Transcript Nr 1, 2013 - Österhaninge Församling

Österhaninge församling
Ökenmässan –
sinnenas gudstjänst.
Sid 7-9
Rörelse väcker
livskraften i oss.
Sid 10-11
”Zlatan frälste
Sverige”.
Sid 18-19
NR
01
nr 1/13
1/12
Vald med
förtroende.
Sid 20
Fråga Olle
–TV-profilen
föreläser i
Öppna rum.
Sidan 16-17
Duger jag?!
Olle Waller om kroppen, relationer
och sexualitet. Sidan 4-6
Österhaninge
församling
Besöksadress Runstensvägen 14
Postadress Box 113, 136 22 Haninge
Telefon växel 08-555 670 00
telefontid mån-tors kl 08.30-15.00
fre kl 8.30-14.00
Telefax 08-555 670 03
Notiser
Öppen kördag
Välkommen till en kördag
för alla sångglada till­
sammans med inspiratören
och körpedagogen Peter
Sandwall. Söndag 10 mars
kl 09.30-17.00 i Jordbro
kyrka. Vi avslutar med en
sånggudstjänst kl 16.00.
Anmälan senast 1 mars till
Sara Bjäde Jarl.
Deltagare betalar för
­lunchen, i övrigt är dagen
kostnadsfri.
Hemsida
www.osterhaningeforsamling.se
E-post:
[email protected]
Plusgiro 10 00 04-1
Bokning av dop
Karin Olausson 08-555 670 25
Bokning av vigsel
eller begravning
Marika Guhrén 08-555 670 04
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårdschef Kai Toneby 08-555 670 01
Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02
E-post:
[email protected]
Behöver du prata med någon
som har tystnadsplikt?
En präst finns alltid tillgänglig
måndag-fredag kl 10.00-12.00.
Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss.
Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå
­Jourhavande präst på telefon 112.
Våra kyrkor
S:t Eskils kyrka
Runstensvägen 14, Handen
Österhaninge kyrka
Klockarlötsvägen
Jordbro kyrka
Moränvägen 17
Vendelsö kyrka
Skomakarvägen 18
Brandbergens församlingslokal
Jungfruns gata 415
Dopet är ett tecken på att
vi tillhör Guds familj, att vi
omfattas av Guds löften att
vara oss nära, om förlåtelse
och villkorslös kärlek. Det
är en gåva som inte kräver
någon motprestation, en
gåva som ger en trygg
grund att bygga sitt liv på.
BjUd NågoN
dU iNte käNNer
på LUNCH!
Kyrkoherde Martin Marcolla
Telefon 08-555 670 34
Redaktion & information
Redaktör/informatör
Charlotte Persson 08-555 670 36
Informationsassistent
Catharina Fredrikson 08-555 670 35
Grafisk produktion AD Design, ­Stockholm
Tryck TMG Sthlm
Omslagsfoto Magnus Selander
Dopet har
ingen ­å ldersgräns
- Drop-in dop
SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor
i kampen mot hungern i världen.
Ny ekonomiansvarig
Tine Asplund är anställd
som ny ekonomiansvarig/
controller i Österhaninge
församling.
– Jag är ursprungligen
utbildad näringsfysiolog
men sadlade om till mark­
nadsekonom och har sedan
jobbat med ekonomi. Senast
kommer jag från Aleris AB
där jag jobbade som redo­
visningskonsult.
– Jag tycker att det känns
kul att få jobba i Svenska
kyrkan som jag tycker fyller
en mycket viktig funktion i
vårt samhälle. Jag är extra
glad att få jobba i Öster­
haninge församling som jag
tycker gör ett strålande jobb
och har många intressanta
och meningsfulla verksam­
heter.
– Jag är sambo med
­T homas och har två tonårs­
söner. Jag älskar min träd­
gård och god mat i goda
vänners lag. Förutom det är
min stora passion i livet att
resa, helst med ryggsäck på
ryggen och till fjärran
­länder.
Kanske har du tänkt att du
eller ditt barn skulle vilja
döpas? Nu inbjuder vi dig
till drop-in dop i S:t Eskils
kyrka lördag 1 juni. Mer
information kommer.
Kontaktperson: Carl Henrik
Widlund.
Äventyrsläger med möjlighet till
konfirmation för dig som går på gymnasiet
Följ med på en vecka full av äventyr och upplevelser. Vi
kommer bl a att prova på forsränning, downhill och fjäll­
vandring. Det kombi­nerar vi med spännande frågor om
livet – vem är jag och vart är jag på väg? Vad är kristen tro?
Datum: 17-28 juni i Idre, något studietillfälle till­kommer.
Kostnad: 2500 kronor. Sista anmälan 9 april. Frågor och
anmälan: E
­ lisabet Hillbratt.
Kropp,
själ och
fasta
Betraktelse
Attila Neumerker, präst
Kropp och själ uppfattas inte sällan som självständiga,
klart avgränsade enheter som tillsammans utgör indivi­
den, människan. Denna uppdelning i en synlig och en
osynlig del av oss har dominerat synen på ­människan
länge. Nästan som om de två inte hade med varandra att
göra. Inte sällan såg man dem som varandras motsatser.
Kroppen som är materia är så v­ erklig, man kan se den,
ta på den och undersöka den.
Den osynliga delen av oss, vare sig vi benämner den
själen eller psyket, är betydligt svårare att få grepp om.
När vi drabbas av kroppsliga sjukdomar så brukar man
undersöka kroppen genom provtagningar, r­ öntgenbilder,
EKG och ett otal andra metoder. Men vad ­händer om
någon blir sjuk i själen, psyket mår ­dåligt? Då hjälper
inte de traditionella undersöknings­metoderna.
Längre tillbaka i tiden såg man naturligt på människan
som en andlig varelse, där kropp och själ var två sidor av
individen. Ingen vattentät gräns dem emellan. De två
sågs som intimt avhängiga av varandra. Var k
­ roppen
sjuk så påverkade det själen och omvänt, mår man psy­
kiskt dåligt påverkas det fysiska välbefinnandet förr eller
senare. Det tycks som om medvetenheten i vår tid om
denna insikt har fått en ny aktualitet.
Frivilliga sökes
Vi söker fler frivilliga som
vill hjälpa till med sopp­
luncherna i S:t Eskils kyrka
och Vendelsö kyrka. Musik­
luncherna i Vendelsö kyrka
är en tisdag i månaden,
soppluncherna i S:t Eskils
kyrka är varje onsdag efter
lunchmusiken. Du hjälper
till med förberedelser och
efterplock, ca kl 10-14.30.
Är du intresserad, kontakta
Mia Sjödin.
Vad betyder det?
Samtalsgrupp utifrån Luthers lilla katekes – för dig som
vill upptäcka och veta mer om Svenska kyrkans lära och
andliga tradition. Onsdagar, start 6 mars kl 19-20.30
(uppehåll i Stilla veckan), 6 ggr i Jordbro kyrka. Frågor och
anmälan: Carl Henrik Widlund.
Temat i Öppna rum under våren är ”kroppslighet” och
ur olika aspekter närmar vi oss vår mänskliga kropp.
Tanken om kroppens och själens/psykets oupplösliga
samhörighet följer med som en röd tråd.
Nu går vi in i fastetiden – en förberedelsetid inför ­
påsken, en av kyrkoårets stora högtider. Fastetiden är en
fantastisk möjlighet för oss människor att engagera kropp
och själ. Fastans återhållsamhet innebär att avstå från
vissa saker, som till exempel att bara äta kött på vissa
dagar (fredagar brukar vara köttfria sedan ­gammalt) eller
att avstå från godis. Många som brukar fasta vittnar om
att det så småningom skärper sinnet. Man kan lättare
skilja det oväsentliga från det väsentliga i livet. Låt oss
ta vara på denna möjlighet.
4
5
Duger jag?!
Är kroppen själens tempel eller något som ska tuktas och stylas med tuffa
­träningsprogram, extrema dieter och en skönhetsbehandling som pricken över i:et?
Hur bevarar man sin känsla av att man är ok i en tid som aldrig uppmärksammat
vårt utseendes nyanser mer än idag?
I SVT:s serie ”Skönhetsbubblan” som
visades i våras fick man bland andra
följa bloggerskan Jane Timglas, 24 år,
som har lagt ner närmare 300 000 kr
på skönhetsoperationer. Jane berättar
utan omsvep att hon opererat brösten
flera gånger och regelbundet använder
Restylane och Botox i jakten på det
perfekta utseendet.
Det finns så många mytbildningar
kring hur ­kroppen ska se ut och inte.
Att det ena bröstet är större än det
andra kan till exempel väcka oro.
Unga människor lever till stor del som
de hade en k
­ amera riktad mot sig 24
timmar om dygnet. De speglar sig mot
omgiv­ningen och brottas med frågor
som vem är jag och hur ska jag vara.
Hon är långt ifrån ensam. Var femte
kvinna kan tänka sig att förändra sin
kropp med hjälp av en plastikopera­
tion enligt en färsk Sifoundersökning.
Hur många män som i sin tur kunde
tänka sig detsamma, svarar inte
under­sökningen på, men männen
­lägger även de alltmer pengar på att
förändra sitt utseende.
Möjligheterna lever mitt ibland oss
och frestar med att ­tillföra det som
biologin inte gav oss eller att bryta den
raka tidslinjen och vrida klockan
­några år tillbaka.
Men intresset för kroppen och ut­
seendet tror Olle Waller också för­
Olle Waller som är känd från kanal
5:s program ”Fråga Olle” och till var­
dags arbetar som sexualupplysare på
Lafa, landstigets enhet för sexualitet
och hälsa, möter ofta unga män­
niskors frågeställningar om kroppen,
relationer och sexualitet.
– Tonårstiden har alltid
­inneburit en tid av jämförande.
Kroppen för­ändras och man
upptäcker saker som man inte
är bekväm med.
stärks i vår tid, där unga människor
”sätts på vänt” med sina liv i högre
utsträckning än för 10-15 år sedan.
– De kan inte räkna med att få jobb
tidigt och det är svårt att få lägenhet
utan ekonomiska möjligheter. Många
ungdomar blir beroende av föräldrarna
och då finns det andra områden,
exempel­vis kroppen, där du kan
­utveckla ditt vuxenliv. Allt som rör
den får då en stor betydelse och pier­
cing och tatueringar blir ett sätt att
6
skapa en identitet. Jag mötte en kille
som hade tatuerat in datumet på när
han var med om en olycka och rädda­
des till livet. Varje gång någon frågar
vad det datumet betyder får han en
möjlighet att berätta den historien.
I mars kommer Olle Waller till
S:t Eskils kyrka för att prata kring
temat ”Var nöjd med din kropp och
dig själv”.
Frågan är hur man landar i en
känsla av acceptans i ett tide­
varv där vi ständigt matas
med bilder av perfektion.
Även om unga människor är främst
utsatta så går ingen riktigt fri. Vi är
trots allt kollektiva varelser och varje
dag flimrar bilder av män och kvinnor
förbi där varje skönhetsfläck har retu­
scherats bort.
Hur går vi bortom illusionen
om den perfekta kroppen och
landar i en känsla av att jag
duger som jag är, trots års­
ringar och en vikt som ibland
känns mer tung än bekväm.
– Du duger som du är, kan ju upp­levas
som en klyscha, om man inte kan
identifiera sig med det. Särskilt för en
ung människa finns det ofta en period
i livet där jag inte vill vara mig själv
och vinglar fram i erfarenhetsinsam­
landet. Men mycket handlar om
­starten i livet. Har du fått en grund­
läggande fostran med närhet och tillit
och en god anknytning där du har
blivit sedd och mött, så bildar det en
slags vaccination. Då är det enklare
att landa i en acceptans av sig själv
och hur man ser ut. Om man inte har
fått den trygga kärnan så kanske en
del behöver ta till de alternativ som
finns idag med olika skönhetsbehand­
lingar. Om det kan hjälpa till att ­skapa
ett självförtroende kanske acceptansen
kan utvecklas senare i livet, menar
Olle Waller.
Exponeringen av våra nakna kroppar
har också blivit tydligare i och med
det bildsamhälle vi lever i. Pornografin
som tidigare levde ett undanskymt liv
finns idag lättillgänglig via nätet för
den som så vill. Många menar att
porno­grafin ligger bakom de nya
kropps­ideal som vuxit fram på senare
tid, med bland annat intimkirurgi.
Men Olle Waller tycker att det är en
förenklad förklaringsmodell.
– Det är en aspekt, men samtidigt
bjuder porren på motbilder. Inom
porno­grafin finns också filmer med
håriga kroppar och gamla och skrynk­
liga kroppar. Jag tror att socioekono­
miska faktorer är mer avgörande för
hur ens liv gestaltar sig än bilder och
reklam.
Men visst är det en skillnad i hur
sexu­aliteten exponeras idag, säger
Olle.
När han b
­ örjade göra pro­grammet
”Fråga Olle” i kanal 5 ­tillsammans
med Martin Björk 1999 så pratade de
om den sexualitet som idag illustreras
i bild.
– När andra inom media driver
med programmet så framställs jag ofta
som en person som säger ”att allt är
­normalt”. Men det har jag faktiskt
aldrig sagt. Däremot att om det finns
ett gemensamt samtycke och en ömse­
sidighet så kan sexualiteten inte vara
fel.
Jag tror att programmet har
hjälpt till att öka talbarheten
kring sexualitet och minska
fördomar.
Jag vet också att det har hjälpt män­
niskor som tidigare känt sig ensamma,
att förstå att de delar sin sexualitet
med andra.
Olle Waller har arbetat som sexual­
upplysare i 30 år och under dessa
­decennier har mycket hänt med vår
syn på sex och samlevnadsfrågor,
­säger han. Inte minst på en struktur­
nivå.
– Där ser vi en del viktiga för­
ändringar i lagstiftningen. 1977 så
sänktes åldern från 18 till 15 år för
sexuella relationer mellan homo­
sexuella. 1975 blev det fri abort upp
till 18:e veckan och 2005 skärptes
våldtäktsbegreppet. Om en myndig
person har sex med en flicka eller
­pojke under 15 år så räknas det idag
som en våldtäkt oavsett om det var
frivilligt eller inte.
Rent generellt kan man säga
att det vi pratade om för 30 år
sedan, det gör vi idag.
– Men, fortsätter Olle Waller, vad det
gäller attityder så har vi inte ­kommit
lika långt. Sociologen Lena Berg djup­
intervjuade 15-åriga flickor för en tid
sedan om förväntningar på deras bete­
ende. Studien visade att de har en fin
balansgång att förhålla sig till. Sam­tidigt som man inte får vara för m
­ ycket
som tjej; ta för sig mycket sexuellt eller
ta för mycket plats, får man heller inte
vara för passiv och tillbakadragen.
Killar å andra sidan dras med förvänt­
ningar på att vara driftstyrda och
­alltid ta initiativ.
Den absolut vanligaste frågan
jag får av unga män är ”duger
jag”, de är rädda för att inte
räcka till sexuellt och dras med
mytbilder om att alltid vara på
och kunna prestera.
Medan unga kvinnors frågor handlar
mer om preventivmedel och ligger på
en relationsnivå.
Olle Waller samarbetar också med
Svenska kyrkan där han i egenskap av
konsult finns med i konfirmandarbetet.
– Jag har stort förtroende för de
präster och diakoner jag möter i mitt
arbete. Det finns en öppenhet kring
att samtala om sexualitet och unga
människors behov av att få kunskap
och samtala om dessa frågor. Jag har
­träffat transpersoner som har uttryckt
det som att Svenska kyrkan är enda
stället där de är trygga och kan vara
sig själva. Där de blir accepterade som
de är.
Text Ann Thörnblad
7
Vi behöver leka in det stora
Ökenmässan brukar beskrivas som sinnenas gudstjänst. ­Människor rör vid
­varandra, smakar på det nybakade nattvardsbrödet, känner doften av rökelsen
och hör enkla Taizésånger. Intrycken för ögat är suggestiva när S:t Ansgarskapellet i ­Högalidskyrkan flödar av levande ljus varannan torsdagskväll.
– När flera sinnen inkluderas i guds­
tjänsten stannar upplevelsen kvar lite
längre eftersom vi tillför fler kropps­
minnen. Ökenmässan är en gudstjänst
som inte är klockanpassad. När män­
niskor går in genom kapellets d
­ örrar
går de samtidigt in i en annan dimen­
sion. Mässan kan vara 2 timmar eller i
2,5 timme. Något händer med oss när
vi släpper taget om tiden. Efter unge­
fär 50 minuter har stressen vridit sig
ur kroppen och det går att surfa på
den upplevelsevåg som uppstår, säger
Gunnar Lind som är präst i Högalids­
kyrkan och initiativtagare till öken­
mässorna som har firats i försam­
lingen i 14 år nu.
Inspiration från koptiska kyrkan
För tjugo år sedan ar­betade Gunnar
Lind för Svenska ­kyrkan i Kairo. Hans
roll var att lära känna den koptiska
kyrkan inifrån. Och han mötte deras
liturgi, deras glädje och såg att det
var gott. När han kom tillbaka med
familjen till Sverige tog han initiativ
till att fira den ökenmässa som har
hämtat namnet från en verklighet.
Många av den koptiska kyrkans
­kloster ligger just i öknen.
– För många utgör den koptiska
kyrkan en vit fläck liksom den syrianska
och den armeniska kyrkan. Men det
finns en gemensam rot mellan den
koptiska och lutherska kyrkan som
mynnar ur den basilianska* liturgin.
Den roten har i sin tur rötter till den
judiska kyrkan som har förgreningar
till den faraonska tiden och det är så
långt tillbaka man kan komma.
Vi kan se spåren i kyrkorummet. Bak­
om många predikstolar finns det ett
*Basileios den store (Basilius), född cirka 330, död 1 januari 379, var biskop av Caesarea i Kappadokien, och räknas som kyrkofader, samt som kyrkolärare
och helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Basileios bidrog väsentligt till utformningen av Treenighetsläran. Hans anvisningar för klosterlivet, Basileios
­regel, följs av den ortodoxa kyrkans kloster. Den basilianska liturgin bär hans namn.
8
öga, Gud ser dig, som hos faraonerna
symboliserades av ett ägg. Den hiero­­
gly­fiska bokstaven för R hade formen
av ett ägg och R är Ra, solguden som
­vakar och värmer oss. Den här sym­
bolen för Ra har på flera sätt sedan
vandrat och blivit missförstådd, fastän
roten är så god, säger Gunnar Lind.
– Den som är van att gå i högmässa
känner igen sig i ökenmässan, för de
vilar på en gemensam liturgisk bas.
Det är en folkets gudstjänst där många
deltar både som medhjälpare och med
sin närvaro. Det finns inga körer utan
vi sjunger psalmer och Taizésånger
tillsammans. En stor del av mässan
handlar om försoning och åter­upp­
rättelse där vi bekänner våra synder,
ber om förlåtelse, bekänner vår tro
och tackar.
Symboler är viktiga
Ökenmässan är laddad med symboler
och varje symbol äger sin särskilda
betydelse. Som brödet till exempel,
som bakas innan gudstjänsten och
bärs in medan det fortfarande är
varmt. De första åren lämnade guds­
tjänstdeltagarna en bit vetemjöl innan
själva brödbaket för att konkret bidra
till nattvarden. ”Så är vi fastän många
en enda kropp ty alla får vi del av ett
och samma bröd.”
– Men vi fick för mycket mjöl, så
vi fick sluta med det, säger Gunnar
Lind och ler.
– Symbol betyder att samla och
diabol betyder att skilja, fortsätter
han. Hela liturgin i ökenmässan är
som en himmelsk verkstad. De vit­
klädda medhjälparna kallas leviter
och blir symboler för änglar som stiger
upp och ner, liksom rökelsen, och rör
sig mellan himmel och jord. Öken­
mässan handlar inte så mycket om att
Jesus ska ta kropp och vandra bland
oss, utan att vi för en stund kommer
till himmelriket. Törsten efter sym­
boler är skriande, menar Gunnar och
nämner ”den himmelska daggen”
som ett exempel.
I slutet av ökenmässan stänker
­ rästen vatten över alla deltagare och
p
det är ett moment som ofta får en
stark laddning. Människor tycker om
det utan att riktigt kunna greppa var­
för. Men som Gunnar säger, de
­”skaffar sig en egen mening.”
– När förre ärkebiskopen K G
Hammar var här för några år sedan
blev han så gripen av handlingen att
han tog den med sig till gudstjänsten
i Uppsala domkyrka och reaktionen
blev lika stark där. Det finns de som
tror att vattnet har kopplingar till
­dopet. Men dopvattnet, liksom vinet
i nattvarden, är sakramentalt. Vatten­
kannan står på altaret och bildar en
slags källa, och när vi sedan sprider
det över församlingen kan man se det
som änglavingar.
Vi sitter i Gunnar Linds tjänsterum
med utsikt över Högalidskyrkan. Snön
breder ut sig som ett vitt täcke utanför
fönstret och en vaktmästare är ute och
skottar. På skrivbordet och i bok­hyllan
trängs ikoner, koptiska kors och i taket
Ökenmässan
har firats sedan 1997 i
S:t Ansgarskapellet i
­Högalidskyrkan. Den firas
­varannan t­ orsdag kl 18 och
har inslag från den koptiska
­(egyptiska) gudstjänst­
traditionen med ­meditativ
­Taizé-musik, rökelse, nybakat
nattvardsbröd, ikon­bilder
och levande ljus.
Ökenmässan firas också
­regelbundet i Heliga
trefaldighetskyrkan i
Uppsala och i Vasa i Finland.
Den 23 maj kommer
Gunnar Lind till S:t Eskils kyrka
och föreläser om den kristna
trons kroppslighet.
I höst kommer det att firas en
ökenmässa i S:t Eskils kyrka.
hänger ett ägg – symbolen för Ra och
Guds allomfattande öga. Han visar en
tavla med det koptiska korset – eller
­livets nyckel som det också kallas.
I öglans öppning rör sig en skarabé
och den för sin avföring framåt där
den också lägger sina ägg.
– Man kan se det som att ingenting
är ensidigt. I allting som är negativt
i våra liv ryms en ny chans, en ny
möjlig­het trots att vi ännu inte ser
det. I korset får du förlåtelse för dina
­synder och kan gå vidare. I korset är
allt fullbordat.
Leken och lusten
När Gunnar Lind ska beskriva öken­
mässan nämner han leken och menar
att hela anslaget av just lust
och lek är centralt.
– Det finns ett bibelord i ordspråks­
boken som lyder ”När jag var ett barn
hade jag min lek och min lust inför
Guds ansikte”. Barn härmar ofta de
vuxnas värld i sina lekar. När min
pappa var liten gjorde han djur utav
kottar, eftersom farfar var bonde. I
leken gestaltar du något som är större
än dig själv och det får en verklig
­betydelse. Du går inte fram till ett
barn och säger ”det där är bara en
grankotte”. Vi behöver leka in det
­stora. När jag var ny som präst och
skulle ge förlåtelse till människor
­gällde det att inte tänka för mycket,
då blev det för stort.
Kroppen i gudstjänsten
Vi rör oss gärna med begreppen kropp
och själ, men ofta tenderar det att bli
slagsida åt något håll. När vi pratar i
termer av hälsa, fokuserar vi på
­träning, kost och kosttillskott. Krop­
pen h
­ amnar i ett hundraprocentigt
fokus och i gudstjänsten finns det rum
för själen och tankarna – men kroppen
har ofta en underordnad betydelse.
Vart har kroppen tagit vägen i guds­
tjänsten?
– Den är på väg att integreras allt­
mer. Under den lutherska reforma­
tionen, som hade sina förtjänster,
fick intellektet en större plats. Men
mycket rensades bort av bara farten.
När vi beskär i våra trädgårdar finns
alltid risken, att vi klipper för nära
och tar bort det som fortfarande lever.
Under många år såg man knappast
levande ljus i den protestantiska
­gudstjänsten. 1968 när Uppsala dom­
kyrka var värd för världskyrkomötet
fick Martin ­Lönnebo idén att göra en
jordglob med ett ljus för varje världs­
del. Så f­ öddes den numera klassiska
ljus­globen som finns i de flesta kyrkor.
– Idag ser vi hur antalet temaguds­
tjänster växer och hur vi gestaltar våra
liv och prövningar i dem med både ljus
och andra symboler. Det finns Sofia­
mässor där vi lägger ifrån oss stenar
vid altaret för att ge kropp till och få
hjälp att försonas med det som tynger
oss, avslutar Gunnar Lind.
Text Ann Thörnblad
Foto Madelen Zander, Joanna Holmgren
9
10
Rörelse
väcker
livskraften
i oss
11
– Det är i dansen jag ­känner hela mig. Jag får kontakt
med ­glädjen över mig själv och andra, med mina känslor,
med ­kärleken och med ­något som är större än jag.
Så uttrycker Åsa Rockberg sitt förhållande till d
­ ansen.
För tretton år sedan grundade hon Earthheart Center
som hon driver tillsammans med Manuel Bojén. De ­håller
utbildningar och kurser i l­äkande dans, kroppskompetens
och lekfull akrobatik. Här sker även professionell träning
för att skapa morgondagens läkande scenkonst.
Redan som liten prövade hon på konståkning, gymnastik
och jazz­balett. Sedan tog bollsporten över och varje vecka
gick hon ut och dansade med sitt handbollslag och dansen
blev hennes livsnerv.
– Den inre dansen upptäckte jag när jag var 25. Den var
sedan helt av­görande för mitt sorgearbete; för att komma
tillbaka till livet efter att jag mist mitt barn 1990. Och på
den v­ ägen blev den inre och uttryckande dansen mitt
­främsta sätt att bearbeta sår från livet. Drivkraften är att
jag vet att det går att leva helt, att män­niskan kan bli hel
och leva i flöde och acceptans med livet. Naturen visar mig
det varje gång jag är i den och med den. Varje magiskt möte
i hjärtat med en annan människa och med allt levande runt
oss ger mig övertygelse att fortsätta mitt arbete.
Som dansare och kursledare möter Åsa många och olika
människor i sitt arbete. Hon vill få oss att känna tillit till
den egna livskraften, till kroppens egen läkningsförmåga
och till den egna inre vägvisaren.
– Livet är rytm, att dansa är att följa sin och livets
rytm. Våra kroppar är gjorda för att röra sig, vi använder
­kroppen för att uttrycka oss; vår vilja, vår kärlek och våra
gränser, vi be­arbetar livets kriser genom kroppen. Om den
inte får vara i rörelse stagnerar vi och livskraften likaså.
Var och en har sitt eget sätt att röra sig och dansa, det finns
ingen form som alla ska följa. Dansen var också vår första
idrott; ett sätt att mäta kraft och lösa konflikt utan våld.
Stillasittandet som finns i vår kultur nu är livsfarlig, det
hämmar våra sinnen och vår känsla för liv och gynnar
inte medkänslan.
Åsa uttrycker så mycket andlighet i sin beskrivning av
d­ansen och jag undrar vad kyrkan har för betydelse för
­henne.
– Kyrkan är en helig plats, en plats som härbärgerat
människors känslor och livsfaser under lång tid. En plats
som hedrar livet och alla dess skiftningar. Det finns en
­given vördnad för något heligt i oss när vi stiger in i en
­kyrka. Livsupplevelser ”sitter i ­väggarna”, det vi gör där
blir lätt att vörda. Och det finns en stor lyhördhet för det
goda som finns med oss. Det är bara att ”stiga in i anden”
som jag brukar säga, och låta den dansa. Och så är det
ju ­så vackra rum, med färdig scenografi...
I många kulturer är sången och d
­ ansen
naturlig och har kommit att bli vanliga
inslag också i gudstjänsten. Under
­senare delen av 1900-talet har dansen
som uttrycksmedel kommit att bli allt
vanligare inslag även i Svenska ­kyrkans
gudstjänstfirande. En form av helig
dans är den gemensamma cirkeldansen,
där hela församlingen inbjuds att delta
i en meditativ form av enkel rörelse­
dans. En annan form är den liturgiska
dansen där någon eller n
­ ågra gestaltar
evangeliet.
Åsa berättar att hon prövat heliga
danser/cirkeldanser några gånger och
tyckte det var vackert, en underbar
form att fira livet och heligheten.
Person­ligen dras hon mest till de ­former
där hon kan uttrycka sig mer fritt i
dansen. Hon ser dansen som ett fun­
dament, som själva basen för vårt liv
och vår förmåga att uppleva det.
– Jag upplever att när vi har k
­ ontakt
med oss själva och vår kropp och är
förankrade i den, utan att ­tankar och
känslor ständigt pockar på vår upp­
märksamhet, kan vi ge själen eller an­
den fri att flyga vart den vill... och
komma tillbaka igen! Det är som att
lämna oss själva och våra problem en
stund och se saker utifrån i ett ­större,
helare perspektiv. Det ger hopp!
Text Catharina Fredrikson
21 februari deltar
Åsa Rockberg i
Öppna Rum med
en föreställning
och workshop.
12
Kalendarium
Gudstjänster
och andakter
För utförligt program,
se annonsering i Mitt i
­Haninge och www.
osterhaningeforsamling.se
Träffpunkter
Lunchmusik och soppa
S:t Eskils kyrka
Varje onsdag
kl 12.00 lunchmusik
kl 12.30 sopplunch
Kyrkpub
Vendelsö kyrka
Fredag 15.2 och 19.4
kl 19.00-22.30
En träffpunkt med musik
och tänkvärt innehåll.
Barnpassning.
Varje vecka:
S:t Eskils kyrka
Ons kl 8.00 Morgonmässa
Ons kl 12.00 Lunchmusik
med soppa
Sön kl 11 Gudstjänst
Vendelsö kyrka
Tors kl 18.45 Veckomässa
Sön kl 11.00 Gudstjänst
Jordbro kyrka
Sön kl 16.00 Gudstjänst
följande datum: 27.1, 10.2,
24.2, 10.3, 24.3
Musiklunch
Vendelsö kyrka
Tisdagar kl 12.00-13.00:
19.2, 19.3, 16.4, 14.5
Soppa på musik
Jordbro kyrka
En tisdag i månaden
kl 12.00 musik, soppa och
trevligt sällskap: 12.2, 12.3,
9.4, 7.5
Vendelsö kyrka
Fredagar kl 13.00-15.00
En träffpunkt för daglediga
i alla åldrar, möjlighet till
en kopp kaffe, en sång, en
berättelse, samtal och
­gemenskap.
Torsdagscafé
Kryckan – Vallakyrkan
Lör kl 18.00 Sinnesro­
gudstjänst, fika från 17.00:
26.1, 23.2, 23.3
Brandbergens
­församlingslokal
Jungfruns gata 415
Fika och program varje
torsdag kl 13.00
Kontaktperson:
Malin Persson
Kryckan
Kontakt
För telefonnummer
till respektive kontaktpersoner se sidan 19.
Vendelsö kyrka
Syföreningen träffas
­varannan tisdag kl 13.0015.00 och Stödstrumporna
varannan torsdag kl 18.0021.00. Nya och gamla
­medlemmar är välkomna.
Arbetskretsen i Handen
Öppet kyrktorg
Sinnesrogudstjänst
Vendelsö kyrkliga
­syförening
Sleipnervägen 111
En mötesplats för hemlösa,
missbrukare och utsatta.
Öppettider: tis, ons, tors
kl 8.00-14.00, Café (kl 8.00
frukost, kl 12.00 lunch)
fre kl 8.00-13.00 Café
Musikcafé
S:t Eskils kyrka
Servering och musik.
Söndag 17.3 kl 18.00,
Trio Ligoli
Café tisdag
Jordbro kyrka
Varannan tisdag kl 9.3011.30 (jämna veckor, t.o.m.
21.5). Öppen träffpunkt
med k
­ affe, småprat,
­gemenskap, andakt, olika
program.
19.2 Mitt Afrika – Barbro
Widarsson berättar om
egna upplevelser och
­erfarenheter från sina år i
Afrika.
2.4 Rallarvisor och psalmer
– Lars-Åke Lundberg, präst,
kompositör och vissångare,
sjunger och berättar.
16.4 Benskörhet – hur
­minskar vi risken?
Malin Isacsson, Friskvårds­
konsulent och Friskis- och
Svettis instruktör, Globen­
hälsan.
14.5 Resa i Heligt land.
Veronica Willner berättar
från resa till Israel och
­Palestina.
S:t Eskils kyrka
Fika och gemenskap
­varannan måndag kl 13.00
Vi inleder med andakt i
kyrkan.
Kontaktperson:
Malin Persson
Körer
Österhaninge kyrkokör
S:t Eskils kyrka
Tisdag kl 18.30-21.00
Anmälan till Mikael
­Fahlstedt
Vendelsö kammarkör
Vendelsö kyrka
Onsdag kl 18.30-20.30
Anmälan till Maria Wackt
Audite
Jordbro kyrka
Tisdag kl 19.00-21.00
Anmälan till Sara Bjäde Jarl
Södertörns
­vokalensemble
S:t Eskils kyrka
Från 18 år. Övar en lördag i
månaden kl 9.00-12.00
Körledare: Mikael
­Fahlstedt, Mia Stavroulaki.
Anmälan till Mikael
­Fahlstedt. Provsjungning.
Barnkörer, se sidan 14
13
Suomenkielinen toiminta
Finskspråkig verksamhet
Foto: Magnus Aronson/IKON
Jokaista tarvitaan!
Rippikoulutunnilla puhuttiin seurakunnasta ja sen
­jäsenistä. Pappi sanoi, että seurakunta on kuin ruumis,
jossa jokaisella jäsenellä on oma tärkeä paikkansa. Kukaan
ei osaa tehdä kaikkea, mutta jokainen voi tehdä jotakin ja
jokaista tarvitaan. Rippikoululaiset olivat kuunnelleet
­opetusta ja k
­ eskustelleet sitten yhdessä asiasta.
Tunnin jälkeen yksi ryhmän tytöistä jäi muista jälkeen ja
kertoi että hänellä oli ollut vaikeaa kotona ja koulussa –
surullisena hän jatkoi: ”Kukaan ei tarvitse minua. Minä
en ole mikään ruumiinosa. Minä en ole mitään, jos olisin
joku osa ruumiista, niin se olisi vain pieni likainen
­pikkuvarpaan kynsi.”
Pappi yritti sanoa jotain lohduttavaa ja rohkaisevaa.
Yksi ryhmän pojista sattui kulkemaan ohi ja kuulemaan
osan keskustelusta. ”Pikkuvarpaan kynsi”, hän sanoi,
­”tietäisit vaan miten tärkeä osa sekin on! Kun olin pieni,
loukkasin varpaani ja minulta leikattiin pikkuvarpaan
­kynsi pois. Jälkeenpäin en pystynyt seisomaan moneen
päivään. Ilman pikkuvarpaan kynttä en pystynyt pitämään
tasapainoa”
Rippikoulutoverin sanat rohkaisivat tyttöä ja jäivät
papinkin mieleen hyvänä todistuksena siitä, että jokaisella
on oma tärkeä paikkansa elämässä ja Kristuksen
­seurakunnassa.
Paavali kirjoittaa Korinttolaiskirjeessä
Kristus on niin kuin ihmisruumis, joka on yksi koko­
naisuus mutta jossa on monta jäsentä; vaikka jäseniä on
monta, ne kaikki yhdessä muodostavat yhden ruumiin.
Meidät kaikki, olimmepa juutalaisia tai kreikkalaisia, orjia
tai vapaita, on kastettu yhdeksi ruumiiksi…
Eihän ruumiskaan muodostu yhdestä jäsenestä vaan
­monista. Vaikka jalka sanoisi: ”Koska en ole käsi, en kuulu
ruumiiseen”, se silti kuuluu ruumiiseen. Ja jos korva
­sanoisi: ”Koska en ole silmä, en kuulu ruumiiseen”, se silti
kuuluu ruumiiseen. Jos koko ruumis olisi pelkkää silmää,
olisiko silloin kuuloa? Tai jos se olisi pelkkää korvaa,
­olisiko silloin hajuaistia?
Jumala on kuitenkin asettanut ruumiiseen kaikki eri
jäsenet niin kuin on nähnyt hyväksi. Jos kaikki olisi yhtä ja
samaa jäsentä, olisiko silloin mitään ruumista? Jäseniä on
kuitenkin monta, kun taas ruumis on yksi. Ei silmä voi
sanoa kädelle: ”Minä en tarvitse sinua”, eikä liioin pää
­jaloille: ”Minä en tarvitse teitä.”
Päinvastoin, juuri ne ruumiinjäsenet, jotka meidän
­mielestämme ovat muita heikompia, ovat välttämättömiä.
Jos yksi jäsen kärsii, kärsivät kaikki muutkin jäsenet, ja jos
yksi jäsen saa osakseen kunniaa, iloitsevat kaikki muutkin
sen kanssa. Te olette Kristuksen ruumis, ja jokainen teistä
on tämän ruumiin jäsen.
Toimintaa St. Eskilin kirkolla
17/2 klo 15.00 Jumalanpalvelus
20/2 klo 18.00 Laulu-ilta
20/3 klo 18.00 laulu-ilta
31/3 klo 15.00 Ehtoollisjumalanpalvelus ja pääsiäisruokailu
14
Barn & Ungdom
Fasta grupper
Anmälan sker till respektive
kyrka, se kontakter sid 19.
Ändringar kan förekomma,
se hemsidan för aktuell
­information: www.
osterhaningeforsamling.se
Babycafé med rytmik
och massage
Jordbro kyrka 0-2 år
Torsdagar 10.00-11.30
Babymassage
S:t Eskils kyrka 0-10 mån
Tisdagar 9.30-11.30, 5 ggr
Juniorer
S:t Eskils kyrka åk 4-5
Onsdagar 15.00-17.00
Vendelsö kyrka åk 4-6
Tisdagar 14.00-16.30
57:an och 67:an
Jordbro kyrka åk 5-7
Måndagar 16.00-18.00
S:t Eskils kyrka åk 6-7
Torsdagar 15.00-18.00
Fritidsgrupp
Vendelsö kyrka åk 1-4
Mån, ons 13.00-16.00 eller
Tis, tor 13.00-16.00
Öppna grupper
Ingen anmälan.
Pysselgrupp 0-8 mån
Vendelsö kyrka
Onsdag 9.30-11.30
Fast barn- och
­föräldragrupp 0-5 år
S:t Eskils kyrka
med ABC-träffar
Fredagar 9.00-11.30
Barntimmar
Jordbro kyrka 3-5 år
Ons, fre 9.00-11.30
S:t Eskils kyrka 3-5 år
Mån, ons, fre 9.00-11.30
Öppet babycafé
0-10 mån
S:t Eskils kyrka
Onsdagar 13.00-15.30
Vendelsö kyrka
Med rytmik måndagar
9.30 -11.30
Öppen barn och
Föräldragrupp
Jordbro kyrka 0-3 år
måndagar kl 9.30-12.00
S:t Eskils kyrka 0-3 år
Tis, tors 9.00-11.30
Torsdagar 13.00-15.30
Vendelsö kyrka 0-5 år
Mån-tor 9.00-11.30
Mötesplats för
adoptionsfamiljer
Miniorer
Jordbro kyrka åk 1-4
Torsdagar 14.30-16.30
S:t Eskils kyrka åk 1-3
Tisdagar 14.30-17.00
Vendelsö kyrka
Lördagar 10.30-13.00,
följande datum: 16.2, 16.3,
13.4, 18.5
Kontakt: Helen Cosini,
08-555 670 72
Sång och musik
Anmälan sker till respektive
kyrka, se kontakter sid 19.
Babyrytmik
Jordbro kyrka 0-2 år
se Babycafé
Torsdagar 10.00-11.30
S:t Eskils kyrka 0-1 år
Måndagar 13.30-15.00
Småbarnsrytmik
S:t Eskils kyrka 1-2 år
Onsdagar 9.30-11.30
Minisång
Jordbro kyrka 3-6 år
Onsdagar 14.30-15.30
Musikalgrupper
Jordbro kyrka åk 1-3
Tisdagar 16.00-16.45
Jordbro kyrka från åk 4
Tisdagar 17.00-18.00
Kontakt
För telefonnummer
till respektive kontaktpersoner se sidan 19.
Barnkörer
Vendelsö kyrka
Anmälan till Kamilla
­Arlestrand
Lilla kören
5-6 år. Tisdag 15.00-15.30
Barnkören
åk 1-3. Tisdag 16.00-16.45
Stora kören
åk 4-6. Tisdag 17.00-18.00
Ungdom
UGH – Unga i Guds hjärta
S:t Eskils kyrka
Ungdomsgrupp från 14 år
Onsdagar kl 17.30-21.30
QV Ungdom
Vendelsö kyrka
Ungdomsgrupp från 14 år
Torsdagar kl 18.45-22.00
Ledare: Mikael Gyllstedt
och Henrik Stenman.
Ungdomskör
Vendelsö kyrka
Från 13 år.
Tisdag 18.30-20.00
Anmälan till Kamilla
­A rlestrand
15
Skidresa till Romme
Sportlovsaktivitet för ungdomar 14 år och uppåt.
Följ med på en dagsutflykt till Romme alpin onsdag
27 februari. Kostnad 120 kr inkl bussresa, liftkort och
lunch. Anmälan på hemsidan www.ungihanden.se
senast den 15 februari. Har du frågor, kontakta
Love Lindholm 08-555 670 38.
tema: kroppslighet
16
Öppna rum
I kyrkans historia har ­kroppen fått lite u
­ trymme på bekostnad av omsorgen om den
inre m
­ än­niskan, ändå finns mycket kroppslighet i de bibliska berättelserna. I Bibeln
beskrivs kroppen som ett tempel för anden och det är viktigt vad vi gör med vår
kropp, hur vi ser på den och b
­ ehandlar den. Det berättas om Gud som blev m
­ änniska,
fick en kropp som vi och delade våra villkor. De kristna b
­ eskrivs som d
­ elar i en och
samma kropp, vi hör alla ihop, ingen människa är en ö.
Den här terminen ägnar vi kroppen extra uppmärksamhet i Öppna rum. Vad gör vi
med våra k­ roppar och hur ser vi på oss själva? Duger vi som vi är? Vad händer när vi
rör oss och bejakar vår kropp? På vilket sätt märks ­kroppsligheten i tron?
Öppna ­föreläsningar
Tre torsdagar i vår inbjuder vi till öppna föreläsningskvällar med intressanta före­läsare i S:t Eskils kyrka.
Livets cirkel
– föreställning och workshop
Torsdag 21 februari kl 18.30
Var nöjd med din kropp
och dig själv
Torsdag 21 mars kl 18.30
Kvällen inleds med dans­andakten
­Livets cirkel – med sång och poesi om
att känna tacksamhet för det livet ger
och att våga sörja det som förlorats.
Efter ­andakten håller Åsa en work­
shop i att lyssna på och uttrycka sig
med kroppens språk.
Olle Waller har jobbat med sex- och
samlevnadsfrågor i över trettio år. För
svenska folket blev han känd genom
tv-programmet ”Fråga Olle” som blev
en stor ­succé. Han har också med­
verkat i flera dokumentärer om sex
och samlevnad.
Åsa Rockberg arbetar som dans­
Till vardags arbetar Olle Waller som
sexualupplysare och handläggare på
Lafa (Lands­tinget förebygger aids).
Möt honom i ett samtal om kroppen
och hur vi ser på oss själva.
terapeut och koreo­graf sedan 20 år
tillbaka. Hon skapar danskonst ur det
inre och ­guidar människor till ­läkning
genom rörelse.
Trons kroppslighet
Torsdag 23 maj kl 18.30
Kyrkan tror på en Gud som blivit
människa, fysisk kropp, i Kristus och
som kommer oss till mötes i ­f ysisk
materia – i dopets vatten och natt­
vardens bröd och vin. Vi ger uttryck
för vår tro och förnimmer Guds
­närvaro genom våra sinnen. Detta
­tänkande, med inspiration från koptisk
och orto­dox tradition, genom­syrar ar­
betet med Ökenmässan.
Gunnar Lind är präst i Högalids f­ örsam-
ling och har i många år arbetat med
Ökenmässorna. Tidigare arbetade han
för SKUT/ Svenska kyrkan i ­Egypten.
17
Workshop
Samtalsgrupper
Kropp och själ
Lördag 23 mars kl 10-16
och söndag 24 mars
kl 12.30-16.30
Samtalsgruppen Vela
Varannan tisdag kl 18.30
Start: 19 februari, 5 ggr
Vi pratar om vår kropp och
själ – men hur ofta hänger
de samman? Vi skiljer på
kropp och huvud, kropp
och själ och ger uppmärk­
samhet till det ena eller det
andra. I begreppet hälsa blir
det gärna ensidigt fokus på
träning och kost – kroppen
ska tuktas och trimmas.
Bibeln talar om kroppen
som själens tempel – vad
händer när kroppen och
själen verkligen bildar en
syntes och en helhet?
Under en helg i mars
­talar om vi om begreppen
kropp och själ – vad de
innebär och hur vi kan ta
hand om båda delarna.
Det blir samtal utifrån
­ämnets frågeställningar
blandat med kreativa
­övningar där vi arbetar
med bild, reflektion och
kropps­medvetenhet.
Kursledare är Ann
Thörnblad, diplomerad
psyko­syntes­terapeut och
skribent. Priset är 200 kr
för båda dagarna.
Anmälan senast 15 mars.
Samtalsgruppen Veta
Varannan torsdag kl 19.00
start 14.2, 5 ggr
Vela är en öppen grupp för
sökare och troende. Vi har
Bibeln i fokus både som
religiöst dokument men
också litterärt.
Ledare: Leif Wiking.
Anmälan uppskattas, men
det går också bra att dyka
upp till första tillfället.
Ingen kostnad.
Hur kan Bibelns texter
­hjälpa oss på vägen? För dig
som är vetgirig och vill få
mer kunskaper om kristen
tro. Den här terminen sam­
talar vi kring Efesierbrevet.
Ledare: Eija Alpimaa
­Magnusson. Ingen kostnad.
Anmälan senast 11.2.
Skrivargrupp
Varannan torsdag kl 15-17,
start 14 februari , 7 ggr
Alla har vi en historia att
berätta. Varje människa bär
inom sig det hon varit med
om i sitt liv. Att skriva om
det kan vara ett sätt att
komma vidare i sin person­
liga utveckling. Vi utgår
ifrån Patricia Tudor San­
dahls bok: ”Ordet är ditt”.
Pilgrims­vandringar
Lördag 18 maj kl 9.30-16.30
Ledare: Carita Wigell-­
Collmar. Kostnad 320 kr.
Anmälan senast 11.2 till
Studieförbundet Sensus,
08-615 57 87, e-post: mari.
[email protected]
Vi vandrar på Häringe­halvön ca 12 km i lätt­gången
t­ erräng. Samling vid Västerhaninge station kl 9.30.
­Avslutning i Häringe kapell. Gemensam vandring med
Väster­haninge-Muskö församling.
Anmälan senast 13.5. Ingen kostnad.
Ledare: Bengt och Birgitta Andersson, Charlotte Persson
Torsdag 6 juni
Vandring mellan Tungelsta kyrka och Häringe kapell via
Träsksjön, ca 12 km. För mer information, k
­ ontakta
­Birgitta Andersson, 070-206 59 93.
En dag i stillhet
Lördag 16 mars i Jordbro kyrka kl 9.00-17.00
I kyrkans öppna rum får vi vara tillsammans i
tystnad, med meditation och musik. Möjlighet till
massage.
Ledare: Eija Alpimaa ­Magnusson, Katija
Smalliakova. D
­ agen är svensk- och finskspråkig.
Kostnad: 100 kr plus 250 kr för dig som vill ha
massage (anges vid anmälan). Anmälan senast 11.3.
Anmälan
Anmäl dig via e-post till:
karin.olausson@
svenskakyrkan.se eller
ring 08-555 670 25.
Avgiften betalas på
pg 10 00 04-1 senast sista
anmälningsdag. För skrivar­
gruppen, anmäl dig till Sensus.
18
”Zlatan frälste Sverige.”
Så stod det att läsa på den stora dagstidningens löpsedel
­sedan S
­ verige besegrat England i fotboll. Betydelsen var
självklar för de flesta läsare. Det som hänt betydde något.
Ett lag, en publik, ett land gick från underläge och ovisshet
in i ett nytt tillstånd. Någon gör mål och plötsligt är allt
­förändrat. Ett helt land är frälst, befriat.
Åskådarna är med om det som ordet
”frälsning” djupast handlar om.
Grund­betydelsen av ordet ”frälsa” är
”fri­halsa” och det går tillbaka till
­slaveriets dagar, när slavarna hade ett
grovt järn runt halsen fäst i en kedja
som skulle förhindra rymning. När
halsjärnet togs bort – då frihalsades
slaven och blev på så sätt en fri män­
niska.
Frälsning betyder befrielse ifrån det
som binder och förlamar, men det
­betyder också räddning ifrån allt som
hotar livet, ytterst från döden och en
gestaltning av det har vi i ordet ”frälsar­
krans” – den livboj som kan kastas ut
till den som håller på att drunkna. En
sådan hänger på de flesta bad­stränder
och även om den inte används så ofta
påminner den om att frälsning kan
vara något väldigt handfast och hand­
gripligt: att bli hjälpt av en annan i en
nödsituation.
Frälsning betyder att befrias ifrån
något och till något. Det betyder att
det egentligen inte går att tala om
frälsning i största allmänhet utan
­ordet betyder något konkret och reellt
i ett sammanhang. Ytterst är det ­någon
som ”blir frälst”.
I trons värld har ordet en speciell klang.
Frälsning förknippas med en himla­
stormande upplevelse av att bli mött
av Gud. Särskilt i våra frikyrkor har
det varit viktigt ibland att kunna säga:
– Jag blev frälst den 8 augusti 1987.
Då kom Gud in i mitt liv och allt blev
annorlunda!
De flesta av oss har ingen sådan fräls­
ningsupplevelse. Vi är som folk är
mest och kan inte säga att frälsningen
skedde vid en viss tid och på en viss
dag. Istället försöker vi förstå ordet
frälsning på det vardagliga sätt som
löpsedeln om Zlatan Ibrahimovic
­antyder. Det finns stunder då allt för­
ändras. Vi möts av en hjälpande hand,
vi ser plötsligt en utväg ur något som
varit låst och svårt. Någon kommer
oss till mötes och hjälper oss att ­komma
loss ur något som hållit oss fast. Vi
möter en varm blick eller förstår
­plötsligt att vi inte behöver klara av
allt på egen hand.
”Störstorden”
I Torgny Lindgrens bok Merhabs skönhet talas om ”störstorden” – de där stora
­orden som är näst intill omöjliga att förstå sig på, så stora att de liksom bullrar
och knappt ryms inuti. Det är de väldiga, viktiga och ibland svårbegripliga orden
i ­k yrkans och trons värld han talar om. I en artikelserie skriver stiftsprost Bo
Larsson om några av de där stora orden och försöker göra dem mer gripbara för oss.
En sådan tolkning av ordet frälsning
räcker långt. Vi kan känna oss främ­
mande inför mycket av det som vi tror
att kyrkan står för. Vi tycker inte att
vi tror lika mycket som dom gör i
­kyrkan, men om vi tänker efter så
handlar ordet frälsning om något
­väldigt vardagligt: att bli mött och att
få hjälp när vi minst anar det.
Nästan allt det som Bibeln berättar
om Jesus handlar om hur han möter
människor. Han frågar hur de har det.
Han frågar efter vad som bekymrar
dem, vad de behöver hjälp med och
sedan ger han dem det som de be­
höver. Han befriar, frälser om vi så
vill, vardagliga människor från
vardag­liga bekymmer.
Så blir ordet frälsning mindre
­laddat. Det är ett svårt ord, men det
handlar om något enkelt: att bli sedd
och mött mitt i livet av någon som kan
19
Kontakta oss
S:t Eskils kyrka
Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00
Präster
Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53
Magnus Crispin Back, 555 670 52
Attila Neumerker, 555 670 40
Annelie Ekström, 555 670 37
Diakon
Malin Persson, 555 670 31
Musik
Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13
Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12
Församlingspedagog
Elisabet Hillbratt, 555 670 43
Församlingsassistent
Mia Sjödin, 555 670 39
Ungdomsverksamhet
Karin Lind, 555 670 44
Love Lindholm, 555 670 38
Barnverksamhet
­Anki Bokvist, Birgitta Ohlsson,
Gertrud Eriksson, Helena Andersson,
Kristina Karlsson Ehlén, 555 670 47
Vaktmästare 555 670 90
Vendelsö kyrka
ge hjälp i det svåra och ge kraft och
mod att gå vidare.
I sin roman ”Juloratoriet” berättar
Göran Tunström om Sidner som
­känner sig ställd utanför allt. Han ser
med avund på de som är innanför i
trons värld, medan han får leva i tvivel
och längtan. Det är då det händer.
Tunström skriver:
”Då plötsligt skedde det att rakt
igenom min kropp gick en Värme som
var Närvaro över allt. I löven, i säden.
Jag var genomskinlig som Musik. Jag
var ett Adagio. Jag var en av noterna,
en nödvändig del i det stycke som
­spelades och när gräset och träden
böjde sig, visste jag att det var någon
som for med lätta fingrar över allt
­levande som över ett tangentbord.”
Sidner överraskas av att någon
­kommer honom till mötes utifrån.
Han gör ingenting själv. Han blir över­
raskad och han blir hjälpt. Han blir
”frälst” mitt i sin vardag och får vara
med om något liknande som hände
när Zlatan gör fyra mål och – frälser
Sverige.
Att frälsas är att befrias ifrån sådant
som binder och förlamar. Krångligare
behöver det inte vara utan det är något
som då och då händer oss alla. Någon
befriar oss ifrån det som oroar och
skaver. Oftast är det en annan män­
niska som ser just mig och mina b
­ ehov,
men det kan också var något större
och annorlunda som griper in. Jag får
hjälp att gå vidare och svårare än så
behöver det inte vara att få ana lite
mer av vad det stora ordet frälsning
handlar om.
Text Bo Larsson
Foto Scanpix
Skomakarvägen 18
Präster
Per Hilmer Larsson, distriktschef
555 670 73
Mikael Gyllstedt, 555 670 77
Diakoni
Eva-Lisa Oldeberg, diakoniassistent,
555 670 72
Musik
Maria Wackt, kantor, vuxenkör, 555 670 71
Kamilla Arlestrand, körledare, 555 670 29
Församlingspedagog
Henrik Stenman, 555 670 74
Barnverksamhet
Britt Lindberg, Ninni Winberg,
Susanne Kumlin, 555 670 75
Jordbro kyrka
Moränvägen 17
Präster
Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61
Carl Henrik Widlund, 555 670 62
Musik
Sara Bjäde Jarl, kantor, 555 670 65
Barnverksamhet
Barbro Widarsson, Ulla Sunesson,
Ylva Lundgren 555 670 67
Fritidspedagog
Susanne Park, 555 670 68
Brandbergens
församlingslokal
Jungfruns gata 415
Diakon
Malin Persson, 555 670 31
Kryckan
Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90
Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66
Leif Wiking, präst, 555 670 54
Carina Ekman, diakoniassistent
Vald med
förtroende
Inför kyrkovalet 2013
finns det plats för fler
att engagera sig som
förtroende­valda i
Österhaninge ­församling.
Förtroendevalda väljs i
kyrkovalet till att vara
delaktiga, ta ansvar och
vara med och utveckla
helheten i Svenska kyrkan.
”Jag hoppas att
mitt engagemang ska
inspirera andra”
Robert Noord, 36 år
– Jag har varit engagerad och för­
troendev­ald i Svenska kyrkan nästan
halva mitt liv. Det senaste året som
ordförande i kyrkorådet. Jag brinner
verkligen för Svenska kyrkan och
Öster­haninge församling. Jag gillar att
växa med den. Jag märker tydligt att
jag utvecklas både som människa och
ledare när församlingen ständigt för­
ändras.
– Jag hoppas att mitt engagemang
ska inspirera andra att också engagera
sig. Att vi blir fler som åtar oss upp­
giften att leda verksamheten är av­
görande för församlingens framtid.
– Kyrkofullmäktige vill stärka nya
förtroendevalda i deras ledarskap. Om
du tar möjligheten att bli förtroende­
vald nu, får du en gedigen utbildning
som både kommer att vara till nytta
för församlingen och för den egna
person­liga utvecklingen.
Petri Salonen, Robert Noord och Ronja Isaksson.
”Kyrkan är något
av en oas för mig”
Ronja Isaksson, 23 år
– Jag blev engagerad kyrkopolitiker
under 2012. Robert Noord förklarade
hur kyrkan är uppbyggd, och vad man
gjorde inom respektive beslutsorgan.
Han var även uppmärksam på de kun­
skaper och intressen som jag hade, och
matchade mig enkelt med vad jag skul­
le kunna tänkas bidra med genom po­
litiska uppdrag.
– Som barn deltog jag i barntim­
marna, sjöng i barnkören och hade
nära kontakt med Svenska ­kyrkan.
Idag är kyrkan något av en oas för
mig, en plats som jag besöker för att
finna lugn i vardagen. Om jag skulle få
säga en enda mening om vad Svenska
kyrkan är för mig, så är det att det är
en plats där det finns rum för alla.
– Jag hoppas att jag genom mitt
engagemang kan göra något för både
kyrkan och församlingsborna. Det är
viktigt att bibehålla kyrkans hjärta,
men samtidigt våga se kyrkan växa
och utvecklas.
– Det råd jag skulle vilja ge den som
vill engagera sig som förtroendevald är
att både våga ta för sig och att lyssna.
Att vara förtroendevald innebär att du
har ett ansvar, men också ett väldigt
spännande uppdrag att se fram emot.
”Jag har lärt mig
väldigt mycket”
Petri Salonen, 36 år
– Jag vill engagera mig i en kyrka som
finns för alla människor i vårt sam­
hälle, som ställer upp i olika livs­situa­
tioner. För mig är Svenska kyrkan vår
gemensamma folkkyrka och b
­ ärare av
den svenska kristna tradi­tionen. Jag
vill jobba för en församling som når
ännu fler människor, och som fler blir
intresserade att engagera sig inom.
– Som förtroendevald har jag lärt
mig väldigt mycket om begravnings­
frågor eftersom jag sitter i kyrkogårds­
nämnden. Dessutom har jag lärt mig
en hel del om kyrkans vardagliga
verksam­het, den som man inte annars
­möter.
– Våga gå med och våga göra saker.
Att engagera sig i församlingen ger så
mycket tillbaka.
Text Charlotte Persson
Foto Catharina Fredrikson
I varje församling finns ett kyrko­fullmäktige som väljs genom direkta kyrkliga val. Kyrkofullmäktige utser i sin tur kyrkorådet (styrelsen). Om du är intresserad av att bli förtroendevald
och vill veta mer, kontakta församlingen eller Stockholms stift 08-508 940 00. På www.
svenskakyrkan.se/kyrkoval finns information kring valet och hur det går till att ansluta sig till
en be­fintlig nomineringsgrupp eller starta en ny.