Transcript Trygghetsprogram - Teknisk handbok Gatukontoret Malmö stad

G at u ko n to r e t
Trygghetsprogram
Au g u s t i 2 0 1 0
Programmet har under 2009/2010 tagits fram av en projektgrupp på gatukontoret som bestått av följande personer: Maria Isling, projektledare, Nora
Bengtsson, Matilda Brogård, Johnny Clausen, Ann-Charlotte Lindén och Jill
Sörensen (t.o.m. dec 2009). I styrgruppen har Bosse Andersson (sammankallande), Jörgen Jepson, Ingrid Persson och Per Wisenborn ingått. Maria
Brodde-Makri ersatte Per W fr.o.m. februari 2010.
Fotografierna i programmet är tagna av Jerry Ahlandsberg, Bosse Andersson,
Matilda Brogård, Johnny Clausen, Oskar Falck, Andrzej Felczak, Bertil Göransson, Maria Isling, Anna-Karin Jangmark, Petra Kling-Gutenwik, Peter
Kroon, Arne Mattsson, Peter Nilsson, Johan Moritz, Lars Olofsson, Mats
Persson och Christina Worsch. Maria Isling har ansvarat för det grafiska
atbetet.
Förord
Att känna sig trygg i sin vardag är en mänsklig rättighet. Men för många
är den upplevda otryggheten en stark begränsning i att kunna leva fullt ut.
Malmö ligger inte bra till i Polisens trygghetsmätningar, trots en stor satsning på olika åtgärder från stadens sida. Otrygghet har många orsaker och
samverkan mellan olika myndigheter och förvaltningar är en förutsättning
för att komma tillrätta med problemen.
Gatukontorets ansvar för den offentliga miljön är en viktig och stor pusselbit
i att skapa ett attraktivt och levande Malmö. Kontorets olika verksamheter måste optimalt samverka och komplettera varandra för att ge de bästa
förutsättningar för trygghet där människor bor, vistas eller färdas. Att inte
använda parker, gator och torg pga. bristande skötsel, underhåll eller planering utifrån ett trygghetsperspektiv kan aldrig accepteras.
Detta program syftar till att ge Gatukontorets planerare och förvaltare en
bild av vad som skall beaktas och åtgärdas för att malmöbor och besökare
skall känna sig så trygga att de inte väljer bort promenaden i parken, bussresan till bion eller cykeln till jobbet. Programmet antogs av Tekniska Nämnden 25 augusti 2010.
Malmö i augusti 2010
Bosse Andersson
Avdelningschef drift och underhåll
Gatukontoret Malmö
3
Gatukontoret • trygghetsprogram
Innehåll
Förord
3
1Inledning
1.1
Begreppsdefinition
2
Bakgrund
6
7
2.1
Syfte och målsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.2
Samarbete mellan Malmö stad och polisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
2.3
Polisens trygghetsmätningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
2.4
Planering och stadsstruktur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
2.5
Trygghetsprogrammets kopplingar till andra program. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
3Strategier för gatukontorets trygghetsarbete
4
5
15
3.1
Planering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
3.2
Trafik och tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
3.3
Belysning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
3.4
Träd och buskar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
3.5
Nedskräpning och vandalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
3.6
Vägvisning och gatunamn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
3.7
Folkliv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
3.8
Medborgardialog och inflytande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Prioriterade stadsrum och förslag till åtgärder
4.1
Gång- och cykeltunnlar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
4.2
Gång- och cykelstråk genom parker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
4.3
Busshållplatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
4.4
Parkeringsplatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
4.5
Offentliga toaletter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
5
Checklista
38
6
Källor och referenser
41
4
Gatukontoret • trygghetsprogram
1. Inledning
En stad är en plats i ständig förändring. Malmö är inget undantag. Staden
har genomgått stora omvälvningar de senaste femtio åren. Från att ha varit
en utpräglad industristad är Malmö idag en kunskapsstad med högskola och
nya etableringar av tjänsteföretag. Staden är dessutom inne i en kraftig expansion där invånarantalet ökar. Befolkningstrukturen i Malmö är idag inte
som den var för femtio år sedan. Mer än 26 % av stadens invånare är födda
utomlands, 169 nationaliteter finns representerade och staden har en ung befolkning där 47 % är under 35 år. Alltfler barnfamiljer väljer dessutom att bo
kvar i Malmö istället för att flytta till mindre städer eller till kranskommuner.
Människor spenderar sin fritid i det offentliga rummet i högre utsträckning
än tidigare. Uteserveringar lockar ut människor i det offentliga rummet och
när vädret tillåter inbjuder parker och grönområden till picknick och fika i
det gröna.
Stadskärnan används av alla malmöbor. Hit kommer man för att shoppa, för
att umgås och för att roa sig. Antalet nöjesställen har ökat i samma takt som
den unga befolkningen. Användandet av alkohol och en mer liberal inställning till öppethållandetider gör att staden under natten ibland kan upplevas
som stökig och otrygg.
Miljonprogrammets storskaliga bostadsområden planerades och byggdes i
snabb takt under 1960- och 1970-talen på tidigare åkermark. Områdena
präglas av trafikseparering, vilket innebär gång- och cykelvägar i tunnlar och
på broar och stora trafikleder med skyddszoner och parkeringsplatser. Trafik-
5
Gatukontoret • trygghetsprogram
separeringen i dessa bostadsområden ger upphov till att människor känner
sig otrygga i högre grad. Människors rörelsemönster har också förändrats,
många pendlar till sina arbetsplatser och förflyttar sig längre sträckor än man
tidigare gjort.
Alla ovanstående förändringar som skett i Malmö ställer krav på Malmö
stad och också på gatukontoret. Det självklara när det gäller ett gatukontors
arbete med trygghet, fokuserar oftast på belysning och beskärning av buskar
och/eller träd. Med detta program vill vi lyfta fram fler aspekter som vi också
anser faller inom ramen för gatukontorets trygghetsarbete. Det handlar om
trafik, renhållning, klotter men också om folkliv och medborgardialog. Vi
vill visa vad vi på gatukontoret i Malmö gör för att öka tryggheten men
också förklara varför vi ibland väljer att inte utföra vissa åtgärder. Trygghetsprogrammet ska på så sätt bli en viktig del i kontorets långsiktiga arbete.
Det första kapitlet i denna rapport innehåller förutom en inledande text, en
begrepssdefinition där vi förklarar vad vi menar med trygghet i detta sammanhang. Det andra kapitlet tar upp bakgrunden till trygghetsprogrammet
samt klargör syfte och målsättningar. I det tredje kapitlet ges en översikt över
gatukontorets trygghetsarbete inom olika områden. Kapitel fyra behandlar
prioriterade stadsrum som är speciellt problematiska ur trygghetssynpunkt.
Här presenteras också olika förslag på åtgärder i de olika stadsrummen.
Avslutningsvis presenteras i kapitel fem en checklista som visar vad man bör
tänka på inför framtida upprustning och vid nyexploatering.
1.1 Begreppsdefinition
När man talar om trygghet används ofta olika begrepp såsom rädsla, oro och
otrygghet. Rädsla och otrygghet är, med nödvändighet, inte samma sak eller
rättare sagt inte samma känsla. Vi beter oss olika beroende på vilka känslor vi
har. Det kan därför vara på sin plats att göra en begreppsdefinition.
Används begreppet rädsla så kan det innebära att många inte känner igen
sig eftersom de inte anser sig uppleva rädsla utan snarare kanske en oro eller
att de är vaksamma i vissa situationer. Därav kan det vara bättre att använda
begreppet otrygghet. Oro och rädsla är starkare begrepp än otrygghet.
Otrygghet är något som upplevs ibland, kanske i en viss situation eller på
en viss plats. Upplevs otrygghet blir man mer vaksam på omgivningen, t.ex.
vilka människor som rör sig där, hur den fysiska omgivningen ser ut, finns
det t.ex. buskage där någon kan tänkas gömma sig, hur belysningen är på
platsen osv. Känner man sig otrygg så förhåller man sig till en risk. Genom
att använda begreppet otrygg har man en större möjlighet att täcka in även
de som i vissa situationer gör en riskkalkyl men inte ständigt går runt och
känner sig rädda eller oroliga när de är ute efter mörkrets inbrott.
I denna rapport används både begreppet rädsla och otrygghet. När vi använder begreppet rädsla avser vi således en starkare känsla än när vi använder
begreppet otrygghet.
6
Gatukontoret • trygghetsprogram
2. Bakgrund
Under de senaste åren har trygghet i det offentliga rummet kommit att
hamna mer och mer i fokus. Samhället har på många sätt aldrig varit säkrare,
med färre döda i trafiken som ett exempel, ändå har känslan av otrygghet
ökat. Den faktiska tryggheten och känslan av trygghet är inte alltid samma
sak. Unga män är ofta de som känner sig mest trygga, trots att de är den
grupp som oftast råkar ut för flest våldsbrott. Samtidigt är äldre kvinnor
den grupp som säger sig vara mest otrygga fast de tillhör den grupp som
råkar ut för minst våldsbrott. Men det finns många fler variabler än enbart
ålder och kön som spelar in i hur trygg/otrygg någon känner sig såsom t.ex.
var man bor samt även socioekonomiska aspekter. Medias bevakning av dessa
frågor spelar in i upplevelsen av otrygghet. Varje dag matas vi med löpsedlar
om våld i olika former och TV-kanalerna är fyllda med våldsinslag av olika
slag.
I takt med städernas expansion under 1900-talet har dock brottsligheten
ökat i Sverige. Den tydligaste ökningen skedde under 1960-, 1970- och
1980-talen då städernas expansion var stor. De allra flesta brott sker i de tre
största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket gör att man ibland
hävdar att brottsligheten främst är ett urbant fenomen (Brott, bebyggelse och
planering, Boverket, 1998). Det man också kan konstatera är att det är unga
män som begår de flesta brotten. De områden som är värst utsatta i städerna
är dels stadskärnorna och dels flerbostadsområden som byggdes under miljonprogrammets år. Miljonprogrammets mål var att snabbt bygga bort den
stora bostadsbrist som rådde. Samtidigt resulterade de storskaliga och funk-
7
Gatukontoret • trygghetsprogram
tionsindelade flerbostadsområdena i att den sociala kontrollen minskade,
vilket i sin tur ledde till ökad brottslighet. Detta är inget specifikt för enbart
för Sverige. Runt om i världen finns exempel på storskaliga och funktionsuppdelade bebyggelsemiljöer med liknande problem. Flera internationella
forskare som Jane Jacobs, Oscar Newman och Alice Coleman bekräftar detta
i sina studier.
De flesta brotten utomhus vad gäller, våld, skadegörelse och stöld av och ur
bilar sker i innerstäderna och med en koncentration på områden med många
restauranger och andra nöjeslokaler.
Trafiken är den faktor som, i många av de undersökningar som görs av såväl
gatukontoret som polisen, lyfts fram som den enskilt största otrygghetsfaktorn. Det är främst äldre, funktionshindrade och barn som upplever sig
otrygga i trafiken. En paradox när det gäller otrygghet och trafik, är att där
man upplever en osäker trafikmiljö, blir man mer vaksam och där minskar
också antalet olyckor.
2.1 Syfte och målsättning
Resultaten från trygghetsmätningen samt den mediala fokuseringen på
Malmö som en stad med hög brottslighet, har gjort att frågorna kring trygghet kommit högt på Malmö stads agenda. Bara under det senaste året har ett
flertal politiska remisser till kommunfullmäktige handlat om trygghet och
krav på fysiska åtgärder i det offentliga rummet.
Syftet med att ta fram ett trygghetsprogram för gatukontoret är att lägga fast
gatukontorets strategi vad gäller förvaltningens trygghetsarbete. Programmet
ska vara handfast och tydligt och ge förslag på åtgärder, samt vara ett redskap
i arbetet att förbättra den upplevda tryggheten i staden. Programmet ska
fungera som ett stöd i det dagliga arbetet och för att möta malmöbornas och
politikernas krav på en tryggare stad. I arbetet med att skapa en trygg stad
finns en klar konflikt med andra mål, som handlar om att skapa en trivsam
och intressant stad. Trygghetsprogrammet ska ta ställning och tydliggöra
på vilket sätt gatukontoret avser att angripa problemet kring trygghet. En
park utan buskar kan möjligen upplevas som en trygg park med stor överblickbarhet, men den kan knappast upplevas som trivsam. Samma sak gäller
belysning. Ett fullt upplyst torg med enbart starka strålkastare kanske kan
uppfattas som tryggt, men samtidigt blir platsen ointressant och otrivsam.
Välbesökta och intressanta platser gör att den sociala kontrollen ökar, vilket
kanske är det bästa sättet att öka känslan av trygghet.
Programmets syfte
•
lägga fast gatukontorets
strategi vad gäller förvaltningens trygghetsarbete
•
ge förslag till åtgärder
•
vara ett redskap och fungera som stöd i det dagliga
arbetet
•
ta ställning och tydliggöra
på vilket sätt gatukontoret
avser att angripa problemet
med otrygghet
Det övergripande målet med trygghetsprogrammet är att minska den upplevda otryggheten i det offentliga rummet. Genom en tydligt fastlagd policy
som ger stöd i arbetet med konkreta åtgärder ska målet uppnås.
Programmets mål
•
minska den upplevda
otryggheten i Malmös offentliga rum
När trygghetsprogrammet är antaget av tekniska nämnden ska arbetet
fortsätta genom framtagning av handlingsplaner som är åtgärdsinriktade mot
speciellt utpekade geografiska stråk och/eller områden. Handlingsplanerna
ska vara genomförandeinriktade, tidssatta och kopplade till en budget.
8
Gatukontoret • trygghetsprogram
Polisen tar en aktiv del i trygghetsprojektet Hej Stadsdel! Här en bild
från Hej Husie!
2.2 Samarbetet mellan Malmö stad och polisen
Malmö stad och polisen har sedan projektet ”Välfärd för alla” initierades samarbetat
kring det operativa arbetet med långsiktiga strategier under insatsområdet Trygghet.
Samarbetet formaliserades 2008 i överenskommelsen om Tiopunktsprogrammet och
2010 har ett nytt samarbetsavtal tagits fram.
2.2.1 Välfärd för alla
I juni 2003 tog Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu initiativet till
”Välfärd för alla - det dubbla åtagandet”. En handlingsplan antogs 2004. År 2007
reviderades handlingsplanen för att uppdatera vissa åtgärder och förtydliga en del
av de grundläggande motiven och argumenten bakom programmets tillblivelse.
Arbetet har varit organiserat i fem insatsområden: Arbete, Utbildning, Trygghet,
Boende/Mötesplatser och Tillväxt. Redan från början underströks behovet av
och kravet på ett långsiktigt arbete med hänsyn till de svåra problem som skulle
lösas. Det betyder att, även om programmet nu avslutats, kommer alla goda
metoder, insatser och samarbeten som utvecklats att fortleva och ingå i de ordinarie
verksamheterna inom stadens olika förvaltningar.
I arbetet kring ”Välfärd för alla” ansvarade olika grupper på olika nivåer för sin del,
kommunstyrelsen, tjänstemannagrupper, samverkansgrupper och forskargrupper.
9
Gatukontoret • trygghetsprogram
2.2.2 Trygghetsgruppen
Insatsområdet Trygghet leddes av en arbetsgrupp med Rolf Jonsson
(gatudirektör) som ordförande. Uppdraget för Trygghetsgruppen inom
Välfärd för alla har varit att på ett flexibelt sätt utveckla samverkan med olika
aktörer och myndigheter för att minska brottsligheten och öka tryggheten.
Denna process påbörjades 2004 och fortsätter även efter det att Välfärd för
alla upphör i och med att polisen och Malmö stad tillsammans tar fram ett
samarbetsavtal som behandlas i brottsförebyggande rådet under våren 2010.
2.2.3 Samverkan för ökad trygghet i Malmö 2010
Målen, för Malmö stad och Polisen i Malmö, är att malmöborna och de som
besöker staden ska känna sig trygga. Programmet har ett 3-års perspektiv.
Utvecklingen och resultatet av insatserna inom varje samverkansområde ska
följas upp.
Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer och mål för Malmö stads
brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Riktlinjerna för arbetet är
att ”bekämpa klassklyftor och utanförskap, men också om att utveckla en bättre
samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, föräldrar och föreningsliv samt att
utforma olika trygghetsskapande projekt”. Inriktningsmålet är att ”Alla malmöbor ska känna sig trygga i sin stad.” För att utvärdera graden av måluppfyllelse
ska trygghetsmätningar genomföras. Riktlinjerna och målen förutsätter ett
särskilt fokus på barn och ungdomar.
Samverkansområden år 2010:
• Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet
• Unga kriminella
• Organiserad brottslighet/kriminella nätverk
• Droger
• Brottsofferstöd
• Kommunikation/marknadsföring
• Gemensam kunskapsutveckling/omvärldsanalys
• Trafiksäkerhet
10 Gatukontoret • trygghetsprogram
2.3 Polisens trygghetsmätningar
”Rädsla är en stor känsla. I den ryms mycket av människans styrka och svaghet
på samma gång. Som en spegel kan den vara. Och ett hinder. Eller den pyrande
gnista som ständigt hotar att blossa upp i eld. Rädslan föder rädsla. Människan
som bär rädslan är uppmärksam, hon ser hoten – blir räddare – ser fler hot –
blir ännu räddare…” (Rädd för brott, K. Lindström, S. Einerstam, 1992).
Många påverkas i sina dagliga beslut pga. sin rädsla. Det kan handla om att
man undviker att passera olika platser eller att man låter bli att genomföra
olika aktiviteter. Den viktigaste faktorn som påverkar hur trygg man känner
sig är hur väl det egna bostadsområdet fungerar då de flesta som blir utsatta
för stöld och skadegörelse blir det här. Av den anledningen är tryggheten
mindre i områden med hög problemnivå. Oavsett klass, etnicitet, ålder eller
bostadsområde upplever kvinnor i högre grad än män oro eller rädsla för hot
och våld. (Risk, om kvinnors erfarenhet och fysisk planering, B.Andersson
2005)
I Malmö genomförs trygghetsmätningar årligen sedan början på 2000-talet
(Polisens trygghetmätningar, Skåne län, polisområde Malmö 2006, Statistikkonsulterna). Mätningarna ger statistik över människors upplevelse av
otrygghet och oro. De ger en bild av vilka problem man tycker att man har
i sitt bostadsområde (s.k. ordningsstörningar). Man får också statistik över
viss brottslighet, som drabbat invånarna. Här kommer även dold brottslighet
(brott som inte anmälts till polisen) fram, eftersom de svarande uppger sin
utsatthet, vare sig den är anmäld eller ej.
Trygghetsmätningarna genomförs av polisen, de senaste åren i samarbete
med Malmö stad. Enkätundersökningarna har skickats till 3 000 malmöbor
varje gång. Cirka 70 % har svarat. Undersökningen ger en bild av invånarnas upplevelser av trygghet och vilka problem man har i sitt bostadsområde,
och hur de skiljer sig mellan olika områden och över tid. Anledningen till
att man genomför trygghetsmätningar är flera. Om människor är otrygga,
påverkar det livskvaliteten både för enskilda individer och för bostadsområdet som helhet. Man väljer att avstå från olika vardagsaktiviteter, t.ex. att gå
på bio, åka buss eller gå på fritidsaktivteter, därför att man känner sig otrygg
och rädd. Om det blir för stora problem i ett bostadsområde finns det stor
risk att de boende ger upp och slutar bry sig och reagera om det händer något. Det i sin tur kan få till följd ytterligare problem. Genom att uppmärksamma tecken på förändringar i bostadsområden kan resurser satsas på rätt
ställen, och på så vis medverka till att vända en negativ utveckling.
Trygghetsmätningens svar omformulerades i sju olika nivåer:
11 •
Nivå 0: Närmast obefintligt problem
•
Nivå 1: Inte alls påtagligt problem
•
Nivå 2: Inte särskilt påtagligt problem
•
Nivå 3: Ganska påtagligt problem
•
Nivå 4: Påtagligt problem
•
Nivå 5: Mycket påtagligt problem
•
Nivå 6: Alarmerande påtagligt problem
Gatukontoret • trygghetsprogram
Tabellen nedan visar en sammanfattande problembild över människors
känsla av otrygghet. Otrygghetskänslan skiljer sig åt i de olika stadsdelarna.
Störst otrygghet känner invånarna i Södra innerstaden där nivån i augusti
2009 ligger strax under 4, dvs ett påtagligt problem. I stadsdelarna Rosengård, Centrum och Fosie ligger nivå runt 3, dvs. den upplevda otrygghetskänslan bedöms som som ett ganska påtagligt problem. Även detta är höga
nivåer, även om tendensen är att problemen ser ut att minska. Målet är att
ligga runt nivå 2, inte särskilt påtagligt problem, vilket lite mer än hälften
av stadsdelarna klarar. Den senaste undersökningen som genomfördes i
augusti 2009 visar på en tydlig positiv trend där värdena för Malmö närmar
sig medelvärden för Sverige. De visar dessutom att färre har blivit utsatta för
brott och att färre upplever problem med bl.a. skadegörelse, ungdomsgäng
och bilar som kör för fort.
Man kan med fog säga att stadsdelarnas resultat i trygghetsmätningarna
avspeglar den socioekonomiska standarden, med undantag av stadsdelarna
Oxie och Centrum. Människor som lever i bättre levnadsomständigheter vad
gäller bostad, inkomst etc. visar mindre rädsla än människor som lever under
mer osäkra villkor. Stadsdelarna Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård har
större sociala problem än övriga stadsdelar, något som också avspeglas i upplevelsen av otrygghet. Oxie är den stadsdel som tydligast avviker från denna
tes. Trots att stadsdelen är relativt välmående upplever många att här finns
problem, främst med ungdomsgäng. Centrums problem vad gäller otrygghet
handlar mer om det stora antalet restauranger och uteställen, vilket i sin tur
leder till högre brottslighet.
Sammanfattande problembild
över människors känsla av trygghet
uppdelat per stadsdel.
12 Gatukontoret • trygghetsprogram
2.4 Planering och stadsstruktur
Utgångspunkten vid planering och projektering av den offentliga utemiljön
måste vara att den i mesta möjliga mån ska vara en tillgång för alla – det
handlar både om att alla fysiskt sett ska ha möjlighet att ta sig fram oavsett funktionshinder, men också om folks vilja att besöka platser. En plats
måste kännas trygg och säker för att de tänkta brukarna, stadens invånare,
ska använda sig av den. Säkerhet i ett stadsrum kan eftersträvas genom t.ex.
övervakning och stängsel, men samtidigt antyder det att platsen är övervakad
av en anledning. Den reella säkerheten kanske blir bättre, men tryggheten
kan minska i samma omfattning.
Bo Grönlund, arkitekt och lektor vid Konstakademins Arkitekturskola i Köpenhamn sätter begreppet Urbanitet i centrum för stadsplanering. Urbaniteten har enligt Grönlund tre villkor för att stadens utemiljö ska fungera som
bäst. Staden behöver vara både trygg, trivsam och spännande. Det handlar
om att det finns behov av utmaning i vardagen. Utmaning att möta främmande människor, att besöka okända platser eller uppleva något nytt och
annorlunda. Hade allt varit tryggt och trivsamt hade ingen utmaning funnits
och staden hade aldrig haft något nytt att erbjuda.
Urbanitetens tre villkor enligt Bo Grönlund, lektor vid Konstakademins
Arkitekturskola i Köpenhamn
I den offentliga stadsmiljön är det avgörande för individens trygghet att
andra människor finns runt omkring en. Man vill inte känna sig helt ensam
och övergiven i en stor eller liten stad, på ett torg eller i en park, hur vackra
omgivningar man än har runt sig. Givetvis gäller detta i varierande mängd
och tidpunkter, då behov föreligger av både sällskap och ensamhet. I planeringsarbetet och i den följande detaljutformningen bör man därför se till att
både locka många människor att vistas i utemiljön och att avskilda men ändå
trygga platser finns tillgängliga för behovet av lugn.
Torget har en mycket symbolisk roll som mötesplats och samlar vanligen
både kommers, nöjen och bostäder på ett och samma ställe. På så vis blir tor-
13 Gatukontoret • trygghetsprogram
get, liksom många gågator en allas plats som integrerar en mängd funktioner
och därmed ser till att mycket folk rör sig i området, olika tider på dygnet,
och skapar en känsla av trygghet.
Hur många eller få människor som än befinner sig på en plats känner man
sig dock troligen aldrig helt bekväm om det fysiska rummet karaktäriseras av
till exempel nedskräpning, klotter, vandalisering osv. Platser som folk överlag
känner rädsla för att besöka karaktäriseras av att de är folktomma, oupplysta,
trånga, avskärmande, oöverblickbara och stökiga platser. Det är viktigt att
ha det med sig i planeringsarbetet och försöka motverka att sådana platser
uppstår. Stadens bebyggelse skapar stadsrummens form och påverkar direkt
upplevelsen av närmiljön. Husfasader, murar, plank, portar, gångar, tunnlar
och andra fysiska former påverkar hur vi rör oss.
2.5 Kopplingar till andra program och
arbeten inom Malmö stad
Det finns klara kopplingar vad gäller detta trygghetsprogram och andra program som tagits fram på gatukontoret . De tydligaste kopplingarna går mot
följande program:
•
Policy för beskärning, 2006
•
Trafiksäkerhetsprogram, åtgärdsdelen 2008-2012
•
Tillgänglighetsprogram, 2008
•
Ljusplan för befintlig belysning, 2008
•
Fotgängarprogram (arbetet pågår)
Dessutom har stadsbyggnadskontoret arbetat fram Trygg stad, tankegångar
- riktlinjer - arbetsmetoder i maj 2006 som också har en klar koppling till
föreliggande arbete.
Tanken är att trygghetsprogrammet ska ta hänsyn till dessa program och
koppla arbetet med trygghet till det som redan är antagna policys för kontoret. Givetvis får det inte finnas policys i trygghetsprogrammet som går stick i
stäv med redan antagna beslut.
Att verka för ökad trygghet i staden är ett mål för många verksamheter och
många förvaltningar. Det pågår trygghetsarbete på många olika plan och
med många olika aktörer inblandade. I det aktiva arbetet med att öka tryggheten är det viktigt att se på möjligheten till samarbete och samverkan med
andra aktörer. Ett exempel på detta är de trygghetsvandringar som gatukontorets initierar och där förutom boende i området personer från såväl polisen
som stadsdelsförvaltningarna deltar.
14 Gatukontoret • trygghetsprogram
3. Strategier för gatukontorets
trygghetsarbete
I följande kapitel kommer gatukontorets trygghetsarbete beskrivas utifrån
olika synvinklar. Avsnitten i kapitlet tar sin utgångspunkt från de olika
ansvarsområden och sätt som gatukontoret arbetar med trygghet. Varje
avsnitt inleds med en beskrivande text om verksamhetsområdet och avslutas
med presentationer på hur vi idag arbetar med trygghet inom detta område
och hur vi tänker oss arbeta med det i framtiden.
3.1 Planering och projektering
En viktig del i gatukontorets arbete är delaktigheten i stadens expansion.
Gatukontoret har i planprocessen som uppgift att förverkliga de detaljplaner för allmän platsmark (torg, gator, parker), som stadsbyggnadskontoret
lägger fast. Redan i framtagandet av detaljplanerna tar gatukontoret en aktiv
del och lämnar synpunkter på förslagen till nya detaljplaner. När detaljplanerna går till verkställande är gatukontoret ansvarig för detaljprojektering
och byggnation av den allmänna platsmarken, dvs. gator, parker och torg.
Områdenas övergripande planering i detaljplaneskedet ger grundläggande
förutsättningar för en trygg miljö,men även detlajprojekteringen har stor påverkan på hur platsen upplevs. I denna process är det viktigt att bevaka att de
nya bostadsområdena blir områden som blir trivsamma, men också givetvis
upplevs som trygga.
15 Gatukontoret • trygghetsprogram
I en stad finns alltid en viss sammansättning av stadsdelar och stadsrum med
olika funktioner. En stad behöver både bostadsområden, verksamhetsområden, kommersiella centrum och kommunikation däremellan för att fungera.
Kopplat till stadsrummens översiktliga struktur innebär detta att det behövs
en jämn fördelning av olika funktioner i stadsrummen, som ger ett jämnare
rörelsemönster i och mellan stadsrummen. En blandning av olika användningar i rummet, som t.ex. verksamheter, skolor, daghem, snabbköp, kafé
och boende samt gångvägar som passerar innebär att fler människor finns
närvarande och upprätthåller den sociala kontrollen. Användning av platser
under dagen respektive veckan beror på blandningen av funktioner, affärers,
pubars och barers öppnings- och stängningstider, arbetstider, ankomster och
avgångar för allmänna färdmedel, nöjen, sportarrangemang etc.
I Boverkets skrift Brott, bebyggelse och planering sammanfattas ett flertal
punkter om vad som skapar och kännetecknar trygga stadsmiljöer, bl.a. när
det gäller stadsrummets utformning. Dessa punkter ska ligga som grund för
gatukontorets arbete med trygghet i planerings- och projekteringsskedet:
• Överblickbarhet är en av de nämnda faktorerna. Siktstråk och annan utformning som gör att platsen lätt går att överblicka är viktigt för trygghetskänslan. Nischer, vrår och hörn som innebär att någon kan gömma sig där bör
undvikas i möjligaste mån. Entréer till platser och hus bör vara väl synliga på
avstånd.
• Synlighet är nästa faktor och innebär att platsen man befinner sig på bör vara
väl synlig från andra håll och att flera andra kan ha överblick över platsen
där man befinner sig ifall man skulle bli angripen. Entréer, hissar, trappor,
passager, hållplatser och parkeringsplatser är platser som bör vara så att säga
genomsiktliga. Det måste finnas visuella samband mellan platsen och dess
omgivning, till exempel genom väl synliga gångvägar.
• God orienterbarhet är viktigt. Det ska vara lätt att hitta vägen dit man ska.
Gång- och cykelvägar måste vara tydligt organiserade och välskyltade. Om
det finns landmärken och målpunkter i stadsrummet bör det särskilt i anslutning till dessa finnas goda siktlinjer. Oöverskådliga fällor, t.ex. återvändsgränder, portaler eller isolerade trappor där det är svårt att hitta vägen ut, bör
undvikas.
• Tillgänglighet innebär att det ska vara enkelt att ta sig till särskilda målpunkter utan att behöva känna rädsla eller otrygghet. Man ska kunna nå platserna
utan att behöva passera mörka passager. Hållplatser eller parkeringsplatser
bör inte ligga för långt från målpunkten, till exempel hemmet. Det bör så
långt som möjligt finnas alternativa vägval i situationer som känns otrygga.
Det gäller framförallt på platser som bara har en logisk väg att gå och som
dessutom är lätt för eventuella angripare att förutse, till exempel vid tunnlar,
broar och trappor.
Sedan är det givetvis långt ifrån alltid möjligt att uppfylla detta helt och fullt.
Alla platser kan helt enkelt inte bli naturliga mötesplatser eller gångstråk, och
det är en nästintill omöjlig uppgift att hålla precis alla stadsmiljöer fullgott
överblickbara, rena, snygga och fria från vandalisering.
I gatukontorets arbete att gestalta och utforma de offentliga rummen ingår
att göra avvägningar mellan trygga färdvägar och säkra trafiklösningar kontra
spännande, intressanta och trivsamma miljöer. Det är viktigt att poängtera
16 Gatukontoret • trygghetsprogram
att trygghetsfrågor inte får gå ut över upplevelsen av stadsmiljön. Träd och
buskar är viktiga element i en stad och gatukontorets inställning är att dessa
element ska användas i stor omfattning, men naturligtvis med stor medvetenhet om vad det innebär ur trygghetssynpunkt.
3.1.1 Strategier i planerings- och projekteringsskedet för att
öka tryggheten
Strategier vad gäller planering
och projektering
•
bevaka att överblickbarhet,
synlighet, orienterbarhet
och tillgänglighet beaktas
•
skapa förutsättningar för ett
rikt folkliv genom att arbeta
för bra offentliga rum.
Stadsplanering är en lång process och huvudansvaret ligger framförallt hos
stadsbyggnadskontoret. Det är därför svårt att peka på specifika åtgärder som
gatukontoret genomför för tryggare planering, men genom att aktivt delta i
detaljplaneprocessen bidrar gatukontoret till att skapa trygga och trivsamma
stadsmiljöer. Konkret kan arbetet sammanfattas i följande punkter:
• Bevaka att de ovan beskrivna punkterna överblickbarhet, synlighet, orienterbarhet och tillgänglighet beaktas i detaljplanearbetet och i projekteringen.
• Skapa förutsättningar för ett rikt allmänt folkliv genom att arbeta för att
tillräckliga ytor avsetts i detaljplaner för gator, torg och parker.
3.2 Trafik
Trafiken är en stor orsak till att människor känner sig otrygga i det offentliga rummet. Polisens trygghetsundersökning 2006 visar att trafiken är den
största enskilda orsaken till att man tycker att det är problem i området där
man bor (se diagram nedan). Det kan tänkas att denna otrygghet i kombination med andra otrygghetsfaktorer kan komma att innebära att fler använder
bilen som kommunikationsmedel, en negativ utveckling ur flera aspekter.
Orsaker till att man tycker det är problem där man bor
17 Gatukontoret • trygghetsprogram
Hösten 2009 genomförde Gatukontoret en mindre enkätundersökning till
400 slumpvis utvalda boende i Malmö. I denna studerades bland annat malmöbornas syn på deras trygghet i trafikmiljön.
Jag känner mig trygg när jag...
100
88
90
81
80
66
70
60
Alltid/nästan alltid
51
% 50
Aldrig/nästan aldrig
Använder ej färdmedel
40
26
30
20
15
19
23
12
10
9
11
0
Kör bil
Cyklar
Promenerar
Åker kollektivt
Enkätundersökning i Malmö, hösten 2009
Resultatet av undersökningen visar att malmöborna är tryggast när de promenerar eller åker kollektivtrafik. Det mest otrygga färdmedlet är cykel.
66 % av bilisterna känner sig trygga eller nästan alltid trygga när de reser
med bil. 15 % av bilisterna i Malmö känner sig nästan alltid eller alltid
otrygga i trafiken. Den främsta orsaken till denna oro är bilisternas höga
hastigheter, att man inte följer trafikregler samt att man inte visar respekt för
sina medtrafikanter. Ytterligare orsaker till att bilisterna känner sig otrygga
i trafiken är att man anser att cyklister och busschaufförer har bristande
trafikvett.
Bland cyklisterna är drygt 25 % otrygga och drygt 50 % trygga när de cyklar
i Malmö. Orsaken till otryggheten är framförallt att andra cyklister kör fort
och inte visar hänsyn. Flera påpekar också att det inte finns något samspel
mellan cyklister och bilister och att bilisterna kör för fort på gatorna. Även
mopeder på cykelbanan har kommenterats som ett trygghetsproblem.
Drygt 10 % av alla gående känner sig otrygga när de går i Malmö. De främsta orsakerna till otryggheten är cyklister på gångbanor, oro för att utsättas
för våld eller rån samt all trafik i Malmö med höga hastigheter och avsaknaden av säkra platser att korsa gatorna.
Kollektivtrafikresenärer är den grupp som känner sig minst otrygga. Knappt
10 % upplever alltid eller nästan alltid otrygghet när de reser kollektivt.
Drygt 80 % känner sig alltid eller nästan alltid trygga när de reser kollektivt.
En stor orsak till resenärernas otrygghet kan framförallt härledas till busschaufförernas körbeteende. De kör fort och ryckigt med kraftiga inbromsningar. En annan orsak till otryggheten är besvärande medpassagerare samt
bussar i dålig kondition.
Trygghet och trafiksäkerhet går inte alltid hand i hand i trafiken. Vissa miljöer kan upplevas som otrygga men är i själva verket säkra. Detta kan innebära
18 Gatukontoret • trygghetsprogram
att vissa platser undviks i onödan medan andra platser invaggar trafikanten
i en falsk trygghet. Det är alltså inte med nödvändighet den plats där oron
för att en trafikolycka ska inträffa, överrensstämmer med var risken är störst.
Ett typiskt exempel på detta är övergångsställen. Obevakade övergångsställen upplevs av många som en trygghet och en plats där man säkert kan
korsa en gata. Mycket forskning har gjorts kring obevakade övergångsställen
och trafiksäkerheten vid dessa. Studier visar att risken att bli påkörd vid ett
obevakat övergångsställe är betydligt större än att korsa en gata på en plats
utan övergångsställe. Den upplevda tryggheten är stor vid övergångsställen
men den faktiska säkerheten är inte så stor. I vissa trafiksituationer kan alltså
ett visst mått av otrygghet vara bra i trafiken. Trafikanterna dämpar då sina
hastigheter och ökar sin uppmärksamhet på medtrafikanterna.
3.2.1 Olika människor upplever olika otryggheter i trafiken.
För äldre personer handlar trygghet i trafiken till stor del om att kunna
genomföra hela resan utan att stöta på ett hinder. En stor enkätundersökning
skickades ut till äldre i Malmö (över 65 år) i samband med forskningsprojektet ”Tillgängligare, tryggare och säkrare”. Studien visar att förflytta sig som
gående är ett mycket viktigt transportsätt för äldre. Runt 90 % av de äldre
går några gånger/vecka. Åker/kör bil eller cyklar gör äldre mer sparsamt. Resultatet av studien visar att äldre framförallt oroar sig för cyklister på gångbanan. Även underhållet på stadens gator är viktigt för att staden ska vara trygg
och tillgänglig. Många oroar sig för fallolyckor på grund av uppstickande,
ojämna, hala och lösa plattor. Andra viktiga faktorer som påverkar hur och
när äldre rör sig ute är möjligheten att sätta sig ner på en bänk och att det
finns belysningen på gångbanorna.
Ca 10 % av Sveriges befolkning har någon form av funktionshinder. Precis
som för äldre är det viktigt att hela resan är tillgänglig för att det ska vara
tryggt. För många personer med funktionsnedsättning är nivåskillnader,
kraftiga lutningar samt ojämna beläggningar i gatumiljön en stor orsak till
att trafiksystemet inte är tillgängligt och tryggt. Även att korsa gator med så
små flöden som 100 fordon/timme kan upplevas som stora trafikbarriärer
som påverkar tillgängligheten och tryggheten. Personer med funktionsnedsättningar använder platser med övergångsställen för att korsa gatan i större
utsträckning än personer utan funktionsnedsättningar.
Intervjustudier med barn i årskurs 2, 5 och 8 visar att barn är rädda och oroliga för trafiken. Drygt hälften av de tillfrågade barnen kände sig rädda för
bilarna eller trafiken. Det som skapade oro och ängslan var faktorer i miljön.
Det som oroade barnen mest var att trafikregler inte följs. Barnen gav exempel på cyklister och mopedister som körde på gångstråk, bilister som körde
mot rött, eller bilister som körde in på lekgårdar. Barnen kände även oro då
sikten var skymd. Buller och avgaser var en tredje källa till oro och rädsla.
I många kommuner, så även Malmö, arbetar man aktivt med att förbättra
barnens skolvägar. Åtgärder som genomförs är till exempel hastighetssäkrade
gångpassager, hastighetsreglering till 30 km/h samt fler och bättre gång- och
cykelvägar. Trots detta väljer fler och fler föräldrar att skjutsa sina barn till
skolan. Följden av detta blir att trafiksäkerheten kring skolan försämras och
därmed ökar otryggheten. Resultatet blir att ännu fler väljer att skjutsa sina
barn till skolan och man är inne i en ond spiral.
19 Gatukontoret • trygghetsprogram
De oskyddade trafikanterna står i fokus i gatukontorets trafiksäkerhetsarbete.
3.2.2 Strategier för att förbättra tryggheten i trafikmiljön
Mycket av trygghetsproblemen i trafiken grundar sig egentligen på trafiksäkerhetsbrister för de olika trafikslagen. Höga hastigheter och bristande
efterlevnad av trafikregler är två exempel. Nedan följer en kort presentation
av gatukontorets trafiksäkerhetsarbete och vad som redan idag genomförs för
att förbättra trafiksäkerheten och därmed också tryggheten för alla trafikanter.
Malmös trafiksäkerhetsprogram
Malmö stad har ett antaget Trafiksäkerhetsprogram (2008-2012). Det långsiktiga målet är att Malmö ska uppfylla Nollvisionen d.v.s. ingen ska dödas
eller skadas svårt i trafiken. Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla
som bor och vistas där. För att uppnå detta långsiktiga mål har programmet
tagit fram sju delprojekt. Flera av dessa delprojekt berör de nämnda otrygghetsaspekter som kom fram i Malmös enkätundersökning.
• Trafiksäkra huvudgator
Gatukontoret arbetar aktivt med att förbättra trafiksäkerheten på Malmös
huvudgator. Hastighetssänkningar ger en jämnare trafikrytm med minskad
stress och bättre beteende. Framförallt arbetar gatukontoret med att förbättra
trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter genom att bygga fler cykelbanor
längs huvudgatorna och trafiksäkra övergångsställen. Lägre hastigheter på gatorna och trafiksäkra övergångsställen kommer att öka tryggheten i trafiken.
Att trafiksäkra Malmös övergångsställen
prioriteras.
• Singelolyckor bland oskyddade trafikanter
När man studerar olycksstatistiken bland fotgängares singelolyckor är det en
stor majoritet äldre människor som skadar sig. Den vanligaste olyckstypen
är fallolyckor på grund av ojämna beläggningar. För att minska fallolyckorna
och därmed förbättra tillgängligheten för äldre genomför gatukontorets
tillgänglighetsprojekt beläggningsarbeten, kantstenssänkningar samt tillgänglighetsanpassning av övergångsställen.
Ojämna gångytor ökar äldres upplevelse av
otrygghet.
20 Gatukontoret • trygghetsprogram
• Barn och ungdomars trafiksäkerhet kring skolor.
Gatukontoret arbetar redan idag aktivt med att förbättra trafiksäkerheten
och tryggheten kring Malmös skolor. Både fysiska åtgärder som farthinder
och beteendepåverkande åtgärder pågår. Beteendepåverkande åtgärder riktas
mot höga hastigheter, främjande av gång och cykling samt information om
faran med att skjutsa barn till skolan med bil. Vänlig väg till skolan är ett
projekt som har till syfte att få fler barn och föräldrar att gå eller cykla till
skolan.
Strategier vad gäller trafik
•
arbeta aktivt med att trafiksäkra Malmös huvudgator
•
arbeta målmedvetet för att
minska antalet singelolyckor
genom jämnare beläggningar, kantstensänkningar
och tillgänglighetsanpassning av övergångsställen
•
förbättra säkerheten kring
Malmös skolor genom
såväl fysiska åtgärder som
beteendepåverkan
•
påverka trafikanters beteende i trafiken för att förbättra
trafiksäkerheten
• Beteende och attityder – mjuka åtgärder
Enkätundersökningen visade att många upplevde att Malmös trafikanter har
bristande trafikvett. Trafikregler efterlevs inte och man visar ingen hänsyn till
sina medtrafikanter var några av kommentarerna. Ett av trafiksäkerhetsprogrammets delprojekt har därför till uppgift att påverka trafikanters beteende
i trafiken för att bland annat förbättra trafiksäkerheten och därmed också
tryggheten i trafiken.
3.3 Belysning
Att aktivt arbeta med trygghet i det offentliga rummet handlar i den offentliga debatten mycket om att förbättra belysningen med fler och mer ljusspridande armaturer. Många undersökningar visar att ljuset är den viktigaste faktorn för att vi ska känna oss trygga. Mängden ljus behöver inte innebära en
ökad trygghetskänsla, det är snarare hur en plats är belyst som ger känslan av
trygghet eller otrygghet. Icke fungerande armaturer är en annan viktig faktor
som bidrar till att öka känslan av otrygghet. Därför är även användningen av
hållbar utrustning och armaturer en viktig del i trygghetsarbetet.
Flera forskningsrapporter visar att det är kvinnor som känner sig mest
otrygga. De undviker därför ofta platser på kvällar och nätter såsom parker
och gångtunnlar i rädslan för att bli överfallna. Även äldre känner sig mer utsatta under dygnets mörka timmar, vilket i många fall beror på att risken för
att snubbla ökar när det är mörkt. Liksom synskadade behöver de helt enkelt
mer ljus än yngre för att kunna röra sig obehindrat ute när det är mörkt.
I Malmös stadsmiljöprogram har fyra mål angivits som ska styra all den
belysning som planeras och som förbättras. Målen är:
• Ljuset visar vägen. Syftet är att använda belysningen så att det blir lät�tare att hitta i staden. Kommersiella stråk ska ha en annan belysning än
sidogator.
• Ljus där det behövs. Meningen är att ljuset ska finnas där det verkligen
behövs och inte för att ljusstolparna ska ha ett visst mellanrum
• Ljus där det är vackert. Lys upp broar, konstverk, fasader, parker och
andra vackra platser i stadsbilden.
• Mörker där det behövs. Målet är inte en helt upplyst stad, mörker
behövs för kontrasternas skull.
21 Gatukontoret • trygghetsprogram
Givetvis är det viktigt att så långt som möjligt eftersträva en stad som upplevs som trygg. Samtidigt finns det olika begränsningar som gör det omöjligt
att ljussätta alla stråk. Ur energi- och miljösynpunkt är det ohållbart att lysa
upp allt. Ur skönhetssynpunkt är det tveksamt att låta alla gångstråk i stadens parker vara upplysta. Ljuset ska däremot finnas där det behövs, dvs. där
många människor rör sig och mörkret ska finnas där det behövs för att skapa
stämningar och konstraster i vår stad.
I den av gatukontoret framtagna ”Ljusplan för befintlig belysning” har det
lagts fast att vår uppgift inte är att lysa upp alla platser, stråk och parker
med mer belysning. Istället ska de viktigaste stråken för cyklister och gående
optimeras vad gäller belysning för att här öka upplevelsen av trygghet. Dessa
finns anvisade på den framtagna ljusplanen enligt nedan. Ljusplanen redovisar de viktigaste stråken vad gäller bilvägar i rött, orange och gult, cykelstråk
i grönt, gångstråk i stadsmiljö i rosa och gångstråk i parker i blått. Se vidare
på www.malmo.se, sök på ljusplan.
Ljusplan för Malmös befintliga belysning som redovisar
de viktigaste bil,-, cykel- och gångstråken.
22 Gatukontoret • trygghetsprogram
Möllevångstorgets belysning förbättrades i samband med Malmö By Light 2004.
I ljusplanen slås det också fast att eftertänksamhet med belysning är viktigt
vid all typ av ljussättning men främst när det gäller ljussättningen av de
stora parkerna och rekreationsområdena men också utmed havsbandet. Här
är vikten av en omtänksam ljussättning extra betydelsefull. Givetvis ska de
mest frekventa gång- och cykelstråken ljussättas väl och även speciellt vackra
platser eller objekt såsom konstverk och broar lyftas fram ur mörkret. Andra
delar kan förbli i mörker för att på så sätt skapa en spännande och karaktärsfylld stämning. Landsvägarna runt och in mot stadsbebyggelsen bör inte
belysas på samma sätt som de hårt trafikerade huvudlederna om det inte
finns särskilda behov vad gäller trygghet för främst oskyddade trafikanter.
Det kan dock vara riktigt ut trafiksäkerhetssynpunkt att belysa vägar med
höga trafikmängder, vägkorsningar och små hussamlingar på landsbygden.
Simrishamnsgatan före
En faktor för att öka känslan av trygghet kan vara att byta ljuskällor med
dålig färgåtergivning till ljuskällor med hög färgåtergivning. Att vistats i en
miljö där färger blir klara och tydliga kan förbättra upplevelsen av trygghet.
Likaså kan en mer intim belysning med låga stolpar öka känslan av trygghet.
Att arbeta med ljuskällor med god färgåtergivning och med lägre stolpar utmed de stråk som är prioriterade är därför ett viktigt mål i arbetet med ljus.
Simrishamnsgatan efter åtgärdad belysning
Strategier vad gäller belysning
•
armaturer ska vara hållbara
•
tunnlar är extra utsatta - välj
vandalsäkra armaturer
•
välj ljuskällor med bra färgåtergivning utmed viktiga
gång- och cykelstråk
•
placera armaturerna lågt där
många gående rör sig
•
arbeta med interaktivt ljus
som en trygghetshöjande
åtgärd
3.3.1 Strategier för att förbättra tryggheten vad gäller
belysning
Under de senaste åren har gatukontoret satsat på att förbättra ljussättningen
utmed de stora gång- och cykelstråken. Det har handlat om flera olika typer
av insatser:
• De armaturer som väljs i parker och utmed gator och torg ska vara hållbara. I
Malmös ljusplan finns ett antal armaturer angivna som alla är testade och har
lång hållbarhet.
• Tunnlar utsätts ofta för vandalisering, här är det därför extra viktigt att välja
rätt armaturer. I flera av stadens gång- och cykeltunnlar har armaturerna
bytts mot mer vandalsäkra. (se vidare kap. 3.3, s. 32)
23 Gatukontoret • trygghetsprogram
Kroksbäcksparken efter, nu med ljuskällor med bra färgåtergivning
Kroksbäcksparken före åtgärd.
• Att gå i stadsrum med ljuskällor som har dålig färgåtergivning känns ofta
otryggt. Det är svårt att urskilja ansikten och färger på kläder. En övergång
från ljuskällor med dålig färgåtergivning (högtrycksnatrium) till ljuskällor
med bra färgåtergivning (metallhallogen, Ra >80) har därför inletts utmed
viktiga stråk i centrala Malmö.
• Armaturer som är placerade på låg höjd gör att ljuset uppfattas som mer
intimt och trivsamt och blir också en viktig parameter för att öka tryggheten.
Komplettering av belysningen för gående med lägre sittande armaturer har
genomförts utmed vissa huvudstråk.
• Försök med interaktiv belysning har inletts. Tanken är att belysningen ska
användas på platser där inte så många människor rör sig och ljuskällorna ska
aktiveras när någon närmar sig platsen. På så sätt möjliggörs ljussättning på
platser som upplevs som otrygga, samtidigt som det blir en energibesparande
åtgärd.
3.4 Träd och buskar
Ofta kommer diskussionen kring upplevelsen av otrygghet att handla om
parkernas grönska och vegetation och krav på beskärningsåtgärder. Det är
i detta sammanhang viktigt att slå fast följande. Träd och buskar är viktiga
inslag i stadsmiljön. De utgör den gröna miljöns viktigaste arkitektoniska
element genom sin förmåga att skapa rum och sammanhang. De har dessutom både i grupp och som solitärer stora skönhetsvärden. Träd och buskar
är också viktiga i beståndsuppbyggnaden för stadens biotoper och för den
sammantagna biotopvariationen. I buskarna kan smådjur som småfåglar
hitta mat och ta skydd. En viktig del i att skapa en hållbar stad.
I ”Trädplan för Malmö” som antogs av kommunfullmäktige 2005-09-01,
har en trädpolicy för Malmö lagts fast:
”Att inom hela Malmö skydda, vårda, återplantera och utveckla stadens
och landsbygdens träd och trädbestånd.”
Det är för enkelt att tro att en plats blir tryggare bara för att man beskär eller
tar bort ett buskage. Problemet är mycket mer komplext än så. Ibland kan
lösningen vara att ta bort eller glesa ur ett buskage, men det ska alltid ske
24 Gatukontoret • trygghetsprogram
Segevångsparken efter uppstamning
med hänsyn till parkens eller platsens totala skönhetsvärde. När det gäller
beskärningsåtgärder för att öka känslan av trygghet har insatserna under de
senaste åren koncentrerats på att ta bort och glesa ut buskage invid mörka
och otrygga platser som t.ex. gång- och cykeltunnlar samt att höja trädkronor och glesa ur buskage för att öka överblickbarheten i parker och på platser
som upplevs som otrygga.
Segevångsparken före åtgärd
3.4.1 Strategier för att förbättra tryggheten vad gäller
vegetation
Strategier vad gäller vegetation
•
vegationen i staden är
värdefull och ska enbart tas
bort om inga andra alt. finns
•
ta bort och glesa ur buskage
vid gc-tunnlar
•
höj trädkronor och glesa ur
buskage för att öka överblickbarheten
Till vänster presenteras ett antal åtgärder för att öka upplevelsen av trygghet
i våra parker. Det handlar inte om att urskiljningslöst ta bort buskage i alla
lägen. Att ta bort buskage är ett alternativ när inga andra lösningar kan finnas. Istället bör åtgärderna inriktas mot att med varsam hand justera buskage
och träddungar som kan upplevas som otrygga genom stamma upp och eller
glesa ur bland buskar och träd.
3.5 Nedskräpning, vandalisering och klotter
3.5.1 Leder nedskräpning och olaglig graffiti till ökad
otrygghet?
Det finns ett tydligt samband mellan nedskräpning, vandalisering, olaglig
graffiti och otrygghet. Ett område som är nedskräpat på olika sätt signalerar
en form av förfall och att ingen bryr sig eller är ansvarig. Forskning visar att
skräp föder skräp, dvs. är där mycket skräp, klotter och affischer så eskalerar
nedskräpningen och vandaliseringen ytterligare. Det blir en snöbollseffekt.
En följd av detta blir att människor känner sig otrygga i sådana miljöer.
Förutom att nedskräpningen ökar så kan även kriminaliteten öka i ett sådant
område. Det är således kontexten i en miljö som utlöser ett beteende hos
människor. Teorin som påvisat ovanstående går under namnet Broken Windows theory (Wilson & Kelling, 1982). Sammanfattningsvis måste gatukontorets uppgift vara att motverka såväl nedskräpning, vandalisering och olaglig
graffiti eftersom allt detta ökar känslan av otrygghet.
25 Gatukontoret • trygghetsprogram
3.5.2 Nedskräpning och vandalisering
Det ökande användandet av det offentliga rummet är i huvudsak en mycket
positiv trend. Men det positiva har också en baksida. Snabbmatskulturen och
picknick i parkerna innebär också mer skräp. Tyvärr hamnar inte allt skräp i
papperskorgarna där det hör hemma utan mycket lämnas kvar på gräsmattor
eller slängs direkt på marken. Renhållningen har de senaste årtiondena blivit
ett växande problem för alla större städer. Vandalisering och olaga affischering är också problemområden som hör storstaden till. Malmös stora andel
av unga människor har många fördelar som t.ex. ett rikt kultur- och föreningsliv. Även detta har dock en baksida. Annonsering och laglig affischering
är dyrt för små föreningar och små organisationer. Följden har istället blivit
att olaglig affischering dyker upp på elskåp och belysningsstolpar.
Renhållningskampanjen ”är hålet
för litet?
3.5.3 Klotter, graffiti och gatukonst
Det finns två lagliga väggar för graffiti i Malmö där det är tillåtet att måla.
Det positiva med detta är att staden erbjuder plats för en modern konstform
och ger signalen om en öppen och tolerant stad. Problemet är den olagliga
graffitin som hamnar utanför dessa lagliga väggar. Polisen menar att de lagliga väggarna gör det svårare att lagföra de som utför illegalt klotter och att
det illegala klottret har en tendens att öka i närområdet invid de lagliga väggarna. Tags eller taggar, som det ofta benämns på svenska, är det som oftast
anses gå under benämningen klotter eftersom de förfular miljön och förstör
utrustning. Utseendet på det klotter som hamnar utanför de lagliga väggarna
spelar egentligen ingen roll, då det är det en olaglig handling som begås och
denna ska därför motverkas. Vid sidan om graffitin förekommer även andra
oönskade former av gatukonst som spraymallar och klistermärken.
Kreativa former av gatukonst som tillför staden kvaliteter kan godkännas
men kräver att gatukontoret kontaktas innan utsmyckningen kommer på
plats. En ansökan måste göras för ett polistillstånd där gatukontoret kan
avgöra om gatukonsten kan orsaka platsen någon skada eller vara ett hinder
för någon trafikantgrupp.
Renhållningskampanj riktad mot
hundägare. ”Det är inte hunden det är fel på!”
3.5.4 Strategier för att minska nedskräpning, klotter och
vandalisering
Arbetet med att minska nedskräpningen och vandaliseringen är ständigt
pågående. Metoderna för att minska vandalisering handlar mycket om att
välja rubusta material som står emot hårdhänt hantering. Gatukontoret har
när det gäller nedskräpning arbetat både med beteendepåverkansprojekt,
samarbetsprojekt, utökad renhållning samt med metodutveckling. Beteendepåverkansprojekten har bl.a. bestått i projektet ”Renare Malmö”, som pågick
under ett antal år och som i huvudsak riktade sig till barn. Syftet var att lära
barn att inte kasta skräp på marken. Stora affischkampanjer som riktar sig till
nedskräpare och hundägare som inte plockar upp efter sin hund körs med
jämna mellanrum på reklamtavlor runtom i Malmö. Ett riktat utskick till
Malmös ungdomar mellan 12 och 20 år förmedlades med en känd ungdomsprofil, Behrang Miri, som språkrör. Budskapet var ”Det är inte okey
att skräpa ner!”. Ett försök har också gjorts med att byta färg på en speciell
modell av papperskorgarna. Istället för den Malmögröna färgen så var testpapperskorgarna röda.
Papperskorgar med nedgrävda
behållare på 1 m³ för att öka
kapaciteten.
26 Gatukontoret • trygghetsprogram
Renhållningskampanjen ”Håll Möllan Rent!” med stadsvicevärdar.
Trycket på våra parker och torg har på senare år blivit betydligt större och
viljan att använda de offentliga ytorna för picknick har också ökat och därmed också mängden skräp. Att öka volymen på papperskorgarna är därför
något som är angeläget. Under de senaste åren har två nya typer av papperskorgar testats och dessa kommer under kommande år att placeras ut i större
omfattning. Den ena papperskorgen är en vanlig sopbehållare som töms med
en vanlig sopbil. Sopbehållarens storlek är 160 l och den döljs bakom ett
ytterskal. Den andra typen är vanliga papperskorgar som har kompletterats
med en underjordisk behållare på 1000 l. Behållaren töms med en sopbil och
har visat sig vara en lyckad satsning eftersom kapaciteten ökats väsentligt.
Andra satsningar som gjorts är ett samarbete med fastighetsägare i Sevedsområdet och extra renhållning med s.k. stadsvicevärdar på vissa områden och i
samband med vissa arrangemang. I Sevedsområdet har kommunens renhållningsentreprenör tecknat avtal med fastighetsägarna och genomför städningen från fasad till fasad vid ett och samma tillfälle. Den extra renhållningen
utförs av ett mobilt team som kan dirigeras till en plats eller ett område där
förstärkning behövs. En mer flexibel lösning på renhållningsentreprenaden
som löser akuta problem med nedskräpning.
Affischspelare placeras ut för
minska den illegala affischeringen.
Strategier vad gäller nedskräpning, vandalisering och klotter
•
arbeta kontinuerligt med
beteendepåverkan
•
placera ut papperskorgar
med större kapacitet
•
hitta helhetslösningar där
fastighetsägare och gatukontoret gemensamt städar
från vägg till vägg
•
sätt upp fler affischpelare i
centrala staden
•
välj utrustning som tål tuffa
miljöer
•
eftersträva nolltolerans vad
gäller klotter
I begreppet vandalisering ingår både olaga affischering samt olaglig graffiti.
Att erbjuda lagliga platser för affischering är ett sätt att motverka den olagliga
affischeringen. Gatukontoret har därför satt upp affischpelare där det finns
möjlighet för allmänheten att affischera. Det finns en affischpelare i varje
stadsdel, förutom i de centrala delarna av staden, där behovet är större. Att ta
bort olaglig affischering och att rensa på affischpelarna vilar på stadsvicevärdarna.
I Malmö finns två platser där det är tillåtet att måla graffiti. Dels en vägg på
P-huset Anna och dels planket på södra sidan om Folkets Park. För att stävja
andelen olaglig klotter har gatukontoret som målsättning att ta bort klottret
direkt. Gatukontoret har tecknat ett avtal med en entreprenör som har som
uppgift att ta bort klottret inom 24 timmar, efter att klottret upptäckts.
27 Gatukontoret • trygghetsprogram
Vägvisningsskyltar för gående finns uppsatta i centrum och i Pildammsparken
3.6 Vägvisning och gatunamn
3.6.1 Vägvisning
Cykelvägar är inte alltid gena eller lättorienterade. För att känna sig trygg
och hitta rätt i miljöer där man normalt sett inte vistas med cykel krävs det
bland annat att det finns en fungerande vägskyltning. Skyltarna ska vara lätta
att upptäcka och ska finnas vid varje valpunkt. Cykelvägvisning fungerar
också bra om distansangivelser anges på långväga mål samt om man vägvisar
till kända lokal- och distansmål.
Alla cykelstråk ska dock inte vägvisas. Det skulle bli en ohanterlig mängd
målpunkter och skyltar. Vid cykelvägvisning bör man därför prioritera de
större cykelstråken samt komplettera med de mindre stråken som kopplar
samman huvudstråken.
Malmös viktigaste cykelstråk är på
gång att namnsättas.
Vid vägarbeten och tillfälliga avstängningar, som leder till att gång- och
cykelbanor för ändrad färdväg, är det ur trygghetssynpunkt viktigt att den
tillfälliga GC-banan har tillräcklig bredd samt är tydligt skyltad . Den nya
sträckningen bör vara lika tydlig skyltad som när man gör omläggningar för
bilister på gatorna.
Att vägvisa gående i en stad är också en viktig del i ett trygghetsarbete. Nyligen uppfördes därför ett vägvisningssystem för gående i centrala Malmö för
att förbättra orienterbarheten för denna grupp. Skyltarna visar mot viktiga
torg, parker och andra målpunkter.
Strategier vad gäller vägvisning
•
öka orienterbarheten
för cyklister och gående
genom logiska och tydliga
vägvisningssystem
•
3.6.2 Gatunamnsutmärkning
namnsätt stadens cykelstråk För att ytterligare göra cykelvägar lättorienterade bör cykelstråken namnsättas. Många cykelstråk har idag inget gatunamn. Det har dock påbörjats ett
arbete i västra Malmö med att namnsätta alla cykelstråk. Gatunamnsskyltarna ska sitta i alla valpunkter och ska vara lätta att upptäcka.
för att ytterligare tydliggöra
cykelvägnätet.
3.7 Folkliv
Malmö stad har tre värdeord som ska genomsyra alla verksamheter. Malmö
ska vara mångfaldens, mötenas och möjligheternas stad. Malmö är en mångfacetterad stad med många invånare som är födda någon annanstans än i
Sverige. Samtidigt är Malmö en segregerad stad, något som måste motverkas
på olika sätt. Rasismens grogrund är okunskap och en rädsla för det okända.
Ett sätt att minska segregationen är att skapa mötesplatser och anordna ar-
28 Gatukontoret • trygghetsprogram
Västra Hamnen, Malmös bästa integrationsprojekt?
rangemang i det offentliga rummet som gör att människor från olika delar av
staden träffas på ett naturligt sätt. Detta är något som gatukontoret medvetet
satsat på under många år. Att få människor att nyttja det offentliga rummet
under dygnets alla timmar är också viktigt. En ödslig stad utan folkliv upplevs som en otrygg stad. En stad med ett myllrande folkliv upplevs vänligare
och tryggare att vistas i.
3.7.1 Exempel på lyckade satsningar vad gäller mötesplatser
och arrangemang
• Västra Hamnen, det exklusiva nya bostadsområdet vid havet, är kanske
Malmös främsta integrationsprojekt. Hit kommer folk från hela Malmö
för att bl.a. bada på sommaren i en omfattning som ingen kunde ana
innan området byggdes!
Stapelbäddsparken en ny möteplats för skejtare.
• Malmös satsning på temalekplatser har inte bara inneburit att Malmö
har fått 20 nya fantasieggande lekplatser. Det har också inneburit att
dagisgrupper åker och besöker olika temalekplatser runt om i Malmö och
kommer då till stadsdelar de kanske aldrig annars skulle besöka.
Lyckade satsningar på nya
mötesplatser och arrangemang
•
Västra Hamnen
•
Malmös temalekplatser
•
Stapelbäddsparken
•
Folkets park
•
Malmöfestivalen
•
Kullarnas dag
• Stapelbäddsparken i Västra Hamnen, nordens största skateboardpark
utomhus, har blivit en tummelplats för skejtare från hela Malmö och
från hela världen.
• Folkets Park i Malmö har på några få år omvandlats till att bli en intressant mötesplats för hela staden och en viktig stadsdelspark för boende i
Möllevången.
• Exempel på arrangemang som anordnas varje år är Malmöfestivalen,
Barnens trädgård och Kullarnas dag i Kroksbäcksparken. Se vidare www.
malmo.se/kultur & nöje/festivaler & utomhusnöje.
29 Gatukontoret • trygghetsprogram
I Hej Stadsdels projekten får malmöborna komma med synpunkter på kommunens och polisens verkamheter. Här en bild från Hej Kirseberg!
3.8 Medborgardialog och inflytande
En trygg stad innebär att få människor att känna sig behövda och bekräftade,
en viktig del i den sociala hållbarheten. För gatukontorets del handlar detta
om att få malmöborna att känna sig delaktiga i sin närmiljö och därmed
ta ett ansvar för att den förblir välhållen och utvecklas i positiv riktning.
Gatukontoret har arbetat länge med att engagera närboende i projekt där de
berörs. Det har handlat om lekplatser och parker som har rustas upp eller
genomförande av en trafiksanering i ett bostadsområde.
Exempel på tidiga projekt med boendemedverkan är trafiksaneringen av
Möllevången i början av 1980-talet. Projektet ledde fram till att hela Möllevången trafiksanerades med avsmalningar, trädplanteringar, parkeringar och
gupp. Projekt Bättre Bostadsmiljö i mitten av 1980-talet handlade om att
rusta upp miljonprogrammens områden såsom Gullviksborg och Kroksbäck.
Under senare år har intresset för närdemokratifrågor ökat och idag finns flera
exempel i Malmö på att man från stadens förvaltningars sida ser det som
en skyldighet att fånga upp malmöbornas synpunkter. Det märks ett starkt
samhällsengagemang och ett intresse bland malmöborna att vilja påverka. Att
arbeta med medborgardialog och att öppna upp för brukarinflytande är ett
sätt att fånga upp detta engagemang och också öka tilliten till den demokratiska processen. Att öka tilliten och ge möjligheter att påverka blir också en
viktig del i att öka tryggheten i samhället.
3.8.1 Strategier för att öka tryggheten med medborgardialog
Här följer några exempel på hur gatukontoret i olika projekt arbetat med att
fånga upp medborgarnas synpunkter. Förutom dessa projekt samlar gatukontoret genom sin kundservice in nära 25 000 synpunkter varje år från
malmöborna. Dessa är också viktiga att ta tillvara och analysera.
30 Gatukontoret • trygghetsprogram
Trygghetsvandringar
En bra metod för att i ett specifikt område fånga upp trygghetsfrågor är att
genomföra trygghetsvandringar. Brottsförebyggande rådet har tagit fram en
idéskrift om hur en trygghetsvandring kan genomföras. Denna går att ladda
ner från nätet, sök på www.bra.se. Gatukontoret har använt sig av metoden
vid flera olika tillfällen. En trygghetsvandring görs på kvällstid efter mörkrets inbrott, då tjänstemän tillsammans med boende, polis, och andra som
känner stadsdelen väl såsom hemtjänstpersonal och nattsköterskor går en
promenad i det utvalda området. Gemensamt tecknas förslag på åtgärder
ner och efteråt kommer gruppen överens om vad som kan göras för att öka
tryggheten.
Under Hej Husie genomfördes två
trygghetsvandringar.
Hej-projekten
De så kallade Hej stadsdels-projekten drivs av gatukontoret, stadsdelen och
polisen. Genom dialog med boende och verksamma i stadsdelen samlar aktörerna in synpunkter för att förbättra närmiljön, så att den bättre lever upp till
de behov och önskemål som finns. Hitintills har projektet genomförts i sex
av stadens tio stadsdelar.
Projekten syftar också till att öka tryggheten i stadsdelen. Genom att stadsdelsinvånarna berättar vad de upplever som otryggt eller osäkert, ökar kännedomen om livet och vardagen i stadsdelen. Enklare åtgärder utförs omedelbart, medan andra åtgärder kan kräva lite längre tid och planering. Vissa
förslag kan inte alltid leda till åtgärder, men då förklaras varför. Allt samlas
i ett åtgärdsprogram. En kort version av denna skickas ut till alla hushåll i
stadsdelen. Genom att rikta strålkastaren på en stadsdel i taget och träffa dess
boende och yrkesverksamma samlas synpunkter om stadsdelen. Det görs
bland annat genom öppna träffar för alla, med föreningslivet, träffar med
ungdomar och äldre och via webben. Trygghetsvandringar är en viktig ingrediens i projektet. Alla synpunkter och tips som kommer in dokumenteras
och tas med i åtgärdsprogrammet.
Claesgatan i Möllevången
Dialogprocessen kring Claesgatan är en del av EU-projektet Mera Möllan.
Målet är att formulera ett koncept för Claesgatans utformning och i detta arbete fånga upp och utveckla kreativa idéer. Nya metoder för medborgarsamverkan efterfrågas och arbetet med Claesgatan är ett led i detta. För arbetet
med dialogprocessen valdes en metod som kallas för designdialog. Denna
metod gör det enklare att formulera gemensamma mål, att ta reda på vilka
behov och önskemål som finns hos alla inblandade parter och att utveckla
och värdera de idéer som kommer fram. I upplägget av designdialogen ingick
tre workshops á 3 timmar samt en avslutande träff där det framarbetade konceptet presenterades. Till designdialogen bjöds olika grupper in som kunde
tänkas bidra med olika kunskap och erfarenheter: boende, fastighetsägare,
näringsidkare, föreningar på Möllan, politiker från Södra Innerstaden och
tjänstemän från kommunen.
31 Gatukontoret • trygghetsprogram
När Vänskapsparken i Herrgården i Rosengård skulle byggas om engagerades de kringboende.
Vänskapsparken i Rosengård
Gatukontoret hade under hösten 2008 kontinuerliga möten med stadsdelen
Rosengård, fastighetsägarna samt Hyresgästföreningen. I oktober 2008 anordnades en dag i parken för att få in synpunkter kring den kommande upprustningen av parken. På plats fanns ett informationstält med ett fotopussel
där man kunde lämna sina synpunkter och önskemål om parkens framtida
innehåll. De önskemål som kom in gällde en scen, lekplats för små och stora
barn, idrottsytor, sittytor både för barn och vuxna och nya grillplatser. Mer
belysning i parken och en gångväg som leder runt i parken var andra önskemål för att skapa bättre trygghet. En namntävling för parken som tidigare
inte haft något namn var också en del. Av 220 inlämnade förslag valdes
namnet Vänskapsparken ut som nu är parkens officiella namn.
Efter det att alla synpunkter och önskemål utvärderats togs ett förslag till
gestaltning av parken fram. Förslaget tillgodosåg de flesta önskemål som
kommit in under parkdagen. Förslaget ställdes ut på biblioteket och medborgarkontoret i Rosengårds stadsdel. Under utställningen kunde man träffa
projektledare och informatör och ställa frågor om förslaget.
Nätforum
Strategier för att öka brukarin-
Gatukontoret kommer under 2010 att bjuda in intresserade malmöbor att
delta i ett dialogforum på nätet. Tanken är att forumet ska fungera som ett
bollplank för gatukontorets tjänstemän där aktuella frågor kan diskuteras
och där förslag på förändringar kan väckas.
flytandet:
•
överväg alltid om brukardialog ska genomföras i
samband med att nya projekt inleds
•
arbeta med att hitta nya
metoder för brukarinflytande
32 Gatukontoret • trygghetsprogram
Förbättrad belysning genomfördes utmed Kungs Oscars väg i Slottsparken som ett resultat av By Light 2008.
4. Prioriterade stadsrum och
förslag till åtgärder
Vissa platser i en stad upplevs som mer otrygga än andra. I följande kapitel
presenteras ett antal stadsrum som kan upplevas som otrygga och på vilket
sätt gatukontoret arbetar för att minimera upplevelsen av otrygghet. En avgränsning av innehållet har gjorts vad gäller trafiksäkerhetsåtgärder i specifika
stadsrum. Frågor kring detta behandlas utförligt i Trafiksäkerhetsprogrammet. De stadsrum som här prioriterats utifrån ett trygghetsperspektiv är
följande:
• gång- och cykelstråk genom parker
• gång- och cykeltunnlar
• busshållplatser
• parkeringsplatser
• offentliga toaletter
4.1 Gång- och cykelstråk genom parker
Malmö är parkernas stad. Epitetet är en viktig del i stadens identitet och
grundlades runt förra sekelskiftet då de tre stora stadsparkerna Kungsparken,
Slottsparken och Pildammsparken tillkom. Samtidigt har epitetet varit en
viktig drivkraft under de senaste åren, i arbetet att skapa nya stora stadsrum i
de nya stadsdelarna som växer fram. Grönskan i staden är viktig för män-
Ny pollarbelysning har satts upp
utmed Rosengårdsstråket.
33 Gatukontoret • trygghetsprogram
niskors hälsa och välbefinnande. Det har slagits fast i flera studier som gjorts
under de senaste åren. När staden växer kommer dessutom vegetationen att
få allt större betydelse ur miljösynpunkt då den fungerar som klimatutjämnare och luftförbättrare. Buskagen i parkerna är även viktiga för djurlivet.
Bland buskarna kan småfåglar ta skydd, rasta, sova och få mat. Av dessa
anledningar är det viktigt att så långt som möjligt bevara stadens grönska.
Mot ovan nämnda argument står diskussionen om trygghet. Många upplever
att parkerna blir som barriärer och att man hellre väljer att gå runt en park
på kvällen än att gå igenom den. Gatukontoret har i ”Ljusplan för befintlig
belysning” slagit fast att det inte går att ljussätta alla stråk likadant. Den ekonomiska verkligheten innebär att en prioritering måste göras så att de viktigaste gång- och cykelstråken optimeras vad gäller belysning. Samma stråk
måste också gås igenom för att upplevas som trygga när det gäller vegetation.
Före åtgärd.
En annan viktig aspekt när det gäller tryggheten för gående är att gångbanorna är jämna så att risken för snubbelolyckor minimeras. Just detta är det
som i största grad bidrar till att speciellt äldre männiksor känner sig otrygga
när det de är ute och går.
Efter åtgärd.
Följande åtgärder kommer att satsas på för att öka upplevelsen av trygghet
utmed stadens viktigaste gång- och cykelstråk:
Före åtgärd.
Efter åtgärd.
•
Byt mot mer vandalsäkra och ickebländande armaturer.
•
Byt ljuskällor med dålig färgåtergivning (högtrycksnatrium) till
ljuskällor med bättre färgåtergivning (metallhallogen, Ra >80).
•
Komplettera belysningen för gående med lägre sittande armaturer.
•
Se till att det blir en jämn belysning, utan mörka partier, utmed gånoch cykelvägen.
•
Rensa i buskage som upplevs som hotfulla.
•
Höj vegetation för att få bättre översikt och genomsikt.
•
Bygg bort ojämna gångbanebeläggningar som innebär snubbelrisker.
Till vänster visas ett antal bilder på före och efter att ganska enkla åtgärder
har blivit genomförda.
4.2 Gång- och cykeltunnlar
Malmö har många gång- och cykeltunnlar under starkt trafikerade gator för
att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Merparten av dessa
byggdes under miljonprogrammets era, men även idag byggs nya gång- och
cykeltunnlar i takt med att staden växer. Tunnlarna har klara fördelar ur
trafiksäkerhetssynpunkt men de platser som bildas i och invid tunnlarna
upplevs av många som otrygga. Flera av de tunnlar som byggdes under 60och 70-talen är trånga och buskage som planterats invid tunnlarna begränsar
sikten ytterligare. Annat som kan öka känslan av otrygghet är om tunnlarna
är långa och mörka. Om de kröker sig och det är lågt i tak ökar den klaustrofobiska känslan ytterligare. Risken finns att man väljer bort denna typ av
tunnlar och istället väljer att ta sig över de hårt trafikerade gatorna ovan jord.
Före åtgärd.
Efter åtgärd.
34 Gatukontoret • trygghetsprogram
När tunnlar byggts de senaste åren har tankarna kring trygghet varit centrala.
Målet har varit att bygga tunnlar som är breda, ljusmålade med dagsljusinsläpp och god belysning. Kaptensgatans tunnel under Föreningsgatan är ett
bra exempel på en sådan tunnel. Även Nobeltunneln som byggdes 2003 är
ett mycket gott exempel på detta. Tunnelns utformning togs fram i samarbete med institutionen för genusfrågor i Lund. Här satsades på en generös
bredd, ljusa material, ljusinsläpp i taket och genomtänkt belysning.
Tunneln på Kaptensgatan under
Föreningsgatan har bra ljussättning.
Gatukontoret har under den senaste tioårsperioden arbetat med att öka
trygghetskänslan i och invid många gång- och cykeltunnlar. Följande åtgärder har visat vara lyckade för att öka tryggheten:
Nobeltunneln byggdes 2003 med
trygghet i fokus.
Gång- och cykeltunnel före
buskröjning och målning.
•
Bygg tunnlar som är breda och ljusa.
•
Ersätt alla känsliga armaturer mot mer vandalsäkra.
•
Ta bort buskage som växer över kanterna vid gc-tunnelns entréer och
ersätt ytorna med gräs.
•
Förbättra tunnelns skönhetsvärde genom t.ex. konstnärliga uttryck och
färgsättning.
•
Stänkskydden ovanför brons ingångar ska vara genomsiktliga.
•
Kantstenen i tunneln som skiljer gång- och cykelbana ska vara en överkörningsbar kantstenplatta.
4.3 Busshållplatser
Hållplatser och terminaler är stommen i kollektivtrafiksystemet. Hur dessa
platser upplevs spelar stor roll för hur kollektivtrafiken värderas. Det är
därför viktigt att busshållplatser och terminaler utformas och underhålls så
att de är och upplevs säkra och trygga. Det finns då ett par aspekter man bör
beakta. Belysning är kanske den viktigaste aspekten för att en hållplats ska
kännas trygg och säker. En hållplats eller terminal måste också vara tillgänglig för funktionshindrade. En tredje viktig aspekt för att resenärerna ska
känna sig trygga och säkra är platsens öppenhet. Det bör inte finnas barriärskapande buskage som kan göra att resenären hamnar i en otrygg situation.
Gång- och cykeltunnel efter.
Ur ett trygghetsperspektiv är information som är aktuell, lättillgänglig och
korrekt viktig, speciellt för personer med funktionsnedsättningar. Det finns
olika sätt att informera resenärerna, dels genom tidtabeller och linjenätskartor och dels genom moderna system som realtidsinformation. Även trafiksäkerheten på och kring hållplatsläget är viktig för resenärerna. Det bör finnas
säkra gångpassager över gatorna kring hållplatsläget, hållplatsen bör vara
tillräckligt bred för att resenärerna ska kunna stå säkert och vänta på bussen.
För att resenärerna ska kunna stiga på bussen tryggt och säkert måste bussen
kunna angöra lätt vid hållplatsläget. För ytterligare detaljer, se Skånetrafiken,
Hållplatshandboken 2006.
Den sista aspekten som bör beaktas är underhållet på busshållplatsen. En
ostädad plats upplevs av många som otrygg. Det är därför viktigt att ha ett
löpande underhåll när det gäller t.ex. beskärning av växtlighet, snöröjning
35 Gatukontoret • trygghetsprogram
Busshållplatsen på Amiralsgatan
vid Latinskolan upplevs som trygg.
och halkbekämpning, tömning av papperskorgar samt borttagning av klotter. Vid placering av en busshållplats ska följande aspekter beaktas:
•
Sörj för bra och omsorgsfull belysning.
•
Se till att busshållplatsen är tillgänglig för funktionshindrade.
•
Plantera inga barriärskapande buskar invid busshållplatsen.
•
Se till att lättillgänglig information finns vad gäller bussavgångar.
•
Säkra gångpassager invid busshållplatsen.
•
Placera vid behov ut cykelställ vid busshållplatsen
4.4 Parkeringsplatser
Parkeringsplatser har både negativ och positiv inverkan på stadsrummet.
De bidrar i stor utsträckning till att skapa ett levande centrum genom att de
skapar en god förutsättning för biltrafiken. Estetiskt och miljömässigt kan
större parkeringsplatser dock påverka stadsrummet negativt.
Parkeringsplatsen vid Scaniabadet
i Västra Hamnen är placerad invid
bostadshus vilket ökar trygghetsupplevelsen.
Problemet med parkeringsplatser är att de många gånger kan upplevas som
stora och öde. Ju större parkeringsplatsen är desto svårare är det att överskåda platsen. För att en parkeringsplats ska upplevas som trygg är det viktigt
att den inte ligger undangömd i ett slutet rum eller på en ödslig plats. Det
är en fördel om man placerar parkeringsplatsen nära något större trafikstråk.
Parkeringsplatsen bör alltså vara öppen och genomsiktlig. Tryggheten ökar
också om det finns bostäder eller fönster som vetter mot parkeringsplatsen.
Bra belysning är också en viktig aspekt för att öka tryggheten vid parkeringsplatser. Sammanfattningsvis är följande åtgärder viktiga att beakta:
•
Placera inte parkeringsplatsen på en undangömd plats eller på en
stor ödslig yta.
•
Placera gärna parkeringsplatsen nära ett större trafikstråk eller invid ett
bostadsområde med fönster som vätter mot platsen.
Se till att parkeringsplatsen är öppen och genomsiktlig.
Satsa på bra och omsorgsfull belysning.
•
•
36 Gatukontoret • trygghetsprogram
Ny toalett vid Sibbarpsstranden där trygghetsapekten varit viktig.
4.5 Offentliga toaletter
Trygghet och säkerhet kring och i de offentliga toaletterna är en viktig aspekt
då nya byggnader och ombyggnader planeras. Kan trygghets- och säkehetskänslan i och vid våra toaletter öka, ökar också antalet användare och skadegörelsen minskar.
Yttre faktorer som placeringen av toaletten, närliggande omgivning och dess
belysning är viktiga aspekter. Inre faktorer som man kan påverka är lokalens
utformning. Det handlar om att förrum tas bort och att estetiskt tilltalande
och lättskötta material väljs som också ger en hög sanitär standard. Även
skadegörelse av toaletterna medför att besökaren känner sig mer otrygg Att
välja tåliga material och tekniska lösningar är därför viktigt. Bemanning av
toaletter eller att avgiftsbelägga toaletter är ytterligare åtgärder som kan öka
tryggheten.
Den nya toaletten vid Margaretapaviljongen i Pildammsparken är
öppet placerad utan baksida.
Gatukontoret tog 2005 fram ett åtgärdsprogram för stadens offentliga
toaletter. Sedan dess har en kraftsamling gjorts för att riva de toaletter som
fungerat dåligt, både när det gäller trygghet och sanitära förhållanden, och
byta dessa mot helt nya. Från början av 2000-talet fram till idag har 20 nya
toalettbyggnader uppförts. De underjordiska toaletterna är i stort sett borta
och fyra toaletter har genomgått omfattande upprustningar. De nya toaletterna har en hög standard vad gäller material och utformning. Alla toaletter
med förrum är borta och alla nya toaletter har egen ingång. I varje toalettbyggnad finns minst en toalett som är handikappanpassad. Allt för att öka
trygghetskänslan. De åtgärder som är viktiga för att öka trygghetskänslan vid
och i en offentlig toalett är följande:
I alla nya toaletter är minst en
handikappanspassad.
• Placera toaletten öppet utan tydlig baksida.
• Belys byggnaden med omsorg.
• Låt alla toaletter ha egen ingång.
• Välj material såväl invändigt som utvändigt som är lättskötta och
robusta.
• Överväg om bemanning av toaletten är möjlig.
37 Gatukontoret • trygghetsprogram
5. Checklista
Att tänka på i planerings-, projekterings- och driftsskedet
Tabellen nedan är tänkt att fungera som ett arbetsredskap under arbetet
med ett projekt för att fånga upp tankar kring en tryggare utomhusmiljö.
Alla frågor kanske inte är relevanta för alla projekt men meningen med
frågorna är att de ska stimulera till ett tankearbete kring trygghet. Om
alla frågor besvaras med ja så är det självklart bra, medan ett negativt
konstaterande kan innebära att man får kompensera med andra lösningar
som förstärker trygghetskänslan i området. Ett exempel är om överblickbarheten inte är helt tillfredställande så kan en god belysning till viss mån
kompensera och komplettera upplevelsen av god trygghet.
Tabellen som här presenteras är indelad i olika ämnesområden som kan vara
lämpliga för olika planeringsskeden. Den första gruppen: planstruktur och
rörelse passar t ex framförallt för detaljplaneskedet (= gult). Frågor under
överblickbarhet och belysning kan stärka projekteringen (=blått) och kan
vara användbara vid omprojekteringar och även i drift- och underhållsskedet
(= grönt). Frågor kring renhållning och vandalisering rör främst drift- och
underhållssskedet (= grönt).
SKEDE
PLANSTRUKTUR OCH RÖRELSE
Har hänsyn tagits till hur många människor som kommer
att röra sig i den yttre miljön?
Finns det en blandning av bostäder, arbetsplatser, service,
kultur och allmänna stadsrum?
Är allmänt tillgängliga stadsrum överblickabara från andra
stadsrum och från den omgivande bebyggelsen?
Kommer uterum och trafikstråk att användas en stor del
av dygnet?
Eftersträvas en rumslig uppbyggnad av staden eller platsen
som gynnar en tät genomströmning?
Finns goda kommunikationssamband och rörelsestråk till
angränsande stadsdelar?
Är kommunikationsstråk och bebyggelse förlagda i nära
samband för att stärka den informella kontrollen?
Har husen en tydlig framsida dit besökare hänvisas eller
styrs, och finns en tydlig baksida utan genomfartsrörelse?
38 Gatukontoret • trygghetsprogram
JA
NEJ
NOTERINGAR
SKEDE
ÖVERBLICKBARHET OCH BELYSNING
JA
NEJ
NOTERINGAR
JA
NEJ
NOTERINGAR
Finns det en god överblickbarhet mellan stadsrum? Kan
man se från det ena rummet in i delar av det angränsande?
Kan stadsrummet överblickas från byggnader?
Har gång- och cykelbanor undvikits längs fasader och
gavlar utan fönster?
Har nischer och vrån undvikits som kan utgöra otrygga
platser vid t ex sittplatser?
Finns det undanskymda platser som kan bli tillhåll?
Finns det överraskningsmoment i stadsmiljön? Kan någon
t ex gömma sig bakom ett buskage?
Är gångsystemet lättorienterat, för att undvika känslan av
vilsenhet och utsatthet?
Finns det orienteringsskyltar i området? Är de rätt placerade? Kan man från gc-vägen se vägvisning eller gatunamn?
Finns det en genomtänkt belysningsplan med god standard?
pro, ompr,
dou
pro, ompr,
dou
pro, ompr
SKEDE
Är platser eller stråk ändamålsenligt belysta utan att
blända?
Är belysningen utformad så att mötande personer kan
urskiljas från den omgivande bebyggelsen och planteringarna?
Är ytorna vid sidan om kommunikationsstråket belysta så
att gående kan överblicka området?
Fungerar belysningen? Finns det lampor som är trasiga
eller skymda av vegetation?
Är gångtunnlarna raka och korta så att det finns genomsikt?
Finns genomsiktlighet när man närmar sig gångtunnlar?
Har gångtunnlar gjorts trattliknande med ingångar från
båda håll?
Finns god belysning i och vid gångtunnlar?
Har skymmande vegetation undvikits vid gångtunnlars
mynningar eller längs gång- och cykelbanor?
Finns alternativa vägar?
CYKELSTÄLL OCH MURAR
Är cykeluppställningarna väl synliga från fastigheternas
lägenheter?
Finns det tillräckligt med cykelställ på platsen ch finns det möjlighet att låsa fast cykeln?
Har fasadet och murar utformats med tanke på känslighet
för skadegörelse, utsatthet för klotter samt klättring?
39 Gatukontoret • trygghetsprogram
SKEDE
FRAMKOMLIGGHET OCH SÄKERHET
JA
NEJ
NOTERINGAR
JA
NEJ
NOTERINGAR
Är framkomligheten god för fotgängare och cyklister?
Är sikten bra längs gång- och cykelbanor?
Är det fri höjd under tunnlar och trädkronor?
Är det fri sikt i korsningarna? Är sikttrianglar tillräckligt
stora?
Kan man tydligt läsa skyltar, vägmärken och gatunamn
eller är dessa skymda?
SKEDE
RENHÅLLNING OCH VANDALISERING
Är skötseln tillräcklig, är tillsynsintervallen rätt?
Ger området ett skräpigt och nedgånget intryck?
Finns det tillräcklig med papperskorgar?
Finns det saker som är trasiga?
Är miljön prydlig utan klotter?
40 Gatukontoret • trygghetsprogram
6. Källor och referenser
Andersson, 2005, Risk, om kvinnors erfarenhet och fysisk planering.
Andersson, Lunds universitet, 2001, Rädslans rum - trygghetens rum - ett
forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet.
Boverket, 1998, Brott, bebyggelse och planering.
Hydén mfl, 2008, Trafiken i den hållbara staden.
Ekman, 1997, Fotgängares situation vid övergångsställen.
Göteborg stad, 2002, Konferensrapport tryggare och mänskligare Göteborg,
Att förebygga brott och rädsla.
Göteborg stad, stadsbyggnadskontoret, 2000, Tryggare stad - kan man förbättra rädslans platser?
Håll Sverige Rent, Skräprapport 2005.
Keizer, Lindenberg, Steg, Science, vol 322. Nerladdat från www.scienemag.
org, 23 september 2009.
Kelling, Coles, 1996, Fixing broken windows.
Lindström, Einerstam, 1992, Rädd för brott.
Lunds kommun, tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret, 2008,
Tryggare Lund, en idéskrift.
Länsstyrelsen i Skåne län, 2004, Checklista för jämställd planering
Malmö stad, 1997, Malmö stadsmiljöprogram, Stadens ljus.
Malmö stad, gatukontoret, 1999, Cykelprogram
Malmö stad, gatukontoret, 2006, Principer för beskärning.
Malmö stad, gatukontoret, 2008, Ljusplan för befintlig belysning.
Malmö stad, gatukontoret, 2008, Tillgänglighetsprogram.
Malmö stad, gatukontoret, 2008- 2012, Trafiksäkerhetsprogram.
Malmö stad, stadsbyggnadskontoret, 2006, Trygg stad, tankegångar - riktlinjer - arbetsmetod
Movium Bulletinen, Gatans konst, Nr 1 2009.
Movium, Gröna Fakta, Planera för trygghet i det offentliga rummet, B
Andersson, 2002.
Polisens trygghetmätningar, Skåne län, polisområde Malmö 2006, Statistikkonsulterna.
Holbœck-Hedehusene, 2006, Det Kriminalprœventive Råd, Ud med den
ulovlige graffiti – om graffitikulturen og hvordan man forebygger ulovlig
graffiti.
Svenska kommunförbundet, 2003, Tillgänglig stad.
Sveriges Arkitekter 2005, Arkitektur och politik, arkitekturpolitik för Sverige
2010 -2015.
Sveriges kommuner och landsting, 2009, Fem olika sätt att arbeta för ökad
trygghet och säkerhet.
Sveriges kommuner och landsting, 2005, Nattens ljus.
41 Gatukontoret • trygghetsprogram
42 Gatukontoret • trygghetsprogram
43 Gatukontoret • trygghetsprogram
TRYGGHETSPROGRAMMET lägger fast
gatukontorets strategi vad gäller förvaltningens
trygghetsarbete. Programmet ger förslag på
åtgärder och ska vara ett stöd i det dagliga arbetet
med trygghetsfrågor.
GATUKONTORET
205 80 Malmö, Telefon 040-34 10 00
E-post [email protected]
www.malmo.se