Transcript Hårda krav på stridsbåtsförare

nati o n e ll a
s k yd ds s t yr ko r na
#6 –2011
Närkamp
Regional ledning
Spelrecensioner
Vi kastar loss
Hårda krav på stridsbåtsförare
fa k ta o m
h e m vä r n e t
Alla i hemvärnet är med
frivilligt. Personalen övar
mellan 4 och 13 dagar per
år beroende på befattning.
Uppfyller du ditt avtal får
du minst 3 500 kronor per
år. Du kan gå ur när du vill.
Hemvärnets viktigaste
uppgifter är att bevaka,
skydda, ytövervaka samt
stödja samhället vid
fred, kris och krig.
LADDA
RÄTT!
Hemvärnsförbanden
ska med mycket kort varsel
kunna sättas in över hela
landets yta. Med huvud­
delen inom 24 timmar efter
order och med tillfälligt
sammansatta enheter
inom 6 timmar.
2014 ska det finnas 40
bataljoner med cirka
22 000 hemvärnssoldater,
varav cirka 17 000 ingår
i de nationella skydds­
styrkorna.
med nyttigare
energ is nus
l e da r e / r i k s h e m vä r n s c h e f e n
Beröm ökar kraven
Årets rikshemvärnsting är avslutat. Jag vill framföra mitt varma
tack till alla delegater, till avgående
rikshemvärnsråd och till alla som jobbat
med de praktiska arrangemangen kring
tinget. Tinget var, från min utgångspunkt,
mycket lyckat. Behandlingen av motioner
och propositioner var livlig och många
tankar ventilerades kring hemvärnets
utveckling. Bland alla beslut som fattades
uppfattar jag tingets rekommendationer
kring utvecklingen av medinflytandesystemet som ett av de viktigaste. Det ger
det nyvalda rådet en bra grund för fortsatt
arbete.
Vi hade också glädjen att ha såväl försvarsministern, ordföranden i riksdagens
försvarsutskott som vår överbefälhavare
som talare. Alla dessa vittnade om sina
positiva upplevelser av och sin respekt för
hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Det är bra och ställer krav på oss
som förband att ”leverera”.
försvarsmakten utvecklar
det nya personalförsörjningssystemet
märks olika effekter. Just nu pågår
en intensiv rekrytering till så kallade
”interimsavtal” för tidvis tjänstgörande
(anställda) soldater (GSS/T). Det är ett
tydligt krav från regeringen att Försvarsmakten skall nå upp till en viss mängd sådana avtal före årsskiftet. Rekryteringen
till dessa avtal sker bland dem som tidigare gjort värnplikt vilket i dag är huvuddelen av er hemvärnssoldater. Jag är av den
uppfattningen att vi inom Försvarsmakten
inte i första hand skall rekrytera från varandra utan göra ”nya” rekryteringar så att
ännu flera än i dag har något engagemang i
Försvarsmakten. Det är naturligtvis upp
e fte r h a nd s om
Alla soldater tillhör någon
av de 22 utbildnings­
grupperna som finns
utspridda över hela landet.
Utbildningsgrupperna är
ansvariga för övningar
och utbildning.
Vill du gå med?
Gå in på hemvarnet.se
eller soldat.nu. Personer
som inte gjort värnplikt kan
bli specialister eller gå
tremånadersutbildningen
GMU.
Energi &
Vitamine
r
till dig själv som hemvärnssoldat om du
vill byta inriktning inom Försvarsmakten.
Det är dock så att du efter halvårsskiftet
2012 endast kan ha en ”krigsbefattning”
inom Försvarsmakten.
s om e n de l av vårt eget reformarbete
med hemvärnets personalförsörjningssystem kommer under början av nästa år
att redovisas en översyn av vår nuvarande
chefsutveckling samt förslag på olika
utvecklingsvägar för de närmaste tio
åren. Tyngdpunkten i utredningsarbetet
är gruppchefs- och plutonchefsnivåerna
men även högre nivåer berörs. Utredningen kommer att behandlas under bataljonchefsseminariet i januari och sedan
remitteras ut i organisationen. Jag hoppas
att vi kan börja genomföra åtgärder under
2013. Med detta arbete läggs den näst sista pusselbiten i hemvärnets
reformering, vilken
den sista pusselbiten är återkommer
jag med i nästa
nummer av denna
tidning, ditt husorgan.
.
Roland Ekenberg
Rikshemvärnschef
Tack för det gångna framgångsrika hemvärns­
året och jag vill tillönska er alla en riktigt
God Jul
Gott Nytt År
och ett
I S TÄ LLE T F Ö R S N U S
hemvarnet.se
Namnlöst-1 1
2011-11-22 14.50
H e m vä r n e t # 1 – 2 0 1 0
3
Tidningen
h e m vä r n e t
#6 dec 2011
ÅRGÅNG 71
i n l e da r e / T h e r e s e Å k e r s t e dt
Plundring på soldater?
Tänkte skriva en trevlig krönika om
allt vi i hemvärnet kan vara tacksamma för. Men även om vi just nu har medvind får vi aldrig glömma att vi seglar i
skuggan av en supertanker vars svallvågor
kan göra att vi måste stryka övningar, ny
utrustning eller GMU-platser om den
råkar komma några grader ur kurs.
Tyvärr har navigatören råkat läsa fel
på några siffror på sjökortet, i stället för
2447 var siffran 300. Det vill säga långt
från kursen som skulle var 2800 under
utgången av 2011. Så vad handlar alla mina
metaforer om? Jo, de tidvis anställda. Så
varifrån ska då Försvarsmakten på kort
tid skaka fram personer med genomförd
värnplikt, bra vitsord, gärna aktuell utbildning och ett intresse för försvaret? Du
kan gissa själv.
sköter
våra chefer och soldater på sin fritid via
mun- mot-mun metoden. Det betyder att
bakom varje rekryterad soldat ligger minst
någon timmes arbete för att hitta intresserade, en timmes rekryteringsintervju
för varje person samt all administration
som krävs för att personen ska stå på rätt
ställe med rätt utrustning när det väl är
dags för övning. Så är det schyst av övriga
Försvarsmakten att rekrytera hemvärnssoldater som tidvis anställda när man har
både pengar och anställd personal för att
sköta sin egen rekrytering? Det kan du
avgöra själv.
Men den stora frågan är vad Sveriges försvar tjänar på att man flyttar
på folk mellan olika krigsbefattningar? Politikerna efterfrågar
tillgängliga och användbara
förband. Hemvärnssoldater har
en beredskap räknat i timmar
och dagar. Vi bevakar och skyddar samhällsviktiga skyddsobjekt och infrastruktur. Och
re k r y te r i nge n i he mvä r ne t
Äntligen
Den 1 januari är alla omorganisa­
tioner klara. Nu kan vi fokusera
på våra uppgifter.
utför dessutom betydande insatser för
stöd till samhället varje år. Införande av
regionala staber är ett sätt att förbättra
detta ytterligare. Vad är beredskapstiden
för tidvis tjänstgörande och när ska de
sättas in? Tror du att en fientlig invasion
av Sverige är mer trolig än terrorattentat,
stora olyckor eller naturkatastrofer?
20
26
16
32
Besöksadress:
Banérgatan 62, Stockholm
Postadress:
Tidningen Hemvärnet
107 85 Stockholm
Telefon 08–788 75 00
Fax 08–664 57 90
Chefredaktör
och ansvarig utgivare:
Therese Åkerstedt
08–788 97 38
[email protected]
förståelse för er hemvärnssoldater som vill ta anställning i Försvarsmakten för att jobba med ert intresse på
heltid. Har du en specialistutbildning
som du inte får utnyttja i våra förband så
kan det vara ett skäl att bli tidvis tjänstgörande. Vill dock tipsa om att först
jämföra antalet tjänstgöringsdagar och
ersättningen innan du väljer att överge det
nyutrustade och fullt fungerande HMS
Hemvärnet för en svårmanövrerad supertanker vars kurs fortfarande är oklar. ●
j ag h a r f u l l
Stf ansvarig utgivare:
Lars Brink
Reporter/redaktionsassistent:
Max Schüllerqvist
reporter@tidningen
hemvarnet.se
Korrektur:
Daniel von Sydow
Grafisk form och layout:
Oktavilla
Therese Åkerstedt
Chefredaktör
Alla som är med i hemvärnet
får tidningen gratis. Vid fel
adress eller utebliven tidning
ska du kontakta din utbild­
ningsgrupp som sköter hemvärnssoldaternas adressregister,
se hemvarnet.se.
Prenumerationer/friexemplar:
Myndigheter, organisationer
och personer vars arbete rör
hemvärnet/Försvarsmakten har
möjlighet att få tidningen gratis.
Kontakta redaktionen.
!
Annonsbokning:
Searchfactory
Fredrik Karlsson
08-505 73 874
fredrik.karlsson
@searchfactory.se
TS-kontrollerad upplaga 2010:
29 500 exemplar
Vad tycker
du om
tidningen?
Mejla oss:
red@tidningen
hemvarnet.se
Tryck:
Sörmlands
Grafiska AB
i n n e h å l l / # 6 –2 0 1 1
Nyheter 6
Reportage: Stridsbåt 20
Befattning: Kvartermästaren 36
Senaste nytt — från norr till söder.
Navigationskurs i Sankt Annas skärgård.
Potatis, patroner och persedlar – utan underhåll
stannar förbanden.
Landet runt 10
Reportage: Rekryter 26
Insatser i Sverige.
Vi följer rekryternas sista vecka på Marinbasen.
Kultur 38
Granskning: Ledning 14
Reportage: Stabsarbete 30
Nya regionala staber ska leda våra förband.
Ledningsträningsövningen i Enköping förbättrar
vår ledningsförmåga.
— Spelrecension:
Battlefield 3 vs
Modern Warfare 3.
Intervju: Lars Gyllenhaal 16
Krigshistoriker med ett intresse för det nationella försvaret.
Tema: Närkamp 32
Hemvärnet i bilder 18
Tema: Sömn 34
Vad har hänt i landet?
Längre övningar ställer krav på återhämtning.
Lär dig försvara dig även utan vapen.
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
5
nyheter
December 2011
Gruppchefer leder rekryter
Åka helikopter medan
jag lyssnar på signaturmelodin till Airwolf.”
Ett antal gruppchefer ur hemvärnet på Marinbasen har lett GMU-soldater under
projektet ”Aldrig ge upp”. Samtidigt som gruppcheferna från Kalmar och Krono­
bergs- och Blekingegruppen får extra övning ger det även rekryterna en naturlig
kontakt med hemvärnet.
Nummer ett på listan ”Tio saker jag vill göra i insatsområdet” på
bloggen ”I skuggan av Hindu Kush” på bloggforsvarsmakten.se.
Forum för soldater
I början av nästa år lanserar tidningen ett forum där hem­
Skriv!
värnssoldater kan diskutera allt som rör tjänsten och medin­
flytandet, ställa frågor och debattera om försvaret i allmänhet.
Samtidigt ser vi över den nuvarande webbtidningen och det blir en del
nya inslag, bland annat en kalender så att du kan hålla dig uppdaterad .
tå = Therese Åkerstedt ms = Max Schüllerqvist
Med vapnet tillhands
F oto privat
Under våren påbörjas utdel­
ningen av vapenrem 10 till
ak 4 b. Vapenremmen är till
skillnad från dagens läderrem
av tyg och har olika uppfästningar vilket gör att den även
kan fästas i stridsvästen.
Stefan Caplan i ett Herkulesplan.
nyheter
Svårare öva skytte
Det blir inget skytte för hem­
värnet på civila skjutbanor i
Blekinge, Kalmar och Krono­
bergs län. Det står klart sedan
Marinbasen sett över avtalen
och säkerheten på de civila
skjutbanorna.
F
ör många hemvärnssoldater betyder det längre avstånd till godkända
skjutbanor. Joachim Fryklund, kompanichef i Sölvesborg, berättar att det nu
blir sex mils resväg till F 17 eller nio mil
till Rosenholm.
– Vi förlorar mycket tid på det här
beslutet. Det blir en minskad tillgänglighet, säger han.
st at u s e n på de civila skjutbanorna har
analyserats av en utredningsgrupp på
Marinbasen efter händelserna på Öland
den 20 mars. Kalmar- och Kronobergsgruppen hade en övning på den civila
vi förlorar
mycket tid på det
här beslutet.
Joachim Fryklund
skjutbanan Lindby och minst 15 projektiler passerade kulfånget. I ett mejlsvar till
tidningen motiverar Håkan Magnusson,
chef på Marinbasen, beslutet: ”Ingen av
de undersökta civila skjutbanorna uppfyller samtliga krav som ställs för att militär
verksamhet ska kunna bedrivas där.”
e n l ig honom k rävs omfattande investeringar för att säkerställa skjutbanorna,
och Försvarsmakten får inte investera
i annans egendom. Joachim Fryklund
tycker att beslutet är tråkigt.
– Man blir besviken. Det är en välskött
skjutbana (Sölves skjutbana) som vi har
skjutit på så länge hemvärnet funnits i
Sölvesborg, säger han. ms
f oto therese åkerstedt
Soldater övar på Marin­
basen i Karlskrona.
Riksdagsledamot tar
plats i rådet
Regeringen har en stående plats i
rikshemvärnsrådet – nu har den
tillsatts. Vi säger grattis till riks­
dagsledamoten Stefan Caplan (M).
Hur kom det sig att det blev just du?
— Det är nog dels för att man
(regeringen) ville ha någon från
försvarsutskottet, dels för att jag
ansvarar för hemvärnet i den mo­
derata försvarskommittén.
Vad har du för egen militär bak­
grund?
— Jag gjorde lumpen på KA 4
i Göteborg, på marinens sjuk­
vårdsskola och var sjukvårdare i
kustartilleriet. Jag har dessutom
FN-tjänst i Libanon bakom mig.
Första gången som väbel och andra
som kompanisjukvårdare (är
legitimerad sjuksköterska).
Vad hoppas du få ut av att vara med
i rikshemvärnsrådet?
— Framför allt egen skolning.
Att få följa processen med med­
inflytande, avtal och materiel.
Hemvärnet har utvecklats mycket.
På 80-talet var det krutgubbar och
modell äldre, nu är det en helt an­
nan, ungdomlig prägel. ms
–S
oldaten kan alltid ha vapnet
med sig i olika beredskapsgrader. Uthålligheten hos soldaten
ökar när man slipper stå och hålla i vapnet
när det inte behövs. Du kan även hänga
vapnet på kroppen när du måste
ha två händer fria och kan även ha
vapnet runt halsen och få upp
det i färdigställning, vilket inte
gick med läderremmen, säger
Magnus Norhult på HvSS som
arbetat med en bruksanvisning
för vapenremmen.
– Min uppgift var att ta
fram ett bra underlag som
nu är lämnat till Försvarets Materielverk
(FMV) för kontroll.
Bruksanvisningen
kommer att tryckas i
5 000 exemplar och även
ingå i den omarbetade upplagan av Sold R
mtrl Ak 4 B, säger han.
Innan soldaten tilldelas den nya vapenremmen måste han eller hon få en kort
utbildning i hur man använder den. Det
kan antingen göras av utbildningsgruppen eller av dem utsedda instruktörer på
kompanierna.
Finns det några nackdelar med vapenremmen?
– Eftersom vapenrem 10 är gjord av
tyg så kommer den att slitas fortare än
läderremmen. Plastspännena kan även gå
sönder om de utsätts för högt tryck, så
man får förmodligen byta ut en del exemplar om några år.
25 000
exemplar och ett fördelningsunderlag är redan klart, vilket
innebär att den kan levereras till
förråden. HvSS anser inte att
man behöver göra några försök
med den.
– Vapenrem 10 bygger på
samma koncept som
remmen till ak 5 som
redan är utprovad och
används i övriga Försvarsmakten. Det
är bara fästanordningen som
är lite annorlunda. tå
vap e n re m me n f i n n s i
Vapenremmen är tillver­
kad i tyg, vilket gör att
den kan slitas fortare än
läderremmarna.
Den nya vapenrem­
men gör att soldaten
slipper stå och hålla
i vapnet när det inte
behövs.
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
7
Flera viktiga beslut på rikshemvärnstinget
En fortsatt utredning av
KFÖ-systemet, en utveckling
av medinflytandet och en
utebliven ombeväpning av
stabspersonal. Det var tre av de
viktigaste besluten på rikshemvärnstinget 2011.
R
ikshemvärnstinget 2011 gick av
stapeln i Södertälje, 12-13 november.
På plats var närmare ett hundratal ombud, men även överbefälhavaren
Sverker Göranson, försvarsministern Sten
Tolgfors samt försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson. Den förstnämnde
höll ett långt tal, där han tryckte på den
fina utveckling som hemvärnet genomgått
de senaste åren.
– Jag upplever att kvaliteten blir högre
och högre. Det ser man i övningarna. Man
kan alltid önska sig mer men det börjar bli
riktigt bra, sa han.
ÖB betonade även att det krävs lång-
siktiga investeringar i försvaret efter
2014, även om ekonomin är i balans i dag.
En rad viktiga beslut togs
på tinget. Bland annat
kan det konstateras att
flera motioner som rörde
KFÖ-systemet ska ingå i
en pågående utvärdering.
Här syns Johannes
Jeppsson från 124:e hem­
värnsbataljonen.
själva beslutsfattandet var det några frågor som bör lyftas
fram. Propositionen om utveckling av
medinflytandet antogs, och beslutet ger
rikshemvärnsrådet vägledning i arbetet.
Kortsiktigt betyder beslutet att sista
datumet för genomförande av kompanistämma tas bort och ersätts med formuleringen ”skall hållas årligen” – förbandschefen bestämmer datum.
Däremot kommer inte rikshemvärnrådet att arbeta för att stabspersonal, som
flera motionärer önskade, beväpnas med
pistol i stället för AK4.
n ä r de t gä l le r
det konstateras att flera motioner som rörde KFÖ-systemet ska ingå i
en pågående utvärdering. I förlängningen
kan det innebära bland annat att avtalstiden förändras.
En omdebatterad motion föreslog att
alla insatssoldater som tjänstgör under
sitt första verksamhetsår men inte ges
Under fredagen
behandlades alla
motioner i olika utskott.
i öv r ig t k a n
möjlighet att fullgöra alla åtta dygn borde
få ut halva premien efter fyra gjorda dygn.
Efter omröstning blev det avslag, 47 mot
35 röster.
Johannes Jeppsson från 124:e hemvärnsbataljonen i Skåne var det ombud på
tinget som hördes mest under debatterna.
Dessutom valdes han in i rikshemvärnsrådet 2011–2013.
Vilket var det viktigaste beslutet på tinget enligt
dig?
– Alltså, mycket hänger på den vidare
utredningen av KFÖ-systemet. Nu har vi
haft KFÖ-systemet i några år och då är
Försvarsminister Sten Tolgfors
88
HHeemmvväärrnneett# #61––22001110
av medinflytandeverksamheten
i Hv.
Materiel
M11 Materieltillförsel till bevak­
ningskompanierna i form av nytt
och bättre kroppsskydd.
M12 Jag föreslår att alla tilldelas
knäskydd
M13 Jag föreslår att alla tilldelas
skyddsglasögon
M20 Att samtlig hemvärnspersonal
utrustas med 3 T-shirts.
M21 Jag föreslår att underkläder
(BH och underbyxor (kv) för
kvinnor lånas ut till all kvinnlig
personal i hemvärnet.
Personal
P1 Att det tvingande kravet
på medlemskap i frivillig
försvarsorganisation för viss
hemvärnspersonal (sk avtals­
personal) avskaffas.
Vilken motion eller proposi­
tion är den viktigaste under
tinget 2011 enligt dig?
Du argumenterade för en rad olika förslag. Kan
du tycka att det är jobbigt att prata så mycket
inför hela tinget?
Jessica Torheden, underrättel­
sebefäl, 351:a bataljonen
— Det pågår en intressant
diskussion om beväpning. Flera
motioner rör det. Viss personal
ska eventuellt bära pistol. Det är
viktigt att frågan kommer upp,
men jag tycker inte att man ska
byta. Lösningen är inte mindre
vapen, utan det handlar mer om
hur man ska arbeta i staben.
– Nej, jag störs inte av det. Men man
får finna sig i nederlag och släppa det.
Risken är annars att man blir den där
personen som alltid är motvalls. Man får
ha disciplinen att fatta sig kort och säga
vad man ska. Ett sådant här möte kan vara
mellan midsommar och nyår om man inte
sköter det ordentligt. ms
M13: Skydds­
glasögon till
alla soldater.
F oto staffan claesson
Ersättningar
E11 Se över befattningspengen
för de olika befattningarna. En
befattningshavare med betydligt
större ansvar och arbetsbörda kan
ha i princip samma befattningspeng
som övriga.
Medinflytande
I1 Tillsättande av utredningsgrupp
för anpassning och modernisering
det viktigt att vi utvärderar och tar vara på
det som fungerat bra och tar bort det som
fungerat mindre bra.
Utbildning
U6.4 Att öka antalet avtals­
dagar för bataljonsstabernas
sektionschefer från 6 till
minst 10 dagar.
U8 Föreslår att en gemensam
mall för utvärdering av KFÖ
och SÖF tas fram av Rikshem­
värnsavdelningen
f oto JA N E R I K N O R D B E RG
Förslagen som tinget antog – hela listan
Antagna motioner
F oto johan sjödin
Jag upplever att kvaliteten
blir högre och högre. Det
ser man i övningarna.
nyheter
Antagna propositioner
(från Rikshemvärnsrådet)
1 Sista lördagen i augusti blir ny tidpunkt för
”Hemvärnets dag”, med införande från och
med 2012.
2 Utveckling av medinflytandesystemet.
Vägledande beslut för Rikshemvärnsrådets
arbete. Kortsiktiga förändringen är att sista
datumet för genomförande av kompanistäm­
ma tas bort och ersätts med formuleringen
” skall hållas årligen.”
Hemvärnets dag firas runt
om i Sverige. Bilderna är från
fjolårets firande i halländska
Falkenberg.
H e m vä r n e t # 6
1 ––22001101
9
n y h e t e r / n ot i s e r
landet runt
f oto roland johansson
Hemvärnets
insatser
September:
f oto johan sjödin
nyheter
Åldring
spårlöst
försvunnen
I början av november försvann
en man i 80-årsåldern från sitt
hem utanför Umeå. Under fyra
dagar letade polis, hemvärn
och frivilliga efter mannen utan
att hitta honom eller något spår.
M
ycket snabbt tog polisen beslutet
att kalla in hemvärnet. Några timmar efter polisens beslut fanns ett
40-tal hemvärnssoldater på plats för att
påbörja sökandet i det mycket ensliga och
svårframkomliga området fem mil väster
om Umeå.
– Det finns stora fördelar med att
använda hemvärnet vid eftersök eftersom de har färdiga orderkedjor och är väl
organiserade. Andra fördelar är att de är
snabbt på plats och har en mycket god underhållskedja, säger Västerbottenpolisens
presstalesman Peder Jonsson.
– En annan sak som förvånar mig
varje gång vi använder oss av hemvärnet
är deras fantastiska lokalkännedom, vi
pekar ut ett sökområde på kartan och det
är alltid någon som jagar där, äger skogen
eller på annat sätt kan området utan och
innan, säger han.
Efter fyra dygn tog polisen beslutet att
det inte längre handlade om räddningstjänst utan övergick till efterforskning av
försvunnen person. Därmed avbröts eftersöket där närmare 150 hemvärnssoldater
deltagit ur Sveriges största hemvärnsbataljon – Västerbottensbataljonen.
Mölndal. Polisen kallar in hemvärnet
efter att en 84-årig man försvunnit
från sitt hem. 36 timmar efter försvin­
nandet hittas mannen i närheten av
hemmet. Han är då svårt nerkyld och
förs omedelbart till sjukhus.
Mölndal. En 11-årig flicka an­
mäls försvunnen. Polisen lar­
mar hemvärnet 09.05, men
redan 09.40 hittades flickan
utan hemvärnets hjälp.
November:
Piteå. En 60-årig kvinna
försvinner oväntat från
hemmet, ett dygn senare
hittas hon ett par mil från
bostaden. Trots att det är
minusgrader under natten
klarar sig kvinnan utan
några större skador än
värkande fötter.
NBG
SVENSK LEDNING 2015
Har ni gjort en
insats?
Mejla: red@
tidningen­
hemvarnet.se
Hemvärnsfanvakt
på Marinbasen
Den 1 november var 152. Hemvärnsbataljonens
fanvakt under soldaterinran för höstens GMU
med inriktning hemvärn på Marinbasen i
Karlskrona. Kvällen startade med uppställning
på bataljon af Trolles kaserngård på Marinbasen
och fortsatt marsch till anrika Amiralitetskyrkan
Ulrika Pia med fanvakten i täten där anhöriga
väntade. Därefter marscherade så fanvakten med
örlogsflaggan, hemvärnets fana och KA 2:s tra­
ditionsfana in i kyrkan till Marinens defilerings­
marsch som framfördes av Blekinge Hemvärns­
musikkår som stod för kvällens musikinslag.
Efter tal från marinbaschefen, kvällens
präst och krigsmannabön förkunnats spelades
Marinbasens marsch och musikkåren genom­
förde en kortare konsert som självklart innehöll
Hemvärnets marsch.
Boden. En 17-årig pojke
rapporteras saknas i
Boden, vid Trångfors­
området. Dagen efter
återfinns han i Heden
efter tips från allmänhe­
ten. Polisen och hemvär­
net har då ännu inte kom­
mit igång med det planerade
eftersöket.
Orust. En 14-årig flicka anmäls
försvunnen och hemvärnet
larmas. Eftersöket blåses dock
av kort därefter då flickan återfun­
nits.
Två hemvärnssoldater
anställdes för att förstärka
3:e sjöstrid under högvakten,
därav ak 4:an bland alla 5:or.
f oto mikael w inter
Pepparkakor i pansarmiljö
Förra året utlyste vi en pepparkakstävling som vanns av Tanja Andershem.
I år har Mikael Winter från den 123. bataljonen skickat in dessa krigiska
pepparkakor. Vi skickar en jubileumsbok som tack för besväret.
Försvarsmiss med
hemliga dokument
ÖB: Önnarps
skjutfält behövs
1995 avvecklades kustartillerianläggningen
på Storholmen vid Sundsvall, men hemliga
dokument glömdes och blev kvar. Dessutom ska
personer ha brutit sig in och vistats på
anläggningen. I september upptäckte
en man från hemvärnet missförhållan­
dena och ärendet har nu lämnats över
till I 19 i Boden, enligt Dagbladet.
Försvarsmakten vill utöka sina övningsda­
gar vid Önnarps skjutfält utanför Båstad. 75
övningsdagar ska bli 125.
Förslaget har stött på kritik från allmän­
heten, och i våras lämnade gruppen
”Bjäres framtid” in en protestlista på
1 600 namn. I somras skrev dessutom
kommunalrådet Anette Åkesson (M) ett
brev till överbefälhavare Sverker Göran­
son, där hon frågade om skjutfältet verkligen
var nödvändigt.
Nu har Göranson svarat, och han skriver
att ”Utan Önnarpsfältet skulle förutsättning­
arna för att bedriva utbildning och övningar i
nordvästra Skåne bli väsentligt sämre".
I vår ska Båstads kommun ta ställning i
frågan, skriver Helsingborgs Dagblad.
1778
personer följer Tidningen Hemvärnets
chefredaktör på Facebook.
ANNONS
Vännäs. En 81-årig man försvinner, se
artikeln här intill.
Norrtälje. I området Frötuna försvin­
ner en 36-årig kvinna. Hon hittas
dagen efter nedkyld i ett dike och
förs till sjukhus.
Degerfors. En kvinna anmäls för­
svunnen och polisen kallar in stora
resurser i sökandet, kvinnan åter­
finns dock välbehållen av polisen
innan hemvärnet anlänt.
Fjugesta. Några anhöriga anmäler
att en 25-årig kvinna saknas. Poliser
och hundpatruller samt femton hem­
värnssoldater söker tillsammans
efter henne. Två dagar efter anmälan
hittas kvinnan död.
Oskarshamn. Polisen misstänker att
en man i 65-årsåldern kan ha ramlat
ner i Emån, som ligger i närheten
av mannens bostad. Polis, rädd­
ningstjänst och hemvärn deltar i
eftersöket.
Johan Sjödin
Västerbottensgruppen.
10
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
11
i n s ä n da r e / # 6 2 0 1 1
n y h e t e r / f ö r s va r s m a k t e n
Nu har regeringen gett
besked om insatserna i
utlandet. I en proposition
föreslår regeringen att
styrkan i Afghanistan
minskas med 100 perso­
ner vid utgången av 2012.
Å
underlättar planeringen. Eftersom reduktionen kommer sent
under nästa år har vi dessutom
tid att förbereda truppbidragets
minskning och hinner föra en
dialog med övriga Isaf-länder hur
det ska gå till väga, säger insatschef Anders Brännström till
Försvarsmaktens hemsida.
styrkan bestå av 70
personer fram till april 2012, för
att därefter minskas och avvecklas helt december 2013.
Propositionen har stöd av S
och MP.
i kos ovo s k a
r 2014 ska det inte vara någon stridande trupp kvar.
–Nu har vi fått klara
besked om den politiska viljan
hela vägen fram till 2014 och det
Frossa i lumpenminnen
Armémuseet i Stockholm har påbörjat
en stor insamling av militära föremål,
som ska väcka lumpenminnen till liv.
Insamlingen är en del i det pågående
projektet ”Lumpen, identitet och mate­
riella minnen”.
Fram till den 28 januari har du
chansen att lämna in ditt bidrag — brev,
dagböcker och andra föremål — och
dessutom berätta om din tid i lumpen
för experter på plats. En enkät kom­
mer samma dag att läggas ut på www.
lumpenminnen.se för den som vill
skriva av sig.
Tv-duon testade
stridsvagn
Programledarna Erik (Ekstrand)
och Mackan (Mats Edlund) fick på
Skaraborgs regemente under en
dag ta del av en soldats vardag.
Besöket, som bland annat innebar
testkörning av Wartofta stridvagns­
kompanis stridsvagn 122, filmades
och har under hösten visats i
programserien ”99 nya saker med
Erik & Mackan”.
Tv-duon var efter besöket
mycket nöjd. Mackan skrev till och
med på en avtalsförklaring för att
eventuellt tjänstgöra tidvis på Ska­
raborgs regemente. På TV6:s play­
tjänst kan du kolla på programmet
(avsnitt åtta, säsong två).
Främmande
undervattensverksamhet?
Den 12 september gjordes flera
iakttagelser av oförklarliga hän­
delser i havet utanför Göteborg. En
större spaningsoperation tog då
vid, och pågick under några dagar.
Nu har händelsen analyserats, och
Försvarsmakten kan inte utesluta
att det rör sig om främmande un­
dervattensverksamhet.
— Vi vet att rörelserna inte
orsakats av den svenska marinen,
men vidare slutsatser går inte
med säkerhet att dra, säger Jan
Thörnqvist, marintaktisk chef, till
Försvarsmaktens hemsida.
de t f i n n s t vå saker att hålla i minnet: för
det första bygger nu all militär personalförsörjning på frivillighet. För det andra
så är vi inne i en uppbyggnadsfas när vi
skapar ett nytt personalförsörjningssystem med vidhängande svårigheter. Vi
kan med andra ord inte tvinga en intresserad individ att välja det ena eller det
andra. I stället ska vi tillsammans i hela
Under förra årets övning
med den 41:a mekaniserade
bataljonen på P4 deltog
tre insatsplutoner från
Bohusdalsgruppen och
Elfsborgsgruppen.
Försvarsmakten erbjuda den enskilde ett
antal alternativ med relevanta och intressanta erbjudanden.
Att vi befinner oss under uppbyggnad
av ett system innebär att vi just nu upplever en mängd friktioner. Det är ju inte
osannolikt att ett antal kamrater i våra
hemvärnskompanier kommer att vilja
bli tidsbegränsat eller på heltid anställda
soldater. På kort sikt kan det kännas tungt
att förlora en kamrat till en annan bataljon
i Försvarsmakten. Men vi måste i alla led
tänka långsiktigt. Tillsammans ska vi
bygga ett fungerande system som tillgodoser all personalförsörjning och vägen
dit är inte problemfri. Desto viktigare är
att vi ser helheten och har tålamod under
uppbyggnadsfasen.
Det är således viktigt att vi upprätthåller en god kontakt med den enskilde som
vill söka annan tjänstgöring så att denne
känner ett stöd oavsett vilket alternativ
han/hon väljer för sitt militära enga-
Sjuksköterskan bör vara gruppchef
f oto peter liander /saab
c i t e r at
Jag kunde få gliringar om att
det var onormalt eller äckligt.
Jag som person skulle inte vara militär
– för att jag var homosexuell.”
Mikael Wallentin, från föreningen
Homo-, bi- och transpersoner
i Försvaret (HoF) till Sveriges Radio.
örsvarsmakten rekryterar just nu
soldater till de tidvis tjänstgörande
förbanden s k GSS/T. Detta sker
genom en avsiktsförklaring i avvaktan
på att det kommer lagstöd. Avsiktsförklaringen är inte juridiskt bindande och
syftar till att kunna ta upp en dialog om
lämplig tjänstgöring och placering. När
lagstödet blir klart upprättas ett kontrakt
om tjänstgöring som tillika är en anställning som tidvis tjänstgörande soldat.
Tjänstgöringen regleras sedan i en tjänstgöringsplan som innehåller utbildning,
övningar och eventuellt också planerade
insatser. På P 4 går denna rekrytering bra,
alla mål har överträffats.
Som chef P 4 har jag uppgiften att
rekrytera till alla kategorier soldater
– kontinuerligt anställda, tidvis tjänstgörande och hemvärnssoldater. Ingen
kategori är mer eller mindre viktig utan
alla behövs för att hela systemet ska
fungera. Men utan tvekan är det så att det
kan uppfattas som en konkurrenssituation mellan hemvärnsförband och övriga
insatsförband, åtminstone i inledningsskedet.
Hemvärnet och frivilligrörelsen har
tills nu varit den enda platsen för de
kamrater som på frivillighetens grund
velat utveckla och bibehålla sitt militära intresse. Med införandet av det nya
personalförsörjningssystemet ges nu
andra möjligheter att frivilligt arbeta som
soldat.
F oto richard kjaergaard
Kraftig minskning av
Afghanistanstyrkan
f oto henrik klingberg / försvarsmakten
En afghansk soldat från Afghan
National Army, ANA, väntar på start
av patrull tillsammans med svenska
Operational Mentoring Liason
Team, OMLT, från Sheberghan.
Erik Ekstrand provkör.
Alla soldater lika viktiga
F
C o py r igh t Saab A B
Den schweiziska försvars­
makten har bestämt sig för att
köpa 22 stycken Jas 39 Gripen
för motsvarande 22 miljarder
svenska kronor.
I Tidningen Hemvärnet gick det att läsa att det
är på tal att den sjuksköterska som ska finnas i
varje sjukvårdsgrupp i hemvärnet varken ska bli
sjukvårdsgruppchef eller ställföreträdande utan
en kunskapsresurs i gruppen.
Detta är enligt flera hvsjuksköterskor,
gruppchefer och ställföreträdare helt galet. Det
optimala vore att sätta sjuksköterskan som
ställföreträdande sjukvårdsgruppchef. Det
finns flera anledningar, han/hon får befälsrätt
och kan på ett enklare sätt få möjligheten att gå
instruktörsutbildningar, hålla utbildningar och
kompetensen tillvaratas på ett bättre sätt. Sedan
är frågan om dessa personer ska anlägga rött
band på kragspeglarna?
Johann Sjöberg, sjukvårdsgruppchef
gemang. För en anställd soldat upphör
anställningen förr eller senare och då ska
hemvärnet vara den naturliga fortsättningen.
De tidsbegränsat och kontinuerligt
anställda soldaterna som tjänstgör just nu
är i framtiden värdefulla rekryteringskällor för vårt hemvärn. Den tillförseln har
ju ännu inte påbörjats men kommer ju
efterhand att öka.
at t öva o ch le d a hemvärnet med
nationella skyddsstyrkorna är en kärnverksamhet i Försvarsmakten och denna
verksamhet kommer även i framtiden att
vara i centrum på P 4. Vi kommer också
att genom de nya regionala staberna
efterhand skapa en krigsplanläggning som
ger fler skarpa uppgifter genom vår utökade samverkan med det civila samhället.
Detta gör hemvärnet än mer intressant
och än mer värdefullt att vara med i.
Ronald Månsson, Chef P 4
Sjukvårdare under
övning i Karlskrona.
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
13
granskning / ledning
FAKTA :
Karta över
regionerna
Militärregion Nord
Stabsbefattningar 57
(24 yoff/17 reservoff)
+ ledningspluton 44
Norrbottens
regemente,
Boden
För ett
totalt försvar
FAKTA
Soldaterna i de fem nordligaste
utbildningsgrupperna kommer i fortsätt­
ningen att insatsledas av chefen I 19.
Typinsatser
regional stab:
1
Inrättande av fyra regionala staber kommer
att innebära en genomgripande förändring för
hemvärnsbataljonerna. Nästa år påbörjas
rekryteringen av personal.
Militärregion Väst
Militärregion Mitt
Stabsbefattningar 57
(24 yoff/17 reservoff)
+ ledningspluton 44
Stabsbefattningar 82
(32 yoff/44 reservoff)
+ ledningspluton 44
Text & foto Therese Åkerstedt
ataljonscheferna kommer att få en tydlig
chef vars huvuduppgift är att leda dem.
Det kommer framför allt att påverka krigsplanläggningen så att hemvärnsbataljonerna får förstahandsuppgifter, säger Mikael
Lundin, som arbetar med målsättning och
organisation av de regionala staberna.
Huvudsyftet med staberna är att öka
Försvarsmaktens förmåga att leda territoriell verksamhet, att genomföra regional
försvarsplanering och bidra till samhällets
krisberedskap samt samverka med det
civila samhället. Uppgifterna är indelade i
fyra typinsatser (se faktaruta).
– Det som säkerhets- och samverkanskontoren arbetar med i dag, exempelvis
informationssäkerhet, ska ingå i staberna.
Staberna kommer även att leda beredskapstroppar i stället för arméns taktiska
stab. När det gäller typinsats tre kan det
röra sig om en storm som Gudrun eller
14
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
förstärkning av gränsskyddet, övervakning
av skärgården eller att skydda avtransport
av NBG beroende på hotbild. Typinsats
fyra är det som hemvärnet övar mot i dag,
att skydda, bevaka och ytövervaka vid en
allvarlig kris eller ett väpnat angrepp.
st a b e r n a förl ägg s till Boden, Kungsängen, Skövde och Revinge och regementschefen på respektive förband, I19,
Livgardet, P 4 och P 7 blir även regional
Det är många
som anmält
intresse för
stabsbefattningarna.
Mikael Lundin
chef. I staberna arbetar officerare och
reservofficerare medan den ledningspluton som är knuten till varje stab består av hemvärnspersonal. Under 2012
påbörjar man rekryteringen och den 1
januari 2013 ska staberna vara upprättade. Sedan har man ytterligare ett år på
sig att upprätta planer för hemvärnsbataljonernas förstahandsuppgifter och
beredduppgifter så att staberna är fullt
operativa 2014.
– Det är många som anmält intresse
för stabsbefattningarna, både officerare
och reservofficerare. Det är väldigt konkreta uppgifter, att se till att Försvarsmakten blir en tydlig part i samhällets
krishantering. Vi kommer att återta vår
roll vid exempelvis naturkatastrofer
och stora olyckor då det gäller att alla
samhällsaktörer kan samarbeta, säger
Mikael Lundin.
.
Livgardet,
Kungsängen
Skaraborgs
regemente,
Skövde
Militärregion Syd
Stabsbefattningar 57
(24 yoff/17 reservoff)
+ ledningspluton 44
Södra skånska
regementet,
Revinge
Leda daglig säkerhets- och
underrättelsetjänst, sam­
verkan och att upprätthålla
anbefalld beredskap inom
tilldelat område.
Leda beredskapsförband,
bevakningsförband (även
tillfälligt sammansatta) och/
eller mindre stödinsatser till
samhället.
Krigsförband/hvförband, omedelbart/inom några timmar,
från timmar till veckor.
Ledning och samverkan
vid en begränsad kris och/
eller större stödinsatser till
samhället. Hävda markter­
ritoriell integritet (i fred), efter
regeringsbeslut även civila
skyddsobjekt.
Krigsförband/hvförband, omedelbart/inom några timmar,
från timmar till veckor.
Ledning och samverkan
vid allvarlig kris eller
väpnat angrepp på svenskt
territorium. Möjliggöra
krigsförbandens verksam­
het, trygga samhällskritisk
infrastruktur.
Efter dygn.
2
3
4
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
15
i n t e r vj u / l a r s g y l l e n h a a l
Historisk krigare
Lars Gyllenhaal är hemvärnssoldaten och författaren som ända sedan tonåren
intresserat sig för krigshistoria. Han berättar om ubåtsskandalen som väckte ett
livslångt intresse och om ungdomstidens resor genom Europa i militärfordon.
Text & foto Max Schüllerqvist
r 2011 har varit händelserikt för
Lars Gyllenhaal. I våras gick han
med i hemvärnet. Sedan släpptes
”Tyskar och allierade i Sverige”,
en bok han samlat material till
under närmare två decennier
och som skildrar utländska
soldater i den svenska vardagen under andra världskriget.
Dessutom har han hunnit med
att bli utsedd till Årets Pitebo, ”för sitt
mästerliga arbete att gräva fram intressant
militärhistoria”, som motiveringen löd.
27 oktober 1981 var dagen som verkligen fick fart på Lars intresse för militära
frågor. För dem som inte minns var det
då den sovjetiska ubåten U-137 (egentliga
namnet S-636) gick på grund i militärt
skyddsområde utanför Karlskrona. Då
gick en 13-årig Lars, med pappa som var
diplomat, på skola i Schweiz.
– Medierna i Schweiz fokuserade
mycket på händelsen och för mig var det
stort att det handlade om Sverige när jag
var i utlandet. Jag tänkte ”oj” när jag läste
om vad som hänt och började samla på
mig artiklar och gjorde sedan ett skolarbete om händelsen, säger han.
flyttade han tillsammans med familjen till Sverige och
Stockholm, och han hittade snart vänner som också var militärintresserade.
Tillsammans gjorde kompisgänget resor
till krigshistoriska platser som Omaha
Beach och Bastogne. Hur de tog sig runt? I
militärfordon givetvis.
– Vi hade militära jeepar och lastbilar
och vi åkte i brittiska eller amerikanska
färger. Jag minns en gång i Holland där vi
blev stoppade av polisen för att vi körde
i s e n a re ton å re n
16
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
för långsamt och stoppade upp trafiken,
säger Lars och skrattar.
Dessutom har intresset för militären
hela tiden funnits i släkten.
– Vi har mycket yrkesmilitärer i släkten, och värjor och andra grejer har gått
i arv. Jag har släkt som varit med i andra
världskriget, på allierad sida, tysk sida och
finsk sida.
l a rs g ick me d i hemvärnet i våras, och
hans befattning är samverkansbefäl i en
kompanistab i Norrbotten. Tankarna att
gå med hade funnits där i några år, men
först nu fungerade det att vara borta
från hemmaplan och barnen den tid som
hemvärnet kräver. Han har varit med i
Försvarsutbildarna sedan 15 års ålder, men
ville testa på något mer handgripligt.
– Jag tycker att fler borde engagera
sig i försvaret och man ska leva som man
lär, svarar Lars på frågan om varför han
gick med.
Värnplikten gjorde han vid pansarbataljonen i Boden 1988–89.
– Då hade vi inte en enda tjej på
logementet. Nu i hemvärnet är tjejer en
naturlig del och man kan sova på samma
logement. Kontrasten är stor, säger han.
Du har under året klarat av introkurs, KFÖ och en
stabsövning. Hur trivs du?
– Gemenskapen är nästan det som är
bäst i hemvärnet. Tog bara ett par timmar, sedan kändes det som att man känt
varandra länge.
Som författare har Lars intervjuat
många veteraner, en del med hemska
minnen från olika krig. Samtidigt har han
inspirerats av ungdomligheten och idealismen hos många av krigsveteranerna. Ett
speciellt möte var när han intervjuade den
person som Tom Hanks spelar i Saving
Private Ryan. Verklighetens Tom Hanks
lever än i dag och bor i USA. Han heter
Ralph Goranson och är svenskättling.
– Det var verkligen ett mirakel att han
klarade sig i Normandie. Han var där det
var som värst, säger Lars.
Den som är filmintresserad kanske
reagerar på efternamnet Gyllenhaal, och
tänker på stjärnorna Maggie (Crazy Heart,
Batman – The Dark Night) och Jake
(Jarhead, Day after Tomorrow). Och de är
faktiskt släkt – det finns en amerikansk
och en svensk gren av släkten.
– Jag var med under en dag av inspelningen av Jakes film Bubble Boy, men
annars har vi inte haft så mycket kontakt.
Jag tycker han har gjort en del bra filmer
och en del mindre bra. Jarhead är väl en av
de bättre, säger Lars.
Vi glider återigen in på Sverige och
hemvärnets roll.
– Tittar man historiskt inträffar katastrofer med jämna mellanrum. Det kan
komma epidemier som spanska sjukan.
Nästa gång det inträffar kommer det att
slå hårdare än någonsin tidigare eftersom
vi är så globaliserade och sårbara numera.
Kolla bara på hur mycket nytta hemvärnet gjorde under orkanen
Gudrun. ●
FAKTA :
!
Mejla
gärna dina
intervjuförslag:
red@tidningen
hemvarnet.se
Namn: Lars Gyllenhaal.
Ålder: 43 år.
Bibliografi (i urval): Svenskar i krig 1914–
1945, Elitförband i Norden, Tyskar och
allierade i Sverige, Avgörande ögonblick
under andra världskriget.
Jag tycker
att fler borde
engagera sig
i försvaret och man
ska leva som man lär.
H e m vä r n e t # 6
1 ––22001101
17
3
f oto L ars -E ric S undin
Hemvärnet
i bilder
f oto M ats A dler
2
f oto M ikael S onander
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
f oto R ichard E liasson
4
18
5
f oto L inda Lund qvist
1
1
Insatskompaniet i Värmland övar korridor bakåt skarpt.
2
Prickskyttegevär 90-omgång mäter utgångspunkter för
eldgivning inför plutonsstrid på Ravlunda.
3
Tidig morgon för Norra Södermanlands insatspluton.
4
Rutinkontroll av hund under SÖF på Elfsborgsgruppen.
5
Skånska hemvärnssoldater från 121:a och 123:e bataljonen
övar skarpskjutning under SÖF.
!
Fångat
ögonblic
ke
Skicka d t?
ina
bilder ti
red@tidn ll:
in
hemvarn gen
et.se
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
19
När klockan klämtar för det nya året innebär det
att tre nya båtkompanier kan kasta loss. Stridsbåt 90 H
kommer i framtiden att koncentreras till Södertörnsgruppen i Stockholm, Blekingegruppen i Karlskrona
och Elfsborgsgruppen i Göteborg.
Text Therese Åkerstedt Foto Jonas Nygren
Full
fart
framåt
20
20
HH
ee
mm
vv
ää
rr
nn
ee
t t# 6# 1– –22001 11 0
HHeemmvv
äärrnneett# #61––22001110
21
1
2
3
4
1 Emil Nilsson navigerar endast med hjälp av sjökortet.
2 Förutom båtchefen och ställföreträdare ingår det även en maskinman i den ordinarie besättningen.
Här är en av eleverna på väg ner i maskinrummet.
3 Fyrudden är en utmärkt hamn att utgå från när man övar navigering.
4 Stridsbåt 90 H är mycket lättnavigerad och klarar ett vattendjup på 80 centimeter.
imman ligger
tjock över
ängarna
och skogsdungarna på
vägen ut till
Fyrudden och
Gryts skärgård.
Totalt deltar sju
elever, tre båtar och
tre instruktörer i den
repetitionskurs för båtchefer som Blekingegruppen anordnar. Fokus för kursen
är förkortningen ”GKSF” vilket står för
girkurs, kurs, styrmätare, farligheter –
det man måste kunna för att navigera en
stridsbåt i hög hastighet i krävande marin
miljö.
bränsle och
personalen ätit fisk och potatis har dimman lättat.
– Välkommen till stridsbåt 819 som
ska ta er till Fyrudden, skämtar örlogskapten Torben Holmberg innan den
obligatoriska säkerhetsgenomgången
genomförs.
n ä r st r id s båt a r n a bu n k rat
22
H
He
em
mv
vä
är
rn
ne
et
t ## 16––22001101
Eleverna har förberett ett antal banor
som de ska köra, i huvudsak med optisk navigering men även med radar och
sjökort om det behövs. När alla system
är uppstartade och sjökorten framlagda
lämnar vi hamnen.
– De får köra en en bana som någon
annan förberett. Det är gjort enligt ett
regelverk men alla har sina små egenheter
så det är inte helt enkelt, säger Torben
Holmberg, som är ställföreträdande kompanichef på det nya båtkompaniet.
Han är yrkesofficer och lärare i navigation på Sjöstridsskolan i Karlskrona
och har arbetat med marinens skolfartyg
Gladan och Falken.
– Jag fick gå en stridsbåtskurs med
mina kadetter och blev navigationsbefäl
i en hemvärnsbataljonsstab, men där fick
jag inte vara kvar, säger han och skrattar.
– Att sätta upp ett nytt kompani är
en utmaning och handlar mycket om
sjösäkerhet och utbildning, vilket passar
mig utmärkt.
Emil Nilsson
finns det två skärmar, en gps och en radar.
f ra m för n av igatöre n
Dessutom har båten en dator så man kan
kontrollera egenskaper hos hamnar samt
olika radioapparater, en civil VHF och en
radio 180.
– Du kan komma upp till 1 300 varv,
säger Emil Nilsson och Axel Bergman,
som styr, anger kursen han håller.
– Uppfattat, håll styrbord, svarar Emil
Nilsson.
– Nästa kurs 300, styrmärke udden,
farlighet stenen, visuellt klockan halv
tolv.
– Uppfattat, säger Axel Bergman.
Vattnet i skärgården är spegelblankt
och öde när stridsbåten åker mellan kobbar, skär och öar. Farten ökar successivt.
När vi går runt en större ö och möts av ett
gytter av uddar och vikar märks det att
navigatören får problem.
– Skalar upp, säger Emil Nilsson och
rör vid reglagen till radarbilden och tilllägger:
– Läs kurs.
– 162, svarar föraren.
– Dra ner fart till 100. Du ska ha kurs
120 så då är vi inte helt rätt på.
Medan stridsbåten sakta tuffar fram
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
23
1
2
3
4
5
1 Eleverna hjälps åt att förtöja stridsbåtarna.
2 Tobias Westergren är nykomling i hemvärnet, men har stor båtvana.
3 Flytväst är obligatoriskt på däck när båten inte är förtöjd.
4 Navigatören måste alltid ha stenkoll på båtens position.
5 Stridsbåtsföraren Erik Jensö är läkare till vardags.
är navigatören djupt försjunken över
kartorna.
– När du gick runt udden missade
du att ge honom utgående kurs. Men du
gjorde helt rätt när du drog ner farten och
redde ut det, säger Torben Holmberg.
alltid främst. Att köra
på en sten eller ett skär i hög fart är livsfarligt och dödsolyckor med stridsbåtar
har inträffat. I det här fallet var det dock
ingen fara.
s ä ke rhe te n s ät t s
Instruktören är dessutom med och
navigerar och kan beordra stopp om inte
navigatören gör det själv.
Under däck sitter Tobias Westergren
och fyller i papper i en pärm.
– Efter varje pass dokumenterar man
sin insats, vad man ska förbättra och vad
man gjort bra, säger han.
– Utbildningen här är mycket bra,
press utan stress. Det är viktigt när
man kör i femton ton med folk ombord,
då får inget gå fel. Det är en repetition
Att sätta
upp ett nytt
kompani är
en utmaning.
Torben Holmberg,
örlogskapten
24
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
på det vi lärde oss under värnplikten.
Vad krävs av besättningen?
Varför är du här?
– Du måste fatta snabba beslut som
är säkra. Alla måste jobba tillsammans,
båtchefen, ställföreträdaren och maskinmannen. Är en av de tre ur led så fungerar
det inte.
– De ringde i somras och sökte mig
som båtchef. Stridsbåt 90 är den roligaste
båt jag kört och jag har kört många höghastighetsbåtar. Det är den säkraste båten
och har de bästa systemen. Det är jäkligt
skoj att ha kunskapen att köra mellan öar
i hög fart och veta precis var man är, att
känna kontrollen.
– Fördelen med stridsbåt är att du
snabbt kan ta personer och materiel i
marin miljö, nästan överallt, det är en
trupptransportbåt. Det är ingen leksak,
men jäkligt roligt.
Tobias Westergren gjorde precis som
Emil Nilsson värnplikten i Karlskrona,
men två år tidigare. Sedan dess har han
hunnit med att tävla i Roslagsloppet och
vidareutbildat sig genom Sjöräddningssällskapets försorg.
– Först vill de att jag skulle bli kustjägare men det ville inte jag, då erbjöd de
mig att bli båtchef på en stridsbåt, vilket
var rätt nytt då.
Vad tycker du om hemvärnet?
­– För mig känns det att det börjar bli
mycket mer professionellt, det kommer
in kunnigt folk. När man lägger ner i Försvarsmakten måste man ha någon form
av styrka. Många av mina gamla lumparkompisar är intresserade. Har man kört
stridsbåt vet man hur kul det är och vad
som krävs, säger Tobias Westergren som
numera bor i Lund och driver en byggfirma med sin bror.
Orsaken till att man inte har kursen
i Karlskrona skärgård är att den snabbt
blir bekant för förarna, i Gryts och Sankt
Annas skärgård finns det allt från stora
farleder och lätta fyrleder till väldigt svårnavigerade delar.
I Fyrudden ligger allt inom ett stenkast
från hamnen, och det finns dessutom
inget annat att göra än att springa terrängbanan och träna navigation under de
sju dagar kursen pågår.
och tempot trappas upp.
På fartmätaren står det 36,3 knop, över
65 kilometer i timmen, och öarna susar
snabbt förbi. I några fall bara ett trettiotal
meter bort.
– Nu får de inte använda systemen
utan bara optisk navigering. Det handlar
mycket om kommunikation mellan navigatören och föraren, säger instruktören
Peter Svensson som arbetar på Blekingegruppen och är chef för det nybildade
kompaniet.
v i by te r båt ,
till vardags ATläkare i Karlskrona, skopar och gör en elegant U-sväng runt en liten ö bara för att
få order om att stanna. Efter någon meter
står vi stilla och guppar på svallvågorna
medan navigatören säger några väl valda
ord.
– Du körde in i fel sund, du är inte den
föra re n e r i k j e n s e ,
första som gör det eftersom det är svårt
att se på sjökortet, säger Peter Svensson.
Erik Jense svänger runt båten och sätter fart igen.
– Det är roligast att vara navigatör. Det
är kul när man får flyt och det går bra, det
är lite mer intellektuellt utmanande. Det
är kul att köra också men inte så svårt,
säger Erik Jense som liksom sin kollega
blev kontaktad via telefon.
– Det är chansen att åka båt och
komma ut på sjön som drar. Det är mycket
roligare när man har ett uppdrag att utföra
på ett visst sätt och på en viss tid.
Hur har det gått att navigera?
– Det är lite ringrostigt men kommer
fort tillbaka, i dag har det gått bra. Det
är väldigt många instruktörer och inga
restriktioner på hur mycket man kör –
det är så man lär sig. Det är ett trevlig
bemötande och en stor skillnad från
lumpen, vi är här för att vi vill det.
När mörkret sänkt sig över skärgården
kommer de att öva fyrnavigering – endast
vägledda av ett ljus i mörkret. ●
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
25
nästan
klara!
GMU-rekryterna på Ingenjörsregementet
i Eksjö har haft en tuff vecka. Nu handlar det
om att överleva de sista krävande dagarna.
Text Joakim Lundgren Foto Jonas Nygren
attias Ganning, 19
år, höjer ögonbrynen under den svettiga m90-mössan.
I åtta dagar har han
tillsammans med
rekrytkamrater
vistats i skogarna
utanför Eksjö.
– Det här liknar ingenting annat jag
gjort. I natt drömde jag att jag besatte eldställningar. När jag vaknade låg jag beredd,
säger han.
Oktoberluften är kall och rå. Temperaturen når inte över tio grader. Men det är
i alla fall uppehåll – till skillnad från förra
tisdagen då regnet vräkte ner hela dygnet.
Föregående natt har de sovit i enskild
bivack, under några tallgrenar.
– Det har gått bra, jag gillar att pressa
mig själv, men det har varit lite tuffare än
jag trodde. Särskilt när jag hade feber, i
början på veckan, säger Mattias Ganning.
i den grundläggande
militära utbildningen (GMU) kallas ”Aldrig ge upp”. Under veckan har rekryterna
övat närstrid i bebyggelse, eftersök och
bevakning av anläggning. I dag ligger fo-
de t s i st a mome nte t
26
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
kus på överlevnad, på navigation i terräng.
– Vid navigering i terräng utan hjälpmedel måste man vara noggrann. Titta
på myrstackar och notera att på tallarnas
norrsidor växer grenarna glesare än på
sydsidorna, instruerar löjtnant Nils Arin.
o b s e r vat ione r n a gör att en ungefärlig
riktning kan tas ut. Uppgiften blir sedan
att navigera sig genom ett skogsparti, en
vandring på ungefär 350 meter.
Rekryterna delas upp i stridspar och
skickas i väg.
Julia Folkesson, 19 år, beger sig tillsammans med Catharina Henriksson in i
terrängen.
För dagen deltar Catharina i övningarna som praktikant, men är i själva verket
politiskt sakkunnig hos försvarsminister
Sten Tolgfors (M).
– Det verkar vara ett härligt gäng och
de håller humöret uppe. Det är väldigt kul
att komma ut i verkligheten, säger hon.
Den gröna mossan fjädrar under fötterna när hon försöker hålla en rakt västlig
riktning genom skogen. Tallarna verkar ge
vägledning och de hamnar hundra meter
från målet.
Av 25 antagna rekryter har 19 valt att
HHeemmvv
äärrnneett# #61––22001110
27
A l m e n da r e s
M o n ta n o , 1 9 å r :
Varför går du GMU?
– Jag ville ha ett jobb som
inte är stillasittande, så när
chansen kom att söka tyckte
jag det passade bra.
Vad har varit bäst?
– Kamratskapen har varit det bästa hittills.
När man lider tillsammans skapas stark
sammanhållning.
Vad har varit jobbigast?
– Jag tycker nog det har varit ganska glassigt
hittills. Men att vara blöt och må dåligt, det
är klart att man sätts på prov i sådana lägen.
Det var också jobbigt att vara en belastning
för gruppen i vissa lägen.
Att göra upp eld med fuktiga kvistar är ingen lätt match.
I momentet ”Aldrig ge upp”
ingår även vattenrening.
Julia Folkesson,
19 år:
Varför går du GMU?
– Jag såg det som en utmaning, efter att ha gått samhällsvetenskapligt program
med inriktning språk. När
chansen dök upp, tog jag den.
Vad har varit jobbigast?
– Utbildningen har varit mer intensiv än
jag hade trott. Det svåraste tror jag var strid
i bebyggelse. Men jag har inte tvivlat på att
fortsätta.
Vad har varit bäst?
– Att målbilderna har varit så tydliga. Man
vet varför man ska genomföra en viss övning och vad man ska ha uppnått när den
är slut. Efter att utbildningen är klar ska jag
börja på beridna högvakten i Stockholm.
Löjtnant Nils
Arin betonar
vikten av att
ta hjälp av
flera källor
när man ska
ta ut sin rikt­
ning i skogen.
fullfölja sin utbildning. Av dessa vill åtta
rekryter fortsätta inom hemvärnet när
utbildningen är över.
cat h a r i n a he n r i k s s on , politiskt sakkunnig, bekymras dock inte över detta.
– Vårt problem är inte hemvärnet.
Vi har redan rekryterat 20 000 soldater
dit, och om tre år ska styrkan ligga på
22 000. Det kommer vi att klara. Vår stora
utmaning är rekryteringen av tillfälligt
anställda soldater, säger hon.
Men varför tar man in rekryter till en viss inrikt­
ning om de inte behövs?
– Vi får utvärdera det i ett senare skede. Det är självklart inte bra om vi skapar
utbildningsplatser som vi inte använder,
säger hon.
Men befälen på plats i Eksjö är mer
28
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
bekymrade när de tänker på rekryternas
framtid.
Till saken hör att många av ungdomarna inte alls önskat tjänstgöring inom
hemvärnet men placerats på denna utbildning därför att andra regementen inte
hade plats.
– Problemet är att vi skickar ut dem i
arbetslöshet om de inte kan tänka sig att
välja hemvärnet sedan. Här har vi många
dugliga ungdomar som riskerar att inte
få chansen att utvecklas vidare, säger ett
befäl som vill vara anonym.
Bland rekryterna är det mest positiva
tongångar när det gäller framtidsutsikter.
Men de som inte går vidare till hemvärnet
saknar en uttalad plan för vad de ska göra
efter utbildningen. Allt fokus verkar ligga
på att lösa uppgifterna för dagen.
FAKTA :
GMU omgång 3–4 (i hela riket)
Sökande: 12 467 stycken
Kallade: 3 100 stycken
Nominerade: 570 stycken
Behov: 500 stycken
Antagna: 484 stycken
t i l l ba k a t i l l s koge n . Det har blivit dags
för eldprov med hjälp av eldstål, näver
och kråkris. Rekryterna sitter på knä och
täljer på eldstålet. Efter en minut brinner
det rejält. För en kort stund bryter värmen
från eldarna av den iskalla höstluften.
Röken stiger i skyn.
En har svårt att få till det. Kapten
Mattias Gleisner gnider kvistarna mot
rekrytens kind. Hur känns det?
– Fuktiga. Just det. Av med handskarna för att känna efter, säger han.
I en glänta ligger arméns handbok för
överlevnad. Men övningen är mildare än
det tidigare baskerprovet, som numera är
avskaffat i den militära utbildningen.
– Det är viktigt att understryka att övningen är utbildande men inte prövande,
säger Mattias Gleisner.
För en utomstående kan övningarna
dock kännas aningen primitiva. Röksignaler och myrstacksnavigation.
Ska dessa scoutkunskaper behövas i en
försvarsmakt som blir allt mer tekniskt
raffinerad?
– Grunden i soldatrollen är att kunna
ta hand om sig själv om man kommer
ifrån sina kamrater. Därför är dessa inslag
en viktig del i utbildningen, säger Anders
Stigsson, GMU-plutonchef på regementet.
och före vattenreningsmomentet är det dags för utspisning.
Rekryterna har hungrat mer än vanligt
de sista dagarna. I dag får varje stridspar
dela på en ranson.
hu nge r n gör s ig på m i nd ,
Tre månader går snabbt och ungdomarna, som är födda mellan 1988 och
1992, är snart på väg vidare.
På väg bort från otvättade
m90-kläder i skogarna
utanför Eksjö till
andra uppdrag
runt om i landet,
oklart var.
.
det är väldigt kul att
komma ut i verkligheten.
Catharina Henriksson,
politisk sakkunnig hos försvarsministern
Leif Magnusson,
stabschef Taeliehus,
tycker att det är vik­
tigt att ge sektions­
cheferna ansvar.
Vad gör du
i din befattning?
I n g e l a S e l lg r e n ,
h u n dtj ä n s t b e fä l ,
1 5 1 : a h e m vä r n s b ata l j o n e n
– Övergripande ansvar för hundverksamheten. Jag försöker få fram den
perfekta vetenskapen som en hund är.
Det finns inget som slår en hunds näsa.
ÖB Sverker Göranson i samspråk med
Maria Lundin, Fältjägarbataljonen.
Robert Bennerheim , underrättelsechef
Attundaland, har fullt upp. Han försöker
lista ut var fienden kan slå till. Jenny Leijon­
hufvud, underrättelsebefäl, hjälper till.
Gemensam övning ger styrka
Läget är kritiskt runt om i landet. Nordic Battle Group
ska ta sig till oroligheterna i Gestland, landet långt
Text
& foto Max Schüllerqvist
bort i öster, men hoten tornar upp
sig.
et är ledningsträningsövning i Enköping och
ett tiotal bataljonsstaber jobbar under hård
press. Flygplatser,
hamnar och transportvägar är tänkbara mål
för terroristgrupper som
vill stoppa NBG:s avresa
från Sverige.
Rapporter om fientlig aktivitet strömmar in. Fordon har saboterats
med hjälp av fotanglar, hundar har blivit
förgiftade och dessutom är 300 demonstranter på väg ut till Arlanda för att
visa sitt missnöje mot NBG:s stundande
insats i Gestland. Inte blir det lättare när
Leif Magnusson, stabschef Taeliehus, får
höra att en krypteringsnyckel blivit röjd.
30
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
– All kommunikation via radio att
betrakta som öppen, ropar han ut.
Situationen ställer höga krav på att inte
bara bataljonerna samverkar, utan även att
samverkan med civila myndigheter och
privata aktörer fungerar. Transportskyddet av NBG tar exempelvis slut vid ankomsten till Arlanda, där sätter juridiken
stopp för en fortsatt närvaro, och polis
och säkerhetsbolag får ta över. I området
alla hemvärnsstaber ska
agera på liknande sätt.
Thomas Hillermar
runt Arlanda har det inkommit uppgifter
om att det rör sig obehöriga personer, och
man har fått indikationer på att de letar
efter platser att skjuta luftvärnsrobotar
ifrån.
– För att allt ska fungera är det viktigt
att ge sektionscheferna ansvar. Det är ju
de som är specialister på sin funktion,
säger Leif Magnusson.
äve n ro b e r t b e n ne rhe i m , underättelsechef Attundaland, har fullt upp. Han försöker med hjälp av underrättelserapporterna att analysera: Hur stor är risken för
upplopp? Hur stor är risken för sabotage?
Hur stor är risken för väpnade attacker?
Bedömningen jämför han sedan med
grannbataljonens för se om hotbildsanalyserna är lika, och hittills är de identiska.
K ata r i n a B e r n t s s o n ,
s ta b s a s s i s t e n t,
fä ltj äg a r b ata l j o n e n
– Sköter loggning av inkommande
och utgående meddelanden. Det är
viktigt att sortera upp och se vilka som
är brådskande. Gäller det bomber går
det ju före vilken storlek Kalle ska ha på
jackan.
Det är viktigt att spaningsfrågorna ställs
på ett specifikt sätt.
– Man får fråga om de har sett just den
här personen eller just den här händelsen.
Annars blir det skit ut och skit in, säger han.
Medan de andra bataljonerna har fullt
upp med att säkerställa att NBG kan lämna
landet via Skavsta flygplats, Oxelösunds
hamn, viktiga farleder i Mälaren och en rad
andra platser får vi några ord med Thomas
Hillermar, planeringsofficer på HvSS.
– Det är viktigt att ha den här övningen för att se till att alla arbetar på samma
sätt och har en gemensam metodik. Alla
hemvärnsstaber ska agera på liknande
sätt, säger han.
Tidigare har lokala avvikelser accepterats och bataljoner har haft övningar
på egen hand, men nu ska alla bataljoner
göra ledningsträningsövningen i Enköping
vartannat år.
– Det har varit en enorm utveckling
sedan vi började med övningen 2007. Då
åkte folk hem och det blev en kulturkrock
med alla på samma ställe. Nu är det här en
populär övning. Folk inser att det är bättre
att komma hit och öva än att öva var för
sig, säger han.
återigen anspänningen. Obehöriga personer har tagit sig
in på området nära bana ett på Arlanda.
De tycks mäta avståndet till flygplanen
med hjälp av en kikare. Dessutom har en
soldat blivit knivhuggen och en misstänkt
har skadskjutits. Hotbilden blir allt högre,
men hemvärnsbataljonerna står redo –
tillsammans.
för bat a lj one r n a ök a r
.
Robert Nordström,
s t r i d s l e d n i n g s c h e f,
1 8 : e h e m vä r n s b ata l j o n e n
– Stridsleda bataljonen enligt givna
order. Min uppgift är att taktiskt se vad
som är mest lämpligt. Man bör som person vara stresstålig för befattningen.
H e m vä r n e t # 6
1 ––22001101
31
tema / närkamp
Närkamp ger
säkrare soldater
Rickard Gustafsson, Försvarsmaktens chefsinstruktör i närkamp:
Varför behövs utbildning i närkamp?
– Det krävs mycket av soldaten i dag
och det kan få stora konsekvenser om
man agerar fel i en situation, exempelvis
använder för mycket våld. Generellt är
strid på korta avstånd mer personligt.
Soldaterna måste känna att de kan försvara sig om de står och pratar med en
person på nära håll, som i utlandstjänst,
och att de har självkänsla och självförtroende att lösa situationer.
Tandskydden är anpassade, säkerhetsföreskrifterna underskrivna
och träningskläderna och suspensoarerna påtagna.
Det är dags för en heldagsutbildning i närkamp.
Varför har Försvarsmakten ett eget system?
Text & foto Therese Åkerstedt
För blir man anfallen med kniv får man
räkna med att få skärsår.
Teknikövningarna blandas med olika
”kampmoment”, antingen slår eller sparkar
man på mitsar, stora kuddar, eller gör andra
övningar som att agera livvakt och hindra
kamraten att attackera ens ”president”. För
att orka med och kunna ta till sig utbildningen krävs en del kondition och styrka,
men framför allt rätt inställning.
stå ungefär som
en boxare med tyngdpunkten på trampdynorna. Skillnaden är att händerna är
öppna och handflatorna pekar framåt
och hålls en bit framför ansiktet. Man
slår med öppen hand för att inte skada
knogarna om man träffar motståndarens
utrustning, Vi får även lära oss använda
armbågar, låga sparkar och att knäa motståndaren. När vi lärt oss grundtekniken
övar vi på varandra. Allt sker under kon-
trollerande former för att undvika skador.
Även om säkerheten är hög så går det
inte att undvika blåmärken. Hur hårt och
snabbt man kan göra teknikerna beror på
en själv och den partner man övar med –
eftersom man byter av hela tiden får man
lära sig att möta nya ”motståndare” med
olika storlek, teknik och kraft. I gruppen finns både vana kampsportare och
nybörjare. Alla lär sig dock snabbt de nya
teknikerna och inlärningskurvan är hög. I
en stressig eller livsfarlig situation slutar
finmotoriken fungera vilket gör att teknikerna man tränar in är enkla.
– Förut hade skyddsvakten bara ett
verktyg – att skjuta. Nu får de ett redskap
till att lösa sin uppgift som skyddsvakt.
Går man block D får man även använda
batong och handfängsel vilket ökar ens
egen och de omhändertagnas säkerhet,
säger instruktören Mikael Karlsson som
även lär oss hur man avväpnar en angripare och undviker att bli svårt knivskuren.
förut hade
skyddsvakten
bara ett verktyg – att skjuta.
Hur har det gått?
Block a – 12 timmar
Block B – 12 timmar
Uniformerad personal
Grunder närkamp, nödvärn och graderad insats
Huvudtjänst markstrid
Forts. närkamp, nödvärn och graderad insats
et är ett gäng förväntansfulla soldater som
är samlade i gymnastiksalen på Helikopterflottiljen. Vi börjar
med att värma upp och
samlas på ett begränsat utrymme där vi knuffas och försöker klappa varandra på huvudet,
det är ett sätt att bli varm samtidigt som
man vänjer sig vid den fysiska närheten.
Pulsen går snabbt upp.
Utbildningen vi går heter block A och de
tre instruktörerna är alla hemvärnsoldater.
– Vi har sju närkampsinstruktörer från
hemvärnet, vi började utbildningen med
hjälp av Markstridsskolan. Vi ska försöka
utbilda fler och få en geografisk spridning,
säger Peter Blomberg på Livgrenadjärgruppen.
g r u ndp os it ione n ä r at t
32
H e m v ä r n e t # 16– 2– 2001 0
11
Mikael Karlsson, instruktör
i d ag a nvä nd s vap e n at t rapp e r men vanligtvis kör man med sitt eget vapen. Man
får både lära sig att använda vapnet som
ett tillhygge, exempelvis göra pipstöt, och
för att blockera en attack. Joakim Hedström tar fram sina skådespelartalanger
när han attackerar sin kompis med en
plaststav.
– Jag gick en närkampsutbildning för
några år sedan och tyckte den var väldigt
rolig. Det är kul med vapentekniker, det får
man inte träna på andra ställen, säger Joakim Hedström, som är kompanisignalist.
Alla övningar ska kunna göras i full
stridsutrustning, vilket vi är tacksamma
för att slippa i dag. Plutonchefen Jörgen Johansson står och pustar ut lätt framåtböjd.
– Hon sparkade mig i magen, lite tufft
blir det emellanåt. Men det ska inte vara
för ofarligt. Sådana här övningar är jättebra, man kommer över osäkerheten vid
fysisk kontakt, vilket är bra när man ska
hålla i någon.
Vad tycker du om utbildningen?
daren kommer så nära att man måste
använda det.
När attacken är avvärjd backar soldaten
och gör en vapenkontroll, att magasinen
sitter ordentligt, att inget sitter i utkastaren och gör mantelrörelse för att kontrollera funktionen.
– Släpp aldrig pistolgreppet, ni ska
kunna avfyra vapnet även om ni inte är
klara med kontrollen, säger instruktören
Martin Wennerbo.
– Det är bra att man valt en enkel
teknik, som bygger på naturliga reflexer,
så det är lätt att lära sig. På några timmar
växer självförtroendet, vilket är en av de
viktigaste ingredienserna i självförsvar.
Utbildningarna är numera mer inriktade
på individen, vilket man även ser på skjuttekniken. Jag tror att de här övningarna
lyfter den vanliga soldaten väldigt mycket.
Ett av momenten är att ta sig upp
från liggande i ryggläge med vapnet hela
tiden riktat mot instruktören. Sedan ökar
svårighetsgraden, medan instruktören
springer runt mellan deltagarna ska de
hålla vapnet riktat mot honom hela tiden,
och byta position från stående, sittande
och liggande på hans order. När vi avslutar
mer än åtta timmar senare är alla både
trötta och ömma, men betydligt bättre
rustade för nästa insats.
Block C – 12 timmar
Block d – 10 timmar
Block e – 20 timmar
Huvudtjänst markstrid SERE:
Närkamp vid flykt eller fångsituation
Vakt eller skyddsvakt
Grunder laga befogenhetsvåld
MP/Vakt eller skyddsvakt
Fördjupning laga befogenhetsvåld
– Det är ganska jobbigt, man behöver
hålla sig i bättre form än man gör. Det är
bra instruktörer och en lagom stor grupp
så att de hinner med alla. Jag har sträckt
mig lite i knät, men det går bra.
Är det roligt?
– Ja, men det är tråkigt om motstån-
.
– Teknikerna måste fungera med
full stridsutrustning då man har ett
begränsat rörelsemönster. Det bygger på
hur människor naturligt reagerar under
stress.
Vad har ni för grundkriterier?
– Det ska vara en kort inlärningstid
och lätt att komma ihåg. Det är ett levande system och vi studerar hela tiden
andra nationer och civila kampsporter
för att se om det går att anpassa till våra
behov. Upptäcker vi att något inte fungerat i en situation så ändrar vi det.
Vad ska man tänka på när man övar närkamp?
– Vi har integrerat närkampen, skjutoch strid i bebyggelse-utbildningen,
det ska inte bara övas var för sig. När
man kliver in i ett rum ska man kunna
gradera insatsen, från att lugna oroliga
civilister till att hålla fast och omhänderta/gripa eller öppna eld.
Vad tycker du om att utbilda närkampsinstruk­
törer i hemvärnet?
– Jag tycker det är jättebra, det finns
ett behov av fler instruktörer i hemvärnet och det mest optimala vore om det
fanns en på varje kompani.
.
S o l dat e n s k a få / k u n n a :
• Ökad personlig färdighet samt fysisk och
mental förmåga att verka i en närstridssitua­
tion med eller utan eldgivning.
• Avvärja hot och angrepp med andra medel än
bruk av skjutvapen, då situationen inte anses
kräva grövre våld, s.k. graderad insats.
• Utföra laga befogenhetsåtgärder med försvar­
ligt våld.
H e m vä r n e t # 6
1 ––22001101
33
tema / sömn
FAKTA
Hemvärnssoldater måste
kunna verka dygnet runt
och klara hård fysisk och
psykisk belastning. Det
gäller att ta vara på den
lilla sömn man kan få.
Så här kan ett passchema se ut under
en fyradagarsövning:
Kl.
1. Grupp
2. Grupp
3. Grupp
4. Grupp
12–20
A
B
B (QRF)
V
20–04
V
A
B
B
04–12
B
V
A
B
A: Arbete
B: Beredskap (finns olika beredskapsgrader)
V: Vila
QRF: Quick Respons Force.
En tupplur kan ge extra energi.
Men se till att sova minst 20 minuter,
annars är det verkningslöst.
Enligt sömnexperten Lena Leissner bör man försöka lägga
personers passchema så mycket som möjligt efter när de är
som skarpast, vissa är morgonpigga, andra är kvällspigga.
Sömnbrist sänker soldaten
Sömnstörningar har blivit allt vanligare, och tar man inte tag i
problemen påverkar det både fysiken och psyket – stridsvärdet
Text & foto Max Schüllerqvist
sänks. En utvilad soldat är en bra soldat.
koll på de vanliga symptomen: trötthet,
oskärpa, minnes- och koncentrationssvårigheter. I en del fall blir personerna
även deprimerade, andra blir ilskna och en
del känner sig mer eller mindre personlighetsförändrade.
Det låter inte så bra om man ska vara hemvärns­
soldat?
är man vet att man
om bara ett par
timmar ska upp
och marschera eller
bevaka ett objekt
kan det vara svårt att
somna. Eller när man
uppjagad kommer till
en övning och ens
första pass består av
vila.
– Ibland kan det
vara svårt för folk att
förstå att de måste sova då. Men man får
helt enkelt tvinga folk att gå och lägga
sig. Det handlar om disciplin, säger Mats
Levin, som lagt många passcheman när
34
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
han var plutonchef på flygvapnets bassäkerhetsförband.
På ett åttatimmarspass möjliggör det
sex timmars sömn – en timme går ofta
till förberedelser i vardera änden. Det är
i minsta laget, men fungerar under en
Man får en
mycket bättre
sömn på natten
om man varit rejält
fysiskt aktiv på dagen.
Lena Leissner, överläkare
begränsad tid. Det gäller dock att sömnen
inte blir störd ytterligare.
– Det är viktigt att bataljonsstaben ger
ut sina arbetsuppgifter i god tid, annars
har plutonchefen ingen möjlighet att
bygga upp ett bra passchema. Mentalt är
det viktigt för soldaten att ha ett passschema, så att man vet att ”om två timmar får jag vila”, säger Mats Levin.
från 2008
har 40 procent av svenskarna svårt att
sova minst en gång i veckan. 10–15 procent har så stora problem att det inverkar
på de dagliga funktionerna. Överläkaren
Lena Leissner jobbar på sömnenheten
på Örebro universitetssjukhus och har
e n l ig t e n s i fou nde rs ök n i ng
– Nej, det låter inte alls bra. Då förut-
sätter man en stabil och robust människa,
säger hon.
Våra läsare ställs ofta inför fysiskt krävande upp­
gifter. Hur mycket påverkar fysisk ansträngning
mängden sömn man behöver?
– Det påverkar inte så mycket. Man
får en mycket bättre sömn på natten om
man varit rejält fysiskt aktiv på dagen.
Full spruta på dagen och sen total vila på
FAKTA
Experternas sömntips
• Se till att ha det svalt — du sover
mycket bättre då. Ha fönstret på glänt
eller vädra under dagen.
• Försök hitta en sovplats som är så
tyst som möjligt.
• Acceptera att sömn är viktigt
och något som ska prioriteras. Då
kommer du bort från känslan av att du ”sover
bort” din tid.
• Ibland vet man i förväg att man kom­
mer att behöva vara vaken länge. Då
gäller det att sova så mycket som möjligt inför
uppgiften, så att ”batterierna” är fulladdade.
•”Powernaps” fungerar, men du måste sova
minst 20 minuter för att det ska ge något.
• Sömnig på dagen? Försök hålla det ljust
och svalt omkring dig. Då är det lättare att
hålla sig vaken.
natten. Då är det som bäst, säger hon.
Man brukar prata om att sova sju—åtta timmar.
Är det så?
– Vi sömnforskare pratar mer och mer
om sömnkvalitet i stället för sömnkvantitet. Så det är lurigt att räkna i timmar och
minuter. Men det är klart, kommer man
till ytterligheter och människor som bara
sover fem timmar per dygn, då är man
nere på så korta tider att hur bra kvalitet
man än har på sömnen räcker den inte till.
Sex timmar är ett minimum, säger hon.
I hemvärnet har man ofta ett passchema, precis
som inom industrin. Hur ska man tänka när man
lägger scheman? Undvika att lägga två morgon­
trötta personer på morgonpasset?
– Jag tror vi kommer att landa där. Vi
vet i dag att det finns morgonmänniskor
och kvällsmänniskor. Morgonmänniskor har lite kortare biologiska dygn, och
kvällsmänniskor har lite längre biologiska
dygn. Det är skillnader vi är födda med
och man ska utnyttja när folk är som mest
alerta, säger hon.
.
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
35
b e fat t n i n g / K va r t e r m ä s ta r e
1 Utan ammunition, mat och drivmedel stannar
förbanden. Att se till att förråden är välfyllda in­
går i bataljonskvartermästarens ansvarsområde.
Kvartermästaren måste lyckas – konsekvenserna för
en hel bataljon kan annars bli stora. Det gäller att hela
tiden ligga steget före och planera så att mat, ammunition och drivmedel finns tillgängligt.
Text & foto Max Schüllerqvist
FAKTA
Så är utbildningsgången
Kompanikvartermästare:
Krav på tidigare militär utbildning eller
hvutbildning
• KB respektive H 112 22 — chef hemvärns­
pluton 1:1
Krav på utbildning för befattning:
• H 192 22 — kvartermästare hemvärnskom­
pani
• H 113 03 — Stabsmedlem bataljon/kompani
Bataljonskvartermästare
Krav på tidigare militär utbildning eller
hvutbildning:
• YO/RO respektive H 192 22 — kvartermäs­
tare hemvärnskompani
Krav på utbildning för befattning:
• H 112 19 — chef hemvärnskompani 1:1 och
• H 192 23 — kvartermästare hemvärnsbataljon
Källa: hemvarnet.se
36
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
an kan aldrig bli bra på att vara
kvartermästare. Man kan bara bli
bättre, säger Dennis Wihlstrand,
kompanikvartermästare på 151:a
hemvärnsbataljonen.
Ett terrorattentat har skett mot
ett oljeraffinaderi i Brofjorden vid
Lysekil. En terrorgrupp, som kräver
Sveriges utträde ur EU-styrkan i Afrika,
har tagit på sig dådet. Hemvärnet ska
stödja genom att bevaka och skydda
viktigt objekt för den återstående drivmedelsförsörjningen i landet. Omgående
ska en hemvärnsbataljon mobilisera och
gruppera i Vällinge, för att vid behov
kunna ta sig till hamnen i Södertälje, som
är ett tänkbart terrormål.
– Hur kommer soldaterna att göra med
bilarna? Parkerar de eller blir de avsläppta? Var kan man parkera och hur många
platser behövs? frågar instruktören Niclas
Johansson från HvSS.
första större
uppgiften för kursdeltagarna på HvSS utanför Stockholm. Här, i ett klassrum som
för tankarna till högstadiet, drillas ett
gäng framtida bataljonskvartermästare.
Antalet parkeringsplatser kan tyckas som
en icke-fråga. Men alla tänkbara problem
måste bataljonskvartermästaren ha funderat igenom. Hur ska matförsörjningen
gå till? Var finns ammunition att hämta?
– Det kommer nya regler och lagar hela
tiden som man måste följa upp själv, och
mo b i l i s e r i ng s orde r n ä r de n
20 dagar på
kompaninivå
skulle vara
rimligt för att lägga
en bra kunskapsgrund
3 Annika Reimendal, i dag underhållsbefäl i
331:a hemvärnsbataljonen, menar att kvarter­
mästaren har ett stort ansvar.
F oto therese åkerstedt
Alltid steget före
2 Dennis Wihlstrand, på 151:a hemvärnsbataljo­
nen, siktar på att bli bataljonskvartermästare.
3 Ett tiotal personer går kursen för att bli batal­
jonskvartermästare. Det är inte den populäraste
befattningen, men nog så viktig.
2
1
Dennis Wihlstrand
det gör att man utvecklas, säger Dennis
Wihlstrand.
Han är i dag kompanikvartermästare,
men går kursen för att om några år ta över
som bataljonskvartermästare.
– Det är inte ansvaret jag är ute efter.
Jag drivs av tanken att man har en plan
och ser den fullföljas. Att soldaten har ett
högt stridsvärde även en söndag klockan
fyra när de ska åka hem efter en övning.
Då har jag lyckats, säger han.
e t t t iot a l p e rs one r är med på kursen.
Bataljonskvartermästare är inte den utbildning som lockar flest.
– Jag skulle önska att man såg mer allvarligt på befattningen inom hemvärnet.
Det är ingen slaskbefattning, säger Niclas
Johansson.
Han vill se en längre utbildning för att
bli kvartermästare, och får stöd av Dennis
Wihlstrand. I dag är kompanikvartermäs-
3
tarkursen och bataljonskvartermästarkursen tio dagar vardera.
–20 dagar på kompaninivå skulle vara
rimligt för att lägga en bra kunskapsgrund. Det är så mycket du måste kunna.
Hur mycket sprit 35 går det åt varje gång
man lagar mat? Hur många tändstickor?
På 600 man blir det snabbt mycket.
bakgrunder
– långt ifrån alla har varit kompanikvartermästare. Annika Reimendal, underhållsbefäl i 331:a hemvärnsbataljonen
Bohus, kommer efter avklarad kurs att
bli bataljonens nya kvartermästare. Hon
är sjukvårdare från början och har varit
k u r s d e lt a g a r n a h a r o l i k a
4
med i Röda Korset, och är i dag med i
lottorna.
– Det är klart att man har ett stort
ansvar nu. Men bataljonschefen och gruppen ansåg att jag var redo för befattningen, och då tvekade jag inte, säger hon.
När är du en fullfjädrad kvartermästare?
– Ojojoj. Det tar nog några år, det tror
jag verkligen. Det är ett tufft jobb och så
mycket att planera. Man ska ligga steget
före. Men gruppen hemma stöttar mig om
jag behöver det, säger hon.
Alla jag pratar med betonar samma
egenskaper som avgörande för en bra
kvartermästare: organisationsförmåga,
vilja att utvecklas och en stark ansvars-
känsla. Och så klart en förmåga att lösa
problem. Dennis Wihlstrand exemplifierar med en anekdot från ett Norrlandsförband, som varit ute på övning
halva natten i minusgrader. Stelfrusna
kom soldaterna in på natten för att få
kaffe, men det fanns inget kvar. Då fick
kokgruppchefen en idé – han kokade upp
vatten och hällde i soja.
– Soldaterna sa ”Vad fan är detta?”
och spottade ut det. Men det blev ”Vilket
äckligt kaffe” i stället för ”Varför fick vi
inget kaffe?”. Det är klart att det borde ha
funnits riktigt kaffe, men allt handlar om
att på något sätt lösa situationen, säger
han.
.
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
37
spel / recension
Mästerliga strider i Battlefield 3
M
örkt, skitigt, nervkittlande och
fantastiskt. Battlefield 3, som
utvecklats av Stockholmsbaserade
Dice, utmanar om titeln som världens
bästa krigsspel – och lyckas.
Sex år har passerat sedan Battlefield 2
släpptes. Då var man dominant, åtminstone bland onlinespelarna. Kungakronan gick
dock senare förlorad
till Modern Warfareserien, men nu är det
alltså dags att ta upp
kampen igen.
Battlefield 3 är precis
som sin föregångare
mästerligt på att erbjuda storskaliga,
dynamiska strider online. Här kan du
använda banan efter egna önskemål:
hoppa in i en pansarvagn, helikopter eller
ett jaktplan. Eller bara ligga och ta ut motståndarna en efter en från distans.
upp till 64 spelare
delta samtidigt på samma bana (upp till
24 på Xbox 360 och Playstation 3), och det
ställer stora krav på taktiken och samarbetet inom laget. Rycker du fram utan
eldunderstöd så dröjer det inte många
på p c - ve rs ione n k a n
sekunder innan du är träffad.
I kampanjläget är man inledningsvis
sergeanten Heny Blackburn, som i ett
förhörsrum tvingas återberätta uppdrag
i Iran, och spelaren kastas in i de olika
uppdragen. Grafiken är knivskarp, och i
de mörka, skitiga miljöerna med fiender
i bakhåll på hustak och
bakom bilvrak är det lätt
hänt att man sitter på
helspänn i tv-soffan.
störa sig på
är att fiendesoldaterna väl
ofta tycks rikta in sig på att
skjuta mot en själv, i stället
för mot någon annan i ens grupp med
betydligt tyngre vapen. Det problemet
behöver man dock inte oroa sig för online.
Klart är i alla fall att svenska Dice lyckades; de sex åren som spelarna fått vänta
har inte kastats bort. Kampanjläget är bra,
multiplayerläget är fantastiskt. Det man
kan reagera på är att tempot är lite lägre
än i Modern Warfare 3, och det är mer
smygande och mer nerver. Vilket spel som
passar en bäst beror helt enkelt på vad man
vill ha – taktik och realism eller action?
n ågot m a n k a n
Max Schüllerqvist
b e t yg :
Grafik:
Nya grafikmotorn Frost­
bite 2 ger en upplevelse
utöver det vanliga.
Spelkänsla:
Verklighetstroget
rörelsemönster och en
ljudbild som placerar dig
mitt på slagfältet.
Livslängd:
Möjlighet att låsa upp
mer och mer vapen
och funktioner. Något kort
kampanjläge.
Totalt:
5
4
4
13 av 15
K
nappast revolutionerande, men storslaget,
medryckande och
actionspäckat. Modern
Warfare 3 är en uppdaterad version av ett redan
utmärkt spel.
Ryssland har invaderat
USA, och New York är
nästan förlorat. Stora delar
av ryska flottan ligger
utanför staden, och inne
i city rasar striderna för
fullt. I klassiska miljöer,
som Broadway och Wall
Street, slår man tillbaka gata för gata
som Delta Force-soldaten Derek ”Frost”
Westbrook.
Det är storslaget; skyskrapor exploderar, helikoptrar störtar och kulorna viner.
Det känns hela tiden som slutscenerna i
en Hollywoodfilm, men man får själv vara
regissör. Konceptet känner alla som spelat
Modern Warfare 2 igen, och det fungerar
uppenbarligen. Trots att lansering skedde
en vecka efter att huvudkonkurrenten
Battlefield 3 släppts slogs alla tänkbara
rekord. 6,5 miljoner sålda exemplar på ett
dygn bara i USA och Storbritannien betyder det största nöjessläppet någonsin.
är dock inte kampanjläget, eller co-op-läget för dig och
en kompis, utan multiplayerläget. Här
är livslängden på spelet nästan oändlig.
de n stora lo cke l s e n
FAKTA :
I kampanjläget slår de amerikanska
trupperna tillbaka mot den ryska inva­
sionen. Spelet inleds i New York, och
scenerna är ofta storslagna.
Tempot är högt, banorna är många och
motspelarna är i regel grymma.
En välkommen nyhet är communityn
Call of Duty Elite. Här kan du i efterhand
utvärdera dina insatser. Du kan exempelvis titta på exakt var krypskytten som
träffade dig var gömd, eller vilka misstag
du gjorde.
Format: PC,
Xbox360, Play­
station 3, Wii,
Nintendo DS
Antal spelare online: 1–16
Co-op: Ja
Utvecklare: Infinity Ward,
Raven Software, Sledgehammer Games
Utgivare: Activision
b e t yg :
Grafik:
Samma grafikmotor som
tidigare — med andra ord
skarpt och detaljrikt.
Spelkänsla:
Minus för att omgiv­
ningen inte påverkas av
exempelvis granater.
Livslängd:
Multiplayerläget kan
man spela hur mycket
som helst. Kampanjläget
dock lite kort.
Totalt:
4
4
at t sp e le t bl iv it en enorm försäljningssuccé är med andra ord inget överraskande. Multiplayerläget är så beroendeframkallande att det inte kan ses som
förvånande om frånvarotimmarna i det
svenska skolsystemet nu skjuter i höjden.
Det man kan anmärka på är att spelet inte
längre är nyskapande, det innehåller inga
överraskningar. Man får precis det man
väntar sig – kvalitet.
Max Schüllerqvist
4
12 av 15
KÅSA • BESTICK • GUMMISTÖVLAR 90 • TÄLTLYKTA • FÄLTSPADE • GRÄVSPADE • VÄRMEJACKA 90 • VÄRMEBYXA 90 • RYGGSÄCKAR • MASKERINGSNÄT • TELEFONVÄXEL • SNÖSKYFFEL • FÖRBANDSVÄSKOR • VATTENDUNKAR
mt utrustning
rdon saons
Militära fo
med M90
bilder i denna ann
Vi har inga
VAPENR ENGÖR INGSSATS
295 kr
M90 VÄRMEJACKA, OANV
M90 FÄLTJACKA, SVART
485 kr
375 kr
SATS
M90 GUMMISTÖVEL
275 kr
RYGGSÄCK
COMBAT 1
295 kr
Vid köp av konfektion över 1000 Kr lämnar vi 10% rabatt (ej set M90 Fältbyxa/jacka).
Vid köp av Set M90 Fält jacka/ byxa 895 kr (M90 camo/svart) skickar vi med en fältmössa.
Kan ej kombineras med annat erbjudande
Utökad Jaktavd med camonät, kläder mm. Nu har vi även airsoftkulor och gas.
Erbjudandet gäller december månad ut och att man uppger tidningen Hemvärnet.
FRAKT
Vid förskottsbetalning
49:0-10 kg (ej skrymmande)
Vid efterkrav postförskott
109:e)
0-10 kg (ej skrymmand
Active Life Equipment
Kundtjänst växel 08.00-17.00,
Öppettider Butik: ons 12.00-18.00, fre 12.00-18.00
samt lör 10.00-14.00, övrig tid telefonkontakt.
Kvarngatan 10, Slutarp / Falköping,
Tel: 0515-33399, Fax: 0515 - 333 90,
[email protected]
Passa på
dina
och köp
hos
julklappar r
de
Or
s.
os
den
inne före r
be
12 decem ad
er
för garant l,
ju
n
na
in
v
le
ickar
men vi sk till
m
fra
da
än
c.
den 21 de
www.surplus.se
STOR SORTERING AV PRODUKTER I M90CAMOUFLAGE LIKNANDE FÖRSVARETS. NU FINNS VI ÄVEN PÅ FACEBOOK.
KOKKÄRL • BYXA BDU • PULKA • HANDSKAR • LINNE • DOG TAG • VANTAR
spel / recension
Modern Warfare är sig likt
bild e r : activision
bild e r : ea
När man spelar online (på pc) kan upp
till 64 personer delta samtidigt. Storska­
ligheten är en styrka i Battlefield 3.
Format: Pc,
Xbox 360,
Playstation 3
Antal spelare
online: 1–64 (pc),
1–24 (Xbox360, PS3)
Co-op: Ja
Utvecklare: Dice
Utgivare: EA
KOKKÄRL • BYXA BDU • PULKA • HANDSKAR • LINNE • DOG TAG • VANTAR
FAKTA :
KÅSA • BESTICK • GUMMISTÖVLAR 90 • TÄLTLYKTA • FÄLTSPADE • GRÄVSPADE • VÄRMEJACKA 90 • VÄRMEBYXA 90 • RYGGSÄCKAR • MASKERINGSNÄT • TELEFONVÄXEL • SNÖSKYFFEL • FÖRBANDSVÄSKOR • VATTENDUNKAR
38
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
H e m vä r n e t # 6 – 2 0 1 1
39
POSTTIDNING B
Avsändare: Tidningen Hemvärnet, 107 85 Stockholm Fel adress? Om din tidning kommer till fel adress, uteblir eller skickas till dig, trots att du
lämnat hemvärnet, ska du i första hand vända dig till din utbildningsgrupp för rättelse, inte till tidningens redaktion. Detta gäller ALL krigsplacerad
personal, både hemvärnsmän och avtalspersonal. Glöm inte att anmäla flytt till Skatteverkets folkbokföring.
11-12
9-10 JUNI
JUNI 2011
2012
Internationell
2-dagars
sträckorna
Internationell
2-dagars marsch
med marsch
sträckornamed
10 km,
25 km och 40 km.
km, 25km och 402x40km
km. (med packning för
Godkänt deltagande10
i Elfsborgsmarschen
män) räknas som genomfört
marschprov inför Nijmegen.
5 års jubileum.
www.Elfsborgsmarschen.se
Få bra motion och en medalj på köpet.
www.elfsborgsmarschen.se
BÖ Ö
CK VE R
ER 6
I S MI
O LJO
RT N
IM E
EN R
TE
T
elfsborgsmarchen_182x36_nr6.indd 1
10-10-28 10.49.05
Anfall från
Östersjön
159:-
Midvintermörker
Lars Wilderäng
Annandagens tidiga morgon 2012 vaknar
svenskarna upp till en ny värld. Ett strömlöst
o mörkt Sverige. En dag då allting förändras.
och
Sabotage
mot den ryska gasledningen Nord
Sa
Stre
Stream följt av en rysk militär storövning i Östersjön har plötsligt förvandlats till ett regelrätt anfall
mot Sverige. Från Försvarets Radioanstalts lyssnarpost
söder om Göteborg, till Faluns vintermörka skogar eller
ett Malmö på gränsen till sammanbrott, och till ett
iskallt Östersjön med ett vindpinat Gotland, får vi följa
ett antal personers upplevelser under ett dygn som
skakar Sverige från grunden. ”Midvintermörker” är
en tät svensk technothriller i Tom Clancy och Andy
McNabs anda.