Transcript Bara en tidsfråga innan kravet kommer

Nr 4 November 2012
Årgång 22
Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige
Arlandas vision:
Världens mest miljövänliga flygplats
Kurvade inflygningar, ledlampor, biogasbussar och miljötaxi är bara några exempel i den
långa raden av åtgärder som ska göra Arlanda till världens mest miljövänliga flygplats. År
2020 ska koldioxidutsläppen ligga på noll och redan i år är målet att kollektivtrafiken ska
stå för 50 procent av alla persontransporter till och från Arlanda.
Vid MIS höstmöte i oktober fick MIS medlemmar
möjlighet att besöka Arlandas insida, ”airside”
och veta mer om hur Arlanda och hela Swedavia
jobbar med sina miljöfrågor.
Willy Karlsson, en av Sveriges experter i ISO:s
internationella arbetsgrupp, berättade hur det går
med revideringen av ISO 14001. 2015 ska den
nya standarden vara klar.
Sid 2 - 3
Från flygledartornet på Arlanda övervakas alla flygrörelser.
2009 fick Arlanda stora energipriset för sitt arbete med
energieffektivisering.
Allt fler krav på personcertifiering vid upphandlingar
Bara en tidsfråga innan kravet kommer
De största landstingen i Sverige kräver
numera personcertifiering när de handlar
upp miljörevisorer. Volvokoncernens
miljöchef Inge Horkeby berättade i förra
numret av Miljömissivet att även de
kräver minst MIS-godkända och helst
personcertifierade miljörevisorer numera.
– Det är bara en tidsfråga innan det
blir krav hos fler landsting, kommuner
och hos statliga myndigheter, säger
Peter Wenster, med lång erfarenhet av
miljöarbete hos bland annat SKL.
Rollerna inom den offentliga sektorn
förändras snabbt. Många organisationer blir
mer upphandlare än utförare av arbetet och
då blir själva upphandlingen det viktigaste
instrumentet för att säkra kvaliteten på
arbetet.
Peter Wenster menar att marknaden för
personcertifiering kommer att öka inom alla
områden och att personcertifiering snart kan
bli en förutsättning för att få uppdrag hos
kommuner, landsting och myndigheter.
– Kompetensen är givetvis det allra
viktigaste för en miljörevisor, men en
upphandlare har inte alltid fackkunskap
för att kunna bedöma den och då
blir personcertifieringen en tydlig
kvalitetsstämpel.
Fem år, kanske snabbare
Hur snabbt kraven på personcertifiering
kommer är svårt att bedöma, men
kommuner, regioner och myndigheter lär
av varandra. Peter Wenster hoppas på
ett vettigt tidsperspektiv med successiv
övergång för att fler miljörevisorer ska
hinna certifiera sig. Om bara några få större
företag har personcertifierade miljörevisorer
blir det ingen konkurrens på marknaden.
– Inom fem år tror jag att offentliga
myndigheter kommer att ställa krav på
personcertifiering av miljörevisorer. Det
kan gå snabbare om ”något händer” och
beroende på debatten. På företagssidan kan
det komma ännu snabbare.
Peter Wenster räknar med att statliga
myndigheter ska få sin egen miljöcertifiering
inskriven i sina regleringsbrev.
– Myndigheter är ofta duktiga på att ställa
krav på andra, men inte alltid på sin egen
organisation, säger han.
SKL = Intresseorganisation för Sveriges kommuner och
landsting
Vi informerar vad
som är på gång inom vår
förening
Styrelsemöten
8:e januari 2013
6:e mars 2014
Årsmöte
10:e april 2013
Utbildning
30:e januari 2013
”Utveckla din kompetens som miljörevisor”
Erfarna MIS-medlemmar delar med sig av
sina bästa tips från ax till limpa. Passar
både dig som är ny som miljörevisor och dig
som har varit med ett tag.
Inbjudan kommer inom kort.
Nya medlemmar
Christina Olsson, IR-Recycling
Måns Fornander, Notisum
Maja Rehnlund, Statens Energimyndighet,
Eskilstuna
Kristin Mizser, Statens Maritima Muséer,
Karlskrona
Förnyat MIS-godkända miljörevisorer
Ulf Andersson, Göteborgs Universitet
Fredrik Rosengren, Fortum
Datum för personcertifiering hos SIS
14:e december
22:e februari 2013
19:e april 2013
14:e juni 2013
MIS hemsida nu med kalendarium
MIS hemsida utvecklas ständigt. Nu har
sidan fått ett kalendarium. Där hittar du
bland annat MIS-godkända utbildningar.
Kontakta Curt Henricson på MIS kansli om
du vill att din MIS-godkända utbildning ska
synas här.
[email protected]
Adressen?
Har du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller
faktureringssystem?
Anmäl dina nya uppgifter snarast till MIS
så riskerar du inte att falla ur vårt system.
[email protected]
Hållbar flygmiljö med nollutsläpp
Klimatsmarta
flygplatser är
Swedavias
stolta och
strategiska
mål. Vid MIS
höstmöte
på Arlanda
presenterades
både
Swedavias
och Arlandas
hållbarhetsarbete, som bland annat
innebär att koldioxidutsläppen ska ned
till noll år 2020.
MIS medlemmar fick möjlighet att se
flygplatsen från airside.
Vid sidan av energieffektiva start- och
landningar och flygplatsens drift, är
avisning, snöröjning, brandsläckning, buller
och ledbelysning några exempel på viktiga
hållbarhetsfrågor vid en flygplats. Arlanda
har kommit långt, så långt att de 2009 fick
stora energipriset för sitt arbete med att
minska flygplatsens energiförbrukning.
Marktransporterna till och från Arlanda är
en viktig hållbarhetsfråga. Vid sidan av tåg,
tillåts idag bara biogasbussar och miljötaxi
att sköta marktransporterna till Arlanda.
2012 års mål är att 50 procent av alla
persontrafik till och från Arlanda ska ske
med kollektivtrafik.
Transporterna av flygbränsle som
tidigare innebar 50 lastbilar per dag från
Ett 40-tal medlemmar deltog vid MIS höstmöte.
Stockholm, sker numera med tåg två
gånger i veckan från Gävle hamn.
Vid MIS höstmöte fick medlemmarna
lära mycket om Swedavias och Arlandas
hållbarhetsarbete och miljöledningssystem.
På en busstur inne på flygplatsen fick
de också se hur Arlanda samlar upp och
återvinner glykol från avisningar, hur
flygplatsens snötippar fungerar och hur
halkbekämpningsfordon samarbetar för att
klara snöröjningen så effektivt som möjligt.
Ulf Andersson, projektledare på Göteborgs Universitet
Knyter ihop hållbara möjligheter
Ulf Andersson var tidigare
miljösamordnare på Göteborgs
Universitet, skrev en miljöledningsguide
och utbildade interna miljörevisorer på
statliga myndigheter. Dessutom var han
styrelseledamot i MIS och byggde MIS
hemsida.
Numera är han projektledare
på Göteborgs universitets
miljövetenskapliga centrum och
drömmer om att få jämföra miljöledning
hos statliga myndigheter i hela Europa.
Vad gör du som projektledare?
– Jag var projektledare förut också. Och
miljösamordnare. Nu har jag slutat ”bygga”
miljöledningssystem, men jag är fortfarande
miljörevisor, MIS-godkänd sådan.
– Idag jobbar jag med mängder av olika
projekt, konferenser och seminarier. Jag
försöker knyta samman människor i olika
nätverk med intressanta forskningsprojekt.
Som exempelvis?
– Ett spännande projekt handlar om
en satsning på forskning kring hållbar
utveckling. Ett liknande projekt på Chalmers
resulterade i fem nya professorer, bland
Christian Azar, som med sin förmåga att nå
ut medialt, lyckas få ut sina forskningresultat
till omvärlden.
Vad är utmaningen?
– Att starta nya projekt, se var möjligheterna
finns. Knyta samman rätt personer. Själva
”resan” är nog intressantare än resultatet.
Även om resultatet leder till en fortsättning,
kanske ordinarie verksamhet, så är det
alltid lite vemodigt när ett projekt närmar sig
slutfasen.
– Nu ska vi göra samma sak på
Göteborgs Universitet. Vi planerar en
ansökan på totalt 170 Mkr för att få alla
fakulteteter att jobba med hållbar utveckling.
Bland forskare och professorer kanske vi
kan hitta en ny Christian Azar?
– Visionen är att hållbar utveckling
ska genomsyra hela verksamheten och
tillsammans med Chalmers ska Göteborg
bli ledande på det forskningsområdet.
– Vi har också ett nordiskt projekt (med
stöd från Nordiska rådet) som undersöker
hur miljöledningssystem kan användas
för lärande om hållbar utveckling och
deltar i ett MISTRA-projekt kring hållbar
stadsutveckling.
Vad har du för drömprojekt?
– Jag har alltid flera trådar ute, en del av
dem kan ta lite tid innan de landar. Bland
annat diskuterar jag med Europeiska
Miljöbyrån i Köpenhamn om att titta
närmare på och jämföra miljöledning i
statliga myndigheter i hela Europa. Det
ligger där och ”småputtrar” i väntan på en
knuff för att ta fart.
Dina tidigare uppdrag för svenska
myndigheter, vad hände med dem?
– På uppdrag av Naturvårdsverket tog vi
fram en miljöledningsguide för myndigheter
och höll specialanpassade utbildningar
inom miljöledning och interna miljörevison.
Det är mer ”på marginalen” idag men
jag har stöttat bland annat högskolorna i
Borås och Halmstad och diskuterar just
nu ett möjligt samarbete med Södertörns
högskola.
ISO 14001 revideras
Ny standard klar 2015
ISO 14001, den internationella
standarden för miljöledningssystem
revideras just nu. Vid MIS höstmöte
berättade Willy Karlsson, en av
Sveriges experter i ISO:s internationella
arbetsgrupp, om det pågående arbetet.
– Vi räknar med att den reviderade
standarden ska vara klar år 2015, säger
han.
Willy Karlsson har jobbat med kvalitet
och miljö i mer än 20 år och var med vid
utvecklingen av ISO 14001 redan i början
av 1990-talet. Nu jobbar han intensivt
med revideringen som engagerar många
experter i företag och organisationer, både i
Sverige och internationellt.
En systemöversyn görs vars femte år och
när en revision behövs tar den ungefär tre
år. Redan 2007 beslöt ISO att standarden
skulle revideras och Willy Karlsson förklarar
varför ISO 14001-standarden blir klar först
2015.
– Förutom diskussioner om innehållet,
har vi inväntat den nya struktur som ska
gälla för alla ISO-standarder. Hittills har det
varit ganska opraktiskt med olika struktur i
olika standarder, nu kommer man att känna
igen upplägget oavsett vilken standard man
tittar på.
Willy Karlsson menar mycket hänt på
miljöområdet sedan standarden infördes på
1990-talet. Idag handlar det inte bara om
produktion, utan även om produkter och
tjänster och vilken miljöpåverkan de har
under hela sin livstid. Hållbarhetsarbetet blir
också allt viktigare.
– ISO 14001 måste bli ett naturligt
verktyg i hållbarhetsarbetet och
miljöledningssystemen ska kunna stödja
företagens affärsstrategier.
Experter från mer än 90 länder ska nu komma
överens om innehållet i den reviderade standarden. I
den svenska arbetsgruppen hos SIS deltar ett 30-tal
organisationer. I början av nästa år är Sverige värd för
nästa internationella träff.
Uppskjutet arbete på Gotland i väntan på beslut
Johan Cederblad är
advokat på Vinge i
bland annat miljörätt.
Han har bidragit med
bifogade artiklar i
det här numret av
Miljömissivet. Frågor,
kontakta Johan på:
Oklar utgång om kalkbrytning
Högsta domstolen har nu inhiberat, det
vill säga skjutit upp, sitt beslut om att
tillåta kalkbrytning i Bungetäkten på
norra Gotland.
Inga förberedande arbeten får påbörjas
innan tillståndet för brytning vunnit laga
kraft. Hur det blir är just nu oklart.
De inledande arbetena inför kalkstensbrytningen i Bunge har avbrutits trots att
Nordkalk i juli 2012 fick tillstånd från Markoch Miljööverdomstolen. Det tillståndet
kopplades till ett verkställighetsförordnande
som innebar att arbetet skulle få påbörjas
innan tillståndet vunnit laga kraft.
Högsta domstolen har nu meddelat
prövningstillstånd och i ett första läge
stoppat det inledande arbetet tills vidare.
johan.cederblad@
vinge.se
Nytt inom Miljörätten
MIS samarbetar med advokatfirman
Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall.
Domstolens motiv är att redan de
inledande arbetena kan få omfattande och
långvariga följdverkningar för miljön och att
förändringarna i landskapet kan bli svåra att
återställa.
Industriutsläppsdirektivet införs i januari 2013
Ansvar berör bara mark och grundvatten
EU:s direktiv om industriutsläpp införs i
svensk rätt i januari nästa år. Direktivet
påverkar cirka 1 100 tillståndspliktiga
anläggningar i Sverige. De två största
förändringarna är principen om bästa
tillgängliga teknik och kravet på
statusrapportering.
Principen om bästa tillgängliga teknik (BAT)
får en framskjuten roll i det nya direktivet.
Direktivet innebär att EU ställer upp de
specifika villkor (BAT-slutsatser) som
ska gälla för verksamhetsutövare så att
verksamheten uppfyller BAT.
Regeringen förslog i en
proposition i oktober att BATslutsatserna ska införas genom
en regeringsförordning. Den
ska innehålla föreskrifter om
angivna gränsvärden och
försiktighetsmått som ska
vara genomförda vid en viss tidpunkt.
Förordningen ändras när en ny BAT-slutsats
antas.
Metoden innebär att verksamhetsutövare
måste följa både sina specifika
tillståndsvillkor och förordningen. Förordningen kommer att ange vad som gäller om
det blir konflikt mellan tillståndsvillkoren och
BAT-slutsatserna.
Dessutom införs krav på att
verksamhetsutövare ska upprätta en
statusrapport över föroreningarna på sin
anläggning. Den rapporten ska sedan
utgöra grunden för vilket ansvar som
kan läggas på verksamhetsutövaren om
verksamheten läggs ned med stöd av
reglerna från industriutsläppsdirektivet.
Skillnad
En viktig skillnad mellan det nya
industriutsläppsdirektivet och miljöbalken är
frågan om ansvar för förorenade områden.
Direktivet gäller bara ansvar
för föroreningar i mark och
grundvatten, medan miljöbalken
anger ett strängare och bredare ansvar.
Direktivet kommer inte att inskränka
miljöbalkens ansvarsregler utan komplettera
med bland ett krav på statusrapport.
Regeringen föreslår att mål och ärenden
som inte är avgjorda när direktivet träder
i kraft i januari, ska handläggas enligt de
nya reglerna. Påbörjade ärenden görs
inte om, utan fortsätter och handläggs
enligt de nya bestämmelserna. Pågående
tillståndsansökningar kan behöva
kompletteras.
Maria Paijkull
Johan Cederblad
Ny medlem
i MIS
Marinbiolog som dyker
bland miljölagar
Välkommen till MIS, Måns Fornander, vad
jobbar du med?
– Jag är Account Manager på Notisum
som har en av Sveriges största databaser
för svenska lagstiftning. Jag jobbar på vårt
Malmökontor och är en länk mellan oss och
våra kunder.
– Nej, jag är inte miljörevisor, men mitt
fokus är de lagar som berör ISO-certifierade
företag. Jag har kontinuerlig kontakt med
kunder som prenumererar på aktuella
laglistor på miljöområdet. De väljer vilka
laglistor de vill ha, vi ser till att de alltid har
de senaste inom sina specialområden.
Hur fick du kontakt med MIS?
– En av mina kollegor är medlem och
föreslog att jag skulle bli medlem.
Vad vill du ha ut av ditt medlemskap i MIS?
– Många av mina kunder är medlemmar
i MIS och här får jag möjlighet att förstå
hur de jobbar i praktiken. Jag får lättare att
förstå vad de behöver och kan knyta nya
kontakter.
Vad kan du bidra med till MIS?
– Min kunskap om den lagstiftning som
finns på miljöområdet. Miljölagar är ett ”hett”
område och jag har koll på de nya lagar
som kommer, exempelvis den nu aktuella
förordningen om miljösanktionsavgifter.
Jag har tidigare jobbat som miljöinspektör
i Älmhult med ansvar för miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Vad ser du som den viktigaste miljöfrågan
just nu?
– Eftersom jag i grunden är marinbiolog
så är frågor om övergödning och överfiske i
Östersjön väldigt viktiga för mig.
Vad gör du privat för miljön?
– Ungefär samma saker som
medelsvensson: sorterar avfall, kör miljöbil,
köper kravmärkt mjölk och mat. Jag tror det
är viktigt att föregå med gott exempel för
kommande generationer.
Miljönätverk för statliga myndigheter
Vill sprida hållbarhetsbegreppet
I våras bildades ett nytt nätverk för dem som jobbar med miljö och miljörevision i
statliga myndigheter.
– Vi måste bli bättre på att marknadsföra hållbar utveckling och miljörevisorernas
viktiga roll på myndigheterna, säger Christina Arbjörk, miljösamordnare på KB,
Kungliga Biblioteket, som arrangerade den senaste nätverksträffen.
Sedan januari 2010 gäller en statlig
förordning (2009:907) med krav på att alla
myndigheter ska ha miljöledningssystem.
Många myndigheter har nu även
certifierat sina system och utbildat interna
miljörevisorer.
Det nya nätverket ska fungera som ett
bollplank där revisorer, samordnare och
liknande yrkesgrupper kan utbyta kunskap,
erfarenheter och diskutera gemensamma
frågor. Christina Arbjörk vill vidga nätverket
och hitta kontakter även i näringslivet. Hon
vill helst byta ut ordet miljö mot begreppet
”hållbar utveckling” som hon menar är mer
heltäckande.
– Jag kan fortfarande bli förvånad över
att hållbar utveckling och miljörevision är så
okänt i samhället, säger hon. Vi måste bli
bättre på att marknadsföra både begreppen
och miljörevisorns yrkesroll.
Christina
Arbjörk
skulle
gärna se
att myndigheterna
fick mer
stöd från
Naturvårdsverket i sitt
miljöarbete
och hon
skulle vilja
driva frågan
om att få in ett krav på personcertifierade
miljörevisor hos myndigheter i den statliga
förordningen.
– Hållbarhet är inte självklart inom
myndigheterna, det är fortfarande mest
eldsjälar som driver frågorna, säger hon.
Höstens boktips:
Miljömanagement
En ny upplaga av boken
”Miljömanagement – Miljö- och
hållbarhetsarbete i företag och
andra organisationer” har kommit i höst. Den
tar upp viktiga förutsättningar för miljö- och
hållbarhetsarbete i företag och andra typer av
organisationer och innehåller både strategier,
metoder och koncept.
Boken är i första hand skriven för kurser
i miljömanagement och miljöledning vid
högskolor och universitet, men den kan också
användas vid interna utbildningar i företag och
organisationer.
Författaren Jonas Ammenberg sitter i MIS styrelse och
har många års erfarenhet av forskning om effekterna
av miljöledningssystem.
Miljörevisorns bästa vän
Nu har en ny upplaga av
miljörevisorernas praktiska handbok
”Miljörevision” kommit ut. Här finns allt
en miljörevisor behöver veta, både i
industri-, tjänsteföretag och offentliga
organisationer som kommuner, landsting och
myndigheter.
Boken innehåll exempel och checklistor, är
kurslitteratur på universitet och fungerar som
en praktisk handbok för alla som arbetar med
miljöledningssystem och miljörevision i både
små och stora organisationer.
Författare är Torbjörn Brorson, bland annat ordförande
i MIS och Richard Almgren som bland annat är SIS
examinator vid personcertifiering av miljörevisorer.
Medlemsblad för
föreningen Miljörevisorer i Sverige
Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS
Tel: 0708 - 13 12 14
e-post: [email protected]
Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift
Tel: 08 - 580 150 91
e-post: [email protected]
Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan
Lena Gustafsson, SLL, Tel: 08 - 737 38 02,
[email protected],
Anders Johansson, Envima, Tel: 013 - 31 42 93,
[email protected],
Föreningens adress:
MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C,
168 51 Bromma
Tel: 0705 - 855 373
e-post: [email protected]
Föreningens plusgiro: 41 77 887 - 9
MIS hemsida: www.miljorevisor.se
Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta
upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören
eller någon i redaktionsrådet.
Certifierad miljörevisor
Skaffa ett kvitto på din kompetens
Har du omfattande erfarenhet som miljörevisor? Synliggör din kompetens både inom och utanför
verksamheten. Certifiering blir en bekräftelse på den kompetens som du besitter och kan betyda
ett lyft i din yrkesroll som internrevisor.
Genom personcertifiering säkerställs att du behärskar god miljökunskap, miljöteknik, miljöledningssystem, riskbedömning samt är väl insatt i lagar och regler på miljöområdet. Du ska också vara väl förtrogen med metoder,
tillvägagångssätt och teknik för att genomföra revision.
Certifieringen bygger på de krav som finns i SS-EN ISO 14001:2004, Miljöledningssystem –Krav och vägledning
och SS-EN ISO 19011:2011, Vägledning för revision av ledningssystem.
SIS Förlag AB är ackrediterat av SWEDAC som certifieringsorgan för miljörevisorer. Vi genomför personcertifiering enligt metoder som är fastställda i internationella standarder. Därmed får du som kund alltid en opartisk värdering av din kompetens,
oavsett var eller hur du skaffat den.
Pris: 5 995 kr
H
NDAR
D
STA
S
TITUTE
INS
SWEDI
S
SIS
Läs mer på www.sis.se/miljorevisor eller kontakta
[email protected]
CERTIFIERAD MILJÖREVISOR
Accreditation no. 2056
Accredited in accordance with SS-EN ISO/IEC 17024
2056
ISO/IEC 17024