Transcript HvH 2010 2010 - Rikshemvärnsavdelningen

HvH 2010
2010
Hemvärnshandbok
HvH 2010
Sida 1 (94)
Försvarsmaktens handbok för hemvärnet HvH 2010
Hemvärnshandbok (HvH), 2010 års utgåva (M7739-350055) fastställes för tillämpning fr.o.m
2010-05-01. Därmed upphävs Hemvärnshandbok, 2001 års utgåva, (M7740-184003).
Beslut i ärendet har tagits av brigadgeneral Roland Ekenberg. I den slutliga handläggningen
har övlt Mats Göransson varit föredragande
Roland Ekenberg
Rikshemvärnschef
Mats Göransson
© 2010 Försvarsmakten, Stockholm
Producerad i samarbete med Autotech Teknikinformation i Stockholm AB
M7739-350055
Sida 2 (94)
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
Förordningar och befattningar som berör hemvärnet ......................................................... 6
1.2 Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet ................................................................ 7
1.3 Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande inom hemvärnet (2007:3) ............. 11
1.4 Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524) utdrag ............................... 11
1.5 Försvarsmaktens föreskrifter om frivillig försvarsverksamhet inom
Försvarsmakten .......................................................................................................... 11
Operativ inriktning av hemvärnet .................................................................................... 14
2.1 Operativa ramfaktorer och operativt sammanhang ................................................... 14
2.2 Krav på stridseffekt, rörlighet och uthållighet i stort................................................. 15
2.2 Fysiska stridsmiljöfaktorer ........................................................................................ 15
Beredskap ......................................................................................................................... 16
3.1 Allmänt ...................................................................................................................... 16
3.2 Grundberedskap ......................................................................................................... 16
3.3 Försvarsmaktens beredskapssteg ............................................................................... 16
3.4 Höjd beredskap .......................................................................................................... 17
3.5 Hemvärnslarm ........................................................................................................... 18
3.6 Insatsledning .............................................................................................................. 18
3.7 Insatsledning vid grundberedskap ............................................................................. 18
3.8 Insatsledning vid höjd beredskap .............................................................................. 18
3.9 Beredskapsavtal ......................................................................................................... 18
Samverkan ........................................................................................................................ 19
4.1 Myndighetssamverkan ............................................................................................... 19
4.2 Chef för hemvärnsbataljon och hemvärnskompani ................................................... 19
4.3 Samverkan vid insatser .............................................................................................. 19
Hemvärnsavtal och redovisning av tid ............................................................................. 20
Organisation och uppgifter ............................................................................................... 22
6.1 Grunder ...................................................................................................................... 22
6.2 Förband ...................................................................................................................... 22
Materieltjänst .................................................................................................................... 25
7.1 Grunder ...................................................................................................................... 25
7.2 Vapenförvaring och transportsäkerhet....................................................................... 25
7.3 Hantering av materielen............................................................................................. 25
7.4 Fordon, flygplan och båtar......................................................................................... 27
7.5 Beklädnadsmateriel ................................................................................................... 27
7.6 Avsteg från bestämmelserna ...................................................................................... 29
Utbildning......................................................................................................................... 30
8.1 Grunder ...................................................................................................................... 30
8.2 Kvalitetssäkring av utbildning ................................................................................... 30
8.3 Krav på militär kompetens för förordnande som befäl i hemvärnet.......................... 30
8.4 Central utbildning ...................................................................................................... 30
8.5 Regional utbildning ................................................................................................... 31
8.6 Utbildning av instruktörer ......................................................................................... 31
8.7 Hemvärnets introduktionsutbildning ......................................................................... 31
Sida 3 (94)
8.8 Skyddsvaktsutbildning............................................................................................... 31
8.9 Hemvärnets övriga utbildning ................................................................................... 31
8.10
Frivilliga försvarsorganisationer ............................................................................ 32
8.11
Systembeskrivning av KFÖ-systemet .................................................................... 32
8.12
SÖF under befattnings- och förbandsår ................................................................. 37
8.13
Avtalstid/kategori ................................................................................................... 38
9
Säkerhetstjänst .................................................................................................................. 39
9.1 Allmänt ...................................................................................................................... 39
9.2 Försvarsmaktens säkerhetsskyddstjänst .................................................................... 39
9.3 Säkerhetsprövning etc vid antagning av hemvärnssoldat .......................................... 40
9.4 Vapenhantering .......................................................................................................... 42
9.5 Regler för användning av Försvarsmaktens IT-system med mera ............................ 43
9.6 Utbyte med utlandet................................................................................................... 43
10 Personaltjänst ................................................................................................................... 45
10.1
Antagning till hemvärnet ....................................................................................... 45
10.2
Hävande av hemvärns- och frivilligavtal för hemvärnssoldater samt
uppskov med tjänstgöring ...................................................................................... 49
10.3
Förordnanden av hemvärnets soldater ................................................................... 50
10.4
Hemvärnsmusikers tjänstegrader ........................................................................... 51
10.5
Hemvärnsveteran ................................................................................................... 52
10.6
Personalrekrytering ................................................................................................ 53
11 Medinflytande .................................................................................................................. 56
11.1
Syfte med medinflytande ....................................................................................... 56
11.2
FFS 2007:3 Medinflytande inom hemvärnet ......................................................... 56
11.3
Kompletterande bestämmelser och råd .................................................................. 60
11.4
Medinflytande inom hemvärnsmusiken ................................................................. 62
12 Utmärkelser ...................................................................................................................... 65
12.1
Principer för tilldelning av medaljer ...................................................................... 65
12.2
Översikt utmärkelser .............................................................................................. 66
12.3
Inriktning................................................................................................................ 67
12.4
Utmärkelser för framstående tjänstgöring ............................................................. 67
12.5
Hemvärnets plaketter ............................................................................................. 70
12.6
Hemvärnets utmärkelse för berömvärda gärningar................................................ 73
12.7
Rikshemvärnschefens medaljer ............................................................................. 75
12.8
Rikshemvärnschefens bronsmedalj ........................................................................ 76
12.9
Hemvärnets tävlingsjetong..................................................................................... 77
12.10 Hemvärnsmusikens utmärkelser ............................................................................ 77
12.11 Hemvärnets tjänsteårstecken .................................................................................. 78
12.12 Hemvärnets veterantecken ..................................................................................... 79
13 Hemvärnets fanor och flaggor .......................................................................................... 80
13.1
Allmänt .................................................................................................................. 80
13.2
Fanor ...................................................................................................................... 80
13.3
Flagga ..................................................................................................................... 82
13.4
Trumpetfanor och notställsdekorationer ................................................................ 82
Sida 4 (94)
14 Hemvärnsmusik ................................................................................................................ 83
14.1
Grunder .................................................................................................................. 83
14.2
Organisation och ledning ....................................................................................... 83
14.3
Antagning och avveckling av hemvärnsmusikkår ................................................. 84
14.4
Stöd till hemvärnsmusikkår ................................................................................... 84
14.5
Tjänstgöring ........................................................................................................... 84
14.6
Utrustning .............................................................................................................. 85
14.7
Benämningar .......................................................................................................... 85
14.8
Kontroll av hemvärnsmusikkår .............................................................................. 85
15 Ungdomsverksamhet ........................................................................................................ 88
15.1
Grunder .................................................................................................................. 88
15.2
Antagning av ungdomar ......................................................................................... 88
15.3
Omfattning ............................................................................................................. 88
15.4
Utbildning .............................................................................................................. 89
15.5
Ungdomsledare och instruktörer ............................................................................ 89
15.6
Utrustning .............................................................................................................. 89
15.7
Samordning ............................................................................................................ 89
15.8
Registrering och rapportering ................................................................................ 90
16 Informationstjänst............................................................................................................. 91
16.1
Grunder .................................................................................................................. 91
16.2
Allmänna bestämmelser ......................................................................................... 91
16.3
Organisation och personal...................................................................................... 92
16.4
Utbildning .............................................................................................................. 92
16.5
Materiel .................................................................................................................. 92
16.6
Internet ................................................................................................................... 92
16.7
Övrigt ..................................................................................................................... 92
Index ......................................................................................................................................... 94
Sida 5 (94)
1 Förordningar och befattningar som berör
hemvärnet
1.1 Hemvärnsförordning (SFS 1997:146)
Utfärdad den 10 april 1997.
Regeringen föreskriver följande.
Hemvärnets ändamål
1§
Hemvärnet har till uppgift att skydda skyddsobjekt och skyddsområden. Hemvärnet skall i
övrigt kunna stödja de operativa insatsförbanden samt delta i annan verksamhet där
Försvarsmakten medverkar.
Hemvärnet ingår i Försvarsmakten.
2§
har upphävts genom förordningen (2005:819).
Hemvärnets personal
3§
Deltagande i hemvärnet är frivilligt.
4§
Hemvärnets personal består av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i
hemvärnet enligt förordningen om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda vid
Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet.
5§
Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att
han eller hon skall tjänstgöra som hemvärnsman. Innan avtal ingås skall hemortskommunen
ha fått tillfälle att yttra sig.
Avtal om sådan tjänstgöring får ingås med den som har fyllt 18 år, är svensk medborgare och
är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet.
Av avtalet skall tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och
tjänstgöringstidens längd framgå. Av avtalet skall det vidare framgå att hemvärnsmannen är
skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan
beredskap.
6§
Beslut i ärenden om antagning till hemvärnet får inte överklagas.
Hemvärnsberedskap
7§
Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen skall hemvärnet inta
hemvärnsberedskap. Om Försvarsmakten har gjort framställning om hemvärnsberedskap hos
regeringen och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedelbart,
får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen
meddelat beslut i frågan.
Sida 6 (94)
Medinflytande
8§
Medinflytande inom hemvärnet utövas av förtroendevalda. För hela landet utövas
medinflytande av rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet.
Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för
hemvärnet.
Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet.
9§
I rikshemvärnstinget skall valda ombud ur hemvärnets personal delta. Rikshemvärnschefen
är ordförande vid rikshemvärnstinget. När rikshemvärnschefen har förhinder skall
rikshemvärnsrådets vice ordförande vara ersättare.
10 §
Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ordförande, en ledamot som
förordnas av regeringen, ledamöter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i
övrigt ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande. Rikshemvärnsrådet skall inom sig
utse en vice ordförande.
11 §
En kommun har rätt att utse minst en ledamot i ett råd i hemvärnet som organiseras inom
kommunen.
Förmåner
12 §
I förordningen om förmåner till hemvärnsmän finns bestämmelser om förmåner till
hemvärnsmän vid tjänstgöring enligt denna förordning. Bestämmelser om förmåner för
personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen om förmåner till
frivilliga.
Verkställighetsföreskrifter
13 § Föreskrifter om tillämpningen av denna förordning får meddelas av Försvarsmakten.
1.2
Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet
Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet; FFS 2010:2
Försvarsmakten föreskriver med stöd av 13 § hemvärnsförordningen (1997:146) och efter hörande av
rikshemvärnsrådet följande.
Allmänna bestämmelser
1§
Chefen för en organisationsenhet i vilken ingår en eller flera hemvärnsbataljoner ska leda
hemvärnet inom sitt ansvarsområde.
Personal
2§
Enligt 4 § hemvärnsförordningen (1997:146) består hemvärnets personal av hemvärnsmän
och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigsplacerade i
hemvärnet.
I denna författning benämns denna personal gemensamt för hemvärnssoldater.
Sida 7 (94)
3§
Hemvärnssoldater är antingen ordinarie hemvärnssoldater eller extra hemvärnssoldater.
Ordinarie hemvärnssoldater ska vara krigsplacerade för tjänstgöring i hemvärnet. En
hemvärnssoldat som inte är krigsplacerad i hemvärnet benämns extra hemvärnssoldat.
Extra hemvärnssoldater disponeras av hemvärnet endast när de inte tas i anspråk för andra
uppgifter inom totalförsvaret med stöd av lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
4§
Hemvärnet genomför ungdomsverksamhet enligt vad som i särskild ordning har
föreskrivits om ungdomsverksamhet inom Försvarsmakten.
5§
Grundläggande föreskrifter om antagning av hemvärnsmän finns i 5 och 6 §§
hemvärnsförordning (1997:146).
En ansökan om att bli antagen som hemvärnsman ska vara skriftlig. Ansökan ska sändas till
den organisationsenhet i Försvarsmakten som svarar för hemvärnets verksamhet i det
område där sökanden är bosatt.
Av 2 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och 4 §
hemvärnsförordningen följer att avtalspersonal tillhör hemvärnet när den frivillige har
ingått avtal om tjänstgöring i hemvärnet.
6§
Avtal om tjänstgöring i hemvärnet som hemvärnsman ingås genom hemvärnsavtal.
Avtal om tjänstgöring i hemvärnet som hemvärnssoldat får gälla längst till och med den
månad hemvärnssoldaten fyller 70 år.
7§
För att kunna antas som hemvärnsman ska sökanden
1. ha genomfört en adekvat kombattant- och befattningsutbildning som uppfyller
grundkraven i den militära grundutbildningen för den befattning som han eller hon
ska ha eller, i fråga om en hemvärnsmusiker, adekvat kombattant- och
befattningsutbildning,
2. vara disponibel för tjänstgöring i hemvärnet och,
3. vara pålitlig från säkerhetssynpunkt.
8§
För att tillhöra hemvärnets avtalspersonal ska sökanden
1. med godkänt resultat ha genomgått av Hemvärnets stridsskola kvalitetssäkrad
grund – och befattningsutbildning för frivilliga, och
2. vara pålitlig från säkerhetssynpunkt.
9§
Chefen för en organisationsenhet som avses i 1 § eller, den han eller hon bestämmer inom
enheten, ska fatta beslut i ärenden om
1. antagning av en hemvärnsman, och
2. sådan tjänstgöring som avses i 5 § tredje stycket .
Den som har fattat beslut i ett ärende enligt första stycket ska, i fråga om en sökande som
ska antas som hemvärnsman, ingå ett hemvärnsavtal med denne och i övriga fall ingå ett
avtal som avses i 5 § tredje stycket.
10 §
För att bedöma om den som ansöker om att bli antagen som hemvärnsman är lämplig för
uppgiften ska ett personligt samtal hållas med sökanden.
Av 2 § andra stycket förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet följer att den
som för Försvarsmaktens räkning ingår ett avtal om tjänstgöring i hemvärnet ska
kontrollera med den frivilligorganisation som den frivillige tillhör om denne är lämplig för
Sida 8 (94)
tjänstgöringen.
11 §
En hemvärnssoldat får förordnas till befäl i hemvärnet.
Befäl i hemvärnet ska förordnas av chef som avses i 1§ eller av den han eller hon
bestämmer. Ett sådant förordnande får gälla högst fyra år i taget, dock längst till och
med den månad befälet fyller sextiofem år. Om det finns särskilda skäl får chefen, den
han eller hon bestämmer, förlänga förordnandet med ett år i taget, dock längst till och
med den månad befälet fyller sjuttio år.
Innan ett hemvärnsbefäl förordnas ska yttrande inhämtas från berört råd inom
hemvärnet.
12 §
Rikshemvärnschefen beslutar om befordran av hemvärnsmän och den som tillhör
hemvärnets avtalspersonal till major eller högre tjänstegrad.
13 §
Chef som avses i 1 §, eller, den han eller hon bestämmer inom enheten, ska
1. förordna hemvärnsbefäl i tjänstegrad när befälet har fått den utbildning och
kompetens som krävs för en befattning och har krigsplacerats i befattningen, och
2. besluta om befordran av hemvärnsbefäl till en sådan tjänstegrad som inte
rikshemvärnschefen ska besluta om enligt 12 §.
Ett förordnande respektive beslut ska vara skriftligt.
Beredskap
14 §
Hemvärnets beredskapsgrader är grundberedskap, hemvärnsberedskap och hemvärnslarm.
15 §
Under grundberedskap är hemvärnssoldater efter särskilt åtagande och efter utbildning
skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet för
1. bevakning i samband med verksamhet enligt förordningen (1982:756) om
Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred
och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen),
2. bevakning av skyddsobjekt enligt 4 § 2 eller 4 - 6 lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m.,
3. räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, och
4. verksamhet i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan
myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av
regeringen.
För den som är anställd i Försvarsmakten gäller andra föreskrifter för tjänstgöring.
16 §
Beslut att ta personal i anspråk för bevakning enligt 15§ första stycket 1 eller 2 ska
meddelas av Insatschefen i Högkvarteret, eller av den han eller hon bestämmer.
Den som har fattat ett sådant beslut ska se till att berörd polismyndighet så snart som
möjligt underrättas om beslutet.
17 §
I fråga om verksamhet som avses 15 § första stycket 4 följer av föreskrift respektive
särskilt beslut vem som har rätt att fatta beslut om att ta personal i anspråk för verksamhet.
Sida 9 (94)
18 §
Beslut att ta personal i anspråk för räddningstjänst ska meddelas av Insatschefen i
Högkvarteret, eller den han eller hon bestämmer.
Kan ett beslut i den ordning som anges i första stycket inte avvaktas får beslut fattas av den
som är lägst hemvärnskompanichef.
Har ett beslut enligt andra stycket fattats, ska chef som avses i 1 § så snart som möjligt
underrättas om beslutet.
19 §
Under hemvärnsberedskap ska Insatschefen i Högkvarteret, eller den han eller hon
bestämmer, besluta om hemvärnsförbandens tjänstgöring och stridsberedskap.
20§
Vid hemvärnslarm ska alla hemvärnsförband snarast grupperas för att lösa sina
huvuduppgifter enligt hemvärnsförordningen (1997:146) på det sätt som anges i de order
som gäller för förbanden. Hemvärnslarm intas vid beredskapslarm eller då
hemvärnsberedskap råder och efter beslut av Insatschefen i Högkvarteret, eller den han
eller hon bestämmer.
Särskilda bestämmelser
21 §
En hemvärnsbataljon indelas i kompanier.
22 §
Rikshemvärnschefen ska bestämma om funktionsindelningen i hemvärnsbataljonerna.
23 §
Chefen för en hemvärnsbataljon ska leda hemvärnet inom anvisat område.
Hemvärnsbataljonschefen ska under grundberedskap särskilt
1. leda bataljonens krigsplanläggning, förbandsvärdering och förbandsutveckling,
2. rekrytera personal,
3. kunna samverka med andra myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer och
andra organisationer.
24 §
Chefen för ett hemvärnskompani eller hemvärnsinsatskompani ska leda hemvärnet inom
anvisat område. Kompanichefen skall under grundberedskap särskilt
1. leda kompaniets krigsplanläggning, förbandsvärdering och förbandsutveckling,
2. leda rekryteringsarbetet inom kompaniområdet och bedöma den sökandes
lämplighet, samt
3. genomföra säkerhetskontroll avseende vapenförvaring.
Sida 10 (94)
1.2 Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande inom
hemvärnet (2007:3)
Innehållet redovisas i kap 11 Medinflytande.
1.3 Förordning om frivillig försvarsverksamhet (1994:524) utdrag
Allmänna bestämmelser
1§
Med frivillig försvarsverksamhet avses i denna förordning verksamhet som främjar
totalförsvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av
frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret.
En organisation som bedriver frivillig försvarsverksamhet benämns i denna förordning
frivillig försvarsorganisation.
De frivilliga försvarsorganisationerna anges i bilaga till förordningen.
2§
En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret får ingå ett skriftligt avtal med en person
som tillhör en frivillig försvarsorganisation (en frivillig) om att denne skall tjänstgöra inom
totalförsvaret. Personer som har ingått sådana avtal benämns avtalspersonal.
Innan ett avtal enligt första stycket ingås, skall myndigheten kontrollera med den frivilliga
försvarsorganisationen att den frivillige är lämplig för tjänstgöringen.
Myndigheternas uppgifter
3§
Myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret skall, var en och inom sitt
verksamhetsområde, efter hörande av berörda frivilliga försvarsorganisationer och de
samarbetsorgan som organisationerna kan ha bildat:
1. Ange målen för utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret.
2. Ange vilken utbildning som myndigheten anser bör genomföras.
3. Lämna organisationerna underlag för upplysningsverksamhet.
4. Teckna avtal enligt 2 §.
5. Registrera och krigsplacera sådan personal som ingått avtal.
6. I övrigt stödja den frivilliga försvarsverksamheten.
4§
Avtal om tjänstgöring får ingås med den som fyllt 16 år eller, om tjänstgöringen avser
Försvarsmakten, 18 år. Den som skall tjänstgöra i Försvarsmakten måste vara svensk
medborgare.
Av avtalet skall tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning samt
tjänstgöringstidens längd framgå.
1.4 Försvarsmaktens föreskrifter om frivillig försvarsverksamhet
inom Försvarsmakten
Försvarsmakten föreskriver med stöd av 7 § förordningen om frivillig försvarsverksamhet och efter
hörande av Arbetsmarknadsstyrelsen och Överstyrelsen för civil beredskap samt berörda
organisationer följande:
Sida 11 (94)
Inledande bestämmelser
1§
Dessa föreskrifter gäller Försvarsmakten i dess samarbete med de frivilliga
försvarsorganisationerna.
Frivillig försvarsutbildning skall i första hand syfta till att ställa avtalspersonal till
Försvarsmaktens förfogande och utveckla kompetensen hos redan krigsplacerade.
Frivillig försvarsverksamhet skall bidra till att vidmakthålla försvarsviljan och stärka
samhörigheten mellan medborgarna och totalförsvaret.
Personalförsörjning
2§
Central produktionsledare fastställer efter hörande av berörd frivillig förvarsorganisation
vilka befattningar som skall bemannas med avtalspersonal. För sådana befattningar har de
frivilliga försvarsorganisationerna bemanningsansvar. Behov av personal för den egna
organisationens krigsplanlagda verksamhet fastställs av berörd organisation.
Avtal
3§
Avtal enligt 2 § första stycket förordningen om frivillig försvarsverksamhet skall tecknas
på formuläret Frivilligavtal för avtalspersonal.
Utbildning
4§
Frivillig försvarsutbildning omfattar färdighetsutveckling, avtalsutbildning, frivillig
befälsutbildning och instruktörsutbildning.
5§
Grundutbildning bedrivs för att utbilda avtalspersonal till befattningar på olika nivåer i
krigsorganisationen.
Krigsplacering respektive förordnande av avtalspersonal skall ske snarast efter genomförd
godkänd utbildning.
6§
Repetitionsutbildning bedrivs för avtalspersonal för att den skall kunna vidmakthålla
kunskaper och färdigheter för krigsbefattningen. Utbildningen genomförs som övning
eller kurs.
7§
Kompletteringsutbildning bedrivs för att öka den frivilliges kunskaper och färdigheter för
att han skall kunna tjänstgöra i sin krigsbefattning eller erhålla annan krigsbefattning.
8§
Krigsförbandskurs genomförs med utvald personal i ett krigsförband.
9§
Frivillig befälsutbildning bedrivs för att vidmakthålla och utveckla dugligheten hos
officerare, värnpliktigt befäl och hemvärnsbefäl.
10 §
Befordringsutbildning är en del av frivillig befälsutbildning och bedrivs för att tillgodose
krigsorganisationens behov samt för att möjliggöra kompetensutveckling av den som är
särskilt lämplig för det.
Befordringsutbildning bedrivs normalt som central utbildning.
Behörig att delta i befordringsutbildning är den som av krigsförbandschef bedöms vara
lämplig för sådan utbildning och som efter genomförd befattningsutbildning har en plats i
krigsorganisationen på den nivå utbildningen ger kompetens för.
Befordran skall ske snarast efter genomförd godkänd befordringsutbildning.
Sida 12 (94)
Åldersgränser
11 §
Utbildning med automatvapen får genomföras med den som har fyllt 17 år.
12 §
Utbildning i strid får genomföras med den som har fyllt 18 år.
Försvarsmaktens stöd
13 §
Stöd till frivillig försvarsverksamhet ges efter dialog med respektive organisation enligt
central produktionsledares bestämmande.
Delegering av uppgifter
Chef för organisationsenhet må delegera uppgifter enligt ovan till den som han eller hon sätter i sitt
ställe. Denna delegeringsrätt gäller inte uppgifter avseende medinflytande
(FFS 2007:3 Medinflytande inom hemvärnet, § 24).
Sida 13 (94)
2 Operativ inriktning av hemvärnet
2.1 Operativa ramfaktorer och operativt sammanhang
Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation, och
hemvärnsförbanden består av soldater med frivillig anslutning och lokal/regional rekrytering.
Nationella uppgifter som skydd, bevakning och ytövervakning av skyddsvärda militära objekt (bland
annat basområden) och verksamheter samt skydd av samhällsviktig civil infrastruktur är hemvärnets
huvudinriktning. Förbanden är organiserade och tilldelade förstahandsuppgifter regionalt och lokalt
och kan vid behov stödja samhället i övrigt.
Beredskap
Förbanden har en hög beredskap och uthållighet och kan med huvuddelen verka inom ett dygn samt
med mindre delar inom några timmar.
Under grundberedskap kan särskilt utpekade enheter ur hemvärnsförbanden, med differentierade
beredskapsavtal, finnas till hands för att lösa uppgifter enligt FM BerO.
Uppgifter
Hemvärnsförbanden ska kunna uppträda och verka under alla mark-, sikt- och väderförhållanden och
är främst avsedda för skydd och bevakning av objekt och anläggningar samt ytövervakning i och
utanför urban miljö.
I en högre konfliktnivå ska förbanden kunna lösa mer kvalificerade stridsuppgifter i en nationell
stridsmiljö, ha god förmåga att bevaka eller skydda vitala områden, funktioner och infrastruktur samt
ytövervaka.
Hemvärnsinsatskompanierna kan lösa uppgifter i hela landet. Övriga delar kan användas för t ex
bevakningsuppgifter inom eget och angränsande län. Förbanden är dimensionerade för att kunna verka
inom hela konfliktskalan fred – kris – krig.
Hemvärnsförbanden norr om Dalälven ska kunna förflytta sig över större ytor i väglös terräng med
understöd av egen drivmedelsersättning.
Förbanden i de nationella skyddsstyrkorna är intraoperabla med övriga insatsorganisationen bl a
genom kompatibla sambands- och ledningssystem. Stabsarbetsmetoder, stabsarbetsstöd, signalering
och övriga format ska följa de inom FM fastställda kraven.
Organisation
Hemvärnsbataljonen lyder under C Insats eller av denne utsedd chef. Bataljonen organiseras i regel
med ett till två hemvärnskompanier och två hemvärnsinsatskompanier.
Hemvärnskompaniet organiseras med två till fem hemvärnsplutoner. Hemvärnsplutonen är i regel
stridsenhet.
Hemvärnsinsatskompaniet organiseras med två till fem hemvärnsinsatsplutoner. Kompaniet är
operativt rörligt och kan utgöra en stridsenhet.
Hemvärnsunderrättelsekompaniet organiseras med två till tre underrättelseplutoner.
Sida 14 (94)
2.2 Krav på stridseffekt, rörlighet och uthållighet i stort
Hemvärnsförbanden ska beroende på utbildningstid

kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur och skyddsobjekt mot sabotage

kunna ytövervaka

under kortare tid störa, fördröja och försvara

efter tilltransport samordna insatsförbands verksamhet inom ett område.
Efter ytterligare höjd krigsduglighet genom tillförsel av personal, materiel och utbildning, ska
hemvärnsförbanden kunna lösa uppgifter under lång tid (månader). Förnödenheter tillförs efter behov.
Hemvärnsförbanden ska kunna uppträda i de terrängtyper som förekommer, inklusive urban miljö, och
därvid kunna verka under alla terräng-, sikt- och väderförhållanden. Förbandet ska kunna lösa
uppgifter under hela dygnet.
Hemvärnsbataljoner som normalt uppträder i områden norr Dalälven ska med insatsdelar ha
översnöförmåga. Alla hemvärnsbataljoner ska med någon del ha översnöförmåga eller förmåga att
uppträda utanför vägnätet.
Hemvärnsbataljonen (förutom hemvärnsinsatskompanier och hemvärnsunderrättelsekompanier) har
inte egen taktisk rörlighet utan kan först efter förstärkning med transportresurser omgruppera till annat
område.
Vid vissa hemvärnsbataljoner ingår fristående hemvärnsflyggrupper och båtgrupper.
Hemvärnsbataljonernas hemvärnsinsatskompanier utgör den vanligaste enheten för underställande
övriga insatsorganisationen. Särskilda tillförda hemvärnsfunktioner ska kunna, lösa uppgifter som
riksresurs. Dessa funktionsenheter kan vara CBRN, MP, trafik, und och farb.
Vid vissa hemvärnsbataljoner ingår fristående hemvärnsflyggrupper och båtgrupper.
2.2 Fysiska stridsmiljöfaktorer
Hemvärnsförbanden ska kunna uppträda i sin landsdels förekommande terrängtyper inklusive urban
miljö och kunna verka under alla mark-, sikt- och väderförhållanden. Vid insats utanför den egna
landsdelen tas hänsyn till aktuell utbildningsståndpunkt. Hemvärnsinsatskompanierna ska kunna verka
över hela landet. Hemvärnsförbanden ska kunna verka under hela dygnet men med reducerad
ambitionsnivå i mörker.
Sida 15 (94)
3 Beredskap
3.1 Allmänt
Försvarsmaktens beredskap indelas i grundberedskap och höjd beredskap.
Grundberedskap, för förbanden, styrs av Försvarsmaktens beredskapsorder.
Höjd beredskap intas efter regeringsbeslut (Lagen om höjd beredskap och totalförsvar).
Hemvärnets uppträdande inom ramen för grundberedskap och höjd
beredskap
Beredskapsgrader
Löses med
Grundberedskap
Uppgifter enligt Försvarsmaktens beredskapsorder /FM BerO
Frivillighet
Beredskapsstege (vit, grön, gul, orange, röd)
Hemvärnsavtal
Särskilda beredskapsavtal
Höjd beredskap
Hemvärnsberedskap
Tjänstgöringsskyldighet
Hemvärnslarm
Tjänstgöringsskyldighet
3.2 Grundberedskap
Grundberedskapen innehåller olika beredskapssteg (vit, grön, gul, orange, röd).
Vid upprätthållandet av den territoriella integriteten (TI) prioriteras hemvärnets uppgifter i
grundberedskap till att

skydda och bevaka prioriterade skyddsobjekt

lösa IKFN-uppgifter

skydda och bevaka för Försvarsmakten skyddsvärd verksamhet/objekt.
Uppgifterna uppfylls genom frivillighet, hemvärnsavtal och särskilt tecknade beredskapsavtal.
3.3 Försvarsmaktens beredskapssteg
VIT
Försvarsmakten ska kontinuerligt kunna analysera omvärlden och upptäcka hot så att
beredskapshöjande åtgärder kan vidtas med god förvarning. Operativ, taktisk och territoriell
ledning ska kunna verka över tiden i den omfattning som krävs. Avdelade enheter för
beredskap ska kunna avvisa kränkningar mot det svenska territoriet samt skydda
Försvarsmaktens staber, baser, anläggningar och deras verksamhet.
Sida 16 (94)
GRÖN
Enligt grundberedskap. Ökad handlingsfrihet skapas genom att främst den personella
beredskapen utökas vid staber och enheter avdelade för beredskap.
GUL
Avdelade enheter och resurser ur GU samt delar av hemvärnet ska inom 48 timmar ha en
utökad förmåga att möta och avvärja kränkningar och säkerhetshot. Försvarsmakten ska även
ha en ökad förmåga att övergå till högre beredskapsnivå (mob). Viktiga skyddsobjekt ska kunna
skyddas främst i prioriterade områden.
ORANGE
Avdelade enheter och resurser ur GU samt delar av hemvärnet ska inom 48 timmar ha en
förstärkt förmåga att möta och avvärja kränkningar och säkerhetshot. Försvarsmakten ska
även ha en ökad förmåga att övergå till högre beredskapsnivå (mob). Viktiga skyddsobjekt ska
kunna skyddas främst i prioriterade områden.
GIVAKT tillika beredskapssteg RÖD
Beredskapssteget innebär att Försvarsmakten med tillgängliga resurser i insats- och
grundorganisationen intar högsta beredskap för att i första hand möta och avvärja kränkningar
och säkerhetshot samt förbereda övergång till högre beredskapsnivå (mobilisering).
GIVAKT kan användas vid en oförutsedd händelse och då förberedda stegvisa beredskapshöjningar
(GRÖN, GUL, ORANGE) inte hunnit genomföras.
GIVAKT kan beordras inom begränsade delar av landet, eller gällande speciell funktion.
Försvarsmakten beordrar vid behov de olika beredskapsstegen, varvid GIVAKT intas under
beredskapssteg RÖD.
3.4 Höjd beredskap
Hemvärnsberedskap
Vid höjd beredskap eller efter särskilt beslut av regeringen ska hemvärnet inta hemvärnsberedskap.
Om Försvarsmakten har gjort framställning om hemvärnsberedskap hos regeringen och landets försvar
eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedelbart, får Försvarsmakten besluta om
hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan.
Hemvärnsberedskap innebär att:

stabsberedskapen höjs för att förbereda planlagda åtgärder vid hemvärnslarm

larmning förbereds så att order om inkallelse snabbt kan nå mottagaren

materielen förbereds, kontrolleras och kompletteras vid behov

hemvärnssoldaterna ska fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till hemvärnets
uppgifter.
Sida 17 (94)
3.5 Hemvärnslarm
Hemvärnslarm innebär att alla hemvärnsförband snarast ska gruppera för att lösa sin huvuduppgift.
Hemvärnslarm beordras av ÖB eller C Insats efter det att regeringen/ÖB förordnat om
hemvärnsberedskap.
Hemvärnslarm innebär att staber och förband inom fastställd tid är utrustade och grupperade för att
lösa sina uppgifter.
3.6 Insatsledning
3.7 Insatsledning vid grundberedskap
Taktisk chef (C ATS, C MTS, C FTS) utövar ledning i första hand genom sina förbandschefer och i
andra hand genom insatsförband.
Initialt disponerar respektive förbandschef egna resurser, för att i ett senare skede kunna avdela
insatsförband till andra delar i landet (t ex hemvärnsinsatsförband med särskilt tecknat
beredskapsavtal).
Territoriell insatsledning sker från den taktiska stabens vakthavande befäl (TS VB) till vakthavande
befäl vid det förband (VB) där den militära insatschefen (MIC) utses.
3.8 Insatsledning vid höjd beredskap
För taktisk chef gäller samma principer som vid grundberedskap.
3.9 Beredskapsavtal
Hemvärnsförband kan användas som beredskapsförband, utan att hemvärnsberedskap/hemvärnslarm
anbefalls, varvid särskilda beredskapsavtal används.
Förbandschefen tecknar beredskapsavtal med hemvärnssoldaten.
Vid grundberedskap används normalt kontraktsberedskap 120 tim. Vid perioder med kortare
beredskapstider tecknas särskilda avtal (t ex vid perioder med begränsad tillgång på värnpliktiga).
Tillämpningen av hur hemvärnsförband med särskilda beredskapsavtal ska användas framgår av
Försvarsmaktens beredskapsorder (FM BerO).
Avtalsnivåer

Kontraktsberedskap 120 tim

Insatsberedskap
48 tim

Insatsberedskap
24 tim

Insatsberedskap
6 tim

Insats
För en hemvärnssoldat som ingår i en annan beredskap, t ex förbandets bredskapstropp, regleras
tjänstgöringen i särskild ordning.
Sida 18 (94)
4 Samverkan
4.1 Myndighetssamverkan
Formell myndighetssamverkan avseende totalförsvarsförberedelser sker på lokal och regional nivå av
de fyra säkerhets- och samverkanssektionerna (Malmö, Göteborg, Stockholm och Boden). Säkerhetsoch samverkanssektionerna är utlokaliserade delar av den Operativa staben i Högkvarteret (HKV).
Chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, ska på uppdrag kunna
samverka med kommuner och myndigheter.
4.2 Chef för hemvärnsbataljon och hemvärnskompani
Chefer för hemvärnsbataljoner och hemvärnskompanier samverkar med berörda aktörer på lokal nivå
inom respektive område. Målet ska vara att upprätthålla (utveckla) stabila nätverk och bidra till
ömsesidig kunskap. Chefer inom hemvärnet ska vara kända och därmed vara tydliga aktörer i
samhällslivet. Kommuner (politiska ledningen och tjänstemän), räddningstjänster, närpolisområden,
organisationer, föreningar, massmedia m fl är naturliga samverkansparter.
4.3 Samverkan vid insatser
Vid order om insats följer också uppgiften att samverka med berörda aktörer i syfte att på ett optimalt
sätt lösa den aktuella uppgiften. Denna samverkan är en del av insatsledningen och genomförs på
order av förbandschef eller av denne utsedd Militär InsatsChef (MIC). Chefer inom hemvärnet ska
kunna agera såsom MIC eller samverkansbefäl.
Sida 19 (94)
5 Hemvärnsavtal och redovisning av tid
Hemvärnsavtal
Enligt hemvärnsförordningen och frivilligförordningen ska avtal tecknas mellan Försvarsmakten och
personal i hemvärnet. De avtalsunderlag som Försvarsmakten har utgivit ska användas.
Hemvärnsavtalet och frivilligavtalet finns på FM server, N:, samt på www.hemvarnet.se.
Antagning av hemvärnssoldater och hävande av hemvärnsavtal beskrivs i kapitel 10 Personaltjänst.
Avtal tecknas i dygn beroende på befattning och därtill kopplade avtalstid enligt nedanstående princip.
Avtalen fullföljs i en följd under respektive SÖB, KFÖ och SÖF. Utbildningspremien utbetalas
månaden efter uppfyllt avtal och utbetalningen görs endast om avtalet är fullständigt uppfyllt.
Befattningspenning
Inom förbanden erhåller personalen befattningspenning enligt FFS 2009:4. Befattningspenningen är
avsedd att, utöver avtalet, ersätta befattningshavaren för fortlöpande arbete under året, i syfte att
vidmakthålla förbanden.
Redovisning av tid
Hemvärnets personal ska fullgöra avtalsdygn enligt det hemvärnsavtal som träffats mellan den
enskilde hemvärnssoldaten och Försvarsmakten. Chefen för organisationsenheten redovisar
avtalsuppfyllnad, kompletteringsutbildning, kursverksamhet och övrig tid i PLIS. En hemvärnssoldat
som är sjukskriven får inte delta i utbildning eller kursverksamhet och inte heller ersättas för sådan. En
hemvärnssoldat som är långvarigt sjukskriven eller har aktivitets- eller sjukersättning ska behandlas
enligt rutiner som framgår av kapitel 10 Personaltjänst.
Nedan redovisas bestämmelser för redovisning av verksamhet knuten till hemvärnsförband. Undantag
kan meddelas av rikshemvärnschefen.
Verksamhet bedrivs och redovisas som

Hv-KFÖ (SÖB, KFÖ, SÖF), varvid respektive avtal uppfylls

kompletteringsutbildning, fastställd av C organisationsenhet, eller den som han eller hon
bestämmer

kursverksamhet

medinflytandeverksamhet

övrig tid.
PLIS-systemet är anpassat så att inmatning kan göras enligt reviderade ersättningar och nya avtal från
2010-01-01. Revidering av utdatafunktionen (listor KvR, DÅR och ÅR) påbörjas efter årsskiftet.
Kompletteringsutbildning
För enskilda och förband finns möjlighet att delta i ytterligare utbildningstillfällen som inplaneras och
kvalitetssäkras enligt beslut av chefen för organisationsenheten.
Chefen för organisationsenheten planerar kompletteringsutbildningen i samverkan med chefen för
hemvärnsförbandet. Kompletteringsutbildning ersätts enligt försvarsmaktens föreskrifter (FFS
1996:16) om förmåner till frivilliga och hemvärnsmän.
Sida 20 (94)
Kompletteringsutbildning redovisas i PLIS.
Verksamhet som omfattas av FM verksamhetssäkerhetsbestämmelser, miljökrav m m ska
dialogiseras och planeras/stödjas av chefen för organisationsenheten (av denne delegerad ansvar).
Exempel på sådan verksamhet är skjutningar, fordonsutbildning, båtverksamhet, vilka omfattas av
SäkI, Sjösäkerhetsbestämmelser m m.
Kursverksamhet
Kursverksamheten regleras avseende ersättningar, premier m m i särskild skrivelse.
Medinflytandeverksamhet
Förmåner beträffande medinflytandeverksamhet regleras enligt 14§ i förordning (1997:147) om
förmåner till hemvärnsmän. Genomförande regleras i HvH medinflytandekapitel.
Rekrytering
Vid rekrytering gäller bestämmelser enligt särskild skrivelse.
Övrig tid
Till övrig tid räknas bland annat

föreningsverksamhet

rekrytering

informella samlingar/informationsträffar inför övningar m m.
För övrig tid utgår inga särskilda förmåner. Övrig tid registreras i PLIS (timmar).
Annan tjänstgöring
Förmåner avseende beredskapstjänst och stöd till samhället, enligt lagen om skydd mot olyckor,
regleras i särskild skrivelse.
Sida 21 (94)
6 Organisation och uppgifter
6.1 Grunder
Grundläggande bestämmelser framgår av Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet.
Detaljerade målsättningar framgår av Taktisk, organisatorisk och ekonomisk målsättning för
hemvärnet. Detta finns på Försvarsmaktens intranät EMIL. Här redovisas ett utdrag med
huvuduppgifter samt vissa förtydliganden.
Hemvärnspersonal som berörs av ändrad indelning (sammanslagning eller delning av
hemvärnsbataljoner/hemvärnskompanier), ska via medinflytandesystemet få tillfälle att yttra sig över
förslaget. Hemvärnsförbanden ska organiseras enligt fastställda typförbandsklotsar.
6.2 Förband
Hemvärnet indelas i hemvärnsbataljoner och hemvärnskompanier.
Hemvärnsbataljon
En hemvärnsbataljons huvuduppgifter är att kunna

bevaka och/eller skydda ett till flera objekt eller knutpunkter

skydda transporter

ytövervaka.
En hemvärnsbataljon består i regel av två till fem hemvärnskompanier. Bataljonens personalstyrka bör
vara minst 325 personer om inte särskilda skäl föreligger. Inom varje hemvärnsbataljon organiseras en
bataljonsstab som hemvärnsbataljonschefens ledningsorgan samt betjäningsförband. Minst ett
hemvärnsinsatskompani organiseras inom varje hemvärnsbataljon.
Hemvärnsförbandens gränser bör om möjligt sammanfalla med kommungränser. Med gräns menas
verksamhetsområde.
Hemvärnskompani
Ett hemvärnskompanis huvuduppgifter är att kunna

bevaka och/eller skydda ett till flera objekt eller knutpunkter inom avdelat område mot
sabotage under minst 30 dygn

försvara terrängavsnitt mot sabotagestyrkor under minst 30 dygn då en hemvärnsbataljon löser
uppgiften att bevaka och/eller skydda ett till flera objekt eller knutpunkter

ytövervaka.
Ett hemvärnskompani består av hemvärnskompaniledning och två till fem hemvärnsplutoner.
Hemvärnskompaniets personalstyrka bör vara minst 100 personer. Om ett kompani bedöms sakna
rekryteringskraft att innehålla 100 personer, bör det omorganiseras till hemvärnsplutoner om inte
särskilda skäl föreligger.
Sida 22 (94)
Hemvärnspluton
En hemvärnsplutons huvuduppgifter är att kunna

bevaka och/eller skydda objekt eller knutpunkt

försvara terrängavsnitt

upprätta observationsplats (o-plats).
En hemvärnspluton består bl a av fyra hemvärnsgrupper och plutonens personalstyrka får inte
underskrida 25 personer om inte särskilda skäl föreligger. Hemvärnsplutonen är hemvärnets normala
stridsenhet och den ska kunna verka inom kompaniets ram.
Hemvärnsinsatskompani
Ett hemvärnsinsatskompani har samma huvuduppgifter som ett hemvärnskompani och ska dessutom
kunna

skydda transporter.
Insatskompaniet har en taktisk rörlighet och ska kunna uppträda autonomt i hela landet. Ett
hemvärnsinsatskompani består av insatskompaniledning och två till fem insatsplutoner och
kompaniets personalstyrka bör vara minst 100 personer. Ett kompani som bedöms sakna
rekryteringskraft att innehålla 100 personer bör omorganiseras till hemvärnsinsatsplutoner om inte
särskilda skäl föreligger. Insatskompaniledningen ska kunna leda tillförda insatsplutoner, dock
maximalt fem insatsplutoner, med kompaniet som stridsenhet.
Hemvärnsinsatspluton
En hemvärnsinsatspluton har samma huvuduppgifter som hemvärnsplutonen samt ska dessutom kunna

skydda transport

genomföra rörlig spaning.
Hemvärnsinsatspluton består bl a av fyra hemvärnsgrupper och plutonens personalstyrka får inte
underskrida 25 personer om inte särskilda skäl föreligger. Plutonen ska kunna uppträda i
kompanienheter.
Hemvärnsunderrättelsekompani
Ett hemvärnsunderrättelsekompani ska kunna

ytövervaka ett område i småbruten terräng alternativt med tillförda transportresurser kunna
ytövervaka ett kust- och skärgårdsområde eller väglöst terrängområde

ytövervaka urban miljö genom patrullering och fasta observationsplatser

med en mindre del (hemvärnsunderrättelsepluton) kunna spana inom ett område.
Kompaniet består av kompaniledning och två till tre underrättelseplutoner. Kompaniledningen ska
kunna leda de tillförda enheterna. Hemvärnsunderrättelsekompaniet ska kunna verka i hela landet och
är särskilt organiserat och anpassat för spaning och informationsinhämtning. Detta förband är
rekryterat, utbildat och utrustat för att kunna verka dolt eller öppet, beroende på syfte med insatsen,
och under lång tid.
Sida 23 (94)
Hemvärnsflyggrupp
En hemvärnsflyggrupp består av åtta hemvärnssoldater och ingår i vissa hemvärnsbataljoner och
hemvärnsunderrättelsekompanier.
Hemvärn med marin inriktning
Vissa hemvärnsförband med marin inriktning har en särskild förmåga att lösa uppgifter i kust- och
skärgårdsmiljö och ska utöver huvuduppgifterna ovan även kunna

genomföra sjötransporter samt sjötransportledning.
Hemvärnsmusikkår
Hemvärnets musikkårer är en del av hemvärnet och säkerställer insatsorganisationens behov av
tjänstemusik.
Övriga uppgifter är att utföra spelningar vid Försvarsmaktens högtider och ceremonier samt officiella
statsceremonier.
Därutöver är hemvärnsmusikkåren en viktig resurs för rekrytering m m.
Sida 24 (94)
7 Materieltjänst
7.1 Grunder
Utrustningsmateriel lämnas ut från FMLOG enligt utrustningstabeller som fastställts av HKV.
Personlig utrustning, med vissa undantag, förvaras i hemmet.
Hemvärnssoldater utrustas med Ak 4B med undantag för vissa befattningar (hvflygförare, mcordonnanser och hundförare) som tilldelas pistol m/88. Avtalspersonal ur SRK utrustas inte med
vapen.
Extra hemvärnssoldater utrustas på samma sätt som den krigsplacerade hemvärnssoldaten. Chefen för
organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, reglerar hur materielen för de extra
hemvärnssoldaterna ska hanteras vid en beredskapshöjning
Förbandsutrustning förvaras i bataljonsförråd eller, om de geografiska förhållandena så kräver, i
kompaniförråd.
Utbildningsmateriel och utbildningsammunition tillhandahålls enligt beslut av chefen för
organisationsenheten eller den som han eller hon bestämmer.
Delar av insatsorganisationens materiel används av grundorganisationen till bland annat
incidentberedskap, grundutbildning, hemvärns- och frivilligverksamhet, förband för internationella
insatser, stöd till samhället med mera. Denna materiel benämns materiel i bruk.
Övriga delar av insatsorganisationens materiel ska förrådshållas så att insatsorganisationens beredskap
och krigsduglighet säkerställs enligt givna anvisningar samt så att gällande säkerhetskrav och
förvaringskrav uppfylls. Den materiel som tillhör insatsorganisationen benämns materiel i förråd.
7.2 Vapenförvaring och transportsäkerhet
För förvaring av vapen och ammunition gäller Försvarsmaktens föreskrifter om hantering, förvaring
och transport av skjutvapen och ammunition samt Försvarsmaktens interna bestämmelser om
hantering, förvaring och transport av skjutvapen och ammunition. Se kapitel 9 Säkerhetstjänst.
7.3 Hantering av materielen
Utlämning av materiel
Innan materiel lämnas ut ska den chef som har att besluta om utlämningen förvissa sig om att
mottagaren är väl förtrogen med utfärdade bestämmelser för materielens förvaring, handhavande och
vård.
Materiel som utlämnats (utlånats) från förråd står under mottagarens vård och ansvar.
Förnyelsekvittering av utlämnad materiel ska göras då så bedöms nödvändigt, som regel dock inom en
period av fyra år. Vapen får lämnas ut först efter genomförd och godkänd introduktionsutbildning.
Hemvärnssoldaten ansvarar för att ta del av gällande förvarings- och transportbestämmelser för vapen
och ammunition. Försäkran om att soldaten känner till dessa bestämmelser tecknas på lånehandling för
vapen och/eller ammunition.
Utlämning från FMLOG görs enligt följande.
Sida 25 (94)

Förbandsutrustning och övningsmateriel för hemvärnsförbandet kvitteras ut av
hemvärnskompanichef (motsv).

Personlig utrustning lämnas ut direkt till enskild enligt beslut av chefen för
organisationsenheten eller den som han eller hon bestämmer.
Utrustningshandlingar
Högkvarteret fastställer hemvärnets utrustningstabeller.
Hemvärnskompaniets utrustningshandlingar indelas enligt följande.

Utrustningstabell (U-tabell) behov anger krigsbehovet av personlig utrustning och
förbandsutrustning inom hemvärnsförbanden.

Utrustningslistor för personlig utrustning (U-listor P) omfattar personlig grundutrustning för
enskild befattningshavare samt eventuell personlig tilläggsutrustning.

Utrustningslistor för grupputrustning (U-listor K) förtecknar grupputrustning för
hemvärnsförbanden samt övrig tilldelad materiel

Sats- och tillbehörslistor (Sats/MTlistor) förtecknar innehållet i satser samt tillbehör.

Speciallistor utvisar förnödenhetsbehov vilka ej angivits i U-listor.
Användning av materielen
Materielen får inte användas till annat ändamål än den är avsedd för. Vapen får sålunda endast
användas av hemvärnsförbandet för angivna övningar och utbildningar. Uniform bärs vid dessa
tillfällen utan undantag enligt UniR FM.
Skada eller förlust av materiel
Tilldelad utrustning ska vårdas väl och eventuella brister ska åtgärdas så snart som möjligt.
Skador på eller förlust av materiel och ammunition ska omgående anmälas till vederbörlig
hemvärnskompanichef samt via hemvärnsbataljonschefen till chefen för organisationsenheten eller den
som han eller hon bestämmer. Inbrott eller försök till inbrott i förvaringsutrymme med materiel, som
tillhör Försvarsmakten, ska anmälas till polismyndighet och chefen för organisationsenheten eller den
som han eller hon bestämmer. Den som förlorat vapen eller ammunition ska dessutom själv
polisanmäla detta omgående.
Reparation av materiel
Nödvändiga reparationer utförs genom FMLOG försorg. Defekt materiel byts snarast ut vid förråd.
Behov av reparation anmäls till chefen för organisationsenheten eller den som han eller hon
bestämmer.
Krigsmateriel får inte förändras av den enskilde.
Utlåning
Utlämnad materiel får av hemvärnssoldaten lånas ut endast till en annan hemvärnssoldat.
Vapenmateriel och ammunition hanteras enligt gällande FIB och FFS och en lånehandling ska alltid
upprättas.
Sida 26 (94)
Återlämning av materiel
Vid avrustning ska utkvitterad materiel skyndsamt återlämnas i vårdat skick. Om någon trots
påminnelse inte återlämnar utkvitterad materiel kan denne hållas ersättningsansvarig.
7.4 Fordon, flygplan och båtar
Hemvärnsförbanden disponerar

behovsatta och tilldelade militära fordon

behovsatta och uttagna civila fordon

behovsatta inhyrda flygplan

tillfälligt tilldelade militära fordon efter beredskapshöjning

tillfälligt tilldelade fordon under övning

tillfälligt inhyrda civila fordon

behovsatta militära båtar

tillfälligt inhyrda båtar.
Om förbandet behöver transporter eller fordon utöver grundtilldelningen enligt U-tabellen, tillgodoses
det genom lån, civil förhyrning eller förhyrning av hemvärnspersonalens egna fordon.
Marinens Fartygsinspektion genomför sjövärdighetsinspektion, som underlag vid kontraktering av
båtar. Hyresavtal för båtar upprättas mellan Försvarsmakten och båtägaren enligt gällande
bestämmelser.
7.5 Beklädnadsmateriel
1
Bestämmelser för bärande är reglerat i Unibest FM . Nedan anges endast ett begränsat utdrag med
några förtydliganden samt det som är reglerat utöver Unibest FM.
Allmänna bestämmelser
Endast de uniformer, persedlar och tjänstetecken som anges i Unibest FM får bäras, varvid angivna
bärandebestämmelser tillämpas. Det är inte tillåtet att göra egenmäktiga förändringar av fastställd
materiel.
Endast sådana persedlar som tillhör respektive uniform får bäras synliga.
Fastställda uniformspersedlar med tjänstetecken får inte bäras till civil klädsel.
Till uniform får civil skyddshjälm bäras, om möjligt i en färg som är anpassad till uniformen.
Smycken och hårband i diskret utförande får bäras till uniform enligt beslut av chefen för
organisationsenheten eller den som han eller hon bestämmer.
När långt hår når över uniformskragen och kan innebära en säkerhetsrisk ska det samlas ihop i
huvudbonaden eller i hårnät. Vid parad ska hårnät bäras om håret faller över kragen.
Allmänna krav på korrekt klädsel ska följas och det är viktigt att all personal bär rätt klädsel i samband
med olika tjänsteuppdrag. Samtliga uniformsplagg ska vara hela, rena och välvårdade samt bäras på
reglementerat sätt. Skodon ska vara putsade.
1
Gällande Unibest FM åtrfinns på FM intranät EMIL och på Internet.
Sida 27 (94)
Arbets- och paraduniformer
Daglig dräkt, uniform m/87 A utlånas till hemvärnsbataljonschefer (stf), hemvärnskompanichefer (stf),
kvartermästare och ungdomsledare samt vid behov till personal med fänriks grad eller högre.
Övrig hemvärnspersonal kan i mån av tillgång tillfälligt få låna uniform m/87 A för användning när
vederbörande representerar hemvärnet vid exempelvis större högtidligheter, konferenser, tävlingar och
annan liknande verksamhet där uniform är anbefalld eller medgiven samt under aktiv medverkan i
upplysnings- och rekryteringsarbete.
Fältuniformsystem 90
Truppslagstecken
Hemvärnssoldater anlägger kragspegel m/90 med hemvärnstecken på båda kragsnibbarna på
fältjacka/vapenrock. Hemvärnsbefäl och meniga av första klass anlägger hemvärnstecken på
kragspegel m/90 på enbart högra kragsnibben.
Streck för meniga av första klass
Meniga av första klass anlägger tjänsteårsstreck på kragspegel m/90 på vänstra kragsnibben på
fältjacka/vapenrock samt på vänster bröst till fältskjorta m/59 (motsv.) och värmejacka 90.
Gradbeteckning
Hemvärnsbefäl anlägger gradbeteckning på kragspegel m/90 på vänstra kragsnibben på
fältjacka/vapenrock samt på vänster bröst till fältskjorta m/59 (motsv.) och värmejacka 90.
Frivilligtecken
Frivilligtecken m/46 av blå textil bärs av hemvärnets avtalspersonal (utom SRK) på bröstets högra sida
till fältjacka/vapenrock, värmejacka/vindrock och fältskjorta med krage. På grön ylletröja m/87 bärs
märket på höger axelförstärknings nedre inre hörn.
Röda Korsets tjänstemärke för personal vid hemvärnets krigssjukvård av textil eller metall i blå, vit
och röd färg bärs av SRK avtalspersonal på samma sätt som frivilligtecken.
Föreningsmärke
Ett föreningsmärke (brosch), som är godkänt av HKV, får under fredstid och till m/87 A bäras av
personal som ingår i de frivilliga försvarsorganisationerna. Märket ska bäras i stället för frivilligtecken
och på samma plats som detta.
Specialutbildningstecken
Specialutbildningstecken av textil får bäras 30 mm nedanför axelsömmen på höger ärm till fältjacka
90. Endast ett utbildningstecken jämte en tilläggstext i form av en båge får bäras.
Till grön ylletröja m/87 får ett specialutbildningstecken av textil bäras på höger axelförstärknings
nedre inre hörn.
Sida 28 (94)
Övriga särskilda tjänstetecken för hemvärnet
Utmärkelsetecken
Tjänsteårstecken och veterantecken m/54 för hemvärnet i metall får bäras ovanför
vapenrockens/jackans högra bröstficka. Detta gäller endast vid bärande av uniform m/87 A. Till
uniform m/90 bärs tjänsteårstecken i tyg.
Veterantecken i tyg
Hemvärnsveteraner bär veterantecken i tyg till m/90.
Knappar
Hemvärnssoldater från fänriks grad får bära aktuell förbandsknapp. Övrig personal inom hemvärnet
bär knapp m/39-60 i guld- respektive silverfärg.
Basker och baskertecken
Hemvärnspersonal anlägger basker i brun färg. Till basker bärs baskertecken Armén m/02 av
guldfärgad metall.
7.6 Avsteg från bestämmelserna
Utöver de bestämmelser som meddelats här utfärdar chefen för organisationsenheten, eller den som
han eller hon bestämmer, de anvisningar som anses nödvändiga med hänsyn till lokala förhållanden.
Sida 29 (94)
8 Utbildning
8.1 Grunder
Från 2010 införs KFÖ-systemet med årliga hemvärnskrigsförbandsövningar (Hv-KFÖ) vid alla
organisationsenheter med ansvar för hemvärnsförband. Produktionsstödsorganisationen har det
odelade ansvaret för planläggning, genomförande och uppföljning av årlig Hv-KFÖ. KFÖ-systemet
genomförs principiellt i tvåårscykler omfattande ett ”befattningsår” och ett ”förbandsår”. Lokala och
regionala förutsättningar avseende operativa och taktiska uppgifter till förbanden avgör vilken
prioritering/inriktning dessa tvåårscykler ska ha avseende förmågor kopplade till TOEM.
Hemvärnsförbanden utvecklar därmed förmåga mot samma grunduppgift år 1 och år 2.

Chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, är övningsledare.

Hemvärnsförbanden ska erbjudas mycket väl förberedd och relevant övningsverksamhet.

Cheferna ska övas i sina befattningar.
Hv-KFÖ består av övningsserien ”särskild övning befäl” (SÖB), krigsförbandsövning (KFÖ) samt
särskild övning förband (SÖF). Serien planeras inom ramen för ett gemensamt grundscenario.
Övningsserien kan utökas med kompletteringsutbildning enligt beslut av chefen för
organisationsenheten. Tidig utbildningsplanering/samordning med chefer för Hv-förband,
avtalsorganisationer samt tjänstegrensföreträdare är en viktig grundförutsättning. Skjutfält/övningsfält
med god infrastruktur bör nyttjas för att nå hög utbildningsrationalitet.
Hemvärnsbefäl utbildas för att som chefer kunna leda hemvärnsförband. Ett hemvärnsbefäl ska även
ges förmåga att planera eget förbands utbildning samt att utbilda eget förband.
En individuell personalplan som sträcker sig minst fem år framåt i tiden ska upprättas för alla
hemvärnsbefäl från nivån gruppchef.
Utöver befattningsutbildningen ska strävan vara att öka kompetensen hos hemvärnsbefäl i främst
ämnesområdena ledarskap och utbildningsplanering. Under TFU, introduktionsutbildning samt vid
fortsatt tjänstgöring utbildas respektive personal på grundtilldelad vapentyp.
8.2 Kvalitetssäkring av utbildning
Hemvärnets stridsskola kvalitetssäkrar all utbildning av personal som är eller ska krigsplaceras i
hemvärnsförband.
8.3 Krav på militär kompetens för förordnande som befäl i
hemvärnet
Aktuella bestämmelser framgår av HvSS kurskatalog bl a på HvSS hemsida (hvss.mil.se). I övrigt se
kapitel 10 Personaltjänst.
8.4 Central utbildning
Central utbildning av hemvärnsbefäl äger rum vid Hemvärnets stridsskola (HvSS), där befäl på
nivåerna grupp, pluton, kompani och bataljon utbildas för förordnande i ny befattning eller för
vidareutbildning inom egen kompetensnivå.
Sida 30 (94)
HvSS kursverksamhet kan även genomföras som regional eller lokal utbildning efter
överenskommelse med chefen för organisationsenheten eller den som han eller hon bestämmer.
Ett riktvärde avseende tidsuttag för grundläggande utbildning till chefsbefattningarna på nivån grupp
är 80 timmar och för nivåerna pluton till bataljon 160 timmar.
8.5 Regional utbildning
Hemvärnets stridsskola samordnar regional kursverksamhet, enligt anvisningarna i PROD RIKSHV,
inom ramen för ordinarie verksamhetsledning i gällande VU.
8.6 Utbildning av instruktörer
Utbildningsplaner för instruktörsutbildning utarbetas och kvalitetssäkras av HvSS. Instruktör
förordnas av chefen för organisationsenheten (av denne delegerad) för högst fem år.
Hemvärnsbefäl ska kunna leda eget förbands utbildning.
Instruktörsutbildning (skjutinstruktör, skyddsvaktsinstruktör, CBRN-instruktör m fl) sker genom
HvSS, chefen för organisationsenheten (av denne delegerad), eller frivilligorganisationernas försorg.
All instruktörsutbildning kvalitetssäkras av HvSS med stöd av FM funktionsansvariga.
8.7 Hemvärnets introduktionsutbildning
Alla hemvärnssoldater ska ha genomfört introduktionsutbildning. Hemvärnssoldat som genomfört
GSU/GMU2 genomför introduktionsutbildning i tillämpliga delar. Denna syftar främst till att ge den
nyantagna hemvärnssoldaten hemvärnskunskap om exempelvis organisation, utrustning,
medinflytande, folkrätt, förmåner, försäkringsskydd, vapentjänst på aktuellt eldhandvapen,
sjukvårdstjänst samt skyddstjänst. Utbildningen genomförs lokalt eller regionalt.
8.8 Skyddsvaktsutbildning
Skyddsvaktsutbildning är prioriterad då den ska ge hemvärnssoldaten förmåga att verka och agera som
skyddsvakt vid militära och civila skyddsobjekt. Utbildningen ska genomföras enligt kvalitetssäkrad
utbildningsplan utgiven av HvSS.
Strävan är att samtliga hemvärnsskyttesoldater har ett giltigt förordnande som skyddsvakt.
Utbildningen genomförs i grunden som kurs, med kursförmåner. Skyddsvaktsutbildning kan
genomföras under KFÖ. Detta sker då inom ramen för förbandsverksamheten/fullgörandet av avtal
och ej som kurs. (Fullgörandet av avtalet kan inte kombineras med kursförmåner.)
8.9 Hemvärnets övriga utbildning
Övrig utbildning är lokalt, regionalt eller centralt anordnad fortsatt befäls-, befattnings- och
förbandsutbildning.
Hemvärnets årliga utbildning omfattar dels avtalad utbildning och dels särskild befattnings- och
befälsutbildning och är inriktad mot hemvärnsförbandets krigsuppgifter och förmågor enligt TOEM.
Utbildningen genomförs lokalt och regionalt.
2
GSU/GMU (grundläggande soldatutbildning/Grundläggande militär utbildning)
Sida 31 (94)
8.10 Frivilliga försvarsorganisationer
Enligt Försvarsmaktens föreskrifter om frivillig försvarsverksamhet inom Försvarsmakten ska frivillig
försvarsutbildning i första hand syfta till att ställa avtalspersonal till Försvarsmaktens förfogande
och/eller vidmakthålla och utveckla kompetensen hos redan krigsplacerad personal. Chef för
organisationsenhet (av denne delegerad) stödjer utbildningen. Avtalsenlig repetitionsutbildning
genomförs i samband med hemvärnets utbildning och övningar. Inom hemvärnsbataljonen utsedd
tjänstegrensansvarig avtalspersonal ska delta i hemvärnsbataljonens planeringssammanträden och
förberedelser för övningar.
Hemvärnsbataljonschefen beslutar om hur personal inom den egna bataljonen ska kompletterings- och
vidareutbildas i samverkan med respektive tjänstegrensföreträdare.
En mer omfattande beskrivning av den frivilliga försvarsutbildningen återfinns i Handbok för frivillig
försvarsverksamhet, H FRIV.
8.11 Systembeskrivning av KFÖ-systemet
Utbildningssystemet har det övergripande syftet att

möta inriktningspropositionens krav – ”Huvuddelen av förbanden ska kunna verka inom ett
dygn och mindre delar inom några timmar”

skapa attraktion till ”hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna” inom ramen för FM
personalförsörjning

skapa rutin i planering – samma tid varje år- undvika konkurrenssituationer

koncentrera utbildningsresurser till Hv-KFÖ vid bataljon (SÖB/KFÖ/SÖF)

öka förbands- och avtalsuppfyllnad

skapa väl fungerande krigsförband

utveckla ledningsförmåga

öva chefer i befattning och utveckla kompetens

utveckla samträning.
KFÖ-systemets införande innebär ett tydligare planeringsansvar på chefen för
organisationsenheten (eller delegerad) respektive tydligare genomförandeansvar på
hemvärnsförbandet.
Införandet regleras genom en tydlig målbild. I vissa fall kan detta initialt medföra anvisningar på
detaljnivå. Otydlighet i definitioner och alltför stor frihetsgrad vad gäller tillämpningen missgynnar
målsättningen att skapa ett enhetligt utbildningssystem utifrån ett verksamhetsledningsperspektiv.
Planering, genomförande och uppföljning kommer att fokuseras till produkten Hemvärnsbataljon
(införandet av PRIO).
För att uppnå rationalitet, kostnadseffektivitet och förbandsanda genomförs övningsseriens delar
(SÖB, KFÖ, SÖF) var för sig i löpande följd. Delarna genomförs alltså inte separat.
Det tvååriga KFÖ-systemet (befattnings- och förbandsår) syftar till att inrikta alla aktörer (förband,
utbildningsgrupp, instruktörer, hvförbandschefer och soldater) mot ett årsvis gemensamt
utbildningsmål med anpassad utbildningsmetodik för aktuell bataljon.
Sida 32 (94)
SÖB
SÖB under förbandsår
SÖB kräver omfattande planering/förberedelser av utbildningsgruppen. Huvuddelen av
utbildningsgruppens personal behöver sannolikt vara involverad i SÖB.
Vid SÖB slutplaneras KFÖ och SÖF av chefen för organisationsenheten eller den som han eller hon
bestämmer, i samverkan med hemvärnets förbandschefer som i respektive avtal förbundit sig att
tjänstgöra under två dagar. Funktionskompetens från förband (utbildningsförbandet/regementet etc)
deltar i och stödjer planeringen. SÖB-personal rycker in på fredag eftermiddag/kväll och rycker ut
söndag eftermiddag/kväll. Stabschef (Hvbat) bör ges försteg så att stabsarbetsplan föreligger vid
inryckning till SÖB. SÖB leds av/vid bataljonstaben.
Tidigt bokas lämpliga förläggningar/arbetsutrymmen i anslutning till terräng för genomförandet KFÖSÖF. SÖB innefattar även muntliga stridsövningar, förstegsutbildning och stabsarbetsmetodik som
transformeras ned mot plutonchefer med flera under KFÖ.
Utbildningsgrupp
Utbildningsgruppens planering omfattar i första hand att säkerställa att resurser är tillgängliga till tid,
plats och volym samt att leda/stödja formella utbildningsmoment m m under SÖB och förbereda
liknande stöd under KFÖ.
Chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, har bl a följande uppgifter.

Stödja chefers analys av utbildningsbehov inför KFÖ och SÖF (TOEM, reglementen,
anvisningar, målkatalog m m)

Stödja chefers arbete med kallelse, information m m inför KFÖ alternativt sammanställa redan
befintligt underlag och effektuera beställningar, planera övningsorganisation m m

Genomföra egna kompletterande rek och förberedelser för att leda utbildning,
övningsmoment, stridsutbildning m m under KFÖ

Genomföra rek och administrativa förberedelser på plats inför inryckning till KFÖ, under
genomförandet och vid utryckning (registrering av personal, utrustning,
materieladministration, vapenkontroll, vapentransport, vapenförvaring, bevakning etc)

Leda chefernas förberedelsearbete och rekognosering av moment som ska genomföras under
KFÖ och SÖF

Leda/stödja bataljonsstabens eventuella samverkan med övriga aktörer inför KFÖ/SÖF
(kommun, räddningstjänsten, FMLOG etc)

Samverka med annat förband/utbgrp som genomför KFÖ under samma tidsperiod
(utbildningssamordning av t ex baskrav, utnyttja gemensamma förberedelser, personal och
utbildningsmateriel etc)

Genomföra instruktörsmöte med och fördela uppgifter till avdelade instruktörer till KFÖ och
SÖF
Hemvärnsförbandschefers arbete prioriteras mot förberedelser av förbandsövningsskedet vid Hv-KFÖ
och SÖF. Batch, stf batch, SC, stf SC, batkvm övas i befattning vid SÖF och leder ett eller flera
insatskompanier (hvundkompledning och hvundpluton).
Inkallad SÖB-personals arbete dokumenteras och sammanställs i BatO/KompO inför KFÖ.
Sida 33 (94)
SÖB inom ramen för befattningsår
Planering och genomförande genomförs huvudsakligen enligt SÖB under förbandsinriktat
utbildningsår.
Fokus i planeringen inför KFÖ ligger vid att genom befattningsutbildning (reputb) m m skapa
funktionssamordning inom och mellan förband. Inga svaga länkar får finnas i funktionskedjan.
Särskild vikt läggs vid

behov av instruktörer med rätt kompetens för olika funktioners behov

behov av utbildningsmateriel, simulatorer m m

behov av utbildningsanordningar och infrastruktur

samordning med annat förband eller annan utbildningsgrupp för samutnyttjande av trånga
resurser

samling av instruktörskader KFÖ under SÖB

analys av utbildningsståndpunkt och utbildningsbehov.
Spel, scenarier och övningsförutsättningar ska vara inriktade mot aktuell KFÖ (befattningsinriktad)
samt kommande års Hv-KFÖ med förbandsinriktning.
Det är lämpligt att stabsarbetsmetodikutbildning bataljonsstab, under SÖB och i planeringen av
KFÖ/SÖF, följer HvSS principer vid centrala ledningsträningsövningar.
KFÖ
Allmänt
KFÖ genomförs under en vecka, måndag – söndag (7 dygn). Förberedelser för KFÖ genomförande
vidtas och planeras vid föregående SÖB.
Materiel
Vid förberedelser under SÖB görs bl.a. beställningar av övnings och breddningsmateriel, av FMLOG,
för att kunna levereras i tid till rätt övningsplats vid KFÖ genomförande. Vid avslutad KFÖ återställs
materielen för återlämnande till FMLOG.
Krigsförbandsvärdering
Under KFÖ genomförs del av krigsförbandsvärderingsarbetet. Arbetet med utvärdering och
dokumentation leds av utbildningsgruppen varefter återrapportering görs enligt bestämmelser i VU
Personalplaner
Personalplanerna uppdateras varvid nivåhöjande och kompetenshöjande utbildningsbehov antecknas
inför planeringen av regionalt samordnad befälsutbildning samt kursplanering vid HvSS.
Vakanser på nyckelbefattningar under KFÖ/SÖF kan besättas av lämplig (samma befattning) personal
från annan bataljon. Personer som är förhindrade att delta i KFÖ och anmält att de kan genomföra
KFÖ med annan föreslagen bataljon inplaneras och lämpligt informationsunderlag(order) utarbetas.
Sida 34 (94)
KFÖ under förbandsår
Verksamheten bedrivs sammanhängande under sju dygn av förbandsövningskaraktär med avbrott för
formella utbildningsmoment. Målsättningen är att öva stridsuppgifter i förband (löst och skarpt) med
prioritet för grupp/pluton.
Inryckning görs under måndag förmiddag (i huvudsak SÖB-personalen) och verksamheten startar
enligt fastställd stabsarbetsplan/BatO-KompO (utarbetad vid SÖB) efter lunch. Verksamheten
administreras/leds via ordinarie stabsorganisation med avbrott för eventuella formella
utbildningsmoment. Staberna arbetar enligt det scenario som utarbetats inför eller under SÖB.
För chefer genomförs inledningsvis förstegsutbildning, muntlig stridsövning, stabstjänstövning
parallellt med övrig formell utbildning (baskrav, vapensäkerhet, skyddsvakt etc).
På grund av det geografiska avståndet kan övningar med skarpa objekt bli alltför tids- och
transportkrävande. Därför är typobjektsmodellen mer rationell och kostnadseffektiv. Insatskompaniers
insats bygger på förmåga till snabb insats inom ett större geografiskt område och kräver ett annat
övningsupplägg.
Ledning utövas genom ordinarie orderuttagningar och chefsbesök, enligt stående order.
Utbildningen genomförs efter hand av den inryckande chefens personal till torsdagen i kursveckan, då
verksamheten övergår till förbandsövning med scenarioanpassade övnings- och stridsövningsmoment.
För att driva KFÖ enligt principerna ovan behövs i stort sett all personal i utbildningsgruppen. Detta
förutsätter att utbildningsgruppernas personal har rätt kompetens. Koncentration av utbildningen till
Hv-KFÖ ökar möjligheten till tydlig och konkret verksamhetsplanering inom det ansvarsområde som
tillhör chefen för organisationsenheten.
Av praktiska skäl kan det finnas behov av att omgruppera utbildningsgruppen till aktuell
övningsterräng för att genom en lägerexpedition säkerställa bl a administrativt stöd över tiden.
Chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, har bland annat till uppgift
att

stödja hemvärnsförbandens inryckning och utryckning avseende personaladministration,
utrustning, personlig materiel m m

förse hemvärnsförbanden med beställd övnings- och utbildningsmateriel

leda skjutövningar, stridsövning-skarp, trupputbildning på ny materiel och utrustning etc

ansvara för verksamhetssäkerheten

säkerställa hemvärnsförbandens övningsverksamhet över tiden

säkerställa insatskompaniers behov av mer kvalificerad övningsverksamhet

vidmakthålla och utveckla ett grundscenario för övningen där stabsarbete och förbandsledning
övas i kombination med övriga planerade övningsmoment.
För att säkerställa att KFÖ genomförs rationellt och effektivt, upplevs meningsfull och inte innhåller
dödtid krävs avdelade förbandsinstruktörer/plutoner samt en säkerhetsansvarig. Verksamheten under
KFÖ måste kunna fullföljas även vid väderomslag. Eventuella inställda övningar, på grund av
exempelvis regn, snö eller kyla, ska kunna ersättas med likvärdig alternativ verksamhet (reservplan).
Hv-instruktörer, spelpersonal, figuranter m m tas i första hand ur en icke övad bataljon eller en
bataljon som hör till en annan utbildningsgrupp.
Sida 35 (94)
KFÖ under befattningsår
Ett befattningsår ska kraftsamlas till den enskilde soldatens förmåga samt förbandets funktioner och
tjänstegrenar. Befattningsårets övergripande syfte är att så långt det är möjligt uppnå lämplig
utbildningsståndpunkt, förmåga i funktioner mot för året aktuellt utbildningsmål (uppgift enligt
TOEM).
Befattningsåret är därmed inte enbart knutet till övningsserien (SÖB, KFÖ, SÖF) utan inbegriper alla
åtgärder som vidtas för att säkerställa nödvändig förmåga såsom bemanning, kompetenser,
certifieringar, utrustning, materiel m m.
Utbildningssituationen liknar dagens funktionsövning inom ramen för bataljonen. Principen för
genomförandet är densamma som för förbandsinriktad KFÖ dvs verksamhet av
förbandsövningskaraktär under 7 dygn i följd.
I likhet med KFÖ under förbandsår tillämpas även

ledningsprincip

grundscenario.
För olika typer av formell utbildning och trupputbildning är behovet av god infrastruktur stort. Om
verksamheten koncentreras geografiskt gynnas rationalitet och utbildningseffekt.
Under den tid som inte upptas av formell befattningsutbildning genomförs den grundläggande
förbandsövningen Skydd av typobjekt.
En funktion eller ett system är inte starkare än dess svagaste länk
Specifika utbildningsbehov för aktuell uppgift måste beaktas för att skapa förutsättningar för effektiv
och rationell övningsverksamhet under nästkommande år (Hv-KFÖ förbandsår).
Exempel på specifika utbildningsbehov kan vara

sambandsbehov som kräver specifika åtgärder

ledning och samverkansbehov

särskilda bestämmelser för skyddsobjekt (flygbas, kraftverk, civil ledning etc)

förmåga att, som soldat/förband, hantera problemområden kopplade till befintliga hot och
riskanalyser (t ex NBC, samhällsfarlig verksamhet, utrymning etc)

integrering med skyddsobjekts/anläggnings befintliga bevaknings-/övervaknings/säkerhetssystem etc.
Avtalstid kopplat till utbildningsbehov under befattningsåret
Bataljonsstab
Bataljonsstabens funktionsövning, under KFÖ befattningsår, inriktas mot deltagande i HvSS årliga
ledningsträningsövningar. Förutsättning och läge under dessa övningar anpassas så att stabens
ledningsutbildning tillgodoses vad gäller utbildningens inriktning (årscykeluppgifter enligt TOEM).
Bataljonsstabens huvuddel, personal i nivå 9 (signalister, ordonnanser och stabsbiträden), fullgör
därmed avtal vid ledningsträningsövning LedR (ca 4 dagar). Stabens SÖB-kader genomför avtal under
KFÖ (3 dagar) samt SÖF (4 dagar).
Bataljonsstabspersonal som fullgjort avtal under ledningsträningsövning (HvSS) bör inplaneras under
KFÖ enligt principen för kompletteringsutbildning med ersättningar enligt bilaga 3. Aktuell personal
kan därmed under senare del av KFÖ (fredag – söndag) ges samträning/miljöträning i eget förband.
Sida 36 (94)
Stabsbefäl (avtal 5-6 dagar) som har 1-2 avtalsdagar kvar inplaneras på lämpligt sätt (t ex inryckning
onsdag/torsdag inklusive kompletteringsutbildning under helg enligt ovan).
8.12 SÖF under befattnings- och förbandsår
”Huvvuddelen av förbanden ska kunna verka inom ett dygn och med mindre delar inom några
timmar” (utdrag ur inriktningspropositionen).
Med mindre delar avses insatsplutoner organiserade i insatskompanier inklusive hvundkompani
(kompanistab och en pluton med 8 dagars avtal). Den främsta skillnaden mellan SÖF under
befattningsår och SÖF under förbandsår är graden av tillämpning i övningsmomenten.
Övningsverksamheten bedrivs inom ramen för utbildningscykelns (2 år) uppgiftsinriktning.
Målsättningen är att insatskompani och hvundkompani ska påbörja verksamheten enligt
förstahandsuppgift (KompO utarbetad under KFÖ) fyra timmar efter inryckning.
Särskild övning förband (SÖF) syftar till att ge insatskompanier och hvundkomp ytterligare övning
anpassad till förbandsmålsättningar enligt TOEM. SÖF omfattar 4 dygns övning av
förbandsövningskaraktär. SÖF avses starta med inryckning torsdag morgon och avslutas med
utryckning söndag eftermiddag. I princip krävs liknande stöd och förberedelser som inför
genomförandet av KFÖ.
Övningsverksamheten genomförs utifrån en anpassning till det scenario som låg till grund för KFÖ.
Bataljonsstab, C och stf, SC och stf, batkvm, utvärderar och analyserar stabsarbete genomfört under
KFÖ. Personalen övas under samma scenario som övriga förband. Ledningsorganisationen kan
förstärkas med personal från annan batstab alternativt med personal ur egen stab i form av
kompletteringsutbildning med ersättning enligt bilaga 2.
Insatskompaniernas (inklusive hvundkomp) övningar genomförs inom ett större geografiskt område
och innehåller högre övningsteknisk komplexitet. Övningarna genomförs till del i tätort med ökade
samverkansbehov (tillstånd) och ökat säkerhetsansvar. Tjänstegrenspersonalens träning inom ramen
för förbandets uppgift måste säkerställas liksom chefers förmåga att effektivt nyttja dessa (samband,
ordonnanser, hundekipage, sjukvård m m) för att uppnå målen för den uppgift/stridsuppgift de ställs
inför.
Förbanden övas under olika beredskapsförhållanden varvid bataljonsstaben (kader) övas i
bedömandearbete, samverkan och ledning. Ett skarpskjutningspass vid SIB-anläggning/liknande
utbildningsanordning är eftersträvansvärt.
Uppgifterna för chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer,
överensstämmer i stort med uppgifterna inom ramen för KFÖ. Behovet av instruktörer (bl a
kvalificerade förbandsinstruktörer, TU och skjutinstruktörer) är större än vid ordinarie Hvkomp.
Sida 37 (94)
8.13 Avtalstid/kategori
SÖB
KFÖ
Kategori/ Avtal
Batledning, kompstab insoch hvundkomp
13
Hvkomp-ledn
9
Plutch ins/hvund
10
Grpch ins/hvund
9
Plutch hv/hvund
6
Grpch hv/ hvund
5
Menig ins/hvmusiker
8
Menig hvund
8
Menig hv/hvund
4
Sida 38 (94)
SÖF
9 Säkerhetstjänst
9.1 Allmänt
Säkerhetstjänsten i Försvarsmaktens beskrivs bl a i Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst,
Säkerhetsskyddstjänst (H SÄK Skydd) och Handbok Säkerhetstjänst Informationsteknik (H SÄK IT).
Respektive förbandschef har ansvar för utbildning i och kontroll av säkerhetstjänsten samt att
nödvändiga bestämmelser och regelverk finns tillgängliga.
Den militära säkerhetstjänstens uppgift är att tillvarata säkerhetsintressen som rör Försvarsmakten.
Säkerhetsintressena omfattar eller kan hänföras till personal, materiel, information, anläggningar och
verksamhet i vid bemärkelse inklusive den internationella verksamhet Försvarsmakten deltar i.
Genomförandet av militär säkerhetstjänst resulterar i säkerhetsskydds- och signalskyddsåtgärder vilka
främst syftar till att säkerställa erforderlig nivå av säkerhetsskydd.
Med säkerhetsskydd avses

skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet

skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen och som rör
rikets säkerhet

skydd mot terroristbrott enligt lagen om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten
inte hotar rikets säkerhet.
Var och en som får kännedom om säkerhetshotande verksamhet eller misstänker sådan verksamhet
ska snarast möjligt rapportera förhållandet till sin närmaste chef, arbetsledare eller till
säkerhetschefen.
Nedan beskrivs utdrag som riktar sig till hemvärnets verksamhet. Innehållet är inte fullständigt varför
grunddokumentet alltid bör studeras för att få ett komplett underlag. Exakta beteckningar anges ej då
dessa dokument omarbetas med jämna mellanrum.
9.2 Försvarsmaktens säkerhetsskyddstjänst
Säkerhetsskyddstjänst bedrivs inom flera delområden.
Informationssäkerhet
Informationssäkerhet ska förebygga att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets
säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs. I efterhand ska det gå att analysera
informationsförlusten för att kunna minimera skadan.
IT-säkerhet
IT-säkerhet är en del av informationssäkerheten och berör främst de delar av begreppet
informationssäkerhet som avser säkerheten i den tekniska hanteringen av information som bearbetas,
lagras och kommuniceras elektroniskt samt administrationen kring detta.
Tillträdesbegränsning
Tillträdesbegränsning ska förebygga att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till
hemliga uppgifter eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs.
Sida 39 (94)
Tillträdesbegränsning ska även förebygga att stöldbegärlig, svårersättlig eller av annan anledning
skyddsvärd materiel förstörs eller kommer obehörig till del.
Säkerhetsprövning
Säkerhetsprövning är en sammanfattande benämning på åtgärder som ska klarlägga om en person dels
kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen, dels anses vara pålitlig ur
säkerhetssynpunkt.
Säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA)
Säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) är en särskild process som ska
användas vid upphandlingar där hemliga uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet förekommer.
Det innebär att man tar hänsyn till nödvändiga säkerhetsskyddskrav vilka regleras i ett
säkerhetsskyddsavtal.
Utbildning
Utbildning är en grundförutsättning för att få ett bra säkerhetsskydd. Utbildning i säkerhetstjänst är en
naturlig del i all grund- och vidareutbildning. Dessutom krävs specialutbildning för personal med
särskilt ansvar för säkerhetstjänst. För att säkerställa att all personal har fått nödvändig och lämplig
utbildning i säkerhetstjänst ska utbildning som rör säkerhetstjänst dokumenteras.
Kontroller
Kontroller är en nödvändig del av säkerhetstjänstens arbete för att kunna identifiera och åtgärda
eventuella fel och brister i säkerhetsskyddet. Det är varje chefs ansvar att fortlöpande kontrollera att
säkerhetsskyddet inom eget ansvarsområde uppfyller regelverkets krav och är anpassat till aktuell
hotbild.
Signalskydd
Signalskydd är en säkerhetsskyddsangelägenhet. Med signalskydd menas åtgärder eller verksamhet
som syftar till att hindra dels obehörig insyn, dels obehörig påverkan av totalförsvarets
telekommunikationer. Signalskydd innefattar även användning av kryptografiska funktioner i ITsystem.
Försvarsmakten har ansvaret för signalskyddstjänsten inom totalförsvaret och har bemyndigande att
utfärda föreskrifter för denna verksamhet. Föreskrifterna framgår av Försvarsmaktens föreskrifter om
signalskyddstjänsten inom totalförsvaret och Försvarsmaktens interna bestämmelser om
signalskyddstjänsten. Grundläggande regler för signalskyddstjänsten framgår av Handbok
Totalförsvarets Signalskyddstjänst (H TST Grunder).
9.3 Säkerhetsprövning etc vid antagning av hemvärnssoldat
Inför antagning av hemvärnssoldat görs en personbedömning efter ett frågeschema som redovisas i
kapitel 10 Personaltjänst. Den är en vital del av antagningsprocessen.
Antagande till hemvärnet får inte genomföras förrän säkerhetsprövningen har slutförts.
Säkerhetsprövning - utdrag ur säkerhetsskyddslagen
Av säkerhetsskyddslagen framgår att säkerhetsprövning ska göras innan en person genom anställning
eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för
Sida 40 (94)
uppgifter som är viktiga för skyddet mot terrorism. Säkerhetsprövning får göras även under pågående
anställning eller annat pågående deltagande i verksamheten. Prövningen ska klarlägga om personen
kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från
säkerhetssynpunkt.
Säkerhetsprövningen ska omfatta registerkontroll och särskild personutredning under de
förutsättningar som anges i säkerhetsskyddslagen.
Det är chefen för förbandet som ansvarar för att säkerhetsprövning genomförs. Tyngdpunkten vid en
säkerhetsprövning ska alltid ligga på personlig kännedom och inhämtade betyg, intyg och referenser.
Registerkontroll samt i vissa fall särskild personutredning ska ses som viktiga delar av
säkerhetsprövningen.
Kortfattat innebär en säkerhetsprövning att en individs lojalitet och pålitlighet från säkerhetssynpunkt
bedöms.
Säkerhetsklasser
I säkerhetsskyddslagen framgår att den som anställs i en befattning som är placerad i säkerhetsklass
ska vara svensk medborgare. Person med dubbelt medborgarskap, varav det ena är svenskt, gäller som
svensk medborgare. Hemvärnssoldater ska vara placerade i säkerhetsklass 3. Definitionen av
säkerhetsklass 3 lyder så här: Om den anställde i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess
och som är av betydelse för rikets säkerhet, samt om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men
för rikets säkerhet som inte endast är ringa.
Registerkontroll
I säkerhetsskyddslagen framgår att den som säkerhetsprövningen gäller ska ha gett sitt samtycke innan
registerkontroll får göras. Sådant samtycke bör vara skriftligt och förvaras hos den organisationsenhet
som begärt registerkontrollen.
Den sökande får inte informeras i förväg på sådant sätt att det kan uppfattas som ett löfte om
antagning.
Registerkontrolldelegationen i Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden beslutar om uppgifter som
framkommit i samband med registerkontroll lämnas ut till Försvarsmakten. Med registerkontroll avses
att uppgifter hämtats från register som omfattas av lagen om belastningsregister, lagen om
misstankeregister eller polisdatalagen.
Säkerhetsprövning ska fortlöpande följas upp under tjänstgöringen. Det är av särskild vikt att
individens personliga förhållanden följs upp.
Säkerhetsskyddsbeslut i personärende
HKV MUST beslutar i ärenden där uppgifter om den sökande har lämnats ut av Rikspolisstyrelsen
(SÄPO) efter beslut i Registerkontrolldelegationen eller när uppgifter förekommer om den sökande i
Försvarsmaktens säkerhetsregister.
Säkerhetsskyddsbeslut i personärende kan inte överklagas.
Uppgifter som erhållits vid säkerhetsprövningen får endast delges personal som administrerar
säkerhetsprövning eller har att fatta beslut i det ärende som föranlett säkerhetsprövningen.
Om HKV MUST vid en säkerhetsprövning inför en rekrytering av hemvärnssoldat beslutar att den
som prövas inte får delta i verksamheten, eller att någon annan restriktion ska gälla, ska chefen för den
Sida 41 (94)
chef för förband som ska fatta beslut i fråga om anställningen (avtalet) eller deltagandet följa HKV
MUST beslut.
Om de uppgifter som framkommit vid säkerhetsprövningen får till följd att någon inte antas ska det
enda skäl som anges för beslutet vara att det grundas på Försvarsmaktens säkerhetsprövning.
Skyddssamtal
Skyddssamtal genomförs enligt H SÄK SKYDD.
Säkerhetssamtal
Samtalet genomförs till skydd för såväl organisationen som den enskilde. Det genomförs med befattningshavare på förekommen anledning eller som en uppföljning efter skyddssamtal. Samtalet dokumenteras i IS UNDSÄK.
”På förekommen anledning” kan utgöras av

framställan från den enskilde

förändrade personliga förhållanden

misstanke om hot eller risk

inträffad händelse

misstanke om oegentlighet eller brott

säkerhetsskyddsbeslut i personärende (från HKV MUST).
Säkerhetssamtal – disposition (tillämpliga punkter):

Anledningen till samtalet

Syfte och mål

Uppdatering och kontroll av personliga förhållanden

Förändrad hotbild och riskbedömning

Faktorer och förhållanden som den enskilde vill ta upp

Kontrollfrågor

Försvarsmaktens budskap

Fortsatt handläggning
9.4 Vapenhantering
Vapenförvaring och vapentransport är reglerat i H Säk Vapen och Am och H Säk Skydd.
Tillägg avseende vapenförvaring och hantering av nyckel till vapenlås är reglerat i särskilt beslut av
Rikshemvärnschefen. (HKV 2006-11-07 skr 19 170:766 85, HKV 2006-12-14 skr 19 170:79703).
Innebörden förklaras nedan.
Nyckelförvaring Ak 4 B
Patronlägeslås till Ak 4 B ska användas så snart skjutning inte genomförs. Huvudprincipen för
förvaring av nyckel till patronlägeslåset är att den enskilde ej ska ha tillgång till egen vapennyckel.
Sida 42 (94)
Syftet med detta är att höja säkerheten samt att undanröja att misstankar kan riktas mot den enskilde
hemvärnssoldaten att på ett otillbörligt sätt använda sitt vapen.
Nycklar ska förvaras på lägst hemvärnsgruppnivå. Lokala bestämmelser ska utformas så att de
motsvarar de geografiska och andra faktorer som påverkar verksamheten inom eget område.
Bestämmelserna ska vidare ha som utgångspunkt att övningsverksamheten kan genomföras på ett
praktiskt och för ändamålet optimerat sätt. Behovet av beredskap ska beaktas.
Vid förvaring av mer än 30 nycklar på plutonsnivå och högre ska nycklarna förvaras i säkerhetsskåp
som är godkänt enligt SS 3492 eller i kassun.
Vissa hemvärnsförband förvarar vapen i kassun på platser där så är möjligt. Förutsättningarna för detta
är att tillgängligheten medger övningsverksamhet på ett ändamålsenligt sätt samt att anbefalld
beredskap kan innehållas. Kassunförvaringen ger även hemvärnssoldater som av personliga skäl inte
kan ha sina vapen i hemmet möjlighet att förvara sitt eldhandvapen. Förvaringssätten är varken en
skyldighet eller en rättighet för den enskilde utan utgör en möjlighet till förvaring. I det fall förvaring i
kassun tillämpas är det tillåtet, om så bedöms lämpligt, att den enskilde förvarar nyckeln till sitt
kvitterade vapen.
Lokala bestämmelser enligt ovan ska vara utformade och fastställda av förbandschefen.
9.5 Regler för användning av Försvarsmaktens IT-system med
mera
I H SÄK IT och skrivelsen Beslut om regler för användning av Försvarsmaktens IT-system regleras
bl a under vilka förutsättningar det är tillåtet att använda t ex e-post och Internet för privata ändamål.
Tänk på att hemlig information

kan vara något så enkelt som en sammanställning av hemvärnssoldaters namn

endast får behandlas i IT-system som är godkända av Försvarsmakten för bearbetning av
hemliga uppgifter

i ett lagringsmedium (t ex diskett eller USB-minne) ska hanteras på motsvarande sätt för vad
som gäller för hemliga handligar (t ex förvaring, registrering, kvittering, märkning)

i ett lagringsmedium (t ex diskett eller USB-minne) inte får anslutas till ett IT-system som inte
är godkänt för bearbetning av hemliga uppgifter

aldrig får skickas med e-post – ett e-postmeddelande är lika osäkert som ett vykort

aldrig får läggas ut på Internet (på webbsidor eller som enskilt deltagande i forum, chattar,
MSN etc.), oavsett om lösenordsskydd används.
9.6 Utbyte med utlandet
Grunder
Hemvärnets utbyte med utlandet sker inom ramen för de nordiska Rikshemvärnschefernas samarbete
och genomförs i första hand med Danmark, Norge och Finland.
Övrigt utbyte med utlandet sker efter särskild framställan till HKV.
Grundläggande dokument för planering och genomförande av internationellt utbyte är FM VU.
Sida 43 (94)
Anvisningar
Chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, hjälper till med att fylla i de
blanketter som behövs och sänder vid behov in dessa till Högkvarteret. Det är viktigt att handlingarna
kommer in i tid och är rätt ifyllda. Information om handläggningstider m m finns hos respektive
förband.
Huvuddelen av hemvärnets utbyte är att betrakta som ”lågnivåbesök”.
Övrigt
Användning av militärregistrerade fordon ska undvikas, eftersom detta medför en omfattande
rapportering, som tar extra tid och begränsar rörelsefriheten. Om tillstånd finns, ska militärregistrerade
fordon användas
Säkerhetsprövning med registerkontroll ska vara klar för samtliga.
Om tillstånd att bära uniform erhållits, får gränspassage göras i uniform.
Bekräftelse på godkänd resa eller besök sänds i allmänhet inte ut, utan utebliven reaktion från
besökslandets myndigheter innebär besökstillstånd.
Sida 44 (94)
10 Personaltjänst
10.1 Antagning till hemvärnet
Grunder
Hemvärnets personal (hemvärnssoldater) består av hemvärnsmän och personal med avtal för
tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av
anställda vid Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet.
Personer som har ett avtal om tjänstgöring i annan myndighet, kommun eller frivillig resursgrupp
(FRG), kan tjänstgöra i hemvärnet som extra hemvärnssoldat.
Säkerhetsskyddsbeslut i personärende får enligt säkerhetsskyddsförordningen inte överklagas. Ett
sådant beslut är inte ett anställningsbeslut men kan innebära att tänkt avtal inte kan komma tillstånd
eller att avtalet måste sägas upp.
Placering i befattning
Personalen placeras i befattning enligt TOEM då formell kompetens innehålls.
Vid vakanser får chefen för organisationsenheten placera en person från hemvärnets avtalspersonal
som bedöms vara lämplig och har nödvändig kompetens på hemvärnsmans befattning (GN), dock med
bibehållet frivilligavtal. På motsvarande sätt får en lämplig hemvärnsman, med bibehållet
hemvärnsavtal, placeras på en avtalsbefattning (X). Personal ur avtalsorganisationen får på
motsvarande sätt placeras för att besätta en annan avtalsorganisations vakans. Varje fall prövas
individuellt i syfte att optimalt sätt nyttja tillgänglig personals samlade kompetens vid respektive
hemvärnsförband. Då ansvarig avtalsorganisation har möjlighet att besätta tidigare vakans ska även
detta prövas individuellt i samma syfte som ovan. Befattningspenning och utbildningspremie utgår
från den enskildes placering på befattning.
Antagning av hemvärnssoldat
Grundläggande bestämmelser framgår i Hemvärnsförordningen och Försvarsmaktens föreskrifter om
hemvärnet.
Om en svensk medborgare har fullgjort styrkt militär grundutbildning i utländsk försvarsmakt eller på
annat sätt fått nödvändig kompetens som kan värderas och bedömas som tillräcklig för hemvärnets behov
får antagning ske. Analysen och bedömningarna ska dokumenteras och lämnas till rikshemvärnschefen
för beslut.
Innan en hemvärnskompanichef (motsvarande) föreslår en person att teckna hemvärnsavtal för
tjänstgöring i hemvärnet ska en intervju genomföras, främst för att klarlägga individens bakgrund,
lämplighet för tjänstgöring i hemvärnet samt den enskildes viljeinriktning med tjänstgöringen. HKV
RIKSHV har utgivit ett frågeformulär som ska användas vid förberedelserna för intervjun som stöd.
Bostadsbesiktning ska genomföras (enligt gällande H Säk Vapen och Am) av berörd kompanichef,
eller av annat befäl utsedd av chefen för organisationsenheten eller av den som han eller hon
bestämmer. När den enskilde skrivit under ansökan till hemvärnet skickas den av kompanichefen med
yttrande till respektive förband. Protokoll från bostadsbesiktningen och andra handlingar (referenser
eller motsvarande) skickas in tillsammans med ansökan.
Sida 45 (94)
Innan hemvärnsavtal ingås ska säkerhetsprövning med registerkontroll vara genomförd av berört
förbands försorg. Dessförinnan ska respektive hemortskommuns sociala enhet ha beretts tillfälle att
yttra sig. Information ska ges om att detta kommer att göras.
Hemvärnsavtal tecknas i två exemplar av chef för organisationsenhet. Det ena originalet av avtalet
förvaras inlåst i säkerhetsskåp vid förbandet tillsammans med minnesanteckningar efter genomförd
intervju, skriftligt samtycke till registerkontroll, protokoll efter genomförd bostadsbesiktning samt
andra handlingar i ärendet. Det andra originalet tillsänds den enskilde.
Förbandet lämnar underlag för framställan av ID-handling. Denna och vapenbehörighetsbevis tilldelas
den nyantagne.
Strävan är att blivande hemvärnssoldater ges möjlighet att så tidigt som möjligt besöka sitt blivande
hemvärnsförband och delta i verksamhet som bedöms lämplig för att stärka samhörighet m m.
Antagning av hemvärnets avtalspersonal
Rekrytering och intervjuer av avtalspersonal ska genomföras på samma sätt som vid rekrytering av
hemvärnspersonal. Grundläggande bestämmelser framgår i Förordning om frivillig försvarsverksamhet och regleras i H FRIV.
Efter genomförd grundläggande utbildning för hemvärnets avtalspersonal genomförs en dialog mellan
berört förband, den enskilde, berörd frivilligorganisation och den eller de hemvärnskompanichefer
som bedöms vara aktuella för att klarlägga lämpligt hemvärnsförband och befattning för placering.
Avtalspersonals deltagande i verksamhet efter ansökan men före
krigsplacering
Vid normal utbildningsväg enligt ovan är strävan att blivande hemvärnssoldater ges möjlighet att så
tidigt som möjligt besöka sitt blivande hemvärnsförband och deltaga i sådan verksamhet som bedöms
lämplig för att stärka samhörighet m m. Hemvärnskompanichefen avgör i vilken verksamhet och med
vilka begränsningar deltagande kan ske. Säkerhetsaspekten är av största vikt. Lämplig verksamhet är
den som inte kräver specifik militär kompetens eller där den enskilde har erforderlig färdighet och
kompetens på annat sätt.
Finns särskilda skäl kan chef för organisationsenhet besluta att antagningsprocessen genomförs enligt
nedanstående.
Grundläggande utbildning genomförs och antagning görs enligt stycket Antagning av hemvärnets
avtalspersonal ovan, med undantag för GK Befattningsutbildning. Ett frivilligavtal upprättas som
undertecknas av den frivillige. Den nya hemvärnssoldaten registreras vid förbandet ”under
utbildning”. Efter genomförd introduktionsutbildning och grundkurs (GK) Befattningsutbildning i
respektive avtalsorganisations regi krigsplaceras den enskilde. Därefter undertecknar Försvarsmakten
avtalet. Se nedanstående bild.
Sida 46 (94)
Läggs upp i PLIS
Studiebesök
Medlem i
frivilligorg
Åskådare
Avtal upprättas och undertecknas av den frivillige.1)
Han/hon placeras ”Under
utbildning” i PLIS.
Grundläggande utb
Under utb 2)
Introutb
3)
GK
Befattningsutb
1) Innan placering ”under utbildning” görs ska personintervju och säkerhetsprövning
vara genomförd.
2) Efter grundläggande utbildning intill dess att introduktionsutbildningen och GK
befattningsutbildning har genomförts erbjuds den frivillige delta i sitt
hemvärnsförbands verksamhet anpassat till utbildningsståndpunkt.
3) Introduktionsutbildningen kan genomföras före eller efter GK Befattningsutbildning.
Placering i befattning görs efter det att båda utbildningarna är genomförda.
Försvarsmakten undertecknar frivilligavtalet.
Krigsplacering
Krigsplacering bör ske inom den hemvärnsbataljon där han/hon är bosatt (för FFK inom den
hemvärnsbataljon där huvudbasering av hemvärnets flyggrupp sker).
Hemvärnets avtalspersonal är militär personal (kombattanter) enligt Totalförsvarets
folkrättsförordning. Undantagna är sjukvårdspersonal ur SRK som är icke-kombattanter men åtnjuter
kombattantstatus och särskilt skydd, i enlighet med Totalförsvarets folkrättsförordning.
Frivilliga försvarsorganisationer rekryterar och utbildar avtalspersonal med i huvudsak nedanstående
inriktning:
Frivilliga flygkåren (FFK)
Hemvärnsflygare med krigsplacering vid hemvärnsflyggrupp
Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund (FMCK)
Motorcykelordonnanser med krigsplacering som ordonnanser
Frivilliga radioorganisationen (FRO)
Sambandspersonal
Svenska röda korset (SRK)
Hemvärnssjukvårdare
Sida 47 (94)
Introutb
3)
Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK)
Hemvärnslottor för bevaknings-, stabs-, underrättelse- och underhållstjänst
Svenska Brukshundklubben (SBK)
Hundtjänstpersonal och hundekipage
Sveriges Bilkårers Riksförbund
Hemvärnsbilkårister för underhålls- och transporttjänst
Sjövärnskårens riksförbund (SVKRF)
Transporttjänst till sjöss
Flygvapenfrivilligas riksförbund (FvRF)
Viss personal till hemvärnsunderrättelsekompani
Försvarets Personaltjänsteförbund (FPF)
Bataljonspastorer
Avtalspersonalen inplaceras i X-befattningar enligt befattningsbeskrivning. Dessa framgår av särskild
skrivelse om befattningsbeskrivningar.
Respektive organisation utser inom varje hemvärnsbataljon en
bataljonssamordnare/tjänstegrensansvarig som stödjer hemvärnsbataljonschefen med rekryterings- och
utbildningsplanering.
Respektive organisation utser också representanter till förbandens lokala (utbildningsgrupp) och
centrala rekryteringsråd.
Rekrytering av avtalspersonal för tjänstgöring i hemvärnet inriktas mot personer som bedöms kunna
tjänstgöra i hemvärnet i minst fem år.
Extra hemvärnssoldater
För extra hemvärnssoldater gäller följande.

Extra hemvärnssoldater disponeras av hemvärnet endast när de inte tas i anspråk för andra
uppgifter inom totalförsvaret med stöd av lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Dessa
antas och säkerhetsprövas på samma sätt som ordinarie hemvärnssoldater.

Extra hemvärnssoldater har samma årliga tjänstgöringsskyldighet som övriga
hemvärnssoldater i samma hemvärnsförband. Tjänstgöringstiden framgår av ingånget
hemvärnsavtal/frivilligavtal.

Extra hemvärnssoldater har tjänstgöringsskyldighet vid hemvärnsberedskap intill dess de
kallas in för tjänstgöring enligt ordinarie krigsbefattning eller avtal.

Särskilt hemvärns- respektive frivilligavtal ska tecknas.

Extra hemvärnssoldat redovisas i hemvärnskompani, men krigsplaceras ej i förbandet.
Bestämmelser beträffande kostnader och förmåner till hemvärnssoldater ska gälla även
för extra hemvärnssoldater.
Sida 48 (94)
Antagning av hemvärnsmusiker
Hemvärnsmusiker ska

ha fyllt arton år för att kunna bli ordinarie eller extra hemvärnsmusiker

ha nöjaktiga förutsättningar för tjänstgöringen

säkerhetsprövas.
En hemvärnsmusiker som ska disponeras för tjänstgöring i hemvärnet antas som ordinarie
hemvärnsmusiker och krigsplaceras i hemvärnsmusikkår. En ordinarie hemvärnsmusiker är
kombattant och ska genomgå kombattantutbildning enligt HvSS anvisningar. Extra Hemvärnsmusiker
disponeras av hemvärnet endast när de inte tas i anspråk för andra uppgifter inom totalförsvaret med
stöd av lagen om totalförsvarsplikt.
Ansökan om att bli antagen som hemvärnsmusiker görs skriftligt på den fastställd blanketten
Hemvärnsavtal (www.hemvarnet.se). I övrigt sker antagande som för övriga hemvärnsmän.
Musiker som är yngre än 18 år tillhör kategorin hemvärnsungdom och redovisas i kapitel 15
ungdomsverksamhet.
Hemvärnsmusiker kan överföras till hemvärnsveteran enligt samma regler som gäller för övriga
hemvärnssoldater.
10.2 Hävande av hemvärns- och frivilligavtal för
hemvärnssoldater samt uppskov med tjänstgöring
Den som under ett utbildningsår inte deltagit i utbildningsverksamhet kontaktas av
hemvärnskompanichef eller den han/hon utsett. Anledningen till att vederbörande inte deltagit
klargörs. Dessutom tas vapnet in av hemvärnskompaniet och förvaras på godkänd förvaringsplats.
Hemvärnssoldater kan av chefen för organisationsenheten befrias från eller beviljas uppskov med
utbildning, detta benämns ”vilande avtal”. Hemvärnssoldater som inte fullgör avtalstid under längre
tid bör redovisas som vilande eller så hävs hemvärnsavtalet. För hemvärnssoldat som är långvarigt
sjukskriven ska övervägas om denna kan återgå i tjänst eller ej. Finns inte förutsättningar till
tillfrisknande avvecklas hemvärnssoldaten från sin befattning. Om intresse och förutsättningar
uppfylls finns möjlighet att bli hemvärnsveteran.
Hemvärnskompanichefen, plutonchefen, gruppchefen eller annan utsedd chef i hemvärnsförbandet,
bör genom personlig kontakt med vederbörande fortlöpande underrätta sig om anledningen till
frånvaro och söka stimulera vederbörande till deltagande i övningarna.
Om hemvärnssoldater begår brott, uppträder på sådant sätt att hans/hennes lämplighet (motsv.) mot
tidigare gjord personbedömning ifrågasätts, eller då förtroende för honom/henne saknas, låter chefen
för organisationsenheten pröva och besluta om

prövotid (utan eget förvarat tjänstevapen)

att häva hemvärnsavtalet.
En hemvärnssoldat vars hemvärnsavtal sägs upp får meddelande om att förtroende saknas för fortsatt
tjänstgöring. Säkerhetsskyddsbeslut i personärende (HKV MUST) får enligt
säkerhetsskyddsförordningen inte överklagas. Ett sådant beslut är inte ett anställningsbeslut men kan
innebära att tänkt avtal inte kan komma tillstånd eller att avtalet måste sägas upp.
Hemvärnssoldaten äger rätt att ensidigt säga upp sitt hemvärnsavtal eller frivilligavtal såvida inte
hemvärnsberedskap eller högre beredskap beordrats.
Sida 49 (94)
10.3 Förordnanden av hemvärnets soldater
Försvarsmaktens övergripande mål för chefstillsättning i hemvärnet är att

den därtill mest lämpade ska utses till chef i hemvärnet

möjligheter att på frivillig basis rekrytera lämpliga yrkes- och reservofficerare ska beaktas

inplacering i chefsbefattning genomförs efter respektive råds hörande.
Förordnanden sker med följande tillägg.
Insats Organisations Registersystemet (IOR) redovisar och styr hemvärnets behov av förordnanden.
Hemvärnsbefäl inplaceras, efter genomförd introduktionsutbildning, i kompetensnivå och grad som
motsvarar tidigare genomförd militär befälsutbildning. Chefen för organisationsenheten beslutar om
ytterligare kompetensutbildning krävs (se HvSS Kurskatalog).
Innan utbildning för förordnande i befattning kan påbörjas ska krav på tidigare militär utbildning
alternativt utbildning inom hemvärnet vara uppfylld (se HvSS Kurskatalog). Förordnande i befattning
som krigsplacerad chef får i undantagsfall göras innan den kompetensgivande utbildningen är helt
genomförd. Chefen för organisationsenheten kan fatta beslut om undantag.
Vid övergång från en avtalstyp till en annan får tjänstegraden behållas, även om vederbörande placeras
i menigs befattning.
Reservbefäl eller värnpliktigt befäl samt avtalspersonal som förordnas i chefsbefattningar i hemvärnet
(så kallat befäl till förfogande) förordnas i den grad vederbörande senast varit förordnad i.
Krigsplacering kan endast ske mot vakant befälsbefattning. Hemvärnssoldater som tidigare haft
befälsförordnande inom annat förband, behåller sin grad då han/hon krigsplaceras inom hemvärnet.
3
Chef för organisationsenhet beslutar, efter hörande med HvSS och berörd avtalsorganisation, om och
i vilken utsträckning civila meriter ersätter militär befälsutbildning.
I Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet framgår bl.a. att befäl i hemvärnet ska förordnas av chef
för organisationsenhet. Ett sådant förordnande får gälla högst fyra år i taget, dock längst till och med
den månad hemvärnsbefälet fyller sextiofem år. Om det finns särskilda skäl får chef för
organisationsenhet förlänga förordnandet med ett år i taget, dock längst till och med den månad
hemvärnsbefälet fyller sjuttio år.
Yrkesofficerare är anställda i Försvarsmakten och följer Försvarsmaktens avtal för anställda.
Utbildningspremie och befattningspenning utgår inte. Reservofficerare i hemvärnet har avtal med
Försvarsmakten genom hemvärnsavtal och förmåner som hemvärnsbefäl.
Rikshemvärnschefen fattar beslut om förordnande till högre tjänstegrad än kapten för OF-befattningar
i hemvärnet och för högre tjänstegrad än sergant 1kl för OR-befattningar i hemvärnet. Befordran
genomförs årligen. Chefen för organisationsenheten insänder senast tre månader före
befordringstidpunkt förslag om befordran till rikshemvärnschefen. Då synnerliga skäl föreligger kan
rikshemvärnschefen efter hörande av rikshemvärnsrådet besluta om avsteg från de gällande
befordringsbestämmelserna.
3
C HvSS är ansvarig för invärdering av personal till hemvärnet
Sida 50 (94)
Tillämpning av militära grader i hemvärnsförband fr.o.m 2009-01-01
Grad/Tjställning
G-pers
X-pers
OF 3 Mj
Batchef. Urvalsbef (beslut av X
Rikshemvärnschef)
OF 2 Kn
Kompchef/batchef
X
OF 1 Lt
Plutchef/kompchef
X
OF 1 Fk
Plutchef
X
OR 9 reg.förvaltare
X
X
OR 8 förvaltare
Mkt rutinerad med flera års tjg i Mkt rutinerad med flera års tjg i
bef och fackområde Urvalsbef bef och fackområde Urvalsbef
(beslut av Rikshemvärnschef)
(beslut av Rikshemvärnschef)
OR 7 fanjunkare
Mkt rutinerad med flera års tjg i Mkt rutinerad med flera års tjg i
bef och fackområde Urvalsbef bef och fackområde Urvalsbef
(beslut av Rikshemvärnschef)
(beslut av Rikshemvärnschef)
X
X
OR 6 sergeant 1kl
Rutinerad. Instr. Urval
Tjgrensföreträdare bat
OR 5 sergeant
Grpchef/instr grund
Grpchef/ instrutb
OR 4 korpral
Grpchef/ grpch.kurs
Grpchef/ grpch.kurs
OR 3 vicekorpral
X
X
OR 2 menig 1kl(1 streck/2år)
Menig vid kontrakt
Menig vid kontrakt
OR 1 menig
Under utbildning
Under utbildning
Kryssen symboliserar att dessa
grader inte avses tillämpas för
hemvärns- och frivilligpersonal
Menig OR 2 antagen fr.o.m 2009
får ett streck när kontrakt
tecknats och därefter ytterligare
ett streck för vartannat års
tjänstgöring. Menig OR 2
antagen före 2007 får två streck,
antagen före 2005 tre streck och
antagen före 2003 fyra streck.
Övergångsbestämmelser
Fanjunkare och sergeanter i hemvärnet som befordrats före 2008-12-31 bibehåller sina grader och
placeras i nivåerna OR 7, fanjunkare, respektive OR 6, sergeant 1kl. Furirer och överfurirer i
hemvärnet som befordrats före 2008-12-31 anlägger gradbeteckning för sergeant och placeras i OR 5.
10.4 Hemvärnsmusikers tjänstegrader
Hemvärnsmusiker kan konstitueras i grad, dvs inneha graden under den tiden befattningen
upprätthålls, enligt nedan och efter beslut av chefen för organisationsenheten. En hemvärnsmusiker
som är konstituerad i tjänstegrad har befälsrätt endast över hemvärnsmusiker i den egna musikkåren.
Dirigenter konstitueras som
Fänrik
Bedöms av musikkårchefen ha adekvat kompetens som dirigent. Dirigentutbildning
inom hemvärnet ska påbörjas inom två år från första förordnande som dirigent.
Löjtnant
a) Har genomfört grundkursen av hemvärnets dirigentutbildning eller
b) har väl vitsordad tjänstgöring som dirigent vid hemvärnsmusikkår i fyra år och har
under denna tid aktivt deltagit i hemvärnets musikutbildning.
Kapten
a) Har genomfört fortsättningskursen av hemvärnets dirigentutbildning eller
b) har väl vitsordad tjänstgöring som dirigent vid hemvärnsmusikkår i åtta år och har
under denna tid aktivt deltagit i hemvärnets musikutbildning.
Sida 51 (94)
Vicedirigent
Enligt ovan, dock ej som kapten.
Musikkårchef
Löjtnant
Kapten
Har sex års väl vitsordad tjänst som musikkårchef och genomförd kårchefskurs.
Stf musikkårchef
Fänrik.
Hemvärnstrumslagare
Fänrik
Löjtnant
Har fyra års väl vitsordad tjänst som hemvärnstrumslagare samt genomförd
hemvärnstrumslagarkurs.
Stämledare och stf stämledare
Kan beroende på personlig lämplighet efter förslag från musikkårchef konstitueras som sergeant.
Sådan lämplighet kan uppnås t ex genom väl genomförd blåsorkesterkurs eller utbildningsmeriter
såsom genomgången väl vitsordad utbildning vid värnpliktig musikkår, solist-/pedagogexamen från
musikhögskola eller mångårig intern utbildning vid respektive musikkår.
Musikkårchefen insänder årligen förslag till förändringar, per 01-01 och 07-01, till chefen för
organisationsenheten eller den som han eller hon bestämmer.
10.5 Hemvärnsveteran
Den som varit ordinarie eller extra hemvärnssoldat i minst tio år och fyllt 50 år kan ansöka om att
överföras till hemvärnsveteran. Hemvärnsbataljonschefen lämnar förslag om överföringen till chefen
för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, som konsulterar bataljonsrådet och
därefter fattar beslut. Om särskilda skäl finns (t ex sjukdom) får hemvärnssoldaten överföras till
hemvärnsveteran även om han eller hon inte uppnått angiven ålder eller tjänstetid.
Att vara hemvärnsveteran innebär att man lämnar sin krigsbefattning och kan därmed inte ersätta
andra befattningar i insatsorganisationen.
Hemvärnsveteranen medverkar i verksamheten mot bakgrund av en personlig vilja och intresse av att
sympatisera med Hemvärnet.
Hemvärnsveteraner erhåller inte några särskilda ersättningar eller premier.
Hemvärnsveteran utrustas med uniform och har fritt vivre (vid övningsverksamhet) samt är försäkrad i
enlighet med hemvärnets olycksfallsförsäkring.
Chefen för organisationsenheten avgör om en hemvärnsveteran får delta i övningar och annan
verksamhet som arrangeras av Försvarsmakten. Dock bör hemvärnsveteranen få kontinuerlig
information om övningar och annan verksamhet. Hemvärnsveteranen får biträda hemvärnsbataljonseller hemvärnskompanichefen med lämpliga uppgifter.
Sida 52 (94)
Hemvärnsveteraner tilldelas utrustning som lån efter C organisationsenhet tillstånd, eller den
som han eller hon bestämmer. Dock utlånas inte utrustning för strid, t ex hjälm, skyddsmask
och stridsbälte. Hemvärnsveteraner tilldelas inte personligt vapen.
En hemvärnsveteran får behålla tidigare innehavd tjänstegrad. Om hemvärnsveteranen medverkar i
hemvärnets verksamhet räknas tjänsteår för att få tjänsteårstecken av högre valör.
Hemvärnsveteranen bär veterantecken i tyg till uniform m/90 samt veterantecken i metall ovanför
vänster bröstficka på m/87 A och efter eventuellt släpspänne. Dessutom tilldelas hemvärnsveteranen
ett diplom.
Hemvärnsveteranen ska säkerhetsprövas med registerkontroll om denne ska ta del av uppgifter som
omfattas av sekretess och som är betydelse för rikets säkerhet, samt om ett röjande av uppgifterna kan
antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa.
10.6 Personalrekrytering
Grunder
Det är av avgörande betydelse för hemvärnets verksamhet att rekryteringsarbetet ger gott resultat. Då
frivillighet är en grundförutsättning för att gå med i hemvärnet krävs också att resurser avsätts för att
attrahera dem som hemvärnet har behov av och vill ha.
Grunderna framgår i Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet där det bl a stipuleras att
hemvärnsbataljonchefen under grundberedskap särskilt ska verka för rekrytering och att
hemvärnskompanichefen under grundberedskap bl a ska leda rekryteringsarbete inom kompaniet.
Rekryteringsarbetet inriktas av rikshemvärnschefen, som också planerar och genomför nationella
rekryteringskampanjer och åtgärder. HvSS kan ge stöd för rekryteringsåtgärder eller hänvisa till
instanser som kan ge stöd.
Personalförsörjnings- eller rekryteringsplaner ska grundas på Försvarsmaktens beslut, policydokument
och inriktningar. Detta innebär bl a att hemvärnsbataljonchefer utvecklar planer för personalutveckling
och rekrytering med en krigsförbandsvärdering som underlag.
Ansvar
Hemvärnsbataljonchefen har ansvar för en personalplan som underlag för rekrytering samt
personbedömning i samband med antagning av hemvärnssoldater. Som stöd har
hemvärnsbatajonchefen ett personalbefäl som planerar och genomför rekryteringsåtgärder, utarbetar
personalplan m m.
Hemvärnsplutonchefen biträder kompanichefen vid rekrytering av personal till plutonen och
hemvärnsgruppchefen biträder kompanichefen vid rekrytering av personal till gruppen.
Rekryterande chef ansvarar för att personbedömning av all personal genomförs.
Chefen för organisationsenheten, eller den som han eller hon bestämmer, ska organisera ett
rekryteringsråd. Detta råd har det övergripande ansvaret för samt leder, planerar och samordnar arbetet
med rekrytering till hemvärnets förband.
Rekryteringsrådet ska organiseras och bedriva rekryteringsverksamhet som beslutas av
Rikshemvärnschefen eller den han bestämmer.
Rikshemvärnschefen kan fatta beslut om avsteg från bestämmelserna om rekrytering.
Sida 53 (94)
Organisation och personal
För att få rätt personal, och det antal som organisationen kräver, är det nödvändigt med ett
välorganiserat rekryteringsarbete. Till grund för arbetet ska en personalplan ligga. Det gäller bl.a. att
skapa balans mellan avgångar och nyrekrytering. En personalplan ska sträcka sig minst tre år framåt i
tiden och den är särskilt viktig för hemvärnets chefer.
Det är alltid uppgiften och förmågan att lösa denna under en lång tid som styr rekryteringsbehovet.
I rekryteringsarbetet krävs kunskap, erfarenhet, envishet och målinriktning. Noggranna förberedelser
krävs för att nå bra resultat. Därför bör man i förbandet utse särskilda rekryterare, som ska ingå i
utbildningsgruppens rekryteringsråd. I detta råd ska även representanter för avtalsorganisationerna
ingå. I hemvärnsbataljonstaben finns befattningen personalbefäl. Denna befattningshavare har bl.a. till
uppgift att planera och stödja rekryteringsaktiviteter.
Lämpliga yrkesgrupper för rekryteringsarbete kan vara rekryterare, personalchefer, marknadsförare,
lärare, journalister och informatörer. Personliga egenskaper, förmågor och ambitioner är viktigare än
formell kompetens.
Utbildning
För att höja kompetens och motivation hos rekryterarna är det lämpligt att anordna relevant utbildning
lokalt eller regionalt, i egen regi eller i samarbete med andra förband eller frivilligorganisationer.
Vid HvSS genomförs centrala kurser för hemvärnsrekryterare vid förband och personal i
utbildningsgruppen. För att åstadkomma bra resultat kan tävlingar, bench-marking och annan
stimulans rekommenderas. Goda exempel ska uppmärksammas.
Materiel
Rekryteringsarbete kräver IT-baserad information, informationsmaterial i form av exempelvis
trycksaker, banderoller, filmer, utställningsskärmar m m. För att föra ut budskapet kan det i vissa fall
vara lämpligt att utnyttja utrustning, fordon m m som organisatoriskt ingår i hemvärnet.
Centralt produceras allmänt rekryteringsmaterial. Det finns handböcker, foldrar, affischer, banderoller
och filmer. Dessa och annat material kan rekvireras från Försvarets Bok- och Blankettförråd, FBF,
eller hämtas vid lokalt bok- och blankettförråd.
Förband, hemvärnsbataljoner och utbildningsgrupper kan även låna visst material genom HvSS.
Lokalt eller regionalt material bör komplettera det som finns centralt. Allt lokalt eller regionalt
producerat material ska följa Försvarsmaktens fastställda grafiska profil.
Medlemsvård
Medlems- eller personalvård är av utomordentligt stor betydelse för hemvärnsförbandens
attraktionskraft och inte minst för förmågan att behålla personal som man engagerat i förbanden.
Konkurrensen om människors intresse och fritid är stor. Därför krävs att vi har hög kvalitet i allt vi
gör.
Alla chefer har ett ansvar för att medlemsvården sätts i fokus och ständigt utvecklas och utvärderas.
Även om medlemsvård ytterst är ett chefsansvar bör någon i kompaniet eller bataljonen ha den som ett
eget ansvarsområde. Personalbefälet i hemvärnsbataljonstaben är den befattningshavare som har
funktionsansvar för utbildning, rekrytering och medlemsvård. Personalbefälet stödjer chefen med
planering, genomförande och uppföljning av åtgärder.
Medlemsvård ska ingå i rekryteringsrådets rekryteringsplan.
Sida 54 (94)
Ett stort antal åtgärder och aktiviteter kan sorteras in under begreppet medlemsvård. Information och
kommunikation är bland de viktigare. Hit hör också en seriös och spännande medinflytandeverksamhet som engagerar många – helst alla. Traditioner och ceremonier är andra verksamheter som
svetsar samman och skapar en god förbandsanda.
Men viktigast av allt är att utbildning och övningar är intresseväckande och av hög kvalitet så att
hemvärnssoldaterna blir motiverade att vara kvar och utvecklas inom hemvärnet.
Sida 55 (94)
11 Medinflytande
11.1 Syfte med medinflytande
Medinflytandet inom hemvärnet ska syfta till delaktighet och ökad motivation hos alla hemvärnssoldater. Soldaternas kunskaper och idéer ska aktivt tas tillvara. Medinflytandearbetet ska börja på lägsta
nivå inom plutonen, där de flesta idéer uppstår. Ett aktivt ledarskap som inbjuder till kreativitet ska
prägla hemvärnets chefer, vars viktigaste uppgift är att utveckla sin personal. Regeringen har meddelat
sin vilja med hemvärnsförordningen. Se kapitel 1 Samling av förordningar och författningar som
berör hemvärnet.
11.2 FFS 2007:3 Medinflytande inom hemvärnet
Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande inom hemvärnet
Föreskrifterna beslutades den 12 oktober 2007.
Försvarsmakten föreskriver med stöd av 10 och 13 §§ hemvärnsförordningen (1997:146) och efter
hörande av rikshemvärnsrådet följande.
Inledande bestämmelse
1 § I dessa föreskrifter finns bestämmelser om vilka organ som skall finnas för medinflytande inom
hemvärnet samt vilka uppgifter och vilken sammansättning m m organen skall ha.
Organ som skall finnas för medinflytande
2 § Medinflytande inom hemvärnet skall utövas av följande medinflytandeorgan:
hemvärnskompanistämma, hemvärnskompaniråd, hemvärnsbataljonsråd och hemvärnsråd. Enligt 8 §
hemvärnsförordningen (1997:146) utövas medinflytande för hemvärnet inom hela landet av
rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet.
Medinflytandeorganens uppgifter
Gemensamma bestämmelser
3 § Medinflytande inom hemvärnet skall utövas av medinflytandeorganen på alla nivåer i fråga om
hemvärnsförbandens ekonomi, organisation, personal, utbildning, fredsuppgifter, materiel och lokaler.
Medinflytande får inte avse operativa eller taktiska frågor om inte den operative chefen i Högkvarteret,
eller den han eller hon bestämmer, har beslutat att medinflytande får utövas i en viss fråga av operativ
eller taktisk natur.
4 § Rådsledamöter som har valts av ett medinflytandeorgan enligt föreskrifterna i denna författning
skall informera medinflytandeorganet om dels de beslut som har fattats vid ett rådsmöte, dels vad som
i övrigt har avhandlats vid ett sådant möte.
5 § Rikshemvärnsrådet och övriga råd skall sammanträda minst två gånger per år.
I övrigt skall ett råd sammanträda när dess ordförande finner det nödvändigt eller då en majoritet av
ledamöterna i rådet påkallar ett sammanträde.
Sida 56 (94)
6 § En stämma eller ett ting får överlämna till ett eget råd att besluta i ärenden, om beslut inte kan
avvaktas till nästa stämma eller ting.
Om en stämma eller ett ting har förhinder att fatta beslut i frågor som ankommer på stämman eller
tinget får eget råd istället fatta beslut.
Ett råd får överlämna till ett särskilt utskott att handlägga frågor av rutinkaraktär och att i brådskande
fall besluta på rådets vägnar.
Hemvärnskompanistämma och hemvärnskompaniråd
7 § Hemvärnskompanistämma och hemvärnskompaniråd är medinflytandeorgan inom ett
hemvärnskompani eller en hemvärnsbataljonsstab.
8 § Hemvärnskompanistämman skall, utöver vad som följer av 3 §,
1. på förslag från pluton, eller likställd enhet, utse ledamöter med ersättare i hemvärnskompanirådet,
2. utse två ledamöter med ersättare i hemvärnsbataljonsrådet,
3. fatta beslut beträffande motioner som har överlämnats till stämman, och
4. besluta i andra viktiga medinflytandefrågor.
9 § Hemvärnskompanirådet skall, utöver vad som följer av 3 §,
1. vara det organ med vilket hemvärnskompanichefen samråder i frågor om rekrytering och i frågor
om att främja samarbetet med myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer,
2. medverka när underlag för hemvärnskompaniets förbandsbudget och verksamhetsplaner utarbetas,
3. förbereda hemvärnskompanistämma, och
4. lämna förslag till hemvärnsbataljonsrådet om tilldelning av hemvärnets utmärkelser.
Hemvärnsbataljonsråd
10 § Hemvärnsbataljonsråd är medinflytandeorgan inom en hemvärnsbataljon.
11 § Hemvärnsbataljonsrådet skall, utöver vad som följer av 3 §,
1. vara det organ med vilket hemvärnsbataljonchefen samråder i frågor om rekrytering och i frågor om
att främja samarbetet med myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer,
2. utse ett ombud med ersättare till rikshemvärnstinget,
3. vara det organ som yttrar sig till chef för förband, eller chef för utbildningsgrupp, innan en
hemvärnskompanichef förordnas inom hemvärnsbataljonen,
4. för en period av två år,
- beträffande hemvärnsråd som omfattar tre eller flera hemvärnsbataljoner, utse två ledamöter med
ersättare i hemvärnsrådet, eller
- i fråga om övriga hemvärnsråd, utse tre ledamöter med ersättare i hemvärnsrådet att, utöver
hemvärnsbataljonschefen, vara bataljonens ledamöter i hemvärnsrådet,
5. lämna förslag till hemvärnsrådet om tilldelning av hemvärnets utmärkelser, och
6. samverka med berörda kommuner och frivilliga försvarsorganisationer.
Sida 57 (94)
Hemvärnsråd
12 § Hemvärnsråd är medinflytandeorgan inom en organisationsenhet i Försvarsmakten med ansvar
för hemvärnsutbildning. Flera hemvärnsråd får utöva medinflytande inom samma organisationsenhet.
13 § Hemvärnsrådet skall
1. besluta i viktiga medinflytandefrågor rörande hemvärnets organisation och verksamhet inom en
organisationsenhet i Försvarsmakten som bedriver hemvärnsutbildning samt fatta beslut beträffande
motioner och andra frågor som har hänskjutits till hemvärnsrådet,
2. utse ett ombud med ersättare i rikshemvärnstinget,
3. vara det organ som yttrar sig till chef för en organisationsenhet i Försvarsmakten innan en
hemvärnsbataljonschef förordnas,
4. lämna förslag till rikshemvärnsrådet om tilldelning av hemvärnets förtjänstmedalj,
5. besluta om tilldelning av hemvärnets silvermedalj, dock högst till det antal som rikshemvärnsrådet
bestämmer samt hemvärnets bronsmedalj, och
6. samverka med chef för organisationsenhet, eller den som han eller hon bestämmer, samt
myndigheter och organisationer som har betydelse för hemvärnets verksamhet.
Rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet
14 § Rikshemvärnstinget skall besluta i övergripande medinflytandefrågor av väsentlig betydelse för
hemvärnet i hela landet, såsom dess organisation, verksamhet och utveckling, samt fatta beslut
beträffande motioner, förslag och frågor som har hänskjutits till tinget av ett annat
medinflytandeorgan.
15 § Rikshemvärnstinget skall utse 13 ledamöter, med personliga ersättare, till rikshemvärnsrådet. En
av ledamöterna skall väljas ur hemvärnsmusiken.
Ledamöterna skall väljas för två år.
16 § Rikshemvärnsrådet skall behandla övergripande medinflytandefrågor av betydelse för hemvärnet
i hela landet, såsom dess organisation, verksamhet och utveckling, samt yttra sig över frågor som har
hänskjutits till rådet av rikshemvärnstinget eller rikshemvärnschefen.
17 § Rikshemvärnsrådet skall vidare
1. behandla frågor och förslag från hemvärnsråd, och i god tid före ett rikshemvärnsting med yttrande
hänskjuta viktigare frågor till tinget,
2. samverka med myndigheter, institutioner och organisationer, vilkas verksamhet berör hemvärnet,
3. besluta om tilldelning av hemvärnets förtjänstmedalj, och
4. besluta om det antal av hemvärnets silvermedalj som får tilldelas av hemvärnsråd.
Medinflytandeorganens sammansättning m.m.
Gemensamma bestämmelser
18 § Den som enligt 4 § hemvärnsförordningen (1997:146) tillhör hemvärnets personal, och inte under
den kommande mandatperioden uppnår en ålder av 70 år, är valbar till medinflytandeorganen.
Sida 58 (94)
19 § Hemvärnsbataljonchef, chef för en organisationsenhet i Försvarsmakten med hemvärnsförband
och chef för utbildningsgrupp samt vice ordförande i hemvärnsråd har rätt att närvara vid stämma och
sammanträde som hålls av ett medinflytandeorgan inom deras respektive ansvarsområden.
Ledamöter och ersättare i rikshemvärnsrådet har rätt att närvara vid stämma, ting och sammanträde
som hålls av ett medinflytandeorgan inom hemvärnet. De har då även yttrande och förslagsrätt.
Rådsledamöter har rätt att närvara vid de möten som hålls i alla medinflytandeorgan inom det egna
rådets ansvarsområde.
Plutonens roll i medinflytande
20 § Inom pluton, eller andra enheter som är underställda en kompanichef, skall medinflytandemöten
hållas minst två gånger årligen.
Vid medinflytandemöte skall förslag till plutonens ledamöter i hemvärnskompaniråd beslutas.
Förslaget skall lämnas till hemvärnskompanistämma.
Hemvärnskompanistämma
21 § Ordinarie hemvärnskompanistämma skall hållas årligen före mars månads utgång. Extra
hemvärnskompanistämma skall hållas efter beslut av hemvärnskompanirådet eller då minst en
tredjedel av hemvärnets personal i hemvärnskompaniet begär det. All hemvärnets personal och
hemvärnsungdom samt alla hemvärnsveteraner inom hemvärnskompaniet får delta i
hemvärnskompanistämma.
Närvarande hemvärnspersonal som har fyllt 18 år har rösträtt. All deltagande personal har yttrandeoch förslagsrätt.
Hemvärnskompanistämman utser mötesordförande.
Kallelse till hemvärnskompanistämma skall ske skriftligt genom personliga kallelser eller genom
annonsering senast 20 dagar före sammanträdesdagen.
Hemvärnskompaniråd
22 § Ett hemvärnskompaniråd består av de ledamöter som har valts på hemvärnskompanistämman
samt i förekommande fall ledamot som varje berörd kommun har utsett. Hemvärnskompanichefen är
ordförande i hemvärnskompanirådet.
Hemvärnsbataljonsråd
23 § Ett hemvärnsbataljonsråd består av chefen för hemvärnsbataljonen, hemvärnskompanicheferna
och två ledamöter från varje hemvärnskompani, utsedda av respektive hemvärnskompanistämma, samt
i förekommande fall ledamot från berörd kommun. Hemvärnsbataljonchefen är ordförande i
hemvärnsbataljonsrådet.
Hemvärnsråd
24 § Ett hemvärnsråd består av chefen för berörd organisationsenhet i Försvarsmakten,
chefen för utbildningsgrupp (motsvarande) samt hemvärnsbataljoncheferna och två ledamöter som
varje hemvärnsbataljonsråd har utsett. Chefen för organisationsenheten är ordförande i hemvärnsrådet.
Rådet skall inom sig utse vice ordförande.
Sida 59 (94)
Rikshemvärnsting
25 § Rikshemvärnsting skall hållas vartannat år under hösten.
26 § I rikshemvärnstinget skall delta ledamöterna i rikshemvärnsrådet jämte ombud som har utsetts
enligt 11 § och 13 §, samt ett ombud för hemvärnets musikkårer. Ledamöterna i rikshemvärnsrådet har
rösträtt utom då frågor om ansvarsfrihet och revision för rikshemvärnsrådet behandlas.
Enligt 9 § hemvärnsförordningen (1997:146) är rikshemvärnschefen ordförande vid
rikshemvärnstinget.
Rikshemvärnsråd
27 § Rikshemvärnsrådet består förutom av rikshemvärnschefen, chefen för rikshemvärnsavdelningen i
Försvarsmaktens högkvarter och den ledamot regeringen förordnar samt av de ledamöter som har
utsetts av rikshemvärnstinget enligt 15 §.
Rikshemvärnsrådet får utse funktionärer för sitt arbete.
Undantag
28 § Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författning.
Överbefälhavaren fattar beslut i ärenden om undantag.
Denna författning träder i kraft den 1 november 2007.
Genom författningen upphävs Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2001:1) om medinflytande inom
hemvärnet.
11.3 Kompletterande bestämmelser och råd
(Bestämmelser redovisas nedan i normal stil medan råd anges med kursiv stil.)
Hemvärnspersonal som berörs av ändrad indelning (sammanslagning eller delning av
hemvärnsbataljoner/hemvärnskompanier), skall via medinflytandesystemet beredas tillfälle att yttra
sig över förslaget. Hemvärnsförbanden skall organiseras enligt fastställda typförbandsklotsar.
Hemvärnskompanistämma
Hemvärnskompanichefen ska kalla till stämma senast 20 dagar före stämmans genomförande.
Samtidigt informeras utbildningsgruppen och hemvärnsbataljonchefen. Vid stämman skall
mötesprotokoll upprättas. Val av sekreterare och två justeringsmän genomförs. En punkt på
dagordningen bör vara hemvärnskompanirådets årsberättelse. Protokoll från stämman insänds senast
30 dagar efter genomförande till chef för organisationsenhet eller den som han eller hon bestämmer
och till hemvärnsbataljonschefen.
Vid extra hemvärnskompanistämma behandlas endast ärenden som föranlett stämmans
sammankallande.
Hemvärnskompaniråd
Rådet bör förutom i FFS angivna uppgifter:

vara kompaniets samarbetsorgan mot kommunen,

medverka i lokalt FOS, Frivilliga Försvarsorganisationernas samarbetskommitté
(motsvarande)
Sida 60 (94)

biträda hemvärnskompanichefen samt

utarbeta dagordning till hemvärnskompanistämman.
Det kan vara lämpligt att adjungera ledamöter till rådets möten. Dessa bör ha yttrande- och
förslagsrätt.
Hemvärnsbataljonsstab med ledningspluton
Hemvärnsbataljonsstab med ledningspluton jämställs i medinflytandehänséende med kompani
(fristående funktionsenheter t.ex. flyggrupp och musikkår kan ingå). Ordförande i detta
bataljonsstabsråd är stabschefen.
Hemvärnsbataljonsråd
Under tingsår insänder ordföranden senast 07-01 mötesprotokoll till högkvarteret (HKV RIKSHV).
Av protokollet skall framgå:

uppgifter på valt ombud med ersättare till rikshemvärnstinget (befattning, namn och
postadress)

motioner som hemvärnsbataljonsrådet, efter prövning, beslutat föra vidare skickas till
hemvärnsrådet.
Eventuella motioner som hemvärnsbataljonsråd avser skicka till hemvärnsråd skall vara inlämnade
senast 04-01 så att hemvärnsrådet i sin tur hinner pröva dessa före 07-01.
Hemvärnsråd
Under tingsår insänder ordföranden senast 07-01 mötesprotokoll till högkvarteret (HKV RIKSHV).
Av protokollet skall framgå:

motioner som hemvärnsrådet, efter prövning, beslutat föra vidare till rikshemvärnstinget och

uppgifter på valda ombud, med ersättare, till rikshemvärnstinget (befattning, namn och
postadress). I det fall hemvärnsrådet återremitterar motioner till motionsställaren för fortsatt
bearbetning måste skyndsam behandling vidtas. Motioner till rikshemvärnstinget insända efter
07-01 under ett tingsår (det år rikshemvärnsting genomförs) behandlas ej.
Förutom uppgifter som framgår av FFS skall protokoll upprättas samt val av sekreterare och två
justeringsmän genomföras. Enligt FFS om medinflytande inom hemvärnet 24 § utser hemvärnsrådet
inom sig vice ordförande. Denne utses av de i hemvärnsrådet ingående hemvärnssoldaterna. Vidare
bör hemvärnsrådets verksamhet och förvaltning redovisas liksom frågor om revision samt om
ansvarsfrihet för hemvärnsrådet enligt förslag från rådets kassaförvaltare.
Rådet skall förvalta hemvärnets ekonomiska medel såvida inte särskild stödförening finns. Revision
görs årligen och bör göras av två revisorer som utses av hemvärnsrådet.
Valberedning för val av ledamöter till rikshemvärnsrådet
Valberedning bildas av vice ordföranden ur hemvärnsråden. Vid vice ordförandekonferens år 2 under
en tingsperiod utses en valberedning bestående av 5 ledamöter. Valberedningen lämnar förslag till
tinget på 13 rådsledamöter och ersättare utifrån bred geografisk spridning, hemvärnets centrala
musikråds, CMR, representant med ersättare föreslås efter hörande av CMR. Resultatet av arbetet
redovisas till rikshemvärnsrådet i god tid före rikshemvärnstinget. Rikshemvärnsrådet utser
sammankallande i valberedningen.
Sida 61 (94)
Rikshemvärnsting
Normal mötesmetodik utgör grund. Ordförande är enligt hemvärnsförordningen rikshemvärnschefen.
Två justeringsmän skall väljas. Förutom särskilda tingsfrågor och motioner skall behandlas:

rikshemvärnsrådets årsberättelse,

revisionsberättelse och

frågan om ansvarsfrihet för rikshemvärnsrådet och dess ekonomiska förvaltning.
Vid rikshemvärnstingets val av 13 ledamöter och 13 personliga ersättare till rikshemvärnsrådet bör det
beaktas behovet av en fortlöpande förnyelse. Ordinarie ledamot av rikshemvärnsrådet kan väljas för
högst två mandatperioder, såvida inte särskilda skäl kan motivera en förlängning. Två revisorer med
ersättare skall utses.
Till rikshemvärnstinget kan inbjudas företrädare för hemvärnets avtalsorganisationer. Dessa
representanter har yttrande- och förslagsrätt.
Rikshemvärnsråd
Ett första rådsmöte genomförs cirka en månad efter rikshemvärnstinget då utses VU, övriga utskott,
representant i hemvärnsfonden och lotteriföreträdare samt museiföreträdare. Rådet väljer sina egna
arbetsformer och sin egen sammanträdesfrekvens.
Personlig ersättare deltar endast vid förfall av ordinarie ledamot. Vid förfall av ordinarie ledamot och
personlig ersättare får ingen ny ersättare utses.
Det står rådet fritt att adjungera medlemmar till rådet eller dess utskott.
Revision av rikshemvärnsrådets tillgångar och medel bör verkställas årligen. Den bör utföras av två
revisorer med ersättare som utses av rikshemvärnstinget.
11.4 Medinflytande inom hemvärnsmusiken
Grunder
Hemvärnsmusiken omfattas av samma regler om medinflytande som hemvärnet i övrigt. Då
musikkårernas verksamhet i grunden skiljer sig från det övriga hemvärnets har en särskild
hemvärnsmusikstämma inrättats för hemvärnsmusiken och som genomförs vart annat år. Den utgörs
av representanter för samtliga hemvärnsmusikkårer och är forum för förslags- och beslutanderätten för
hemvärnsmusiken.
Hemvärnets centrala musikråd, CMR, som väljs av hemvärnsmusikstämma, ingår som ett fast utskott i
rikshemvärnsrådet. CMR bereder ärenden som rör hemvärnsmusiken. Chef för organisationsenhet hör
CMR i viktiga frågor som rör hemvärnets musikkårer.
Kårstämma
För handhavande av hemvärnsmusikkårs gemensamma angelägenheter hålls årligen kårstämma
(årsmöte) och då utses förtroendevalda (styrelse). Vartannat år deltar musikkårens representant vid
hemvärnsmusikstämman.
Sida 62 (94)
Hemvärnsmusikstämma
1. Hemvärnsmusikstämma genomförs vartannat år, i regel under första kvartalet, samt härutöver efter
framställan från hemvärnets centrala musikråd, CMR eller enligt rikshemvärnschefens
bestämmande.
2. I hemvärnsmusikstämma deltar ett ombud för var och en av hemvärnets musikkårer. Valt ombud
skall anmälas till CMR senast två månader före stämmans hållande. Musikkårens val av ombud
skall styrkas med protokollsutdrag.
3. Till stämman kallas CMR ledamöter. Härutöver kan ytterligare representanter för musikkårerna och
LG/FöMus kallas. CMR ledamot (om han eller hon ej är valt ombud för musikkår) och dessa
representanter har yttrande- och förslagsrätt men ej rösträtt.
4. Tid för ordinarie musikstämma fastställs av CMR och meddelas musikkårerna senast sex månader
före stämmans hållande.
5. Hemvärnets musikkårer insänder förslag och motioner till stämman till CMR senast tre månader
före stämmans hållande.
6. Kallelse till hemvärnsmusikstämma innehållande uppgift om plats, föredragningslista, inkomna
motioner med CMR yttrande och förslag, valberedningens förslag till ledamöter samt övriga
nominerade m.m. sänds genom CMR försorg till ombud vid stämman, CMR ledamöter och
hemvärnsmusikkårer.
7. Ordförande och sekreterare vid stämman samt två justeringsmän väljs av stämman.
8. Hemvärnsmusikstämma utser för tiden fram till påföljande hemvärnsmusikst

ordförande och ytterligare fem ledamöter i CMR,

ett ombud och ersättare för denne till rikshemvärnstinget,

en ledamot och ersättare för denne till rikshemvärnsrådet,

två revisorer och en ersättare för dessa och

valberedning bestående av en ordförande och två ledamöter.
9. Ledamot som väljs enligt punkt 8 skall vara aktiv hemvärnsmusiker.
10. Valberedningens ledamöter bör representera en jämn geografisk spridning.
11. För att kunna väljas enligt punkt 8 skall kandidat anmälas till valberedningen senast två månader
före hemvärnsmusikstämmans hållande.
Kandidat skall ha tillfrågats av förslagsställaren och ha accepterat nomineringen.
Valberedningen äger dock rätt att fyllnadsnominera kandidater inför stämman om förändringar
inträffat som innebär avvikelse från punkt 9.
12. Valberedningen sänder sitt förslag samt uppgift om övriga nominerade till CMR senast fem veckor
före stämmans hållande.
13. Härutöver skall musikstämman behandla:

motioner m.m. som hänskjutits till stämman,

CMR verksamhets- och ekonomiberättelse och därmed sammanhängande frågor,

revisorernas berättelse och frågan om ansvarsfrihet för CMR,

frågor som rikshemvärnschefen har hänskjutit till stämman och
Sida 63 (94)
övriga frågor som bör föranleda att motioner eller förslag avges till rikshemvärnsrådet.
14. Hemvärnsmusikstämma får avge förslag i frågor som rör hemvärnsmusiken till
rikshemvärnschefen, hemvärnets centrala musikråd och till rikshemvärnstinget.
Hemvärnets centrala musikråd, CMR
1. Hemvärnets centrala musikråd, CMR består av sex ledamöter, valda av hemvärnsmusikstämman
samt en ledamot, utsedd av rikshemvärnschefen. CMR utser vice ordförande och kassör inom sig
själv.
2. CMR är beslutsmässigt då minst fyra ledamöter är närvarande.
3. CMR får adjungera ledamöter.
4. CMR äger rätt att organisera arbetsgrupper om rådet finner detta lämpligt. Deltagare skall vara
hemvärnsmusiker.
5. CMR ordförande, vice ordförande samt ledamot utsedd av rikshemvärnschefen utgör särskilt
arbetsutskott (CMR AU).
6. CMR skall senast åtta dagar efter hemvärnsmusikstämman inlämna uppgift på valda ombud och
ersättare till rikshemvärnsting och rikshemvärnsråd.
7. CMR ska:

vara ett permanent utskott inom rikshemvärnsrådet i frågor som rör hemvärnsmusiken,,

fungera som kontaktorgan mellan rikshemvärnschefen och hemvärnsmusikkårerna,

på sitt första sammanträde efter hemvärnsmusikstämman fördela kontaktansvaret mellan CMR
och hemvärnsmusikkårerna,

deltaga vid inspektioner och kontroller av musikkårer,

stödja rikshemvärnschefen och chef för organistionsenhet eller den som han eller hon
bestämmer vid antagning, organisation och utbildning av hemvärnsmusikkår,

yttra sig över motioner m.m. till hemvärnsmusikstämman,

besluta om hedersmusiker,

i rikshemvärnsrådet föreslå tilldelning av hemvärnets förtjänstmedalj,

besluta om tilldelande av hemvärnets silver- och bronsmedaljer,

besluta om utdelning av CMR resestipendium och

samarbeta med LG/FöMus, andra musikkårer m.fl.
8. CMR får avge förslag som rör hemvärnsmusiken till rikshemvärnschefen eller till
rikshemvärnsrådet.
9. CMR sammanträder så ofta som ordföranden finner det behövligt (i regel 4-5 ggr/år).
10. CMR tillgångar och medel revideras en gång årligen av två revisorer som utses av
hemvärnsmusikstämman.
11. CMR verksamhetsår omfattar kalenderår.
12. Verksamhetsberättelse upprättas vartannat år och tillställs rikshemvärnsrådet och
hemvärnsmusikstämman.
Sida 64 (94)
12 Utmärkelser
12.1 Principer för tilldelning av medaljer
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i guld
Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan i det antal som rikshemvärnsrådet anser berättigat för
varje år.
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i silver
Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan i det antal som rikshemvärnsrådet anser berättigat för
varje år.
Hemvärnets silvermedalj
Hur många silvermedaljer som maximalt kan utdelas inom varje hemvärnsråd beräknas utifrån antalet
hemvärnskompanier inom respektive utbildningsgrupp. Antalet silvermedaljer som kan fördelas
uppgår maximalt till antalet kompanier inom utbildningsgruppens område (bataljonsstab med
ledningspluton utgör vid beräkningen ett kompani).
Hemvärnets bronsmedalj
Hemvärnets bronsmedalj är i första hand instiftad för att uppmuntra all personal i hemvärnet till
insatser för hemvärnet utöver det som krävs i tjänsten. Det är hemvärnsförbandschefens uppgift att
årligen värdera de insatser som gjorts av enskilda i förbandet och föreslå lämpliga personer för
utmärkelsen. En person kan få medaljen maximalt tre gånger.
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans
Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan och beslut i rikshemvärnsrådet.
Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans
Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan och beslut rikshemvärnsrådet.
Hemvärnets plaketter
Fördelas av respektive utdelningsberättigat hemvärnsråd efter ansökan i det antal som hemvärnsrådet
anser berättigat för varje år.
Ordförklaring
Med hemvärnspersonal avses all personal som tjänstgör i hemvärnet oavsett organisationstillhörighet.
Riktlinjer
Alla utdelade medaljer och plaketter ska registreras i PLIS.
Sida 65 (94)
12.2 Översikt utmärkelser
Riks
nivå
Medaljer
Framstående tjänstgöring
Plaketter
Förbandsverksamhet
Plaketter
Medinflytande
Medaljer
Berömvärd gärning
Sköld
RHC
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i guld
Guldplakett
Tilldelas den som genom mycket
betydelsefull tjänstgöring bidragit till
att utveckla hemvärnet. Beslut om
tilldelning fattas av
rikshemvärnsrådet.
Plakett kan även tilldelas t.ex.
juridisk person.
Guldplakett
Tilldelas den som genom
mycket betydelsefull gärning i
hemvärnsråd bidragit till att
utveckla hemvärnet
Beslut om tilldelning fattas av
rikshemvärnsrådet.
Hemvärnets silvermedalj med
lagerkrans
Tilldelas den som gjort
bragdliknande insatser i
hemvärnet. Beslut om tilldelning
fattas av rikshemvärnsrådet
Rikshemvärnschefens
hederssköld
Vid inspektion, till utländsk motsvarande m fl.
Rikshemvärnschefens
silvermedalj
Hemvärnets bronsmedalj med
lagerkrans
Tilldelas den som gjort en rådig
aktiv handling i krissituation
under tjänsteutövning i
hemvärnet. Beslut om tilldelning
fattas av rikshemvärnsrådet.
Rikshemvärnsrådets hederssköld
Tilldelas företrädesvis myndigheter och företag
samt undantagsvis enskilda personer som gjort
hemvärnet stora tjänster eller visat stort intresse
för hemvärnet och dess verksamhet.
Tilldelas den som genom synnerligen
betydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla
hemvärnet utöver vad tjänsten kräver. Beslut om
tilldelning fattas av rikshemvärnsrådet
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i silver
Tilldelas den som genom mycket betydelsefull
tjänstgöring bidragit till att utveckla hemvärnet
utöver vad tjänsten kräver. Beslut om tilldelning
fattas av rikshemvärnsrådet
Regional
nivå
Hemvärnets silvermedalj
Tilldelas den som genom betydelsefull
tjänstgöring bidragit till att utveckla hemvärnet,
utöver vad tjänsten kräver. Beslut om tilldelning
fattas av Hemvärnsråd
Hemvärnets bronsmedalj
Tilldelas den som genom värdefull tjänstgöring
bidragit till att utveckla hemvärnet, utöver vad
tjänsten kräver. Beslut om tilldelning fattas av
Hemvärnsråd
Guldplaketten monteras på svart platta
med plats för inskriptionsbricka.
Silverplakett
Tilldelas den som genom
betydelsefull tjänstgöring bidragit till
att utveckla hemvärnet. Beslut om
tilldelning fattas av hemvärnsråd.
Plakett kan även tilldelas t.ex.
juridisk person.
Silverplakett
Tilldelas den som genom
betydelsefull gärning i
hemvärnsråd bidragit till att
utveckla hemvärnet.
Beslut om tilldelning fattas av
hemvärnsråd.
Bronsplakett
Tilldelas den som genom värdefull
tjänstgöring bidragit till att utveckla
hemvärnet. Beslut om tilldelning
fattas av bataljonsråd.
Plakett kan även tilldelas t.ex.
juridisk person.
Bronsplakett
Tilldelas den som genom
värdefullfull gärning i råd på
lokal- och regional nivå
bidragit till att utveckla
hemvärnet .
Beslut om tilldelning fattas av
bataljonsråd.
Beslut om tilldelning av Hemvärnets
silvermedalj och bronsmedalj till
Hemvärnsmusiker fattas av Centrala
Musikrådet
Lokal
nivå
Sida 66 (94)
Rikshemvärnsavdelningens hederssköld
Vid besök hos/av utländsk motsvarande m fl.
Utdelas av
rikshemvärns-chefen
som tack för utförda
betydelsefulla insatser
avseende hemvärnets
utveckling
Rikshemvärnschefens
bronsmedalj
Utdelas av
rikshemvärns-chefen.
12.3 Inriktning
Försök har gjorts att definiera betydelsen av de värdeord som finns i sammanställningen och även i
nedanstående beskrivningar av hemvärnets utmärkelser. Slutsatsen är att de olika beslutande organen
själva fastställer innebörden i de olika begreppen.
Någon ”rikslikare” utifrån vilken alla beslutande organ ska utgå från är därför inte aktuell att tillfoga.
De lokala skillnaderna är så stora att en sådan gemensam måttstock inte skulle bli rättvisande.
I sammanställningen över våra plaketter och medaljer används olika värdeord, där det högsta
värderingsordet naturligtvis återfinns för den högsta utmärkelsen. För den regionala nivån har som
exempel uttrycken betydelsefull tjänstgöring och betydelsefull gärning använts.
Det är således upp till varje hemvärnsråd att fastställa vad man vill lägga i begreppen betydelsefull
tjänstgöring och betydelsefull gärning.
12.4 Utmärkelser för framstående tjänstgöring
12.4.1
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i guld
Instiftad
Förtjänstmedaljen i guld är instiftad enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande av
rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom synnerligen betydelsefull tjänstgöring bidragit till att
utveckla hemvärnet utöver vad tjänsten kräver.
Förtjänstmedaljen kan på särskilda skäl även utdelas till icke svensk medborgare.
Utseende
Förtjänstmedaljen har oval (elliptisk) form och är krönt med kunglig krona samt på åtsidan försedd
med Hans Maj:t Konungens bild och på frånsidan med hemvärnets emblem. Medaljen präglas i guld i
storlek motsvarande åttonde storleken.
Förtjänstmedaljen bärs i band av blå färg med fem lodräta, gula, två mm breda ränder.
Antal
Antal förtjänstmedaljer som årligen får utdelas bestäms av rikshemvärnsrådet.
Förslagsrätt
Rikshemvärnschefen, medlemmar av rikshemvärnsrådet och hemvärnsrådet har förslagsrätt. Förslag
med meritförteckning lämnas till ordföranden i rikshemvärnsrådet på särskild blankett. Om flera
personer föreslås samtidigt, ska de nämnas i den ordning de ska komma ifråga för utmärkelsen.
Tilldelning och kostnader
Rikshemvärnsrådet har av Hans Maj:t Konungen bemyndigats att besluta om tilldelning.
Förtjänstmedaljen ska överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Rikshemvärnsrådet står för kostnaderna.
Sida 67 (94)
Rapport
Protokoll förs av rikshemvärnsrådet.
12.4.2
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i silver
Instiftad
Förtjänstmedaljen i silver är instiftad enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande av
rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom mycket betydelsefull tjänstgöring bidragit till att
utveckla hemvärnet utöver vad tjänsten kräver.
Förtjänstmedaljen kan på särskilda skäl även utdelas till icke svensk medborgare.
Utseende
Förtjänstmedaljen, av oval (elliptisk) form, är krönt med kunglig krona samt på åtsidan försedd med
Hans Maj:t Konungens bild och på frånsidan med hemvärnets emblem. Medaljen präglas i storlek
motsvarande åttonde storleken.
Förtjänstmedaljen bärs i band av blå färg med fem lodräta, gula, två mm breda ränder.
Antal
Antal förtjänstmedaljer som årligen får utdelas bestäms av rikshemvärnsrådet.
Förslagsrätt
Rikshemvärnschefen, medlem av rikshemvärnsrådet och hemvärnsråd har förslagsrätt. Förslag med
meritförteckning lämnas till ordföranden i rikshemvärnsrådet på särskild blankett. Om flera personer
föreslås samtidigt, ska de nämnas i den ordning de ska komma ifråga för utmärkelsen.
Tilldelning och kostnader
Rikshemvärnsrådet har av Hans Maj:t Konungen bemyndigats att besluta om tilldelning.
Förtjänstmedaljen ska överlämnas under högtidliga former och åtföljs av diplom.
Rikshemvärnsrådet står för kostnaderna.
Rapport
Protokollförs av rikshemvärnsrådet
12.4.3
Hemvärnets silvermedalj
Instiftad
Silvermedaljen är instiftad av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom betydelsefull
tjänstgöring bidragit till att utveckla hemvärnet utöver vad tjänsten kräver.
Silvermedaljen kan på särskilda skäl även utdelas till icke svensk medborgare.
Sida 68 (94)
Utseende
Silvermedaljen, av rund form, är på åtsidan försedd med hemvärnets emblem med omskriften
”Sveriges hemvärn” och på frånsidan med lagerkrans och möjlighet för prägling av namn och årtal.
För hemvärnsmusiker präglas frånsidan även med ett musiktecken. Medaljen präglas i storlek
motsvarande åttonde storleken.
Silvermedaljen bärs i band av blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder.
Antal
Antal silvermedaljer som hemvärnsrådet årligen får utdela bestäms av rikshemvärnsrådet.
Förslagsrätt
Ledamöter av hemvärnsråd på alla nivåer har förslagsrätt. Förslag med meritförteckning lämnas till
ordföranden i hemvärnsrådet på särskild blankett. Om flera personer föreslås samtidigt, ska de nämnas
i den ordning de ska komma ifråga för utmärkelsen.
Tilldelning och kostnader
Hemvärnsrådet har bemyndigats att besluta om tilldelning.
Centrala musikrådet beslutar om utdelning för hemvärnsmusiker.
Silvermedaljen bör överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Kostnaderna för silvermedaljer betalas av aktuellt hemvärnsråd eller av gåvomedel enligt beslut av det
aktuella hemvärnsrådet.
Rapport
Uppgift om hur många silvermedaljer som delats ut ska skickas av ordföranden i hemvärnsrådet till
ordföranden i rikshemvärnsrådet årligen före första kvartalets slut.
12.4.4
Hemvärnets bronsmedalj
Instiftad
Bronsmedaljen är instiftad av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom värdefull tjänstgöring
bidragit till att utveckla hemvärnet utöver vad tjänsten kräver.
Utseende
Hemvärnets bronsmedalj är i utförande exakt lika hemvärnets silvermedalj men präglas i brons och i
storlek motsvarande åttonde storleken. Hemvärnets bronsmedalj bärs i band av blå färg med två
lodräta gula, två mm breda ränder i mitten.
Antal
Det finns ingen begränsning i antalet bronsmedaljer som får delas ut. Det är viktigt att kriterierna för
att få medaljen uppfylls och att det finns en god motivering för att den ska behålla sin karaktär av
förnämlig och eftersträvandsvärd utmärkelse. En och samma person kan tilldelas medaljen maximalt
tre gånger, med två stjärnor på medaljbandet för andra gången och med tre stjärnor för tredje gången.
Medaljen tilldelas i beskriven ordning.
Sida 69 (94)
Förslagsrätt
Ledamöter av hemvärnsråd på alla nivåer har förslagsrätt. Förslag med meritförteckning lämnas till
ordföranden i hemvärnsrådet på särskild blankett. Om flera personer föreslås samtidigt, ska de nämnas
i den ordning de ska komma ifråga för utmärkelsen.
Tilldelning och kostnader
Beslut om tilldelning tas av rikshemvärnschefen, rikshemvärnsrådet eller hemvärnsrådet och utdelas
av dessa eller på deras uppdrag. Förteckning över utdelade medaljer och valörer ska föras på det
utdelande förbandet (utbildningsgrupp).
Centrala musikrådet beslutar om utdelning för hemvärnsmusiker.
Löses till självkostnadspris jämte övriga kostnader för bronsmedalj betalas av det aktuella
hemvärnsrådet eller av gåvomedel enligt beslut av det aktuella hemvärnsrådet.
Bronsmedaljen bör överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Rapport
Uppgift om det antal bronsmedaljer som utdelats ska skickas av ordföranden i hemvärnsrådet till
ordföranden i rikshemvärnsrådet årligen före första kvartalets slut.
12.5 Hemvärnets plaketter
12.5.1
Hemvärnets förtjänstplakett i guld
Instiftad
Hemvärnets förtjänstplakett i guld är instiftad 1941 av rikshemvärnsrådet och tilldelas den fysiska
eller juridiska person som genom mycket betydelsefull gärning inom/för förbandsverksamheten eller
genom mycket betydelsefull tjänstgöring inom medinflytanderåd på olika nivåer bidragit till att
utveckla hemvärnet.
Utseende
Plaketten utgörs av en 52 x 72 mm metallplatta med hemvärnets emblem på åtsidan. Den präglas i
guld (förgylld brons) och monteras på svart platta med plats för inskriptionsbricka.
Antal
Förtjänstplaketten tilldelas sparsamt för att den ska behålla sin karaktär av förnämlig och
eftersträvansvärd utmärkelse. Rikshemvärnsrådet granskar varje ansökan.
Förslagsrätt
Ledamöter av råd inom hemvärnet på alla nivåer har förslagsrätt. Förslag med meritförteckning
lämnas till ordföranden i hemvärnsrådet på särskild blankett. Om flera personer föreslås samtidigt, ska
de nämnas i den ordning de ska komma ifråga för utmärkelsen.
Sida 70 (94)
Tilldelning och kostnader
Guldplaketten ska överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Rikshemvärnsrådet står för kostnaderna.
Rapport
Protokollförs av rikshemvärnsrådet.
12.5.2
Hemvärnets förtjänstplakett i silver
Instiftad
Hemvärnets silverplakett är instiftad 1941 av rikshemvärnsrådet och tilldelas den fysiska eller
juridiska person som genom betydelsefull gärning inom/för förbandsverksamheten eller genom
betydelsefull tjänstgöring inom medinflytanderåd på olika nivåer bidragit till att utveckla hemvärnet.
Utseende
Plaketten utgörs av en 52 x 72 mm metallplatta med hemvärnets emblem på åtsidan. Den präglas i
silver (försilvrad oxiderad brons). Gravering görs på plakettens frånsida.
Antal
Förtjänstplaketten tilldelas sparsamt för att den ska behålla sin karaktär av förnämlig och
eftersträvansvärd utmärkelse. Lägst hemvärnsråd granskar varje ansökan.
Förslagsrätt
Ledamöter av hemvärnsråd, bataljonsråd samt hemvärnskompaniråd inom hemvärnskompani har
förslagsrätt. Förslag med meritförteckning lämnas till ordföranden i hemvärnsrådet på särskild
blankett. Om flera personer föreslås samtidigt, ska de nämnas i den ordning de ska komma ifråga för
utmärkelsen.
Tilldelning och kostnader
Hemvärnsrådet har bemyndigats att besluta om tilldelning.
Silverplaketten bör överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Plaketten löses till självkostnadspris. Övriga kostnader för silverplaketten betalas av aktuellt
hemvärnsråd eller av gåvomedel enligt beslut av aktuellt hemvärnsråd.
Rapport
Uppgift om det antal silverplaketter som utdelats ska skickas av ordföranden i hemvärnsrådet till
ordföranden i rikshemvärnsrådet årligen före första kvartalets slut.
Sida 71 (94)
12.5.3
Hemvärnets bronsplakett
Instiftad
Hemvärnets bronsplakett är instiftad 1941 av rikshemvärnsrådet och tilldelas den fysiska eller
juridiska person som genom värdefull gärning inom/för förbandsverksamheten eller genom värdefull
tjänstgöring inom medinflytanderåd på olika nivåer bidragit till att utveckla hemvärnet.
Utseende
Plaketten utgörs av en 52 x 72 mm metallplatta med hemvärnets emblem på åtsidan. Den präglas i
brons. Gravering görs på plakettens frånsida.
Antal
Det finns ingen begränsning i det antal bronsplaketter som får delas ut. Det är viktigt att kriterierna för
att tilldelas bronsplaketten hålls och att det finns en god motivering, för att plaketten ska behålla sin
karaktär av förnämlig och eftersträvandsvärd utmärkelse.
Förslagsrätt
Ledamöter av hemvärnsråd, bataljonsråd och hemvärnskompaniråd har förslagsrätt. Förslag med
meritförteckning lämnas till ordföranden i hemvärnsrådet på särskild blankett. Om flera personer
föreslås samtidigt, ska de nämnas i den ordning de ska komma ifråga för utmärkelsen.
Tilldelning och kostnader
Beslut om tilldelning tas av rikshemvärnschefen, rikshemvärnsrådet, hemvärnsråd samt bataljonsråd
och utdelas av dessa eller på deras uppdrag.
Bronsplaketten bör överlämnas under högtidliga former och åtföljs av diplom.
Löses till självkostnadspris jämte övriga kostnader för bronsplaketten betalas av det aktuella
hemvärnsrådet eller av gåvomedel enligt beslut av det aktuella hemvärnsrådet.
Sida 72 (94)
12.6 Hemvärnets utmärkelse för berömvärda gärningar
12.6.1
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans
Instiftad
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans är instiftad av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som gjort
bragdliknande insatser i hemvärnet.
Utseende
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans, av rund form, är på åtsidan försedd med hemvärnets
emblem med omskriften ”Sveriges hemvärn” och på frånsidan med lagerkrans och möjlighet för
prägling av namn och årtal. Medaljen utformas i storlek motsvarande åttonde storleken.
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans bärs i band av blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda
ränder. Medaljbandet är krönt med lagerkrans.
Antal
Varje medaljförslag granskas av rikshemvärnsrådet.
Förslagsrätt
Rikshemvärnschefen, medlemmar av rikshemvärnsrådet, hemvärnsråd och bataljonsråd har
förslagsrätt. Förslag med meritförteckning lämnas till ordföranden i rikshemvärnsrådet på särskild
blankett.
Tilldelning och kostnader
Beslut om tilldelning tas av rikshemvärnschefen eller rikshemvärnsrådet och utdelas av dessa eller på
deras uppdrag.
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans ska överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett
diplom.
Rikshemvärnsrådet står för kostnaderna.
Rapport
Protokollförs av rikshemvärnsrådet.
12.6.2
Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans
Instiftad
Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans är instiftad av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som gjort
en rådig aktiv handling i krissituation under tjänsteutövning i hemvärnet.
Utseende
Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans är i utförande exakt lik hemvärnets silvermedalj med
lagerkrans men utförs i brons och i storlek motsvarande åttonde storleken.
Sida 73 (94)
Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans bärs i band av blå färg med två gula ränder i mitten.
Medaljbandet är krönt med lagerkrans.
Antal
Varje medaljförslag granskas av rikshemvärnsrådet.
Förslagsrätt
Råd inom hemvärnet på alla nivåer har förslagsrätt. Förslag med meritförteckning lämnas till
ordföranden i rikshemvärnsrådet på särskild blankett.
Tilldelning och kostnader
Beslut om tilldelning tas av rikshemvärnschefen eller rikshemvärnsrådet och medaljen utdelas av
dessa eller på deras uppdrag.
Rikshemvärnsrådet står för kostnaderna.
Hemvärnets bronsmedalj med lagerkrans bör överlämnas under högtidliga former och åtföljs av
diplom.
Rapport
Protokollförs av rikshemvärnsrådet.
12.6.3
Hemvärnets hederssköld
Instiftad
Hemvärnets hederssköld är instiftad 1976 (utgåva 2005) av rikshemvärnsrådet. Hedersskölden får efter
rikshemvärnsrådets beslut i varje särskilt fall tilldelas företrädesvis myndigheter, institutioner,
organisationer och företag samt undantagsvis enskilda personer som gjort hemvärnet stora tjänster
eller visat stort intresse för hemvärnet och dess verksamhet.
Utseende
Skölden utgörs av ett hemvärnsvapen monterat på träplatta. Under vapnet finns möjlighet att montera
metallplatta för ingravering av mottagarens namn.
Förslagsrätt
Förslagsrätt tillkommer rikshemvärnsrådet och hemvärnsråd och förslag ska vara ordförande i
rikshemvärnsrådet tillhanda senast tre veckor före avsett utdelningsdatum.
Tilldelning och kostnader
Rikshemvärnsrådet beslutar om tilldelning av hedersskölden. Den utdelas av rådets ordförande eller på
hans uppdrag.
Rikshemvärnsrådet står för kostnaderna för hedersskölden.
Hedersskölden anskaffas genom rikshemvärnsrådets försorg.
Sida 74 (94)
Rapport
Protokollförs av rikshemvärnsrådet.
12.7 Rikshemvärnschefens medaljer
12.7.1
Rikshemvärnschefens silvermedalj
Instiftad
Silvermedaljen är instiftad av rikshemvärnsrådet att av rikshemvärnschefen utdelas som tack för
utförda betydelsefulla insatser avseende hemvärnets utveckling.
Utseende
Silvermedaljen, av rund form, är på åtsidan försedd med hemvärnets emblem med omskriften
”Sveriges hemvärn”. På frånsidans övre del står "för förtjänster" och på dess nedre del omskriften
”Rikshemvärnschef” omgivande ett liggande bladverk. Medaljen präglas i storlek motsvarande åttonde
storleken.
Silvermedaljen bärs i band av blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder.
Antal
Antal silvermedaljer som årligen får utdelas bestäms av rikshemvärnschefen.
Tilldelning och kostnader
Silvermedaljen bör överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Silvermedaljen bekostas av medel som står till rikshemvärnschefens förfogande.
Rapport
Förteckning över tilldelade medaljer förs vid HKV/RIKSHV.
Sida 75 (94)
12.8 Rikshemvärnschefens bronsmedalj
Instiftad
Bronsmedaljen är instiftad av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom värdefull tjänstgöring
bidragit till att utveckla hemvärnet utöver vad tjänsten kräver.
Utseende
Rikshemvärnschefens bronsmedalj är i sitt utförande exakt lik hemvärnets silvermedalj men utförs i
brons och i storlek motsvarande åttonde storleken.
Bronsmedaljen bärs i band av blå färg med två lodräta gula, två mm breda ränder.
Antal
Antal bronsmedaljer som årligen får utdelas bestäms av rikshemvärnschefen. En och samma person
kan tilldelas medaljen max tre gånger, med två stjärnor på medaljbandet för andra gången och med tre
stjärnor för tredje gången. Medaljen tilldelas i beskriven ordning.
Tilldelning och kostnader
Bronsmedaljen bör överlämnas under högtidliga former och åtföljas av ett diplom.
Medaljen bekostas av medel som står till rikshemvärnschefens förfogande.
Rapport
Förteckning över tilldelade medaljer förs vid HKV/RIKSHV.
Beställning av medaljer och plaketter
Beställning av medaljer och plaketter i silver och brons görs med särskild beställningslista hos anvisat
företag.4
Förtjänstplaketter i guld får endast beställas av eller genom rikshemvärnschefen.
Exempel på beställning av hemvärnets plakett i silver:
Beställning
Härmed beställs en (1) hemvärnets förtjänstplakett i silver (försilvrad brons) med gravering jämte ask
med sammetsinlägg, alt etui.
Leverans:
Senast 2008-06-01 till … Box 000, 000 00 A-STAD. Vid plakettens leverans bifogas räkning.
Gravering:
Nils Karlsson
6 juni 2007 A-STAD Datum
Underskrift
Befattning
4
Anvisning av HKV PROD RIKSHV
Sida 76 (94)
12.9 Hemvärnets tävlingsjetong
Hemvärnets tävlingsjetong är instiftad 1941 av Hemvärnsrådet. Den utgörs av en cirkelrund jetong i
metall, 33 mm diameter, på åtsidan försedd med hemvärnets emblem och däröver texten
”HEMVÄRNET” och på frånsidan försedd med en lagerslinga som löper längs nedre kanten. Den
utförs i guld (förgylld brons), silver (försilvrad oxiderad brons) samt brons. Gravering görs på åtsidan.
Tävlingsjetonger får tilldelas som pris vid tävlingar som anordnas av hemvärnet, såväl individuella
som i lag (grupp, patrull). Tävlingsjetonger i guld får utdelas endast till segraren i individuella
tävlingar respektive till lagmedlemmar i segrande lag. Vid tävlingar med få deltagare (deltagande lag)
bör endast tävlingsjetong i silver och brons ifrågakomma.
Tävlingsjetonger kan i övrigt tilldelas enligt beslut av rikshemvärnschefen.
5
Beställning av tävlingsjetonger görs på beställningslistor hos anvisat företag.
12.10
Hemvärnsmusikens utmärkelser
Hedersmusiker
Hemvärnets centrala musikråd, CMR, utser årligen en hemvärnsmusiker till hedersmusiker som
erkänsla för mycket förtjänstfull aktiv verksamhet inom hemvärnsmusiken under lång tid. En
hedersmusiker ska

ha varit hemvärnsmusiker i minst 25 år

ha varit mycket aktiv i musikkårens repetitionsarbete och konsertverksamhet

ha medverkat aktivt i musikkårens musikaliska utveckling

ha varit dirigent, musikkårchef, styrelseledamot eller haft någon annan ledande befattning
inom musikkåren.
Hedersmusiker föreslås av hemvärnsmusikkåren, som sänder förslag med motivering till CMR årligen
före 15 mars. CMR kan om särskilda skäl föreligger utse någon annan, icke hemvärnsmusiker, till
hedersmusiker.
Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj
Samma bestämmelser som i 12.1 ovan.
Hemvärnets förtjänstmedalj
Samma bestämmelser som i 12.2 ovan.
Hemvärnets bronsmedalj
Samma bestämmelser som i 12.4 ovan.
5
Hänvisning av HKV PROD RIKSHV
Sida 77 (94)
Förtjänstplakett i guld
Förtjänstplaketten i guld tilldelas av CMR och får tilldelas den som genom i hög grad betydelsefulla
insatser gjort sig förtjänt av hemvärnsmusikens tacksamhet. Förslag till tilldelning med
meritförteckning insänds till CMR.
Förtjänstplakett i silver
Förtjänstplaketten i silver tilldelas av musikkårchefen och får tilldelas den som genom betydelsefulla
insatser gjort sig förtjänt av hemvärnsmusikens tacksamhet. Förtjänstplaketten beställs hos CMR eller
Sporrong AB, Box 6042, 171 06 Solna.
Förtjänstplakett i brons
Förtjänstplaketten i brons tilldelas av musikkårchefen och får tilldelas den som genom värdefulla
insatser gjort sig förtjänt av hemvärnsmusikens tacksamhet. Förtjänstplaketten beställs hos CMR eller
Sporrong AB, Box 6042, 171 06 Solna.
Hederssköld
Hemvärnsmusikens hederssköld är instiftad av CMR och utgörs av ett hemvärnsmusikfacktecken som
monterats på träplatta. Under vapnet finns möjlighet att montera en metallplatta för ingravering av
mottagarens namn.
CMR beslutar om tilldelning av hedersskölden. Den får efter CMR beslut i varje enskilt fall tilldelas
myndigheter, institutioner, organisationer, företag samt enskilda personer som gjort hemvärnsmusiken
stora förtjänster eller visat stort intresse för hemvärnsmusiken och dess verksamhet.
Landets hemvärnsmusikkårer samt CMR har förslagsrätt. Förslaget ska vara CMR tillhanda senast tre
veckor före avsett utdelningsdatum.
HKV RIKSHV, CMR eller förslagsställaren kan stå för kostnaderna för hedersskölden.
Hederskölden anskaffas genom CMR försorg.
12.11
Hemvärnets tjänsteårstecken
Utseende
Tjänsteårstecken för hemvärnet har följande utseende:
Tjänsteårstecken m/43
hemvärnsemblemet i brons och silver (försilvrat), storlek 18 x 35 mm.
Tjänsteårstecken m/50
hemvärnsemblemet inom lagerkrans, utfört i guld (förgyllt), storlek 25 x 35
mm.
Tjänsteårstecken m/55
hemvärnsemblemet med blåemaljerad sköld inom lagerkrans, utfört i guld
(förgyllt), storlek 25x 35 mm. Under skölden siffror i blåemaljerat fält med
kantonering i guld.
Tjänsteårstecken m/75
två korsade svärd, belagda med hemvärnsemblemet, utfört i guld (förgyllt)
med blåemaljerad sköld. Över skölden krona med rött foder, runt skölden
lagerkrans samt under skölden siffror i blåemaljerat fält med kantonering i
guld. Storlek 33 x 35 mm.
Sida 78 (94)
Grunder för tilldelning
Tjänsteårstecken tilldelas hemvärnets personal som under den tid som anges nedan har fullgjort sina
tjänsteåligganden enligt gällande avtal. Även hemvärnsveteraner får tilldelas tjänsteårstecken.
Tjänsteårstecken m/43
i silver efter 5 år.
Tjänsteårstecken m/50
efter 10 år.
Tjänsteårstecken m/55
efter 15, 20 respektive 25 år.
Tjänsteårstecken m/75
efter 30, 35, 40, 45, 50, 55, 60 och 70 år.
m/43
m/50
m/55
m/75
Veteran
Bärande
Tjänsteårstecken får bäras under hemvärnstjänst men även under värnplikts- eller annan tjänstgöring.
Det placeras på vapenrocken m/87, civila kläder eller på föreningsdräkten enligt UniR FM. Endast det
senast erhållna tjänsteårstecknet får bäras.
Övriga bestämmelser
Beställning, kostnader och registrering görs enligt beslut av chefen för organisationsenheten eller av
den som han eller hon bestämmer. Beställning av tjänsteårstecken görs hos det företag som HKV
PROD RIKSHV anvisat.
12.12
Hemvärnets veterantecken
Veterantecknet utgörs av en emaljerad sköld med hemvärnsemblemets tre kronor och H i förgyllt
utförande. Skölden pryds av en förgylld kunglig krona samt av två förgyllda lagerkvistar som utgår
från sidorna.
Veterantecken åtföljs av diplom, som utfärdas av chefen för organisationsenheten eller den som han
eller hon bestämmer. Veterantecken i tyg får bäras på uniform m/90. Se kapitel 7 Utrustning.
Sida 79 (94)
13 Hemvärnets fanor och flaggor
13.1 Allmänt
Grundläggande bestämmelser återfinns i Förordning om fanor, tecken och skyltar m.m. inom
Försvarsmakten samt i Överbefälhavarens kungörelse om fanor och standard m.m. inom
Försvarsmakten. Dessutom regleras detta i Försvarsmaktens ceremonireglemente, CerR FM.
13.2 Fanor
Inom hemvärnet används

svensk tretungad flagga

svensk tvärskuren flagga

hemvärnets fana

HvSS fana.
Svensk tretungad flagga ska ha delbar fanstång av vitlackerad furu. Fanduken ska, fäst på fanstången,
ha en höjd av 900 mm och utföras i samma proportioner som föreskrivs i Lag om rikets flagga av den
29 april l982.
Hemvärnets fana har fyrkantig duk och visar på blå botten ett gult H under tre öppna kronor, placerade
två och en. Fanduken ska, fäst på fanstången, ha en höjd av 1 400 mm och en längd av 1 600 mm.
Fana förses med blågul kravatt.
HvSS fana har fyrkantig duk och visar på blå botten ett gult H under tre öppna kronor, placerade två
och en, inramad av en eklövskrans. Fanduken ska, fäst på fanstången, ha en höjd av 1 400 mm och en
längd av 1 600 mm. Fanan förses med blågul kravatt.
1. Bilder Hemvärnets fana
HvSS fana
Fanduk
Fanduken ska vara av natursiden eller av så kallad ”flaggduk” av ylle eller bomull. Inskription får inte
anbringas på duken. Fanduken ska viras utåt, runt stången och fästas vid denna med en rad förgyllda
tännlikor med svagt kupiga huvuden, under vilka lagts ett band av samma material och färg som duken
och av samma bredd, 10 mm, som tännlikornas huvuden.
Fanstång
Fanstången ska vara av vitlackerad furu, 2,8 m lång, spets och doppsko inräknade samt ha en
diameter av 35 mm. Fanstång till en fana med fyrkantig duk behöver ej vara delbar.
Sida 80 (94)
Fanspets
Fanspetsen ska vara av mässing och förgylld samt med slät holk. Fanspetsen ska visa bokstaven H
under tre öppna kronor, ordnade två och en. Spetsens längd ska vara 250 mm, därav bladet 130 mm
och holken 120 mm.
2. Fanspets- bild
Kravatt (fanband)
Kravatten (fanband) ska vara 24 cm bred och 280 cm lång. Kravatten ska tillverkas av samma materiel
som fanan med halva bredden blå och halva gul samt avslutas med en 10 cm lång frans. Frans till
kravatten ska tillverkas av gult silke. Doppskon ska ha 250 mm längd och vara av mässing och
förgylld.
Fodral för fana
Fodralet för fanan, ska vara av mörkblått tyg, impregnerat mot väta och försett med ficka för fanspets.
På fickans lock anbringas hemvärnskompaniets nummerbeteckning. Fodral för fana ska ha ett 1,5 m
långt blixtlås. I fodralet ska fana skyddas av en särskild skyddsduk.
Namnplåt
Hemvärnskompaniets namn (nummer) ska graveras på doppskon eller på särskild silverplåt som fästs
på fanstången under fanans nedre kant. På silverplåt får även graveras vem som skänkt fanan, årtal
m.m.
Förvaringslokaler
Fanor får inte förvaras där luften har otjänlig temperatur och fuktighet, i omedelbar närhet av
värmekälla, där de utsätts för solljus eller starkt direktljus av annat slag, eller där de kan beröras av
obehöriga.
Förvaringssätt
Fanan ska förvaras antingen hoprullad i fodral eller upphängd i monter. Vid hoprullad fana ska
kontrolleras

att såväl fanduk som fodral är helt torra före hoprullningen

att fanan omedelbart efter användning i fuktig väderlek utvecklad hängs upp på tork i särskild
torkanordning med stången fäst vågrätt och duken hängande fritt

att hoprullning görs på plant, rent underlag utan hård dragning i fanduken

att veck på fanduken undviks

att skyddsduk av mjukt bomullstyg ungefärligen lika bred och 300 mm längre än fanduken
rullas med densamma och knyts fast.
Brukande av fanor
Bruk av fanor regleras i Ceremonireglemente för Försvarsmakten, CerR FM.
Sida 81 (94)
13.3 Flagga
Hemvärnets flagga har samma utförande som hemvärnets fana med fyrkantig duk. Proportionerna görs
16 x 14. Flaggan är avsedd att hissas t.ex. vid hemvärnsgårdar eller i samband med
försvarsutställningar och motsvarande där hemvärnet deltar. Vid inköp av flagga bör hänsyn tas till
flaggstångens längd. Enligt Stiftelsen Svenska flaggan bör en flaggas höjd vara ungefär en fjärdedel av
stångens längd för att flaggan ska komma till sin rätt.
13.4 Trumpetfanor och notställsdekorationer
Trumpetfana (hemvärnsmusikkår)
Trumpetfanan är en duk tillverkad av dubbel sidenväv med en fri höjd av 700 mm och en bredd av 470
mm samt försedd med en 60 mm frans. Trumpetfana ska på bägge sidor vara försedd med
hemvärnsmusikens emblem.
Notställsdekorationer
Notställsdekorationer tillverkas av sidenväv, bredd 55 cm och höjd 45 cm, och försedda med en ca 60
mm frans nedtill. Notställsdekorationen ska vara försedd med hemvärnsmusikens emblem och
orts(områdes)namnet för musikkåren (ex: HELSINGBORG).
Sida 82 (94)
14 Hemvärnsmusik
14.1 Grunder
Hemvärnsmusiken är en del av hemvärnet och ingår i Försvarsmaktens insatsorganisation. Inom
hemvärnsmusiken organiseras den del av musikverksamheten inom Försvarsmakten som baseras på
frivilligt deltagande.
Övergripande mål
Hemvärnsmusikkår har att utföra tjänstemusik vid hemvärnets och övriga Försvarsmaktens
verksamheter, högtider och ceremonier samt officiella statsceremonier. Därutöver är
hemvärnsmusikkår en viktig resurs för rekrytering m.m.
Musikaliskt mål
Hemvärnsmusikens musikaliska mål är

att inom ramen för hel musikkår utveckla och popularisera blåsorkestern

att föra vidare den svenska militärmusiktraditionen

att som komplement till framträdande med hel musikkår utföra musik med mindre
besättningar.
Kvalitetsmål
Hemvärnsmusikens kvalitetsmål är

att hemvärnsmusikkårerna ska hålla en hög kvalitet vad gäller såväl musikaliskt framträdande
som uppträdande i sluten formering

att hemvärnsmusikkårerna med god kvalitet ska kunna utföra fastställd tjänstemusik.
Kvalitetsmålet uppnås genom sakkunnig ledning, förstklassig och enhetlig utrustning samt genom
kontinuerlig kontroll och uppföljning.
14.2 Organisation och ledning
Rikshemvärnschefen är sammanhållande för hemvärnsmusiken och svarar bland annat för central
utbildning.
I musikaliskt avseende funktionsleds hemvärnsmusikkårerna av LG/FöMus.
Hemvärnsmusikkåren ingår i en hemvärnsbataljon och lyder under chefen för organisationsenheten
eller den som han eller hon bestämmer. Hemvärnsmusikkårer organiseras i den omfattning som
bedöms tillräcklig, för att tillgodose såväl externa som interna behov (se 14.1).
Organiserad hemvärnsmusikkår ska ges stöd enligt 14.4.
Musikkårchefen för befälet över musikkåren och leder dess verksamhet. Dessutom ansvarar
musikkårchefen för planeringen av musikkårens framträdande, utbildning och administration.
Dirigenten är musikkårens konstnärlige ledare. Vid framträdande inför publik samt repetitioner leds
musikkåren av dirigenten. Vid marsch leds musikkåren av hemvärnstrumslagaren.
Materielförsörjning, förvaring och underhåll utförs av materielförvaltare.
Sida 83 (94)
Arkivering och hantering av notmateriel utförs av notarkivarien.
Förordnande i respektive befattning beslutas av chefen för organisationsenheten, eller av den som han
eller hon bestämmer, efter förslag från den aktuella musikkåren. Musikkårchef, dirigent och
hemvärnstrumslagare kan i undantagsfall vara samma person.
14.3 Antagning och avveckling av hemvärnsmusikkår
Rikshemvärnschefen kan efter förslag från chefen för organisationsenheten anta en befintlig civil
musikkår eller låta nybilda hemvärnsmusikkår. Chefen för organisationsenheten ska före antagning
låta kontrollera att musikkåren håller den föreskrivna standarden. LG/FöMus leder denna kontroll.
Representant för förbandet och för hemvärnets centrala musikråd, CMR, medverkar vid kontrollen.
För att antas ska musikkåren behärska uppträdande i sluten ordning, ledd med tecken av
hemvärnstrumslagare. Kravet på den enskilda musikern är att han eller hon ska ha adekvat förmåga att
traktera sitt instrument samt ett gott formellt uppträdande i musikdräkt.
En hemvärnsmusikkår består av minst 25 hemvärnsmusiker med en stämbesättning som har rimliga
proportioner mellan trä- och bleckblås samt slagverk.
Musikkåren kan sluta som hemvärnsmusikkår på egen begäran. Protokollsutdrag från årsmöte
(motsvarande) insänds till rikshemvärnschefen.
Rikshemvärnschefen kan efter hörande av CMR avveckla en musikkår.
14.4 Stöd till hemvärnsmusikkår
Stödet från chefen för organisationsenheten till hemvärnsmusikkåren ska omfatta

musikuniform och övrig fastställd utrustning

repetitionslokal (ekonomiskt stöd)

långtidsplan för instrument- och not- (mm) inköp.
En musikplan och därmed sammanhängande årsbudget fastställs av chefen för förbandet efter samråd
med berörd musikkår.
För spelningar utöver musikplanen ska musikkåren erhålla gage enligt överenskommelse med
beställaren i varje enskilt fall.
14.5 Tjänstgöring
En hemvärnsmusiker är enligt hemvärnsavtalet skyldig att årligen på sin fritid fullgöra minst 8
avtalsdagar (repetitioner och framträdanden). Ordinarie hemvärnsmusiker ska inom denna tid
dessutom genomföra kombattantutbildning enligt rikshemvärnschefens bestämmande.
Hemvärnsmusikern är skyldig att fullgöra tjänstgöring enligt avtal och får då hemvärnsförmåner.
Först efter särskild överenskommelse får tjänstgöringen förläggas till hemvärnsmusikerns ordinarie
arbetstid.
En ordinarie hemvärnsmusiker är, då hemvärnsberedskap beordrats, tjänstgöringsskyldig vid
hemvärnsmusikkår enligt vad chefen för organisationsenheten bestämmer.
En extra hemvärnsmusiker är vid hemvärnsberedskap tjänstgöringsskyldig vid hemvärnsmusikkår till
dess han/hon inkallas till tjänstgöring enligt lag om totalförsvarsplikt.
Hemvärnsmusiker som är yngre än 18 år tillhör kategorin hemvärnsungdom (se kapitel 15
Hemvärnsungdom).
Sida 84 (94)
I samråd med musikkårchefen fastställer chefen för organisationsenheten årligen en musikplan som
anger hur många och vilka spelningar och repetitioner musikkåren ska fullgöra med
hemvärnsförmåner.
Chefen för organisationsenheten eller den han utser (t ex musikkårchefen) fastställer vilka
framträdanden musikkåren gör utöver detta.
Musikkårchefen, dirigenten eller hemvärnstrumslagaren fastställer efter samråd med beställaren
(motsv) om en planerad spelning måste inställas eller ändras, exempelvis vid dåligt väder (regn,
temperatur under +4°C).
En hemvärnsmusikkår (hemvärnsmusiker) i musikdräkt eller med försvarsidentitet får inte delta i
politiska möten och demonstrationer eller utföra musik i samband med sådana.
14.6 Utrustning
Hemvärnsmusikern tilldelas personlig grundutrustning enligt fastställda utrustningslistor.
Hemvärnsmusikkåren utrustas genom chefen för organisationsenhetens försorg med
notställsprydnader, hemvärnstrumslagarstav och gehäng, sabel etc.
Dessutom utrustas hemvärnsmusikkåren med m/90, musikdräkt, uniform m/87, stålgrå för armén eller
mörkblå för de musikkårer som framträder med marin- eller flygvapenidentitet.
14.7 Benämningar
För samtliga hemvärnsmusikkårer ska namnet visa att det är en hemvärnsmusikkår. Oavsett vilken
musikuniform som bärs ska benämningen vara uppbyggd enligt följande: ”Hemvärnets musikkår” följt
av ort eller område där musikkåren är verksam, t.ex. ”Hemvärnets musikkår Ystad”, ”Hemvärnets
musikkår”, ”Hemvärnets musikkår Blekinge” (marinidentitet) respektive ”Hemvärnets musikkår
Gävle” (flygvapenidentitet). Hemvärnsmusikkårerna har endast en försvarsmaktsidentitet men kan
tillika ha en civil identitet.
Vid framträdande utomlands ska det framgå att musikkåren är en svensk hemvärnsmusikkår enligt
följande exempel: ”Norrbotten Home Guard Band, Sweden”.
14.8 Kontroll av hemvärnsmusikkår
Grunder
Hemvärnsmusikkåren ska, liksom varje annan musikkår som framträder med försvarsidentitet, vara
kontrollerad och godkänd av LG/FöMus.
Syftet med denna typ av kontroll är att fastställa varje musikkårs kvalitativa status samt att vid behov,
och i samråd med berörd musikkårs ledning, fastlägga plan för utveckling av musikkåren.
En hemvärnsmusikkår ska organiseras för att som harmonikår kunna medverka vid ceremonier inom
Försvarsmakten och godkännas för framträdande med försvarsidentitet i statsceremoniella
sammanhang inklusive högvakt.
Ur godkänd musikkår kan även mindre ensembler organiseras för framträdande med försvarsidentitet
då så krävs t.ex. mässingssextett, oktett, brasskvintett/sextett eller en musikkår med färre musiker.
Sida 85 (94)
Genomförande
Kontroll av hemvärnsmusikkåren genomförs av LG/FöMus. En representant från Hemvärnets centrala
musikråd, CMR och det berörda förbandet deltar i kontrollen och kallas genom musikkårs försorg så
snart tidpunkt för kontroll fastställts av LG/FöMus.
För att kunna kontrollera hela musikkåren förläggs kontrollen till sedvanlig tjänstgöringstid för
hemvärnsmusiker, d.v.s. kvällstid eller helg. Vid kontrolltillfället ska musikkåren ledas av ordinarie
dirigent (och vicedirigent) och hemvärnstrumslagare samt bestå av ordinarie medlemmar.
Kontrollen genomförs antingen sammanhängande (kvällstid eller helg) eller uppdelat. I det senare
fallet kan olika moment kontrolleras vid olika tillfällen då de utförs av musikkåren som en del i dess
ordinarie, planlagda verksamhet (då t ex då musikkåren genomför högvakt).
Kontrollens omfattning
Repetition
Repetition i ordinarie repetitionslokal ledd av ordinarie dirigent (och vicedirigent) som i förväg
tilldelas musikuppgifter. Vissa moment av a vista-art för såväl dirigent som musikkår delges vid
kontrolltillfället.
Militär ceremonimusik
Uppspelning av militär ceremonimusik, utomhus eller i ordinarie repetitionslokal, under ledning av
ordinarie dirigent (och vicedirigent) enligt följande.

Arméns honnörsmarsch (Under blågul fana)

Paradmarsch/er

Hemvärnets marsch (H. Damberg)

Hemvärnets och eget förbands igenkänningssignal

Marsch/er från eget närområde

Nationalsången

Kungssången

Korum (korumslag med harmonikår)

Signalgivning på signalhorn/trumpet respektive trumma (paradmarsch, uppställning, appell,
revelj, tapto och korum).
Konsert
En sammanhängande konsert (40–60 minuter), företrädesvis en offentlig konsert med publik, med ett
varierat program framfört under ledning av ordinarie dirigent (och vicedirigent). Musiken får gärna
presenteras av dirigenten eller en annan programvärd. Konserten kan genomföras i konsertsal (motsv.)
alternativt som utomhuskonsert. Är inte konserten offentlig kan ordinarie repetitionslokal användas.
Parad och ceremoni
Under ledning av hemvärnstrumslagaren ska följande framföras i sluten ordning på kaserngård eller
motsvarande.
Sida 86 (94)

Lystringsgrader

Uppställningsformer och visitation

Marsch, marschanträde och halt, på stället marsch

Riktningsändringar under marsch

Genomgång

Ändring av luckor under marsch

Inslag, upp- och nedtagning av instrument samt musik/mellanmarsch under marsch

Avslag

Enkel ceremoni
Högvaktsceremoni
En högvaktsceremoni med konsertdel ska genomföras på kaserngård eller motsvarande under ledning
av hemvärnstrumslagaren. Konsertdelen kan ledas av dirigenten. Denna del kan också ersättas med
figurativt program.
Härutöver kontrolleras musikkårens medlemsantal och sammansättning. Musikkåren ska bestå av
minst 25 musiker och stämbesättningen ska vara i rimliga proportioner mellan trä- och bleckblås samt
slagverk.
Under momentet konsert, parad och ceremoni samt högvaktsceremoni enligt ovan ska musikkårens
musiker vara iförda musikdräkt.
Utvärdering
Kontrollen av musikkåren ingår som ett grundläggande led i att säkerställa kvaliteten på musiken inom
Försvarsmakten. Kontrollen har två syften.

Fastställa musikkårens status avseende ledning, sammansättning, musikaliskt kunnande,
uppträdande i musikdräkt, lokala förutsättningar (förankring på orten, rekryteringsmöjligheter
etc.) för att kunna bedöma kort- och långsiktiga utvecklingsmöjligheter samt
utbildningsbehov.

Godkänna musikkåren.
Utvärdering efter kontroll ges enligt följande.

Den person som utfört kontrollen går direkt efter genomförd kontroll igenom sina iakttagelser
med musikkårens ledning (dirigent, styrelse) samt närvarande representanter från CMR och
förband och föreslår vid behov åtgärder för förbättring och utveckling. Det kan t ex gälla
utbildningsinsatser för individer (med koncentration till ledande befattningshavare),
instrumentgrupper eller hela musikkåren, förslag till metodutveckling etc.

Musikkåren godkänns eller underkänns.

Synpunkter från kontrollen och eventuella förslag till åtgärder sammanfattas skriftligt i ett
särskilt protokoll av den som genomfört kontrollen och delges musikkåren senast tre veckor
efter kontrolltillfället. Skriftliga synpunkter ska även lämnas till rikshemvärnschefen för
fastställande av utvecklingsplanen, vilken sedan delges det berörda förbandet samt CMR för
åtgärd.
Sida
87 (94)här som avslut)
HEMVÄRNETS IGENKÄNNINGSSIGNAL
(infogas
15 Ungdomsverksamhet
Ungdomsverksamheten är föremål för utredning inom försvarsmakten.
Kapitel 15 kommer att utges efter det att kommande utredning gett sina
anvisningar
15.1 Grunder
Grunddokument för bedrivande av ungdomsutbildning är Försvarsmaktens interna bestämmelser för
ungdomsverksamheten i Försvarsmakten (FIB 1996:8).
Försvarsmakten ska bedriva ungdomsverksamhet genom att anordna kurser och läger för ungdomar
med syfte att förmedla information om totalförsvaret och Försvarsmaktens uppgifter i stort, om den
militära personalens yrkesmiljö, om hemvärnet samt den frivilliga försvarsverksamheten.
I hemvärnet får ungdomarna en god gruppgemenskap och meningsfylld fritidssysselsättning.
Den som antas till hemvärnsungdom ska ha fyllt 15 år och kan kvarstå t o m det kalenderår han/hon
fyller 20 år. Hemvärnsungdom behöver inte vara svensk medborgare och ungdom under 18 år ska ha
målsmans medgivande. Hemvärnsmusikungdom kan antas som hemvärnsmusiker eller extra
hemvärnmusiker när han eller hon fyllt 18 år.
Den som har påbörjat sin grundutbildning eller som har tecknat ett hemvärnsavtal eller ett frivilligavtal
med Försvarsmakten får inte antas till ungdomsverksamheten.
15.2 Antagning av ungdomar
Ungdomar som av förordnad ungdomsledare bedöms lämpliga att delta i hemvärnets
ungdomsverksamhet antas av chefen för organisationsenheten, eller av den som han eller hon
bestämmer.
Om det framkommer omständigheter som föranleder att en tidigare bedömning av lämpligheten inte
längre är uppfylld eller det på annat sätt inte längre finns förtroende för den unga personen, hävs
antagandet av chefen för organisationsenheten, eller av den som han eller hon bestämmer.
15.3 Omfattning
Ungdomsverksamhet ska omfatta försvarsupplysning, yrkesinformation, utbildning och vissa
fritidsaktiviteter. Hemvärnsungdom får inte krigsplaceras och inte ingå i hemvärnets förband.
Ungdomsverksamheten ska bedrivas genom utbildning på hemorten, genom veckoslutskurser eller
genom centralt organiserade lägerkurser.
Verksamheten ska bedrivas under ordnade former utan att efterlikna en militär grundutbildning. Den
ska dock bedrivas i överensstämmelse med de säkerhetsföreskrifter som gäller inom Försvarsmakten.
Hemvärnsmusikungdom inriktas mot musikverksamhet i hemvärnsmusikkår.
Sida 88 (94)
15.4 Utbildning
Hemvärnsungdom får delta i skjututbildning med ungdomsvapen (.22 LR). Skjututbildning med
automatvapen får genomföras av den som fyllt 17 år.
Utbildningsmoment i strid får genomföras av den som har fyllt 18 år (sådan utbildning ska dock som
regel inte ingå i verksamheten).
Vapen får inte tilldelas för enskild förvaring eller enskilt nyttjande.
Utbildning av hemvärnsmusikungdom omfattar främst musikalisk skolning och uppträdande som
enskild och i musikkår i musikuniform. Hemvärnsmusikungdom utbildas inte på vapen.
15.5 Ungdomsledare och instruktörer
Den som ska bedriva ungdomsverksamhet inom hemvärnet ska ha kompetens som ungdomsledare.
Ungdomsledare förordnas av chefen för organisationsenheten, eller av den som han eller hon
bestämmer.
Endast den som har visat en allmän lämplighet samt förmåga att ta hand om ungdomar får utses till
kurschef eller instruktör.
Kurschefer och instruktörer ska ha tillräcklig kunskap om gällande säkerhetsföreskrifter och om hur
dessa ska tillämpas i den verksamhet som bedrivs.
15.6 Utrustning
Hemvärnsungdom får låna och bära uniformsplagg utan militära tjänstetecken, överdrags- eller
skyddsklädsel och anlägger tecken för ungdom (texten ”Ungdom” i svart på rektangulär gul platta av
textil med svart kant). Sådan klädsel får inte bäras på fritid utanför ett militärt område eller ett
övningsområde utom när personen förflyttar sig mellan bostad och övningsplats.
Uniformsplagg utan militära tjänstetecken ska på vänster bröst vara försett med tecken för ungdom
samt på vänster ärm nationsmärke samt eventuellt föreningstecken. Namnbricka ska bäras. Andra
märken eller tecken får inte anbringas. Fältmössa och kragspeglar ska vara utan tecken.
Hemvärnsmusikungdom får bära samma musikuniform som övriga hemvärnsmusikkåren vid
framträdande.
15.7 Samordning
En ungdomsavdelnings organisation fastställs av chefen för organisationsenheten, eller av den som
han eller hon bestämmer och ungdomsverksamheten samordnas så att hemvärns- och
Försvarsutbildarnas ungdomsavdelningar inte organiseras på samma ort (kommun) med undantag av
orter (kommuner) med mycket goda rekryterings- och utbildningsbetingelser.
Försvarsutbildarnas ungdomar får delta i centrala kurser för hemvärnsungdom och hemvärnsungdom i
motsvarande Försvarsutbildarnas ungdomskurser.
Kostnader för hemvärnsungdoms deltagande i lokal/regional utbildning organiserad av
Försvarsutbildarna betalas av Försvarsutbildarna och för Försvarsutbildarnas ungdomar deltagande i
motsvarande hemvärnsutbildning av Försvarsmakten. Deltagande i central utbildning betalas av
vederbörandes organisation respektive organisationsenhet.
Sida 89 (94)
Hemvärnsmusikungdom utbildas vid hemvärnsmusikkårer. Om ungdomarna ska delta vid centralt
eller regionalt organiserad utbildning beslutas detta av chefen för organisationsenheten, eller av den
som han eller hon bestämmer.
15.8 Registrering och rapportering
Hemvärnsungdoms deltagande i utbildning enligt fastställd ungdomsutbildningsplan redovisas i
separat register intill 16 års ålder, varefter redovisning sker i PLIS på förening.
Sida 90 (94)
16 Informationstjänst
16.1 Grunder
Till grund för informationstjänsten ligger Försvarsmaktens plattform för kommunikation. Av denna
framgår varför, hur och vad vi ska kommunicera. Exempelvis finns inriktningar för de olika
”arenorna” samt information om hur vårt kommunikationssystem är uppbyggt och på vilket sätt vi ska
arbeta med evenemang, grafisk profil och utveckling.
Det är av särskild vikt att de som har ansvar för eller genomför informationstjänst har utbildning i och
praktisk erfarenhet av hur myndigheter ska förhålla sig till enskilda, massmedia och leverantörer. Ett
stort antal lagar och förordningar reglerar nämligen den offentliga informationstjänsten.
All information ska vara ärlig och sann samt utgå från verkligheten. Både chefer och underställda har
informationsansvar och informationsflödet ska vara dubbelriktat. Den som har ansvar för en
verksamhet, har också – med få undantag – informationsansvar för densamma. Vår information ska
vara aktiv, snabb och korrekt.
Chefen för en hemvärnsbataljon liksom chefen för ett hemvärnskompani har ett entydigt
informationsansvar både inom sina enheter och utåt. Inskränkningar som inte avser grundlagsskyddad
rätt meddelas av närmast högre chef.
16.2 Allmänna bestämmelser
Traditionellt indelas informationstjänsten i intern och extern information samt massmediarelationer.
Den interna informationen inom hemvärnet ska bidra till att skapa samhörighet och ett gemensamt
agerande för att nå uppställda mål. Delaktighet i verksamhet och utveckling är nödvändig för att
motivera och stimulera personal och därmed skapa en god förbandsanda.
Inom hemvärnet är medinflytandefrågorna av hävd viktiga. Bestämmelser för denna, för en folkrörelse
med demokratisk uppbyggnad, så väsentliga del av verksamheten finns i hemvärnsförordningen.
Seriös informationsverksamhet ska säkerställa verkligt medinflytande.
Tidningen Hemvärnet, som ägs av rikshemvärnsrådet, är en viktig kanal för debatt och information till
hemvärnets personal. Tidningen är en fristående periodisk skrift som kommer ut till läsarna 5 – 6
gånger per år. Den distribueras till all personal i hemvärnet. Redaktionen är samgrupperad med
rikshemvärnschefen och rikshemvärnsavdelningen. Tidningen har även en webbplats,
www.tidningenhemvarnet.se. Chefredaktören som är anställd av rikshemvärnsrådet ansvarar för
innehåll och utformning av tidningen.
Högkvarteret svarar för informationsaktiviteter på riksnivå med bl a produktion och distribution av
allmänt informationsmaterial.
Myndigheter och förtroendevalda m.fl. på regional och lokal nivå orienteras om hemvärnet av chefen
för organisationsenheten eller av den som han eller hon utsett. Företrädare för kommuner och
massmedia bör inbjudas att följa hemvärnsövningar.
Såväl hemvärnsungdom som hemvärnsveteraner ska/bör fortlöpande få relevant information om
hemvärnets verksamhet.
Hemvärnsmusiken, som är en utmärkt PR-verksamhet för hela försvaret, ska delta i arbetet med att
sprida kännedom om hemvärnets verksamhet och dess mål.
Sida 91 (94)
16.3 Organisation och personal
I respektive hemvärnsbataljon och hemvärnskompani bör det avdelas personal för att samordna
information. Hur arbetet organiseras avgörs utifrån behov och resurser. Hemvärnsbataljoner och
hemvärnskompanier bör årligen ta fram en enkel informationsplan. Möjligheter att använda webbsida
för informationsspridningen bör övervägas.
Hemvärnsförbandet stöds i informationsarbetet av en organisationsenhet. I orderarbetet ska
informationstjänsten ha en egen punkt. Personal som till vardags arbetar med information och
kommunikation kan vara lämpliga hemvärnsinformatörer.
16.4 Utbildning
I första hand informationsansvariga, men även annan personal bör få utbildning i informationens och
kommunikationens grunder. Försvarsmakten ordnar kurser för informations- och presschefer och vid
HvSS kan utbildning på temat komma på programmet.
Chefer och informatörer bör få utbildning i krishantering, som ofta kräver stora informationsinsatser
internt, men även kontakt med massmedia.
16.5 Materiel
För att nå ut med information krävs olika former av ”budskapsbärare”. Idag är det nödvändigt att
utnyttja modern utrustning och kanaler. Framtagning av mer avancerade hjälpmedel bör samordnas
centralt, men lokala och regionala lösningar är oftast mycket bra. Förbandens fordon, utrustning och
materiel bör kunna vara en utgångspunkt för kreativa lösningar.
16.6 Internet
En viktig extern informationskanal är Internet. I Försvarsmakten finns för intern information intranätet
”EMIL”. Befattningshavare i hemvärnet har dock inte tillgång till EMIL idag. Centralt har hemvärnet
ett antal webbplatser under www.mil.se. Startsidan för dessa är www.forsvarsmakten.se/hemvarnet.
Hemvärnsförband och hemvärnsmusikkårer kan efter ansökan, utan kostnad, öppna konto och
publicera sina webbplatser på hemvärnsportalen http://hemvarnet.se. Den som är ansvarig för ett
förbands eller en musikkårs webbplats benämns webbredaktör. Denne bör ha gått tillämplig utbildning
på HvSS.
Hemvärnets heraldiska vapen får inte användas på andra webbplatser än de under domänerna
www.forsvarsmakten.se, http://hemvarnet.se och http://soldat.nu. Undantag från denna bestämmelse
kan efter ansökan medges av HKV RIKSHV. Till grund för Försvarsmaktens utnyttjande av Internet
ligger Försvarsmaktens plattform för kommunikation, kommunikationsplaner och olika
policydokument fastställda av HKV, rikshemvärnschefen och organisationsenheten.
Se även under kapitel 9 Säkerhetstjänst/IT-säkerhet.
16.7 Övrigt
Hemvärnsemblemets utformning har godkänts av statsheraldikern. Emblemet har fastställts av Kungl.
Maj:t och är sålunda att hänföra till statsemblem av officiell karaktär på vilka Lag om skydd för vapen
och vissa andra officiella beteckningar (1970:498) är tillämplig.
Rikshemvärnsrådet har copyright på hemvärnsemblemet. Rikshemvärnschefen äger att i varje särskilt
fall ge tillstånd för hemvärnsemblemets nyttjande ideellt eller kommersiellt.
Sida 92 (94)
Informations- och PR-material tas fram såväl centralt som lokalt. Användning av hemvärnsemblemet
måste dock godkännas av rikshemvärnschefen för varje enskild produkt.
Vid tillståndsgivningen beaktar rikshemvärnschefen produktens utformning, syfte, kvalité och pris
samt spridning. Hedersgåvor som utvecklas vid enstaka tillfällen och som åsätts hemvärnets emblem
behöver inte godkännas av rikshemvärnschefen.
Rikshemvärnschefens eget informations- och PR-material utbjuds inte till försäljning till enskilda.
Ensamrätt på produkter med hemvärnsemblem kan undantagsvis och först efter anbudsförfarande
beviljas av rikshemvärnschefen.
Sida 93 (94)
Index
Daglig dräkt, ...........................................28
Dirigent, ..................................................51
Fanduk, ................................................... 80
Fanor, ......................................................80
Fanspets, .................................................80
Fanstång, ................................................80
Flagga, .................................................... 81
Fordon, ....................................................27
frivillig försvarsverksamhet, ..................11
Frivilliga flygkåren, ................................47
Frivilliga motorcykelkårernas
riksförbund, ........................................47
Förbandsutrustning, ................................25
Föreningsmärke, .....................................28
Förordnande, ..........................................50
förtjänstmedalj, .....................67, 68, 70, 77
Gradbeteckning, .....................................28
Hemvärnets hederssköld, .......................76
Hemvärnets tävlingsjetong, ....................77
hemvärnsbataljoner, ............................... 22
hemvärnskompanier, ..............................22
Hemvärnsmusikstämma, ........................63
Hemvärnstrumslagare, ............................52
Hemvärnsungdom, .................................88
Hemvärnsveteran, ...................................52
Hyresavtal för båtar, ...............................27
Informationstjänsten, ............................. 91
Internet, .................................................. 92
introduktionsutbildning, ......................... 31
Konsert, .................................................. 86
Kravatt, .................................................. 81
Militär ceremonimusik, .......................... 86
Musikkårchef, ........................................ 52
Parad och ceremoni, ......................... 86, 87
paraduniformer, ..................................... 28
Rekrytering, ........................................... 53
Riksförbundet Sveriges lottakårer, ........ 48
Rikshemvärnschefens silvermedalj, 75, 76
Sjövärnskårens riksförbund, .................. 48
Stämledare, ............................................ 52
Svenska Brukshundklubben, .................. 48
Svenska röda korset, .............................. 47
Sveriges Bilkårers Riksförbund, ............ 48
Truppslagstecken, .................................. 28
Ungdomsledare, ..................................... 89
Utbildning, ....................................... 30, 31
Utlämning, ............................................. 25
Utmärkelsetecken, ................................. 29
Utrustningslistor, ................................... 26
Utrustningstabell, ................................... 26
Vicedirigent, .......................................... 51
Sida 94 (94)