Transcript Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus

TEMASKOLOR
T1
Tema 7.
Lägerskolor och temadagar
med världsarv i fokus
Världsarvsundervisning är en spännande
ingång till de flesta skolämnen som finns
på schemat i skolan i Sverige och Finland.
Skolan kan jobba med det i sin vardagliga
undervisning och genom att studera
natur och kultur där man bor, vilket gör
undervisningen mer intressant. Det blir
en annan dimension när eleverna faktiskt
påtagligt kan studera något i verkligheten
och som inte bara är t.ex. en text i en
lärobok.
I och med att världsarvet spänner över så många
olika ämnesområden och arbetssätt i skolan så passar världsarv bra att lägga in som teman under en
temadag eller temavecka eller i samband med en lägerskola. I detta avsnitt ges lite tips och idéer på hur
temadagar och lägerskolor kan utformas. Likaså lite
tips på lämpliga platser för lägerskolor i Höga Kusten
och Kvarkens skärgård.
1
TEMASKOLOR
T1
7:1. Temadagar
Världsarvet kan med fördel vara ett ämnesområde
att arbeta med som ett tema på en skola under en dag
eller varför inte under en hel vecka. De övningar och
idéer som finns framtagna i detta utbildningsmaterial
om Höga Kusten och Kvarkens skärgård kan nyttjas.
Nedan ges ett förslag på hur man skulle kunna jobba
med världsarvet som ett tema under en dag.
FÖRSLAG PÅ TEMADAG
Inledning: Ställ några av följande frågor till eleverna:
- Vad är ett världsarv?
- Vem utnämner ett världsarv?
- Känner ni till några världsarv?
- Varför har vi i Höga Kusten/Kvarkens skärgård
ett världsarv?
- Vad betyder det att ha ett världsarv?
- Varför skall vi arbeta med världsarv i skolan?
Grupp 2
arbetar med Landhöjningen och spår av landhöjningen. Kalottberg .
Faktablad L1, elevblad L1, lärarblad L1, elevblad L2
och L4, lärarblad L4.
Grupp 3
arbetar med spår av landhöjningen. Klapperfält
Faktablad L5, elevblad L5, lärarblad L5.
Grupp 4
arbetar med spår av landhöjningen. Grottor
Faktablad L6, elevblad L6, lärarblad L6.
Grupperna presenterar sin skapelse och berättar vad
de har lärt sig om sin uppgift för de andra.
AVBRYT ARBETET FÖR LUNCH.
Mål: Efter dagen skall eleverna veta något om
världsarv. De ska bli nyfikna över sin hembygd och
utveckla kreativt lärande om historien. Dagen ska ge
en plattform för unga i sökandet efter identitet och
tillhörighet. Den ska också ge förståelse och kunskap
om bevarandet och vården av världsarven, vikten av
att värna om en demokratisk värld - en värld för fred,
frihet, samförstånd och utveckling.
3. Framtiden - Avslutningsuppgift för alla.
Utförande:
1. Dela in eleverna i 4 grupper (5 – 6 elever i varje
grupp). Skriv lappar med 4 svenska (eller finska)
världsarv, t.ex, Höga Kusten/Kvarkens skärgård,
Birka/Hovgården, Falu koppargruva, Ölands odlingslandskap (i Finland: Sveaborg, Gamla Raumo, Verla
träsliperi och pappfabrik, Petäjävesi gamla träkyrka). Med hjälp av pantomim skall eleverna hitta sitt
världsarv som de bildar grupp med.
Glöm ej bort reflektion över dagen
Fick jag lära mig något nytt? Hur kändes det att arbeta i gruppen? Är det något jag blir nyfiken på och
vill lära mig mer utav?
Vilka andra världsarv i världen känner vi till (t.ex.
Frihetsgudinnan, Angkor Wat, Pyramiderna, Grand
Canyon m.fl.)?
Varje grupp bygger sitt världsarv med kropparna
och pantomim. Visa för varandra och kom på vilket
världsarv de föreställer.
RAST ELLER FIKAPAUS.
Alla funderar över vad de vill förmedla till framtiden
om de får göra en hällmålning. Detta kan göras inne
på stora teckningspapper eller ute på en slät berghäll.
Måla med vattenfärg och pensel.
Andra alternativ
Arbete i grupperna
Man kan också tänka sig att två grupper arbetar med
Natur, t.ex. strömming och gråsäl .
Se faktablad N4 och N12.
Två grupper arbetar med Kultur spår av människan
t.ex. Gravrösen och hällristningar. Se faktablad K1, K4
och K9.
Då utgår hällristningar för alla.
2. Grupparbetet - Arbeta i grupperna
Grupp 1
arbetar med Tidslinjen och skall ha ett 46 meter
långt rep samt klädnypor.
Faktablad B1, elevblad B3, lärarblad B3 .
2
TEMASKOLOR
T1
7:2. Lägerskolor
På båda sidorna om Kvarken finns platser som skolorna idag använder för lägerskoleverksamhet. Flera
av dem lämpar sig bra för världsarvsundervisning.
Här ges några tips på vad som behövs för en lyckad
lägerskola eller friluftsdag, vilka platser som kan vara
lämpliga samt några förslag på utformning av en lägerskoledag på några lämpliga platser.
Förutsättningar för lägerskoleverksamhet
Det som behövs gör att kunna genomföra en lägerskola med världsarv som tema är
- en bra plats med tillgång till intressant
natur och kultur
- boende för deltagarna
-matlagningsmöjligheter
- goda idéer till aktiviteter
De moment som generellt bör ingå i lägerskoledag/
friluftsdag med världsarv som tema och som eleverna bör få kunskap om är:
Världsarvstanken
T.ex. vad ett världsarv är, varför är de utsedda,
fredstanken, vilka världsarv finns det, (naturarv,
kulturarv), kunna ge exempel på några världsarv i
Norden, Europa och världen.
Geologin och berggrunden i vårt område
T.ex. ålder på bergrund, vilka typbergarter som finns
här, hur berg bildas och bryts ner?
Istiden
T.ex. hur mycket is låg över oss, när hade vi senaste
istiden, var låg centrum och varför, vilka spår kan vi
se av istiden?
Landhöjningen
T.ex. hur stor är den, vilka spår kan vi se av landhöjningen, hur har naturen anpassat sig till landhöjningen (växter och djur), hur har människan anpassat sig
till landhöjningen (kulturutveckling efter istiden)?
Framtiden? Tex. när kan vi gå mellan Sverige och
Finland, vad händer i framtiden (varmare och/eller
kallare klimat)?
Förslag på lägerskoleplatser i
Höga Kusten
Örnsköldsviks kommun
- Salusand vid länsgränsen mot Västerbotten.
Sandstränder, klippor, grottor, skrevor, landhöjningskust, växter och djur, kulturspår i form av rösen, milstoplar (Norrstigen), länsgränser, sagor, etc.
Boende t.ex. i stugor; Metsä Board i Husum har stugor
med kök här som kanske kan hyras/lånas alternativt
Salusands campingplats med stugor eller tältboende.
Matsal och kiosk finns.
- Aggösundet söder om Husum. Sandstränder, klippor, flyttblock, hällar, isräfflor, landhöjningskust, växter och djur. Boende finns att hyra/låna av Pingstkyrkan i Örnsköldsvik, Här finns sovsalar, stugor, matsal,
toalettbyggander m.m.
- Sandudden i Anundsjösjön. (Inlandslokal). Sandstränder, fiskrik - artrik sjö, Växter och djur, landhöjning, kulturspår i form av Peter Artedi, utgrävningar
av boplatser, kvarnar, sågar, flottning etc. Boende.
Barnkoloni med rum, kök, matsal etc. Bokas hos Norrböle-Norrmesunda byaförening. Badplats med omklädningsrum, toaletter, grillmöjligheter etc.
- Gene fornby. Rekonstruerad järnåldersby, utgrävningsområde. Landhöjning, sanstrand, växter
och djur, olika kulturövningar etc. Tältboende, matsal
och kök finns i Järnkrogen.
- Trysunda. Geologi, landhöjning, klapper, grottor, klippor, sandstränder, fiskeläge, växter och djur,
gruvbrytning, kapell, museum. Boende finns på vandrarhemmet med rum, matlagningsmöjligheter etc.
- Skuleskogens nationalpark - Näskebodarna eller Kälaviken. Geologi, landhöjning, sandstränder,
klippor, skrevor, grottor, rösen. Tältboende.
- Köpmanholmen. Sandstränder, klippor, landhöjning, kulturspår (Herrgårdsudden), växter och djur.
Boende finns på Vandarhemmet med rum. Restaurang.
- Sandvikens fiskeläge, Norra Ulvön. sandstränder, klippor, växter och djur, tunnelgrottor och skrevor, gruvbrytning, fiskeläge, fiskekapell. Boende finns
i stugor med självhushåll. Samlingsal, matsal.
3
TEMASKOLOR
Kramfors kommun
- Skuleberget, Högsta kustlinjen, kalottberg, grotta, sandstrand (Vedåsand), växter och djur, sydväxtberg, kulturspår, Norrstigen (Linné, Karl XI). Boende
finns i Rövarbyn (labyrint). Övrigt: naturum Höga
Kusten, linbana, toppstuga, friluftsteater, fäbodvall.
- Norrfällsviken. Klapper, sandstränder, geologi,
rösen, kompassrosor, äldre fiskelägen, fiskeläge, kapell, avsnörd sjö (glo), växter och djur. Boende finns
Norrfällsvikens camping. Golfbana, restauranger. Tre
naturreservat tillgängliga.
- Lappudden. Där finns boende och man kan tälta
där samt kök. Ett besöksmål utanför själva Lappudden kan vara t.ex. Högklinten där man kan arbeta
med klapper, landhöjningen, tidslinjen och grottor.
T1
Förslag på lägerskoleplatser i
Kvarkens skärgård
- Björköby, Korsholm. Besöksmål är bl.a. Svedjehamn, Bodback och utsiktstornet Saltkaret från vilket
man kan se De Geer-moränerna. Stugor, camping,
tältplatser.
- Söderudden, Korsholm. Kikanbergets naturstig,
Klobbskat fiskehamn. Hotell, vandrarhem.
- Södra Vallgrund, Korsholm. Skola, hyresstuga,
tältplatser, beställningsrestaurang. Granösunds fiskeläge, Fort Sommarö, Sommarösund, Sjöbevakningsstation, flador, Korsö fyr, hantverksbutik.
- Replot, Korsholm. Replot bro (Finlands längsta
bro, porten till världsarvet), fiskehamnen, idrottsplan.
Boende i skola. Restauranger finns.
- Fjärdskär, Korsholm, friluftsområde.
- Alskat, Korsholm. Gruppboende: Alskathemmet.
- Vasa stad. Terranova – Kvarkens naturcentrum,
de gamla hamnarna, Brages friluftsmuseum. Boende:
camping, hotell, skolor.
- Öjberget, Vasa. Vandringsled, rösen, klapper etc.
Tältmöjlighet.
- Söderfjärden, Vasa. ”Meteoria Söderfjärden” besökscenter i meteoritkrater.
-Molpehällorna, flera öar som blivit en på grund
av landhöjningen, fyr med sagor och sägner. Boende:
stuga, tältplats.
Öar värda att besöka:
-Mickelsörarna, klapper, flyttblock,
strandsuccession.
-Valsörarna, rikt fågelliv, naturstig m.m.
-Norrskär (möjligt att hyra fyrvaktarbostad).
-Rönnskär (hyresstuga).
4
TEMASKOLOR
Förslag på frilufsdag/lägerskola
Förslag 1. Aggösundet, Husum. Upplägg av friluftsdag/lägerskoledag (En dag).
T1
LUNCH 11.30-13.00.
Antingen lagar man lunch på stranden på t.ex. muurikka stekhäll eller går upp till boendeanläggningen
och äter.
Plats
Håll till på den södra stranden av Aggösundet öster
om boendeanläggningen. (Den norra stranden kan
användas om det blåser hård sydlig vind). Efter frukost kan eleverna starta t.ex. kl. 8.30 på stranden (kl.
8.30 till 16.00). Tiderna får anpassas efter ålder på
eleverna.
3. Övningar kring kultur.
Kl. 13.00-14.30.
Eleverna kan fördelas till olika platser men skall sedan
bygga och konstruera allting på stranden. Förslag på
övningar som de kan göra är:
Gruppindelning
Eleverna är indelade i grupper på fyra till fem elever i varje grupp. I förslaget nedan hänvisas till olika
namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den
fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/uppdrag.
- Jättekast (Gruppen besöker något av de stora flyttblocken på halvön sydost om Aggösundet). Uppgift I9 och uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1 (om hällristningar).
Aktiviteter
1. Värdsarvsövningen – vad är ett världsarv?
Kl. 8.30-9.30.
Alla grupperna gör övning 1 från tema 6! Uppdrag
V1. Faktablad V1.
Fundera - bygg – presentera! Följ upp världsarvstanken genom dialog med eleverna där de får ny
kunskap! Hur skyddar vi världsarv? Vad händer i
framtiden?
FIKA kl. 9.30-10.00
2. Övningar kring geologi, istider och landhöjning
kl.10.00-11.30.
Eleverna kan fördelas till olika platser men skall sedan
bygga och konstruera allting på stranden.
- Jungfrudans (På stranden) Uppdrag K5.
- Hällmålningar (Övningen kan göras längst ut på sydspetsen av halvön, sydost om stranden.
Jättefina hällar här. En lärare bör finnas med gruppen).
Uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1.
- Bygg ett röse (På stranden) Uppdrag K2.
- Ortsnamn och kartor - När var Aggön en ö? En lokal karta med höjdkurvor med 5 meters ekvi-
distans behövs liksom faktablad K1. (På stran-
den). Uppdrag K4, avsnitt K 5:2.
- Äldre foton – fiskeläge. Studera sjöboden söder om stranden. Uppgift 3 i Uppdrag K4 och/eller uppgift 1 i Uppdrag K12.
FIKA kl. 14.30-15.00
Förslag på lämpliga gruppövningar är.
- Tidslinjen (På stranden) Uppdrag B3.
- Stenåldrig – hur gammalt är det? Uppdrag B2 - uppgiften 2.2 ur ”Stenkul på stranden”.
4. Övningar kring natur – uppgiften Djur.
Kl. 15.00-16.00.
Alla elever får samma grunduppgift men olika djur
(olika faktablad). De ska fundera vad de kan om djuret och sedan bygga det (och dess miljö) på stranden.
- Inlandsisars tillväxt och avsmältning
(På stranden) Uppdrag I3.
- Förslag är gråsäl, vikare, hornsimpa, strömming, havsörn, ejder och mårdhund. Uppdrag N1.
- Isräfflor (Gruppen besöker udden sydväst
om Aggösundet) Uppdrag I4.
- Flyttblock (Gruppen besöker flyttblock på halvön sydost om Aggösundet). Uppdrag I9.
- Varför sker landhöjningen? (På stranden)
Uppdrag L1.
5
TEMASKOLOR
Förslag på frilufsdag/lägerskola
Förslag 2. Skule – Skuleberget - Upplägg av friluftsdag/lägerskoledag (Två dagar där tre alternativa platser ges för dag 2).
Plats. Skulebergets topp.
Inkvartering i Bygdegården.
Gruppindelning
Eleverna är indelade i fyra grupper på fyra till fem
elever i varje grupp. I förslaget nedan hänvisas till
olika namngivna övningar i utbildningsmaterialet där
den fetstilta beteckningen hänvisar till respektive
elevövning/ uppdrag.
AKTIVITETER DAG 1
1. Övningar på Skulebergets topp.
Åk linbanan upp till Skulebergets topp
Arbeta i 4 grupper med följande uppgifter:
- Kalottberg Uppdrag L4.
- Landhöjningen Uppdrag L1.
- Högsta kustlinjen Uppdrag L2.
- Sydväxtberg fakta Uppdrag N13.
Uppdrag elevblad N5.
Läs faktatexter, bygg eller dramatisera och berätta/
visa för de andra grupperna vad ni lärt er.
2.Kungsgrottan.
Vandra sedan ner till grottan.
Berätta om Rövarna i Skuleskogen!
Här kan man arbeta med tunnelgrottor och
lökgrottor.
T1
AKTIVITETER DAG 2
MED TRE ALTERNATIVA PLATSER.
Plats. Skuleskogen.
Vandring till Slåttdalsskrevan. Längs leden kan man
arbeta med följande uppgifter gruppvis.
-Klapperfält. Uppdrag L5.
-Rösen. Uppdrag K2.
-Flyttblock. Uppdrag I9.
-Jättegryta. Uppdrag L3.
Plats. Norrfällsviken
Inkvartering i stugor.
Vandra klapperleden. Förslag på övningar.
-Klapperfält. Uppdrag L5.
-Kompassros, Uppgift 5 i Uppdrag K9.
(Använd Fornsök eller appen fornminnen!
- Kompassrosen på Kompassberget ligger
nära ett av bronsåldersrösena)
-Rösen. Uppdrag K2.
-Hällristningar. Uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1.
Plats. Trysunda
Inkvartering: vandrarhem eller tält.
Vandring till Storviken.
Förslag på övningar.
-Stenövningar. Uppdrag B1 (elevblad B 1,
fakta B 3, lärarhandledning B1)
- Hitta din sten. Berätta gruppvis varför du valde den stenen.
- Bygg en staty med gruppens stenar.
Namnge statyn.
- Vad kan vi hitta för sorts stenar? Kan vi datera dem från den äldsta till den yngsta stenen?
- Hur har bergarterna bildats? Läs fakta och
dramatisera. Visa upp för de övriga.
Vandra över till Björnviken.
3.Naturum.
Vandra ner och gör ett besök på Naturum!
Fyra grupper arbetar med följande övningar:
- Grupp 1. Namnet Trysunda. Uppdrag K4.
- Grupp 2. Varför sker landhöjningen. Uppdrag L1.
- Grupp 3. Tidslinjen. Uppdrag B3.
- Grupp 4. Söderfjärden. Uppdrag B5.
6
TEMASKOLOR
Förslag på friluftsdag/lägerskola
Förslag 3. Svedjehamn- Upplägg av världsarvsfriluftsdag/lägerskoledag)
Plats. Svedjehamn och Bodback.
Gruppindelning
Eleverna delas in i grupper i en övning efter välkomsthälsningen. I förslaget nedan hänvisas till olika
namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den
fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/ uppdrag.
AKTIVITETER DAG 1
T1
Saltkaret (ca. kl. 11.30-12.00)
-Fältlunch
- Gå upp i Saltkaret, titta runt
• Höga Kusten
• De Geer moräner
•Strandsuccession
•Landskapet
Kl 13.00
Tillbaka i Svedjehamn.
Övningar vid stranden
- Moränformationer, De Geer moräner.
Uppdrag I8.
- Flador och glosjöar. Uppdrag L7.
Strandsuccession. Uppdrag N6,
faktablad N14.
-Östersjönsutveckling. Uppdrag L2, fakta N1.
Välkommen kl. 8.30
-Välkomsthälsning
”Sitta i famnen i cirkel”: man samlas i en cirkel.
Cirkeln görs liten och jämn, så att deltagarna går
inåt och får axel-mot-axel kontakt. Därefter svänger
alla på sig åt samma håll, cirkeln görs mindre igen så
att deltagarna står med kontakt rygg-mage, bröst.
Kontrollerat sätter alla sig i famnen på den som är
bakom och tar emot den som sätter sig från framsidan i egen famn.)
Kl. 14.30-15.00
Dagen avslutas
Eventuella hemuppgifter:
- sök fram bild hos mormor/farfar och ta bild från samma ställe i nutid.
Uppdrag K10 uppgift 1 och/eller 2.
-Flyttblock
Uppdrag I9, övning 1.
- Gruppindelning: med ”gestalta ett världsarv”.
- Varje grupp får ett djur / en växt att presentera på
ett roligt sätt under dagen.
Uppdrag N1, faktablad N 2-12.
Kl. 9.00.
Världsarvsövning – vad är ett världsarv?
Uppdrag F1. Faktablad F1.
- Fundera - bygg – presentera!
Kl.9.30
Vandring Bodvattnet runt
Övningar vid första parkeringen:
-Tidslinjen Uppdrag B3.
- Värlsarvsområdets resa Uppdrag B4.
- Varför sker landhöjningen ? Uppdrag L1.
Bodback
- Minnesstenen, postrodden.
- Bodarna, landhöjningen, hamnarnas historia.
-”Pinneövningen” Uppdrag K8.
7
TEMASKOLOR
T1
MINICHECKLISTA FÖR VÄRLDSARVET
Fem fakta om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård
1. VAD ÄR ETT VÄRLDSARV?
Världsarv är något som alla människor gemensamt äger och som har så betydande värden att det måste
bevaras och vårdas så att kommande generationer ska få uppleva och njuta av det. Fredstanken är bärande i världsarvskonventionen, som är från 1950-talet. Oavsett nation, religion, kultur och grupptillhörighet
så delar vi samma ansvar för att skydda och lyfta fram världsunika natur- och kulturvärden.
2. VARFÖR ÄR VI VÄRLDSARV?
Höga Kusten blev världsarv år 2000 på grund landhöjningen efter senaste istiden. Området är enligt utnämningen ett enastående exempel som representerar huvuddragen i jordens historiska utveckling och
viktiga pågående geologiska processer. Kvarkens skärgård tillkom 2006 och utgör ett enastående exempel på olika utvecklingsstadier i jordens historia omfattande livets ursprung, pågående geologiska processer i bildning av landformer eller betydelsefulla geomorfologiska eller naturgeografiska former.
3. VEM HAR ANSVAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV VÄRLDSARVET?
UNESCO* är den organisation som utser världsarv. Länsstyrelsen i Sverige och Forststyrelsen i Finland är
de som har ansvar för förvaltningen och för att ta fram förvaltningsplaner.
* UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation).
4. VAR KAN MAN SE VÄRLDSARVET?
Det geografiska området som är världsarv består
av tre delområden (Se karta). Speciella besöksmål
(platser) med tydliga spår av landhöjningen är
utpekade och benämns OUV:s (Outstanding
Universal Values). Det handlar om landformationer
som skapats av inlandsisens nötande och havets
vågpåverkan.
Exempel på dessa är
Kalottberg
Tunnelgrottor
Jättegrytor
Klapperfält
Glosjöar och flador
Moränformationer som t.ex. de-Geer
moräner och ribbed moräner
5. VARFÖR SKILJER SIG HÖGA KUSTEN FRÅN LÅGA KUSTEN?
Höjdskillnaden i världsarvet uppstod långt innan istider och landhöjning. Berggrunden är mycket gammal
och att det blev en hög och en låg kust tror forskarna beror på att magman i jordens inre rörde sig vid Höga
Kusten, där den pressade upp och veckade jordskorpan till branta berg. Kvarkens skärgård förblev flack.
Såväl höga som låga kusten har sedan under miljontals år bearbetats av flera istider.
8
TEMASKOLOR
T1
TIO SIFFROR OM VÅRT VÄRLDSARV
3
Inlandsisen var som tjockast över vårt världsarvsområde, ca 3 km.
8
Landhöjningstakten i världsarvsområdet är 8 mm per år.
150
I Kvarkens skärgård uppkommer en yta motsvarande 150 fotbolls-
planer nytt land varje år.
286
Världens högsta uppmätta marina gräns dit havet nådde när isen lämnande vårt världsarvsområde är uppmätt till 286 m.ö.h på
Skulebergets topp.
800
Sedan den stora inlandsisen hade sitt maximum för 22 000 år sedan och sedan började avsmälta har landet höjt sig ca 800 m.
10 500
ör 10500 år sedan försvann inlandsisen från Kvarkens skärgård F
och Höga Kusten.
2000
År 2000 upptogs Höga Kusten på världsarvslistan.
2006
År 2006 kompletterades världsarvet med Kvarkens skärgård.
120 000
För 120 000 år sedan inleddes den senaste nedisningsperioden på jorden. Den kallas för Weichsel.
1 200 000 000
Den yngsta berggrunden som finns i vårt världsarvsområde är diabas och den är ca 1 200 000 000 år gammal (1,2 miljarder år ). Den äldsta bergrunden är graniter och gråvackor och de är ca 2,0-1,9 miljarder år gamla.
9
TEMASKOLOR
T1
Utrustningslista
Minichecklista världsarv
Förslag till utrustning att ha med till världsarvsövningarna.
Som lärare eller naturguide i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård kan det vara bra att ha en
liten checklista över några övergripande fakta och
siffror om världsarvet. På föregående sidor finns en
sådan som du kan kopiera och ta med dig ut i fält!
Ryggsäck med följande innehåll:
-
-
-
-
-
-
-
Första-hjälpen-väska, plåster.
Måttband t.ex. 5-meters, 3-5 st.
beroende på antalet grupper.
kompasser 1-2 st.
1 långt (46 meter) rep, till tidslinjen (får ej kapas).
rep, som kan kapas vid behov.
2-3 täljknivar.
klädnypor till tidslinjen.
Följande med i ryggsäcken, eller placeras
ut färdigt:
2-3 små spadar.
liten presenning t.ex. 2x2m eller 3x3m.
en samling stenar, de som jobbas med, eller en
hel stensamling (låda).
Foto: Thomas Birkö.
-
-
-
Studier vid Bodback.
10