Transcript Krishantering

KRIS
HANTERINGS
PLAN
2014
Saxnäs skola, fritids och förskola
Med en gemensam krisplan för skola, fritids och förskola kan personalen få
stöd av varandra då respektive verksamheter är små och då ensamarbete
förekommer på förskolan. Beredskap och rutiner är viktiga för att mildra
stressreaktioner och för att skapa tillit och trygghet. En krishanteringsplan
skall därför stå för det sakliga och ses som en vägledning om hur man kan
handskas med information, stöd till de drabbade och minnesstunder. Det
enskilda fallet avgör hur förskola, fritids och skola väljer att arbeta.
1
Innehållsförteckning
Telefonlista
3
Stödgrupp
4
Skolans mobiltelefon
4
Sekretess
4
Krissituationer
Utsatta barn (våld, hot, övergrepp, berusade, drogpåverkade
vårdnadshavare)
Barn som försvinner/kidnappas
5
5
Hot/våld
6
Olycka/sjukdom
6
Dödsfall
7
Brand/bombhot/inbrott – utrymningsplan/uppsamlingsplats
8
Katastrof
9
Minneslåda
10
Massmedier
10
Vanliga sorgereaktioner hos barn
11
Kriser och deras förlopp
11
Råd till personal
12
Barngruppssamtal
13
2
Befattning
Rektor /Förskolechef
Saxnäs skola
Förvaltningschef
UBnämnden
Skolsköterska
Skolpsykolog
Socialtjänsten
Telefonlista för krishanteringsplan
Saxnäs skola och förskola
Namn
Telefon arbete
Telefon hem
Marithe Lindblad
Christer Staaf
Annika Strandberg
Lidström
Katrin Wicén
Kurator Grundskola
Susanna
Rolfsdotter
Anna Enebjörk
Polis Vilhelmina
Präst
Mariann Nygren
144 26, 143 57
070-272 77 45
0940-142 76
073-094 44 11
141 72, 14413
070-342 63 49
141 92
070-307 68 73
0940-140 21
310 75
070-342 63 49
070-307 68 73
070-380 42 39
070-632 40 21
0940-142 05
114 14
372 06
070-347 09 36
372 00
112
Svenska Kyrkan
SOS Alarm
Räddningstjänsten
Sjukvårdsupplysningen
Distriktssköterska
Bo Odelsheim
/BVC Kultsjödalen
Företagshälsovården
Marsfjällen Express
MM Lodge
Giftinformationscentral
BRIS Barntelefon
BRIS Vuxentelefon
Vilhelmina Kommun
1177
700 02
070-377 99 16
144 03/144 04
700 85
0940-700 03
08-33 12 31
0200-230 230
077-150 50 50
140 00
3
073-060 44 84
070-377 99 16
Stödgrupp för Saxnäs förskola, fritids och skola
Marithe Lindblad – ledare
Arb: 144 26, 144 10, 143 57
Mob: 070 – 272 77 45
Privat: 073 – 094 44 11
Solveig SundinJonsson – skolan
Hem: 712 05
Arb: 144 10
Mob: 073 – 182 40 76
Mattias Ihrström – skolan
Arb: 144 10,
mob: 070 – 233 27 37
Vakant
-
förskolan
Kristoffer Nejne
Herbert Lidberg
- Elevskyddsombud
Mobil: 070 – 253 94 83
Mobil: 072 – 230 42 93
STÖDGRUPPEN SKA:
 Organisera det praktiska arbetet vid en akut kris
 Initiera uppföljningar och utvärderingar
 Aktualisera krisplanen för skolans, fritids och förskolans elever och
personal en gång per år
 Revidera krishanteringsplanen varje år
 Organisera personalens krisbearbetning vid behov
 Vid sekretessfrågor närvarar inte elevskyddsombuden
Denna stödgrupp kan från fall till fall välja att:
ta in övrig personal som extraresurs samt på eget initiativ samarbeta
med personer och institutioner utanför skolan.
Skolans/förskolans mobiltelefon
Vid ensamarbete i förskola, fritids eller skola och vid utflykter och läger ska
mobiltelefon finnas med. Verksamhetens mobiltelefoner ska ha de ovan
angivna telefonnumren inlagda.
Vid ensamarbete i förskola och fritids fungerar skolans personal (under
personalens arbetstid) som back-up om personalen behöver stöd i en
krissituation. När inte skolans personal finns att tillgå tillkallas
räddningstjänst.
På förskolan, fritids/skolan ska finnas en lättillgänglig pärm med
telefonnummer till barnens och personalens anhöriga.
Sekretess
Förskolechef/rektor påminner all personal om den sekretess som råder och
vikten av att förhindra ryktesspridning och spekulationer.
Sekretessen skiljer sig åt mellan förskola, fritids och skola.
4
Handlingsplan vid krissituationer
Utsatta barn
Vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa är du skyldig att agera
direkt!
 kartlägg och dokumentera vad du grundar dina misstankar på och vilken
information du har delgivits
 vid kränkning/mobbing använder vi ”plan mot kränkande &
diskriminerande behandling"
 meddela förskolechef/rektor som i förekommande fall sammankallar
krisgruppen
 kontakta socialtjänsten för att fråga om råd, utan att nämna namn eller
för att göra en anmälan
 kontakta föräldrarna och berätta varför du är orolig, att du är skyldig att
agera och att du vill arbeta för att tillsammans hitta en lösning
 VIKTIGT! Vid misstanke om sexuellt utnyttjande eller misshandel ska
socialtjänsten meddelas direkt! Föräldrarna ska inte informeras!
 vid anmälan till socialtjänsten råder sekretess och det är därför inte
tillåtet att prata om den uppkomna situationen. Sekretesslagen är till för
att skydda familjen
 förskolechef håller kontakt med socialtjänsten och med personalen
 personalen är extra uppmärksam på hur barnet mår och reagerar
Barn som försvinner/kidnappas
 kontakta polisen omedelbart. Det är polisens ansvar att söka efter
försvunna personer
 informera närmaste förskolechef/rektor som informerar sina
överordnade
 förskolechef/rektor kontaktar barnets vårdnadshavare
 förskolechef/rektor sammankallar stödgruppen och informerar om det
inträffade, inhämtar information och går noga igenom händelsen
 stödgruppen beslutar om vem som ska informera barnen/eleverna
 förskolechef/rektor har kontakt med barnets vårdnadshavare och
tillsammans beslutar de vilken information som ska komma ut på
förskolan/skolan
 förskolechef/rektor sammankallar personalgruppen och informerar om
det inträffade och beslutar om vem som ansvarar för olika kontakter
 barnen informeras på en samling
 övriga föräldrar informeras vid hämtning/lämning eller vid föräldramöte
enligt överenskommelse med det försvunna barnets vårdnadshavare.
Det är lämpligt att någon från stödgruppen finns på plats.
 förskolechef/rektor håller sig informerad om utvecklingen och informerar
sin personal kontinuerligt. Det är barnets vårdnadshavare som avgör
vilken information som får komma ut på förskolan/skolan
 dokumentera händelsen
5
Hot och våld från barn
 Då ett barn börjar uppträda på ett hotfullt eller aggressivt sätt, ska man
alltid försöka vara två vuxna i barnets/barnens närhet.
 De vuxna måste i den mån det går att genom tal och handling försöka
lugna barnet. Viktigt att tänka på är att barnet inte får uppfatta de
vuxna som hot.
 Skulle barnet trots allt börja sparka och slå, bör de vuxna ta barnet och
hjälpas åt att hålla honom/henne tills han/hon lugnat ner sig. Viktigt att
tänka på är att man alltid ska vara två då man måste hålla ett barn.
 Dokumentera alltid händelsen.
Hot och våld mot personal
Akut på plats
 Försök behålla lugnet och gå inte i försvarsställning
 Tillkalla annan personal, back-up, räddningstjänst/polis
 Informera förskolechef/rektor
 så snart förskolechef/chef fått kännedom om hot/våld sammankallas
stödgruppen och man går igenom det inträffade
 stödgruppen gör en analys av situationen och bedömer riskerna för den
drabbade
 förskolechef/rektor beslutar om säkerhetsåtgärder som till exempel att
ingen lämnas ensam vid hämtning och lämning under den närmaste
tiden
 förskolechef/rektor gör en polisanmälan om hotet/våldet är av
allvarligare karaktär
 förskolechef/rektor kallar de inblandade till samtal så snart som möjligt
och beslutar hur situationen framöver ska hanteras
 dokumentera händelsen.
Olycka/sjukdom
Akut på arbetsplats
 Ge första hjälpen
 Larma rädddningskår, ambulans, polis, brandkår
 Håll obehöriga borta från olycksplatsen
 Trösta och lugna
 Följ med till sjukhus vid behov
Olycka utanför arbetstid
 ansvarig förskolechef/rektor meddelas omedelbart och kontaktar sina
överordnade
 förskolechef/rektor inhämtar information
 förskolechef/rektor sammankallar stödgruppen och går igenom det
inträffade, beslutar vem som gör vad och hur information ska delges
personal, barn och föräldrar
 informera och berätta så öppet och tydligt som möjligt men tänk på
sekretessen
 vid olycksfall dokumentera händelsen på blanketten ”Olycksfallsrapport”
6
Dödsfall
Barn som mister nära anhörig
 Förskolechef/rektor informeras alltid och kontaktar sina överordnade
 Förskolechef/rektor sammankallar stödgruppen
 Stödgruppen går noggrant igenom det som hänt, samlar så mycket
information som möjligt och beslutar om vem som ska ha kontakt med
hemmet
 I samband med att skolan underrättas frågar den person/det arbetslag,
som får meddelande om det inträffade, om hur barn och anhöriga vill att
klasskamrater och övrig personal ska informeras, och om man vill ha en
minnesstund
 Arbetslaget eller någon annan av barngruppen känd person berättar för
de berörda barngrupperna om dödsfallet. Man talar öppet om det som
hänt och låter det berörda barnet i barngruppen tala om sina tankar och
känslor. Arbetslaget förbereder kamraterna på att det berörda barnet
kan vara känsligare än vanligt.
 Förskolechef/rektor informerar övrig personal.
 Arbetslaget ansvarar för att uppföljning sker och försöker vara
observant på barnets sorgereaktion.
Elev eller personals dödsfall
På arbetsplats
 Larma 112 och uppge vad som hänt, ditt namn, adress och
telefonnummer där du ringer ifrån
 Be om omedelbart stöd från räddningstjänst om du är ensamarbetande
 Håll obehöriga borta från olycksplatsen
 Larmoperatören ger råd och anvisningar
Utanför arbetstid
 Förskolechef/rektor informeras alltid så fort det är möjligt och kontaktar
sina överordnade
 Förskolechef/rektor sammankallar stödgruppen
 Stödgruppen går noggrant igenom det som hänt, samlar så mycket
information som möjligt och beslutar om vem som ska ha kontakt med
hemmet
 Förskolechef/rektor tillsammans med stödgruppen vidtar dessutom
följande åtgärder:
 Talar med anhöriga, om möjligt genom personligt besök eller
 Skickar ett kondoleansbrev
 Samråder med med förälder/anhörig om hur information på
förskola/skola ska ges
 Informerar barn, elever och personal om vad som hänt.
 Kontrollerar att elev/personal blir struken ur förteckningar
 Ordnar minnesstund på skola/förskola och bjuder in anhöriga
 Utser några som är med på begravningen (efter samråd med anhöriga
 Ombesörjer att blommor sänds till begravning.
 Ger berörd personal och/eller elever tillfälle att prata om det inträffade
7
 Erbjuder stödsamtal för elever/personal/syskon och kompisar i andra
klasser och om någon/några behöver mer stöd kontakta präst,
skolhälsovård eller företagshälsovården.
 Bestämmer flaggning i samråd med anhöriga; flaggan hissas på halv
stång när dödsfall är bekräftat (under dagen-återstående tid av dagenunder kvällen-nästa dag) och sedan på begravningsdagen
 Håller sig informerad om utvecklingen
 Diskuterar hur man bäst går vidare och skriver in en uppföljning efter 6
månader
 Ger arbetslaget i uppdrag att ansvara för att uppföljning sker och
försöka vara observant på sorgereaktioner hos barnen.
Brand, bombhot, hot och våld som kräver utrymning av förskola/skola
För att minska konsekvenserna vid eventuell brand är det av största
vikt att utrymningsplanen uppdateras och att alla är väl förtrogna med
den. Det ska ge genom genomgång av utrymningsplanen och
utrymningsövningar en gång per termin.
Utrymning sker enligt fastställd plan för förskola respektive skola.
Utrymningsplanen ska finnas väl synlig i förskolans och skolans lokaler.
Återsamlingsplatsen för Saxnäs skola är förskolans gårdsplan. Vid längre
väntan samlas man inne på förskolan för vidare transport till Marsfjäll
Mountain Lodge. På förskolan skall finnas en förteckning över skolans elever
och personal.
Återsamlingsplatsen för Rävlyans förskola är skolans gårdsplan, skolans
ljushall och vid längre väntan förskoleklassens lokaler. På Saxnäs skola ska
finnas en förteckning över förskolans barn och personal.










Utrym enligt utrymningsplanen
Ge första hjälpen
Räddningstjänsten larmas.
Förskolechef/rektor underrättas omedelbart och beger sig till
uppsamlingsplatsen
Arbetslaget/mentor samlar sina barngrupper på tidigare fastställda
uppsamlingsplatser och kontrollerar närvaron. Förskolechef/rektor eller
ställföreträdande rapporterar till räddningstjänsten
Kommer något barn till skada följer den vuxne, som känner barnet bäst,
med till sjukhuset.
Barnen förs till den bestämda uppplatsen.
Förskolechef/rektor samlar stödgruppen för information.
Rektor beslutar om vidare åtgärder och informerar barn och personal
Skolans/förskolans barn ska hållas samlade tills andra direktiv ges.
Föräldrar/vårdnadshavare underrättas.
Skolan ska se till att inget barn kommer hem till ett tomt hem.

Vidare information lämnas till hemmen.


8




Kontrollera barnens eventuella frånvaro de närmaste dagarna efter
branden.
Personalen i förskola/skola ger barnen ärliga upplysningar om vad som
hänt.
Uppföljning, enligt stödgruppens planering, sker under en längre tid.
Dokumentera
Enligt arbetsmiljöförordningen ska arbetsgivaren utan dröjsmål
underrätta arbetsmiljöverket om en allvarlig olycka inträffar på
arbetsplatsen. Anmälningsblankett hämtas på www.av.se
Naturkatastrofer som direkt berör verksamheterna
Vid naturkatastrofer som direkt berör verksamheterna, t ex storm/orkan,
träder kommunens krishanteringsgrupp in. De meddelar
verksamhetsansvariga handlingsplan och arbetsuppgifter och informerar
allmänheten.
För verksamheterna gäller att förskolans öppettider prioriteras framför skola,
då viktiga samhällstjänster behöver upprätthållas. Det innebär att barnomsorg
för arbetande föräldrar blir viktigt.
I möjligaste mån finns alltid personal på plats vid förskola och skolas ordinarie
öppningstider för att möta upp om det finns osäkerhet om huruvida
verksamheterna bedrivs i vanlig ordning eller inte.
Nödtelefon finns placerad vid Kommungaraget/räddningstjänstens garage.
Katastrofer som inte direkt berör verksamheten
Både i Kommunen, Sverige och världen har ett antal katastrofer inträffat
under de senaste åren. Dessa händelser har påverkat många barn och det är
viktigt att förskola och skola har beredskap att hantera liknande situationer.







Allvarligheten i händelsen samt om den inträffat lokalt, nationellt eller
globalt avgör i vilken omfattning man behöver behandla den.
Allvarliga händelser på nära håll eller händelser som drabbat barn
behöver (förmodligen) diskuteras och bearbetas mer och djupare.
Barngruppens/klassens pedagoger avgör om, när och hur sådana
händelser skall tas upp.
Informera barngruppen om vad som hänt på ett åldersadekvat sätt.
Vissa händelser medför till exempel att förskolan/skolan hissar flaggan
på halv stång, vilket kan skapa funderingar även hos små barn.
Landssorg och dylikt bör alltid förklaras för barnen.
Barn reagerar olika på händelser av den här arten, någon blir mycket
orolig av t.ex. ett stort strömavbrott, beroende på hur man är som
person och hur exponerad man är för till exempel TV-nyheter eller vad
vuxna pratar om runt middagsbordet hemma. Man bör som pedagog
alltid göra en bedömning utifrån barngruppen för att avgöra om, när
eller hur man skall diskutera händelsen.
9
Minneslåda
På förskolan och skolan ska finnas en minneslåda att använda vid
minnesstunder och temadagar. Den kan innehålla ljus & ljusstakar,
pappersnäsdukar, ram för foto, vacker duk, blomvas, tändstickor, cd-musik,
dikter, böcker för olika åldrar och litteraturlistor)
Massmedier



Om händelsen har något intresse för massmedier är det förskolechef/rektor som håller
i den kontakten.
Det är viktigt att alla informeras om vilka uppgifter som får lämnas ut. Klasslistor kan
man t ex inte neka att lämna ut.
Skolan/förskolan och skolgården inte är allmän plats.
Råd vid kontakter med massmedia
 Ta god tid på dig. Tänk efter innan du svarar.
 Håll dig inom ditt eget område.
 Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan.
 Håll dig till fakta.
 Anta att allt ”tas till protokollet” – är ”on the record”.
 Var bestämd, rättvis och vänlig.
Aldrig
 Ljuga, gissa eller ha egna teorier.
 Bli upprörd eller arg.
 Låta situationen eller reportern stressa dig.
 Använd ”fikonspråk”/fackspråk.
 Diskutera hemligstämplad information.
 Använda uttrycket ”inga kommentarer”.
 Tala om sådant som är utanför ditt yrkesområde.
Tips
Genom att skriva pressmeddelande kan nyheter få snabb spridning. Utnyttja denna fördel
genom att noga tänka igenom vilket budskap som ska förmedlas, skriv ett färdigt
pressmaterial där bakgrund, nuläge och beslut presenteras. Skriv kort, helst inte mer än en
A4-sida, och ge meddelandet en sådan utformning att tidningen kan använda det utan större
ändringar. Börja med det viktigaste, använd citat vid behov, var koncis. Pressmeddelanden
och presskonferenser initieras av respektive ordförande, chef eller av kommunens
informationsansvarige. Använd inte presskonferenser i tid och otid utan bara när det verkligen
finns ett budskap att gå ut med och där det kan vara viktigt att få lämna kommentarer. Tänk
på att det inte finns något ”utanför protokollet” – ”off the record” – i kontakten med
massmedia. Var noga med vad du säger!
Massmediarelationer
Det är en ovärderlig tillgång att ha goda kontakter med massmedia. Framför allt lokaltidningar
och radio har betydelse för bevakningen av det kommunala området. Via massmedia är det
också möjligt att få ut snabb och betydelsefull information till medborgarna. Det är därför
viktigt att underlätta för massmedia att arbeta.
Ansvar
Respektive kansli svarar för att handlingar hålls tillgängliga för mediebevakningar i samband
med diariehanteringen. Inför varje sammanträde i nämnder och styrelser sänds handlingar ut
10
till massmedia samtidigt som till de förtroendevalda. Respektive sekreterare ansvarar för
detta. Kommunens övergripande informationsansvarige fungerar som ”lots” i olika ärenden.
Denne fungerar också som resursperson för hela kommunens verksamhet i massmediefrågor.
Kommunens informationsansvarige ska också vara informerad om när och om vad
presskonferensen ska hållas. Skriven pressinformation skutformas i samråd medkommunens
informationsansvarige.
Kanaler
Pressmeddelande och konferenser är andra sätt att förse massmedia med information,
användbara kanaler där kommunen tar initiativet. Det är viktigt att regelbundet underlätta
massmedias arbete genom att skicka ut pressmeddelande som speglar verksamhetens olika
aktiviteter. Den som initierar en kontakt har fördel av att kunna vara väl förberedd.
Vanliga sorgereaktioner hos barn
Precis som hos vuxna är sorgereaktioner hos barn individuella. Om barn får
hjälp att uttrycka sina tankar och känslor har de ofta en fantastisk förmåga till
bearbetning och läkning. Barn behöver ofta mer tid än vuxna att bearbeta en
stor sorg och de behöver sörja ett litet stycke i taget.
Vanliga reaktioner
 Chock och tvivel
 Ilska och utbrott
 Ledsnad, längtan och saknad
 Otröstlighet
 Apati och initiativlöshet
 Ångest och oro
 Sömnsvårigheter och mardrömmar
 Ont i kroppen
 Kamratproblem
 Skuldkänslor
 Regressivt beteende, tillfällig tillbakagång i utvecklingen
Kriser och deras förlopp
Chockfasen
Denna fas varar från några korta ögonblick upp till några dygn.
 Ändrat medvetandetillstånd - man känner inte igen sig själv
 Känslomässig förlamning -Svårt att ta in och förstå vad som hänt
 Initiativlöshet eller överaktivitet
 Förvirring och hysteriska reaktioner.
 Förändrad tidsuppfattning – tiden står stilla
 Olika kroppsliga symptom - hjärtklappning, darrningar, yrsel och
illamående.
Reaktionsfasen
Denna fas kan pågå upp till ett par månader.
 Overklighetskänslor
 Ångest
 Sömnsvårigheter
 Sorg och depression
 Ilska och depression
 Koncentrationssvårigheter och minnesförlust
11



Isolering och tillbakadragenhet
Skuldkänslor, skam och självförebråelse
Ökad sjuklighet
Reparationsfasen/bearbetningsfasen
 Isoleringen bryts
 Personen vågar blicka framåt
Nyorienteringsfasen
Under denna period ser personen möjligheter i det fortsatta livet och börjar
långsamt acceptera det som inträffat.
Råd till personal:
Var närvarande. Visa att du ställer upp och att du deltar. Även om flera visat
sitt deltagande är det viktigt att veta att även Du vet. Våga visa din egen
sorg.
Släta inte över. Hjälp till att sörja istället för att försöka trösta.
Lyssna aktivt. Det finns inga välmenande råd som hjälper. Lyssna och
bekräfta känslan. Var delaktig.
Var inte rädd för gråt. Gråt är kroppens eget sätt att uttrycka en stark
känsla. Håller man tillbaka gråten stoppar man också känslan som då kommer
tillbaka senare, ibland efter många år.
Ge hjälp med orden. Fråga försiktigt vad som hände, hur det var, hur de
tänkte. Ett sätt att få ur sig sorgen är faktiskt att klä den i ord. Att tala om
händelsen är det första steget av en bearbetning som senare kan gå
vidare.
Sorgen tar tid. En del av bearbetningen består i att "älta" det som skett. När
det är klart upphör upprepningarna av sig själv. Det är inte ovanligt att det tar
ett halvår innan de inblandade verkligen kan gå vidare.
Svik inte. Se till att du är tillgänglig även fortsättningsvis. Lämna ditt
telefonnummer och visa att du är beredd att fortsätta samtalet. Bearbetningen
av en sorg i den här storleken är inte klar med ett samtal. Ta själv ansvaret
att höra efter hur det är.
Det är viktigt att sörja. Men man måste inte sörja. Vi får inte lägga ett krav
på sorg på dem som inte känner sig så berörda av dödsfallet. I en kurs och på
en institution står inte alla lika nära varandra
Var dig själv. Du ska inte vara psykolog, präst eller läkare om du inte är det.
Det är medmänsklighet, medkänsla och medlidande som är det viktiga.
12
Barngruppsamtal
Avsätt minst 80 minuter. Vid behov kan man vara mer än en vuxen vid
samtalet.
Introduktion
 Detta stannar oss emellan.
 Alla reaktioner är tillåtna.
 Var och en talar för sig själv.
 Förutom att berätta hur man fått reda på händelsen kan man själv välja
om man vill tala eller vara tyst.
Fakta (beror på hur dödsfallet inträffade, väntat eller oväntat)
 Vad var det som hände?
 Vilka har sett, vet vad?
 Hur fick ni reda på det?
 Lärarna ska ha skaffat sig grundlig information.
Tankar och reflektioner
 Vad tänker du om det som skett?
 Vad var det värsta som hände?
 Hjälp barnen att sätta ord på sina intryck.
 Var det någon annan som kände på samma sätt?
 Uppmuntra samtal om drömmar och känslor.
 Vad skulle du sagt om han kunde höra dig nu?
”det första jag tänkte, när jag fick höra det var…..”
”det jag känner mest…..”
”jag blir så ledsen när jag tänker på…..”
Information
 Visa samstämmighet i tankar och reaktioner.
 Det mesta är normalt.
 Berätta om hur det kan kännas längre fram i tiden.
 Visa på vad barn kan göra mer:
 Tala med sina föräldrar/vänner.
 Besöka graven/olycksplatsen.
 Skaffa mer information.
 Skriva dikt/dagbok.
 Göra något för/tillsammans med de efterlevande.
Avslutning
 Sammanfatta samtalet.
 Se om det finns några ytterligare frågor.
 Planlägg framåt, t.ex. fler samtal, om man vill göra något gemensamt
på begravningsdagen, etc.
 Uppmärksamma speciella reaktioner.
 Välkomna individuell kontakt.
 Eventuellt avsluta med gemensam handling (tyst minut, tända ljus).
Saxnäs skola och förskola
Rektor samt krishanteringsgruppen
Marithe Lindblad, Mars 2014 – reviderad
13
(uppdaterad 16sept 2014)