Transcript Föräldrastöd, föräldraskap och barns hälsa

Föräldrastöd,
föräldraskap och barns
hälsa
Disa Bergnéhr
Tema Barn
Linköpings universitet
[email protected]
1850-1950
•  Sjunkande nativitet och dödlighet
•  Industrialisering
•  Urbanisering
•  Obligatorisk skolgång
•  Välfärdsstatens utbyggnad
Stat och föräldrar: ett gemensamt
omsorgs- och fostransansvar
•  Skola med skolplikt
- 1842 allmän folkskola (krav på att skola skulle finnas i
bygden)
- 1882 folkskolestadga (skolplikt)
- 1971 obligatoriska grundskola 9 år helt genomförd
•  Barnavårdsnämnden/Socialtjänst
•  Välfärdsstat med generella insatser
Välfärdsstatens framväxt under 1900-talet
•  Samhälleliga insatser som förbättrar
levnadsstandarden för alla
•  En familjepolitik som underlättar för unga vuxna
att skaffa barn
•  Ett folkhälsoperspektiv (med generella insatser)
Moderskapslagen (1900)
•  Lagen förbjöd kvinnor inom industrin att arbeta
de första fyra veckorna efter förlossningen
•  Lagens syfte var att minska
spädbarnsdödligheten genom att få mödrar att
amma
Reformer under 1930-talet
•  Moderskapspenning introduceras: möjligt att
söka ekonomisk kompensation för de fyra
veckorna efter förlossningen som mödrar inte
får arbeta (1931)
•  Preventivmedelslagen från 1910 upphör att
gälla (1938)
•  Arbetsgivare förbjuds säga upp kvinnor på
grund av giftermål, graviditet och förlossning
(1939)
•  Avgiftsfri barn- och mödrahälsovård och
förlossning
1940 - 1960-tal
•  Avgiftsfria skolmåltider (1948)
•  Universellt barnbidrag (1948)
•  Samtliga mödrar får 3 månaders betald
moderskapspenning (1955)
•  Förbud aga i skolan (1950-tal)
•  Moderskapspenningen knyts till kvinnans
tidigare lön/förvärvsarbete (1963)
1970 och 80-tal
•  Utbyggd barnomsorg
•  Individuell beskattning (1971)
•  Fri abort (1976)
•  Föräldraledighet (1974)
•  Rättighet att som småbarnsförälder arbeta deltid (1979)
•  Ekonomisk kompensation vid vård av sjukt barn
•  Förbud att aga barn (1979)
•  Gemensam vårdnad vid skilsmässa (1980-tal)
1990 & 2000-tal
•  ’Pappamånad’ (1995)
•  Maxtaxa (2001)
•  Två ’pappamånader’ (2002)
•  Jämställdhetsbonus (2008)
•  Vårdnadsbidrag (2008)
•  Fäder nyttjar ca 23% av föräldraledigheten (2009)
Förändrade villkor (1970-tal och framåt)
•  Institutionalisering av barndomen
•  Feminisering av barndomen
•  Tjänsteekonomin tar över
•  Kraven på utbildning och skolgång ökar
•  Ökat antal recessioner i världsekonomin
•  1990 och framåt: neo-liberal marknadsekonomi
får genomslag
•  Jämställdhet och kvinnlig emancipation
•  Tvåförsörjarfamiljer
•  Ökat antal skilsmässor
Förändringar i utbildningssystemet
(1990-tal och framåt)
•  Skolval och skolpeng
•  Barn och skola får ökad politisk och medial
uppmärksamhet
•  Föräldrars och barns rätt till inflytande betonas
•  Ökad kontroll, resultatmätningar och inspektion
Svensk skola idag:
•  PISA-undersökningar visar på försämrade
kunskaper hos 15-åringarna
•  Skolorna allt mer homogena
•  Växande skillnader mellan skolor
•  Växande skillnader i elevers skolresultat
beroende på familjebakgrund
•  Klass och etnisk bakgrund...
Ett intensivt föräldraskap
(mödrar och fäder…)
•  Det intensiva och ensamma föräldraskapet
•  Anti-auktoritär uppfostran
•  Ansvarig för barnets mående och utveckling
•  Skolans krav
•  Arbetsmarknadens krav
•  Sociala krav
•  Ett ”anti-modernt” barn?
Den goda föräldern
•  Tid och engagemang
•  Informerad, kunnig
•  Stimulera barnets kompetens
•  Bygga och stärka barnets självförtroende
•  Skydda barnet från faror och olycka
•  Barn-centrerad
•  Jag-centrerad
•  Förändrad syn på fostran och föräldrars roll i
barns utveckling
•  Föräldrars ansvar betonas
•  Det kompetenta barnet betonas
•  Barns rättigheter (FN:s Barnkonvention 1989)
Nationell strategi för föräldrastöd
SOU 2008:131
Generellt föräldrastöd:
•  Är ”ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds
ta del av och som syftar till att främja barns hälsa
och psykosociala utveckling” (SOU 2008:131, s. 45)
•  Ska informera föräldrar om barns utveckling, behov
och rättigheter
•  Ska ges utifrån föräldrars önskemål och behov
•  Ska utgår från föräldrarnas kompetens och kraft
Föräldrars önskemål om stöd 2010
•  Erfarenhetsutbyte med andra föräldrar
•  Möjligheter till avlastning i vardagen
•  Större möjligheter att prata enskilt med
professionella
•  Rådgivning via telefon och webb
Barns och föräldrars familjer
•  Ca 96% 2-6 åringar i förskola
•  74% av barnen 0-17 år lever med båda föräldrarna
•  Av barn 0-18 år med skilda föräldrar bor 65% bara eller
mest med mamma, 17% bara eller mest med pappa,
18% växelvis
•  Av barn 0-5 år med skilda föräldrar bor 66% enbart eller
mest med mamma, 23% enbart eller mest med pappa
och 10% växelvis
•  Ombildade familjer samt regnbågsfamiljer
Barnfamiljernas ekonomi
  Familjer med endast en förvärvsarbetande förälder har
fått det sämre
  Stora regionala skillnader
  30 procent av barnen 2007 bodde i familjer med hög
inkomststandard
  Cirka 50 procent av barn med utländsk härkomst bor i
ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med 10 procent av
barn med svensk bakgrund
Barns och ungdomars hälsa – en paradox
Hälsan i topp
internationellt
•  Föräldrar ägnar mycket tid åt
sina barn
•  God psykisk hälsa
•  Förskola av god kvalitet
•  Barn och ungdomar anser det
lätt att tala med föräldrarna
(mamma)
Ungdomars hälsa
försämrats
•  Nästan 1/3 saknar
godkända betyg från
gymnasiet
•  Arbetstillfällen kraftigt
minskat
•  Osäker framtid
•  Ohälsa?
Risk- och skyddsfaktorer finns:
•  på individnivå
•  i familjen
•  i skolan/på arbetsplatsen
•  i vänskapskretsen och det sociala nätverket
•  på samhällsnivå
•  Faktorerna samspelar och interagerar
Riskfaktorer för barn och unga
•  Boende i socioekonomiskt utsatta områden
•  Ekonomiskt resurssvaga hushåll
•  Föräldrar med litet socialt nätverk
•  Ensamstående föräldraskap
•  Missbruk och riskbruk; psykisk sjukdom och våld mellan
partners
•  Dåliga skolprestationer
•  Ålder? Kön?
Skyddsfaktorer
•  Samhällelig kontext (hög utbildningsnivå, god hälso- och
sjukvård, små inkomstskillnader, förebyggande
familjepolitik)
•  Fysisk och psykisk hälsa hos individerna; individuella
resurser (intelligens)
•  Goda ekonomiska förutsättningar
•  Socialt nätverk/sociala nätverk som stöttar
•  Förebyggande insatser i samhället
Hur kan samhället arbeta?
•  Familjepolitik och välfärdsstat
•  Motverka diskriminering, marginalisering och
socioekonomisk utsatthet
•  Informera om det samhälleliga stöd som erbjuds
•  Se till barnets, föräldrarnas, familjens resurser
•  Se familjen/individen som del av ett nätverk
Stat – familj: möten som förpliktigar och
möjliggör
•  Barnet/föräldraskapet leder/tvingar till möten mellan stat
och föräldrar/familj
•  Olika professionella grupper (förskola, skola, polis,
socialtjänst, bvc/mvc, bup…)
•  Olika föräldrar
•  Ömsesidigt beroende (inte nödvändigtvis symmetriskt)
•  Hur möter vi individer och familjer ’utanför’ våra
kunskaper om det generella?
•  Individens problem – ett socialt och strukturellt
problem?
•  Att se till individens resurser… Finns det några
risker med det perspektivet?
•  ”Vad som är viktigt är att ha klart för sig att
ingen är en perfekt förälder. Ordet perfekt har
inte i mänskliga sammanhang att göra” (Halldén
2010, i Ta föräldrar på allvar, red. Gustafsson
och Kihlbom, s. 46).
Föräldraskap - föräldrastöd
•  Lokala behov av
stöd?
•  Vilken sorts stöd och
till vem?
•  Förutsättningar för
stöd?
•  Föräldrar och barn
med resurser och
behov
Tack för visat intresse!
[email protected]
Frågor
  Vad är det som karaktäriserar en bra nog
förälder?
  Vad behöver en förälder för att lyckas i sitt
föräldraskap?
  Vad är det att ’lyckas’ som förälder?
  Vad är en bra barndom?
  Vad är en misslyckad barndom?