Transcript Vi har legat under samma is

United Nations
Educational, Scientific and
Cultural Organization
Världsarvet Höga kusten /
Kvarkens skärgård
Vi har legat under samma is
Utbildningsmaterial om det gemensamma världsarvet
Höga kusten/Kvarkens skärgård
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav
Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö
Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav
Cross-border cooperation over mountain and sea
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
www.botnia-atlantica.eu
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Innehåll
3.Bakgrund
5.
Pedagogisk tanke
9.
Vilka vinster ger det Dig som lärare att använda utbildningsmaterialet?
10.
Utbildningsmaterialets framtagande
11.
Så här använder Du materialet
12.
Tema 1. Höga Kusten och låga kusten
(Geologin om bergarter och bergbildning)
14.
Tema 2. Vi har legat under samma is
(Glaciologi - om istiderna)
17.
Tema 3. Vi höjer oss en smula
(Isostasi - om landhöjningen)
19.
Tema 4. Naturen i ett föränderligt landskap
21.
Tema 5. Människan i ett föränderligt landskap
39.
Tema 6. Världsarv idag och i framtiden
42.
Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus
Kvarkenrådet
Layout: FRI reklambyrå, Umeå
Illustrationer: Media Grafik, Luleå
Översättning till finska: Paula Bertell
Pärmbild: Anita Storm
Geologisk faktagransking: Geologiska forskningscentralen år 2011
2
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Bakgrund
Utnämningen av Höga Kusten/
Kvarkens skärgård
Höga Kusten och Kvarkens skärgård har av
UNESCO utnämnts till världsarv, eftersom
området är ett enastående exempel på
viktiga steg i jordens historia. Flera istider
och därpå följande landhöjning och hav
har omformat landskapet.
Höga Kusten utnämndes till världsarv av Världsarvskommittén den 29 november 2000 med följande motivering:
”Höga kusten är en av de platser på jorden där
landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen
av landhöjningen, 286 meter, som överträffar
andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen
som först bevisats och studerats här”
Kvarkens skärgård infördes den 12 juli 2006 på
UNESCO:s världsarvslista. Tillsammans med Höga
Kusten i Sverige bildar Kvarkens skärgård en enastående geologisk helhet och ett gränsöverskridande världsarv. Motivet för utnämningen av Kvarkens
skärgård var följande:
”Området utgör ett enastående exempel på
olika utvecklingsstadier i jordens historia omfattande livets ursprung, pågående geologiska processer i bildning av landformer eller
betydelsefulla geomorfologiska eller naturgeografiska former”
Världsarv i samverkan
63°N
Den geografiska avgränsningen
av världsarvet
omfattar delar av landhöjningskusten i Ångermanland
och Österbotten. Världsarvet förvaltas gemensamt
av Sverige och Finland.
Att Höga Kusten och Kvarkens skärgård har utnämnts
till världsarv visar att vårt område är unikt i världen
och därmed något som vi som bor och verkar här
måste förvalta klokt för kommande generationer. Då
räcker det inte bara med att förmedla ökad kunskap
om områdets natur- och kulturvärden. Det behövs
också en känsla och förståelse för världsarvsområdet. Om kommande generationer förstår och känner
sig delaktiga i området tar de också ansvar för det i
framtiden.
Världsarv
Ett världsarv kan vara ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö
eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om
jordens och människans historia.
Världsarv finns på Unescos världsarvslista är antingen kultur- eller naturarv. De är inte världskulturarv
– världsarv betecknar det som är upptaget på listan
oavsett om det är en s.k. ”mixed site” med kultur- och
naturvärden eller ett rent kultur- eller naturarv. För
att förstå tanken bakom världsarv är det viktigt att
lära sig om”kriterier för urval”.
Hur kan ett objekt, ett landskap – till skillnad från
ett annat – anses vara världsarv?
I artikel 1 i konventionen definieras kulturarv som minnesmärken, grupper av byggnader, miljöer. Naturarv
definieras som ” naturföreteelser bestående av fysiska och biologiska formationer, geologiska och fysiografiska formationer och klart avgränsade områden
som utgör habitat för hotade djur- och växtarter och
naturmiljöer, eller klart avgränsade naturområden
som bör bevaras av forsknings- eller naturskyddssynpunkt eller på grund av dess naturskönhet”.
Om du vill fördjupa dig i världarvstanken bekanta
dig med http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/
Kultur/Varldsarv.aspx#Världsarv material
Umeå
SWEDEN
Kvarken
Vörå
Korsholm
Örnsköldsvik
Vaasa
KVARKEN ARCHIPELAGO
Malax
HIGH COAST
Kramfors
Korsnäs
FINLAND
Bothnian Bay
Härnösand
0
10
20
30
40
50 km
3
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Unesco
Informationsansvaret i
Världsarvskonventionen
I alla UNESCOs konventioner finns ett informationsansvar
I konventionen framgår tydligt vad länderna ska göra
och för att skapa engagemang för och intresse kring
bevarandet av världsarvet. Ett stort ansvar ligger på
dem som skrivit under konventionen samt ansökt om
världsarv. För att stödja medlemsländerna i detta
arbete tog Unesco år 1995 initiativ till ett experimentprojekt kring världsarvet för skolor i hela världen; Young People’s Partcipation in World Heritage
Preservation and Promotion. Skolor i ett fler än 100
länder är aktiva i projektet. De arbetar med världsarvskonventionen, med objekten på Unescos världsarvslista, med bevarandeproblematiken osv.
Projektet syftar att stödja de länder som undertecknat Konventionen om skydd för världens kultur och
naturarv i ländernas arbete för att uppfylla konventionens krav på skol och informationsprogram (artikel 27 i konventionen):
1. De stater som är part i denna konvention ska
med alla lämpliga medel och i synnerhet genom
utbildnings och informationsprogram sträva efter
att stärka sina folks uppskattning och respekt för
det kultur och naturarv som avses i artiklarna 1
och 2 i konventionen.
Det är viktigt att påpeka att det inte bara gäller att
öka kunskaperna i lokal historia och hembygdskunskap utan att se hur världsarvsobjekt relaterar i tid
och rum till andra objekt (hur såg världen ut när detta
byggdes? Finns andra världsarv från samma tid? Har
de samband? Vilka kontakter fanns med människor i
andra länder när detta objekt skapades?).
Ländernas ansvar enligt konventionen kan vara ett
bra argument varför ett informations och skolprojekt inte kan vara av jippo eller försökskaraktär utan
måste vara en integrerad del av skolplan och andra
styrdokument (för hela utbildningsväsendet) och i
kommunalt, regionalt och statligt ansvar (för information till allmänheten).
Skolan har här en viktig roll för att våra barn och ungdomar aktivt ska lära känna och förstå vårt världsarv
liksom andra världsarv i Norden och världen. Utmaningen är alltså mycket större än att bara lära ut fakta om världsarvet. Världsarvsundervisning handlar
om att ge barn och ungdomar rötter så att de förstår
sin egen historia och ser vilka möjligheter världsarvet
ger och vilka hot det kan utsättas för. Unga människor måste få möjlighet att reflektera över och diskutera vad som menas med ett arv, hur man vårdar och
förvaltar ett arv samt bevarar och utvecklar det så
att kommande generationer också kan njuta, förundras och samtidigt lära sig om området
2. De ska åta sig att hålla allmänheten underrättad om de faror som hotar detta arv och om den
verksamhet som bedrivs i enlighet med denna
konvention.
Vart femte år ska länder som skrivit på konventionen
rapportera hur de arbetar med konventionen och
bland annat rapportera om utbildningar på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för bevarandet
av världsarv. Den information och utbildning som efterfrågas ska inte bara gälla det egna landets världsarvsobjekt utan även om världsarvskonventionen,
om de faror som hotar världsarven och om arbetet
inom konventionen.
United Nations
Educational, Scientific and
Cultural Organization
Världsarvet Höga kusten /
Kvarkens skärgård
Patrimonito - litet arv
4
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Pedagogisk tanke
Materialet är speciellt så till vida att det, liksom
världsarvet, är gränsöverskridande eftersom det
delas av två länder. Idén att anpassa ett material
till både svenska och finländska förhållanden är inte
så vanlig idag. Syftet är dock att alla som på något
sätt tar med grupper ut i naturen, oberoende av på
vilken sida av världsarvet hon eller han befinner sig,
ska kunna hitta tankar och idéer om hur vi kan väcka
intresse och nyfikenhet för vårt världsarv. Dessutom
ska materialet ge inspiration till hur vi kan jobba med
världsarvet ute i naturen.
Grundtanken med utbildningsmaterialet är att det
ska locka till utflykter i naturen där vi som lärare, ledare och guider kan utforma lärandeprocesser som
bygger på upplevelser, utmaningar och intressanta
frågeställningar samt reflektioner. Därför är deltagarnas egna tankar och funderingar viktiga utgångspunkter i lärprocessen, reflektioner på hur eller vilket
sätt de lärt sig.
Pedagogiken bygger på dialog och handling där lärandet sker utifrån en lärandegemenskap. Kunskapen
ska förmedlas och utvecklas av alla deltagare. De får
tillsammans en kunskaps- och förståelseutveckling
där läraren, miljön och eleverna är pedagoger (jämför
Reggio Emilia).
Lärandet är i högsta grad en social företeelse där
man lär tillsammans i grupp och delar med sig av sina
egna erfarenheter och tankar. Man får en gemensam
upplevelse, lär sig lyssna och respektera andras åsikter med mera. Med dialog och handling som utgångspunkt i kombination med teori och praktiska moment
kan vårt världsarv göras mycket spännande och intressant.
Upplevelsebaserat lärande (utomhuspedagogik, friluftspedagogik och äventyrspedagogik), vinner allt
mer mark i skolorna i Sverige och Finland. Ambitionen är att detta material ska utmana den traditionella
skolformen som i stor utsträckning består av konsumtion av kunskap där eleverna är mottagare och
läraren förmedlare. Pedagogen får här mera rollen
som medskapare där det gäller att få till stånd intressanta lärandemiljöer där han/hon kan utmana, ställa
frågor, fånga upp tankar och bidra med ny kunskap
och nya frågeställningar.
Foto: Anita Storm
Utbildningsmaterialet ”Vi har legat under
samma is” handlar om det gränsregionala
världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård. Det riktar sig till lärare inom förskola,
grundskola, gymnasieskola, universitet och
högskola men även till naturguider, turismentreprenörer med flera.
5
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Våra sinnen är fönster mot omvärlden. De skickar
ständigt information till hjärnan, som hjälper oss att
förstå vår omgivning och fatta beslut. Ju fler sinnen
som används, desto bättre beslut kan vi fatta. På
samma sätt ökarelevernas förmåga till inlärning ju
fler sinnen som är aktiva.
Materialet är uppbyggt så att ämnen är integrerade
med varandra vilket ger möjligheter till att använda
alla sinnen. Vår tanke är även att ni tar med maten
i er undervisning. Om ni planerar ett besök i naturen
eller en temadag ser vi maten som en naturlig del av
undervisningen.
Råvaror från världsarvet, världsarvsmeny eller varför
inte en värlsarvsinsprerande dukning. Att laga maten
tillsammans ute i naturen är även en bra teamövning.
I handledningen till uppdragen ges förslag på elevaktiviteter där kunskap om natur och kultur integreras
och där det ingår praktiska moment som till exempel
konstruktion, experiment, presentation (bild, foto,
musik, drama, etc.) samt reflektion enskilt och i grupp.
Foto: Anita Storm
Våra sinnen
6
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Läroplansmål
Sverige; LGR 11
I den nya kursplanen i Sverige (LGR 11), som
gäller från höstterminen 2011, betonas
bland annat följande centrala begrepp.
I det följande visas några av de mål som
finns för den svenska grundskolan.
Skolans uppdrag
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och
sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att
pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få
möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att
eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar
entreprenörskap.
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa
övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla
sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både
att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt
sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa
hållbar utveckling.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda sig av matematiskt tänkande för
vidare studier och i vardagslivet,
•
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling
på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna
livsstilens betydelse för hälsan, miljön och sam
hället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycks-
former såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Foto: Anita Storm
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper.
De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och
uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,
musicerande och skapande i bild, text och form ska
vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att
pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande
hör till det som eleverna ska tillägna sig.
7
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Läroplansmål
I de finländska läroplansgrunderna för den
grundläggande undervisningen tas bland
annat följande mål upp.
I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens
inlärning stöds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift
är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och
problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt och till ett aktivt deltagande. Arbetsmetoderna
skall främja utvecklingen av färdigheterna i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetoderna
skall också ge möjligheter till lek, skapande verksamhet och upplevelser som kännetecknar de olika åldersgrupperna.
Miljö- och naturkunskap
Undervisningen i miljö- och naturkunskap bygger
på ett undersökande och problemcentrerat betraktelsesätt, med utgångspunkt i frågor, fenomen och
händelser som anknyter till elevens egen miljö och
elevens tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. En undervisning inriktad på erfarenheter och
upplevelser utvecklar ett positivt förhållande till natur och miljö hos eleven.
Arbetssätt och innehåll i miljö- och naturkunskap
väljs utifrån elevernas förutsättningar och utvecklingsnivå och på ett sätt som möjliggör studier utomhus. Begreppen inom miljö- och naturkunskap kan
struktureras till helheter där eleven, den omgivande
världen och elevens handlande som medlem i samhället granskas. Studierna av dessa helheter hjälper
eleven att förstå sin omgivning och växelverkan mellan människan och hennes miljö.
Målet för undervisningen i biologi är att eleven skall
lära känna sig själv som människa och som en del av
naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha
möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av
naturen och lära sig att iaktta miljön. Undervisningen
i biologi skall basera sig på undersökande inlärning
som sker både i terräng och i klassrum.
Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och människans
verksamhet och till växelverkan mellan dem på olika
områden. Målet för undervisningen i geografi är att
elevens världsbild skall vidgas från hemlandet till
Europa och den övriga världen. Undervisningen anordnas så att eleven får en uppfattning om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i världen
och lär sig uppskatta dem. Undervisningen i geografi
skall skapa en grund för internationalism och tolerans
mellan olika nationer och kulturer.
Undervisningen i bildkonst i grundskolan har som
uppgift att stödja elevens visuella tänkande och utveckling av estetiskt och etiskt medvetande och ge
färdigheter för ett eget visuellt uttryck. […] Undervisningen i bildkonst skapar en grund för värdering av
och förståelse för den visuella världen i den finländska kulturen, i elevens egen kultur och i kulturer som
är främmande för honom eller henne.
Betraktar man varje ämnes kursplaner närmare så
finner man också många målsättningar som betonar
undersökande arbetssätt, nyfikenhet och intresse,
egna tankar, kritiskt tänkande, samarbetet, användande av olika kunskapsformer och ett varierat arbetssätt etc.
Foto: Anita Storm
Finland; LGUG 2004
(delvis reviderad 2010)
8
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Vilka vinster ger det dig som lärare att
använda utbildningsmaterialet?
Den bärande tanken med ”Vi har legat
under samma is” är att du som lärare
ska få specifik kunskap och förståelse
för det område som du och dina elever
vistas i dagligen och på så sätt lättare
kunna utnyttja omgivningen runt skolan
för undervisningen. Kunskapen blir mer
verklighetsanknuten där närnaturen och
närkulturen blir ett undersökningsfält med
praktiska och teoretiska lärsituationer.
Dessutom ger materialet dig förslag på olika metoder
och arbetssätt som du kan använda och vidareutveckla så du kan arbeta tillsammans med dina elevgrupper på många olika sätt. Lärare efterfrågar ofta
tips och metoder samt förslag på övningar som man
direkt kan stoppa i händerna på eleverna, men ambitionen med detta material är att komma längre än så.
Med den frågeställande och undersökande pedagogiken som utgångspunkt skapas en större nyfikenhet och ett intresse kring Höga Kusten och Kvarkens
skärgård. Genom att lära om det egna världsarvet
vidgas blicken utåt till andra världsarv, och UNESCO:s
bärande tanke till exempel om varför man utser områden och platser till världsarv samt vilka kriterier det
grundas på blir synlig.
Utbildningsmaterialet baserar sig på såväl finländska
läroplansgrunder (GLGU 2004) och svenska (LPO 94)
läroplaner. Syftet är att eleverna ska träna sin iakttagelseförmåga och utveckla färdigheter i att dra
vetenskapliga slutsatser på basis av upplevelser och
övningar i naturen.
När du som lärare arbetar med detta material så vet
du att det inte är någon extra pålaga utanför skolans
läroplansgrund utan tvärtom ligger helt i linje med
vad läroplanen i de båda länderna säger. Dessutom
förstärker arbetssättet en hel del av de målsättningar
som finns i våra läroplaner, strävansmål, betygsgrunder, lokala skolplaner etc. på ett kanske tydligare sätt
än vad många traditionella läromedel i skolan gör.
Inom varje tema/kapitel lyfter vi fram några av de mål
som finns i de finska och svenska läro- och kursplanerna för att exemplifiera just detta.
Foto: Thomas Birkö
Vi ska inte göra övningarna för övningarnas skull, för
att de är ett avbrott i den traditionella undervisningen, ett skojigt och praktiskt moment etc. Även om det
är vinster i sig så får det inte vara huvudsyftet. När vi
arbetar med vår närmiljö och vårt världsarv handlar
det om ett förhållningssätt, ett ansvar, och då gäller det att se på elevernas hjärnor som eldar som ska
tändas snarare än kärl som ska fyllas med kunskap.
En central och viktig del speciellt för världsarvspedagogiken är att den ska betona ansvar, naturskydd och
vård av livsmiljöer.
Världsarvs bergarter, Storviken, Trysunda.
9
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Utbildningsmaterialets framtagande
Utbildningsmaterialet ”Vi har legat under
samma is” har tagits fram under åren 20082013 av en projektgrupp med finlänska och
svenska pedagoger. Dessa har träffats
både på svenska och finska sidan och lagt
grunden för materialets avgränsning och
innehåll liksom för den pedagogiska tanken
och undervisningsmetoderna.
Grunden har varit det utomhuspedagogiska arbetssätt som sedan 2002 har utvecklats vid lärarfortbildningar i Örnsköldsviks kommun. Thomas Birkö har där
arbetat med att ta ut lärare i närmiljön runt skolorna
och prövat att arbeta på ett annorlunda sätt där platsens betydelse för lärandet har varit central.
Övningarna har prövats både vid fortbildning av
lärare på finska och svenska sidan, samt med en
testgrupp av lärare som har praktiserat och vidareutvecklat övningarna med sina elevgrupper på den
egna skolan.
Vad är sant och vad är falskt?
Vid utformningen av detta läromedel, som bland
annat handlar om skeenden i jordens långa historia
samt människans utveckling och anpassning till detta
område, har det blivit rätt uppenbart att vi i många
fall inte hittar de exakta svaren på hur landformationer skapats, hur det har sett ut vid olika tidsepoker och vad som kommer att hända i framtiden. Vårt
faktamaterial vad gäller geologidelen har faktagranskats av Geologiska forskningscentralen i Finland
(GTK), men trots det kan man hitta andra uppgifter
och teorier i litteratur och på nätet. Vi hänvisar i vårt
material också till hemsidor och fakta som finns i andra publikationer och artiklar. Det är vikigt att komma
ihåg att dagens kunskap kanske inte gäller i morgon.
Ny forskning och nya teorier kan göra att vi får ändra
på våra tidigare uppfattningar.
Både lärare och elever kan se det som ett problem
att inte alltid veta vad som är rätt och vad som är fel.
Förhoppningen med detta utbildningsmaterial är att
det ska uppmuntra till egna tankar och idéer, för det
är oftast så nyfikenhet och motivation till att ta reda
på mera skapas. Internationella studier av naturvetenskapliga ämnen i skolan, exempelvis TIMSS, ROSE,
PISA, IRIS etc., visar att elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är tråkiga, bland annat för att det
finns bara ett exakt svar som man ska plugga in och
rabbla upp, och att det inte finns utrymme för någon
dialog och diskussion.
Vi som har gjort detta utbildningsmaterial tycker inte
att det är ett problem att det finns flera olika svar på
hur till exempel ribbed-moräner eller De Geer-moräner har bildats, vilket år Yoldiahavet gick över till
att bli Ancylussjön, vilka djur som invandrade till vårt
område först eller ifall neandertalmänniskor bodde i
Varggrottan för 110 00 år sedan eller 70 000 år sedan. Tvärtom är det just det att det finns olika förklaringar som gör frågorna intressanta att fundera kring
och öka förståelsen och kunskapen om. Om vi utgår
från att vi i skolan inte kan undervisa om saker för att
vi inte vet de exakta svaren så är det mycket inom naturvetenskapen som vi inte alls kan beröra. Då skulle
vi inte heller få några elever som är intresserade av
att gå vidare till högre studier och bli till exempel
forskare inom naturvetenskap. Kanske är det så att vi
i skolan måste bryta detta faktafixerade mönster och
inte bedöma elevernas kunskaper utifrån vilka svar
de ger på lärarens frågor utan mer utifrån vilka frågor
de ställer till läraren.
Om vi vill väcka intresse för världsarv i skolan och
frågor kring naturvetenskap och kultur måste vi ha
motiverade och intresserade elever. Har vi en skola
dit eleverna går dagligen och får svar på frågor som
de aldrig har ställt, funderat på eller intresserat sig
för så kommer vi att få elever som inte finner någon
mening att gå i skolan utan de söker sin kunskap och
sina utmaningar på andra arenor. Detta bör alla som
verkar i skolan vara medvetna om och skolan har här
en stor utmaning.
Vår förhoppning är att detta utbildningsmaterial kan
vara en ingång till att praktisera ett arbetssätt där vi
tar tillvara barns och ungdomars förundran, nyfikenhet och frågor och låter dem undersöka och utforska
även komplicerade företeelser.
10
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Så här använder du materialet
Utbildningspaketet är indelat i en handledning med syfte och översikt av hela
materialet, uppdragshandledning för lärare
och elevuppdrag samt faktablad kopplade
till de olika övningarna.
Handledningen innehåller bakgrund och syfte med
utbildningsmaterialet och dessutom förslag på uppdrag indelade i fyra teman/kapitel enligt
För varje kapitel (tema) ges intressanta frågeställningar som eleverna kan jobba med, förslag på upplägg av övningar, länkar etc.
Dessutom finns faktablad för att ge en fördjupad
kunskap och förståelse för frågeställningen. Faktabladen hör ihop med uppdragen. Genom ett kodsystem ser du vilka faktablad som kan användas till
respektive uppdrag.
1. Höga Kusten och låga kusten
BERGRUND kodas B1, B2, B3 osv
2. Vi har legat under samma is
ISTID kodas I1, I2, I3 osv
fakta
BERGGRUND
3. Vi höjer oss en smula
LANDHÖJNING kodas L1, L2, L3 osv
4. Naturen i ett föränderligt landskap
NATUR kodas N1, N2, N3 osv
5. Människan i ett föränderligt landskap
KULTUR kodas K1, K2, K3 osv
6. Världsarv idag och i framtiden
VÄRLDSARV kodas V1, V2, V3 osv
7. Lägerskolor och temadagar med
världsarv i fokus
TEMASKOLOR kodas T1
B1
fakta
ISTID
I1
fakta
LANDHÖJNING
L1
fakta
NATUR
N1
fakta
Uppdragen och uppgifterna är av varierad karaktär. Uppdragen är utformade för att göras utomhus,
men de kan också göras inomhus. De ska uppmuntra
eleverna till att tänka själv och begrunda fakta och
löses oftast ihop i en grupp. Uppdragen har som regel praktiska moment där eleverna konstruerar något eller testar en tanke, bygger på med ny kunskap
till exempel från faktabladen, och avslutas med att
de presenterar det de gjort i någon form, till exempel
genom bilder, modeller, fotografier eller drama. Som
pedagog har du ha frihet att kunna utforma uppdragen utifrån den åldersgrupp, plats, tidpunkt och lärsituation du har behov av.
KULTUR
K1
fakta
VÄRLDSARV
TEMASKOLOR
V1
T1
11
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 1. Höga Kusten och låga kusten
Under denna rubrik behandlas berggrunden
och geologiska processer i Höga Kusten
och i Kvarkens skärgård.
Man kan lätt tro att isen är en uppbyggande kraft
medan det är precis tvärtom. Isen skrapar av landytan och verkar nedbrytande och får naturen att gå
mot ett peneplan (ett flackt område där berggrunden
eroderats ner under lång tid).
Rubriken syftar på den skillnad som finns mellan
landskapet på den svenska sidan respektive den finska. I Höga Kusten i Ångermanland stupar bergen
brant ner mot havet medan landskapet i Österbotten
och i Kvarkens skärgård är platt och närmast liknar
ett peneplan. Ändå tillhör vi samma världsarv som
har geologin som bas för utnämningen. Det är själva
landhöjningsprocessen som är grunden för världsarvsutnämningen, alltså det att landet pressats ned
av en tre kilometer tjock is och nu när isen är bortsmält strävar tillbaka till utgångsläget. Landhöjningstakten är likadan på svenska och finska sidan, det vill
säga 8 millimeter/år eller 80 centimeter på 100 år.
Här ges några exempel på hur man på plats i naturen kan jobba med berggrunden och geologiska processer i världsarvet vad gäller bland annat bergarter
(stenar), bergartsbildning, geologiska processer, den
långa geologiska tidsskalan, livets uppkomst och
evolutionen.
B1
BERGGRUND
fakta
BERGGRUND
B1
Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu
För att förstå skillnaden i naturen på svenska och
finska sidan måste vi gå tillbaka till långt innan den
senaste nedisningsperioden. På svenska sidan är det
ofta en missuppfattning att Höga Kusten har blivit så
hög på grund av landhöjningen och isens påverkan.
uppdrag
Vy ut mot Högbonden.
12
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
• Varför skiljer sig Höga Kustens natur så mycket från låga kusten dvs. Kvarkens skärgård?
• Vilka olika typbergarter finns i vårt världsarvs område? Skiljer det mellan Sverige och Finland?
• När och hur bildades vår berggrund?
• Hur såg det ut på jorden när vårt land skapades? Fanns det liv och hur såg det i så fall ut?
• Var någonstans på klotet befann sig vårt område när detta hände?
• Vilka uppbyggande och nedbrytande krafter har verkat i området (istidernas nedslipning, hur vattnet har format landskapet, vulkanism,
meteoritnedslag och påverkan på livet/utdöen-
defaser)?
Upplägg av elevuppgifter
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Sverige:
Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön,
Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan,
Skrubban och Skuleberget.
Finland:
Söderfjärden, Öjberget, Replotbron, Sommarö,
Köklot, Terranova, Stenparken i Oravais
Länkar och boktips
www.geologivägen .se
www.sgu.se
www.gtk.fi
www.tellus.geo.su.se/geologi_i_skolan/
www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=182
/geologiskaforeningen.se/
www.kvarken.fi
På finska:
http://www.geologinenseura.fi/index.html
http://www.geologia.fi
Beskrivningar till de kvartärgeologiska kartorna i Mittnorden området, Terge Bagel, Rapporter och meddelande
125 SGU
Geology of the Kvarken Archipelago GTK
Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu
Elevuppdragen kan varieras på olika sätt och göras i
naturen på olika platser året om. Uppdragen är oftast
av den karaktären att eleverna arbetar i grupp, ibland
genom att först enskilt ha fått fundera på en frågeställning. De kan göras vid enstaka tillfällen eller alla
på en gång vid samma tillfälle där till exempel olika
elevgrupper avslutar passet med att bygga och visa
olika typer av ”modeller” och sedan delge sin kun-
skap. På så vis vävs kunskapen ihop och läraren kan
summera ihop kunskapen på slutet. I uppdragen hänvisas till faktablad som ger kunskap, som behövs för
att utföra uppgiften, eller svar på frågeställningarna.
Valsörarna.
13
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 2. Vi har legat under samma is
Under den senaste nedisningen (Weichsel)
var isen som allra tjockast över Höga Kusten
och Kvarkens skärgård. Man uppskattar att
isens tjocklek här var minst tre kilometer.
Isen tryckte som mest ner jordskorpan 800
meter under sin ursprungliga nivå.
För cirka 10 500 år sedan låg iskanten vid Kvarkens
skärgård och Höga Kusten. Bara drygt 1000 år senare
hade i stort sett hela inlandsisen smält bort. När isen
lämnade området hade vårt område redan höjt sig
500 meter.
Här ges exempel på hur man på plats i naturen kan
jobba med istiden och istidsprocesser i världsarvet
vad gäller bland annat olika formationer som vi kan
se i landskapet.
uppdrag
I1
ISTID
fakta
ISTID
I1
Foto: Ove Källström
Under denna rubrik behandlas istiden i Höga Kusten
och Kvarkens skärgård. Här tas speciella frågeställningar upp som rör istider och landskapsformationer
eller spår av isen eller isavsmältningen. Bildningssätt
och processerna bakom problematiseras och görs intressanta i olika övningsexempel. Alla fenomen som
kan studeras på den svenska sidan kan inte ses på
den finska och vice versa.
Balesudden.
14
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
• Hur såg det ut under istiden?
• Hur många istider har det funnits?
• Varför blir det istider?
• Hur byggs inlandsisar upp och hur avsmälter de?
• Vad händer med vattennivån i havet vid istider?
• Vilka värmeperioder och kallperioder,
interglacialer etc. har funnits?
• Varför höjer sig landet?
Uppgift 4-10 osv. handlar om några specifika bildningar som inlandsisen skapat både genom isens
egna rörelser och genom att vatten strömmat under
isen och/eller genom isen i sprickor. Dessa är:
•Isräfflor
•Rullstensåsar
•Drumliner
•Ribbed/Rogenmoräner
• De Geer-moräner
• Flyttblock (jättekast)
De här uppgifterna görs enklast genom att dels studera dem i verkligheten i naturen, känna på höjdskillnader, riktningar med mera, och sedan genom att
med hjälp av fördjupande fakta på lämplig plats konstruera en sådan bildning och förklara den för andra.
Här finns också några förslag på experiment som kan
göras i miniatyrformat för att se om man kan skapa
dessa formationer.
• Varför skiljer det i landhöjningstakt nu jämfört
med från början?
• Hur bildas geologiska formationer?
Upplägg av elevuppgifter
Många av de formationer som inlandsisen har skapats kan på olika sätt konstrueras tredimensionellt
mer eller mindre avancerat. Lämpligt byggmaterial
om man vistas utomhus är under barmarksperioden
till exempel sand och sten och under vintern givetvis
snö och is. De kan även konstrueras på annat sätt inomhus i skolan: i lera, papier maché eller varför inte
som bakverk!
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Sverige:
Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön, Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan.
Finland:
Öjberget (boplats eller fångstläger från stenåldern
under flyttblock), Replotbron, Fjärdskär?, Sommarö?,
Svedjehamn samt vandringsleden som startar där
(De Geer-moräner) Bodback.
Elevuppgifterna kan varieras på olika sätt och göras i
naturen på olika platser och året om. Uppgifterna är
oftast av den karaktären att eleverna arbetar i grupp,
ibland genom att själva enskilt ha fått fundera på en
frågeställning.
Länkar och boktips
Uppgift 1-3 kan göras i följd av en grupp som flera
delmoment, eller av flera grupper. Utgångspunkten
är faktablad I1 som visar nedisningens utbredning
över Skandinavien för 20 000 år sedan när den var
som allra störst. Utifrån denna skiss kan man ha olika
frågeställningar som man jobbar med och sedan presenterar genom konstruktioner i snö eller sand och/
eller via dramatisering. Läraren summerar ihop kunskapen på slutet.
Historien om jätte Finn ur boken Livet bland kvarkens
söner och döttrar.
Som komplement (eller inledning) till uppdragen
kan man leka ”Kampen för tillvaron – På myskoxens
tundra” som finns beskriven i ”För det vilda – aktiverande övningar om djur på land och i vatten”.
Istidens landskap jordarter och terrängformer KarlErik Perhans 2002
Geobiosfären – en introduktion red. Per Gunnar Andréasson 2006
15
B1
H
fakta
HANDLEDNING
www.geologivägen.se
www03.edu.fi/oppimateriaalit/aihiot/fi/maantieto/
jaakausi_1/index.html
www.swc.se/klimathuset/Klimatskola_1.3.html
På finska:
Jääkaudet, Marjatta Koivisto (WSOY 2004)
Ekot från istiden - Kvarkens skärgård - ett världsarv
Hietikko-Hautala, Tiina
Världsarvet Höga kusten format av 10 000 års landhöjning Publikation 2000;1 Länsstyrelsen i Västernorrland
365 Ett år med Skuleskogens nationalpark
Upptäck landhöjningen Tro och vetande om strandförskjutningarnas orsaker i Höga kusten, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland
Höga kusten ett världsarv
Beskrivningar till de kvartärgeologiska kartorna i
Mittnorden området, Terge Bagel, Rapporter och
meddelande 125 SGU
16
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 3. Vi höjer oss en smula
Rubriken för kapitlet syftar på landhöjningsprocessen och de spår som vi kan
se av den i naturen. Landhöjningstakten
är likadan på den svenska och den finska
sidan, det vill säga 8 millimeter per år eller
80 centimeter på 100 år.
När landet stiger kommer havets krafter, vågor och
is att bearbeta strandpartiet och resultaten kan ses
långt uppe på land. Klapperfält och lökgrottor är två
exempel på formationer som är resultatet av havets
krafter.
Det är delvis tack vare denna process som området
har utnämnts till världsarv. Speciellt tydligt framgår
det i motivet till utnämningen av Höga Kusten till
världsarv år 2000. Den lyder:
L1
LANDHÖJNING
fakta
LANDHÖJNING
L1
Foto: Ove Källström
”Höga kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den
isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets
särprägel är omfattningen av landhöjningen, 286
meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här”.
uppdrag
Häggvik.
17
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Upplägg av elevuppgifter
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
De formationer som uppkommit när havet har bearbetat ett land som höjer sig kan på olika sätt konstrueras tredimensionellt mer eller mindre avancerat.
Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är under barmarksperioden till exempel sand och sten och
under vintern givetvis snö och is. De kan även konstrueras på annat sätt inomhus i skolan i lera, papier
maché eller som bakverk.
• Varför sker landhöjning?
• Hur har landhöjningsförloppet sett ut?
• Varför skiljer högsta kustlinjen mellan
olika platser?
• Vilka spår av landhöjningen kan vi se i naturen?
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
• Hur har dessa spår bildats?
• Hur mycket höjer vi oss ytterligare?
Sverige: Ulvöns östra sida, Norrfällsviken, Högklinten,
Trysunda, Skuleberget, Skuleskogen
• När avstannar landhöjningen?
Finland:Sommarö, Kikanberget, Björkö-Panike vandringsled, Valsörarna, Mickelsörarna (Kummelskär)
Öjberget, Replot, Gerby
• Hur har klapperstensfält bildats?
• Vad är tunnelgrottor (lökgrottor) och var och
hur har de bildats?
• Vad är kalottberg och hur har de bildats?
Länkar och boktips
• Hur bildas strandvallar/terrasseringar?
På finska: Jääkaudet, Marjatta Koivisto (WSOY 2004)
• Vad är glon och flador och hur har de bildas?
Vad menas med avsnörningsvikar?
Ekot från istiden - Kvarkens skärgård - ett världsarv
Kvarkens skärgård - ett världsarv, Hietikko-Hautala,
Tiina
• Hur har Östersjön påverkats av landhöjningen
efter att isen försvann?
Höga kusten Kulturutveckling under 5000 år, publikation 1998:1Länsstyrelsen i Västernorrland
Världsarvet Höga kusten format av 10 000 års landhöjning Publikation 2000;1 Länsstyrelsen i Västernorrland
Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu
365 Ett år med Skuleskogens nationalpark
Upptäck landhöjningen Tro och vetande om strandförskjutningarnas orsaker i Höga kusten, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland
Höga kusten ett världsarv
Bodback.
18
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 4.
Naturen i ett föränderligt landskap
Naturen i Höga Kusten och Kvarkens
skärgård har sedan senaste nedisningen
fått anpassa sig till den föränderliga miljö
som uppkommer när landet stiger ur havet.
Framförallt märks det på havsstränderna
där vegetationen kontinuerligt flyttar sig
neråt och där de första växterna tar det nyuppkomna landet i anspråk. Denna strandzonering, eller succession, är påtaglig och
intressant att studera.
Landhöjningen har också inneburit att många vattenlevande arter har blivit instängda i större sjöar
och blivit så kallade glacialrelikter. Här har de kunnat
leva kvar sedan sjöarna tappade sin förbindelse med
Bottenhavet. Även djur som levde i Bottenhavet har
blivit isolerade i mindre populationer efter den senaste nedisningen, till exempel vikarsälen som i vårt
område finns i de tre underarterna vikaren, ladogavikaren och saimenvikaren.
Skal från snäckor och musslor har genom landhöjning
och vågrörelser avsatts i vissa terrängavsnitt och
skapt förutsättningar för en kalkkrävande flora. På
dessa skalsandsförekomster växer många arter som
är ovanliga i området. Även klimatet har förändrats
under perioden efter nedisningen och idag har vi kvar
vissa värmeälskande arter i sydvända berg från värmeperioden för cirka 5000 år sedan.
Miljön i världsarvsområdet är i ständigt förändring
vilket gör att arter kan dyka upp eller återetablera sig
när förändringar sker. Vi har många både tidiga och
sentida invandrare till vårt område. Vi har även en del
istidsarter som funnits här men som inte längre finns
kvar, till exempel grönlandssälen. Dessutom fanns här
före den senaste nedisningen flera större djur som nu
är utdöda, till exempel ullhårig mammut, uroxe och
ullhårig noshörning. Ibland görs skelettfynd av dessa
men de är inte så många eftersom vårt landskap har
nötts och renskrapats rätt hårt under den senaste
nedisningen. Många spår av den så kallade megafaunan som fanns före och under Weichsel har således
förstörts.
Efter nedisningen har djur vandrat in från olika håll
genom att det till och från funnits landsförbindelser
både österut och söderut. Därför finns det djurarter
i Skandinavien som representerar olika genetiska
linjer. Ett exempel är brunbjörnen som i Sverige förekommer i två genetiskt olika bestånd: en rysk/finsk
variant som vandrat in från Finland och en sydeuropeisk som vandrat in via landtungan mellan Skåne
och Danmark.
uppdrag
N1
NATUR
fakta
NATUR
N1
19
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Upplägg av elevuppgifter
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
Växter och framförallt djur är tacksamma att jobba
med i skolan. Man kan rita, bygga, leka och berätta
om dem. Att bygga djur, nu levande eller utdöda i en
inne- eller utemiljö är roligt och lärorikt. Inhämtande
av kunskap blandas med skapande och kreativitet.
Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är
under sommaren till exempel sand, sten och annat
naturmaterial och under vintern snö och is. Inomhus
kan djur och växter målas, eller byggas i olika material som trä, papper, papier maché, lera etc.
• Vad menas med ett sydväxtberg?
• Vilka växter och djur hör till istiden?
• Vad är en glacialrelikt?
• Vilka djur och växter är vinnare och vilka är
förlorare om klimatet blir varmare/ kallare?
• Vad är skalsand?
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
• Vilka djur dog ut under senaste nedisningen?
• Hur har vårt område koloniserats av olika växter och djur sedan isen drog sig tillbaka?
Sverige:
Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön,
Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan,
Ringkallen, Skuleberget
• Hur har Östersjön påverkats av landhöjningen
efter att isen försvann?
Finland: Söderfjärden, Öjberget, Sommarö,
Terranova,Stenparken i Oravais, Björkö panike vandringsled.
• Kan mammuten ha betat på bottnen av Nordsjön?
Länkar och boktips
Foto: Ove Källström
Foto: Anita Storm
Foto: Ove Källström
Kvarkens natur
Ett år i skuleskogen
20
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 5.
Människan i ett föränderligt landskap
5:1. På Hedenhös tid.
Sedan isen drog sig tillbaka för cirka 10
500 år sedan har människan återinvandrat
och koloniserat vårt landskap. Klimatet har
under de senaste 10 500 åren ändrats,
med varmare och kallare perioder, och
landet har höjt sig upp ur havet. I början
var landhöjningen snabb och sedan har
hastigheten långsamt avtagit till de 8 mm/
år som det är idag.
Här ges exempel på hur man kan jobba med forntiden, d.v.s. stenålder, bronsålder, järnålder och vikingatid – perioden från 8000 f.Kr. till ca 1050 e.Kr.
Avsnittet behandlar framförallt människan efter den
senaste istiden, men också nya rön som exempelvis
Varggrottan i Finland. Vargrottan var sannolikt bebodd av neanderthalare redan före och under den
senaste nedisningen. Genom att få upp ögonen var
havsstranden befann sig vid olika tidsepoker kan man
bättre lära och förstå det forntida landskapet där
bosättningar som Överveda, Bjästamon, Gene, Kyrkesviken, Öjberget m.fl. platser i, eller i anslutning till,
världsarvet kom till. De äldre epokerna är mer synliga
på svenska sidan eftersom Kvarkens skärgård då låg
under havsnivån.
Även Östersjöns vattennivå har varierat, beroende
på både tillförsel av stora mängder smältvatten från
glaciärerna och stigande havsnivåer i havet. Vattnet
har ibland varit salt och ibland sött eller bräckt.
Utifrån dessa förutsättningar har människans nyttjande av naturen anpassats och förändrats under
denna tidsperiod. Fortfarande påverkar den oss så att
vikar grundar upp, hamnar måste flyttas och öar och
skär blir holmar och uddar.
uppdrag
K1
KULTUR
Detta kapitel är ingen historiebok. Vi försöker ta
fram övningar kopplade till fenomen om hur människan har anpassat sig till landhöjningen under olika
tidsepoker. Avsnittet är indelat i tre tidsperioder, som
ni som lärare kan arbeta med era elever med. De är
”På Hedenhös tid”, ”Under gemensam flagg” och ”För
några meter sedan”.
fakta
K1
Foto: Thomas Birkö
KULTUR
Gravhög från bronsåldern, Stavarhallsberget, Grundsunda.
21
B1
H
fakta
HANDLEDNING
5:3. För några meter sedan
Avgränsningen av detta kapitel belyser den historiska tiden, eller medeltiden, med början från tiden för
kristnandet av Sverige på 1000-talet fram till 18081809 års krig. Det omfattar den ca 800 år långa period när Sverige och Finland vara samma land. Avsnittet behandlar således människans lokalisering
av boende, kyrkor, handelsplatser, hamnar samt tidig
industrialisering som vattensågar m.m. och hur dessa
hänger ihop med landhöjningen. De tar också upp exempel på hur ortsnamn tillkommit och deras koppling
till landhöjning. Under denna period börjar också de
första kartorna ritas och vi har dessutom en skriftlig
dokumentation nedtecknad i kyrkböcker, byakistor
samt i den statliga administration som byggdes upp
utifrån konungens makt med fogdar, landshövdingar,
skattesystem etc.
Detta avsnitt behandlar de senaste 200 åren med industrialismens intåg kopplad till landhöjningen. Den
innebar att t.ex. bryggor, hamnar och sågverk måste
flyttas då landet steg ur havet. Bland annat i Vasa
stad har man flyttat hamnarna flera gånger. Som dokument här finns förbättrade kartor från lantmäteriet
i Sverige och Finland samt fotografier från ca år 1880
och framåt som kan ges oss tydliga bilder över hur
landhöjningen har förändrat landskapet.
Foto: Thomas Birkö.
5:2. Under gemensam flagg.
Studier av den gamla marknadsplatsen Galastan i Moälven. Platsen var ett livsviktigt nav som möjliggjorde handel från hav till
fjäll. Marknadsplatsen användes från år 1550 fram till 1800-talet, när landhöjningen gjorde att älven ej längre var seglingsbar.
Passagerartrafik pågick till år 1904.
22
B1
H
fakta
HANDLEDNING
5:1. På Hedenhös tid
Människans vistelse i detta istäckta landskap har på
de senaste tio-femton åren börjat skrivas om. Framförallt har fynden av mänsklig bosättning i Varggrottan i Kristinestad, ca 10 mil söder om Vasa, blivit
uppmärksammade. Här har ca 200 lösfynd gjorts i
grottan, som visar på mänsklig bosättning kanske för
130 000-120 000 år sedan och att det kan ha varit
neanderthalare som bodde här redan före den senaste istiden. Frågetecken finns och forskare hävdar
olika saker, men tanken att vårt område tidvis kan
ha varit bebott före och under den senaste istiden är
kittlande.
I ett gammalt dombrev från 1499, från Gottne byakista i Själevads socken, nämns begreppet ”redan på
Hedenhös tid” om den tid som var långt före deras tid.
Det är alltså ett talesätt som är mycket gammalt och
således fanns långt innan svensken Bertil Almqvist
skrev sin första bok om ”Barna Hedenhös” år 1948.
Att ordet Hedenhös omnämns så tidigt som 1499 är
intressant och hänger säkert samman med att tiden
före den kristnade tiden betraktades som den hedniska tiden när de människor som bodde i vårt område dyrkade andra gudar eller väsen.
Det är den tidsepoken som behandlas i detta avsnitt,
d.v.s. människan under och efter den senaste istiden.
Intressant är att studera hur människan återkoloniserat vårt landskap och hur deras tillfälliga och permanenta bosättningar har etablerat sig på för den
tiden attraktiva platser i naturen.
När isen drog sig tillbaka uppträdde människan rätt
tidigt i landskapet. De första spåren hittas på den
svenska sidan, då stora delar av världsarvsområdet
på den finska sidan fortfarande låg under vatten. I
Näsåker vid Ångermanälven, ca 10 mil från dagens
kustlinje, finns hällristningar från den tid när havsstranden låg längst in i den långa havsvik som idag
är Ångermanälvens dalgång. Dessa ristningar utgör
ett av de första tecknen på tidig stenåldersetablering
i vårt område. Stenåldern, som räknas från att istiden
försvann från området, övergick för 3800 år sedan
(d.v.s.1800 f.Kr.) i bronsålder. Då började bronsföremål och bronsredskap tillverkas och delvis ersatte
dessa de tidigare stenredskapen. För 2500 år sedan
(d.v.s. 500 f.Kr.) övergick bronsålder till järnålder och
Den senaste istiden, ”Weichsel”, inleddes för ca 120
000 år sedan när klimatet blev kallare. Den har sedan
påverkat vårt område på olika sätt ändra fram till att
isen försvann för ca 10 000 år sedan. Under denna
tidsepok har det funnits två varmare perioder, så
kallade interstadialer, där isen smält undan och landskapet varit fritt från inlandsis. Dessa värmeperioder
kallas Brörup och Odderade och visas i temperaturskalan nedan (Även i faktablad I3).
Höga kusten
isfritt
EEM
HOLOCEN
BRÖRUP
ODDERADE
Höga kusten
istäkt
WEICHSEL-ISTID
50 000
nutid
Foto: Thomas Birkö
100 000
Foto: Thomas Birkö
150 000 år sedan
Jättekast på Mickelsörarna och ”hällristningslika” skuggor av människor och hund (varg?) mot sandstensformationerna på
Storön.
23
B1
H
fakta
HANDLEDNING
den beräknas ha varat fram till slutet av vikingatiden,
för 1000 år sedan.
Under hela forntiden har klimatet varierat. Bland annat har det varit en längre värmeperiod under stenålder och bronsålder, med flera grader varmare medeltemperatur än idag, för att sedan bli kallare (ca 500
år f.Kr.) när bronsålder övergick till järnålder (Se faktablad L3). Om klimatförändringen bidrog till skiftet
mellan bronsålder och järnålder är svårt att avgöra
och likaså om människor från olika ursprung omväxlande har nyttjat vårt världsarvsområde. Här finns
många intressanta frågor att forska vidare på!
Överallt i vårt landskap finner vi spår av våra förfäders verksamhet. Det kan vara spår i klapperfält av
tomtningar, d.v.s. tillfälliga bosättningar, mer permanenta boplatser från olika tidsepoker som t.ex. stenåldersboplatser vid Bjästamon eller järnåldersgårdar
vid Gene i Höga Kusten. Det finns också mängder av
rösen som man kan gå ut och studera, bl.a. kuströsen
från bronsåldern som låg nära den dåvarande havsstranden. Även andelen lösfynd är många i form av
bearbetat material t.ex. skrapor för skinnberedning,
pilspetsar, stenyxor, skörbränd sten. Dokumentation
i form av rödockramålningar i hällristningar och hällmålningar finns också.
Forntiden, eller rättare sagt spåren från forntiden,
finns utanför våra skolor och bostadsområden och
kan studeras i naturen. Stenålder, bronsålder och
järnålder är inte bara något diffust som man kan läsa
om i böckerna. Vi kan idag gå ut och studera på plats
och fundera vidare på frågor som varför, när, vad och
hur. Detta bör vi som lärare nyttja för att skapa ett
större intresse för vår historia och världsarvet, bland
annat för att öka kunskapen om hur människan nyttjat vår landhöjningskust. Förhoppningsvis kan det
också intressera och skapa nyfikenhet till att själv
forska vidare.
Många av våra ortsnamn är också betydligt äldre än
vi tror och genom att fundera på namngivningen kan
vi hitta byanamn som härrör ända från järnåldern. Se
exemplet från Öfjärden i avsnitt 5:2.
Foto: Thomas Birkö.
Många arkeologiska undersökningar och utgrävningar har gjorts i vårt område. Mycket nytt, intressant material har kommit fram och det visar bland
annat hur dessa människor har bott, vad det har jagat och ätit för mat, när de har börjat odla och hålla
sig med boskap m.m. Speciellt intressant är att jämföra bosättningar och lösfynd med en karta som visar strandlinjen från den tid när fynden är daterade.
Då förstår man lättare landhöjningens påverkan på
landskapet och varför bosättningen etablerades på
just den platsen. För Örnsköldsviks kommun finns en
karta, ”Örnsköldsvik 10 000 år”, där strandlinjerna
vart 500:e år kan läggas in och olika fornminnen (alla
som finns registrerade på Riksantikvariatetes databas ”Fornsök”) kan väljas. Här kan du som lärare, själv
eller tillsammans med dina elever, pröva dig fram och
se vad som finns i just ditt område. Kartan är spännande och skulle vara bra att ha för hela världsarvsområdet.
Gene Fornby, en rekonstruerad järnåldersby från år 100 till 500 e.Kr.
24
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
• När man står vi ett röse, en lämning, boplats,
hällmålning etc.
Vad - typ av lämning?
Var - fyndplats/er?
När - tidsperiod? (koppling till kartor,
strandlinjer)
Hur - Material och konstruktion?
Vem - Konstruktör /”byggare”?
Varför - användning?
• När invandrade människan under istiden?
• Vad livnärde de sig på och hur gjorde de det?
sökas och/eller studeras. Personal från länsmuseet
i Härnösand, Österbottens museum, Örnsköldsviks
museum eller från hembygdsföreningar och lokala
muséer kan eventuellt ställa upp och bidra med kunskap och aktiviteter.
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Bronsåldersrösen och andra gravrösen.
Sverige: Skuleskogen, Alneskogen, rösena vid
Grämestaskolan, Stavarhallsberget vid Salusand,
Killingsnäsviken, Norrfällsviken, Järnåldersgravar
i Frånö (Gudmundshögen och Storhögen), Gravar
i Nora, Nordingrå, Torsåker och Bjärtrå. I Äskja i
Ullånger har de hittat skelettgravar med 2 kvinnor.
Vapengravar i Ärsta, Rossvik i Nora socken
• Vad kännetecknar stenålder, bronsålder
och järnålder?
Finland: Öjberget/Kompassberget vid Sundom.
• Hur såg landskapet ut när de levde här?
Labyrinter (jungfrudanser)
Sverige: Stora Haraskär
• Vad fanns det för andra kulturer i andra delar
av världen när vi här hade stenålder, brons ålder, järnålder, vikingatid?
Finland: Flera ställen i skärgården bl.a. Storskär,
Öjberget. Det finns också en ”modern” vid Brages
friluftsmuseum i Vasa.
• Hade de som bodde i vårt världsarv kontakter
med andra familjegrupper av människor /
andra kulturer?
Fångstgropar:
Generellt i både Sverige och Finland längs grusåsar
en bit från kusten.
Upplägg av elevuppgifter
Eleverna kan med fördel jobba gruppvis. För att skapa
nyfikenhet och göra undervisningen mera intressant
och levande är det bra att arbeta ute i naturen och
besöka någon arkeologisk fyndplats, t.ex. ett röse,
en boplatslämning, en plats där ett lösfynd gjorts, en
hällmålning/ristning eller plats där dessa mycket väl
skulle kunna finnas, t.ex. hällar vid vattendrag, flyttblock etc. Här kan man fundera på frågorna ovan och
gärna bygga eller konstruera en fornlämning i miniatyr. Många skolämnen kan vara involverade, t.ex.
slöjd, matte, SO och NO (i Finland biologi, geografi,
historia, miljö och naturkunskap) och man kan behöva bland annat konstruktionshjälp, diagram, matematik etc. för att läsa topografikartor.
Hela skolan kan involveras om man har möjlighet,
genom att förbereda olika ”teman” (t.ex. tidsenliga
kläder, verktyg eller matförberedelser). Tillgång till
”grundhistoria” och/eller någon speciell händelse,
dokumenterad eller påhittad (t.ex. sagor, sägner,
folktro), gör att ämnet lätt kan dramatiseras och uttryckas i teater, musik, bild och form. Den lokala historian kan undersökas och om det finns arkeologiska
utgrävningar eller undersökningar så kan dessa be-
Utgrävningar:
Sverige: Gene Fornby (även med en rekonstruerad
järnåldersby), Bjästamon, Kyrkesviken, Överveda,
Bjärtrå, Lappnäset och Styresholm
Finland: Vargrottan i Kristinestad.
Hällmålningar/hällristningar:
(Generellt kan man uppsöka stora flyttblock (jättekast) eller kala hällar och göra övningar där)
Sverige: Näsåkers hällristningsområde, hällmålningen i Trolltjärns naturreservat och hällmålningen i
Åbosjön (vinterbesök)
Jättegrytor:
Sverige: Utteråns döda fall. Stockholmsgatans
kanjon
Finland: Sommarö, vandringsleden från Sommarösund till Fort Sommarö
Fornborgar från järnåldern:
Sverige. Rödklitten, Nordingrå, Borgberget i Ytterlännäs, Rogstaklippen i Torsåker (nordligast i landet)
och möjligen Åskottberget i Styrnäs.
25
B1
H
fakta
HANDLEDNING
5:2. Under gemensam flagg
Vikingatiden bedöms ha upphört ca 1050 e.Kr. Sverige, eller Svea rike, har sannolikt existerat sedan
1000-talet. Möjligen enade Erik Segersäll eller Olof
Skötkonung landet under 990-talet e.Kr. Några forskare hävdar att ett ”stabilt rike” tidigast kan ha existerat vid slutet av 1100-talet. Definition av begreppet
”stabilt rike” innebär en stat som har en beslutande
kung och riksråd med lagar byggda på romersk rätt.
Freden i Nöteborg år 1323 var ett fredsavtal mellan
kungariket Sverige och republiken Novgorod (Rysslands föregångare). Det gjorde slut på ett 30-årigt
krig. I fredsavtalet fastslogs det svenska rikets första
östgräns, och västra Finland stadfästes som en del av
det svenska riket.
Under denna period fram till 1808-1809 års krig har
Sverige och Finland varit samma land. Vid fredsavtalet med Ryssland 1809 förlorade Sverige hela Finland
och Åland och gränsen mellan länderna drogs genom
dåvarande Västerbotten vid Torneå och Muonio älvar. Det är tidsperioden fram till detta som behandlas i det här avsnittet. En epok då vi gradvis fick allt
bättre dokumentation i form av skrifter, bl.a. genom
statlig byråkrati och skatter, äganderätt, ett lantmäteri som skiftesindelar mark och ritar kartor, naturvetenskaplig forskning med mera.
Vår historia under 1000-talet fram till början av
1800-talet är intressant och spännande att studera
om man sätter det i relation till landhöjningen. Under
hela denna period har hav förenat folk och stora skogar, som t.ex. Skuleskogen, har varit barriärer. Genom
att man färdades på vattnet både vad gäller handel,
persontranporter och militärt så har etableringen av
handelsplatser, byar och städer varit starkt förknip-
pade med havsstrandens utformning och å- och
älvmynningar, där man kunde transportera sig inåt
i landet. Strandlinjen har under denna period flyttat
utåt med ca 8 meter. Det har inneburit att vikar har
grundats upp, öar har blivit uddar osv., vilket gjort att
människan har varit tvungen att anpassa sin verksamhet till detta.
Ortsnamn
Vi kan i skolan studera detta på många olika sätt.
Ett sätt är att titta på olika byars eller andra platsers
namn. När byar etablerades så hade de ofta en strandanknytning och det märks i olika namnändelser som
t.ex. grund, flada, glo, vik, ö etc. En elevuppgift kan
vara att be dem undersöka sin egen hembygd och
fundera på vilken havsknytning namnen kan visa på.
Några exempel på finska sidan är byarna Södra och
Norra Vallgrund, Långlidfladan på Björkö och Stråkfladan i Södra Vallgrund samt även Degerverkfladan
och Sandfladan.
Exempel från Sverige är byarna Övervike, Nedervike, Stranne, Överön, Nederön, Lunnön, Öfjärden
och Ström i Strömsån vattensystem i Örnsköldsvik
(se karta nedan). Öfjärden som idag inte har en enda
ö hade tidigare 5-6 öar varav Överön, Nederön och
Lunnön är några av dem. Strandlinjen är här 20 meter
ovan dagens nivå vilket skulle motsvara tiden kring år
0, d.v.s. under slutet av järnåldern. Alldeles nordväst
om Öfjärden vid Arnäs kyrka ligger också en bosättning, Arnäsbacken, från yngre järnåldern. Detta indikerar att våra ortsnamn kan vara så gamla som 2000
år, kanske till och med äldre.
Öfjärden idag till vänster och Öfjärden för 2000 år sedan till höger. Projektion ur webbsidan ”Örnsköldsvik 10 000 år”.
26
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Gamla kartor
Under 1500-talet, men framförallt på 1600-talet,
började kartor att ritas. År 1628 instiftade Gustav
Adolf lantmäteriväsendet och det svenska lantmäteriet har idag ett av världens största digitala arkiv
med mer än en miljon historiska kartor. De sträcker
sig så långt tillbaka i tiden som till år 1628. Kartorna
är i många fall så välgjorda och rikt utsmyckade att
de nästan är som konstverk. Det är gratis att titta på
kartorna (se länkar i slutet av kapitel 5).
Kartor är tacksamma att använda i undervisningen
och gör att vi kan jämföra då och nu och se landhöjningen på ett helt annat sätt. Här kan vi se var de
ursprungliga gårdarna låg, vad som var betesmarker
och odlingsmarker, gamla vägar (kärrvägar), kyrkor
samt även strandlinjer för sjöar, bäckar och hav. På
webbplatsen ”Örnsköldsvik 10 000 år” kan man projicera de gamla 1600-tals och 1700-tals kartorna på
dagens moderna kartor så man kan göra direkta jämförelser över vad som har förändrats.
Handelsplatser, kyrkor, hamnar, fiskelägen och
tidig industrietablering
Med hjälp av kartor kan man studera t.ex. marknadsplatsers etableringar (vattensågar, kvarnar etc.) som
skett upp längs åar och vattendrag. Här har landhöjningen bidragit till att platserna har flyttats nerströms eller försvunnit. I exemplet nedan visas en
karta från 1690 över området vid Bjästa gamla kyrka
och marknadsplats.
Väldigt lite av byggnaderna finns kvar idag. Av Nätra
gamla kyrka återstår bara grunderna. Marknadsplatsen och sjöbodarna ser man inga spår av idag. Däremot finns ett foto över marknadsplatsen från år 1914
som visar att sjöbodarna fanns kvar långt efter det
att landhöjningen gjorde Nätraån ofarbar genom nybildning av forsar nedströms marknadsplatsen.
Karta från 1690 över området vid Nätra kyrka och
marknadsplats.
Källa:
Nätra Hembygdsförening.
27
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland andra:
• När man står på en plats idag och har en gammal och en ny karta framför sig:
Vad känner man igen? (vägar, hus, kyrkor, broar, å- och sjöstrand, etc.)
Vad har förändrats?
Hur ser naturen ut idag jämfört med den gamla kartan.
Hur ser bebyggelsen ut?
Vad har bidragit till förändringen?
Vad kan landhöjningen ha betytt för
förändringen?
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Fiskelägen och fiskekapell
Sverige: Fällsvikshamn, Berghamn, Barsta, Bönhamn,
Norrfällsviken, Grunnans fiskekapell vid Marviksgrunnan på södra Ulvön, Ulvö gamla fiskekapell,
Sandvikens fiskeläge och fiskekapell, Grisslan, Skagens fiskekapell, Skeppsmalen och Holma fiskeläge.
Finland: Fiskelägen-museum: Granösunds fiskeläge,
Bragegården. Fiskelägen i skärgården bl.a. Mickelsöarna, Ritgrund, Valsöarna, Norrskär, Rönnskär, Bergö
skärgård, Molpehällorna.
• Hur transporterades människor och varor förut? Hur såg kommunikationsvägarna ut? Hur lång tid tog det att färdas?
Kyrkor och kyrkoruiner
Sverige: Nätra gamla kyrka, Själevads gamla medeltida kyrka (som bara finns foton kvar på), Nordingrå
kyrkoruin och kyrkostallar, Vibyggerå gamla kyrka.
• Vad livnärde sig människor på förut?
Vilka jobb fanns?
Finland: Kyro och Korsholms kyrkor.
Upplägg av elevuppgifter
Marknadsplatser och hamnar
Sverige: Nätra marknadsplats i Nätraån, Galastans
marknadsplats och marknaden i Svedjeholmen i
Moälven.
Att på plats studera byar och samhällen är intressant
speciellt om man lägger in det historiska perspektivet och funderar över vad man kan se från kartor och
vad man kan finna av fornminnen från fornminnesregister m.m. Byggnader och föremål som kan finnas i
fornminnesregistret är kyrkor och kyrkoruiner, sågar,
kvarnar, hamnar, dammar, marknadsplatser, fäbodplatser, milstenar (som markerar avstånd längs de
gamla vägarna), galgbackar m.m.
Om det finns flera fornfynd i en by eller ett samhälle
så kan man med eleverna gå på en TT (Time Travel),
dvs. en tidsresa eller en dåtidsorientering, och försöka hitta fornfynden och jämföra med hur de ser
ut idag. Detta kan göras som en heldagsutflykt som
kan involvera t.ex. matlagning eller liknande. Även
här är tillgång till ”grundhistoria” intressant och det
finns ofta nedtecknade sägner och historier som kan
dramatiseras och uttryckas i teater, musik, bild och
form. Även här kan personal från museer och hembygdsföreningar/byaföreningar bidra med kunskap
och aktiviteter.
Finland: Gamla Vasa med hamnarna vid Stadssundet
vid Korsholms slott och Hästholmen (nuvarande
Gamla Hamnen), Tervajoki, Karvat (Vörå), Petsmo
(Korsholm) och Toby (Korsholm) med handelsidkande hamnar på 1200-talet. År 1348 inrättade
kung Magnus Eriksson en Mustasaari tull- och
handelsplats i Korsholms socken från 1348 (där
sedan Korsholms slott byggdes invid hamnplatsen
på 1360-talet). På Björkö finns hamnarna Bodsleton,
Kistorsback, Skaghamn, Nyboskatan och så småningom Bodback.
Slott/Borgar
Sverige: Styresholm vid Prästmon, Ångermanälven
från 1300-talet. Ett fort uppfört i trä och skyddat av
jordvallar och vallgravar på en ö mitt i Ångermanälven älven som då kallades Styrån. Kungsgårdar i
Bjärtrå, Styrnäsgården och Holm.
Finland: Ruinerna av Korsholms slott (Krytzeborg)
från 1360-talet finns i Gamla Vasa.
28
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Vattensågar
Sverige: Skortsjö såg i Galasjöån, Söderåfors sågplats och Mo sågplats i Moälven, Brynge såg och
lärftmangel i Nätraån. En gammal vattensåg finns på
Hembygdsgården i Kramfors.
Fäbodar
Fäbodbruk innebar att boskap (kor, får, getter)
fördes bort under sommaren för att beta. I Kvarkens
skärgård fördes djuren oftast ut till skärgårdsholmar,
medan fäbodarna i Höga Kusten oftast fanns en bit
längre in i landet.
Kvarnar
Det finns lämningar av vattenkvarnar i många bäckar
i båda länderna och från Finland även vindmöllor.
Sverige: Skvaltkvarnen Lilla Mosjön, Torsåker, Offer
i Boteå.
Sverige: Nätra och Vibyggerå fäbodområden med
bl.a. fäbodarna på Västanåhöjden, Mjäla, Kornsjöbodarna, Östansjö fäbodar i Gottne.
Finland: Sundom skärgård utanför Vasa var ett känt
fäbodområde. På grund av den kraftiga landhöjningen steg hela tiden nya holmar och grynnor ur
havet, som blev bra betesmarker.
Finland: Väderkvarnen i Solf vid Söderfjärden.
Milstenar
Sverige/Finland. Finns överallt – se olika fornminnesregister!
Trysunda fiskekapell.
Foto: Thomas Birkö
Foto: Thomas Birkö
Begravningsplatser/Galgbackar etc.
Finland: medeltida kyrkogården på Storskär i Rönnskärsarkipelagen.
Milsten (1/2 mil) vid Gottne.
Ruinerna av Santa Maria kyrka från 1300-talet samt Granitkorset vid ruinerna av Korsholms slott (Chrysseborg eller Krytzeborg)
står som en symbol för kristenhetens första landvinningar i landsdelen. Texten förkunnar att ”Här restes Kristi kors i hednisk
nord”. Slottet byggdes på 1370-talet till stöd för landets försvar. Härifrån styrdes under flera århundraden hela Österbotten och
tidvis även det som nu är Västerbotten i Sverige.
29
B1
H
fakta
HANDLEDNING
5:3. För några meter sedan
Efter 1808-1809 års krig blev Sverige och Finland
åtskilda. År 2009 symboliserades detta 200-års
minne bland annat genom att den svenska enkronan
präglades med en speciell minnessymbol. De senaste
200 åren präglas av en otroligt snabb industriell utveckling med mycket stora samhälleliga förändringar
där människor alltmer flyttat in till städer och större
tätorter medan landsbygden har blivit allt mer glest
befolkad.
Landet har höjt sig cirka två meter sedan länderna
skilde sig åt och landhöjningen fortsätter att påverka
oss, så att hamnar måste flyttas, sjöbodar kommer
längre från stränder och vikar och farleder där man
tidigare åkt båt grundas upp och blir ofarbara. Denna
förändring märks tydligast i Kvarkens skärgård, där
en yta motsvarande 150 fotbollsplaner årligen stiger
upp ur havet och blir nytt land.
Under 1830-talet började fotograferingstekniken
förädlas på olika håll i Europa och i Nordamerika. Det
förändrade vår möjlighet att dokumentera naturen
och samhället. I vår region kan vi hitta gamla svartvita fotografier från 1870-1880-talen och framåt.
Det innebär en ytterligare en dimension i lärandet
genom att vi kan plocka fram och nyttja gamla foton och jämföra hur det såg ut för 120, 80 eller 50
år sedan. På så vis har vi ett unikt material som visar
förändringen i landskapet de senaste 130 åren. Detta
är ytterligare ett arbetssätt i skolan där elever kan
jobba med världsarvet och jämföra landhöjningen nu
och då.
Människans anpassning till landhöjningen under de
senaste 200 åren är tydlig. Personer som lever i kustområden under ett långt liv märker av den förändringen. Eftersom den går långsamt, med 8 mm per år,
så är det först när man blickar tillbaka som man kan
se skillnaden. Där man fiskade gädda som barn eller
där föräldrar eller mor- och farföräldrar rodde båt, är
det land idag. Där Vasa flygplats ligger idag var det för
100 år sedan en grund havsvik. Söderfjärden, söder
om Vasa, där man fiskade på 1700- och 1800-talen
är idag en uppodlad och bördig jordbruksmark även
om människan här har hjälpt till genom att dika och
pumpa ut vatten för att tillskapa mera odlingsmark.
Foto: Thomas Birkö
Kunskapen om att landet höjer sig är också en mycket sentida kunskap. Under 1800-talet var den rådande uppfattningen att den vattenminskning som
man kunde iaktta längs våra kuster berodde på en
sänkning av havsnivån, möjligen som en effekt av
att syndafloden drog sig tillbaka. Teorin om isostatin, d.v.s. att det var landet som höjde sig på grund
av att det tryckts ned av den tidigare nedsisningen,
väcktes år 1865 av den skotska geologen Thomas F.
Jamieson. Runt 1880-1890 började geologer i Skandinavien alltmer fundera på vattuminskningen kontra
landhöjningen. Gerard de Geer och Henrik Munthe
var två vetenkapsmän som presenterade sina teorier
om landhöjningen. Det var slutligen geologen Arvid
Högbom, uppvuxen i Lövånger i Västerbotten, som
utifrån egna mätningar år 1896 presenterade sin isobaskarta där Ångermanlandskusten var det område
som höjt sig mest och således hade legat under det
högsta trycket av ismassan. På en stor internationell
geologikonferens i Stockholm år 1910 presenterades
landhöjningsteorin och forskare blev efter detta eniga om landhöjningen.
Själevads gamla medeltida kyrka som sprängdes bort 1876 på fotot till vänster. Då gick strandlinjen 1,5 meter högre än idag och
Moälven var en havsvik. Nya kyrkan och bron till höger.
30
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Intressant är också om eleverna kan gräva i sina föräldrars eller mor- och farföräldrars gamla fotoalbum.
Här finns mycket spännande att upptäcka!
Foto: Seppo Lammi
Fotografier
Förutom alla de andra arbetssätt som presenteras i
avsnitt 5:1 och 5:2 kan vi för de senaste 200 åren lägga till även foton som tydligt påvisar landhöjningen.
Genom att det finns så mycket dokumentation genom
fotografier är detta ett bra redskap för att se och lära
om landhöjningen. På museer och tidningsredaktioner liksom hos hembygdsföreningar m.m. finns gamla
foton arkiverade som man kan be om att få använda.
Foton från en vik på Valsörarna i Kvarkens skärgård år 1984 och 2011.
31
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Upplägg av elevuppgifter
Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på
är bland annat:
En rolig uppgift som man som lärare kan göra är att
använda ett äldre fotografi från en plats nära skolan
och sedan gå ut med sina elever och uppsöka samma
plats idag. Väl där berättar läraren för eleverna att
han/hon har hittat ett gammalt fotografi från t.ex.
1895 eller 1910 från den platsen och ber eleverna rita/
teckna hur motivet på det fotot ser ut. Då får eleverna
fritt fantisera kring detta och de kan ha diskussioner
i grupp där de jämför sina ”bilder” och funderar tillsammans. Sedan får de facit genom att titta på det
gamla fotot. Man kan få igång en bra diskussion om
vad som har ändrats och varför. För många, både
vuxna och barn, är detta en rätt omtumlande upplevelse som väcker många tankar och förståelse kring
att vi lever i en natur som hela tiden gradvis förändras.
• Utifrån ett gammalt fotografi kan man ställa frågorna:
Hur såg det ut?
Vad har förändrats?
Vad känner du igen?
Vad beror förändringen på?
Hur ser naturen ut idag jämfört med motivet
på det gamla fotot?
• Varför har byggnader och verksamheter (t.ex. hamnar) upphört eller flyttat?
• Hur har naturen ändrats?
Att kombinera fotografier och kartor och jämföra
dessa båda är en annan sak man göra för att få en
bild av förändringen. Det kan också vara intressant
att låta eleverna själva ta reda på fakta, kanske genom att intervjua äldre personer som kan beskriva
hur det såg ut när de var barn. Var fiskade de? Badade? Åkte båt?
Ett sätt att arbeta är att bygga modellandskap utifrån
kartor och fotografier, där eleverna jobbar tredimensionellt för att kunna se och förstå förändringen.
Intressanta studieobjekt i eller i
anslutning till världsarvsområdet
Hamnar
Finland: Vasas hamnar vid Brändösund och Vasklot.
Bodback, Svedjehamn och Vikarskat i Björköby,
Korsholm.
Fjärdar som blivit vikar
Sverige: Vågsfjärden, Nordingrå, Veckefjärden i
Moälven, Bäckfjärden i Domsjö.
Finland: Söderfjärden, Lappören med glosjöar.
32
B1
H
fakta
Foto: Seppo Lammi © Fortstyrelsen
HANDLEDNING
Foto: Seppo Lammi © Fortstyrelsen
Gåsgrund i Kvarken 1978.
Gåsgrund i Kvarken 2006.
33
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Användandet av Google Earth för att
lägga på äldre strandlinjer
Ett sätt att jobba med kartor och lägga in strandlinjer
är att använda sig av Google Earth. Det går att göra
läckra kartor, men tyvärr är höjdkurvorna på Google
Earth ej så exakta. Man måste alltså ändå mäta på
en vanlig karta var strandlinjen ligger och sedan i
Google Earth experimentera sig fram så man får rätt
projektion. Vi har utgått från en instruktion som Peter
Persson, antikvarie på kultur- och välfärdsenheten
på Länsstyrelsen, har gjort och modifierat den till Söderfjärden söder om Vasa, som får stå som exempel
på hur man kan använda detta verktyg.
BILD 1
1. Skapa en blå ruta i Photoshop eller Paint. Öppna Google Earth och zooma in på det område du vill titta
på. Gå på Lägg till i Google Earth (Bild 1) och välj Bild i 3D-vyn.
BILD 2
2. Välj Bläddra (bild 2.) och leta reda på den blå bilden där du sparat ner den.
34
B1
H
fakta
HANDLEDNING
BILD 3
Dubbelklicka
på rutan eller
markera och
tryck på öppna
3. Välj Bläddra (bild 2.) och leta reda på den blå bilden där du sparat ner den.
Dubbelklicka på bilden eller markera och tryck på Öppna (bild 3).
BILD 4
Dra för att
ändra storlek
på den blå rutan eller flytta
den om du
behöver det!
4. Tryck inte genast OK när rutan lägger sig över kartan i bakgrunden utan börja redan nu göra
saker som att göra rutan lätt genomskinlig (transparens) och om man så vill kan man förändra
rutans storlek genom att dra i de gröna markeringarna i hörnen m.m. (bild 4). För att göra detta
måste man flytta på rutan Google Earth – Nytt objekt: Bild i 3D-vyn så att du ser kartan i bakgrunden.
Ändra transparens!
35
B1
H
fakta
HANDLEDNING
BILD 5
Klicka på höjd
Ändra till
absolut!
5. Ändring av transparens görs genom att flytta på skalan från Ogenomskinlig mot Rensa tills du är nöjd
med genomskinligheten (bild 4). Gå sedan på Höjd och ändra från fastsatt i marken till Absolut (bild 5).
BILD 6
Skriv in höjd!
Eller dra i
skalan.
6. Nu kan du ändra höjdnivån genom att dra i skalan Marknivå – Rymden (bild 6) eller genom att
skriva in höjden i rutan där det står 0m. Sedan när du är nöjd kan du trycka OK. I exemplet nedan
har 15 meter valts.
36
B1
H
fakta
HANDLEDNING
BILD 7
Gå till
redigera!
Välj
egenskaper!
7. Om du vill ändra något kan du när som helst gå på Redigera och sedan Egenskaper (bild 7).
BILD 8
8. Du kan sedan i Google Earth zooma in i kartan, flippa över kartan så att du får en vy snett från
sidan och ändra projektion från olika väderstreck så att du t.ex. i bilden nedan ser Söderfjärden
från väster, d.v.s. utifrån havet (bild 8).
37
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Länkar till 5:1 - 5:3
Aktiviteter/besök
Överveda/Rödklitten
http://www.destinationnordingra.se/index-filer/
historiskaplatser.htm
Naturum Höga Kusten
www.naturumhogakusten.se/
Bjästamon
www.murberget.se/media/2860/bjastamonskrift.pdf
Gene fornby
www.dufvabygg.se/gene/index.html
Fornsök
www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Örnsköldsviks museum och konsthall
www.ornskoldsvik.se/upplevaochgora/ornskoldsvik
smuseumochkonsthall.4.33413099136f658053c30
3e.html
Örnsköldsviks 10 000 år
http://www.ornskoldsvik.se/upplevaochgora/ornsko
ldsviksmuseumochkonsthall.4.33413099136f65805
3c303e.html
Terranova – Kvarkens naturcentrum
www.osterbottensmuseum.fi
Boktips
www.kvarken.fi
Bonns, Bertil. Kvarkens historia.
Klang. L., Lindgren, B och Ramqvist, P H. 2002. Hällbilder och hällbildernas rum.
www.pohjanmaanmuseo.fi/?page=TERRANOVA
Länsmuseet Murberget, Härnösand
www.murberget.se
Studier i regional arkeologi 2. Mitthögskolan, Örnsköldsvik 2002. ISBN. 91-631-2322-3
Olsson, Anders, 2002. Kulturmiljövård i skogen.
Skogsstyrelsen. ISBN 918846220X
Larsson, E. L. och Öborn, G. 1991. På upptäcktsfärd i
kulturlandskapet. Bokskogen
Österbottens förbund: Maritimt arv i Österbotten
38
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 6.
Världsarv idag och i framtiden
Ett arv är något som vi ofta tänker oss är
något materiellt som en avliden person
lämnar vidare till släkt och vänner. När
det gäller världsarv har det en vidare
betydelse. Det är något som alla människor
gemensamt äger och som har så betydande
värden att det måste bevaras och vårdas
så att även kommande generationer ska
få uppleva och njuta av det. Grunden
med världsarvstanken och UNESCOS
världsarvskonvention är just denna.
Skolan har en viktig roll att lära ut om världsarv och
att använda dem för att väcka kunskap och intresse
för vad som är värt att bevara. Fredstanken är bärande i världsarvskonventionen och oavsett nation,
religion, kultur och grupptillhörighet så delar vi samma ansvar för att skydda vår natur och kultur. Det är
t.ex. inte en slump att Auschwitz-Birkenau, Genbaku
Dome i Hiroshima eller Bikiniatollen i Söderhavet alla
är upptagna på Unescos världsarvlista. Dessa vittnar
om traumatiska händelser i människans 1900-tals
historia och om hur vi använt vår teknologi och vår
rädsla för varandra till att försöka förgöra varandra.
Vi får aldrig glömma de händelser som lagt grunden
för de världsarven!
Nu ska vi bygga samhället på gemenskap och samarbete. Det är nödvändigt för att klara de utmaningar
som mänskligheten står inför när det gäller att skydda
och värna vårt hem i universum. Vi behöver för första
gången i mänsklighetens historia hitta ett hållbart
sätt att bygga vår framtid på. Till det kan världsarvundervisningen bidra!
Ett världsarv är ett fönster mot historien och världen.
Då dagens unga är morgondagens medborgare, politiker och beslutsfattare är det viktigt att de redan i
skolan får en djup känsla för vad världsarvet är och
vad det betyder att förvalta ett världsarv. Höga Kusten och Kvarkens skärgård har fått världsarvsstatus
för den unika geologin och spåren efter inlandsisen.
Därmed har du som lärare tilldelats ett förtroende av
FN-organet Unesco att föra världsarvstanken vidare
till framtida generationer. Världsarvstanken rotas
hos barnen redan i skolan.
Att arbeta med världsarvet som tema i skolan är viktigt, roligt och användbart i alla skolämnen och på
alla stadier. Vad gör du i din kommun och i din skola
för att ge barnen en god värdegrund för världsarvet?
Detta avsnitt i handledningen är mindre omfattande
för det finns redan idag bra information och handledningar om hur du som lärare kan jobba med dina
elever kring världsarv. Lärarhandelningen ”Världsarv
i unga händer” (finns endast på svenska) är utsåld
som bok, men finns i en webbupplaga http://unesco.
se/Uploads/Files/31.pdf
Nyttja den som kunskapskälla och inspiration!
Som lärare kan du arbeta på samma sätt med världsarvet som i de tidigare kapitlen, d.v.s. genom att ge
elever frågeställningar, uppdrag och försätta dem i
en skapande situation där de får jobba tredimensionellt med världsarvet genom att bygga, skapa konst
eller nyttja teater och musik. Betänk t.ex. att argentinsk tango är världsarv.
uppdrag
V1
VÄRLDSARV
fakta
VÄRLDSARV
V1
39
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Vilka världsarv i miniatyr tror ni har skapats här nedan?
Höga Kusten och Kvarkens skärgård i framtiden?
Luleå
Luulaja
Oulu
Uleåborg
Umeå
Uumaja
Örnsköldsvik
Vaasa
Vasa
Kramfors
Härnösand
40
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Frågeställningar
Upplägg av elevuppgifter
Generella frågor:
En rolig uppgift som man som lärare kan göra är att
be eleverna fundera på vad de vet om världsarv, t.ex.
över vilka nordiska, europeiska och/ eller globala
världsarv som finns. Låt eleverna fundera enskilt först
och sedan i grupp. Därefter kan de få lite mer fakta
genom faktablad och sedan får de bygga ett världsarv (naturarv eller kulturarv) i valfritt material på
den plats de befinner sig (inne –ute) och presentera
världsarvet för andra.
• Vad är ett världsarv?
Vilka typer av världsarv har vi?
• Varför bildar man världsarv?
• Vem utser världsarv?
• Vilka världsarv finns det?
• Hur vårdar och bevara man ett världsarv?
• Vilka hot finns mot världsarven?
Kan man tappa världsarvsstatusen?
Frågor kring världsarvet Höga Kusten och
Kvarkens skärgård:
• Vem ansvarar för vårt världsarv?
• Vad kan vårt världsarv hotas av?
• Hur ansvarar vi för vårt världsarv?
• Vad händer med vårt världsarvsområde i
framtiden? Om 1000 år? 2000 år?
• När stannar landhöjningen?
Denna övning ger direkt ett ökat intresse att ställa
nya frågor och ta reda på mera om världsarv. Den kan
vara ingången till att t.ex. jobba med vårt eget vårt
eget världsarv Höga Kusten/Kvarkens skärgård, att
lära mer om andra kulturer eller att lyfta världsarv i
andra länder som ett inslag i geografiundervisningen. Skolan i Sverige och Finland är idag mycket mer
mångkulturell än den var för 50 år sedan och även
här kan det vara intressant att elever med ursprung
från olika länder kan få forska vidare med världsarv
från sitt hemland. På så vis stärks intresset och förståelsen för olika kulturer.
När det gäller vårt specifika världsarv så är det spännande att fundera på vad som händer i framtiden. När
kommer våra länder att förenas igen genom landhöjningen?
Boktips
Lundman, Kerstin 2003. Världsarv i unga händer.
Svenska UNESCO-rådet.
http://unesco.se/Uploads/Files/31.pdf
Aktiviteter/besök
Cafe Mannaminne i Häggvik i Kramfors kommun
www.mannaminne.se
Gene fornby
www.dufvabygg.se/gene/index.html
Naturum Höga Kusten
www.naturumhogakusten.se/
Örnsköldsviks museum och konsthall
www.ornskoldsvik.se/upplevaochgora/ornskoldsvik
smuseumochkonsthall.4.33413099136f658053c30
3e.html
Terranova – Kvarkens naturcentrum
www.osterbottensmuseum.fi
www.pohjanmaanmuseo.fi/?page=TERRANOVA
www.kvarken.fi
Länsmuseet Murberget, Härnösand
www.murberget.se
41
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Tema 7.
Lägerskolor och temadagar
med världsarv i fokus
Världsarvsundervisning är en spännande
ingång till de flesta skolämnen som finns
på schemat i skolan i Sverige och Finland.
Skolan kan jobba med det i sin vardagliga
undervisning och genom att studera
natur och kultur där man bor, vilket gör
undervisningen mer intressant. Det blir
en annan dimension när eleverna faktiskt
påtagligt kan studera något i verkligheten
och som inte bara är t.ex. en text i en
lärobok.
TEMASKOLOR
T1
I och med att världsarvet spänner över så många
olika ämnesområden och arbetssätt i skolan så passar världsarv bra att lägga in som teman under en
temadag eller temavecka eller i samband med en lägerskola. I detta avsnitt ges lite tips och idéer på hur
temadagar och lägerskolor kan utformas. Likaså lite
tips på lämpliga platser för lägerskolor i Höga Kusten
och Kvarkens skärgård.
42
B1
H
fakta
HANDLEDNING
7:1. Temadagar
Världsarvet kan med fördel vara ett ämnesområde
att arbeta med som ett tema på en skola under en dag
eller varför inte under en hel vecka. De övningar och
idéer som finns framtagna i detta utbildningsmaterial
om Höga Kusten och Kvarkens skärgård kan nyttjas.
Nedan ges ett förslag på hur man skulle kunna jobba
med världsarvet som ett tema under en dag.
FÖRSLAG PÅ TEMADAG
Inledning: Ställ några av följande frågor till eleverna:
- Vad är ett världsarv?
- Vem utnämner ett världsarv?
- Känner ni till några världsarv?
- Varför har vi i Höga Kusten/Kvarkens skärgård
ett världsarv?
- Vad betyder det att ha ett världsarv?
- Varför skall vi arbeta med världsarv i skolan?
Grupp 2
arbetar med Landhöjningen och spår av landhöjningen. Kalottberg .
Faktablad L1, elevblad L1, lärarblad L1, elevblad L2
och L4, lärarblad L4.
Grupp 3
arbetar med spår av landhöjningen. Klapperfält
Faktablad L5, elevblad L5, lärarblad L5.
Grupp 4
arbetar med spår av landhöjningen. Grottor
Faktablad L6, elevblad L6, lärarblad L6.
Grupperna presenterar sin skapelse och berättar vad
de har lärt sig om sin uppgift för de andra.
AVBRYT ARBETET FÖR LUNCH.
Mål: Efter dagen skall eleverna veta något om
världsarv. De ska bli nyfikna över sin hembygd och
utveckla kreativt lärande om historien. Dagen ska ge
en plattform för unga i sökandet efter identitet och
tillhörighet. Den ska också ge förståelse och kunskap
om bevarandet och vården av världsarven, vikten av
att värna om en demokratisk värld - en värld för fred,
frihet, samförstånd och utveckling.
3. Framtiden - Avslutningsuppgift för alla.
Utförande:
1. Dela in eleverna i 4 grupper (5 – 6 elever i varje
grupp). Skriv lappar med 4 svenska (eller finska)
världsarv, t.ex, Höga Kusten/Kvarkens skärgård,
Birka/Hovgården, Falu koppargruva, Ölands odlingslandskap (i Finland: Sveaborg, Gamla Raumo, Verla
träsliperi och pappfabrik, Petäjävesi gamla träkyrka). Med hjälp av pantomim skall eleverna hitta sitt
världsarv som de bildar grupp med.
Glöm ej bort reflektion över dagen
Fick jag lära mig något nytt? Hur kändes det att arbeta i gruppen? Är det något jag blir nyfiken på och
vill lära mig mer utav?
Vilka andra världsarv i världen känner vi till (t.ex.
Frihetsgudinnan, Angkor Wat, Pyramiderna, Grand
Canyon m.fl.)?
Varje grupp bygger sitt världsarv med kropparna
och pantomim. Visa för varandra och kom på vilket
världsarv de föreställer.
RAST ELLER FIKAPAUS.
Alla funderar över vad de vill förmedla till framtiden
om de får göra en hällmålning. Detta kan göras inne
på stora teckningspapper eller ute på en slät berghäll.
Måla med vattenfärg och pensel.
Andra alternativ
Arbete i grupperna
Man kan också tänka sig att två grupper arbetar med
Natur, t.ex. strömming och gråsäl .
Se faktablad N4 och N12.
Två grupper arbetar med Kultur spår av människan
t.ex. Gravrösen och hällristningar. Se faktablad K1, K4
och K9.
Då utgår hällristningar för alla.
2. Grupparbetet - Arbeta i grupperna
Grupp 1
arbetar med Tidslinjen och skall ha ett 46 meter
långt rep samt klädnypor.
Faktablad B1, elevblad B3, lärarblad B3 .
43
B1
H
fakta
HANDLEDNING
7:2. Lägerskolor
På båda sidorna om Kvarken finns platser som skolorna idag använder för lägerskoleverksamhet. Flera
av dem lämpar sig bra för världsarvsundervisning.
Här ges några tips på vad som behövs för en lyckad
lägerskola eller friluftsdag, vilka platser som kan vara
lämpliga samt några förslag på utformning av en lägerskoledag på några lämpliga platser.
Förutsättningar för lägerskoleverksamhet
Det som behövs gör att kunna genomföra en lägerskola med världsarv som tema är
- en bra plats med tillgång till intressant
natur och kultur
- boende för deltagarna
-matlagningsmöjligheter
- goda idéer till aktiviteter
De moment som generellt bör ingå i lägerskoledag/
friluftsdag med världsarv som tema och som eleverna bör få kunskap om är:
Världsarvstanken
T.ex. vad ett världsarv är, varför är de utsedda,
fredstanken, vilka världsarv finns det, (naturarv,
kulturarv), kunna ge exempel på några världsarv i
Norden, Europa och världen.
Geologin och berggrunden i vårt område
T.ex. ålder på bergrund, vilka typbergarter som finns
här, hur berg bildas och bryts ner?
Istiden
T.ex. hur mycket is låg över oss, när hade vi senaste
istiden, var låg centrum och varför, vilka spår kan vi
se av istiden?
Landhöjningen
T.ex. hur stor är den, vilka spår kan vi se av landhöjningen, hur har naturen anpassat sig till landhöjningen (växter och djur), hur har människan anpassat sig
till landhöjningen (kulturutveckling efter istiden)?
Framtiden? Tex. när kan vi gå mellan Sverige och
Finland, vad händer i framtiden (varmare och/eller
kallare klimat)?
Förslag på lägerskoleplatser i
Höga Kusten
Örnsköldsviks kommun
- Salusand vid länsgränsen mot Västerbotten.
Sandstränder, klippor, grottor, skrevor, landhöjningskust, växter och djur, kulturspår i form av rösen, milstoplar (Norrstigen), länsgränser, sagor, etc.
Boende t.ex. i stugor; Metsä Board i Husum har stugor
med kök här som kanske kan hyras/lånas alternativt
Salusands campingplats med stugor eller tältboende.
Matsal och kiosk finns.
- Aggösundet söder om Husum. Sandstränder, klippor, flyttblock, hällar, isräfflor, landhöjningskust, växter och djur. Boende finns att hyra/låna av Pingstkyrkan i Örnsköldsvik, Här finns sovsalar, stugor, matsal,
toalettbyggander m.m.
- Sandudden i Anundsjösjön. (Inlandslokal). Sandstränder, fiskrik - artrik sjö, Växter och djur, landhöjning, kulturspår i form av Peter Artedi, utgrävningar
av boplatser, kvarnar, sågar, flottning etc. Boende.
Barnkoloni med rum, kök, matsal etc. Bokas hos Norrböle-Norrmesunda byaförening. Badplats med omklädningsrum, toaletter, grillmöjligheter etc.
- Gene fornby. Rekonstruerad järnåldersby, utgrävningsområde. Landhöjning, sanstrand, växter
och djur, olika kulturövningar etc. Tältboende, matsal
och kök finns i Järnkrogen.
- Trysunda. Geologi, landhöjning, klapper, grottor, klippor, sandstränder, fiskeläge, växter och djur,
gruvbrytning, kapell, museum. Boende finns på vandrarhemmet med rum, matlagningsmöjligheter etc.
- Skuleskogens nationalpark - Näskebodarna eller Kälaviken. Geologi, landhöjning, sandstränder,
klippor, skrevor, grottor, rösen. Tältboende.
- Köpmanholmen. Sandstränder, klippor, landhöjning, kulturspår (Herrgårdsudden), växter och djur.
Boende finns på Vandarhemmet med rum. Restaurang.
- Sandvikens fiskeläge, Norra Ulvön. sandstränder, klippor, växter och djur, tunnelgrottor och skrevor, gruvbrytning, fiskeläge, fiskekapell. Boende finns
i stugor med självhushåll. Samlingsal, matsal.
44
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Kramfors kommun
- Skuleberget, Högsta kustlinjen, kalottberg, grotta, sandstrand (Vedåsand), växter och djur, sydväxtberg, kulturspår, Norrstigen (Linné, Karl XI). Boende
finns i Rövarbyn (labyrint). Övrigt: naturum Höga
Kusten, linbana, toppstuga, friluftsteater, fäbodvall.
- Norrfällsviken. Klapper, sandstränder, geologi,
rösen, kompassrosor, äldre fiskelägen, fiskeläge, kapell, avsnörd sjö (glo), växter och djur. Boende finns
Norrfällsvikens camping. Golfbana, restauranger. Tre
naturreservat tillgängliga.
- Lappudden. Där finns boende och man kan tälta
där samt kök. Ett besöksmål utanför själva Lappudden kan vara t.ex. Högklinten där man kan arbeta
med klapper, landhöjningen, tidslinjen och grottor.
Förslag på lägerskoleplatser i
Kvarkens skärgård
- Björköby, Korsholm. Besöksmål är bl.a. Svedjehamn, Bodback och utsiktstornet Saltkaret från vilket
man kan se De Geer-moränerna. Stugor, camping,
tältplatser.
- Söderudden, Korsholm. Kikanbergets naturstig,
Klobbskat fiskehamn. Hotell, vandrarhem.
- Södra Vallgrund, Korsholm. Skola, hyresstuga,
tältplatser, beställningsrestaurang. Granösunds fiskeläge, Fort Sommarö, Sommarösund, Sjöbevakningsstation, flador, Korsö fyr, hantverksbutik.
- Replot, Korsholm. Replot bro (Finlands längsta
bro, porten till världsarvet), fiskehamnen, idrottsplan.
Boende i skola. Restauranger finns.
- Fjärdskär, Korsholm, friluftsområde.
- Alskat, Korsholm. Gruppboende: Alskathemmet.
- Vasa stad. Terranova – Kvarkens naturcentrum,
de gamla hamnarna, Brages friluftsmuseum. Boende:
camping, hotell, skolor.
- Öjberget, Vasa. Vandringsled, rösen, klapper etc.
Tältmöjlighet.
- Söderfjärden, Vasa. ”Meteoria Söderfjärden” besökscenter i meteoritkrater.
-Molpehällorna, flera öar som blivit en på grund
av landhöjningen, fyr med sagor och sägner. Boende:
stuga, tältplats.
Öar värda att besöka:
-Mickelsörarna, klapper, flyttblock,
strandsuccession.
-Valsörarna, rikt fågelliv, naturstig m.m.
-Norrskär (möjligt att hyra fyrvaktarbostad).
-Rönnskär (hyresstuga).
45
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Förslag på frilufsdag/lägerskola
Förslag 1. Aggösundet, Husum. Upplägg av friluftsdag/lägerskoledag (En dag).
LUNCH 11.30-13.00.
Antingen lagar man lunch på stranden på t.ex. muurikka stekhäll eller går upp till boendeanläggningen
och äter.
Plats
Håll till på den södra stranden av Aggösundet öster
om boendeanläggningen. (Den norra stranden kan
användas om det blåser hård sydlig vind). Efter frukost kan eleverna starta t.ex. kl. 8.30 på stranden (kl.
8.30 till 16.00). Tiderna får anpassas efter ålder på
eleverna.
3. Övningar kring kultur.
Kl. 13.00-14.30.
Eleverna kan fördelas till olika platser men skall sedan
bygga och konstruera allting på stranden. Förslag på
övningar som de kan göra är:
Gruppindelning
Eleverna är indelade i grupper på fyra till fem elever i varje grupp. I förslaget nedan hänvisas till olika
namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den
fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/uppdrag.
- Jättekast (Gruppen besöker något av de stora flyttblocken på halvön sydost om Aggösundet). Uppgift I9 och uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1 (om hällristningar).
Aktiviteter
1. Värdsarvsövningen – vad är ett världsarv?
Kl. 8.30-9.30.
Alla grupperna gör övning 1 från tema 6! Uppdrag
V1. Faktablad V1.
Fundera - bygg – presentera! Följ upp världsarvstanken genom dialog med eleverna där de får ny
kunskap! Hur skyddar vi världsarv? Vad händer i
framtiden?
FIKA kl. 9.30-10.00
2. Övningar kring geologi, istider och landhöjning
kl.10.00-11.30.
Eleverna kan fördelas till olika platser men skall sedan
bygga och konstruera allting på stranden.
- Jungfrudans (På stranden) Uppdrag K5.
- Hällmålningar (Övningen kan göras längst ut på sydspetsen av halvön, sydost om stranden.
Jättefina hällar här. En lärare bör finnas med gruppen).
Uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1.
- Bygg ett röse (På stranden) Uppdrag K2.
- Ortsnamn och kartor - När var Aggön en ö? En lokal karta med höjdkurvor med 5 meters ekvi-
distans behövs liksom faktablad K1. (På stran-
den). Uppdrag K4, avsnitt K 5:2.
- Äldre foton – fiskeläge. Studera sjöboden söder om stranden. Uppgift 3 i Uppdrag K4 och/eller uppgift 1 i Uppdrag K12.
FIKA kl. 14.30-15.00
Förslag på lämpliga gruppövningar är.
- Tidslinjen (På stranden) Uppdrag B3.
- Stenåldrig – hur gammalt är det? Uppdrag B2 - uppgiften 2.2 ur ”Stenkul på stranden”.
4. Övningar kring natur – uppgiften Djur.
Kl. 15.00-16.00.
Alla elever får samma grunduppgift men olika djur
(olika faktablad). De ska fundera vad de kan om djuret och sedan bygga det (och dess miljö) på stranden.
- Inlandsisars tillväxt och avsmältning
(På stranden) Uppdrag I3.
- Förslag är gråsäl, vikare, hornsimpa, strömming, havsörn, ejder och mårdhund. Uppdrag N1.
- Isräfflor (Gruppen besöker udden sydväst
om Aggösundet) Uppdrag I4.
- Flyttblock (Gruppen besöker flyttblock på halvön sydost om Aggösundet). Uppdrag I9.
- Varför sker landhöjningen? (På stranden)
Uppdrag L1.
46
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Förslag på frilufsdag/lägerskola
Förslag 2. Skule – Skuleberget - Upplägg av friluftsdag/lägerskoledag (Två dagar där tre alternativa platser ges för dag 2).
Plats. Skulebergets topp.
Inkvartering i Bygdegården.
Gruppindelning
Eleverna är indelade i fyra grupper på fyra till fem
elever i varje grupp. I förslaget nedan hänvisas till
olika namngivna övningar i utbildningsmaterialet där
den fetstilta beteckningen hänvisar till respektive
elevövning/ uppdrag.
AKTIVITETER DAG 1
1. Övningar på Skulebergets topp.
Åk linbanan upp till Skulebergets topp
Arbeta i 4 grupper med följande uppgifter:
- Kalottberg Uppdrag L4.
- Landhöjningen Uppdrag L1.
- Högsta kustlinjen Uppdrag L2.
- Sydväxtberg fakta Uppdrag N13.
Uppdrag elevblad N5.
Läs faktatexter, bygg eller dramatisera och berätta/
visa för de andra grupperna vad ni lärt er.
2.Kungsgrottan.
Vandra sedan ner till grottan.
Berätta om Rövarna i Skuleskogen!
Här kan man arbeta med tunnelgrottor och
lökgrottor.
AKTIVITETER DAG 2
MED TRE ALTERNATIVA PLATSER.
Plats. Skuleskogen.
Vandring till Slåttdalsskrevan. Längs leden kan man
arbeta med följande uppgifter gruppvis.
-Klapperfält. Uppdrag L5.
-Rösen. Uppdrag K2.
-Flyttblock. Uppdrag I9.
-Jättegryta. Uppdrag L3.
Plats. Norrfällsviken
Inkvartering i stugor.
Vandra klapperleden. Förslag på övningar.
-Klapperfält. Uppdrag L5.
-Kompassros, Uppgift 5 i Uppdrag K9.
(Använd Fornsök eller appen fornminnen!
- Kompassrosen på Kompassberget ligger
nära ett av bronsåldersrösena)
-Rösen. Uppdrag K2.
-Hällristningar. Uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1.
Plats. Trysunda
Inkvartering: vandrarhem eller tält.
Vandring till Storviken.
Förslag på övningar.
-Stenövningar. Uppdrag B1 (elevblad B 1,
fakta B 3, lärarhandledning B1)
- Hitta din sten. Berätta gruppvis varför du valde den stenen.
- Bygg en staty med gruppens stenar.
Namnge statyn.
- Vad kan vi hitta för sorts stenar? Kan vi datera dem från den äldsta till den yngsta stenen?
- Hur har bergarterna bildats? Läs fakta och
dramatisera. Visa upp för de övriga.
Vandra över till Björnviken.
3.Naturum.
Vandra ner och gör ett besök på Naturum!
Fyra grupper arbetar med följande övningar:
- Grupp 1. Namnet Trysunda. Uppdrag K4.
- Grupp 2. Varför sker landhöjningen. Uppdrag L1.
- Grupp 3. Tidslinjen. Uppdrag B3.
- Grupp 4. Söderfjärden. Uppdrag B5.
47
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Förslag på friluftsdag/lägerskola
Förslag 3. Svedjehamn- Upplägg av världsarvsfriluftsdag/lägerskoledag)
Plats. Svedjehamn och Bodback.
Gruppindelning
Eleverna delas in i grupper i en övning efter välkomsthälsningen. I förslaget nedan hänvisas till olika
namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den
fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/ uppdrag.
AKTIVITETER DAG 1
Saltkaret (ca. kl. 11.30-12.00)
-Fältlunch
- Gå upp i Saltkaret, titta runt
• Höga Kusten
• De Geer moräner
•Strandsuccession
•Landskapet
Kl 13.00
Tillbaka i Svedjehamn.
Övningar vid stranden
- Moränformationer, De Geer moräner.
Uppdrag I8.
- Flador och glosjöar. Uppdrag L7.
Strandsuccession. Uppdrag N6,
faktablad N14.
-Östersjönsutveckling. Uppdrag L2, fakta N1.
Välkommen kl. 8.30
-Välkomsthälsning
”Sitta i famnen i cirkel”: man samlas i en cirkel.
Cirkeln görs liten och jämn, så att deltagarna går
inåt och får axel-mot-axel kontakt. Därefter svänger
alla på sig åt samma håll, cirkeln görs mindre igen så
att deltagarna står med kontakt rygg-mage, bröst.
Kontrollerat sätter alla sig i famnen på den som är
bakom och tar emot den som sätter sig från framsidan i egen famn.)
Kl. 14.30-15.00
Dagen avslutas
Eventuella hemuppgifter:
- sök fram bild hos mormor/farfar och ta bild från samma ställe i nutid.
Uppdrag K10 uppgift 1 och/eller 2.
-Flyttblock
Uppdrag I9, övning 1.
- Gruppindelning: med ”gestalta ett världsarv”.
- Varje grupp får ett djur / en växt att presentera på
ett roligt sätt under dagen.
Uppdrag N1, faktablad N 2-12.
Kl. 9.00.
Världsarvsövning – vad är ett världsarv?
Uppdrag F1. Faktablad F1.
- Fundera - bygg – presentera!
Kl.9.30
Vandring Bodvattnet runt
Övningar vid första parkeringen:
-Tidslinjen Uppdrag B3.
- Värlsarvsområdets resa Uppdrag B4.
- Varför sker landhöjningen ? Uppdrag L1.
Bodback
- Minnesstenen, postrodden.
- Bodarna, landhöjningen, hamnarnas historia.
-”Pinneövningen” Uppdrag K8.
48
B1
H
fakta
HANDLEDNING
MINICHECKLISTA FÖR VÄRLDSARVET
Fem fakta om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård
1. VAD ÄR ETT VÄRLDSARV?
Världsarv är något som alla människor gemensamt äger och som har så betydande värden att det måste
bevaras och vårdas så att kommande generationer ska få uppleva och njuta av det. Fredstanken är bärande i världsarvskonventionen, som är från 1950-talet. Oavsett nation, religion, kultur och grupptillhörighet
så delar vi samma ansvar för att skydda och lyfta fram världsunika natur- och kulturvärden.
2. VARFÖR ÄR VI VÄRLDSARV?
Höga Kusten blev världsarv år 2000 på grund landhöjningen efter senaste istiden. Området är enligt utnämningen ett enastående exempel som representerar huvuddragen i jordens historiska utveckling och
viktiga pågående geologiska processer. Kvarkens skärgård tillkom 2006 och utgör ett enastående exempel på olika utvecklingsstadier i jordens historia omfattande livets ursprung, pågående geologiska processer i bildning av landformer eller betydelsefulla geomorfologiska eller naturgeografiska former.
3. VEM HAR ANSVAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV VÄRLDSARVET?
UNESCO* är den organisation som utser världsarv. Länsstyrelsen i Sverige och Forststyrelsen i Finland är
de som har ansvar för förvaltningen och för att ta fram förvaltningsplaner.
* UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation).
4. VAR KAN MAN SE VÄRLDSARVET?
Det geografiska området som är världsarv består
av tre delområden (Se karta). Speciella besöksmål
(platser) med tydliga spår av landhöjningen är
utpekade och benämns OUV:s (Outstanding
Universal Values). Det handlar om landformationer
som skapats av inlandsisens nötande och havets
vågpåverkan.
Exempel på dessa är
Kalottberg
Tunnelgrottor
Jättegrytor
Klapperfält
Glosjöar och flador
Moränformationer som t.ex. de-Geer
moräner och ribbed moräner
5. VARFÖR SKILJER SIG HÖGA KUSTEN FRÅN LÅGA KUSTEN?
Höjdskillnaden i världsarvet uppstod långt innan istider och landhöjning. Berggrunden är mycket gammal
och att det blev en hög och en låg kust tror forskarna beror på att magman i jordens inre rörde sig vid Höga
Kusten, där den pressade upp och veckade jordskorpan till branta berg. Kvarkens skärgård förblev flack.
Såväl höga som låga kusten har sedan under miljontals år bearbetats av flera istider.
49
B1
H
fakta
HANDLEDNING
TIO SIFFROR OM VÅRT VÄRLDSARV
3
Inlandsisen var som tjockast över vårt världsarvsområde, ca 3 km.
8
Landhöjningstakten i världsarvsområdet är 8 mm per år.
150
I Kvarkens skärgård uppkommer en yta motsvarande 150 fotbolls-
planer nytt land varje år.
286
Världens högsta uppmätta marina gräns dit havet nådde när isen lämnande vårt världsarvsområde är uppmätt till 286 m.ö.h på
Skulebergets topp.
800
Sedan den stora inlandsisen hade sitt maximum för 22 000 år sedan och sedan började avsmälta har landet höjt sig ca 800 m.
10 500
ör 10500 år sedan försvann inlandsisen från Kvarkens skärgård F
och Höga Kusten.
2000
År 2000 upptogs Höga Kusten på världsarvslistan.
2006
År 2006 kompletterades världsarvet med Kvarkens skärgård.
120 000
För 120 000 år sedan inleddes den senaste nedisningsperioden på jorden. Den kallas för Weichsel.
1 200 000 000
Den yngsta berggrunden som finns i vårt världsarvsområde är diabas och den är ca 1 200 000 000 år gammal (1,2 miljarder år ). Den äldsta bergrunden är graniter och gråvackor och de är ca 2,0-1,9 miljarder år gamla.
50
B1
H
fakta
HANDLEDNING
Utrustningslista
Minichecklista världsarv
Förslag till utrustning att ha med till världsarvsövningarna.
Som lärare eller naturguide i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård kan det vara bra att ha en
liten checklista över några övergripande fakta och
siffror om världsarvet. På föregående sidor finns en
sådan som du kan kopiera och ta med dig ut i fält!
Ryggsäck med följande innehåll:
-
-
-
-
-
-
-
Första-hjälpen-väska, plåster.
Måttband t.ex. 5-meters, 3-5 st.
beroende på antalet grupper.
kompasser 1-2 st.
1 långt (46 meter) rep, till tidslinjen (får ej kapas).
rep, som kan kapas vid behov.
2-3 täljknivar.
klädnypor till tidslinjen.
Följande med i ryggsäcken, eller placeras
ut färdigt:
2-3 små spadar.
liten presenning t.ex. 2x2m eller 3x3m.
en samling stenar, de som jobbas med, eller en
hel stensamling (låda).
Foto: Thomas Birkö.
-
-
-
Studier vid Bodback.
51