Transcript Nr 5, 2011 - Österhaninge Församling

Österhaninge församling
Gud väljer jorden.
Sidan 8-9
Maria Küchen:
Projekt ”Lura julen”.
Sidan 7
Att älska sin nästa
– en följeslagare
berättar. Sidan 10-11
NR
05
nr 5/11
Robert Noord,
ny ordförande.
Sidan 16
Säg vad
du tycker!
Vi vill bli bättre – besvara
enkäten, mitten.
Santiago de Compostela: Hit har
människor vandrat sen 800-talet – läs om
Europas mest använda vandringsrutt. Sidan 4-6
Österhaninge
församling
Besöksadress Runstensvägen 14
Postadress Box 113, 136 22 Haninge
Telefon växel 08-555 670 00
telefontid mån-tors kl 08.30-15.00
fre kl 8.30-14.00
Telefax 08-555 670 03
Notiser
Församlingsresa fredag 25 november
Vi besöker julmarknaden på
Hovstallet och får en visning
av de kungliga vagnarna som
används vid stadsbesök, bl.a
Sjuglasvagnen. Vi kan be­
söka stallet och se kungens
Hemsida
www.osterhaningeforsamling.se
E-post:
[email protected]
Plusgiro 10 00 04-1
Bokning av dop
Karin Olausson 08-555 670 25
Bokning av vigsel
eller begravning
Marika Guhrén 08-555 670 04
Kyrkogårdsförvaltningen
Kyrkogårdschef Kai Toneby 08-555 670 01
Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02
E-post:
[email protected]
Behöver du prata med någon
som har tystnadsplikt?
En präst finns alltid tillgänglig
måndag-fredag kl 10.00-12.00.
Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss.
Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå
­Jourhavande präst på telefon 112.
Kyrkoherde Martin Marcolla
Telefon 08-555 670 34
Redaktion & information
Redaktör/informatör
Charlotte Persson 08-555 670 36
Informationsassistent
Catharina Fredrikson 08-555 670 35
Grafisk produktion AD Design, ­Stockholm
Tryck TMG Sthlm
Alla barn i centrum
– ABC
ABC är tematräffar för för­
äldrar med barn 3-12 år,
med syftet att främja barns
utveckling genom att stärka
relationen mellan föräldrar
och barn. Under träffarna
ges möjlighet att diskutera
föräldraskap med andra för­
äldrar. Innehållet handlar
bland annat om hur föräld­
rar kan främja sitt barns
självkänsla, hur man kan
arbeta för att stärka relatio­
nerna i familjen och hur
konflikter kan förebyggas.
Ett samarbete mellan Öster­
haninge församling och
Haninge kommun.
Intresseannmälan och
­frågor: anki.bokvist@
svenskakyrkan.se, telefon
555 670 55 eller gertrud.
[email protected],
tel 555 670 55
hästar. Ett sjuttiotal av lan­
dets hantverkare finns på
plats och du har möjlighet
att hitta person­liga jul­
klappar. I den välfyllda
mat­boden finns även julens
delikatesser.
Gemensam buss från
S:t Eskils kyrka kl 11.30 via
Brandbergen, vi är tillbaka
kl 16.00. Kostnad 100 kr
inklusive bussresa.
Anmälan till 555 670 00,
senast 22 november. Mer
information, Malin Persson,
555 670 31.
Äventyrskonfirmation
För dig som går på gymna­
siet. Vi åker till Idre 18-28
juni 2012 – en vecka full av
äventyr och upplevelser;
forsränning, cykling, bäver­safari, ridning och v­ andring.
Det kombinerar vi med
spännande frågor om livet
– vem är jag och vart är jag
på väg? Vad är kristen tro?
Kom och dela din historia
och dina drömmar!
Ledare: Leif Wiking och
Anna Fredholm. Fyra träf­
far under våren. Anmälan
senast 9.12. Läs mer på:
www.osterhaningeforsam­
ling.se.
Våra kyrkor
Nu tändas
tusen juleljus
S:t Eskils kyrka
Runstensvägen 14, Handen
Österhaninge kyrka
Klockarlötsvägen
Jordbro kyrka
Moränvägen 17
åva!
Ge en julgtil
0
p” l 7295
op
”H
a
S:
SM
50 kr
d
e
m
ra
id
och b
Vendelsö kyrka
Skomakarvägen 18
Foto: Magnus Aronson/IKoN
Brandbergens församlingslokal
Jungfruns gata 415
Livets viktiga frågor
Samtalsgrupp för dig som
vill dela dina tankar och
din livssituation med andra.
Varannan måndag ojämna
veckor kl 14-15.30, start
16.1 i Brandbergens försam­
lingslokal.
Information och anmälan:
Gun-Britt Boström.
Julfirande på Kryckan
Välkommen till julfirande på Kryckan, Sleipnervägen 111.
Julafton 24 december kl 12-15. Julsaga, andakt och julmat.
Var i hela
tiden finns
Gud?
Betraktelse
Per-Hilmer Larsson, präst
En gris i julklapp?
I Svenska kyrkans webb­shop
kan du köpa och skicka en
symbolisk gåva. Du får ett
kort som du kan behålla
­eller skicka med en hälsning
till någon du ­t ycker om.
Pengarna går till Svenska
kyrkans internationella
­arbete. http://webbshop.
svenskakyrkan.se/
Allt återkommer, menar Predikaren i Gamla testamentet,
inget är nytt under solen. Det är något som i högsta grad
gäller advent och jul. I vårt kristna kulturarv är den för
de flesta av oss den mest traditionsrika av våra högtider.
Den låter oss varje år återuppleva det vi känner igen och
sådant vi gärna minns med glädje och inte så lite nostalgi.
Handla ­r ättvisemärkt
I S:t Eskils kyrka, Vendelsö
kyrka
och Jordbro kyrka kan du
handla Rättvisemärkta va­
ror. Här hittar du presenter/
julklappar, te, choklad och
mycket annat.
Välkommen in!
Till minne
Tommy Lundin var kyrko­
rådets ordförande i Öster­
haninge församling under
flera år, en engagerad församlingsbo och regelbunden
besökare i våra kyrkor. Den
28 september avled han has­
tigt, endast 58 år gammal.
Tommy var mycket skicklig, uppskattad och respek­
terad i sin roll som kyrko­
rådets ordförande och hade
en personlig relation till
Svenska kyrkans tro och
uppdrag. Han var en av de
drivande i församlingens
utvecklingsarbete och bi­
drog alltid till att finna kon­
struktiva lösningar på de
utmaningar och problem
församlingen stod inför.
Våra tankar och förböner
går till Tommys anhöriga i
deras sorg och saknad.
Bland församlingsbor, an­
ställda och förtroendevalda
i Österhaninge församling
lämnar han ett stort tom­
rum. Hans varma person­
lighet och stora handlings­
kraft blir svår att ersätta.
Robert Noord,
Kyrkorådets ordförande
Martin Marcolla,
Kyrkoherde
Julens många ljus i decembermörkret, gemenskapens
och festernas värme i vinterkylan, dofterna av gran­
barr, glögg, pepparkakor och sill. Visst är det något
att längta till och att ta tillvara. Utan julen vore livet
fattigare, även om vi bokstavligen blir fattigare efter
den här tiden. Vi handlar mer – julhandeln och jul­
klappsköpen slår nya rekord varje år. Vi blir generö­
sare inte bara i förhållande till våra närmaste; alla
humanitära biståndsorganisationer redovisar en
­markant ökning av gåvor under jultiden.
”Allting har sin tid…” och i den bästa av världar är
julen fridens tid. Frid – ett något ålderdomligt uttryck
för en inre såväl som en yttre harmoni och stillhet,
där allt är försonat och helt, utom och inom. Nu vet
vi att jultiden ofta är synonym med stress och tids­
nöd. Julens många möten är inte sällan styrda av
brustna relationer. Smärta, saknad och sorg gör sig
också kännbara under julen.
Också Gud har sin tid, även om denna inte upplevs
av oss alla. Guds tid är sällan vår tid. Men jul och
advent är kanske ändå den tid som är mest som Guds
tid för oss? Betlehemsstjärnor, adventsljusstakar, jul­
krubbor, ja även tomtar och julbockar är helt eller
åtminstone till viss del symboler som talar om ett
hopp som föds in i världen och in i mångas hjärtan
som ett litet barn. De pryder våra hem, skickas som
julkort till vänner nära och fjärran och talar till oss i
julens många sånger. Tecken och sånger som alla bär
med sig budskapet att människan inte är utlämnad åt
ensamhet och kaos i ett ändlöst universum, utan
gränslöst älskad av Någon som är större än allt.
Advent och jul är en betydelsefull tid för många av
oss, att längta till, att vila i. Men nej, den är inte
Guds tid. Om Gud har en tid är den endast denna
enda: nu. Ändå vill jag önska Dig allt det goda och
all den frid denna tid innerst handlar om.
4
Pilgrims
vandring
i Spanien
Pilgrimsleden till Santiago de Compostela
– El camino – är Europas mest använda
vandringsrutt. I Galicien i nordvästra
Spanien ligger katedralen i Santiago,
som är byggd över aposteln Jakobs grav.
Hit har människor pilgrimsvandrat
utan avbrott sedan 800-talet.
Idag går alltfler svenskar och andra nordbor hit. De flesta
börjar vid den spanska gränsen och går ca sjuttiofem mil
vilket tar en dryg månad. Det finns härbärgen och rast­
platser utplacerade med jämna mellanrum utmed hela
l­eden. Både kortare och längre vandringar än så är vanliga
– en del vandrar ända från det egna hem­landet. Under
vandringen har pil­grimen ett personligt pilgrimspass med
sig som allt eftersom fylls med stämplar. Passet visas upp
vid ankomsten till Santiago i utbyte mot ett pilgrimsdiplom.
Minsta sträcka att gå för att få ett diplom är tio mil.
”Vi ville förverkliga en dröm”
Birgitta och Bengt Andersson från Västerhaninge har
­vandrat till ­Santiago de Compostela fem gånger, dels själva
och dels som gruppledare.
– När vi planerade vår första vandring var det för att
förverkliga en dröm. Det var en utmaning – skulle vi klara
av det? Vi hade hört talas om den franska leden till Santi­
ago de Compostela som är den vanligaste leden och vi läste
litet om att vandra ”caminon.”
5
– Tanken bakom pilgrimsvandringen
tilltalade oss mycket – kombinationen
fysisk aktivitet, naturupplevelser och
andlighet – så vi ville vidga våra vyer.
Pröva våra vingar.
Sedan fortsatte det bara! Vi ville
­vandra och upptäcka de olika lederna
fram till Santiago. Detta i kombina­
tion med att vi blev kon­taktade av per­
soner som ville pröva på att vandra
gjorde att vi fortsatte – som ledare för
vandringarna. Vi har förstått att vand­
ringarna har betytt ­oerhört mycket för
deltagarna, så det har också varit vår
inspiration att fort­sätta.
Något som också betytt mycket för
Bengt och Birgitta är de möten med
andra pilgrimer som ofta sker utmed
vandringen.
– En gång mötte vi en ung kanaden­
sisk kvinna. Hon hade just avslutat
sina studier i juridik och borde väl
egentligen söka jobb för fullt. Istället
var hon på vandring. Hon hade gått
ända från St Jean Pied de Port på and­
ra sidan Pyrenéerna. Anledningen var
att under den sista juridikkursen hade
de diskuterat tio Guds bud och deras
betydelse för rättsväsendet och synen
på människan. Hon själv kom från en
ateistisk miljö och ville nu ta en paus
och fundera. Vi möttes på ­caminon
vid ett par tillfällen. När vi sen träffa­
des i katedralen på pilgrimsmässan
kramade vi om varandra.
Längtan efter helighet och andligt liv
Människor vandrar av många olika
skäl. Pilgrimen är släkt med alla män­
niskor som längtar efter frihet från
vardagens rutiner, med naturälskaren
och friluftsmänniskan. En pilgrim har
också drag av turisten som är nyfiken
på nya miljöer och möten med nya
människor – och med sökaren som
söker efter meningen med existensen.
Hans-Erik Lindström skriver i sin
bok Pilgrimsliv att en pilgrim också är
något annat. ”Pilgrimen kan i det syn­
liga landskapet se tecken på det osyn­
liga. Hon lever med tron att ha en
osynlig medvandrare på vägen och
använder sig av den inre vandrings­
utrustningen med bön, meditation
och tystnad ­under sin vand­
ring. Längtan efter helighet
och andligt liv är nog pil­
grimens starkaste driv­
kraft att ge sig ut på stän­
digt nya oprövade vägar,
där den yttre vandring­
en blir ett sätt att gå
den inre – neråt, inåt, likt en spiral
som borrar sig ned i grund­vattnet.”
En folkrörelse på väg tillbaka
I Europa har pilgrimsvandrandet på­
gått utan större avbrott sedan kyrkans
tillkomst för tvåtusen år sedan. Den
katolska och ortodoxa tradi­tionen har
alltid haft sina givna mål och sina
upptrampade vägar – så även idag.
I och med reformationen förbjöds
pilgrimsvandrandet i norra Europa.
För Martin Luther var det inte själva
idén som för­kastades, utan de miss­
bruk som förekom, t ex avlatshandeln
som fanns under senmedeltiden. Där
reformationen fick fäste försvann
efter­hand också pilgrimstraditionen.
Gustav Vasa använde sig ­gärna
av förbudet för att få svenska
folket att arbeta mer och
vandra mindre. I nästan
femhundra år, från ­mitten
av 1500-­talet, har pil­
grimsvandringen varit
borta, för att nu få
en renässans.
­Under ett år be­
räknas över tio
miljoner pil­
6
Bengt och Birgitta Andersson är inbitna
pilgrimsvandrare och har vandrat till Santiago
de ­Compostela fem gånger.
Katedralen i Santiago de Compostela.
Ibland fortsätter vandringen till Fisterra, som
kallas världens ände.
grimer vandra mot slut­målet i Santia­
go de Compostela (av Sankt Jago –
Sankt Jakob).
lärjungar. Stenen vid vilken båten för­
töjdes finns under altaret i en av kyr­
korna i staden.
En staty av aposteln Jakob finns
uppe på kullen, Monte Santiagino.
Jakob ska ha predikat evangelium för
människor på denna plats under sin
missionsresa till denna del av Iberiska
halvön.
Fisterra ligger vid kusten och många
pilgrimer vandrar vidare från Santiago
de Compostela till det som romarna
förr kallade världens ände. Här är de
branta klipporna det sista man ser –
därefter bara oändligt hav mot hori­
sonten. Hit kommer pilgrimerna för
att bränna sina kläder efter avslutad
vandring – en symbol för att det gamla
är förbi och något nytt tar vid.
vandra är att komma fram till ­målet.
Att få deltagarna att känna ”jag klara­
de av det”!
– Pilgrimsvandring är beroende­
framkallande. Kanske för att gemen­
skapen i gruppen blir så stark och god.
Man ingår i ett slags kommunitet med
bön, samtal och förtroenden… Under
en vandring kan man koppla bort var­
dagen och få tid att fundera över sitt
liv. Och man får gå med Gud.
– För den som tänker vandra längs
caminon är vårt bästa råd att fråga
andra som vandrat och att läsa böcker,
planering är A och O. Satsa en slant
på bra skor/kängor och ta dig tid att
gå in dem, skoskav kan förstöra en hel
vandring. Och lär dig att packa lätt,
då blir vandringen behagligare.
Mål och delmål längs vägen
Det finns flera viktiga platser och mål
för pilgrimen längs vandringen mot
det stora slutmålet i Santiago de Com­
postela. Några som Bir­gitta och Bengt
nämner är O Cebreiro, Padrón och
Fisterra.
O Cebreiro är en vacker by med sin
kyrka från 700-talet där den helige
Graal (den bägare ur vilken Jesus och
lärjungarna drack vin vid den sista
måltiden) enligt legenden finns beva­
rad. Och ett träkors uppe på kullen
där man kan samlas och fira mässa.
Korset är fullkomligt täckt av mynt
som vandrare stoppat i under årens
lopp. Paulo C
­ oelho skriver om detta i
sin bok Pilgrims­resan.
Padrón ligger längs den portugi­
siska leden. Här ska båten med apos­
teln Jakobs kropp ha förtöjts av hans
Vandringen är som livet
– En pilgrimsvandring är ingen lek.
Det är tufft, svårt och besvärligt, säger
Birgitta, precis som livet självt kan
vara. Den största utmaningen med att
Boktips:
En kvinnas resa av Agneta Sjödin
(Bazar förlag, 2007)
Pilgrimsresan av Paulo Coelho
(Bazar förlag, 2006)
Vägen till Santiago de Compostela
av Jan Folkegård (Veritas förlag)
Vägen till Santiago de Compostela
av Rolf Enander (Högberg, 2010)
Pilgrimstur av Ulla Nordfors
(Vildmarksbiblioteket, 2009)
Med trasiga fötter mot ett helt hjärta
av Nina Granbom (Regnbågsförlaget AB, 2008)
Text: Charlotte Persson
Foto: Catharina Fredrikson
Pilgrimsmusslan visar vägen under hela
­vandringen. Nedan Fisterra.
7
Projekt ”lura julen”
Advent är en händelse i kroppen. Alla sinnen är med:
Doft av barr och hyacint, ljuslågor, sånger, pepparkakor
och saffransbröd, händerna i degen.
Åtminstone borde det få vara så.
I realiteten blir det kanske lika ofta så
att adventsveckorna bara galopperar
iväg som om de hade eld i baken.
Längtan och bävan inför det heliga
som ska komma, meditation över det
glada budskapet, vem hinner med
sånt? När köerna i butikerna är mils­
långa eftersom alltför få av oss har
kommit ihåg att köpa julklappar och
lucialinnen lååångt i förväg, för en
gångs skull, och ändå var det vad vi så
heligt lovade oss själva förra året vid
samma tid: Nästa år, då!
Det talas om att leva i nuet, men
­varför? Det är ju precis vad åtmin­stone
jag dessvärre redan gör. Framför­
hållning hinns inte med. Knappast
efter­tanke heller. Inte i adventstid.
I adventstid överfalls jag av nu efter nu
efter nu utan att hinna förbereda mig
eller minnas. Alltså, allvarligt: Det är
fint med närvaro i nuet men ibland är
det ännu finare att planera för fram­
tiden och komma ihåg det förflutnas
misstag så man lär sig något av dem.
I stället kommer adventsrallyt som
samma årliga överraskning, kanske
inte för alla, det finns säkert mer
strukturerade människor än jag, men
för mig blir det glöggparty med andan
i halsen varje gång och helt ensam är
jag ju inte om att ha det så, det vet jag.
Jag känner småbarnsföräldrar som
repar av luciafirande på dagis närmast
ångestfyllt eftersom chefen hellre –
mycket hellre – vill att de är på jobbet.
Advent blir så lätt vad en väninna
kallade för ”projekt lura julen”. Om
jag börjar planera redan i oktober,
om jag redan då talar om för släkten
var jag tänker befinna mig under helg­
dagarna, då hinner julen inte överfalla mig.
Tankarna går till Tove Janssons
novell om mumintrollet som råkar
vakna ur sin vintersömn i slutet av
advent och frågar knytt och gafsor
och fili­fjonkor i omgivningen
varför de beter sig som om världens
ände vore nära. ”Julen kommer!”
blir det stressade svaret. ”Snart är
det jul! Jag har inte tid att prata!”
­Julen, u
­ ndrar mumintrollet skrämt,
vad kan det vara för vidunder?
Ibland verkar det som om mänsk­
ligt liv sällan eller aldrig passar in i
mallarna för ”hur det ska vara” Det
mesta blir till ett misslyckande, blir fel
i förhållande till hur man föreställt sig
den bästa tillvaron. Eller är jag för
negativ nu? Finns det ett annat sätt?
Hur som helst:
Alla har inte för lite tid.
Många har tvärtom ett överflöd av tid.
Tid att sakna, att begrunda sin över­
givenhet eller sin sjukdom, att inse
att även detta blir en ensam jul.
Så hur bär man tomhet och värkande
ouppfylld längtan genom dessa veckor
på året när man som aldrig annars
förväntas hysa glad förväntan?
I en meditation på Sigtunastiftelsen
upprepade kaplanen Lars Björklund
orden: ”Du är här. Du kan inte vara
någon annanstans än här.” För mig
har detta enkla mantra blivit nästan
löjligt brukbart. När otillräckligheten
sätter in, när ensamhet och saknad
och besvikelse tar över, i det lilla eller
det stora, då hjälper de faktiskt. Eller,
som ökenfäderna uttryckte det: ”Vid
panik, stanna i cellen.”
Det finns ingenstans att fly. Det kan
låta klaustrofobiskt och svårt, men
just det jag faktiskt befinner mig i,
här, nu, komplett med sorg och olös­
lighet, är mitt liv. Mitt enda liv. Det
finns inget annat liv. Om mitt liv inte
kommer med smärta är jag lyckligt
lottad. Om mitt liv kommer med
smärta, då är det så det är. Jag ska
inte acceptera det oacceptabla men jag
mår bättre, eller lite mindre dåligt, om
jag slutar kämpa mot det jag ändå inte
kan ändra.
Så vad kan jag faktiskt ändra på?
Har jag turen att vara frisk och inte
ensam, då går det att ta emot stressen
som tecken på en gåva. Faktiskt.
­Barnen vill att jag kommer till deras
luciatåg, anhöriga vill att jag firar jul
med dem, jag betyder något för andra.
Och om tomheten och smärtan i
stället blir övermäktiga, då kan jag
försöka vila i faktum: Så här är det.
Jag är där jag är. Det är som det är.
Det inte bara låter uppgivet, det är
uppgivet. Att ge upp kan vara något
gott. Uppgivelse kan komma med in­
sikt och vila. I stället för att stånga
mig blodig mot det omöjliga, stannar
jag i cellen.
Där i cellen tänder jag ett ljus. Och
titta, den där hyacinten, den håller
precis på att slå ut. Det är som det är,
men det kommer inte alltid att vara så.
Livet förändras. Rörelse är det enda vi
har – och något stort och mäktigt är
på ingång, något vackert. Det är ing­
enting mindre än världens ljus, och det
kommer till just mig. Det kommer att
skina på just mig.
Text:
Maria Küchen
8
Gud väljer jorden
I Majgull Axelssons roman Aprilhäxan
har Desirée, ­berättelsens huvudperson,
förmågan att göra en sorts resor där hon
lämnar sin kropp. På ett ställe beskriver hon
hur hon svävar mellan himmel och jord –
och för ett ögonblick tillåts att välja ­mellan
dem. Hon gör sitt val ”jag väljer jorden.
Jag kommer alltid att välja jorden.”
För mig har det där citatet kommit att
förknippas en hel del med julen.
Julen – denna stearindränkta mys­
helg, denna bjällerklangsindränkta
köpfest, denna proppmätta mat- och
godisorgie, denna otte- och midnatts­
mässiga kyrko­hög­tid – beskrivs ofta
som barnens speciella helg. Främst för
att det i ­första hand är barnen som
(med tindrande ögon, vad annars?) får
ta emot alla dessa paket, som får nå­
got av en extra födelsedag i mörkaste
december.
Men också för att det är ett speci­
ellt barn som verkligen har födelsedag
då, som är julens egentliga centrum.
Det är ett nyfött barn som är julens
stora budskap till oss.
Detta barn ligger enligt traditionen
i en krubba – alltså en form av foderbord för djur – i ett
stall i den lilla pale­stinska staden Betlehem. I Lukas evang­
elium i Bibeln står det att Maria, barnets mamma, ”lindade
honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns
plats för dem inne i härbärget.” Året är noll, själva början
för vår tideräkning.
Så viktig var alltså detta barns födelse
att tiden var tvungen att börja om.
Barnet skulle efter några dagar få namnet Jesus. Och Jesus
var inte vilket barn som helst. Han skulle växa upp och bli
själva upphovet till det vi idag kallar kristendom och kris­
ten tro. Detta barn var nämligen inte bara människa – utan
också Gud. Gud i mänsklig gestalt. Detta, att Gud blir
människa, kallas inkarnation. Det är latin och betyder
”förköttsligande” eller ”förkroppsligande”. Gud blev män­
niska, förkroppsligades, i Jesus.
Exakt hur detta människoblivande gick till – hur Gud
tog plats i denna lilla människokropp – har diskuteras och
debatterats genom historien och görs fortfarande bland
kristna. Detsamma gäller på vilket sätt och hur
mycket människan Jesus också var Gud.
Men oavsett vad man tror om detta i detalj,
så är inkarnationen central för alla kristna.
Helt enkelt för att det är svårt att prata om kristen tro utan
tron på att Jesus på något sätt var Gud i mänsklig gestalt. I
Katolska kyrkans lilla katekes står det till exempel: ”Tron
på inkarnationen är det som präglar den kristna tron och
skiljer ut den från andra trosuppfattningar.”
Om det var så att Gud tog mänsklig gestalt i Jesus är det
en minst sagt omtumlande händelse, väl värd att fira både
Svara på enkäten – vinn Julboken
Besvara enkäten och hjälp oss att förbättra vår information. Bland dem som svarar lottar
vi ut 50 exemplar av Julboken. Det är en vacker bok – fina bilder tillsammans med läsvärda
texter om julen, personliga berättelser och texter om våra traditioner blandat med recept,
julpyssel och en adventskalender för stressade. Besvara enkäten genom att gå in på hemsidan: www.osterhaningeforsamling.se eller skicka in den bifogade enkäten. Glöm inte att
skriva namn och adress om du vill delta i utlottningen (uppgifterna kommer inte att sparas
eller kopplas till enkätsvaren).
9
Text: Magnus Sundell ur julboken (Verbum)
Digitalt Bildcollage: © Trygve Skogrand,
Silent Night, 2007, Private Collection/
The Bridgeman Art Library
jul och andra högtider som en påmin­
nelse om.
Föreställ dig det ofattbara: Gud blir
människa. Föds som ett hjälplöst barn.
I sin psalm Innan gryningen, som
­B enny Andersson tonsatt, formulerar
sig poeten Ylva Eggehorn så här:
”Du är ett barn som ligger på ett
jordgolv, du fryser om vi inte griper
in.” Det säger något om Gud och
Guds kärlek att våga bli så liten och
hjälplös – helt utlämnad åt människors
­omsorg.
Det gudomliga tycks alltså inte
handla om makt och storslagenhet,
utan om: kärlek.
Kärlek handlar i grunden om tillit –
och därmed modet att göra sig beroen­
de. Genom inkarnationen gör sig Gud
på grund av sin kärlek beroende av oss
människor. Gud blir en hjälplös, spratt-
lande bebis. För mig är därför julen
mer än något annat tillitens högtid.
Julen är också ett tillfälle att på­
minna oss om att inkarnationen fort­
sätter och pågår – i oss. Guds män­
nisko­­blivande fortsätter genom att du
och jag är hans ”kropp” i världen,
genom att vi lever och handlar i
­kärlek.
Gud delar våra villkor. Gud vet och
förstår hur det är att vara människa.
Gud tronar inte över oss, utan vandrar
med oss. Det är en av inkarnationens
trösterika och hoppfulla poänger.
En annan är att inkarnationen ger
Gud ett ansikte. Från att ha varit en
oåtkomlig föreställning om övernatur­
lighet, bortomsinnlighet och över­
jordiskhet, blir det tack vare Jesus
möjligt att ändå säga något konkret
om hurdan Gud är.
Om den där kärleksfulla män­niskan
som vandrade omkring och hjälpte
och uppmuntrade andra, som umgicks
med dem ingen annan ville ha att göra
med, som fördömde maktmissbruk
och orättvisor, som pre­di­kade ”döm
inte” och ”älska varandra” verkligen
var Gud – vad betyder det för vårt sätt
att tänka om oss själva och andra?
Vad betyder det för vårt sätt att hand­
la mot oss själva och mot varandra?
Om det där hjälplösa barnet i
­krubban faktiskt var Gud, vad betyder
det för hur vi ser på Gud och andlig­
het? Och inte minst: vad betyder det
för hur vi ser på det mänskliga livet
och den jord vi lever på?
Inkarnationen kan ses som det
­y ttersta beviset på att denna jord är
värd att älska, att vårda och bevara,
att kämpa för. Att Gud blivit män­
niska är ett tecken på att sann andlig­
het handlar om att bli alltmer närva­
rande i denna värld – och inte om att
hålla den på allt längre avstånd och
att ”höja sig över” det ofullkomliga
mänskliga livet med dess brister,
­smärtor och lidanden.
Bibelns många berättelser pekar
på det smått absurda i situationen:
medan människorna gör sitt bästa för
att nå himlen – nirvana, paradiset eller
något annat bortomjordiskt tillstånd
– drivs Gud av en påtaglig och när­
mast tärande längtan till jorden.
I Jesus tar Guds längtan gestalt, i
honom blir Guds val som allra tyd­
ligast. Det kan låta bakvänt och ut­
mana många av våra föreställningar
om det som kallas gudomlighet, helig­
het och andlighet. Men kristendomens
innersta budskap är att Gud utan att
tveka gör det valet, av kärlek. Bibeln
genljuder från sin första till sin sista
sida av Guds rop:
”Jag väljer jorden.
Jag kommer alltid att välja jorden.”
10
Vem är
­välkommen?
– En temadag om migration
och flyktingskap
Över 40 miljoner människor i
världen lever på flykt. Kyrkornas
globala vecka 13-20 november
handlar om orsakerna till att
människor tvingas fly och fokuserar på hur kyrkorna kan stärka
människors möjligheter till fred
och utveckling i sina hemländer
och samtidigt ge stöd och ett
människo­värdigt mottagande till
de som söker ett bättre liv i
­Sverige och Europa.
Som en del av Kyrkornas ­globala
vecka arrangerar Söder­törns
internationella kommitté en
temadag kring migration och
flyktingskap. Medverkande:
Håkan Sandvik:
”Över ­gränser – om flyktingskap och ­k yrkans uppdrag.”
Håkan är präst i Svenska kyrkan
med lång erfarenhet av arbete
bl a i Mellanöstern och med
flyktingar här i Sverige.
Marianne Kronberg:
”Flyktingskap i världen och
här hemma”.
Marianne är diakon i Vantörs
församling och tidigare följe­
slagare i Israel och Palestina.
Michael Öjemo:
”När världen kom till oss”.
Michael förmedlar erfaren­heter
från sin tid som kyrkoherde i
det mångkulturella och mång­
religiösa Kista, där medlem­
marna i Svenska kyrkan utgör
en liten minoritet.
Fika och lunch under dagen.
Avslutas med helgmålsbön med
bl a Södertörns ungdomskör.
Lördag 19 november
kl 12.30-18 S:t Eskils kyrka
Att älska sin nästa
Det kan inte vara lätt att predika om förlåtelse och om att älska sin
granne i ett land som Palestina. Fader Ibrahim i anglikanska kyrkan i
Nablus gör det ändå, med kraft och värme. För honom är det viktigt
att i den egna församlingen tala om hur betydelsefullt det är att följa
Jesu uppmaning att älska dem som inte älskar oss.
Han medger att det är en
utmaning för den kristna
minoriteten i ett ockuperat
land, att i praktiken omsätta
de värden som Bibeln talar
om. När grannen gör livet
svårt för dig genom muren,
vägspärrar, trakasserier och
ekonomiska hinder vill det
mycket till för att älska ho­
nom.
– Men vi måste älska
honom först och inte för­
vänta oss att han ska älska
oss, säger Fader Ibrahim. Då
talar han i första hand om
staten Israel. Det är den som
försvårar livet för många
pale­stinier och dessutom
förvägrar miljontals kristna
araber i Mellan­östern att
komma till kristenhetens hu­
vudstad, Jerusalem.
– Alla kristna utom vi
kan ­komma till Jerusalem,
säger han med mera sorg än
bitterhet i rösten. De h
­ eliga
platserna i Jerusalem håller
på att bli muséer mer än
levande kyrkor när kristna,
som funnits här sen Jesu tid
inte får bruka dem. Visst är
pil­grimer och turister från
väst välkomna, men vi krist­
na palestinier bör också ha
tillgång till dem. De kristna
kan inte ens ha sina kyrko­
möten i Jerusalem utan mås­
te ha dem i Amman i Jorda­
nien.
I Nablus, liksom i Pale­
stina i stort, utgör de kristna
en liten minoritet (1-2% av
befolkningen) och i Nablus
krymper antalet kristna,
framför allt på grund av
utflyttning till andra städer
och länder. De 700 som är
kvar tillhör den anglikan­
ska, romersk-katolska, gre­
kisk-katolska eller grekiskortodoxa kyrkan.
Fader Ibrahim ivrar för
samarbetet mellan de olika
kyrkorna och på jul­aftonen
går han med sina kyrko­
Kerstin Dahlberg
var följeslagare i Israel och
Palestina under tre månader
vintern 2009-2010. Hon var
placerad i Yanoun - en liten by
med ca hundra invånare på
norra Västbanken. Artikeln är
en av de rese­rapporter hon
skrev om m
­ öten och händelser
hon upplevde under tiden där.
bröder i spetsen för en jul­
marsch genom staden och
deltar till sist i julmässan i
den romersk-katolska kyr­
kan, där Jesusbarnet bärs i
procession till krubban. En
babydocka på en siden­
kudde får symbolisera den
nyfödde Kristus.
Övriga Nablusbor är
muslimer och det finns sex­
tio moskéer i staden. Hur är
då relationen till de mus­
limska ­grannarna?
– Vi respekterar varandra
och för vår församling är
det mycket viktigt att leva i
harmoni med muslimerna
eftersom det är vi som är i
minoritet, säger Fader Ibra­
him, som är en hängiven
brobyggare. Nyss ordnade
han ett möte mellan kristna
deltagare och ett trettiotal
imamer.
– I moskéerna måste de
förklara att korsfarartiden
är passé, att vårt mål inte är
11
Läs & RE
Vandra
i Jesu fotspår
Studiecirkel om det heliga
landet med resa till Israel och
Palestina 5-12 mars
Vi förbereder resan genom studie­
träffar där vi lär oss mer om de
olika platserna vi kommer att besöka – om landet, folket, högtider,
seder och bruk. Vi vandrar i Jesus
fotspår på helig mark, firar andakt
och mässa tillsammans.
Fader Ibrahim, anglikanska kyrkan i Nablus.
att omvända dem och att
­kristna inte per automatik
är lierade med Israel och
USA. På samma vis måste vi
i våra kyrkor betona, att vi
inte ska sammankoppla is­
lam med Usama bin Laden.
Broar till muslimer likväl
som till judar måste byggas
och det ska vara broar av
kärlek, som byggs i sam­
arbete med Gud och det är
ett brobygge som brådskar,
enligt Fader Ibrahim. Men
i förhållande till grannen
Israel tror han inte på freds­
förhandlingarnas ”breda
väg” vars syfte han menar
är att snabbt nå resultat,
men kanske därmed leder
till en föga hållbar lösning.
Hans vision är en stat för
alla, palestinier och israeler,
på jämlika villkor. Då skulle
också de israeliska bosätt­
ningarna kunna vara kvar.
Det är ingen lättköpt lös­
ning, snarare ”den smala
­vägen”, men Ibrahim tror
att den är möjlig och att den
skulle leda till en mera håll­
bar fred.
Text: Kerstin Dahlberg
Fakta följeslagarprogrammet
Det Ekumeniska följeslagarprogrammet skickar följeslagare till Palestina och Israel. Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Genom praktisk solidaritet stöds utsatta grupper - såväl palestinier som israeler. Ickevåld är både metod och princip för följeslagarprogrammet och följeslagarna är ute i tremånadersperioder. Målet med programmet är att få ett
slut på ockupationen och våldet i området.
Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI) är ett internationellt projekt som
drivs av Kyrkornas Världsråd. Den svenska delen (SEAPPI) finansieras av Sida. Det stöds av ett tiotal
kyrkor och organisationer i Sverige, bland annat Svenska kyrkan, med Sveriges Kristna Råd som huvud­
man. Programmet har funnits sedan 2002. Läs mer på www.skr.org/seappi
Studieträffar: Onsdagar kl 18.3020.30: 18.1, 25.1, 1.2, 8.2, 15.2,
22.2, och 29.2
Plats: Jordbro kyrka
Resa: 5-12 mars, det går att delta i
resan även utan att gå studiecirkeln.
Kostnad: 13 200-13 900:­beroende på deltagarantal och
med reservation för kostnads­
ökningar. I priset ingår flygresa,
­boende, halvpension, buss och
guide, se reseprogram för detaljer.
Ledare: Veronica Willner och
Carl-Henrik Widlund
Frågor och anmälan:
08-555 670 61
[email protected]
Anmälan senast 27 november.
I samarbete med Studieförbundet
Sensus.
S
12
Kalendarium
Gudstjänster
och andakter
För utförligt program,
se annonsering i Mitt i
­Haninge och www.
osterhaningeforsamling.se
1 i advent 27 november
11.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst
Martin Marcolla
Mathias Brorson, sång
­A nders Kästel, trumpet
Arbetskretsens julbasar,
handarbeten, tombola och
servering
11.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst
Mikael Gyllstedt
Ann-Christine Wilund
Vendelsö syförenings
­julbasar
11.00 Österhaninge kyrka
Gudstjänst
Attila Neumerker
Österhaninge kyrkokör
Fredrik Ohlsson, trumpet
15.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst på finska
Eija Alpimaa Magnusson
Ronney Magnusson, sång
och trumpet
16.00 Jordbro kyrka
Gudstjänst med små & ­stora
Veronica Willner
Carl Henrik Widlund
Minisången, Musikal­
gruppen, Audite, barn och
ungdomar
Perolof Hellström, trumpet
Sara Bjäde
Almanackan Året runt i
Jordbro kyrka delas ut.
Adventskalendrar till alla
barn. Kyrkfika och lotteri.
16.00 Vendelsö kyrka
Adventskonsert Vislustan
Lisa Bengter, dirigent
18.00 Österhaninge kyrka
Konsert Advent går in
Martin Marcolla
Österhaninge kyrkokör
Mikael Fahlstedt
Kyrkbuss
Måndag 12 december
18.00 S:t Eskils kyrka
Körkonsert med julton
PRO-kören ­Höstblommorna
Monica Darbom, dirigent
Solveig Bücking, piano
2 i advent 4 december
11.00 S:t Eskils kyrka
Folkmusikmässan
Himmelen inom
Österhaninge kyrkokör
med solister och
instrumenta­lister
Leif Wiking
11.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
Vendelsö körensemble
Lördag 10 december
16.00 S:t Eskils kyrka
Gospelkonsert med julton
S:t Eskils gospelkör
Lisa Bengter
3 i advent 11 december
11.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst med små och
stora. Luciafirande
Annelie ­Ekström
S:t Eskils lilla barnkör
­Catharina ­Ekeberg
Korv med bröd serveras.
11.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst med nattvard
Mikael Gyllstedt
Ann-Christine Wilund
Vendelsö körensemble
15.00 S:t Eskils kyrka
De vackraste julsångerna på
finska. Eija Alpimaa
Magnusson. Ensemble ur
Österhaninge kyrkokör
16.00 Jordbro kyrka
Gudstjänst med ­Luciahögtid
Carl Henrik Widlund
Audite, musikalgruppen
Lussefika
www.osterhaningeforsamling.se
16.00 Österhaninge kyrka
Julkonsert
Församlingens körer och
Södertörns brass, Donald
Perry, USA, sångsolist
Kyrkbuss
19.30 S:t Eskils kyrka
Julkonsert
Församlingens körer och
Södertörns brass, Donald
Perry, USA, sångsolist
Onsdag 21 december
Luciafirande
Tisdag 13 december
07.00 S:t Eskils kyrka
Luciafirande
Haninge sångklasser
16.00 och 18.00
Vendelsö kyrka
Luciafirande
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
Kamilla Arlestrand
18.00 S:t Eskils kyrka
Luciahögtid
Leif Wiking, S:t Eskils
barnkör och ungdomskör
Catharina Ekeberg
Onsdag 14 december
19.00 Vendelsö kyrka
Julkonsert
Söderstråket
Per ­Waldheim
Ann-Christine ­Wilund
Michael Ullgren, dirigent
Julafton 24 december
11.00 S:t Eskils kyrka
Samling vid krubban
Annelie Ekström
Charlotta Lindholm
­Lundblad, tvärflöjt
S:t Eskils barnkörer
­Catharina Ekeberg
11.00 Jordbro kyrka
Samling vid krubban alla
små & stora
Veronica Willner, Sara
­Bjäde, Gunilla Franklin
9.30 Jordbro kyrka
Småbarnsgudstjänst med
Lucia
Carl Henrik Widlund, Sara
Bjäde, Barbro Widarsson,
Ulla Sunesson
Lördag 17 december
18.00 Vallakyrkan
Sinnesrogudstjänst
Vi fikar från 17.00
4 i advent 18 december
11.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst med nattvard
Carl Henrik Widlund
Fahlstedts Flickor, körsång
11.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst med julspel
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
11.00 Vendelsö kyrka
Samling vid krubban
Mikael Gyllstedt
Ann-Christine Wilund
17.00 S:t Eskils kyrka
Julbön
Attila Neumerker
Catharina Ekeberg, sång
13
Nyårsdagen 1 januari
23.00 Österhaninge kyrka
Julnattsmässa
Martin Marcolla
Ensemble ur Österhaninge
kyrkokör
23.30 Jordbro kyrka
Julnattsmässa
Carl Henrik Widlund
Johan Wållberg, solist
Juldagen 25 december
07.00 S:t Eskils kyrka
Julotta
Kenneth Landelius
Ensemble ur Österhaninge
kyrkokör
07.00 Vendelsö kyrka
Julotta
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
07.00 Österhaninge kyrka
Julotta. Leif Wiking
Camilla Jansson Rönning,
sång
09.00 S:t Eskils kyrka
Julotta på finska
Eija Alpimaa Magnusson
Per Krook, sång
Annandag jul
26 december
11.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst med nattvard
Magnus Crispin Back
Maria Nicander, sång
Emil Greilert, gitarr
17.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst med julens alla
sånger. Leif Wiking
Ann-Christine Wilund
Kamilla Arlestrand
Nyårsafton 31 december
17.00 S:t Eskils kyrka
Nyårsbön
Carl Henrik Widlund
Catharina Ekeberg, sång
17.00 Vendelsö kyrka
Nyårsbön
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
11.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst
Leif Wiking
Trettondedag jul
6 januari
11.00 S:t Eskils kyrka
Gudstjänst med nattvard
Vocal 5.2, körsång
11.00 Vendelsö kyrka
Temagudstjänst med julspel
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
Kamilla Arlestrand
16.00 Jordbro kyrka
Lyssna – sjung – önska
Julsånger från hela världen
Veronica Willner
Musikalgruppen
Audite, ensemble ur
­Österhaninge kyrkokör
Mikael Fahlstedt
Sara Bjäde
Söndag 8 januari
18.00 Vendelsö kyrka
Konsert Väntan
Våra älskade sånger från
advent till trettonhelg
Träffpunkter
Musiklunch
Vendelsö kyrka
Tisdagar kl 12.00-13.00
med lunch till självkostnads­
pris och ett kortare musikprogram.
Datum: 6.12. 17.1, 14.2
Öppet kyrktorg
Vendelsö kyrka
Onsdagar kl 13.00-15.00
t o m 14.12, start 11.1.
En träffpunkt för daglediga
i alla åldrar, möjlighet till
en kopp kaffe, en sång, en
berättelse, samtal och
­gemenskap.
För mer information, kon­
takta Eva-Lisa Oldeberg.
Torsdagscafé
Brandbergens
­församlingslokal
Jungfruns gata 415
Fika och program torsdagar
kl 13.00 t o m 22.12, start
19.1. För mer information,
­kontakta Malin Persson.
Lunchmusik och soppa
S:t Eskils kyrka
Onsdagar kl 12.00 t o m
21.12, start 11.1.
Lunchmusik med varierat
innehåll.
Sopplunch kl 12.30
Kontakt
För telefonnummer
till respektive kontaktpersoner se sidan 15.
Kyrkpub
Vendelsö kyrka
Fredag 10.2 kl 19.00-22.30
En träffpunkt med musik
och tänkvärt innehåll.
Barnpassning. För program,
se hemsidan.
Soppa på musik – ny dag!
Jordbro kyrka
En gång i månaden kl 12.00
musik, soppa och trevligt
sällskap.
Onsdag 7.12: Advents- och
julkarameller
Ulrika Zettersten, sång
Niclas Steeve, piano
OBS! Fr o m vårterminen
tis­dagar.
Tisdag 31.1: Kerstin Lostig,
sång. Gunilla Tibbling,
­piano
Tisdag 28.2: Musikaliska
Godbitar Opera, musikal,
romans från två sekel!
Angela Wannbäck,
koloratursopran
Jan-Erik Sandvik, piano
Kryckan
Vallakyrkan
Sleipnervägen 111
En mötesplats för hemlösa,
missbrukare och utsatta.
Öppettider: tis, ons, tors
kl 8.00-14.00 café (kl 8.00
frukost, kl 12.00 lunch) fre
kl 8.00-13.00 café
Julfirande 24.12, se notiser
sid 3. Stängt vecka 52,
­öppnar igen 3.1.
Café tisdag
Jordbro kyrka
Varannan tisdag kl 9.3011.30 (jämna veckor).
Öppen träffpunkt med
­kaffe, småprat, gemen­
skap, andakt, olika
­program.
Datum: 29.11, 13.12,
24.1, 7.2.
7.2: Oväntade möten –
­berättelser om människo­
syn och fördomar
Gun-Britt Boström
Arbetskretsen i Handen
S:t Eskils kyrka
Fika och gemenskap var­
annan måndag kl 13.00.
Vi inleder med andakt i
kyrkan. För mer informa­
tion, kontakta Malin
­Persson.
Vendelsö kyrkliga
­syförening
Vendelsö kyrka
Syföreningen träffas var­
annan tisdag kl 13.0015.00, start 17.1 och Stöd­
strumporna varannan tors­
dag kl 18.00-21.00, start
12.1.
Nya och gamla medlemmar är
välkomna.
Kontaktperson: Britt ­
Lindberg.
14
Suomenkielinen toiminta
Finskspråkig verksamhet
Barn & ungdom
Barn – fasta grupper
Anmälan sker till respektive kyrka,
se kontakter sid 15.
Babycafé med baby­massage och
babyrytmik
Jordbro kyrka
Torsdagar 10.00-11.30, start 26.1
Foto Magnus Aronson
Tee jouluni
todeksi
Jumala, tule vieraaksi lepohetkeeni
nyt kun liikkeiden mainosvalot,
­rahantuhlaus,
työruuhka ja siivousvälineet
keittiön sekamelska ja
kinkunpaiston käry
ovat jääneet taakseni.
Auta minua näkemään sydämeni
hiljaisuuteen
jotta näkisin minuakin kohti
ojentuvat Kristus-lapsen kädet.
Tee jouluni todeksi.
Anna minun kokea miten
Rakkaus syntyy maailmaan.
Siunaa jouluni.
(Virsikirjan rukouskirjasta)
Babymassage
S:t Eskils kyrka 0-10 mån
Tisdagar 9.30-11.30, start 17.1
Vendelsö kyrka
Mån, tor 10.00-12.00, start 12.1
Pysselgrupp för vuxna
med små barn
(För dig med barn upp till 6 månader)
Vendelsö kyrka
Tisdagar 10.00-11.30, start 17.1
Fast barn- och ­föräldragrupp
med Alla barn i centrum tematräffar,
se notis sid 2.
S:t Eskils kyrka 0-5 år
Fredagar 9.00-11.30, start 20.1.
27.11 klo 15.00
Jumalanpalvelus
30.11 klo 18.00
Laulu-ilta
11.12 klo 15.00
Kauneimmat joululaulut
25.12 klo 9.00
Jouluaamun jumalanpalvelus
22.1 klo 15.00
Ehtoollisjumalanpalvelus
S:t Eskils kyrka åk 4-5
Onsdagar 15.30-17.30, start 18.1
Vendelsö kyrka 10-12 år
Tisdagar 14.00-16.30, start 10.1
Tjejgrupp
Vendelsö kyrka åk 7-8
Onsdagar 15.30-17.00, start 11.1
Ändringar kan förekomma, se
hemsidan för aktuell information:
www.osterhaningeforsamling.se
57:an och 67:an
Jordbro kyrka åk 5-7
Måndagar 16.00-18.00, start 9.1
S:t Eskils kyrka åk 6-7
Torsdagar 15.00-18.00, start 19.1
Fritidsgrupp
Vendelsö kyrka 7-11 år
Mån, ons 13.00-16.00, start 11.1 eller
Tis, tor 13.00-16.00, start 12.1
Barn – öppna grupper
Ingen anmälan.
Öppen babygrupp
S:t Eskils kyrka 0-8 mån
Onsdagar 13.00-15.30, start 11.1
Öppen barn- och
föräldragrupp
Siunattua joulunaikaa
teille kaikille toivoo
Eija ja Katija
Joulunajan toimintaa
St. Eskilin kirkolla
Juniorer
S:t Eskils kyrka 0-3 år
Mån, tis, tor 9.00-11.30,
torsdag 13.00-15.30, start 9.1
Vendelsö kyrka 0-5 år
Mån-tor 9.00-11.30, start 11.1
Barntimmar
Jordbro kyrka 4-5 år
Ons, fre 9.00-11.30, start 25.1
S:t Eskils kyrka 3-5 år
Mån, ons, fre 9.00-11.30, start 9.1
Miniorer
Jordbro kyrka 7-11 år
Tisdagar 14.00-16.00, start 10.1
S:t Eskils kyrka 7-9 år
Tisdagar 14.30-17.00, start 17.1
Mötesplats för
adoptionsfamiljer
S:t Eskils kyrka/ Vendelsö kyrka
Lördagar 10.30-13.00
För datum, se hemsidan.
Babyrytmik
Jordbro kyrka 0-2 år se Babycafé
Torsdagar 10.00-11.30, start 26.1
S:t Eskils kyrka 0-1 år
Måndagar 13.30-15.00, start 9.1
15
Kontakta oss
S:t Eskils kyrka
Småbarnsrytmik
S:t Eskils kyrka 1-2 år
Onsdagar 9.30-11.30, start 11.1
Musiklek och orgelsagor
S:t Eskils kyrka 3-5 år
Tisdagar 14.30-16.00, start 17.1
Minisång
Jordbro kyrka 4-6 år
Onsdagar 14.30-15.30, start 25.1
Musikalgrupper
Jordbro kyrka 7-9 år
Tisdagar 16.00-16.45, start 24.1
Jordbro kyrka från 10 år
Tisdagar 17.00-18.00, start 24.1
Ungdom
UGH – Unga i Guds hjärta
S:t Eskils kyrka
Ungdomsgrupp från 14 år
Onsdagar kl 17.30-21.30, start 18.1
Vill du veta mer, ring Karin Lind.
QV Ungdom
Vendelsö kyrka
Ungdomsgrupp från 14 år
Torsdagar kl 18.30-22.00, start 12.1
Vill du veta mer, ring Mikael Gyllstedt
eller ­Henrik Stenman.
Körer
Vendelsö kyrka
Vuxenkörer
Österhaninge kyrkokör
S:t Eskils kyrka
Tisdag kl 18.30-21.00, start 10.1
Anmälan till Mikael Fahlstedt
Vendelsö körensemble
Vendelsö kyrka
Onsdag kl 18.30-20.30, start 11.1
Anmälan till Ann-Christine Wilund
Audite
Jordbro kyrka
Tisdag kl 19.00-21.00, start 17.1
Anmälan till Sara Bjäde
S:T Eskils Gospelkör
S:t Eskils kyrka
Torsdag kl 17.30-19.30, varannan
vecka, start 19.1. Körledare: Lisa
Bengter. I samarbete med Sensus, an­
mälan via Sensus hemsida, www.sen­
sus.se eller tel 08-615 57 87 (Mari
Abrahamsson). Kostnad: 500:-/termin.
Södertörns ungdomskör
S:t Eskils kyrka
Från 18 år. Övar en lördag i månaden
kl 9.00-12.00. Körledare: Mikael
Fahlstedt och Mia Stavroulaki.
Anmälan till Mikael Fahlstedt
Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00
Präster
Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53
Magnus Crispin Back, 555 670 52
Attila Neumerker, 555 670 40
Annelie Ekström, 555 670 37
Kenneth Landelius, 555 670 51
Diakon
Malin Persson, 555 670 31
Musik
Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13
Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12
Församlingspedagog
Elisabet Hillbratt, 555 670 43
Församlingsassistenter
Anna Fredholm, 555 670 38
Karin Lind, 555 670 44
Mia Sjödin, 555 670 39
Barnverksamhet
­Anki Bokvist, Helena Andersson,
Gertrud Eriksson, Birgitta Ohlsson,
Kristina Karlsson Ehlén
555 670 47, 555 670 55
Vaktmästare 555 670 90
Barnkörer
S:t Eskils kyrka
Anmälan till Catharina Ekeberg
Lilla barnkören
6-7 år. Tisdag 17.30-18.00, start 10.1
S:t Eskils barnkör
8-12 år. Tisdag 16.15-17.15, start 10.1
Vendelsö kyrka
Anmälan till Kamilla Arlestrand
Lilla kören
5-6 år. Tisdag 15.00-15.30, start 17.1
Barnkören
åk 1-3. Tisdag 16.00-16.45, start 17.1
Stora kören
åk 4-6. Tisdag 17.00-18.00, start 17.1
Ungdomskör
Vendelsö kyrka
Anmälan till Kamilla Arlestrand
Från 13 år. Tisdag 18.30-20.00,
start 17.1.
Skomakarvägen 18
Präster
Per Hilmer Larsson, distriktschef
555 670 73
Mikael Gyllstedt, 555 670 77
Diakoni
Eva-Lisa Oldeberg, diakoniassistent, 555 670 72
Musik
Ann-Christine Wilund, kantor, vuxenkör
555 670 71
Kamilla Arlestrand, körledare, 555 670 29
Församlingspedagog
Henrik Stenman, 555 670 74
Barnverksamhet
Britt Lindberg, Ninni Winberg,
Susanne Kumlin, 555 670 75
Jordbro kyrka
Moränvägen 17
Präster
Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61
Carl Henrik Widlund, 555 670 62
Diakon
Gun-Britt Boström, 555 670 63
Musik
Sara Bjäde, kantor, 555 670 65
Barnverksamhet
Barbro Widarsson, Ulla Sunesson, 555 670 67
Fritidspedagog
Maria Larsson, föräldraledig
Susanne Park, vik, 555 670 68
Brandbergens
församlingslokal
Jungfruns gata 415
Diakon
Malin Persson, 555 670 31
Kryckan
Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90
Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66
Leif Wiking, präst, 555 670 54
Carina Ekman, diakoniassistent
Ny ordförande
Utmaningar
inför 2012
Sedan juli är Robert Noord ny ordförande i kyrkorådet. Han
har ­tidigare varit vice ord­förande i flera år och är väl bekant med
upp­giften. Ändå säger han att han känner sig både hedrad
och ödmjuk inför uppdraget.
– Det är ett spännande utvecklings­
arbete som Svenska kyrkan är inne i
just nu. Att leda en församling i den
utvecklingen är inget man gör på egen
hand, det förutsätter samverkan och
att man är ett bra team. I Öster­
haninge församling finns det teamet,
säger Robert – både bland förtroende­
valda, anställda och de fantastiska
frivilliga som finns i verksamheten.
– I Svenska kyrkan är det inte par­
tier som ställer upp i kyrkovalen, utan
nomi­ne­rings­grupper. Jag tillhör den
social­demokratiska nominerings­
gruppen. Men i Österhaninge försam­
ling har partipolitiken lagts åt sidan
och alla förtroendevalda vill tillsam­
mans arbeta för församlingens bästa,
säger Robert.
Att fler ungdomar konfirmerar sig
ser han som en av församlingens vikti­
gaste uppgifter.
– Konfirmationen är för många
ung­domar den första riktiga kontak­
ten med kyrkan och en ingång till ett
längre och kanske livslångt engage­
mang i kyrkan. Jag minns min konfir­
mationstid som en väldigt rolig tid.
Ett utökat samarbete med grannför­
samlingarna i Haninge är en annan
viktig fråga inför framtiden. Idag är
Dalarö-Ornö-Utö och VästerhaningeMuskö egna församlingar.
– En ökad samverkan kan frigöra
mer resurser till verksamheten. Det
som idag används till tredubbla admi­
– rekryteringar, fördjupat
samarbete och ceremonilokal
Under november beslutade kyrko­
fullmäktige i Österhaninge för­
samling om budgeten för 2012.
Församlingen beräknas nästa år
omsätta 60 miljoner kronor och
av dessa går 12 miljoner till be­
gravningsverksamheten.
Begravningsverksamheten är
alla med och betalar för oavsett
om man är medlem i Svenska
­kyrkan eller inte, verksamheten
i församlingen bekostas av med­
lemmarna.
Namn: Robert Noord
Ålder: 35 år
Aktuell: Nyvald ordförande i Österhaninge
församlings kyrkoråd
Yrke: Oppositionsråd (S) i Haninge kommun
Bor: Centrala Handen tillsammans med sin
sambo. Robert är född och uppvuxen i
­Haninge.
nistrationer kan istället gå till barnoch ungdomsverksamhet. Jag hoppas
och tror att viktiga steg mot ett ökat
samarbete mellan församlingarna
kommer att tas innan nästa kyrkoval
2013.
En annan viktig fråga som kommer
att engagera kyrkorådet de närmaste
åren är rekrytering av ny kyrkoherde
efter Martin Marcolla som går i pen­
sion.
– Jag ser det som en viktig strate­
gisk fråga, eftersom kyrkoherden har
väldigt stor betydelse för församling­
ens arbete och utveckling.
– Församlingen har en bra och
stabil ekonomi vilket skapar goda
förutsättningar att fortsätta ut­
veckla verksamheten, säger Robert
Noord, kyrko­rådets ordförande.
Nästa års utmaningar är strate­
giska rekryteringar till försam­
lingen, den omfattande investe­
ringen i en ny ceremonilokal på
Österhaninge begravningsplats
och fortsatta diskussioner kring
hur församlingarna inom Haninge
kommun kan utveckla sitt sam­
arbete.
– Vi kommer att prioritera ung­
domsarbetet och inte minst arbetet med att få fler ungdomar i
­Haninge att upptäcka konfirma­
tionens möjligheter. Jag hoppas
att fler församlingsbor ska upp­
täcka det stora utbud och de
många ­möjligheter som försam­
lingen erbjuder.
Änglavakt
Reflexängeln du fått i din brevlåda får dig att lysa i
mörkret! Fler änglar finns att hämta i våra kyrkor.