Transcript STJÄRN - Malmö stad

aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 4 2010
STJÄRN
HIMMEL
ÖVER
MALMÖ
Doftande
primadonnor
Ljus
[ annons ]
anslaget 4/10
Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 4 december 10. Utgiven vecka 51.
Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör
tel. 040 - 34 13 70. Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel. 040 - 34 21 16, anna-karin.jangmark@
malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Birgitta Hjertberg, Fredrik Hansson, Johan
Edgren, Linda Johnson, Monika Nilsson. Grafisk produktion: kommunikation & design
i malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Jenny Leyman. Upplaga: 3.400 ex. Tryck:
Holmbergs.
Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö
foto: Peter Kroon
Nu sätter vi ljuset
på nytänkandet
Med Citytunneln och Malmös två nya stationer är det ännu enklare att göra Malmö
lyckligare! Från att du går hemifrån till att du når din slutdestination vill vi att du ska
kunna gå, cykla eller åka kollektivt, gärna i kombination med varandra. Detta kallar
vi för Hela resan. Om fler gjorde den resan så skulle Malmö få en hållbar framtid,
bli modernare och en bättre plats att vistas och leva på.
Tack Kimia, du gör Malmö lyckligare!
Visst har även höstmörkret sina ljusa
sidor! Då kan man till exempel kräma på
ordentligt med belysning – och använda
ljuset för att skapa nya häftiga, vackra och
överraskande effekter utmed gator och
stråk i Malmö.
I detta nummer av Anslaget kan
du läsa om den glimrande och bitvis
miljövänliga julbelysningen i Malmö.
En annan artikel handlar om ljusspåret
vid Ribban. Båda belysningsprojekten är
utmärkta exempel på det nytänkande som
blivit ett signum för oss på gatukontoret.
Nytänkande är något vi gärna satsar
ännu mer på framöver.
Nya grepp blir det också till våren,
när vårsolen äntligen börjar värma oss.
Malmö stads blomsterprogram för 2011
bjuder på nytänkande och kreativa idéer
som kommer att väcka uppmärksamhet
långt utanför stadsgränsen. Visst är det
spännande att en välkänd finsk textildesigner inspirerat till vårens blomsterprakt
i Malmös parker!
Så nu gäller det att ta vara på alla
ljuspunkter även under de kommande
månaderna. Skånsk vinter kan faktiskt
också ha sin charm, med bara några få
minusgrader, pyttelite snö i lagom mängder, med någon dags blekt solsken mellan
de grådisiga regnperioderna.
Vågar man avsluta med en rätt så
sliten klyscha? Förbanna inte mörkret,
tänd ett ljus! (sagt för länge sedan av
Elise Ottesen-Jensen. Googla på henne,
hon var verkligen en stridbar nytänkare
på sin tid.)
anslaget
4 / 10
3
i korthet
LYCKAT FÖRSÖK
Försöket med fotokatalytiska titandioxidplattor på en teststräcka i centrala Malmö
var lyckat! På Amiralsgatan minskade
kväveoxidhalten i luften med genomsnitt
5 % på teststräckan. Det motsvarar en
minskning av trafikflödet på gatan med
ca 2 000 bilar/dygn.
Betongplattorna som används är helt
vanliga, förutom att de innehåller små
mängder titandioxid i översta lagret.
Titandioxiden fungerar som en katalysator
som under inverkan av dagsljus bryter
ned kväveoxider.
Du kanläsa mer om plattorna på
Malmö stads hemsida (malmo.se) under
Stadsplanering & Trafik > Skötsel & Underhåll > Asfalt och annan beläggning. Där
ligger även rapporten om försöket.
24 år i
Tekniska
nämnden
I december lämnar
jag mitt uppdrag i
Tekniska nämnden.
I 24 år har jag haft
förmånen att arbeta med Malmös infrastruktur och stadsmiljö, samt i 12 år med
mark- och exploateringsfrågor. Det har
varit en fantastisk resa! Jag har sett Malmö
utvecklas till en öppen och positiv stad.
Städer är inte statiska. De förändras ständigt,
utom under kortare perioder av stiltje och
stagnation. Så var det med Malmö under
ett antal år. Genom ett stort investeringsprogram sattes en genomgripande upprustning igång av slitna och trista miljöer. Gator,
torg, parker, stränder och grönområden förskönades. Detta, tillsammans med bostadsbyggande, har utvecklat Malmö och Malmös
attraktionskraft såväl för enskilda människor som för företag. Resan hade inte varit
möjlig utan Malmöborna eller de personer
som jobbar med stadsmiljön på olika sätt.
Jag själv har trivts med mina arbetsuppgifter och hade jag fått stanna, så skulle
jag vilja stanna i minst 24 år till!
Stort tack och en god jul och ett gott nytt år!
Emmanuel Morfiadakis
Tekniska nämndens ordförande
4
anslaget
4 / 10
i korthet
Miljövänlig
stjärnhimmel
strålar över Malmö
Malmö har fått mycket beröm och uppmärksamhet
för sitt sätt att lysa upp staden. Året runt finns spännande ljussättning som gör Malmö både attraktivt
och tryggt. Inför julen smyckas gator och torg lite
extra med skira ljusridåer, fantasifullt belysta träd och
ljusskulpturer. Därtill marschaller i mängder som tänds
när mörkret faller.
Nytt inför julen är att Södra Förstadsgatan mellan
Triangeln och Södertull får en miljövänlig belysning i
form av en tät, svajande stjärnhimmel. Även detta år
tänds de lysande vita träden längs Södertull och den
stora bordslampan kommer tillbaka till Lilla torg.
Det så kallade julträdet tändes på skyltsöndagen
den 28 november i samband med traditionsenlig underhållning. I vanlig ordning tänds också marschaller
på olika håll i city. Träden vid Triangeln skimrar i blått.
På Stadshuset är den stora ljussatta adventskalendern en favorit i repris, där barn designat ”luckorna”.
Du kan se en film på hur julen firades i Malmö
förra året på www.malmo.se/jul
text: Mia Stendahl
foto: Jenny Leyman
Inget
pantat
försök
”Kvinnligt”
resande i Malmö
minskar utsläppen
Hösten 2008 genomfördes en undersökning bland 13 000 Malmöbor angående deras resvanor och attityder
till trafik och miljö. I den framgår att
männen i Malmö reser annorlunda än
kvinnorna. Malmömannen tar i regel
bilen oftare, reser längre sträckor och
tar flyget oftare. Detta påverkar förstås
utsläppsnivåer och även ytutnyttjande i
staden (eftersom bilen tar mer plats än
kollektivtrafik).
Om Malmömannen skulle resa som
Malmökvinnan skulle:
• koldioxidutsläppen minska med 31%
• partikelutsläppen minska med 21%
• ytor för parkering och fordon i rörelse
minska med motsvarande 190 st
Möllevångstorg
• skatteintäkter från biltrafiken minska
med 130 MSek/år
Vill du läsa resvaneundersökningen?
Gå in på malmo.se och sök på
”resvaneundersökning”.
text: Anna-Karin Jangmark
foto: Anna-Karin Jangmark
I Malmö pågår det ett försök med nya
pantholkar som komplement till papperskorgarna utmed ett välanvänt stråk i centrala
staden. Försöket är ett samarbete med Pantamera
och ska bidra till ökad återvinning av plast och aluminium samt skapa en bättre miljö för såväl ”pantjägarna” som renhållningsarbetarna.
25 stycken pantholkar, som monterats
på samma stolpar som papperskorgarna,
testas för närvarande i Malmö.
– Vi ville först köra ett test i liten
skala, berättar Tomas Ohlsson på gatukontoret i Malmö. Men det ser lovande
ut hittills, så jag hoppas att vi ska utöka
försöket.
Även om pantholkarna inte är så
stora, är det stor omsättning på pantburkarna och -flaskorna, så behållarna töms
ganska snabbt av pantsamlare.
– Vi får många positiva effekter, säger
Tomas. Vi underlättar för Malmöborna
som vill göra sig av med sin pantburk,
samtidigt som vi bidrar till att öka
återvinningen. Pantletarna slipper att rota
i papperskorgar, vilket måste vara ganska
otrevligt, och dessutom är det bra för renhållningsarbetarna om det inte rumsteras
om i papperskorgarna.
Pantholkarna provas även i andra
svenska städer, såsom i Göteborg, Gävle
och Uppsala.
Vill du veta mer om försöket, kontakta
Tomas Ohlsson, [email protected],
040-34 12 62.
konstiga malmö
I samband med vernissagen för konsten
i citytunnelstationerna lanserades också
Malmös nya söksida för offentlig konst:
www.malmo.se/konstkompassen. Här kan
besökarna ta del av all offentlig konst i
Malmö och sortera på en rad olika sökkriterier, såsom skulptur, ljud & bild eller
tidsperiod. Malmö är rikt på konst, så
välkommen att botanisera virtuellt!
anslaget
4 / 10
5
Intresserad av att läsa mer?
Gå in på www.malmo.se/sparvagn,
eller kontakta Linda Göransson för att
ta del av rapporter, utvärderingar och
informationsmaterial. [email protected], 040-347625
text: Linda Göransson
illustrationer: Kragh Berglund
På spåret mot framtiden
Malmö, denna stad i söder, har efter
varvskris, industrikris och allmän identitetskris gjort comeback. Numera är
Malmö en stad där det sjuder av kreativitet, optimism och självförtroende. Inte
för inte är det Malmö som presenteras på
världsutställningen i Shanghai under
rubriken ”Better cities, better life”.
Inte för inte satsade LDB FC och MFF
framgångsrikt på SM-guld och stadion
blir fullsatt under en träningsmatch med
Zlatan i landslaget. Inte för inte är det i
denna region som nya stora forskningscentra lokaliseras, som högskolan expanderar och där falafeln är ett lika naturligt
inslag som kaffe latte och temalekplatser.
Det är i Malmö som tågen får egen tunnel och sprillans nya stationer. Där framtida spårväg som en del av den hållbara
staden har blivit lika självklart som att
cykla mellan Möllan och Västra Hamnen
i stället för att göra en löjligt kort bilresa.
Ställ bilen
Men allt är inte guld och gröna skogar,
inte ens i staden som varit hemvist för
6
anslaget
4 / 10
Björn Ranelid, Anita Ekberg och Carolina Gynning. Stadsbussar är överfulla,
stretar långsamt på bakom rader av bilar,
hostar och dör med jämna mellanrum
och bullrar ikapp med övriga motorfordon på gatorna. Vi vill få fler att åka
kollektivt i stället för att ta bilen, men
det är svårt att övertyga när bilen idag
på många sätt har förtur framför bussen
i stadsmiljön.
Därför satsar Malmö på framtidens
kollektivtrafik. En framtid som inte
behöver befinna sig mer än fem, sex år
framför oss. Vi gör det för miljöns skull,
för tillväxten, integrationen och jämställdheten. Samhällsekonomiska värderingar, stråkanalyser, sociala konsekvensbeskrivningar och studier av organisation
för drift och underhåll, har genomförts.
De ligger till grund för den strategi som
strax innan sommaren presenterades för
kommunstyrelsen i Malmö. Om vi menar
allvar med en hållbar och attraktiv stadsutveckling, är det följande strategi som gäller:
• Kollektivtrafiken går successivt över
till grön eldrift – för miljöns skull.
• Malmö satsar på spårväg i de starkaste
stråken.
• Den första etappen består av två linjer
– Stenkällan/Rosengård-Västra Hamnen och Västra Hamnen-Lindängen.
• Övrig kollektivtrafik utvecklas parallellt, med ökad framkomlighet, högre
kvalitet och mer miljöanpassning.
• Spårväg blir en del av stadsutvecklingen och en förutsättning för ambitionerna om att bygga den täta staden.
Reservat för spårväg läggs in i översiktsplanen.
• Kollektivtrafiken samspelar med övriga
trafikslag, bl a genom smidiga bytespunkter och nya smarta tjänster som
t ex gemensamt betalsystem för pendlarkort på kollektivtrafiken och p-plats
på bevakad cykelparkering.
Spårväg bedöms som det bästa alternativet
i en stad som Malmö, sett till nyttor jämfört med kostnader. Den ger bl a ökad
kapacitet och skapar möjligheter till integration, då fler får lättare att bli delaktiga
i arbetslivet och fritidsaktiviteter. Den är
dessutom tillräckligt attraktiv för att ha
en chans att locka bilisterna ur det egna
förarsätet.
Vägen dit
Den första spårvägsetappen i Malmö
beräknas kosta cirka 1,7 miljarder kronor
att bygga. Att hitta finansieringslösningar
Dialog och samverkan
är en viktig del i det fortsatta arbetet,
är en framgångsfaktor
Alla Malmöbor ska ha samma möjlighet men även om inte full finansiering för
att göra sin röst hörd redan tidigt i plane- byggandet är klart, kan de inledande förberedelserna göras, vilket är tur. Det tar
ringsskedet. Framförallt de unga, som
nämligen fem till sex år att gå från nolläge
är de som får leva med konsekvenserna
till att kunna blåsa fanfar och slänga
av de beslut som fattas idag. Därför har
konfetti vid invigningen av den första
Malmö satsat på att utvärdera och utveckla metoderna för dialog och samråd. spårvagnslinjen. Det beror på att processen innehåller moment som inte går att
Med hjälp av VTI (Väg- och transporthoppa över. Det handlar om att ta fram
forskningsinstitutet) har en handfull
dialogmöten genomförts och utvärderats förstudie och andra underlag, hantera
aktuella tillståndsprocesser, genomföra
under 2010. Syftet är att resultatet från
upphandlingar av både byggande och
dem – förutom att ge värdefull input till
drift och slutligen testköra och utbilda.
planeringsprocessen för spårväg – ska
hjälpa oss att utveckla sättet vi möter och Och även om lagar och regler kring spårvägsbyggande just nu håller på att ses över,
involverar Malmöborna i processen.
är det denna tidplan vi bör räkna med.
Vi är lite extra glada för att ha HelDet vi också kan räkna med är att problesingborg och Lund som goda grannar i
men i trafiken inte försvinner. Därför är
regionen. Även de planerar för spårväg
det extra angeläget att vi ser till komma
och självklart vill vi dra fördelar av att
igång med arbetet.
kunna göra mycket av arbetet tillsamTills dess lägger vi hoppet till Citytunmans med dem och med Region Skåne.
neln, som bidrar till en ökad närhet, både
regionalt och lokalt. Vi bygger på med
Malmöringen, d v s planen på att nyttja
kontinentalbanan till lokal persontågstrafik, med en helt ny station – Rosengård, som kronan på verket. Vi satsar på
att utveckla dagens kollektivtrafik utifrån
devisen ”tänk spårvagn – kör buss”.
Och vi sänder en tacksam tanke till alla
de som väljer att gå och cykla i Malmö.
Som inte begär så mycket yta och som
inte kan beskyllas för några nämnvärda
utsläpp. Det är framförallt de som bidrar
till att Malmö blir till en levande stad för
människor och inte bara för gummi och
plåt. Tillsammans med dagens buss- och
framtidens spårvägsresenärer utgör de en
av grundförutsättningarna för att Malmö
ska kunna bli hållbart och attraktivt på
riktigt.
anslaget
4 / 10
7
Såhär mitt i december kan våren och
sommaren kännas avlägsna. Men John Taylor och
Karin Sjölin på gatukontoret började planera för nästa
års blommor redan i våras. Malmöborna kan se fram
emot en doftexplosion sommaren 2011!
Inspiration
av Marimekkos
klassiska Unikkomönster
Doftande
primadonnor
förgyller Malmö
– Vårblommorna 2011 planerade vi innan sommarledigheterna i år. 90.000 blomsterlökar och vårblommor kommer att förgylla Malmö i vår, berättar
Karin Sjölin, landskapsarkitekt på gatukontoret i
Malmö. Det blir tulpaner, narcisser, kejsarkronor
och anemoner, för att nämna några exempel.
Karin har jobbat tillsammans med John Taylor,
tv-kändis och trädgårdsmästare i Slottsträdgården,
med nästa års blomsterprogram för Malmö.
– I innerstaden kommer rabatterna att ha
solnedgångstemat, och där blir rabatterna ljusa i
botten med färgklickar av starkt orange, cerise och
ljusare rosa, berättar Karin.
– Och i resten av staden blir det månskensfärger,
där färgerna drar sig åt ljusblått, silver, svart och
blekgult fyller John i.
Utmed de större infartsvägarna till Malmö blir
det urnor med solnedgångsfärgerna.
Inspirerades av Marimekko
Ska göra folk glada
– Vi fick en galen idé för 2011, berättar Karin.
Vi inspirerades av Marimekkos klassiska Unikkomönster och ville prova att jobba med samma
färger och enkelhet.
Malmös planteringar kommer därför att ha en
vit och låg botten med högre och färgglada accenter.
– Vi har också ett övergripande dofttema nästa
år, säger John. De doftande primadonnorna som
Malmöborna kan njuta av nästa år är till exempel åtta
olika sorters luktärter och vackra, drottninglika liljor.
Rent färgmässigt har man valt två underteman
till Marimekko-inspirationen: solnedgång och månsken.
8
anslaget
4 / 10
– Vårt jobb är att göra folk glada, och på en infartsled har vi inte många sekunder på oss. Det gäller att
bilförarna hinner se de klara och vackra färgerna och
känner sig lite lugnare i trafiken, ler John.
I sommar kommer 75 000 växter att pryda
Malmös rabatter. 40 sorter inalles blir det.
– En hel del av växterna har vi inte jobbat med
förut, och våra entreprenörer kommer att odla fram
dem åt oss. Vi träffar entreprenören ofta, för att
diskutera och utvärdera. Det är en ständig utbildningsprocess att smycka en stad med blommor,
konstaterar John.
Exempel på
blomsorter i 2011 års
sommarprogram: Doftande
stenkyndel, kryddtagetes,
blomstertobak, nejlika,
anisisop, lejongap, flox
och luktärt.
text: Anna-Karin Jangmark
foto: Just sweet peas
illustration: Unikkobilden, Copyright Marimekko Corporation
anslaget
4 /10
9
text: Anna-Karin Jangmark
foto: Kasper Dudzik
Nytt stråk
till Rosengård
Ett nytt stråk ska tas fram till stadsdelen
Rosengård i Malmö. Stråket ska binda ihop Rosengård med
centrum och vara ett attraktivt sätt att färdas till eller från stadsdelen. Arbetet med stråket bygger på dialog med Rosengårdsborna.
I ett EU-finansierat projekt som heter
”Hållbar stadsomvandling Malmö –
fokus Rosengård” ingår bland annat att
utveckla stråket från centrum till Rosengård. Projektet har pågått sedan april
2010 och ska vara klart sista mars 2013.
Visionen är att stråket ska utvecklas till
ett pärlband av mötesplatser.
– Vi ska bygga två nya mötesplatser
och en aktivitetsyta, berättar Tobias Starck,
landskapsarkitekt på gatukontoret.
I dagsläget finns det brist på attraktiva
mötesplatser i stadsdelen. Marken är heller
inte gatukontorets, så ett samarbete med
MKB (det kommunalägda fastighetsbolaget) kring lämpliga ytor har inletts.
– Vi hoppas kunna hitta unika attraktioner att locka Malmöborna med, så att
Rosengård faktiskt blir en destination för
upplevelser, säger Tobias. Och det måste
bli tydliga fysiska förändringar, det är
oerhört viktigt i det här projektet.
Allt arbete kommer att baseras på dialog med Rosengårdsborna. Moa Björnson
jobbar heltid som processledare med att
föra dialog med de boende i stadsdelen.
– Jag har träffat Rosengårdsbor i olika
sammanhang: på föreningsträffar, pensionärsråd, tjejmässor och nu senast var jag
på plats under ljusfestivalen ”Stadens
ljus: Rosengård” för att diskutera Rosengårdsstråket, berättar Moa.
Under hösten identifieras lämpliga
10
anslaget
4 /10
platser för aktivitetsytorna och under
våren börjar gestaltningsarbetet. Även
här kommer Rosengårdsbornas delaktighet att vara avgörande.
– Vi kommer att lägga krut på att
få in tjejer i designprocessen. Många
allmänna platser tar inte hänsyn till
tjejers och kvinnors behov, och det vill vi
ändra på. Vi ska bilda fokusgrupper med
engagerade Rosengårdstjejer, som kommer att fundera kring utformningen av
mötesplatserna.
Under Stadens ljus: Rosengård kom
cirka tusen åsikter in.
– Det var roligt att så många Rosengårdsbor engagerade sig och tog sig tid att
hjälpa oss identifiera bra och mindre bra
mötesplatser i stadsdelen. Med hjälp av
gula och svarta flaggor bad vi dem peka
ut platser där de trivdes respektive kände
sig otrygga. Vi ser att många är stolta över
sin stadsdel och trivs i området och att
satsningar som exempelvis bokalerna och
nyanlagda lekplatser uppskattats. Men
det är också många som vill förbättra
området: bättre belysning, fler lekplatser
och ett torg är återkommande önskemål,
säger Moa.
En viktig del i dialogen är återkopplingen.
– Vi kommer att presentera de idéer
som kommit in, förklara vilka av dem som
går att genomföra och vilka som inte gör
det. Det är avgörande för oss att bygga
upp ett ömsesidigt förtroende kring dialogprocessen, eftersom Rosengårdsbornas
synpunkter och förslag är en förutsättning
för att stråket ska bli bra, avslutar Moa.
Läs mer om Stadens ljus: Rosengård på
sidan 14.
Fakta: bokaler
Bokaler är en ny kontraktsform som ger småföretagare möjlighet att hyra både bostad och lokal i
direkt anslutning till varandra. MKB har 8 bokaler
i Rosengård och 9 bokaler på Östervärn. För att
få hyra en bokal måste man ha en aktiv affärsverksamhet.
Arbetet med Rosengårdsstråket
fyller flera syften:
• att bidra till ökat miljöanpassat resande
• resande och tillgänglighet till kollektivtrafikstationer (station Rosengård och citytunnelstationen vid Triangeln)
• att skapa attraktiva mötesplatser och
stimulera handel
• att i ett större och längre perspektiv bidra
till ökad attraktivitet i stadsdelen, både
för de som bor i Rosengård och för övriga
Malmöbor. Detta kan ses som ett led i att
expandera Malmös gemensamma stadsrum
anslaget 4 / 10
11
i korthet
Malmöborna
vill prioritera
renhållningen
text: Anna-Karin Jangmark
foto: Berne Lundkvist
På gatukontorets kundservice jobbar sju
personer med att svara på Malmöbornas frågor
och synpunkter om stadsmiljön. Via kundservice
får gatukontoret oerhört värdefull kunskap och
även varningssignaler från Malmöborna.
– För att jobba här ska man vara en glad skit, skrattar Jesper.
Kundservice – en
kanal till Malmöbon
Mellan klockan 7.30 och 16 på vardagar
kan Malmöborna ringa, maila eller sms:a
gatukontorets kundservice och lämna synpunkter på stadsmiljön. Cirka 28.000
ärenden på ett år registreras hos kundservice.
– Vi har 2-2 500 ärenden per månad,
berättar Jesper Adamsson på kundservice.
Det är väldigt säsongsbetonat förstås.
På hösten ringer många om lövfällning
och igenproppade brunnar. Och nu när
den första snön faller i Skåne, vet vi att
telefonerna går varma.
Under vinterhalvåret är det många
som hör av sig om belysning och halkbekämpning, medan det under vår och
sommar märks att folk använder cykeln
mer – då kommer det in många synpunkter på cykelbanor.
Inget spring i korridorerna
Medan gatukontorets personal sitter i det
centrala stadshuset, sitter kundservice
personal i serviceförvaltningens lokaler
i Malmös östra utkant.
– Det kan faktiskt vara en fördel,
funderar Jesper. Om vi hade suttit tillsammans hade det blivit mycket mer
springande i korridorerna. Eftersom vi
inte kan springa in till varandra hur lätt
som helst, ser vi till att informationsvägarna fungerar bättre.
12
anslaget
4 / 10
Hur ska man då vara som person för
att jobba på kundservice? Servicekänsla
är förstås A och O.
– Man måste också vara stresstålig,
tycka om förändring och vara duktig
på att hantera människor. Man ska helt
enkelt vara en glad skit som inte hetsar
upp sig i onödan, skrattar Jesper.
Cirka 10 procent av ärendena som
kundservice registrerar går vidare till
gatukontoret, cirka 65 procent av dem
går direkt till entreprenör och resten kan
kundservice svara direkt på. De Malmöbor som hör av sig får sedan – om de
vill – återkoppling om vad som händer i
deras ärende.
– Självklart kan vi inte alltid lämna
det svar som de hoppats på, men att få
svar är viktigt. Att veta att någon tagit
emot ens synpunkt och sen kan motivera
svaret är betydelsefullt, säger Jesper.
Synpunkterna är förstås oerhört värdefulla för gatukontoret. Kundservice är en
viktig kanal till och från Malmöborna.
Och med jämna mellanrum blir det
förstås verklighet av de idéer som kommer in via kundservice!
– Jag fick önskemålet att en kringelikrokig cykelbana på Carl Gustafs väg
skulle rätas ut, berättar Leif Jönsson,
cykelplanerare på gatukontoret. Jag
cyklade dit och kikade, och visst var cykelvägen krokig! Det hade stått ett träd där
förut som cykelbanan gick förbi, och nu
var trädet borta. Så det ska vi åtgärda
ganska snart, tack vare att en Malmöbo
uppmärksammade oss på det!
Faktaruta / kundservice
• Tar emot ca 28 000 ärenden/år
• Har en snitt-väntetid på 25-30 sekunder (telefon)
• Har öppet 07.30-16 på vardagar, efter kontorstid
kopplas samtalen till en jour
Webb: www.malmo.se/kundservice/gk
Telefon: 020-34 45 00
SMS: 0730-12 05 73
Mail: [email protected]
Varje år genomför gatukontorets driftoch underhållsavdelning en undersökning
bland stadens invånare för att kunna
förbättra och utveckla sin verksamhet.
Undersökningen innehåller frågor
inom följande områden:
• Gator, vägar, cykelbanor, gångstråk
• Renhållning
• Offentliga toaletter
• Fritid
• Övergripande nöjdhet
Bland annat har de tillfrågade fått svara
på vilka områden de tycker att gatukontoret bör prioritera. Flest röster fick
renhållning av gator och torg, tätt följt
av belysning och beläggningsunderhåll
av gator och vägar.
98% av de tusen tillfrågade Malmöborna ger i år Malmö godkänt som stad
att leva och bo i.
Vill du veta mer om undersökningen?
Kontakta Monika Nilsson, 040-34 21 26,
[email protected]
Ständig läroprocess
I fem år har kundservice servat Malmöborna och gatukontoret.
– Det har varit en intressant läroprocess,
menar Jesper. I början underskattade vi hur
många ärenden vi skulle få in till exempel.
Funktionen utvecklas hela tiden,
bland annat försöker kundservice personal
praktisera på gatukontorets olika avdelningar, för att få en djupare kunskap om
verksamheten.
– I framtiden hoppas jag att vi ska
kunna vara ännu mer öppna gentemot
Malmöborna, så att de kan följa sitt ärende
på webben till exempel, avslutar Jesper.
Visst kan det hända att folk som ringer in är arga, men de
flesta är väldigt trevliga, säger Marcus Jönsson på gatukontorets kundservice.
Varje år tar gatukontorets kundservice emot cirka 28 000
ärenden från Malmöborna. Här tar Linda Tilly och
Jenny Wallberg emot två av dagens många samtal. >>
Visste du att…
… Malmöfestivalen är
Sveriges största matmarknad?
Lampan till Lyon
Fête des Lumières är Lyons ljusfestival, som
i år ägde rum 8-11 december. Ljusfesten
förvandlar Lyon till en stad full av ljus.
4 miljoner besökare njuter under dessa
dagar av 80 ljusinstallationer. En av ljusattraktionerna är en gäst från Malmö – nämligen jättelampan ”Lampan” som används
i olika projekt i sin hemstad. Lampan är
5,8 m hög från fot till skärmens topp. Ett
fundament i betong utgör sittplaster runt
om lampfoten. Bon voyage, säger vi
i Malmö till Lampan!
Citytunneln invigd
Med en enkel knapptryckning, efter en
festlig show på Posthusplatsen, invigde
kung Carl XVI Gustaf Citytunneln
lördagen den 4 december.
Om Citytunnelprojektet hållit tidplanen
borde invigningen ha skett först i juni
2011 och showen skulle avnjutits i
ljumma försommarvindar. Nu gick det ett
halvår snabbare än beräknat och festligheterna fick ske i ett kylslaget och snötäckt
Malmö. Men det verkade inte bekymra
de cirka 5 000 skåningar som kommit för
att fira Citytunneln på invigningen den
4 december. Malmös artistelit var på plats,
med namn som Timbuktu, Pauline, Nisse
Hellberg, Ola Salo och Mikael Wiehe.
Talade gjorde infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu,
Trafikverkets generaldirektör Gunnar
Malm, Region Skånes ordförande Pia
Kinhult och slutligen kung Carl XVI
Gustaf. Konferencier var Anne Lundberg.
Efter invigningsshowen lotsades de
400 specialinbjudna gästerna och ett 60tal medierepresentanter till intilliggande
Anna Lindhs plats och ner i tunneln för
en invigningstur.
Kungen invigde alla tre stationerna
genom att klippa den traditionella blågula
bandet.
Läs mer på www.malmo.se/citytunneln eller
på www.citytunneln.com. Förra numret av
Anslaget var dessutom ett specialnummer
om Citytunneln, du kan alltid beställa det
via redaktören (se redaktionsruta sid 2)
eller läsa den på nätet. www.malmo.se/
anslaget.
foto: Klas Andersson
Läs mer på http://www.fetedeslumieres.lyon.fr
anslaget 4 / 10
13
Den 29 oktober till den 7 november pågick Stadens ljus: Rosengård.
Syftet med ljusfesten var att lyfta fram stadsdelen och få folk från resten av
Malmö att ta sig till Rosengård. 5-6000 besökare upptäckte stadsdelen och
de 15 ljusinstallationerna. Följ med Anslaget på en ljusvandring i Rosengård!
Gigantomaten – 1
Vill du göra ditt ansikte synligt i det offentliga rummet? Då
är gigantomaten något för dig. Gå in i en ”fotoautomat” och
se dig själv projiceras på en husvägg! Dagens samhälle skapar
höga skönhetsideal och omänskliga krav. Här hyllas den vardagliga bilden på ett okonstlat sätt.
Design: Bertil Göransson och Johan Moritz, Malmö stad.
1
Nattuggla – 3
UV-bollen – 2
Ett nytt konstverk, delvis målat i UV-färg, på undersidan av
en bro. På kvällen lyfts detaljer fram i målningen som inte
syns i dagsljuset. Det skapar en ny dimension av konstverket.
Konstnär: Boel Åsemo.
En permanent ljusinstallation på idrottsplatsen i Vänskapsparken. Då
planen belyses med UV-ljus framträder endast de vita föremålen (tröjor,
skor osv), vilket gör att motståndaren kan vara svår att skilja från medspelaren, precis som i verkliga livet. Ljusinstallationen är ett samarbete
med FC Rosengård (fotboll), Malbas (basket) och Malmö FBC (innebandy). Design: Bertil Göransson och Johan Moritz, Malmö stad.
3
Labyrintens öga – 4
Låt ljuset leda dig rätt i labyrinten!
Design: Bertil Göransson och Johan Moritz, Malmö stad.
4
text: Anna-Karin Jangmark
foto: Kasper Dudzik
2
14
anslaget
43 / 10
anslaget
4 / 10
15
text: Anna-Karin Jangmark
foto: Johan Moritz
Malmöborna
skådar ljuset
Under hösten har Malmöborna bjudits in att skåda ljuset
utmed ett gång- och cykelstråk utmed Ribersborgsstranden.
Ett antal olika testbelysningar provas här, och med hjälp
Malmöborna hoppas gatukontoret kunna välja ut den
belysning som upplevs som bäst och tryggast.
Det så kallade ”ljusspåret” är ett storskaligt test som gatukontoret gör för att
ta fram de lampor som ska användas i
framtiden på gång- och cykelstråk.
– Vi frågar de som vistas i ljuset helt
enkelt, för att ta reda på vilken belysning
som upplevs som tryggast och bäst, berättar Johnny Clausen, belysningsansvarig.
Vi är ju här för Malmöbornas skull, och
det är spännande att ta del av deras åsikter.
Genom att rösta på malmo.se/ljussparet
berättar Malmöborna vilken belysning
de tycker är bäst i testet. Man kan också
sms:a in vilken belysning man föredrar,
via instruktioner på hemsidan. En kväll
i oktober var gatukontoret dessutom på
plats vid teststråket för att prata med de
som joggade, åkte inlines, motionerade
hunden eller promenerade där.
– Det är första gången vi frågar
Malmöborna om belysning, men
absolut inte sista, ler Johnny.
I december kommer den lampa som
fått flest röster att bli utmärkt med en
skylt. Det är däremot inte säkert att
det blir den lampan som gatukontoret
kommer att använda framöver. Andra
faktorer vägs också in, som pris, hållbarhet och estetik.
Lamporna ska sitta uppe i ett år för
Nästa nummer av anslaget kommer ut i mars 2011.
att vi ska kunna se hur de klarar väder
och vind.
– Det vi kan se är att folk upplever
större trygghet om ljuset är jämnt, det
får inte vara mörka partier utmed stråket.
Ljuset får heller inte vara bländande. Det
är också viktigt att man kan se ”bakom
stolpen”, avslutar Johnny.
Läs mer: www.malmo.se/ljussparet
Vill du veta mer, kontakta Johnny Clausen, 040-34 21 34, eller johnny.clausen@
malmo.se