Transcript art 2 - Christians klasser

Blir samhället tryggare om
straffen skärps?
Många menar att straffen i Norden är
för lama och borde höjas. Efter
tragedin i Norge vill många ändra de
norska lagarna. Just nu är livstid det
värsta straffet, vilket betyder 21 års
fängelse. I USA hade personen i fråga
förmodligen dömts till dödsstraff eller
livstids fängelse. Borde man skärpa
straffen i Norden så att människor
avskräcks från att begå dessa
fruktansvärda brott eller är straffen vi
har nu tillräckliga?
Argument för att högre straff ger
minskad brottslighet
En del menar att det inte finns bevis för
att högre straff ger lägre brottslighet.
Faktum är att det uppstod en situation i
Italien 2006 som ger bevis med statistik
att högre straff kan leda till lägre
brottslighet. I Italien var situationen att
fängelserna var överbefolkade och då
släppte man ut en tredjedel av fångarna,
de brottslingarna som begått mildare
brott. Som befarat ökade brottsligheten i
Italien. Senare infördes en ny policy som
innebar att alla de frisläppta
brottslingarna som återföll i brott, skulle
inte bara avtjäna det nya straffet utan
även det gamla straffet. När man sedan
framförde statistik så visade det sig att
hotet med längre straff i fängelse ledde till
en minskning av brottsligheten.
Statistikundersökningen innebar att man
jämförde statistik gällande brott innan den
nya policyn. Det visade sig att brotten
hade minskat med 1,3 %. I längden ledde
detta till att återfallen minskade med
15,6 %. Den slutats man kan dra gällande
situationen i Italien är att hotet med
längre straff kan leda till minskad
brottslighet.
Ett av våra syften med kriminalvården i
Sverige är att man ska hjälpa de som sitter
i fängelse att återanpassa sig till samhället.
Om en person ex. begår en våldtäkt och
får tre år i fängelse, så kan denna dömas
till villkorlig dom efter att ha avtjänat två
tredjedelar av strafftiden. Istället för att
låta personen dömas till villkorlig dom så
får personen avtjäna hela straffet och
därmed ha längre tid att rehabiliteras i
fängelset.
Att säga att högre straff leder till lägre
brottslighet är som sagt inte statistiskt
bevisat däremot så finns det en del bevis
att längre straff kan ha en avskräckande
effekt, ett exempel är situationen i Italien.
En annan slutsats man kan dra är att
längre straff kan vara en hjälpande effekt
då brottslingen får längre tid att
rehabiliteras.
Kan höjda straff leda till lägre
brottslighet i Sverige?
”Vi har inte haft någon våldsam ökning
av våldsbrotten. Det har inte blivit grövre
brott, längre straff ger inte lägre
brottslighet och det daltas lika mycket
med brottslingar i andra länder”
”Det finns, enligt den straffrättsliga
doktrinen, ingenting som visar att högre
straff skulle leda till påtagligt minskad
brottslighet. Straffnivån bör istället ses
som ett mått på hur förkastlig den
kriminaliserade gärningen är.”
Detta säger riksåklagare Anders Perklev,
som menar att höjda straff inte leder till
lägre brottslighet. De som argumenterar
emot Perklevs åsikt säger bl.a. att straffen
har sexdubblats vad gäller utdömda
fängelseår. I början av 70-talet utdömdes
ca 1000 fängelseår, år 1990 ca 3000 och i
år ca 6000 fängelseår i Sverige. Men ett
allmänt känt faktum är att
kriminalstatistiken är behäftad med
felkällor. D.v.s. att det är väldigt enkelt att
feltolka datamaterialet, kanske då till sin
egen fördel.
Ett exempel är att efter år 1965 har
ökningen av antalet anmälda brott varit 33
000 per år. Det betyder att fler brott
anmäls, fler brottslingar sitter i fängelse
och fler människor uppger att de utsatts
för brott. Detta låter självklart som en stor
ökning. Det man inte tänker på då är att
befolkningen har ökat med 2 miljoner
under detta tidsintervall, det betyder att
det finns fler invånare som kan begå brott.
Man måste alltså jämföra antalet anmälda
brott med antalet invånare i landet vid
tidpunkten för att inte få en alltför
missvisande siffra.
Man kan dra olika slutsatser beroende
på hur man väljer att läsa data. Diagram
och liknande kan vara missvisande.
Leder dödsstraffet till lägre
kriminalitet?
Dödstraffet är utan tvekan det hårdaste
straff som finns i världen idag. Även idag
är straffet tillåtet i 69 länder och om man
vill veta om hårdare straff leder till mindre
brott eller inte är det lämpligt att titta
närmare på just dödstraffet.
De som förespråkar dödsstraffet hävdar
att det har en frånstötande verkan och att
fruktan för ett kännbart straff alltid
avskräcker människor. Straffet räddar
oskyldiga människor till skillnad från
fängelsestraff. Farliga brottslingar som
orsakat väldigt mycket lidande och tagit en
massa människoliv kan inte återfalla i
brott om de avrättats.
”Det sägs vara avskräckande. Jag kan inte
instämma i det… Alla de män och kvinnor
jag mött ansikte mot ansikte i deras sista
ögonblick övertygar mig om att det jag
gjort inte har förebyggt ett enda mord.”
orden kom från Storbritanniens sista bödel.
Dock finns det fler som motsätter sig
straffet. I USA finns det stater som har
avskaffat dödstraffet och enligt en studie
gjord av FBI har dessa stater i snitt färre
mord än de stater som har kvar det. En
annan rapport visar att antalet mord per
capita är nästan sex gånger högre i USA än
i England, som har avskaffat dödstraffet. I
USA har antalet mord de senaste 20 åren
varit 48 – 101 % högre i de stater som har
kvar straffet än i de som har avskaffat det.
Texas har högst antal mord och avrättar
dessutom flest personer. I en annan
undersökning har våldsbrottstatistik
undersökts i 14 länder som avskaffat det.
Våldsbrotten minskade faktiskt efter
avskaffandet och det har visat sig att
antalet grova brott ökar omedelbart efter
en avrättning. Det finns inga skillnader i
antalet våldsbrott mellan länder som har
dödstraff och de som inte har det. Det
finns inte heller siffror som tyder på att
våldsbrotten minskar om man inför
dödstraffet. Som vi tidigare nämnde finns
det vissa som anser att dödstraffet har en
avskräckande verkan. Emellertid tänker en
person som ska utföra ett grovt brott inte
på konsekvenserna. Handlingen kan vara
impulsiv och gärningsmannen kan ha
alkohol eller liknande i blodet. Om man
planerar ett mord räknar man inte heller
med att bli gripen av polisen och
därigenom inte bestraffad alls. Därför
spelar det egentligen ingen roll vilken
påföljd man får. Det har alltså gjorts
många undersökningar om straffets
avskräckande verkan. Dessa visar att
dödstraff inte har en avskräckande verkan
och därför inte leder till lägre kriminalitet
– i en del fall t.o.m. högre.
Vad visar siffrorna?
I vår fråga finns det inte ett korrekt svar.
Det grundar vi på att det finns så många
olika faktorer som inverkar. Olika länder
ser inte lika ut, den största skillnaden är
att de sociala förhållandena är olika och
att ländernas ekonomi varierar. Klyftornas
storlek varierar från land till land vilket kan
bidra till att brottsligheten inte är utspridd
utan koncentrerad till specifika områden.
Ett exempel är Harlem som ligger i New
York. Sammanfattningsvis kan man se att
höjda straff inte har en avskräckande
verkan därmed inte påverkar
brottsligheten. Utifrån de fakta vi fått fram
kan vi dra slutsatsen att våld föder våld.
Källor:
Reflex ABC s. 231
www.svd.se/opinon/ledarsidan/strangare-straff-fungerar-visst_3226201.svd
www.wikipedia.org ”Brottslighet i Sverige”
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/brottochstraff/article12676282.ab
Dan Bidar
Anna Arnljots
Sara Khayyami
Max Tomson
Victoria Wastring
(Emma Hasselquist)