Transcript Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION
Arbets- och näringsministeriet
ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET
FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
Helsingfors 2013
ISBN 978-952-293-089-7 (häftad)
ISBN 978-952-090-3 (pdf )
ISBN 978-952-293-089-7 (häftad)
ISBN 978-952-293-090-3 (pdf )
© Finlands Kommunförbund
Helsingfors 2013
Finlands Kommunförbund
Andra linjen 14
PB 200
00101 Helsingfors
Tfn (09) 7711
Fax (09) 771 2291
www.kommunerna.net
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION
Arbets- och näringsministeriet
Helsingfors
11.12.2012
ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH
SAMKOMMUNER
Innehållsförteckning
1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet ................................................................... 5
2. Gruppering av noterna .................................................................................................................... 7
3. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper ................................................................................. 9
3.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun ............................... 9
3.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslut ............................................. 13
4. Noter till resultaträkningen ........................................................................................................... 15
5. Noter till balansräkningen ............................................................................................................. 21
5.1 Noter till balansräkningens aktiva........................................................................................... 21
5.2 Noter till balansräkningens passiva......................................................................................... 29
6. Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser .................................................................... 36
7. Frivillig redovisning av miljöaspekter .......................................................................................... 42
8. Noter angående personalen ........................................................................................................... 44
9. Specifikation av noter ................................................................................................................... 46
5
1. Bestämmelser och anvisningar om noter till bokslutet
I 68 § i kommunallagen (365/1995) bestäms om en kommuns och en samkommuns
bokslut. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter
till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska
ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om
kommunens ekonomiska ställning och finansiering (325/2012). De tilläggsupplysningar
som behövs för detta ska lämnas i noterna (KomL 68 § och BokfL 3:2 §). En kommun
som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern ska upprätta och i sitt bokslut ta in
ett koncernbokslut. Koncernbokslutet ska upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet ska dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken
anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds (KomL 68 a §). [11.12.2012]
Bestämmelser om noternas innehåll finns i huvudsak i bokföringslagen (1336/1997) och
bokföringsförordningen (1339/1997). Med noter avses enligt 3:1.1 § punkt 4 i BokfL
uppgifter som ska lämnas i bilagor till balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen. I kommunsektionens allmänna anvisning om finansieringsanalys ingår
tills vidare inga krav på noter. Om en kommun, då detta krävs för att ge en rättvisande
bild, redovisar noter till bokslutets finansieringsanalys ska dessa upptas efter noterna
angående säkerheter och ansvarsförbindelser. Bokslutet och dess noter ska vara överskådliga och bokslutet ska bilda en helhet. (BokfL 3:1.7 §). Avvikelse från principerna i
1 och 2 mom. får göras endast av särskilda skäl, om inte avvikelsen baserar sig på lag
eller andra bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Noterna ska innehålla en redogörelse för avvikelser från de allmänna bokslutsprinciperna, grunderna för avvikelsen
samt en beräkning av dessa (BokfL 3:3.3 §).
Vid upprättande av noter till kommunens bokslut iakttas i tillämpliga delar stadgandena
i bokföringslagens 3 kapitels samt bokföringsförordningens 2 och 4 kapitel. Bokföringsnämndens kommunsektion meddelar anvisningar och avger utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och kommunallagens stadganden om bokföring och bokslut
(KomL 67 §). Kommunsektionens anvisningar hör till grunderna för god bokföringssed
i fråga om bokföring och bokslut för en kommun.
Bokföringsnämndens kommunsektion har meddelat följande allmänna anvisningar:






Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner (24.1.2011)
Allmän anvisning för upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (14.12.2010)
Allmän anvisning för upprättande av finansieringsanalys för kommuner och
samkommuner (28.11.2006)
Allmän anvisning om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen
(29.5.2007)
Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner (13.12.2011)
Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för
kommuner och samkommuner (reviderad upplaga utkommer 2013)
6



Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner
11.12.2012)
Allmän anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner (15.11.2011)
Allmän anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner (3.2.2009) [11.12.2012].
Denna allmänna anvisning ersätter bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner från 17.11.2009. Anvisningen tillämpas på upprättande av bokslut för kommuner från och med räkenskapsperioden 2013. Med kommun avses nedan i anvisningen även samkommun om inget
annat sägs [11.12.2012].
Syftet med noterna till bokslutet är att komplettera den bokslutsinformation som ges i
form av kalkyler så att en riktig och tillräcklig bild ges av verksamhetens resultat, den
ekonomiska ställningen och finansieringen. Noterna utgör en del av bokslutet
(BokfL3:1.1 § och KomL 68 §). Utgångspunkten är att kommunen inte kan välja om en
enskild uppgift redovisas i balansräkningen, resultaträkningen, finansieringsanalysen eller i noterna. I vissa fall medges dock flexibilitet i fråga om var en uppgift redovisas.
Alternativa sätt att redovisa uppgifter konstateras i denna allmänna anvisning. [11.12.2012]
Bokföringslagen innehåller ingen uttrycklig skyldighet att ge jämförelseuppgifter beträffande noterna. För att bokslutet ska ge en rättvisande bild är jämförelseuppgifter ändå
att rekommendera. Noterna kan uppges som belopp i tusen euro. I det första bokslutet
efter en kommunsammanslagning rekommenderas jämförelseuppgifter med beaktande
av principen om att informationen ska produceras ekonomiskt.
Om särredovisningen av en kommuns affärsverk stadgas i kapitel 10 a i kommunallagen. Bokföringen för en kommuns eller en samkommuns affärsverk ska enligt 87 h §
kommunallagen särredovisas i kommunens eller samkommunens bokföring.
För en kommuns eller en samkommuns affärsverk ska upprättas ett särskilt bokslut som
omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en
tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om affärsverkets verksamhetsresultat, ekonomiska ställning och
finansiering. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Affärsverkets särskilda bokslut sammanställs i kommunens eller samkommunens bokslut
(KomL 87 i §). [11.12.2012]
Även vissa bestämmelser om särredovisning av affärsverksamheter kräver att särskilda
bokslut och särredovisad affärsverksamhet upptas i kommunens bokslut. Enligt 7 kap.
30 § i elmarknadslagen (386/1995, ändring 1172/2004), 5 kap. 3 § i naturgasmarknadslagen (508/2000) och 20 § i lagen om vattentjänster (119/2001) ska bokföringen för ett
kommunalt verk som idkar ifrågavarande affärsverksamhet vara åtskild i kommunens
eller samkommunens bokföring och ett separat bokslut ska upprättas för varje räkenskapsperiod. Dessutom ska elverken särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter samt elaffärsverksamheter och övrig affärsverksamhet. På motsvarande
sätt ska naturgasverken särredovisa naturgasnätverksamhet, försäljnings- och lagerverksamhet samt affärsverksamhet som inte hör till naturgasbranschen. [11.12.2012]
I den ändrade 7:32 § i elmarknadslagen (1172/2004) stadgas: ” bokslut över särredovisade elaffärsverksamheter skall offentliggöras. Boksluten skall fogas till det officiella
7
bokslutet över ett företag, en koncern, en kommun, en samkommun eller en statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet samt till den årsredovisning som skall offentliggöras eller till någon annan offentlig handling som motsvarar årsredovisningen och som
är tillgänglig för intressentgrupperna.” I 5:5 § i naturgasmarknadslagen stadgas: “bokslutet för en kommunal inrättning som utövar naturgasaffärsverksamhet samt resultaträkningarna och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för särredovisade verksamheter
skall presenteras i kommunens bokslut” Också i lagen om vattentjänster (119/2001) 20
§ stadgas: ”ett kommunalt vattentjänstverks bokföring skall vara åtskild i kommunens
bokföring, och verket skall upprätta ett separat bokslut för varje räkenskapsperiod”.
Med särredovisning avses i ovan nämnda lagar att affärsverksamhetens inkomster och
utgifter samt tillgångar och kapital hålls skilt från kommunens bokföring så att en resultaträkning och en balansräkning kan upprättas för affärsverksamheten. I förordningar1
stadgas ytterligare om tilläggsuppgifter (bl.a. särredovisningsprinciper) till bokslutet.
Dessa redovisas i samband med bokslutskalkylerna för ifrågavarande affärsverksamhet.
I sin allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för
kommuner och samkommuner ger bokföringsnämndens kommunsektion anvisningar
om presentation av en kommuns eller samkommuns affärsverks separata bokslut i
kommunens eller samkommunens bokslut. Separata bokslut för övriga balansenheter
och särredovisad affärsverksamhet kan presenteras på motsvarande sätt i bokslutet för
en kommun eller en samkommun.
2. Gruppering av noterna
Grupperingen av noterna har i denna allmänna anvisning skett enligt grupperingen av
kraven på noter i bokföringsförordningens 2 kapitel. Noterna till en kommuns bokslut
indelas i noter angående:
-
tillämpade bokslutsprinciper
resultaträkningen
balansräkningens aktiva och passiva
säkerheter och ansvarsförbindelser
personalen och revisorns arvoden. [11.12.2012]
Bokföringsnämndens kommunsektion har i sin allmänna anvisning Allmän anvisning
om behandling av kommunala affärsverk i bokföringen (29.5.2007) gett anvisningar om
hur ett affärsverk ska särskiljas i bokföringen för en kommun eller samkommun. Finlands Kommunförbund har i sin rekommendation om särredovisning av kommunal affärsverksamhet utöver modellen med affärsverk presenterat två andra modeller för särredovisning. Dessa är annan balansenhet och kalkylmässig åtskiljning.
En kommuns eller samkommuns affärsverks noter redovisas sammanställda med noterna
till kommunens eller samkommunens bokslut. Enligt 87 i § kommunallagen ska dock en
kommuns eller en samkommuns affärsverk upprätta ett bokslut som omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.
1
I [handels- och industriministeriets] förordningar 79/2005 och 222/2005 stadgas om tilläggsuppgifter till
bokslut för särredovisade elaffärsverksamheter och naturgasaffärsverksamheter.
8
I noterna till koncernbokslutet för en kommun ska i tillämpliga delar anges motsvarande
noter till kommunens bokslut (BokfF 4:1 §). Som noter gällande koncernen anges
1. noter gällande principerna för upprättande av koncernbokslut (presenteras i kapitel 3.2)
och följande noter beträffande koncernresultaträkningen, aktiva och passiva i koncernbalansräkningen samt garantier och ansvarsförbindelser, som i exemplen i denna anvisning anges vid sidan av noterna för kommunen (notens nummer inom parentes):
2. verksamhetens intäkter uppdelade i olika helheter som kommunen definierat
(not 8).
3. poster som hör till extraordinära intäkter och kostnader (11)
4. redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (14)
5. redogörelse för väsentliga försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva som ingår i verksamhetsintäkterna och väsentliga försäljningsförluster av
bestående aktiva som ingår i övriga verksamhetskostnader (15)
6. principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna(19)
7. överförbara anslutningsavgifter som är väsentliga till sitt belopp, om anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras och som hänför sig till fastigheter har aktiverats av koncernsamfunden i balansposten Mark- och vattenområden bland bestående aktiva, såvida de inte tagits upp i balansräkningen som
en egen post (21, exemplet på s. 25).
8. noter angående innehav i andra samfund (22, 23, 24)
9. väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (26)
10. en specifikation per balansräkningspost om ökningar och minskningar av posterna i det egna kapitalet samt om överföringar mellan dessa poster under räkenskapsperioden (28)
11. specifikation av väsentliga poster som tagits upp bland avsättningarna, om detta
är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (32)
12. en specifikation av hur posten Övriga skulder fördelar sig på anslutningsavgifter
och övriga skulder, om anslutningsavgifterna inte upptagits som en separat post i
balansräkningen (36)
13. väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (37)
14. uppgift om skulder för vilka samfundet eller stiftelsen som sammanställs med
koncernbokslutet har pantsatt, intecknat eller på något annat sätt gett egendom
som säkerhet, specificerade per säkerhetsslag för varje post av främmande kapital som enligt 1 kap. 6 § redovisas bland balansräkningens passiva (40)
15. i fråga om säkerheter som ett samfund eller en stiftelse som sammanställs med
koncernbokslutet har ställt för egen del på något annat sätt än vad som avses i 40
punkten, det sammanlagda värdet specificerat per säkerhetsslag (41)
16. det sammanlagda värdet av andra säkerheter ställda av ett samfund eller en stiftelse som sammanställs i koncernbokslutet än sådana som avses i 40–41 punkten, specificerat per slag.
17. det sammanlagda beloppet av ännu obetalda hyror enligt leasinghyresavtal, om
beloppet är väsentligt (44)
18. övriga ansvarsförbindelser av ett samfund eller en stiftelse som sammanställs
med koncernbokslutet (46)
19. övriga arrangemang vilka gäller ett samfund eller en stiftelse som sammanställs i
koncernbokslutet men vilka inte hör till balansräkningen (47) [11.12.2012].
9
Koncernbokslutets noter utgörs i princip av en sammanställning av noterna till de särskilda boksluten. Elimineringar och rättelser i samband med upprättandet av koncernbokslut bör beaktas även i noterna. Informationen i noterna till koncernbokslutet gäller
således penningbeloppet för ifrågavarande post i koncernbokslutet.
Samkommunernas noter sammanställs till sifferbelopp i relation till grundkapitalandel
(Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut kapitel 8.1).
Noter gällande principerna för upprättande av koncernbokslut presenteras i kapitel 3.2.
Övriga noter gällande en koncern presenteras för de uppgifter där noter angående koncernen ska anges. De finns i den exempeltablå som ingår i denna anvisning. Dylika noter kan även i bokslutet anges som skilda noter efter de noter som gäller kommunen.
Till denna anvisning om noter har bifogats exempel på noter till bokslutet för en kommun. I bokföringslagen, bokföringsförordningen och i denna allmänna anvisning anges
s.k. obligatoriska noter. Bokföringslagens krav på riktiga och tillräckliga uppgifter förutsätter att den som upprättar bokslutet bedömer huruvida det utöver ovan nämnda noter
krävs att noter gällande situationen eller någon händelse utöver detta anges för att tillfredsställa kravet på en rättvisande bild.
3. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper
3.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun
Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i bokslutet för en kommun ska innehålla:
1)
uppgift om de värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder som har följts vid upprättandet av
bokslutet (BokfF 2:2.1 § punkt 1);
Bestående aktiva
Exempel
Värdering av bestående aktiva
Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från en på förhand upprättad avskrivningsplan. Enligt en av kommunfullmäktige godkänd ändring i avskrivningsplanen har avskrivningstiden för administrations- och inrättningsbyggnadernas
vatten- och avloppsnät justerats från och med x.x.xxxx. Ändringen grundar sig på en omvärdering av tillgångarnas ekonomiska verkningstid. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan.
Om värdet hos en tillgång innefattar fasta utgifter, anges de noter som detta kräver i enlighet med bokföringsnämndens allmänna anvisning (Bokföringsnämnden 31.1.2006,
Allmän anvisning om hur fasta utgifter kan inkluderas i anskaffningsutgiften för en tillgång).
10
Exempel
Värdering av placeringar
Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller lägre värde. Grunden för värderingen utgörs av de sannolika framtida inkomster som
sammanhänger med tillgången eller dess värde för produktionen av tjänster.
Poster av placeringskaraktär bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt
anskaffningsutgift eller till sannolikt lägre överlåtelsepris.
Omsättningstillgångar
Exempel
Värdering av omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-princip till beloppet för
anskaffningsutgiften eller till beloppet för den sannolika anskaffningsutgiften om den är
lägre eller till beloppet för det lägre sannolika överlåtelsepriset om det är lägre. X Elaffärsverkets omsättningstillgångar har värderats enligt vägt medelanskaffningspris eller enligt sannolikt försäljningspris om detta har varit lägre.
Om fasta utgifter har inräknats i värdet på omsättningstillgångar ska de noter som krävs
anges enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning (Bokföringsnämnden 31.1.2006,
Allmän anvisning om hur fasta utgifter kan inkluderas i anskaffningsutgiften för en tillgång).
Finansieringstillgångar
Exempel
Värdering av finansieringstillgångar
Fordringarna har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till sannolikt värde om
detta är lägre.
Finansiella värdepapper har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller till sannolikt överlåtelsepris om detta är lägre.
Av särskilda skäl har en kommun eller en samkommun undantagsvis kunnat värdera
värdepapper vilka noterats på börsen eller eljest offentligt till verkligt värde. Gällande
värderingen av värdepapper vilka upptagits till verkligt värde bör man i noterna bl.a.
ange grunderna för tillämpade värderingsmodeller och –metoder. Noggrannare stadganden om dessa noter ingår i handels- och industriministeriets förordning 1315/2004.
Om kommunen har använt derivatavtal, ska noterna till bokslutet innehålla uppgifter om
värderings- och andra kalkyleringsprinciper för derivatavtalen.
Exempel
Hantering av derivatavtal
Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i
säkringssyfte. Kommunen har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen gäller fram till och med x.x.xxxx.
11
Om detta anses förutsättas för att bokslutet ska ge en rättvisande bild kan noterna även
innefatta en utredning om hanteringen av understöd.
Exempel
Hanteringen av understöd
Finansiella understöd för anskaffning av materiella tillgångar bland bestående aktiva har
upptagits som minskningar av anskaffningsutgiften för ifrågavarande tillgång. De understöd
för kommunsammanslagning och den ersättning för minskade statsandelar som erhållits på
basis av att kommunerna X och Y från början av år 2013 sammangick med kommunen har
med tillämpning av kontantprincip upptagits som intäkter bland Understöd och bidrag.
2)
motivering, om sättet att ställa upp resultaträkningen eller balansräkningen
har ändrats jämfört med föregående räkenskapsperiod (BokfF 2:2.1 § punkt
2), eller uppställningen avviker från de föreskrifter som bokföringsnämndens
kommunsektion har meddelat, samt effekterna av ändringen;
Exempel
Ändring av sättet att redovisa resultaträkningen
Samkommunens inkomstskatt för näringsverksamhet har i bokslutet för räkenskapsperioden
upptagits som en skild post i resultaträkningen före raden för räkenskapsperiodens överskott. Tidigare har inkomstskatten upptagits bland övriga verksamhetskostnader. Motsvarande ändringar har gjorts gällande jämförelseuppgifterna för föregående räkenskapspe2
riod.
3)
uppgift om rättelser som har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående
räkenskapsperioden (BokfF 2:2.1 § punkt 3);
Exempel
Rättelser av uppgifter för föregående räkenskapsperiod
Indelningen av balansräkningen för föregående räkenskapsperiod har ändrats så att den
motsvarar indelningen för ifrågavarande räkenskapsperiod. Aktier och andelar i placeringsfonder vilka till sin karaktär utgör placeringar, totalt x euro, har i balansens jämförelseuppgifter överförts från placeringar bland bestående aktiva till finansiella värdepapper bland
rörliga aktiva. Från lånefordringar som ingår i placeringar bland bestående aktiva har poster
som inte till sin karaktär är bestående, totalt x euro, överförts till lånefordringar bland
finansieringstillgångar.
4)
redogörelse, om uppgifterna beträffande den föregående räkenskapsperioden inte är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som
gått ut (BokfF 2:2.1 § punkt 4);
Exempel
Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod
Då uppgifterna för räkenskapsperioden jämförs med uppgifterna för föregående räkenskapsperiod bör man beakta att kommunen i början av räkenskapsperioden sålde sin elaffärsverksamhet. Årsbidraget i föregående bokslut var x € varav elverkets andel var y €. Av
2
Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av resultaträkning
(24.1.2011) punkt 4.5. Övriga verksamhetskostnader, fotnot 10.
12
egendoms- och skuldposterna i balansräkningen överfördes bestående aktiva för x €, kassa
och banktillgodohavanden för x € samt anslutningsavgifter och övriga skulder för x € till
bolaget. Som en följd av försäljningen ökade posten aktier och andelar i balansräkningen
med x € och räkenskapsperiodens överskott med x €.
5)
uppgift om intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel, om dessa inte är av ringa betydelse (BokfF 2:2.1
§ punkt 5);
Ändringar gällande bokslutsprinciper samt rättelser av väsentliga fel som
uppkommit under tidigare räkenskapsperioder görs genom att ändra posten
Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder3. Uppgift om till tidigare räkenskapsperioder hörande intäkter och kostnader samt rättelser av fel
anges i noterna, om de inte är av ringa betydelse.
Exempel
Intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder
Bland räkenskapsperiodens övriga verksamhetsintäkter upptas retroaktiva mervärdesskatteåterbäringar som på basis av 191.2 § MomsL erhållits av skatteverket för åren 1, 2 och 3
totalt x euro. De retroaktiva mervärdesskatteåterbäringarna beror på en felaktig tidigare
tolkning. Inköp för underhållet av fastigheter som hör till socialsektorns servicehus hade
under åren 1 – 3 hanterats som icke till avdrag berättigande trots att inköpen berättigade till
mervärdesskatteåterbäring.
Exempel
Hantering av fel som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder
I bokslutet för räkenskapsperioden har rättelser gällande tidigare felaktigt bokförda avtal
om markanvändning gjorts. Markägare och kommunen har slutit ett flertal avtal om markanvändning enligt vilka markägarna överlåter markområden till kommunen som vederlag
för planeringskostnader som kommunen åsamkats. Eftersom avtalen inte medfört penningvederlag har kommunen tidigare tolkat det så att avtalen inte medför affärshändelser som
ska bokföras. Balansvärdena för kommunens markområden har till denna del varit bristfälligt redovisade i kommunens bokföring. I bokslutet för räkenskapsperioden har gjorts en x
euro stor korrigering av balansvärdet för kommunens markområden och motsvarande korrigering har gjorts beträffande Överskott från tidigare räkenskapsperioder. Jämförelseuppgifterna har rättats på motsvarande sätt. Någon korrigering av jämförelseperiodens resultaträkning har inte gjorts.
6)
uppgift om sådana delar av en enskild balansräkningspost som gäller flera
balansräkningsposter, om denna uppgift är väsentlig (BokfF 2:2.1 § punkt
6); Uppgiften kan exempelvis gälla en fusionsförlust som hanterats som en
enda post och som inte kunnat hänföras till de balansposter den gäller.
3
Bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner (14.12.2010), kapitel 1 samt den allmänna anvisningen om upprättande av resultaträkning (24.1.2011) kapitel 1.
13
Exempel
Redogörelse för fusionsförlust som upptagits i balansposten Övriga utgifter med lång verkningstid
Den fusionsförlust som uppkommit vid upplösning av samkommun Y, x euro har, till den
del den inte har kunnat hänföras till de balansposter den gäller, upptagits i balansposten Övriga utgifter med lång verkningstid.
7)
grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om bokslutsdagens kurs
inte har tillämpats (BokfF 2:2.1 § punkt 7).
Exempel
Poster i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs. De fordringar och skulder som har säkrats med valutaterminsavtal har dock undantagsvis värderats till terminskurs. Terminens ränteandel har periodiserat på avtalets giltighetstid.
3.2 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper i koncernbokslut
Noterna gällande koncernbokslutet ska innehålla (BokfF 4:2 §):
-
-
principerna för upprättande av koncernbokslutet;
redogörelse för de ändringar som skett i principerna och metoderna
vid upprättandet av koncernbokslutet samt för inverkan av ändringarna på koncernens resultat och ekonomiska ställning;
redogörelse för sådana förändringar i koncernstrukturen som på ett väsentligt sätt inverkar på koncernbokslutets jämförbarhet med det koncernbokslut som har upprättats för den föregående räkenskapsperioden. Redogörelsen omfattar ändringar gällande innehavet i dottersamfunden samt i betydande ägarintressesamfund;
motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för koncerngoodwill är
längre än fem år.
Noter angående tillämpade koncernbokslutsprinciper
Koncernbokslutets omfattning
Exempel
I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund sammanställts utom fastighetsdottersamfund
x, eftersom kommunen inte har andra andelar i fastighetssamfund och utlämnandet ur sammanställningen endast har en ringa betydelse för koncernens egna kapital. I koncernbokslutet har samtliga samkommuner sammanställts utom samkommun x, där kommunens andel
är ringa, 0,0x %, och där beloppen av kommunens andel av samkommunens tillgångar och
skulder inte har någon väsentlig betydelse med tanke på koncernbalansen.
14
Interna transaktioner och internbidrag
Exempel
Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de
samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner
av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats.
Eliminering av internt innehav
Exempel
Kommunens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden .
Minoritetsandelar
Exempel
Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen.
Korrigering av planmässiga avskrivningar
Exempel
Fastighetsdottersamfundens och stiftelsernas avskrivningar på immateriella och materiella
tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresternas
differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering
av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen.
Intressesamfund
Exempel
Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden.
Reserver
Exempel
Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld.
Avvikande värderings- och periodiseringsmetoder
Om vid upprättandet av koncernbokslutet inte har följts samma värderings- och periodiseringsprinciper som i bokslutet för kommunen ska en motiverad redogörelse för detta
ingå i noterna.
Avvikande räkenskapsperioder
Exempel
Räkenskapsperioden för dottersamfund x gick ut 30.11.2012 enligt vilket dottersamfundet
har sammanställts i koncernbokslutet. [11.12.2012]
15
4. Noter till resultaträkningen
Noterna till resultaträkningen ska innehålla:
8)
uppgift om verksamhetens intäkter uppdelade på de olika verksamheter som
kommunen definierat. Kommunens eller samkommunens affärsverksamhets
verksamhetsintäkter redovisas inkluderade i ifrågavarande uppgiftsområde
eller inkomstslag;
Exempel
Verksamhetsintäkter uppdelade på inkomstslag *)
Allmän förvaltning
Social- och hälsovårdstjänster
Undervisnings- och kulturtjänster
Samhällstjänster
Övriga tjänster (kan specificeras)
Kommunens verksamhetsintäkter totalt *)
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
Kommunen
2013
2013
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster
I stället för specifikationen enligt uppgiftsområde kan det finnas orsak för en
samkommun att specificera verksamhetsintäkterna på annat sätt. Exempelvis
en samkommun för yrkesutbildning kan ha behov av att särskilja finansiering enligt enhetspris från övriga försäljningsintäkter. Ett sjukvårdsdistrikts
samkommun kan t.ex. uppge försäljningsintäkter från medlemskommuner,
försäljningsintäkter från utomstående kommuner, utjämning av dyrbar vård
och andra motsvarande poster på en specifikationsnivå som ifrågavarande
samkommun anser ändamålsenlig. Om en samkommun upprättar koncernbokslut ska motsvarande tabeller redovisas även på koncernnivå.
Exempel på specifikation i en samkommun för yrkesutbildning
Samkommunens verksamhetsintäkter *)
Finansiering enligt pris per enhet
Övriga försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
EU-understöd
Övriga bidrag och understöd **)
Övriga verksamhetsintäkter
Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *)
2013
x
x
x
x
x
x
x
2012
x
x
x
x
x
x
x
*) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster
**) väsentliga poster bland övriga bidrag och understöd kan redovisas på egen rad
16
Exempel på specifikation för ett sjukvårdsdistrikts samkommun
Samkommunens verksamhetsintäkter *)
Försäljningsintäkter från medlemskommuner
Försäljningsintäkter från utlandet
Särskilda statsandelar
Övriga försäljningsintäkter
Avgiftsintäkter
Bidrag och understöd
Övriga verksamhetsintäkter
Utjämning av dyr vård samt avgift för särksilda åtaganden
Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *)
2013
x
x
x
x
x
x
x
x
x
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster
Exempel på specification för en samkommun för social- och hälsovård
Samkommunens verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde *)
Specialiserad sjukvård
Primärvård
Hälsoskydd och veterinärverksamhet
Socialservice
Övriga tjänster
Samkommunens verksamhetsintäkter totalt *)
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*) specifikationen av verksamhetsintäkter redovisas för externa poster
9)
skatteinkomsterna indelade i kommunens inkomstskatt, andel av samfundsskatten, fastighetsskatt och övriga skatteinkomster (kommunsektionens anvisning om resultaträkningen punkt 5.1); 4
Exempel
Specifikation av skatteinkomster
Kommunens inkomstskatt
Andel av samfundsskatteintäkter
Fastighetsskatt
Övriga skatteinkomster
Skatteinkomster totalt
4
2013
x
x
x
x
x
2012
x
x
x
x
x
Skatteintäkterna kan specificeras antingen i resultaträkningen eller i noterna till den (kommunsektionens allmänna
anvisning om upprättande av resultaträkning (24.1.2011) punkt 5.1.
17
10)
statsandelarna specificerade
Exempel
Specifikation av statsandelarna
Statsandelen för kommunal basservice
Därav: Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna
(+/-)
Utjämning till följd av systemändringen (+/-)
Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet
Behovsprövad höjning av statsandelen
Statsandelar sammanlagt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
[11.12.2012] .
Statsandelen för kommunernas basservice består av följande bestämningsgrunder och kostnader: [11.12.2012]
-
Bestämningsgrunderna för den allmänna delen [11.12.2012]
Social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader
Förskoleundervisningens, den grundläggande utbildningens samt de
allmänna bibliotekens kalkylerade kostnader
Bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmänt kulturväsende
Bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av exceptionellt
gles bosättning, stor andel skärgård och andel samer.
Till systemet hör också en utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och en utjämning till följd av systemändringen, vilka ökar eller
minskar statsandelen [11.12.2012]
Den statsandel enligt huvudmannasystemet som står utanför statsandelen för
kommunal basservice gäller gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor
samt andra kalkylerade statsandelar som inte hör till statsandelen för kommunal basservice och inte räknas med i finansieringsandelen, men som behandlas som en helhet vid sidan av huvudmannasystemet. Till de sistnämnda hör idrott, ungdomsarbete, medborgarinstitut, grundläggande
konstundervisning (timbaserad), teatrar, orkestrar och museer samt morgonoch eftermiddagsverksamhet [11.12.2012].
Hemkommunsersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande
utbildning bokförs bland verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter. De
hör alltså inte till posten Statsandelar för kommunal basservice [11.12.2012].
18
11)
uppgift om poster redovisade som extraordinära intäkter och kostnader
(BokfF 2:3.1 § punkt 2);
Exempel
Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader
Koncernen
2013
2012
Extraordinära intäkter
Försäljningsvinst av aktier i El Ab
Försäkringsersättning för byggnaden K
Extraordinära intäkter totalt
Extraordinära konstnader
Förlust vid försäljning av fastighet
i samband med avslutandet av verksamhet X
Extraordinära kostnader totalt
12)
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringarna i
dem (BokfF 2:3.1 § punkt 3).
Som redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i
dem ges särskilt för varje tillgångsgrupp uppgifter om planavskrivningarnas
beräkningsgrund (avskrivningsmetod, avskrivningstid) och ändringar i dem
samt orsak till ändringar i avskrivningsplanen. Ifrågavarande uppgifter kan
också redovisas i samband med ovan nämnda värderings och periodiseringsprinciper5 (not 1).
Som redogörelse kan också redovisas en fastställd avskrivningsplan och
grunderna för ändringar i den;
Exempel
Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan i kommunens bokslut
Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand
upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden.
Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetoder:
Övriga utgifter med lång verkningstid
Datorprogram
Övriga
Byggnader
Gator, vägar, torg och parker
Övriga fasta konstruktioner och anordningar
Maskiner och inventarier
Grustäkter
2–5 år
2–5 år
25–40 år
Jämnstora avskrivningar
Jämnstora avskrivningar
Jämnstora avskrivningar
Utgiftsrestavskrivningar
30-50 %
30-50 %
2,5–4,0 %
15 % av
utgiftsresten
8–15 år Jämnstora avskrivningar
6,7-12,5 %
5–10 år Jämnstora avskrivningar
10,0 -20,0 %
Avskrivning enligt användning
Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10 000 euro, har i
kommunen bokförts som årskostnader.
5
Bokföringsnämndens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan (16.10.2007), kap. 10.3
19
13)
redogörelse gällande överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar
och investeringar som ska avskrivas;
En kommun eller en samkommun ska i bokslutet presentera noter som anger
överensstämmelsen mellan genomsnittliga avskrivningar enligt plan och genomsnittliga reinvesteringar som ska avskrivas, om beloppen skiljer sig från
varandra i avsevärd grad. Som avsevärd skillnad kan anses en differens på
10 % eller mer. Den genomsnittliga reinvesteringsgraden bestäms utgående
från medeltalet av de egna anskaffningsutgifterna för sådana investeringar
under året före bokslutsåret, under bokslutsåret och enligt gällande ekonomiplan (inklusive affärsverken) för vilka avskrivningar görs. Med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses skillnaden mellan utgiften för anskaffning av en investering och den finansieringsandel som beviljats för investeringen (investeringsunderstöd). Investeringar som ska avskrivas utgörs
av anskaffningar av andra tillgångar bland bestående aktiva än mark- och
vattenområden samt placeringar (RP 8/2006 rd). Den interna finansieringen
kan anses vara tillräcklig om avskrivningarna på lång sikt täcker de genomsnittliga investeringarna som avskrivs [11.12.2012].
Om de nämnda åren innefattar poster vilkas belopp är exceptionella, kan en
sådan exceptionell faktor beaktas i kalkylen. Om perioden för en godkänd
investeringsplan är längre än perioden för ekonomiplanen kan medeltalet
beräknas utgående från flera år.
Noterna bör innehålla redogörelser för avvikelsens huvudsakliga orsaker
samt eventuella behov av att justera avskrivningsplanen.
Exempel
Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar
som ska avskrivas i bokslutet för kommunen
År 2012–2016:
Genomsnittliga avskrivningar enligt plan
Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs
Differens (€)
Differens %
6 040 000
9 266 000
- 3 266 000
-35
Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror delvis på finansieringsandelar
som minskat byggnadernas anskaffningsutgift och delvis på att ett exceptionellt stort investeringsprojekt som avskrivs infaller under granskningsperioden [11.12.2012].
Avskrivningsplanen kommer att justeras under pågående räkenskapsperiod. Inom uppgiftsområdena för grundservicen finns det behov av att tillämpa kortare avskrivningstider för
byggnader än de som tillämpas enligt gällande avskrivningsplan. För vattenförsörjningsnätet som är i behov av grundförbättring är det befogat att förkorta den återstående avskrivningstiden.
20
14)
redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, om de inte är av ringa betydelse (BokfF 2:3.1 § punkt 4);
Exempel
Ändringar i avsättningar
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
-x
-x
x
x
Pensionsansvar 1.1.*)
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Pensionsansvar 31.12.*)
Kommunen
2013 2012
x
x
x
x
-x
-x
x
x
Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplatsen 1.1.
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Avsättning för iståndsättande av avstjälpningsplatsen 31.12.
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
Patientansvarsförsäkringsavgift 1.1. (sk)
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Patientansvarsföräkringsavgift 31.12. (sk)
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
*) Innehåller pensionsansvar för s.k. gamla pensioner och för pensioner som
har beviljats som ersättning för sänkt pension vid förtidspensionering.
15)
redogörelse för väsentliga försäljningsvinster från immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva som bokförts som övriga verksamhetsintäkter samt för väsentliga försäljningsförluster av bestående aktiva som
bokförts som övriga verksamhetskostnader (Kommunsektionens allmänna
anvisning om resultaträkning kapitel 2.3 och 4.5);
Exempel
Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva
Övriga verksamhetsintäkter
Vinster från försäljning av mark- och vattenområden
Vinster från försäljning av byggnader
Övriga försäljningsvinster
Försäljningsvinster totalt
Övriga verksamhetskostnader
Förlust vid försäljning av fastighet X
Försäljningsförluster totalt
Koncernen
2013
2012
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
21
16)
uppgift om de sammanlagda beloppen av intäkter som har erhållits av andelar i andra företag (BokfF 2:3.1 § punkt 5), om dessa är väsentliga.
I resultaträkningen för en kommun och för en samkommun upptas ränteintäkter och räntekostnader som separata poster och behöver därför inte särskiljas bland noterna.
Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital
Dividendintäkter från andra samfund
Ränta på grundkapital från samkommuner
Totalt
17)
2013
2012
x
x
x
x
x
x
specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen. I vissa fall kan en
kommun eller samkommun bokföra en avskrivningsdifferens också av skatteskäl (NSL 54 §). Denna fråga har utretts mer detaljerat i 6. kapitlet i kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkningen. Om ändringen av
avskrivningsdifferens innefattar avskrivningsdifferens som uppkommit av
skatteskäl, bör ändringen i avskrivningsdifferens specificeras i noterna.
Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen
Ändringar i avskrivningsdifferens i
anslutning till investeringsreservering
Differens mellan planavskrivningar och
avskrivningar för beskattningen (- eller +)
Ändring i avskrivningsdifferens totalt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
5. Noter till balansräkningen
5.1 Noter till balansräkningens aktiva
Noterna till balansräkningens aktiva ska innehålla:
18)
uppgift om vid emission av lån uppkomna utgifter som inte har tagits upp
som kostnad och kapitalrabatter (BokfF 2:4.1 § punkt 5), om sådana kostnader har aktiverats;
Exempel
Utgifter och kapitalrabatter som inte upptagits som kostnader
Emissionskostnader för ett masskuldebrevslån som emitterats
under föregående räkenskapsperiod har aktiverats bland
övriga utgifter med lång verkningstid
Av beloppet för de aktiverade utgifterna återstår:
2013
2012
x
x
22
19)
principer för uppskrivningar och metoder för värdering av tillgångarna i
fråga (BokfF 2:4.1 § punkt 6);
På basis av noten ska det framgå vilka poster i bokslutet som påverkats av
uppskrivningar. Dessutom ska det ur noten framgå huruvida kommunens
principer för uppskrivningar innebär att uppskrivningar görs för alla de uppskrivningsobjekt som bokföringslagen tillåter eller bara för tillgångar som
hör till en viss egendomsgrupp eller eljest på särskild grund. Grunderna för
uppskrivningar bör framgå ur noten. Dessutom bör det framgå huruvida tidigare gjorda uppskrivningar fortfarande uppfyller de krav som bokföringslagen ställer.
Exempel
Uppskrivningar
Koncernen
2013
2012
Kommunen
2013
2012
Mark- och vattenområden
Värde 1.1
x
x
Uppskrivningar
x
x
Återförda uppskrivningar
-x
-x
Värde 31.12
x
x
Byggnader *)
Värde 1.1
x
x
Återförda uppskrivningar
-x
-x
Värde
x
x
Uppskrivningar
totalt
31.12.
x
x
31.12.
*) Uppskrivningarna på byggnader har gjorts före 1.1.1998.
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
Värdet på de markområden och byggnader vilka utgör grund för uppskrivningar har fastställts med iakttagande av principen om försiktighet. Uppskrivningsbeloppet baserar sig på
utlåtanden från utomstående sakkunniga om markområdenas och byggnadernas sannolika
överlåtelsepriser. Uppskrivning har gjorts för alla de markområden för vilka förutsättningarna för uppskrivning enligt bokföringslagen uppfylls.
20)
i det fall att ränteutgifter har räknats in i en tillgångs anskaffningsutgift, redogörelse för beloppet av ränteutgifter aktiverade under räkenskapsperioden
(BokfF 2:4.1 § 8 punkten);
Aktiverade ränteutgifter
I anskaffningsutgiften för byggnad A som färdigställts under räkenskapsperioden 2008 och vars byggnadsskede räckte xx månader, har inräknats
ränteutgifter totalt x euro. Den oavskrivna delen av de aktiverade ränteutgifter som ingår i balansposten "Byggnader" utgörs av följande belopp:
Byggnader
Aktiverat under räkenskapsperioden
Oavskrivna aktiverade ränteutgifter
2013
2012
x
x
x
23
21)
Uppgifter om bestående aktiva per balanspost:
-
oavskriven anskaffningsutgift vid räkenskapsperiodens början;
ökningar och minskningar under räkenskapsperioden samt överföringar mellan balansposter;
räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan;
räkenskapsperiodens nedskrivningar och deras återföringar (BokfF
2:4.2 punkt 6);
räkenskapsperiodens finansieringsandelar (Kommunsektionen).
I räkenskapsperiodens planavskrivningar upptagna väsentliga tilläggsavskrivningar för materiella eller immateriella tillgångar på vilka planavskrivning
tillämpas, ska specificeras i noterna till bokslutet (Kommunsektionens resultaträkningsanvisning kapitel 8.1.).
Materiella och immateriella tillgångar
Exempel
Materiella och immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Immate- Övr. utg. Förskotts- Totalt Mark- o. Bygg- Fasta
Maskiner Övriga
Förskottsbet. Totalt
riella
med lång betalvatten- nader konstrukt. o. inven- materiella o. pågående
rättigh. verkn.tid ningar
områden
& anordn. tarier
tillgångar nyanläggn.
Oavskriven anskaffningsutgift 1.1
Ökningar under räkenskapsperioden
Finansieringsandelar under räk.per.
Minskningar under räkenskapsper.
Överföringar mellan poster
Räkenskapsperiodens avskrivning
Nedskrivningar och återföringar
av dem
Oavskriven anskaffningsutgift 31.12
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Uppskrivningar
Bokföringsvärde 31.12
x
x
x
x
Väsentliga tilläggsavskrivningar
Specifikation av väs. tilläggsavskr.
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
På raden för överföringar mellan balansposter redovisas bl.a. överföringen
av pågående anskaffningar till ifrågavarande tillgångsgrupp då anskaffningen färdigställts (exempelvis till byggnader). Totalbeloppet för raden Överföringar mellan poster bör vara +-0.
Överföringar mellan balansposter vilka jämställs med investeringsutgifter
och investeringsinkomster upptas på raderna för ökningar och minskningar
under räkenskapsperioden. Som exempel på sådana kan nämnas överföringen av egendom som överlåtits vederlagsfritt från exempelvis inventarier till
övriga utgifter med lång verkningstid.6 I sin rekommendation om ordnandet
av ekonomin för regionala redningsväsenden ( Alueellinen pelastustoimi –
taloudenhoidon järjestäminen) rekommenderar Finlands Kommunförbund
6
Se Kommunsektionens utlåtande 75/2005
24
att man vid vederlagsfri överlåtelse av egendom ska tillämpa en metod där
den överlåtande kommunen överför balansvärdet för den egendom som
överlåtits vederlagsfritt som en finansieringsandel från ifrågavarande inventariepost till övriga utgifter med lång verkningstid.
Om kommunen har aktiverat utvecklingsutgifter ska noterna innehålla en
redogörelse över oavskrivna utvecklingsutgifter. I allmänhet finns inte aktiverade utgifter av detta slag i kommunen. Därtill behövs en motiverad redogörelse, om avskrivningstiden för aktiverade utvecklingsutgifter eller aktiverad goodwill överstiger fem år (BokfF 2:4.1 § punkterna 3–4);
Om anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras och som hänför sig till fastigheter på egen tomt har aktiverats i balansposten Mark- och
vattenområden bland bestående materiella tillgångar ska anslutningsavgifterna i det fall att de är väsentliga uppges i noterna till balansräkningen om
de inte upptagits som en egen post i balansräkningen. [25.5.2004]
Exempel
Specifikation av mark- och vattenområden
Koncernen
2013
2012
Mark- och vattenområden
Fastigheternas anslutningsavgifter
Övriga mark- och vattenområden
Mark- och vattenområden totlat
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Om tillgångarna bland bestående aktiva innefattar tillgångar vilka saknar balansvärde (exempel en tillgång som helt och hållet avskrivits eller som erhållits genom donation), bör noterna innehålla en redogörelse för tillgångsposterna i fråga om de är väsentliga.7
Placeringar
Exempel
Placeringar bland bestående aktiva
Anskaffningsutg. 1.1
Ökningar
Minskningar
Överföringar
Anskaffningsutg.
31.12
Nedskrivningar
Uppskrivningar
Bokföringsvärde 31.12
7
Aktier och andelar
Aktie
Aktie
Andelar Övrig
r
r
a
koncernintresse
iaktier
samoch
bolag
bolag
kommuner
andela
r
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Bl.a. Kommunsektionens utlåtande 19/1997 och 48/2000.
Total
t
Msb-, övriga låne- och övriga fordringar
MsbFordringar Fordringar Fordringar Totalt
fordringar på koncern- på
på övriga
samsamfund
samfund kommuner
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
25
Masskuldebrevsfordringar utgörs vanligtvis av placeringar som enligt sin
karaktär ska upptas bland finansiella värdepapper eftersom det i allmänhet
är fråga om tillfälliga placeringar.
Om finansieringsandelar har erhållits för aktier och andelar redovisas dessa
i noterna på motsvarande sätt som för immateriella och materiella tillgångar.
En statsandel som en samkommun erhållit för en tillgång bland bestående
aktiva kan inverka på fördelningen av grundkapitalet bland medlemskommuner. Den grundkapitalandel som samkommunen redovisar för en medlemskommun i sin balansräkning motsvarar därefter inte den samkommunandel som medlemskommunen har upptagit i sin balansräkning. En kommun redogör i sina noter för väsentliga ändringar i samkommunandelarnas
värde.
Exempel
Väsentliga ändringar i värdet på samkommunsandelar
Balansvärde
1.1
samkommun X
samkommun Z
x
x
Ökningar
Minskningar Balansunder
under
värde
räkensk.per. räkensk.per. 31.12
x
x
x
x
Kommunens andel i
samkommunens
grundkapital
x
x
x
x
Differens
x
x
Noter angående innehav i andra samfund
Noterna angående innehav i andra samfund ska innehålla:
22)
i fråga om dottersamfund, inklusive föreningar och stiftelser där kommunen
har bestämmande inflytande, namn, hemort och kommunens ägarandel i dottersamfundet (BokfF 4:3 §) samt kommunkoncernens andel av samfundets
egna och främmande kapital samt vinst eller förlust i senast uppgjorda bokslut (för dottersamfund vilka sammanställts med koncernbokslut redovisas
andelar enligt koncernbokslutet);
23)
i fråga om samkommuner i vilka kommunen är medlem, samkommunens
namn, hemort och kommunens ägarandel av samkommunen samt kommunens andel av dess egna och främmande kapital samt överskott och underskott i senast upprättade bokslut;
24)
i fråga om samägda samfund samt i fråga om företag eller samfund där
ägarandlen är en femtedel eller mer, eller i fråga om andra ägarintressesamfund, namn, hemort och kommunens och kommunkoncernens ägarandel
(BokfF 2:9.1 §) samt kommunkoncernens andel av det egna och det främmande kapitalet och av vinsten eller förlusten i senast upprättade bokslut.
26
Exempel på noter angående innehav i andra samfund (22-24)
Dottersamfund, samkommunsandelar samt ägarintressesamfund
Namn
Hemort
Kommunens
ägarandel
Dottersamfund
Arbetskraftsservice Ab
Trafikbussar Ab
Bostadsanskaffning Ab
Musikskolstiftelse
Fastighets Ab Kommväg
Fastighets Ab Kommväg
Åldringshemsförening
kommun X
kommun X
kommun X
kommun X
kommun X
kommun X
kommun X
100 %
90 %
100 %
100 %
100 %
90 %
medlem
Icke sammanställda dottersamfund
Ab XXXX
kommun X
51 %
Koncernens Kommunkoncernens andel (1000 €)
ägarandel av eget av främm. av räkensk.
kapital kapital
vinst/förlust
100 %
90 %
100 %
100 %
100 %
90 %
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
51 %
x
x
x
x
x
x
18 %
50 %
x
x
x
x
x
x
0,25 %
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Totalt
Samkommuner
XX skn för sjukvårdsdistrikt
YY skn för yrkesutbildning
kommun Y
kommun B
Icke sammanställda samkommuner
XX skn för tandvård
kommun Y
Ägarintressesamfund
Musikteater Ab
Bussparkering Ab
Teatersammanslutning Ab
18 %
50 %
0,25 %
Totalt
kommun X
kommun X
kommun B
50 %
20 %
45 %
50 %
Icke sammnaställda ägarintressesamfund
Bostads Ab Smått
kommun X
21 %
21 %
x
x
x
Övriga samägda samfund
Torgparkeringshus Ab*
20 %
20 %
x
x
x
x
x
x
kommun X
Totalt
* Andelen av det röstetal aktierna ger är mindre än 1/5.
Samkommuner upptas alltid i gruppen Samkommuner också i fråga om samkommuner vilka utgör
dottersamfund i förhållande till kommunen.
I koncernens ägarandel beaktas också innehav genom samkommuner som har ställning som dotterbolag. Ägarandelen genom samkommuner beräknas i proportion till medlemsandelen i samkommunens
grundkapital.
Med icke sammanställda ägarintressesamfund avses ägarintressesamfund som inte sammanställts med
kapitalandelsmetoden.
27
25)
lång- och kortfristiga fordringar på dottersamfund, på samkommuner där
kommunen är medlem samt på intresse- och andra ägarintressesamfund
uppges skilt:
–
–
–
–
kundfordringar (Aktiva C II långfristiga 1, kortfristiga 1);
lånefordringar (Aktiva C II långfristiga 2, kortfristiga 2);
övriga fordringar (Aktiva C II långfristiga 3, kortfristiga 3);
resultatregleringar (Aktiva C II långfristiga 4, kortfristiga 4);
(BokfF 2:4.3 § punkt 3).
Exempel
Specifikation över fordringar
2013
2012
LångKortLång- Kortfristiga fristiga fristiga fristiga
Fordringar på dottersamfund
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Fordringar på samkommuner, i vilka
kommunen är medlem
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Fordringar sammanlagt
x
x
x
x
28
26)
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (BokfF 2:4.1 § punkt 11
och Kommunsektionens balansräkningsanvisning 4.3.1.2);
Exempel
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna
Koncernen
2013
2012
27)
Kommunen
2013
2012
Långfristiga resultatregleringar
Utgiftsförskott
På förhand erlagda hyreskostnader
Långfristiga resultatregleringar totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
Kortfristiga resultatregleringar
Icke erhållna inkomster
Räntor som överförs
FPA:s ersättning för företagshälsovård
EU-bidrag och understöd
Övriga inkomster som inte erhållits
Icke erhållna inkomster totalt
Kortfristiga resultatregleringar totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
för finansiella värdepapper uppgift per balanspost om skillnaderna mellan återanskaffningspris (marknadsvärde) och aktiverad anskaffningsutgift (BokfF
2:4.1 § punkt 9);
Exempel
Finansiella värdepapper
Aktier och andelar
Återanskaffningspris
Bokföringsvärde
Differens
Placeringar i kapitalmarknadsinstrument
Återanskaffningspris
Bokföringsvärde
Differens
Fordringar i masskuldebrevslån
Återanskaffningspris
Bokföringvärde
Differens
Övriga värdepapper
Återanskaffningspris
Bokföringsvärde
Differens
Finansiella värdepapper sammanlagt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Om kommunen har tillämpat värdering enligt verkligt värde på finansiella
instrument, ska noterna innehålla en redogörelse för de verkliga värden samt
ändringar i fonden för verkligt värde skilt för varje grupp av finansiella in-
29
strument. (Kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkning samt
HIM:s förordning 1315/2004).
5.2 Noter till balansräkningens passiva
Noterna till balansräkningens passiva ska innehålla:
28)
en specifikation per balansräkningspost om ökningar och minskningar av
posterna i det egna kapitalet samt om överföringar mellan dessa poster under
räkenskapsperioden (BokfF 2:5.1 § punkt 1).
Exempel
Specifikation av det egna kapitalet
Grundkapital 1.1.
Ökningar
Minskningar
Grundkapital 31.12.
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
-x
-x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
-x
-x
x
x
Uppskrivningsfond 1.1.
Ökningar
Minskningar
Uppskrivningsfond 31.12.
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
Övriga egna fonder
Skadefondens kapital 1.1.
Överföringar till fonden
Överföringar från fonden
Skadefondens kapital 31.12.
Övriga egna fonder totalt 31.12.
x
x
-x
x
x
x
x
-x
x
x
x
x
-x
x
x
x
x
-x
x
x
x
-x
x
-x
x
-x
x
-x
+/-x
+/-x
+/-x
+/-x
x
x
x
x
Räkenskapsperiodensöverskott/underskott
x
x
x
x
Eget kapital totalt
x
x
x
x
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1.
Överföring till skadefonden
Rättelse av fel som uppkommit under
föregående räkenskapsperiod
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12.
Om kommunen har sänkt sitt grundkapital ska noterna innehålla en redogörelse för grunderna till sänkningen av grundkapitalet samt att de villkor som
satts för en sänkning av grundkapitalet har uppfyllts. Därtill ska noterna in-
30
nehålla en uppskattning om sänkningens inverkan på den riktiga och tillräckliga bilden av kommunens ekonomiska ställning.8
Noterna skall, med beaktande av kravet på rättvisande bild, innehålla specificerad uppgift om de ändringar i eget kapital som förorsakats av ändringar
i bokslutsprinciper och rättelser av fel som uppkommit under tidigare räkenskapsperioder (Kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkningen
kapitel 1);
I noterna till en samkommuns bokslut redogörs därtill för grundkapitalets
fördelning på medlemskommunerna. Om också någon annan post inom det
egna kapitalet fördelas på medlemskommunerna, ska man också redogöra
för detta i noterna;
Exempel
Specifikation över fördelning av grundkapitalet och placeringsfonden
Medlemskommunens
Kommun X
Kommun Y
Kommun Z
Kommun N
Grundkapital totalt
29)
andel av
grundkapitalet
x
x
x
x
x
Medlemskommunens
andel av placeringsfonden
x
x
x
x
x
specifikation av avskrivningsdifferens;
I vissa fall kan en kommun eller samkommun bokföra en avskrivningsdifferens också av skatteskäl (NSL 54 §). Denna fråga har utretts mer detaljerat i
6. kapitlet i Kommunsektionens allmänna anvisning om balansräkningen.
Om ändringen av avskrivningsdifferens innefattar avskrivningsdifferens
som uppkommit av skatteskäl, bör ändringen i avskrivningsdifferens specificeras i noterna.
Exempel
Specifikation över avskrivningsdifferensen
Avskrivningsdifferens i anslutning till
investeringsreservering
Avskrivningsdifferens på basis av
NSL-avskrivning
Avskrivningsdifferens totalt
2013
x
2012
x
x
x
x
x
8
Bl.a. i kapitel 5.1 i Kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av balansräkning
(14.12.2010) och i Kommunsektionens utlåtande 76/2006 redogörs för under vilka förutsättningar grundkapitalet kan sänkas.
31
30)
enligt balansräkningspost specificerad uppgift om sådana till långfristigt
främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än efter fem år
(BokfF 2:5.1 § punkt 2);
Exempel
Långfristiga skulder
Masskuldebrevslån
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter
Lån från offentliga samfund
Lån från övriga kreditgivare
Erhållna
förskott
Skulder till
leverantörer
Övriga
skulder
Resultatregleringar
Långfristiga skulder sammanlagt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
I bokslutet för 2013 redovisas de skulder eller delar av skulder som förfaller
till betalning 1.1.2019 eller senare [11.12.2012].
31)
specifikation av emitterade masskuldebrevslån (BokfF 2.5.1 § punkt 3);
Exempel
Masskuldebrevslån
Långfristiga
MSB-lån 2005/2012
- ränta 2,598 % fram till xx, därefter växlande
- årlig amortering
MSB-lån 2004/2009
- ränta 4,25 %
- återbetalas i en rat
Masskuldebrevslån sammanlagt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
32
32)
specifikation av väsentliga poster som tagits upp bland avsättningarna, om
detta är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (BokfF 2:5.1
§ punkt 6);
Exempel
Avsättningar
Övriga avsättningar
Garantireservering
Skadeersättningsreservering
Hyresansvar för oanvända lokaler
Miljöansvar
Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar (skn)
Övriga avsättningar sammanlagt
33)
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
separat för koncernens samfund, separat för samkommuner där kommunen
är medlem och separat för intresse- och andra ägarintressesamfund skall,
skilt för långfristiga och skilt för kortfristiga skulder, uppges:
-
erhållna förskott (Passiva E I 5, II 5);
leverantörsskulder (Passiva E I 6, II 6);
anslutningsavgifter och övriga skulder (Passiva E I 7, II 7); samt
resultatregleringar (Passiva E I 8, II 8) (BokfF 2:5.2 §);
33
Exempel
Främmande kapital
2013
2012
Kortfristigt
Långfristigt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Skulder till samkommuner där kommunen är medlem
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Skulder till intresse- och andra ägarintressesamfund
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Främmande kapital sammanlagt
x
x
x
x
Skulder till dottersamfund
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
Totalt
34)
Långfristigt
Kortfristigt
det är önskvärt att en checkräkningslimit som är av betydelse för likviditeten
redovisas i noterna till bokslutet (Kommunsektionens balansräkningsanvisning kapitel 4.3.1.3) [11.12.2012];
Checkräkningslimit
Limit för checkräkning med kredit 31.12
2013
x
2012
x
34
35)
till hyresobjekt hörande inlösningsskuld, om inte skulden upptagits separat i
balansräkningen (Kommunsektionens balansräkningsanvisning kapitel
9.1.7)9;
Exempel
Inlösningsskuld för hyresobjekt
2013
x
Inlösningsskuldens belopp 31.12
36)
2012
x
en specifikation över hur posten Övriga skulder fördelar sig på anslutningsavgifter och övriga skulder, om anslutningsavgifterna inte upptagits som en
separat post i balansräkningen (Kommunsektionens balansräkningsanvisning
kapitel 9.1.7);
Om en anslutningsavgift som uppbärs av en kommunal inrättning kan återbäras (m.a.o. återbetalningsskyldighet föreligger), bokförs den på balansräkningen under Övriga skulder med benämningen Anslutningsavgifter och övriga skulder. Det rekommenderas att anslutningsavgifter som kan återbetalas
bokförs som en särskild post under Anslutningsavgifter och övriga skulder.
Indelningen i anslutningsavgifter och övriga skulder kan också redovisas i
noterna.10
Exempel
Specifikation av övriga skulder
Övriga
skulder
Anslutningsavgifter
Övriga
skulder
Övriga
skulder totalt
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
9
En Inlösningsskuld upptas antingen i balansräkningen som en skild post eller i noterna. I kommunsektionens balansräkningsanvisning rekommenderas att den upptas i balansräkningen som en skild post.
10
Kommunsektionens utlåtande 65/2004, även Bokföringsnämndens utlåtande1566/1999
35
37)
väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna (BokfF 2:5.1 § punkt 4).
Exempel
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna
Kortfristiga resultatregleringar
Inkomstförskott
Obetalda utgifter
Periodisering av löner och lönebikostnader
Ränteperiodiseringar
Övriga obetalda utgifter
Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
Resultatregleringar sammanlagt
38)
Koncernen
2013
2012
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
vårdtagares medel som inte tagits upp i kommunens balansräkning redovisade som totalbelopp med tillämpning av stadgandena gällande personers integritetsskydd (Kommunsektionens balansanvisning kapitel 3);
Exempel
Vårdtagarnas medel
Vårdtagarnas medel 31.12
39)
2013
x
2012
x
Verkställandet av underhållsstödet och indrivningen av underhållsbidrag enligt lagen om underhållsstöd överfördes 1.4.2009 från kommunerna till
Folkpensionsanstalten. Kommunerna får i fem års tid årligen ersättning för
den andel som Folkpensionsanstalten under föregående år har drivit in av
underhållsskyldiga för fordringar enligt 19 § 1 mom. i lagen om underhållsstöd. Ersättningen betalas under åren 2009–2013 enligt genomförda indrivningar. Under övergångsperioden 2009–2013 bokför kommunen de kalkylerade ersättningar den får via statsandelssystemet som minskning av regressfordran (Kommunsektionens utlåtande 87/23.2.2009) [11.12.2012].
I boksluten 2010–2013 anges i noterna det belopp som upptagits bland fordringar under finansieringstillgångar (också i bokslutet 2014 presenteras som
jämförelseuppgift från föregående år det eventuella belopp som tagits upp
som fordringar i balansräkningen 2013). [11.12.2012].
Exempel
Ersättning för regressfordringar för underhållsstöd
Belopp som bokförs bland fordringar i balansräkningen 31.12
2013
x
2012
x
36
6. Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
I noterna gällande ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i koncernbalansen beaktas de överlappningar som förorsakas av koncernrelationerna.
Om den skuld eller den förpliktelse som ansvarsförbindelsen gäller redan till
sitt fulla belopp ingår i de skulder eller avsättningar som redovisas i koncernbalansen, ska ifrågavarande ansvarsförbindelse inte upptas bland noterna till koncernbalansens ansvarsförbindelser. Om den skuld som ansvarsförbindelsen gäller inte ingår i koncernbalansen, t.ex. därför att dottersamfundet inte har sammanställts i koncernbokslutet, ska en dylik ansvarsförbindelse dock redovisas i noterna.
Noterna ska i fråga om säkerheter och ansvarsförbindelser innehålla:
40)
uppgift om skulder för vilka kommunen har pantsatt, intecknat eller på annnatsätt som säkerhet givit egendom, specificerade per säkerhetsslag för varje
post av främmande kapital som enligt 1 kap. 6 § redovisas bland balansräkningens passiva (BokfF 2:7.1 § punkt 1);
Noterna ska innehålla det sammanlagda värdet av de i föregående stycke avsedda säkerheterna, specificerat enligt nämnda punkt (BokfF 2:7.1 § punkt 2);
Exempel
Skulder för vilka fastighetsinteckning ställts som säkerhet
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter
Inteckningar vilka ställts som säkerhet
Lån från offentliga samfund
Inteckningar vilka ställts som säkerhet
Lån från övriga kreditgivare
Inteckningar vilka ställts som säkerhet
Inteckningar vilka ställts som säkerhet sammanlagt
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Skulder för vilka aktier ställts som säkerhet
Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter
De pantsatta aktiernas bokföringsvärde
Lån från offentliga samfund
De pantsatta aktiernas bokföringsvärde
Lån från övriga kreditgivare
De pantsatta aktiernas bokföringsvärde
Pantasatta aktier sammanlagt
41)
i fråga om säkerheter som kommunen ställt för egen del på annat sätt än som
avses i 40 punkten, det sammanlagda värdet specificerat per säkerhetsslag
(BokfF 2:7.1 § punkt 3);
37
Här redovisas säkerheter som kommunen har ställt för andra förbindelser än
för skulder, exempelvis säkerhet för framtida hyresbetalningsskyldighet.
42)
i fråga om säkerheter som kommunen har ställt för samfund i samma koncern, det sammanlagda värdet specificerat per säkerhetsslag (BokfF 2:7.1 §
punkt 4);
43)
det sammanlagda värdet av andra säkerheter ställda av kommunen än sådana
som avses i 40 – 42 punkten, specificerat per slag (BokfF 2:7.1 § punkt 5);
Exempel (noterna 41-43)
Säkerheter
Koncernen
2013
2012
Säkerheter för egen del
Inteckningar som ställts som säkerhet
Pantsatta värdepapper
Sammanlagt
Säkerheter som ställts för samfund inom kommunkoncernen
Inteckningar som ställts som säkerhet
Pantsatta värdepapper
Sammanlagt
Säkerheter som ställts för övriga
Inteckningar som ställts som säkerhet
Pantsatta värdepapper
Sammanlagt
Säkerheter totalt
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Noterna angående ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen ska innehålla:
44)
det sammanlagda beloppet av ännu obetalda hyror enligt leasinghyresavtal,
om beloppet är väsentligt (BokfF 2:7.2 § punkt 2);
Exempel
Det sammanlagda beloppet av leasingansvar
Koncernen
Förfaller under följande räkenskapsperiod
Förfaller
senare
Sammanlagt
2013
x
x
x
2012
x
x
x
Kommunen
2012
2013
x
x
x
x
x
x
Lesasingavtalen innehåller inga väsentliga ansvar på grund av uppsägnings- och
inlösningsvillkor
45)
ansvarsförbindelser givna av kommunen till förmån för samfund i samma
koncern (BokfF 2:7.2 § punkt 3);
38
46)
övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen (BokfF 2:7.2 § punkt 4);
I fråga om övriga ansvarsförbindelser ska noterna innehålla uppgift om
1) deras art
2) det kommersiella syftet med dem samt
3) deras ekonomiska inverkan på koncernen och kommunen, när riskerna
eller fördelarna med sådana arrangemang är väsentliga, och i den mån
offentliggörandet av denna information kan anses vara nödvändigt med
tanke på bedömningen av den ekonomiska ställningen (BokfF 2:7.3 §)
[11.12.2012].
Exempel (noterna 45-46)
Ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser för samfund inom samma koncern
Ursprungligt kapital
Återstående kapital
Borgensförbindelser till förmån för övriga *)
Ursprungligt kapital
Återstående kapital
Koncernen
2013
2012
x
x
x
x
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
Kommunen har därutöver beviljat tilläggsborgen x euro, för vilka låneförbindelser ännu inte
ingåtts 31.12.2013.
*) Här ingår även av kommunen beviljad tilläggsborgen för vilka låneförbindelser ingåtts
En medlemskommun i Kommunernas garanticentral ger i noterna uppgifter
om kommunens andel av garanticentralens borgensansvar och av borgensansvar utan täckning samt kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond i enlighet med vad garanticentralen meddelat11.
Exempel (not 46)
Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar
Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12
Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12
Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond 31.12
47)
2013
x
x
x
2012
x
x
x
övriga arrangemang för den bokföringsskyldige som inte har tagits med i balansräkningen (BokfF 2:7.2 § 5 punkten). Arrangemang som inte tagits med i
balansräkningen kan vara bland annat ansvar i anslutning till långfristiga hyresavtal, ansvar till följd av samarbets- och partnerskapsavtal, miljöansvar
etc. inklusive moms. Arrangemangen kan vara sådana att deras penningbe-
11
Se kommunsektionens utlåtande 2007/82.
39
lopp inte går att fastställa. Minimikravet är i så fall information om ansvarets
existens [11.12.2012].
I fråga om arrangemang som inte tagits med i balansräkningen ska noterna
innehålla uppgift om
1) deras art
2) det kommersiella syftet med dem samt
3) deras ekonomiska inverkan på koncernen och kommunen, när riskerna eller fördelarna med sådana arrangemang är väsentliga, och i
den mån offentliggörandet av denna information kan anses vara
nödvändigt med tanke på bedömningen av den ekonomiska ställningen (BokfF 2:7.3 §) [11.12.2012]
40
Vid rättegångar som berör en kommun kan slutresultatet inte alltid förutses.
Om skadeståndskrav ställs på kommunen eller om man bedömer att kommunen blir ansvarig för rättegångskostnader, bör man utreda huruvida det är
fråga om en avsättning eller en resultatregleringspost som ska upptas i balans- och resultaträkningen, eller ett ansvar utanför balansräkningen vilket
ska redovisas som en not.
Exempel
Övriga arrangemang som inte hör till balansräkningen
Arrangemangens natur och deras kommersiella syfte
Avtalsansvar
Förpliktelse som kommunen har på basis av markanvändningsavtal 1)
Inlösningsplikt på basis av avtal 2)
Understödsförbindelser 3)
Återbetalninsskyldighet på basis av avtal 4)
Hyresgarantier, garantierna gäller till och med x.x.xxxx
Avtalsansvar sammanlagt
Derivatavtal
Valutaterminer
Verkligt värde
Förmånsobjektets värde
Ränteterminer
Verkligt värde
Förmånsobjektets värde
Ansvar gällande återbetalning av mervärdesskatt *)
Ansvar gällande återbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt **)
Koncernen
2013
2012
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*) Till avdrag eller återbäring berättigad mervärdesskatt som ingått i anskaffningsutgiften för nybyggen och
ombyggnader, som eventuellt kan medföra återbetalningsskyldighet om fastigheterna säljs eller om deras
användningsändamål ändras så att de tas i bruk som inte berättigar till avdrag eller återbäring (MomsL 120 §). Då
återbetalningsansvaret definieras, beaktas fastigheter för vilka en realisering av ansvaret är sannolik på basis av
investerings- eller ekonomiplanen eller ett åtgärdsprogram.
**) Återbetalningsansvar för statsandelar som erhållits för anläggningsprojekt inom social- och hälsovården samt
för undervisnings- och kulturverksamhet enligt 4 kap. 30 § i statsandelslagen för social- och hälsovård samt enligt
7 kap. 30 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (ansvaret gäller 15 år). Ansvaren upphör 2015-2020.
1) T.ex. kommunsektionens utlåtande 70/2005
2) T.ex. kommunsektionens utlåtande 69/2005
3) T.ex. kommunsektionens utlåtande 5/1997 och 32/1998
4) T.ex. kommunsektionens utlåtande 17/1997
5) Det återstående beloppet av betydande samarbets- och parnerskapsavtal (uppskattning)
6) Se även Bokföringsnämndens utlåtande 1878/2011 om noter angående ränteswapavtal
[11.12.2012]
41
Bland övriga arrangemang som inte hör till balansräkningen redovisas bland
annat eventuellt återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt. Enligt mervärdesskattelagen tillämpas sedan 1.1.2008 en tioårig12 justeringsplikt för
momsavdrag eller momsåterbäringar som gäller utgifter för nybygge eller
ombyggnad, om fastigheten eller en del av den tas i användning som inte
berättigar till avdrag eller återbäring. Skatt som enligt mervärdesskattelagen
eventuellt ska återbetalas bör därmed anges i noterna som ett arrangemang
som inte tagits med i balansräkningen (BokfF 2:7.2 § punkt 5), fram till dess
att återbetalningsansvaret går ut eller skattebeloppet ska bokföras som skuld
på grund av försäljning eller ändring av användningsändamålet. När återbetalningsansvaret fastställs beaktas fastigheter för vilka en justering är sannolik med beaktande av investerings- eller ekonomiplanen eller ett åtgärdsprogram. Vid beräkning av återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt beaktas Skattestyrelsens anvisning (1845/40/2007) om mervärdesskatt för fastighetsinvesteringar. [11.12.2012]
För en medlem i en samkommun eller affärsverkssamkommun kan även det
finansiella ansvar som medlemmen har för ett ackumulerat underskott i
samkommunens balansräkning föranleda en not angående övriga arrangemang som inte tagits med i balansräkningen. Det finansiella ansvaret för ett
ackumulerat underskott kan vara betydande i en affärsverkssamkommun eller i en samkommun som ska tillämpa på förhand fastställd prissättning. Enligt 83 § i kommunallagen svarar medlemskommunerna för finansieringen
av sådana utgifter i samkommunen som inte kan täckas på något annat sätt.
Den finansiella risk som grundar sig på denna bestämmelse kan realiseras
om en kommuns medlemskap i samkommunen upphör, om samkommunen
upplöses eller om samkommunens uppgift upphör eller överförs till en medlemskommun eller en annan samkommun. [11.12.2012]
I punkten Samarbets- och partnerskapsavtal anges det återstående sammanlagda beloppet (uppskattning) av ansvar till följd av betydande avtal om
samarbete och partnerskap (t.ex. avtal om livscykelmodell e.d.).
I punkten Övriga arrangemang som inte hör till balansräkningen redovisas
också bland annat ekonomiska ansvar som följer av derivatavtal och utsläppsrätter. [11.12.2012]
Enligt bokföringsnämndens utlåtande 1767/2005 bör den bokföringsskyldige som en not till bokslutet beskriva sina utsläppsrätter, faktiska utsläpp
och total- och prissituationen i fråga om den utsläppshandel denne har idkat
samt effekten på resultatet och den ekonomiska ställningen. I kommunsektionens allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar
om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner (3.2.2009)
finns ett exempel på hur utsläppsrätter behandlas i bokföringen och presenteras i noterna till bokslutet (s. 29–31). Innehållet i noterna beror på de tillgängliga utsläppsrätternas mängd, de faktiska utsläppen och handel med utsläppsrätter. Följande exempel på noter kommer från den nämnda allmänna
anvisningen. Mer information finns i anvisningen i fråga.
12
Lagbestämmelserna om justering av avdrag som gäller fastighetsinvesteringar tillämpas när en fastighet
överlåts eller dess användningsändamål ändras 1.1.2008 eller senare. [11.12.2012]
42
Exempel
Utsläppsrätter 2012
Tillgängliga utsläppsrätter 1.1
Faktiska utsläpp Tillgängliga utsläppsrätter 31.12
Avsättning för uppfyllande av skyldighet att returnera utsläppsrätter
Utsläppsrätter 2013
Tillgängliga utsläppsrätter 1.1
Inköp av utsläppsrätter Faktiska utsläpp Försäljning av utsläppsrätter
Tillgängliga utsläppsrätter 31.12
tC02
2 500 000
550 000
1 950 000
50 000
tC02
1 950 000
50 000
475 000
25 000
1 500 000
€
1 000 000
€
1.100.000
625.000
7. Frivillig redovisning av miljöaspekter
I kommunsektionens allmänna anvisning Allmän anvisning om redovisning
och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och
samkommuner (3.2.2009) ingår detaljerade uppgifter om hur miljöutgifter
och miljöinkomster ska upptas i bokslutet. En kommun kan redovisa de i
ovan nämnda allmänna anvisning avsedda noterna gällande miljöaspekter i
samband med de noter dit de enligt sin karaktär hör (exempelvis som noter
angående tillämpade bokslutsprinciper, för ifrågavarande resultaträkningspost
eller för ifrågavarande balansräkningspost) eller sammanförda till en särskild
sammanställning bland noterna. Vid tillämpning av det senare bör man med
hänvisningar eller på något annat tydligt sätt säkerställa att läsaren får en riktig bild av totalbeloppen för de noter som ska redovisas. Om kommunen upprättar en mer omfattande särskild miljörapport kan man i noterna hänvisa till
att en sådan finns.
En kommun kan frivilligt som en not till bokslutet redovisa totalbeloppen
förmiljökostnader och miljöintäkter samt beloppen för kostnader och intäkter
för understöd till miljövård som ingår i dem. Om dottersamfund eller samkommuner vilka ska sammanställas i koncernbokslutet har motsvarande miljöutgifter, kan dessa redovisas parallellt med de uppgifter som gäller kommunen.
43
Miljökostnader och –intäkter
Exempel
Alternativ 1
Miljökostnader och –intäkter
2013
x
x
x
x
x
Miljöintäkter
Därav: erhållna understöd för miljövård *)
Miljökostnade
r Därav: beviljade understöd för miljövård
Miljökostnader,
netto
2012
x
x
x
x
x
*) EU-bidrag för avloppsnätet i glesbygd X.
Exempel
Alternativ 2
Miljökostnader och -intäkter
Miljöintäkter
Intäkter av myndighetsverksamhet
Övriga miljöintäkter
Därav: erhållna understöd för miljövård *)
Miljökostnader
Kostnader för myndighetsverksamhet
Övriga miljökostnader
Därav: beviljade understöd för miljövård
Miljökostnader, netto
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*) Understödets karaktär samt hänför det sig till myndighets eller övrig verksamhet,
t.ex. Övrig verksamhet, EU-bidrag för avloppsnätet i glesbygd X
Om någon balanspost innehåller aktiverade miljöutgifter med lång verkningstid kan kommunen uppta specifikationen av dessa som en frivillig not
till balansräkningens passiva.
Miljöutgifter med lång verkningstid
Exempel
Aktiverade miljöutgifter med lång verkningstid vilka ingår i bestående aktiva
Övriga utgifter med lång verkningstid
Kommunens andel av iståndsättandet av sjön Y
Byggnader
Avloppsreningsverkets byggnader
Byggnad för mottagning av problemavfall
Fasta konstruktioner och anläggningar
Avloppsreningsverkets fasta konstruktioner och anordningar
Aktiverade miljöutgifter sammanlagt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
44
Miljöansvar
Miljöansvar och –utgifter kan redovisas i balansräkningen, resultaträkningen
och i flera grupper bland noterna. Som övriga ansvar vilka inte upptagits i
balansräkningen redovisas bl.a. miljöansvar för vilka beloppet, till följd av
betydande osäkerheter som sammanhänger med värderingen, inte kan fastställas exakt eller för vilka inga andra bestämmelser finns.
Exempel
Kommunens miljöansvar har upptagits bland bokslutsnoterna gällande avsättningar.
Det har därtill framkommit att ett markområde tillhörande fastigheten X har förorenats av
gifter som läckt ut på marken. Kostnader för sanering av markområdet inklusive kostnader
för massabyten kan i detta skede endast grovt uppskattas till cirka 5.000–9.000 euro.
8. Noter angående personalen och revisorns arvode [11.12.2012]
Noterna angående personalen ska innehålla:
48)
antalet anställda 31.12. enligt uppgiftsområde eller enligt annan av kommunen definierad gruppindelning;
Exempel
Antalet anställda
31.12.
Allmän förvaltning
Social- och hälsovård
Undervisning och kultur
Samhällsservice
Övriga
tjänster
Affärsverksamhet
Totalt
2013
x
x
x
x
x
x
x
2012
x
x
x
x
x
x
x
Antalet anställda räknas i enlighet med Kommunala arbetsmarknadsverkets
rekommendation om personalrapporter (ny finsk upplaga år 2013). Enligt
rekommendationen räknas till antalet anställda
antalet fast anställda
antalet visstidsanställda
antalet sysselsatta med stödåtgärder. [11.12.2012]
Till antalet anställda räknas i regel den personal som är anställd i huvudsyssla. Till exempel i sjukvårdsdistrikt kan det ändå vara motiverat att också
inkludera läkare i bisyssla i statistiken. Med räknas inte till exempel familjeoch närståendevårdare, avtalsbrandmän och personer inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte13. Den deltidsarbetande personalen enligt situation13
Närmare anvisningar finns i Kommunala arbetsmarknadsverkets rekommendation om personalrapporter
(ny finsk upplaga år 2013) [11.12.2012].
45
en vid årets slut kan omräknas till heltidsarbetande genom att deltiderna räknas ihop eller också kan antalet deltidsanställda uppges separat. [11.12.2012]
49)
räkenskapsperiodens löner, arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader, om de inte har specificerats i resultaträkningen (BokfF 2:8 §). En
kommun specificerar alltid ifrågavarande poster i resultaträkningen. Noten
redovisas därför ifall personalutgifter har aktiverats i balansräkningen.
Exempel
Personalkostnader
Personalkostnader enligt resultaträkningen
Peronalkostander som aktiverats bland
immaterialla och materialla tillgångar
Personalkostanader sammanlagt
2013
x
2012
x
x
x
x
x
Korrigeringar (punkt 50) som godkänts vid Bokföringsnämndens kommunsektions sammanträde 1.10.2013
50)
De arvoden som betalas till en revisionssammanslutning som utför lagstadgad revision bör specificeras i syfte att göra förhållandet mellan revisorn
och den granskade sammanslutningen mer transparent14 . Också 2 kap. 7 a §
i bokföringsförordningen förutsätter att revisorernas arvoden specificeras. I
kommunens och samkommunens bokslut kan revisionsarvodena presenteras
på följande sätt: [1.10.2013]
Exempel
Arvoden till revisor
Revisionssammanslutning A
Revisionsarvoden
Utlåtanden av revisor
Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden
Övriga arvoden
Arvoden sammanlagt
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Arvodena till revisionssammanslutningen presenteras i bokslutet och noterna enligt prestationsprincipen så att de innehåller arvodena för de arbetsprestationer som utförts 1.1–31.12 under räkenskapsperioden i respektive bokslut. Motsvarande siffror från föregående räkenskapsperiod bör uppges som
jämförelseuppgifter. Uppgifterna presenteras som noter till kommunens eller
samkommunens bokslut, men behövs inte för koncernens del. [1.10.2013]
I kommunerna och samkommunerna avser revisionsarvoden arvoden för revision enligt kommunallagen.
14
Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd
redovisning och om ändring av direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG
46
Andra tjänster som en revisionssammanslutning som utför lagstadgade revisionstjänster fakturerar separat kan i kommunen vara särskild granskning
av del- och slutredovisningen av olika stats- och EU-understöd samt utlåtanden och uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden. Arvodena för
övriga tjänster, till exempel revisionssammanslutningens rådgivningstjänster, presenteras separat på raden Övriga arvoden. [1.10.2013]
9. Specifikation av noter
Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska bekräftas med specifikationer till
noterna (BokfL 3:13.1 §). Specifikationerna ska dateras och skrivas under
av de personer som har avfattat dem (BokfF 5:4 §).
För de i 2:7 § BokfF avsedda noterna angående säkerheter och ansvarsförbindelser ska specifikationer upprättas. Över förändringar i dessa specifikationer ska föras en förteckning eller särskild bokföring under räkenskapsperioden, om uppgifterna inte framgår av huvudbokföringen (BokfF 5:2 §).
I praktiken är det nödvändigt att upprätta specifikationer också över andra
noter än de som gäller säkerheter och ansvarsförbindelser. Som exempel kan
nämnas specifikation av planavskrivningar och av motsvarigheten hos de
investeringar som avskrivs enligt plan samt specifikation av avsättningar.
Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar
som avskrivs enligt plan.
47
Exempel
Specifikation av noter
Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs
enligt plan
Bokslut
2012
Investeringar som avskrivs enligt
plan
9 030 000
Finansieringsandelar
Investeringarnas
självfinansieringsandel
9 030 000
Avskrivningar enligt plan
Medeltalet för fem år
Avskrivningar enligt plan
Självfinansieringsandelen för investeringar som avskrivs enligt plan
Avvikelse
Avvikelse -%
5 400 000
Bokslut
2013
Ekonomiplan
2014
2015
13 200 000
8 500 000 8 000 000 7 900 000
300 000
13 200 000
8 200 000 8 000 000 7 900 000
5 600 000
6 200 000 6 400 000 6 600 000
6 040 000
9 266 000
-3 226 000
-35
Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna:
Avvikelse i jämförelse med investeringar:
Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna är således:
-53 %
-35 %
65 %
2016
48
Specifikation av avsättningar
Exempel
Specifikation av noter
Specifikation av avsättningar
Övriga avsättningar
Skadeståndsreserveringar
X Affärsverk
xxx
X Aktiebolag
xxx
Skadeståndsreserveringar totalt
Hyresansvar
Kommunen
Hyresansvar för verksamhetsutrymmen som inte är i bruk
Verksamhetslokal x, hyresansvaret upphör x.x.xxxx
Verksamhetslokal y, hyresansvaret upphör x.x.xxxx
Hyresansvar för verksamhetslokaler som inte är i bruk
sammanlagt
Hyresansvar totalt
Koncernen
2013
2012
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Miljöansvar
Kommunen
Avsättningar för landskapsanpassning
markområde X
x
markområde Y
x
Avsättningar för landskapsanpassning sammanlagt
x
X Avfall Ab
Avsättningar för landskapsanpassning och eftervård
avstjälpningsplats X
x
avstjälpningsplats Y
x
Avsättningar för landskapsanpassning och eftervård sammanlagt
x
Patientskadeansvar
Samkommunen för X sjukvårdsdistrikt
Patientskadeförsäkring 1)
Övriga avsättningar totalt
1) Sammanställt enligt andel i grundkapitalet
x
x
x
x
49
Specifikation av säkerheter och ansvarsförbindelser
Exempel
Specifikation av noter
Koncernen
2013
2012
Kommunen
2013
2012
Specifikationer av säkerheter och ansvarsförbindelser
Skulder för vilka fastighetsinteckningar ställts som säkerhet
Lån från penninginrättningar
Kommunen
Beviljade inteckningar
Fastighetsinteckning till X Ab som säkerhet för ZZ
- Pantsatta skuldebrev: nr x-y á x T€
Samkommun X
Inteckningar
Fastighetsbolag A
Inteckningar
Lån från offentliga samfund
Specificeras som ovan
Skulder för vilka aktier pantsatts
Lån från penninginrättningar
Fastighetsaktiebolag A
Pantsatta aktier
Osv. specificeras alla säkerheter och ansvarsförbindelser
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
50
Specifikation av ansvarsförbindelser och övriga arrangemang som inte hör till balansräkningen
[11.12.2012]
Koncernen
2013
2012
Specifikation av ansvar som redovisas i noterna
Leasingansvar
Kommunen
Avtal x
x
Avtal y
x
Leasingansvar sammanlagt
x
Avtalsansvar
Kommunen
Förpliktelser på basis av markanvändningsavtal
Markanvändningsavtal xx
Kommunen har förbundit sig att bygga ut kommunalteknik på området
x
Avtalsenlig inlösningsplikt
Avtal zz
Kommunen har förbundit sig att till priset x € senast xx.xx.xxxx
lösa in verksamhetslokal x som hyrts av x
x
Hyresansvar
Dotterbolag A Ab
Hyresansvar för Dotterbolag A Ab:s affärsfastighet
till och med xx.xx.xxxx
x
Avtalsansvar sammanlagt
x
Derivatavtal 1)
Valutaterminer A
Verkligt värde
x
Värdet på den underliggande tillgången
x
Räntetermin A
Verkligt värde
x
Värdet på den underliggande tillgången
x
Räntetermin B
Verkligt värde
Värdet på den underliggande tillgången
Råvaruderivat, el
Verkligt värde
x
Värdet på den underliggande tillgången
x
Råvaruderivat, olja
Verkligt värde
x
Värdet på den underliggande tillgången
x
Derivatavtal, sammanlagt
Återbetalningsansvar för statsandelar för anläggningsprojekt
Kommunen
Anläggningsprojekt x, ansvaret upphör xx.xx.xxxx
x
Anläggningsprojekt y, ansvaret upphör xx.xx.xxxx
x
Återbetalningsansvar för statsandelar för anläggningsprojekt, sammanlagt
x
osv.
1) Se även Bokföringsnämndens utlåtande 1878/2011 on noter angående ränteswapavtal
Kommunen
2013
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
[11.12.2012]
51
Exempel
Återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt
Utgifter för nybygge eller ombyggnad av fastigheter
Grunden
för skatt
Mervärdes- på eget
skatt *)
bruk **)
År 2004 färdigställda
Åldringshem
…
År 2005 färdigställda
Renovering av kommungården
…
År 2006 färdigställda
Renovering av köket i skola X
…
År 2007 färdigställda
Renovering av hälsocentralens A-del
…
Återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt 31.12, kommunen
MomsMoms för ansvar
eget bruk ***)
2013
Momsansvar
***)
2012
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Koncernens återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt
Kommunen
Samkommun X
Samkommun Z
Fastighetsaktiebolag A
…
Koncernens sammanlagda återbetalningsansvar gällande
mervärdesskatt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
*) Mervärdesskatt i inköpspriserna vilken under byggnadstiden upptagits som avdrag eller återbäring
**) Direkta och indirekta kostnader för själv utförda byggtjänster
***) Totalbeloppet för kolumnerna Mervärdesskatt och Moms för eget bruk
[11.12.2012]
De separata boksluten för andra särredovisade enheter än affärsverk sammanställs med
bokslutet i enlighet med kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av
bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (2013) [11.12.2012].