
utrustning.
Tidigare direktiv har undantagit
vissa produktergrupper och nu gäller
övergångsregler fram till 2014 och
2019.
Sid 4
Vi informerar vad
som är på gång inom vår
förening
Årsmötet
10:e april 2013 i Solna.
Inbjudan har gått ut med e-post.
Nya medlemmar
Anna Sandström, Södertörns högskola,
Huddinge
Anne Heikkinen Sandberg, Stockholms
universitet, Stockholm
Sabine Walter, Södertörns högskola,
Huddinge
Selene Samuelsson, Försäkringskassan,
Stockholm
Charlotte Tullberg, Försäkringskassan,
Malmö
Mats Hård, MH-teknik, Laxå
Charlotte Söderlund, Ernst & Young,
Stockholm
Maggie Ciprian-Olevik, EventsEES,
Hamburgsund
Förnyat MIS-godkända miljörevisorer
Christina Ohlsson, IL Recycling
Ingalill Nyberg, Miljökonsult
Elisabeth Ahlgren Luvata
Ta kontakt med MIS kansli om du är osäker
på när det är dags för dig att förnya ditt
MIS-godkännande. [email protected]
MIS-godkända utbildningar
På MIS hemsida hittar du en lista på MISgodkända miljörevisonsutbildningar.
Datum för personcertifiering hos SIS
19:e april 2013
14:e juni 2013
Nya personcertifierade miljörevisorer
Charlotte Löfstedt, Stockholm
Åsa Berglund, Upplands Väsby Kommun,
Stockholm
Ann-Sofie Gustavsson, Samcert/
Miljökompetens, Strömstad
Ingela Andersson, Envicon miljökonsult,
Kalmar
Thomas Sjödén, LT Sjödén Consulting,
Enköping
Torbjörn Johansson, SQS i Värmland,
Storfors
Adressen?
Har du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller
faktureringssystem?
Anmäl dina nya uppgifter snarast till MIS så
riskerar du inte att falla ur vårt system.
[email protected]
MIS årsmöte på KTH i Stockholm
MIS årsmöte hålls i år på KTH i
Stockholm. Bland blivande ingenjörer
får MIS medlemmar bland annat
veta hur miljöfrågorna hanteras
vid två av landets just nu största
byggarbetsplatser.
Förutom årsmötesförhandlingar bjuder MIS
på följande program:
• Uppdateringen av ISO 14001. Senaste
nytt om hur det går och hur MIS deltar i
arbetet. Curt Henricson.
• Citybanan och miljön. Vilka miljöfrågor är
viktiga vid Sveriges största byggarbetsplats
under jord? Lars Hellström, JV.
• Statliga bolag styr mot hållbarhet. Emma
Ihre, Finansdepartementet.
• Arenastaden och miljön. Så
miljöanpassas bygget av en helt ny
stadsdel. Marianne Hedberg, PEAB.
Boka in MIS årsmöte, inbjudan har gått
ut med e-post och årsmötesförhandlingar
kommer inom kort.
Datum: 10:e april
Tid: kl 13 00 - 17 00
Plats: KTH, Lindstedtsvägen 3, enklast tar
du dig dit med tunnelbana till Ropsten. Gå
in genom huvudingången till KTH, dörr till
vänster i valvet mot Borggården. Årsmötet
hålls i sal E 35.
Motioner till
årsmötet ska
lämnas in senast
tre veckor i
förväg. Anmälan
till årsmötet och
motioner skickar
du till:
[email protected]
Egendeklaration av ISO 26000
Verifiera – inte certifiera – är det
centrala begreppet nu när ISO 26000
fått en systematisk egendeklaration, en
specifikation med 80 frågor.
– Det är en nationell egendeklaration
som bara kan användas tillsammans
med ISO 26000, påpekar Malin Möller,
på Goodpoint, som är ordförande i
tolkningsgruppen för ISO 26000 och
suttit i den arbetsgrupp som tagit fram
specifikationen.
Den svenska egendeklarationen (SISSP 2:2013 Socialt ansvarstagande, en
systematisk egendeklaration) kom i januari
i år. Den har väckt nyfikenhet, intresse och
många frågor, bitvis också skapat en viss
begreppsförvirring eftersom ISO 26000 inte
är en certifieringsstandard. Malin Möller är
mycket tydlig:
– Det här inte ett steg mot certifiering, det
här är ett sätt för företag och organisationer
att själva kontrollera vad de gör, en
egendeklaration! Den bygger på ISO 26000
och ska inte användas separat.
Eget arbete kan verifieras
Specifikationen innehåller 80 frågor som
ska besvaras i en egendeklaration av socialt
ansvar utifrån ISO 26000, men det handlar
inte om att ta fram ett ledningssystem
framhåller Malin Möller.
– Egendeklarationen blir en rapport som
företag kan använda internt, de kan låta
kunder ta del av den. Och de kan även
anlita en tredje part för att verifiera – inte
certifiera - rapporten.
Flera länder, bland annat Danmark,
Holland, Frankrike och Brasilien har tagit
fram egna nationella verifieringsstandarder.
Holland försökte lansera sin
modell på global nivå utan att lyckas.
ISO menade att det fanns en risk
för att egenpartsdeklaration och
tredjepartscertifiering skulle kunna
förväxlas.
Maximera användningen av ISO 26000
Några svenska företag har dock använt
sig av bland annat den franska och den
holländska modellen och det har funnits en
efterfrågan bland svenska företag.
Malin Möller hoppas att egendeklarationen
ska användas för att maximera företagens
användning av ISO 26000, men menar att
det ännu är för tidigt att sia om det.
– Transparensen är viktig för att se hur
företagen använder ISO 26000, idag är
det svårt att se vad företagen gör. Det
här har förstås också väckt frågor om en
eventuell koppling till GRI (Global Reporting
Initiative) som är ett sätt för företagen att
kommunicera sitt arbete.
ISO 26000 – Guidance on social responsibility
Global standard som går att revidera sig mot, men inte
en certifieringsstandard.
Marianne Hedberg, PEAB
Mera verkstad än snack hos kaxiga samhällsbyggare
Hej, Marianne Hedberg, du
satt i MIS styrelse 2006 –
2010, vad gör du idag?
– Idag är jag miljöchef på
division Stockholm Hus på
PEAB. Vi blev miljöcertifierade
enligt ISO 14001 i slutet på
förra året och vi har precis
fått certifikatet. Vi har jobbat
bra med miljöfrågor även
tidigare, men nu ska vi visa att
vi verkligen gör det vi säger.
Vårt sätt att göra revisioner
uppdateras så att alla på
divisionen har samma frågor
och gör samma bedömningar.
Hur viktigt är ett certifikat?
­– Det blir allt viktigare vid upphandlingar,
en kvalitetsstämpel som fler frågar efter.
Byggbranschen har traditionellt varit dålig
på att dokumentera självklarheter, det
är ofta mer verkstad än snack. Vi gör en
massa bra saker, men vi är dåliga på att
marknadsföra det.
– Vår ledning har bestämt att PEAB
ska marknadsföras som ”den hållbara
samhällsbyggaren”. Det är stort och lite
kaxigt och nu måste vi leva upp till det. Vi
ska dra nytta av
vad vi lärt oss
i certifieringsprocessen och bli
riktigt bra på det
vi gör.
Vad är roligast i
jobbet?
– Att få vara
med och påverka,
att sprida
kunskaperna om
hur vi kan minska
vår miljöpåverkan.
Häromdagen
kom exempelvis
en rapport om
hormonstörande
ämnen. Det är viktigt att öka medvetenheten, inte bara i byggbranschen, utan hos
alla. Vi lär oss nya saker hela tiden.
Vilka är de viktigaste miljöfrågorna i
byggbranschen och för PEAB?
– Att få ihop helheten kring miljö,
hållbarhet och sociala frågor. I PEAB jobbar
vi mycket med materialval och utfasning
av farliga ämnen, resursfrågor, bra
avfallshantering och givetvis transporter.
Energifrågorna kommer att bli allt viktigare
och vi fokuserar allt mer på att bygga
så energieffektivt som möjligt och för
resurssnål förvaltning.
– Vi har totalentreprenaden för Mall of
Scandinavia, det stora affärsområdet som
byggs i Arenastaden i Solna. Där har vi en
egen logistikansvarig som ska samordna
alla transporter så effektivt som möjligt för
att de inte ska hindra varandra.
– När vi jobbade med Waterfront i
centrala Stockholm var det så många
transporter att vi fick ”slottider” på samma
sätt som på järnvägen och flyget.
Du jobbar med EU-projektet BASTA, som
handlar om att fasa ut miljöfarliga ämnen i
byggbranschen. Hur går det?
– Väldigt bra, fler och fler ämnen
försvinner. Nu är det inget EU-projekt
längre. I Sverige drivs BASTA som ett
icke vinstdrivande företag av bland annat
byggbranschen och IVL.
– Parallellt finns även Byggvarubedömningen (BVB) och de både
systemen samverkar kring bland annat
innehållskriterierna. Jag sitter fortfarande
i BASTA:s vetenskapliga råd och är
ansvarig för kriteriegruppen i BVB så jag är
fortfarande med och påverkar.
Utbildningsdag med mersmak för diskussion
– En utbildningsdag
som gav mycket
positiv energi, nya
perspektiv och
kontakter.
Så summerar
en entusiastisk
Anna Sandström,
miljörevisor på
Södertörns högskola,
den fortbildningsdag som MIS
arrangerade i slutet av januari.
Gärna mer utrymme för diskussion
i mindre grupper nästa gång önskar
både hon och miljökonsulten Göran
Granemark på Ciconia.
På programmet fanns allt från en
grundläggande introduktion om miljörevision
till intervjuteknik, hur man inspekterar en
anläggning, reviderar en ledningsgrupp till
hur man tolkar ISO 14001. Erfarna MISmedlemmar delade med sig av sin kunskap
och sina erfarenheter.
Anna Sandström tyckte det var bra balans
i programmet, men hade gärna önskat mer
tid att diskutera med kollegor och hade
gärna sett en fördjupning för tolkningen av
ISO 14001.
– Samtidigt hade jag inte velat missa
någon av de anndra programpunkterna,
säger hon. Kanske två dagar en annan
gång? Och kanske något om hur man
reviderar mot ledningssystem, det är
lite nytt för en del av oss som jobbar på
myndigheter.
Tolkning och finansiell revision
Även miljökonsulten Göran Granemark på
Ciconia med många års erfarenhet tycker
att dagen var givande. Han lyfter fram
tipsen från den finansiella revisorn och
menar att det var intressant att höra hur
de jobbar, vilka skillnaderna i arbetssätt är
jämfört med miljörevision. Precis som Anna
uppskattade han övningen om tolkning av
ISO 14001.
– Det finns
inte så många
diskussionsforum för
miljörevisorer
och därför
var det intressant att höra hur andra
miljörevisorer resonerar kring tolkningen av
ISO 14001.
Göran hade gärna sett mer tid för
diskussioner i mindre grupper och mer av
senaste nytt kring revisionen av ISO 14001
(som kommer på MIS årsmöte).
– Om jag får önska en ny utbildningsdag
framöver skulle den innehålla mer utrymme
för tolkningsdiskussioner och mer om
revidering mot miljölagstiftning. Kanske
också något för interna miljörevisorer som
lyfter fram vad externa revisorer tittar efter.
Ett annat önskemål är att vi diskuterar vad
en orsaksanalys är och hur den är kopplad
till förbättringsarbetet.
Krav på CE-märkning i elektrisk
och elektronisk utrustning
Vid årsskiftet infördes det nya EUdirektivet RoHS II i svensk lagstiftning.
Det innebär bland annat att tillverkare nu
får ett större ansvar för CE-märkning av
all elektrisk och elektronisk utrustning.
Övergångsregler gäller för vissa
produkter fram till 2014 och 2019.
EU-direktivet RoHS, som införlivades
i svensk lagstiftning 2006, begränsar
användningen av farliga ämnen (kvicksilver,
kadmium, bly, sexvärt krom, PBB och
PBDB) i vissa kategorier av elektrisk och
elektronisk utrustning. Andra typer av
produkter var dock undantagna.
Det nya direktivet, RoHS II, skärper nu
kraven till att gälla i stort sett all elektrisk
och elektronisk utrustning och dessutom
att utrustningen CEmärks. Direktivet gäller i
svensk lagstiftning sedan
årsskiftet, men med vissa
övergångsbestämmelser
för att underlätta
införandet.
Produkter som tidigare inte omfattades
av direktivet ska uppfylla de nya kraven
senast 2019, men för vissa produkter
är tidsramarna kortare, exempelvis
ska medicintekniska produkter och
övervaknings- och kontrollinstrument som
huvudregel uppfylla kraven redan i juli
2014.
Tillverkare,
importörer och
distributörer får ett
utökat ansvar enligt
det nya direktivet
och för användare
blir det lättare att se
vilka produkter som
uppfyller kraven
eftersom de ska
vara CE-märkta.
Johan Cederblad är
advokat på Vinge i
bland annat miljörätt.
Han har bidragit med
bifogade artiklar i
det här numret av
Miljömissivet. Frågor,
kontakta Johan på:
johan.cederblad@
vinge.se
Nytt inom Miljörätten
MIS samarbetar med advokatfirman
Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall.
CE-märket betyder att tillverkaren eller tillverkarens
representant lovar att varan uppfyller de säkerhetskrav
som EU ställer
för just den
produktgruppen.
Märkningen ska
vara väl synlig,
lätt läsbar och
permanent.
Mer info: http://
www.kemi.se/sv/
Innehall/Nyheter/
Nya-ochtydligare-reglerfor-elektriskoch-elektroniskutrustning/
Svårt hitta information om förorenade områden
Nu finns SVT:s nya karttjänst
Länsstyrelserna runt om i landet
inventerar nu potentiellt förorenade
områden. Inventeringen gör att
vissa områden riskklassificeras
och Länsstyrelserna kan använda
inventeringsresultatet som
ett av underlagen när krav på
undersökningar eller efterbehandling
ska riktas mot fastighetsägare eller
verksamhetsutövare.
Nu har SVT tagit fram en karttjänst för
den som vill veta vilka områden som
inventerats.
Den senaste tiden har Länsstyrelsernas
inventering av förorenade områden fått
stor uppmärksamhet i media. Ett stort antal
förorenade områden runt om i landet har
identifierats och klassificerats som mycket
stor eller stor risk för att skada människors
hälsa eller miljön (klass 1 och 2).
Myndigheterna prioriterar nu
de farligaste områdena för vidare
utredning och inventeringen kan bli ett
av underlagen för en länsstyrelse att
driva ett efterbehandlingsärende mot en
verksamhetsutövare eller
fastighetsägare.
Hittills har informationen
om vilka områden som
inventerats och vilken
riskklass de fått, varit
svår att få fram utan
direktkontakt med berörd
länsstyrelse.
SVT:s nya karttjänst
är därför en bra
utgångspunkt för dem som
är intresserade av att få
mer information om vilka
områden som inventerats.
http://www.svt.se/pejl/
Ny
medlem
i MIS
Hållbar paddlare
som åker tåg
Välkommen till MIS, Kristin Mizser, vad gör
du?
– Jag är miljösamordnare på Statens
maritima museer, (Marinmuseet i
Karlskrona, Sjöhistoriska och Vasamuseet i
Stockholm). Vi är en statlig myndighet och
jag samordnar arbetsmiljö- och miljöfrågor.
Myndigheten är miljöcertifierad sedan 2009
och förnyade certifikatet 2012.
Har du någon maritim bakgrund?
– Jag har ingen egen båt, men jag paddlar
kajak och ”gastar” gärna på andras båtar.
Hur fick du kontakt med MIS?
– Dels genom Ulf Andersson som suttit i
MIS styrelse och dels har jag sökt efter
olika vägar för att se hur vi ska utveckla de
maritima museernas arbete med miljöfrågor.
Vad vill du få ut av ditt medlemskap?
– Inspiration och vidareutveckling. Att få
möta kollegor som jobbar med samma
frågor. Jag vill inrikta mig mer mot
hållbarhetsfrågor och ser gärna att MIS
tar upp miljö och arbetsmiljöfrågor i ett
hållbarhetsperspektiv.
Vad kan du tillföra i MIS?
– Jag har en bakgrund som socionom och
humanist som jag tror är lite annorlunda.
Det kan ge en annan vinkel.
Vilka är era viktigaste miljöfrågor?
– Vi jobbar i en positiv miljö utan stora
miljöbelastningar. Vi jobbar med energi,
transporter och att lyfta miljöfrågorna på
våra museer. Med avfuktning av våra
båtar och vattenburen el i våra lokaler
minskar vi elförbrukningen. Tillsammans
med Kustbevakningen har vi precis
öppnat utställningen ”Rädda vår kust” på
Sjöhistoriska museet.
Vilka miljöfrågor är viktiga för dig?
– Våra konsumtionsmönster och vad vi äter.
Jag vill att vi ska bli mer medvetna om hur
vi beter oss och varför, vill minska ”slit-ochsläng-mentaliteten”. Själv sorterar jag avfall,
har kompost sedan många år och försöker
åka tåg när jag ska någonstans.
Fortsätt sortera träavfall
Slarva inte med utsorteringen av
impregnerat träavfall. Träavfall måste
sorteras noga i minst 25 år framåt för
att inte tungmetaller från impregnerat
trä ska hamna i askan på landets
biobränsleanläggningar. Ju mindre
tungmetaller desto bättre för miljön.
Sedan 2007 är det förbjudet att impregnera
trä med miljöfarliga ämnen som krom och
arsenik. Träkonstruktioner har en livslängd
på cirka 30 år och slarvig utsortering av
avfallet innebär att impregnerat trä riskerar
blandas med rent träavfall.
Det menar Anna Karlsson i MIS
styrelse, som jobbar på Vattenfall Värme
i Uppsala. Tillsammans med materialflödesforskaren Louise Sörme på SCB, har
hon studerat hur mycket
impregnerat virke bidrar med
koppar, krom och arsenik i
avfallsledet.
Impregnerat virke används
främst hos privatpersoner
och utfasningen av det
miljöfarliga virket beräknas
efter förbudet 2007 ta
ytterligare cirka 25 år.
Mängden virke som
lämnas in på landets
återvinningscentraler
har ökat på senare år.
Det är positivt, men
virket sorteras inte
alltid på rätt sätt.
– Arsenik i träbränsle
eller aska visar tydligt
om källsorteringen
fungerar eller inte,
säger Anna Karlsson.
Impregnerat trä är
i princip den enda
källan till arsenik i
samhället idag.
Bättre källsortering
av impregnerat
trä skulle därför
minska halterna av
tungmetaller i aska.
Anna Karlsson och
Louis Sörme menar
att bättre information
och uppföljning
på återvinningsanläggningarna ger
bättre utsortering och
gör det lättare att följa
lagstiftningens krav. Anna Karlsson menar
att landets miljörevisorer kan bidra.
– Vi kan komma långt om vi
uppmärksammar frågan. Ett enkelt
sätt är att kolla om det finns särskilda
kärl för impregnerat virke på
återvinningscentralerna när rivningsvirke
från gamla altaner och staket lämnas in.
Arbetet har finansierats av
Avfall Sverige och rapporten
finns då deras hemsida:
http://www.avfallsverige.se/
fileadmin/uploads/Rapporter/
F%C3%B6rbr%C3%A4nning/
F2012-05.pdf
Sorterar du rätt?
Medlemsblad för
föreningen Miljörevisorer i Sverige
Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS
Tel: 0708 - 13 12 14
e-post: [email protected]
Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift
Tel: 08 - 580 150 91
e-post: [email protected]
Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan
Lena Gustafsson, SLL, Tel: 08 - 737 38 02,
[email protected],
Anders Johansson, Envima, Tel: 013 - 31 42 93,
[email protected],
Föreningens adress:
MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C,
168 51 Bromma
Tel: 0705 - 855 373
e-post: [email protected]
Föreningens plusgiro: 41 77 887 - 9
MIS hemsida: www.miljorevisor.se
Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta
upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören
eller någon i redaktionsrådet.
Är du på jakt efter en diplomering som
hållbarhetsansvarig inom ISO 26000? Här är den.
På kursen får du veta vilka utmaningar du möts av i rollen som hållbarhetsansvarig. Du lär
dig samordning i praktiken, får exempel på hur hållbarhetsarbetet integreras i alla delar av
organisationen och vi diskuterar förankring – från lednings- till medarbetarnivå. Du lär dig hur
arbetet med hjälp av standarden SS-ISO 26000:2010 kan integreras i ditt befintliga verksamhetssystem och hur den tillämpas i praktiken. Vi arbetar med verkliga fall och du får träning i
och ta ställning till olika situationer som kan uppstå.
Diplomeringsprogram: Hållbarhetsansvarig - ISO 26000
I Stockholm:
- 21-22 maj
- 17-18 september
- 6-7 november
- 10-11 december
H
NDAR
D
STA
S
TITUTE
INS
SWEDI
S
SIS
Läs mer om kursen och anmäl dig på
sis.se/utbildning
DIPLOMERAD
HÅLLBARHETSANSVARIG
ISO 26000