Transcript lag_o_ratt - Friskolan Lust & Lära

Brott och säkerhet i samhället, historik,
ungdomsbrottslighet, påföljder, domstolarna och lagarna.
Är det okej att rapa en främling i
örat? Eller att spotta på golvet
hemma hos en kompis?
Nej! Hur vi uppträder mot varandra
kallas för normer eller oskrivna
lagar.
Är det okej att slå motståndaren i huvudet med en bandyklubba under en match?
Eller att gå in på badhuset utan badkläder?
Nej! Då bryter man mot en regel.
Regler är tydligare än normer och är ofta nedskrivna.
Är det okej att dumpa miljöfarligt avfall i skogen? Eller att
plåga djur? Eller att strunta i att betala skatt?
Nej! Då bryter man mot lagen – och det är straffbart.
Historik
Svensk lag har utvecklats under många århundraden. Innan
Sverige var Sverige fanns det landskapslagar. Sedan 1350-talet
har Sverige haft nationella lagar.
Sedan mitten på 1600-talet har Sverige haft ett fungerande
lagsystem med nedskrivna lagar och domstolar. Domstolarna
var då inte nödvändigtvis rättvisa.
Sveriges lagar är påverkade av det faktum att Sverige under
mycket lång tid har varit ett kristet land. Många av våra
normen, regler och lagar har kopplingar till de 10 budorden.
Vilka budord hör ihop med vilka lagar?
De tio budorden
1. Du skall inte ha andra
gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka
Herrens, din guds namn.
3. Tänk på vilodagen så att du
helgar den.
4. Visa aktning för din far och
din mor.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå
äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt
mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till
nästas hus.
10. Du skall inte ha begär efter
din nästas hustru, ej heller
till hans tjänare, ej heller
till något som tillhör din
nästa.
Grundlagar och vanliga lagar
I Sverige har vi fyra grundlagar. De
skiljer sig från de vanliga lagarna i
och med att de är svårare att ändra
på.
För att ändra en grundlag krävs det
att två olika riksdagar med ett val
emellan säger JA till samma
lagändringsförslag.
Exempel: Om dagens riksdag säger
JA till att avskaffa monarkin så måste
den nya riksdagen som blir efter valet
också säga JA för att monarkin
verkligen ska avskaffas.
För att ändra eller lägga till en vanlig lag krävs det ”bara” ett riksdagsbeslut.
 Regeringsformen
- Säger att Sverige är en demokrati - ”All offentlig makt utgår ifrån
Grundlagarna
folket”.
- ”Riksdagen är folkets företrädare.”
 Successionsordningen
- Säger att Sverige är en konstitutionell monarki och innehåller regler
för kungahuset.
 Tryckfrihetsförordningen
- Medborgarnas rätt att uttrycka sig i tidningar och böcker.
 Yttrandefrihetsgrundlagen
- Medborgarnas rätt att uttrycka sig i t.ex. radio, TV, webbsändningar
Rättsäkerhet är en av de viktigaste
grunderna i en demokrati. I ett rättssäkert
samhälle gäller lagarna för alla. Det är
statens uppgift att ta hand om påföljder för
olika brott.
I ett rättssäkert samhälle har
varje medborgare rätt att få
sin sak prövad i en opartisk
domstol. Lagarna ska vara
tydliga och exakta och inte
kunna tydas på olika sätt.
Man ska också
kunna överklaga
en dom. Och om
det framkommer
att någon har
blivit felaktigt
dömd har den
personen rätt till
att få skadestånd
av staten.
Vad som är ett brott varierar
mycket från land till land. I
Singapore är det t.ex. ett
brott att inte spola efter sig
på offentliga toaletter(!)
Vad är ett brott?
I Sverige har vi
allemansrätten som innebär
att man får vara på någon
annans mark så länge man
inte skadar den. Så är det inte
i de flesta andra europeiska
länder.
Vilka lagar ett land har
påverkas av många saker t.ex.
landets historia, människors
levnadssätt, religion och
traditioner.
Det finns lagar för allt möjligt i
samhället. Lagar som gäller vi
skilsmässor, eller hur ett arv ska
fördelas när någon har dött eller
för att skydda miljön.
Det går inte att göra något
brottsligt och sen säga att man inte
visste att det var olagligt.
Alla som bor i Sverige måste vara
medvetna om vad som är lagligt
och olagligt här!
Domstolarna
Rättsväsendet i Sverige består av tre delar:
• Tingsrätten
• Hovrätten
• Högsta domstolen
Tingsrätten är första instans där alla mål prövas.
Om den som blir dömd eller åklagaren tycker att tingsrättens dom
är orättvis och vill att brottet ska prövas en gång till kan man
överklaga domen. Då prövas fallet i hovrätten.
Om man fortfarande inte är nöjd med domen kan man överklaga
ytterligare en gång – till Högsta domstolen (HD). HD avgör själv
vilka mål som tas upp och väljer ofta svåra mål där lagen kan tolkas
olika eller där det inte finns tidigare domar. En dom från HD kan
inte överklagas.
Domstolarna prövar två olika typer av mål
Den första kallas brottsmål. De kan handla om misshandel, stöld,
skadegörelse m.m.
Ett tvistemål handlar inte om ett brott utan om att två personer inte kan
komma överens om något t.ex. en skilsmässa.
Lagarna måste anses som rättvisa. Det kan inte finnas för stränga straff för
småbrott. Men inte heller för lindriga straff för grova brott.
Lagarna måste också följa med i den
moderna utvecklingen. T.ex. så fanns
det från början inga lagar som
skyddade personliga uppgifter när
samhället blev datoriserat.
Nyligen har man stiftat nya lagar som
är mer anpassade för sociala medier.
Alla Sveriges lagar är samlade i en mer än 3000 sidor tjock bok
som heter Sveriges rikes lag. Boken ges ut varje år eftersom lagar
ändras och läggs till.
Riksdagen stiftar lagarna, polisen utreder brotten och domstolarna dömer.
Lagboken delas in i tre delar:
• Civilrätt
• Straffrätt
• Offentlig rätt
Lagboken är också indelad i
avsnitt som kallas balkar. Varje
balk har namn efter vad den
handlar om t.ex.
äktenskapsbalken, brottsbalken
och föräldrabalken.
Straffrätten (brottsbalken) har lagar som handlar om t.ex.
misshandel, stöld och bedrägeri. Den innehåller lagar om
600(!) olika brott.
Brotten delas in i fyra grupper
• Brott mot person (t.ex. misshandel eller mord)
• Förmögenhetsbrott (t.ex. stöld eller rån)
• Brott mot staten (t.ex. spioneri)
• Brott mot allmänheten (t.ex. skadegörelse)
Civilrätten handlar om rättigheter som privatpersoner har till
varandra. Men också vad som gäller mellan privatpersoner och
företag.
Den offentliga rätten gäller vad som gäller mellan en person
och en myndighet. Där finns bl.a. skollagen som bestämmer att
skolmaterial ska vara gratis och att elever ska kunna äta gratis
lunch. Det är ovanliga rättigheter om man ser till resten av
världen.
Fördelningen av brott i Sverige
Dold brottslighet är
sådana brott som inte blir
anmälda till polisen.
Sådana brott sker ofta i
hemmet eller i kriminella
miljöer där människor inte
skvallrar på varandra.
Snatterier,
kvinnomisshandel,
trafikbrott och
narkotikabrott har
förmodligen ett mycket
större mörkertal än vad
statistiken visar!
Ungdomsbrottslighet
Ungdomar begår främst brott mot andra ungdomar. Stöld är
vanligast. Mobbning kan också vara ett brott mot lagen. Sprider
man osanna saker om någon kallas det förtal. Att spotta på någon
klassas som ofredande. Skulle man knuffa någon ner för en trappa
kan man dömas för misshandel.
När du har fyllt 15 år är du
straffmyndig och kan dömas för
brott i en domstol.
Är du yngre än 15 år när du
begår ett brott kan dina
föräldrar bli skyldiga att
betala skadestånd
När personer under 18 år begår brott kopplar man in
Socialtjänsten. De undersöker sedan vilka hemförhållanden
som finns och vad man behöver gör för åtgärder för att ta hand
om den underåriga.
Om en underårig person har begått ett svårt brott och har
svåra problem med sin familj eller droger kan han/hon
behöva placeras på ett ungdomshem för att få hjälp och
stöd.
Det är sällsynt att man placerar unga brottslingar med äldre
brottslingar. Det är för att man inte ska ”lära sig” kriminella
saker av de äldre.
Personer mellan 15-18 år som har begått grova brott kan dömas till sluten
ungdomsvård. Det liknar fängelse med vakter och galler för fönstren.
Olika påföljder
Uppsåt
Domstolen tar hänsyn till om den
dömde avsåg (menade) att begå brottet
eller inte när man dömer.
Om du t.ex. vill döda någon och gör det
kallas det för mord.
Om du dödar någon av en
olyckshändelse eller för att du varit
vårdslös (oförsiktig) kallas det istället
för vållande till annans död.
Om du dödar någon när du försvarar
dig själv eller någon annan kan det
kallas för nödvärn.
Påföljd är ett annat ord
för straff. Det är
domstolen som
bestämmer vilket straff
en dömd person ska få.
Kriminalvårdsstyrelsen
bestämmer var och hur
påföljden ska avtjänas.
En villkorlig dom innebär att den dömda slipper sitta i fängelse. Men då måste den
personen bevisa att han/hon kan sköta sig, försörja sig och inte begå fler brott
under de kommande två åren.
Om den dömde begår nya brott under den perioden kommer han/hon att ställas
inför domstol och få ett strängare straff.
Om man döms till skyddstillsyn så följs man
av en övervakare i tre år som kollar att man
sköter sig och försörjer sig.
Man kan också bli dömd till samhällstjänst
som innebär att man arbetar utan lön åt t.ex.
en förening eller organisation.
Böter är en summa som bestämd summa t.ex. 1500
kr för att ha kört bil utan bilbälte.
Det kan också vara dagsböter t.ex. 40 x 30 kr (1200
kr). Summan blir högre ju mer pengar den dömde
tjänar. Det som klassas som mindre brott leder
ofta till böter.
Ett fängelsestraff kan avtjänas på två
sätt.
• På anstalt
• Fotboja
Fotboja kan man få om man dömts
till ett fängelsestraff som inte är
längre än tre månader.
Dödsstraff
Dödsstraff är en kontroversiell fråga.
I Sverige hade vi dödsstraff i fredstid fram
till 1921. Dödsstraffet i krigstid fanns kvar till
1973.
Alfred Ander var den siste att avrättas i
Sverige. Han dömdes för rånmord och
avrättades med giljotin i Stockholm 1910.
Minst 778 personer avrättades i 22
länder under 2013. 2012 kunde
Amnesty International bekräfta 682
avrättningar i 21 länder.
De flesta avrättningarna
genomfördes i Kina, Iran, Irak,
Saudiarabien och USA.
Bilder tagna från:
•http://undermattans.blogspot.se/2012/01/thomas-quick-seriemordare-ellermytoman.html
•http://www.naturvardsverket.se/upload/var-natur/allemansratten/vadgaller/736_Vadvetjakka.jpg
•http://aletta.spotlife.se/files/2013/05/Singapore-Rules-.jpg
•http://photos.posh24.com/p/1232973/l/barbara_walters/barbara_walters_slaktar_paris
_hilton.jpg
•http://polisen.se/ImageVault/Images/scope_0/filename_Tm9uf4CAh8tNC2F5pqV.jpg/storage_Edited/ImageVaultHandler.aspx
•http://shop.trafikjuristen.se/image/cache/data/overklagande-500x500.gif
•http://boisdejustice.com/Berger1903/Ander.JPG
•http://www.amnesty.se/upload/apps/widgets/widget/karta4.jpg
•http://3.bp.blogspot.com/_4JxdUc7swQ/UKgoxy_SHqI/AAAAAAAABrk/meuH3k6pL8o/s1600/Misshandel+1.jpg
• http://www.fakultetskurser.se/file/medlinghemsida.jpg
•https://www.riksdagen.se/sv/Start/Riksdagen-i-bilder/Vi-i-riksdagen/