Transcript Bostadsprogram 2012–2016 (–2020)

Bostadsprogram
2012–2016 (–2020)
STF godkänt 17.9.2012 § 57
BOSTADSPROGRAM 2012–2016 (–2020)
1. Inledning
1.1. Allmänt
Enligt lagen om utvecklande av bostadsförhållandena ska fullmäktige vid behov godkänna ett
bostadsprogram som grund för sina bostadspolitiska åtgärder.
Syftet med bostadsprogrammet för 2012–2016 är att granska bostadsbyggandet i staden samt
förutsättningarna och utgångspunkterna för stadens åtgärder för att främja bostadsproduktionen. I
programmet utreds bostadsförhållandena i staden samt de bostadspolitiska och
planläggningsmässiga möjligheterna för bostadsproduktion i stadens regi fram till slutet av
årtiondet. Tänkbara byggprojekt under programperioden och andra bostadspolitiska åtgärder
granskas i kapitel 5.
Det här bostadsprogrammet beskriver också hur Grankulla stad för sin del arbetar för att
förverkliga huvudstadsregionens gemensamma bostadspolitiska mål. En närmare redogörelse för
dessa ingår i avsnitt 1.3.
Grankulla stad har goda landsvägs- och järnvägsförbindelser. I den livskraftiga staden har
byggandet av småhus och flervåningshus samordnats så att tyngdpunkten ligger på småhus.
Huvudmålet för utvecklingen av stadens markanvändning är att bevara och förenhetliga den
nuvarande markanvändningsstrukturen. Boendemiljön utvecklas så att villastadstraditionen följs
och man slår vakt om en luftig, grön stad med god arkitektur.
Principerna för den kommande markanvändningen i staden har fastställts i markdispositionsplanen
2004 (Masu 2). Efter att markdispositionsplanen utarbetades har emellertid bostadsläget i
huvudstadsregionen försvagats, och i Grankulla har man kunnat skönja utflyttning i synnerhet inom
åldersgruppen 25–44 år.
Därför strävar staden efter att i framtiden skapa ett mångsidigare bostadsutbud med hjälp av
riktade planlösningar.
Nästan hela stadens område är detaljplanerat. Det finns nästan inga nya icke-planlagda områden
för bostadsbyggande. När det gäller att utveckla stadsstrukturen är stadens centrum det viktigaste
området. Det bildar en helhet där det framför allt ansetts viktigt med ökat bostadsbyggande.
Båtlänningsvägens område och Björkgård kommer för sin del att utgöra områden där
bostadsproduktionen kan ökas avsevärt.
Ökningen i antalet bostäder under detta årtionde kommer att vara betydande till och med mot
bakgrunden av Grankullas historia. Å andra sidan kan man förutspå att bostadsproduktionen efter
detta decennium främst består av kompletterande byggnation i småhusområden.
1.2. Utvecklingstrender för boende i huvudstadsregionen
På 2000-talet har flyttningen från övriga delar av landet till huvudstadsregionen minskat, vilket lett
till en utjämning av befolkningstillväxten trots att inflyttningen från utlandet ökat något. Tack vare
att befolkningen är yngre än i genomsnitt och det finns fler invånare med utländsk bakgrund är
nativiteten större än i landet i övrigt. I huvudstadsregionen bidrar invandringen till
inflyttningsöverskottet särskilt i Helsingfors.
Vid planering av markanvändningen bereder sig huvudstadsregionen på att det bor omkring
150 000 fler invånare inom området år 2020 än idag. Det här innebär en stor utmaning särskilt för
bostadsproduktionen, ordnandet av service och trafikarrangemangen.
2
I Esbo färdigställdes 9,2 bostäder/1000 invånare år 2010. I Helsingfors var siffran 3,4 och i
Grankulla 4,6 bostäder/1000 invånare (i Nyland 5,4 och i hela landet 4,8 bostäder/1000 invånare).1
Bostadspriserna är klart högre i huvudstadsregionen än i övriga delar av landet i genomsnitt.
Prisökningen beror inte bara på inflyttningen och det knappa utbudet utan också på allmänna
faktorer som ökar efterfrågan på ägarbostäder, bl.a. den fortsatt låga räntenivån, långa lånetider
och höga hyror.
Trots prisstegringen har det för många hushåll till följd av ovan nämnda faktorer blivit ett realistiskt
och lockande alternativ att skaffa en egen bostad. Samtidigt har efterfrågan på aravahyresbostäder
minskat, i synnerhet i fråga om familjebostäder. Det råder fortfarande brist på hyresbostäder för
ensamboende till ett rimligt pris.
Av andra utvecklingstrender som också inverkar på boende kan nämnas befolkningens åldrande,
fortsatt migration inom landet och ökande invandring, hushållens allt mindre medelstorlek, ökning
av förmögenheten, teknologisk utveckling, de allt mer varierande önskemålen i fråga om boende
samt konkurrensen om arbetskraft.
1.3. Riktlinjer och mål för den solidariska bostadspolitiken i Helsingforsregionen
Ett intentionsavtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om markanvändning,
boende och trafik undertecknades 20.6.2012. Intentionsavtalet syftar till att stärka
Helsingforsregionens funktionalitet och konkurrensförmåga, att öka bostadsproduktionen och dess
förutsättningar i regionen samt att stärka uppfyllelsen av de nationella målen inom
metropolpolitiken i utvecklingen av markanvändning, boende och trafiksystem. Genom
intentionsavtalet stöds genomförandet av regionens näringspolitik, en balanserad utveckling av
regionens kommuner samt planeringslösningar och samarbete som främjar en hållbar utveckling.
Intentionsavtalet gäller till slutet av år 2015, men avsikten är att förlänga avtalet efter det.
Intentionsavtalet siktar på följande mål:
- Mindre splittrad samhällsstruktur. Bostads-, arbetsplats- och serviceområden byggs upp
där det redan finns en samhällsstruktur och service, och dessa områden är täta,
energieffektiva och baserar sig på kollektivtrafik. Byggandet av nya bostäder styrs så att
den nuvarande samhällsstrukturen blir mindre splittrad.
- Hållbara transportformer främjas. Förhållandena för spårtrafiken samt annan kollektiv-,
cykel- och fotgängartrafik samt hela trafiksystemets funktionalitet och säkerhet förbättras.
Trafikinnovationer och användarorientering främjas.
- Det befintliga spårtrafiknätet och det spårtrafiknät som håller på att byggas utnyttjas så
fullständigt som möjligt innan nya spårförbindelser öppnas. Spårnätets funktionalitet och
tillförlitlighet säkerställs. Komplettering och utvidgning av spårnätet förbereds.
- Bostadsmarknadens funktionalitet främjas. De åtgärder som behövs för att tillfredsställa
helhetsbehovet inom bostadsproduktionen genomförs, och det skapas förutsättningar för
att producera bostäder till rimliga priser. När det gäller besittningsformen för de bostäder
som ska byggas och var helhetsbehovet finns, beaktas förhållandena, behovet och
resurserna i regionens olika delar.
- Åtgärderna, fasindelningen och uppföljningen rörande regionens markanvändning, boende
och trafik samordnas så att de blir sammankopplade och stärker regionens funktionalitet
som helhet.
- Besluten och åtgärderna i intentionsavtalet samt i det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet,
den trafikpolitiska redogörelsen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen
samordnas.
1
Nylands förbunds informationstjänst (www.uudenmaanliitto.fi)
3
Helsingforsregionens produktionsmål är att bygga 12 000–13 000 bostäder årligen. ARAhyresbostadsproduktionen bör utgöra minst 20 % (2 500 bostäder/år) av regionens
produktionsmål. ARA-hyresbostäderna bör i första hand vara normala hyresbostäder. Målet för den
totala produktionen har i intentionsavtalet uppdelats i målkvoter för varje kommun.
1.4. Grankullas mål
Grankullas mål enligt MBT-intentionsavtalet är att årligen producera 60 bostäder, d.v.s. totalt 240
bostäder under avtalsperioden 2012–2015. Av denna totalvolym ska minst 20 % eller 48 st. vara
ARA-hyresbostäder.
Merparten av Grankulla stad är redan bebyggd, vilket betyder att staden inom sitt område
förverkligar huvudstadsregionens mål för bostadsproduktionen. Staden hör redan nu till de
kommuner i landet som har den största befolkningstätheten. Den småhusdominerade
stadsstrukturen och de goda trafikförbindelserna, särskilt spårtrafiken, svarar mycket bra mot de
gemensamma riktlinjerna.
I kapitel 5 i bostadsprogrammet redogörs för de viktigaste nya bostadsproduktionsprojekten. En del
av projekten torde inte genomföras 2012–2016, eller åtminstone kommer några att senareläggas.
Utgående från kartläggningen kan det ändå konstateras att Grankullas förbindelse att producera
540 nya bostäder under perioden 2012–2020 kan realiseras.
Grankullas markanvändningsberäkningar utgår från att antalet invånare kan växa till omkring
10 000 under de närmaste decennierna. Detta kan mycket väl vara möjligt om den i kapitel 5
presenterade produktionspotentialen verkställs. Under ifrågavarande tidsperiod skulle
invånarantalet kunna öka med ca 1200 –1300.
Med avseende på privatägda småhustomter kan man inte förutbestämma hur Grankullas
nuvarande markdispositionsplan ska förverkligas utan kan endast uppskatta det kommande
byggandet.
Grankullas målsättning att under 2012–2020 producera sammanlagt 540 bostäder innebär i
genomsnitt 60 bostäder per år. Utbyggnaden av centrumområdet, Båtlänningsvägen och Björkgård
innebär en avsevärd ökning i bostadsproduktionen under de närmaste åren. I småhusområden
som ägs av privata markägare genomförs byggande enligt de gällande detaljplanerna. När det
gäller områden som staden äger kan detaljplanerna granskas för att möjliggöra de planerade
projekten.
Staden använder under programperioden den stadsägda planreserven, som visserligen är
begränsad, för bostadsproduktion och gör därtill riktade planändringar som stöder
befolkningsmålen. Staden bör ändå reservera planlagda tomter också med tanke på framtida
servicebehov.
Stadens ambition är att skapa en varierande bostadsmiljö i Grankulla med ett mångsidigt utbud av
olika typer av bostäder. Det är speciellt viktigt att det finns tillräckligt med bostäder för unga, för
personer som behöver särskild hjälp och stöd i sitt boende samt för stadens anställda. Att trygga
boendet för stadens anställda hänför sig till stadens mål att säkerställa tillräckliga personalresurser
i den allt hårdare konkurrensen om arbetskraft.
2. Bakgrundsfakta om bostadsförhållanden
2.1. Befolkningsutveckling
Befolkningstillväxten i Grankulla var kraftigast i slutet av 1960-talet, då antalet invånare på några år
ökade med 800 personer. På 1970-talet var tillväxten i genomsnitt lite under 100 invånare per år,
4
och på 1980- och 1990-talet fortsatte den att plana av. Åren 2000–2005 sjönk invånarantalet, men
efter det har befolkningen ökat igen.
Invånarantalet i Grankulla 1960-2020
11000
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
År 2011 ökade folkmängden i Grankulla med 118 personer och var 8 807 i slutet av året. Tack vare
den bostadsproduktion som planerats för de närmaste åren uppskattas tillväxten fortsätta med en
ökning om 120–130 invånare årligen.
År 2010 var befolkningens språkliga fördelning följande: finska 58 %, svenska 38 %, främmande
språk 4 %. Antalet invånare i huvudstadsregionen med ett främmande språk som modersmål har
ökat betydligt på 2000-talet.
Befolkningens åldersstruktur
I Grankulla bor en hel del familjer som består av föräldrar som fyllt 35 år och deras barn i
skolåldern. Däremot har antalet unga vuxna i studieåldern och unga familjer med barn i
dagvårdsåldern minskat. År 2000 var antalet barn i dagvårdsåldern i medeltal 128/årskull, och år
2010 hade antalet sjunkit till 109 barn/årskull. Antalet barn i skolåldern var i medeltal 130
barn/årskull år 2000 och 124 barn/årskull 2010. Antalet barn i dagvårdsåldern kommer enligt
Statistikcentralens befolkningsprognos att stabiliseras under de närmaste åren. Antalet unga i skoloch studieåldern beräknas sjunka under 2010-talet. Här är det dock skäl att beakta att den faktiska
förändringen i antalet invånare kan avvika avsevärt från kalkylerna.
Befolkningens åldrande är en klar trend i Grankulla. Antalet invånare över 75 år har ökat under de
senaste tio åren och kommer sannolikt att fortsätta öka under de närmaste åren.
Befolkning per åldersgrupp 2000–2020
Ålder (år)
2000 %-andel
2010
9,0
0-6
771
653
13,7
7-15
1 171
1 124
11,8
16-24
1 010
1 068
51,6
25-64
4 403
4 154
8,0
65-74
686
920
4,7
75-84
398
561
1,0
8588
209
100,0
Totalt
8 527
8 689
%-andel
7,5
12,9
12,3
47,8
10,6
6,5
2,4
100,0
2020
760
1 180
1 060
4 750
1 050
800
350
9 950
%-andel
7,6
11,9
10,7
47,7
10,6
8,0
3,5
100,0
De uppskattade siffrorna för 2020 är härledda ur en projektion som Kaupunkitutkimus TA Oy har
gjort.
5
I Grankulla är familjebefolkningens andel större än i genomsnitt i huvudstadsregionen eller hela
landet. Barnfamiljerna är större än i grannkommunerna. Grankullaskolornas dragningskraft syns i
antalet barn i skolåldern. Den stora andelen familjer och familjestorleken återspeglas å sin sida på
strukturen hos stadens bostadsbestånd.
2.2. Bostadsbestånd och boendestandard
Jämfört med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen består en relativt stor del av Grankullas
bostadsbestånd av småhus samt rad- och kedjehus. I gengäld är andelen bostäder i
flervåningshus mindre. Därför är också antalet rum i bostäderna och bostadsytorna större än i
grannkommunerna.
Bostäder enligt hustyp, 2010
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fristående småhus
Rad- och kedjehus
Grankulla
Flervåningshus
HSR
I slutet av 2010 fanns det sammanlagt 3 716 bostäder i Grankulla, av vilka 3 428 var permanent
bebodda. Den genomsnittliga bostadsytan var 112 m2/bostad och i medeltal 47 m2/person.
Ytan/invånare har ökat stadigt under de senaste årtiondena:
År
1980
1990
2000
2010
m2/invånare
36,1
40,5
43,1
47,1
Av de bebodda bostäderna var en knapp tredjedel (1 025 st.) hyresbostäder. Av hyresbostäderna
är 68 % belägna i flervåningshus, och deras medelareal är ca 68 m2. Hyresbostäderna är i
genomsnitt större i Grankulla än i huvudstadsregionens övriga kommuner.
2.3. Utvecklingen inom bostadsbyggande
Bostadsproduktionen har minskat något i huvudstadsregionen under 2000-talet. I Grankulla har
utvecklingen gått i motsatt riktning under de senaste åren. År 2009 byggdes här 79 nya bostäder,
vilket är ett stort antal räknat per invånare.
6
Bostadsproduktion/1000 invånare
10
8
6
4
2
0
2001
2002
2003
2004
2005
Grankulla
2006
2007
2008
2009
2010
HSR
3. Förutsättningarna för bostadsproduktion
3.1 Markområden och tomtreserv
Av stadens område har ca 572 ha (ca 95 %) detaljplanerats (1/2012). Ca 297 ha eller lite över
hälften av detta är byggnadsmark. Det finns 1005 tomter, vars genomsnittliga areal är 2957 m2.
Det genomsnittliga tomtexploateringstalet är 0,30 och områdesexploateringstalet 0,16. I
detaljplanerna har anvisats 4430 bostäder, dvs. i medeltal 4,4 per tomt. Planerna innehåller
sammanlagt ca 890 400 m2 vy byggrätt, varav ca 30 % är outnyttjat.
Det finns drygt 880 småhustomter i staden. Av dessa är ca 55 helt obebyggda. I detaljplanerna för
småhustomter inklusive de icke fullständigt bebyggda tomterna ingår drygt 160 000 m2 vy
outnyttjad byggrätt och ca 170 nya bostäder. Omkring 120 av bostäderna hänför sig till helt
obebyggda småhustomter. All den byggrätt eller alla de bostäder som tillåts av planerna kan
emellertid inte realiseras, eftersom de byggnader som redan finns på tomterna inte alltid möjliggör
mer byggnation.
Stadens egentliga höghusområden finns i centrum och dess närhet samt i Kasabergsområdet. I
centrum finns tre obebyggda tomter för flervåningshus med sammanlagt 10 100 m2 vy byggrätt för
boende. Vid Båtlänningsvägen finns fyra tomter för flervåningshus med sammanlagt 8 000 m2 vy
byggrätt för boende. Därtill planeras tre nya tomter för flervåningshus i Björkgårdsområdet och ett i
centrum. Tomterna i Björkgård ägs av staden.
Områden som saknar detaljplan finns i Kasaberget och vid Åboleden. Det är osannolikt att dessa
områden detaljplaneras för boende.
3.2 Planläggning
Detaljplanläggningen styrs av markdispositionsplanen. För närvarande gäller en plan som
godkänts 13.12.2004 (Masu 2). I Masu 2 har markanvändningen granskats inom hela stadens
område. Till vissa delar kan markanvändningen i Masu 2 granskas separat, varvid utgångspunkten
är att stadens bostadspolitiska mål ska nås. Sådana områden kartläggs och ändras i mån av
möjlighet till områden för effektivare byggande med hjälp av riktade planändringar. I regel ökas
dock inte byggrätten på småhustomter vars areal är mindre än 3000 m2.
7
Utöver Masu 2 styrs planläggningen i staden av Grankulla stads utvecklingsbild för
markanvändning och boende (godkänd av fullmäktige 15.3.2010), ett strategiskt dokument som
uttrycker fullmäktiges syn på utvecklingen av staden. Utvecklingsbilden kompletterar
markdispositionsplanen från 2004 (Masu 2) men ersätter inte den. Avsikten med utvecklingsbilden
är att trygga verkställandet av stadens bostadsprogram. Staden har som ambition att ta fram en ny
utvecklingsbild för varje fullmäktigeperiod.
3.3 Stadens markförvärvspolitik
Staden äger ca 287 ha markområden i Grankulla och ca 7 ha i Esbo. Stadens byggnadsmark inom
detaljplaneområdet i Grankulla fördelar sig på olika markanvändningsformer på följande sätt:
Tomter för flervåningshus och affärshus
Tomter för allmänna byggnader
Småhustomter
ca 33 000 m2
ca 222 000 m2
ca 177 000 m2
ca 12 400 m2 vy
ca 80 000 m2 vy
ca 36 800 m2 vy
Staden har inte utövat någon aktiv markanskaffning, utan beslut om köp av nya områden har
fattats från fall till fall enligt enskilda anbud. Större tomter har genom planändring delats upp; på
det sättet har man ökat antalet småhustomter i stadens ägo. Staden har gjort 1–2
marköverlåtelser/år.
4.
Stadens hyresbostäder
4.1. Kommunens lagstadgade skyldigheter att ordna boende för kommuninvånarna
Enligt 19 § 4 mom. i grundlagen ska ”det allmänna främja vars och ens rätt till bostad och
möjligheter att själv ordna sitt boende”.
Enligt 1 § i lagen om utvecklande av bostadsförhållandena är målet för utvecklandet av
bostadsförhållandena att tillförsäkra envar som är fast bosatt i Finland möjlighet till skäligt boende
så
1. att varje matlag till sitt förfogande har en bostad där antalet rum och våningsytan motsvarar
matlagets storlek samt medlemmarnas personliga behov;
2. att bostäderna till sin konstruktion och utrustning är ändamålsenliga, hälsosamma och
funktionella samt att bostadsbyggnaderna passar in i omgivningen; och
3. att boendeutgifterna står i skälig proportion till matlagets storlek och de disponibla
inkomsterna samt övriga nödvändiga konsumtionsutgifter.
Enligt samma paragraf ska särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att förbättra tillgången på
bostäder och boendestandarden för bristfälligt boende befolkningsgrupper, småinkomsttagare och
mindre bemedlade samt unga och barnfamiljer, att säkerställa att dessa kategoriers boendeutgifter
hålls på en skälig nivå samt att minska skillnaderna i boendestandarden mellan olika områden och
befolkningsgrupper.
Enligt 5 § i samma lag ska kommunen inom sitt område skapa allmänna förutsättningar för
utvecklande av bostadsförhållandena och se till att åtgärderna inriktas särskilt på att förbättra
bostadslösa och bristfälligt boende personers bostadsförhållanden. Kommunen ska utveckla
bostadsförhållandena inom sitt område så att medlemmar av kommunen som blivit utan bostad
och som inte utan oskäliga svårigheter på egen hand kan skaffa sig bostad kan beredas skäliga
bostadsförhållanden. Dessa kommuninvånare är bl.a. en del av de äldre, de handikappade, de
som har psykiska problem eller missbruksproblem och i vissa fall barnfamiljer och unga som
behöver särskilt stöd.
8
Enligt 35 § i barnskyddslagen ska kommunen utan dröjsmål avhjälpa bristerna i boendeförhållandena eller ordna en bostad som motsvarar behovet, när behovet av barnskydd i väsentlig
mån beror på bristfälliga bostadsförhållanden eller avsaknad av bostad eller när dessa
omständigheter utgör ett väsentligt hinder för barnets och familjens rehabilitering.
Enligt 17 § i socialvårdslagen ska kommunen anordna bl.a. boendeservice. Med boendeservice
avses enligt 22 § i socialvårdslagen anordnande av service- och stödboende. Enligt 23 § i
socialvårdslagen ska boendeservice tillhandahållas personer som av särskild orsak behöver hjälp
eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden. Enligt 10 § i socialvårdsförordningen
ska boendeservice ordnas i service- och stödbostäder, där vederbörandes självständiga boende
eller övergång till självständigt boende stöds genom socialarbete och annan social service.
I 8 § 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp bestäms att kommunen ska ordna
serviceboende för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom
nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Enligt 9
§ 2 mom. i samma lag ska kommunen också ersätta en gravt handikappad person för skäliga
kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i
bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till handikappet eller sjukdomen är nödvändiga för att
den handikappade ska klara de funktioner som hör till normal livsföring.
4.2. Bostäder i stadens ägo
Staden har totalt inemot 330 hyresbostäder, av vilka 2/3 är belägna i fastighetsbolag som staden
äger helt eller nästan helt; ca 90 bostäder ägs direkt av staden och 30 bostäder hyrs av Keva
(Kommunernas pensionsförsäkring) eller andra ägare till allmännyttiga hyresbostäder för uthyrning
i andra hand. Av stadens hyresbostäder är 80 st. uthyrda till egna anställda som tjänstebostäder. I
stadens hyresbostäder bor uppskattningsvis ca 610 personer. En förteckning över stadens
hyresbostäder ingår i bilaga 1 till bostadsprogrammet.
4.3. Grunder för val av hyresgäster till stadens hyresbostäder
Valet av hyresgäster baserar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov, vilka bedöms
utifrån hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster. Statsrådet har fastställt mer
detaljerade valgrunder, som tillämpas på såväl aravahyresbostäder som räntestödshyresbostäder.
Valet av hyresgäster grundar sig på hushållets bostadsbehov, förmögenhet och inkomster.
Inkomstbedömningen kvarstår trots att inkomstgränserna har slopats.
Vid val av invånare till stadens hyresbostäder prioriteras således bostadslösa och andra hushåll
som har det mest brådskande behovet av bostad, är minst bemedlade och har de lägsta
inkomsterna. Vid bedömningen av bostadsbehovet beaktas i synnerhet sökandens
boendeförhållanden och hur brådskande de bör förbättras samt familjens storlek och
åldersstruktur. När angelägenhetsgraden bedöms, beaktas dessutom alltid de familjer som är
klienter hos barnskyddet.2
I syfte att främja de ungas självständighet hyrs ungdomsbostäderna i första hand ut med
tidsbundna hyresavtal på sex år till unga mellan 18 och 26 år som studerar eller arbetar.
4.4. Bostadssituationen och bostadsproblem
Antalet hushåll som ansökt om hyresbostad (exklusive tjänstebostäder) och hushållens storlek
samt antalet bostäder som hyrts ut 2008–2011:
2
Statsrådets förordning om val av hyresgäster till arava- och räntestödshyresbostäder (166/2008),
Publikation av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) (www.ara.fi)
9
Sökande
1 person
2 personer
3 personer
4 + personer
2008
30
10
11
9
2009
40
26
13
6
2010
113
42
23
33
2011
58
44
18
13
Sökande som fått bostad
1 person
2 personer
3 personer
4 + personer
2008
25
9
4
6
2009
39
6
5
1
2010
60
11
12
12
2011
20
12
4
9
De ettor som byggdes vid Trädgårdsvägen 2010 (totalt 30 st.) har inte räckt till för att tillfredsställa
behovet av ettor. Det finns fortfarande efterfrågan på små hyresbostäder med skälig hyra.
Merparten av bostadssökandena är ensamstående personer. Till andra bostäder uppstår det tidvis
kö, men i huvudsak motsvarar utbudet efterfrågan. De vanligaste orsakerna till bostadsbehovet är
alltjämt den nuvarande bostadens storlek eller dyra hyra eller förändringar i familjesituationen.
Årligen finns det 3–5 sökande som klassificeras som bostadslösa.
Läget i fråga om efterfrågan på ungdomsbostäder är rätt bra. Tyngdpunkten i efterfrågan ligger på
små bostäder för självständigt boende. Inte ens till de fristående ettorna för ungdomar och
studerande vid Juusvägen finns det alltid sökande under 26 år från Grankulla. Studentrummen i
kollektivbostäder har inte haft åtgång, och valet av hyresgäster till rum som blivit lediga har i brist
på sökande i regel överlåtits till HOAS.
I Grankulla finns ett boende för utvecklingsstörda med 13 platser. Servicen produceras av
samkommunerna Eteva ky och Kårkulla rf. Det önskas att flera unga utvecklingsstörda kunde få
bostad i hemkommunen när de blir vuxna. Det kommer att behövas ett tjugotal bostäder inom tio
år, 13–15 i ett boende med personal och resten nära servicecentralen för självständigt boende.
Många äldre behöver en ny bostad på grund av avsaknaden av hiss flervåningshus samt ingångar
och trapphus som inte är anpassade för personer med funktionshinder.
Bostadsläget bland åldringar har försvagats något; det finns ett stort antal sökande till Villa Apollo,
vilket har lett till köbildning. Det finns också efterfrågan på förmånligare pensionärsbostäder. Det
verkar sannolikt att efterfrågan i framtiden ökar på sådana tillgängliga bostäder som Villa Apollo,
där invånaren själv kan skaffa behövliga tjänster antingen hos stadens hemvård eller någon privat
serviceproducent.
I enlighet med stadens äldrepolitiska strategi (KH 21.3.2011) försöker man också skapa nya former
av boende för att utveckla servicestrukturen. Planeringen av Villa Bredas område siktar inte bara
på utveckling av vård- och omsorgskoncepten utan även på ett mångsidigt urval av
boendekoncept. Ambitionen är att området ska erbjuda den åldrande befolkningen tillgängliga
privata bostäder och servicebostäder som främjar sociala kontakter. Man försöker också
åstadkomma sådana lösningar i området som ökar utvecklingsstördas möjligheter till boende med
stöd och självständigt boende. Projektplanen för Villa Bredas område bereds som bäst, och den
parallellt pågående verksamhetsplaneringen styr uppläggningen av bostadsutbudet och
tidsschemat för byggnadsfaserna.
I och med utvidgningen av Villa Breda servicecenter rivs de s.k. pensionärshusen, som byggts
1974 vid Brandkårsgränden 4, och dessa bostäder hyrs därför inte längre ut. Det här kommer att
medföra en tillfällig svacka i bostadsutbudet, som staden bör försöka avhjälpa med hjälp av sitt
befintliga hyresbostadsbestånd och eventuellt bostäder som hyrs ut i andra hand.
10
Staden har ett öppet avtal med Närings-, trafik- och miljöcentralen om att årligen ta emot flyktingar.
Dessa har anvisats bostad från stadens normala bostadsbestånd. Under de två, tre senaste åren
har Grankulla tagit emot 18 flyktingar.
Social- och hälsovården har två stödbostäder för rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och
mentalvården. Tidvis har det funnits behov av ytterligare en eller två bostäder. I fråga om
serviceboende för handikappade och rehabiliteringsklienter inom mentalvården anlitar man i första
hand privata serviceproducenter i huvudstadsregionen. Detsamma gäller boendeservicen för
rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården.
4.5. Tjänstebostäder och efterfrågan
Staden har 80 tjänstebostäder, av vilka 11 för närvarande är uthyrda som s.k. allmänna
hyresbostäder utan anknytning till en anställning. Skattemässigt är stadens tjänstebostad ingen
löneförmån, trots att hyrorna för bostäderna är något lägre än på den fria marknaden. När
tjänstebostäder beviljas, beaktas följande kriterier:





brådskande behov
en ny arbetstagare flyttar från en annan ort till Grankulla
väntetid
sökandens önskemål (matlagets storlek och betalningsförmåga jämförs med bostadens storlek,
hyresnivå mm.)
statsrådets kriterier för val av hyresgäster iakttas alltid vid uthyrning av aravalägenheter och
hyresbostäder med räntestöd.
Hyresnivån för tjänstebostäderna justeras årligen. Samhällstekniska nämnden beslutar om hyrorna
i stadens egna fastigheter. Personalchefen beslutar om uthyrning av bostäder på grundval av
anställningsförhållande.
De bostäder som hyrs av Keva (Kommunernas pensionsförsäkring) och VVO och hyrs ut i andra
hand är mycket viktiga för staden och bildar en fungerande buffert i utbudet av hyresbostäder när
efterfrågan varierar. I rekryteringssituationer behövs det mest små bostäder, rätt ofta sådana som
hyrs ut för viss tid. I de åtgärder som gäller bostadsbyggande under programperioden ingår en
tanke på att skapa några (6–8) tjänstebostäder i Björkgård inom ramen för det planerade ARAprojektet.
5. Åtgärder i anslutning till bostadsbyggande under programperioden 2012–2016
Projekten i det här kapitlet omfattar åtgärder av både staden och privata aktörer för att främja
bostadsbyggandet samt andra åtgärder som staden vidtar för att förbättra bostadsförhållandena.
Stadens insats i bostadsbyggandet grundar sig främst på detaljplanering och överlåtelse av tomter.
5.1 Centrum
Bostadsproduktionen i centrum sker söder och norr om järnvägen. I området Centrum 1 har
byggandet framskridit till den avslutande fasen, medan byggandet i Centrum 2 är i startgroparna.
Avsikten är att bygga sammanlagt ca 190 bostäder i centrum under åren 2012–2016.
Åtgärd: Staden svarar för byggandet av kommunaltekniken och den övriga infrastrukturen så att
projekten samordnas med bostadsbyggandet samt för den detaljplaneändring som behövs i
Banarbetarnas kvarter norr om banan.
5.2 Båtlänningsvägens område
I området byggs totalt ca 220 bostäder i flervåningshus under åren 2012–2016, en del av dessa
som ARA-hyresbostäder.
11
Åtgärd: Kommunaltekniken i området är utbyggd, och bullerdämpande konstruktioner (bullerplank)
på grund av trafikbullret från Åbovägen byggs som bäst.
5.3 Trädgårdsvägen 11
I området byggs som bäst 8 småhusbostäder, som beräknas stå färdiga 2013.
Åtgärd: Inga åtgärder.
5.4 Björkgårds station med omgivning
Detaljplanen för området föreläggs fullmäktige för godkännande under år 2012. Utbyggnaden av
området kan börja när detaljplanen trätt i kraft och de tomter som staden äger blivit sålda. I
området ska enligt planerna byggas ca 270 bostäder i flervåningshus och 15 st. egnahemshus. En
del av de förstnämnda kommer att vara ARA-hyresbostäder.
Åtgärd: Områdets kommunalteknik bör förnyas och kompletteras. De allmänna områdena bör
byggas ut. Tomterna säljs efter att detaljplanen trätt i kraft (uppskattningsvis 2015).
5.5 Wulffs område (Bolagsvägen 22–24)
I området färdigställs 10 bostäder under 2012.
Åtgärd: Inga åtgärder.
5.6 Junghansgränden 3
På tomten byggs ca 30 bostäder i flervåningshus.
Åtgärd: Staden säljer tomten 2015.
5.7
Försäljning av småhustomter
Staden har 26 obebyggda småhustomter (AO eller AP). På ungefär 15 av dessa kan man genast
börja bygga.
Åtgärd: Målet är att i enlighet med stadens budget årligen sälja 1–2 småhustomter utgående från
anbudsförfarande, när andra objekt inte säljs.
5.8
Hyresbostadsproduktion med statligt stöd (ARA-produktion)
Av stadens produktionsmål på 60 bostäder ska minst 20 % utgöra produktion av nya
hyresbostäder. Detta betyder i medeltal 12 hyresbostäder/år. Det sammanlagda antalet nya
hyresbostäder under intentionsavtalets giltighetstid 2012–2015 bör vara minst 48 st.
Åtgärd: Under 2012 startar ett privat hyreshusprojekt vid Båtlänningsvägen. Inom Björkgårds
detaljplaneområde har en tomt planerats för ARA-hyresbostadsproduktion. Inom Villa Bredas
nuvarande tomt planeras en separat tomt för ett ARA-hyreshus.
5.9. Serviceboende och andra bostäder som stöder självständigt boende
För Villa Bredas område utarbetas som bäst en detaljplaneändring, som siktar på att kännbart öka
antalet kommunala servicebostäder på grund av det växande behovet. Det anses vara bäst att
placera bostäderna i anslutning till Villa Breda, för då kan man optimera personaldimensioneringen
och på det sättet spara på driften.
Åtgärd: Vid Villa Breda planläggs under 2012 en ny flygel som ger rum för effektiverat
serviceboende i form av högst 48 gruppbostäder. Inom Villa Bredas område planeras dessutom
hyreshusproduktion på en separat tomt, sammanlagt ca 40 bostäder.
Dessa planer preciseras i en projektplan som utarbetas under hösten 2012.
12
5.10 Hissunderstöd
Bostadsområden som saknar hiss utgör i synnerhet för äldre invånare ett rörelsehinder som gör
det svårare att bo hemma och klara sig självständigt. Avsaknaden av hiss medför kostnader också
för social- och hälsovården i och med ett ökat behov av hemservice.
I Grankulla finns det flera trevåningshus som uppförts på 60- eller 70-talet och saknar hiss.
Bostadsbolagen har visat intresse för att bygga hissar, men de flesta trappuppgångarna är för
smala för att ge rum för en hiss och samtidigt uppfylla räddningsverkets räddningsnormer.
Alternativet är att installera en hiss på utsidan av huset, men det är en dyr lösning för bolaget.
Staten har hittills beviljat understöd till högst 50 % av kostnaderna för byggande av hiss i hus med
minst 3 våningar. Vid dessa objekt som godkänts som mottagare av stöd beviljar Grankulla stad
dessutom 10 % hissunderstöd för installering av en ny hiss i ett gammalt bostadshus med minst 3
våningar.
Åtgärd: Staden stöder hissinstallationer genom att årligen reservera ett separat anslag för
hissunderstöd.
5.11. Bostadsproduktion för självbyggare och unga familjer
Det har funnits behov av tomter i Grankulla för unga familjer som vill bygga själv.
Åtgärd: I detaljplaneändringen för Björkgårdsområdet anvisas 15 egnahemstomter för
självbyggande av familjebostäder. Efter att detaljplaneändringen för Björkgård trätt i kraft säljs
egnahemstomterna år 2015.
5.12. Privat småhusbyggande
Det privata småhusbyggandet omfattar ca 10–20 bostäder per år.
Åtgärd: Inga åtgärder.
Sammandrag
De ovan nämnda projekten och åtgärderna skapar förutsättningar att under åren 2012–2016 bygga
ca 550 bostäder i staden i enlighet med tabellen i bilaga 2.
Bilaga 1: Stadens hyresbostäder 2012
Bilaga 2: Uppskattad bostadsproduktion 2012–2020, antal bostäder som färdigställs + karta
13