Transcript Utveckling av i Malmö 2011

Utveckling av
TURISMNÄRINGEN
i Malmö 2011
Innehåll
3 Turismen i Malmö – en växande miljardindustri!
5 Definition av turism
7 Malmö Turisms uppdrag
11 Turismen i Malmö omsätter 6,8 miljarder kronor
16 Var kommer Malmös besökare ifrån?
18 Hur kommer besökarna till Malmö?
23 Så bor Malmöbesökaren
24 Hotellmarknaden i Malmö
29 Hotellgästernas nationaliteter
31 Mätningar av möten och evenemang i Malmö
32 Samverkan ger framgång
33 Mötesåret i Malmö
34 Arenor och mötesplatser
36 Malmö i ett europeiskt perspektiv
38 Turismens utveckling internationellt och nationellt
39 Källor
förr
Aldrig ånga
m
har så besökt
turister
– 2011
Malmö ånga
var i m en ett
d
avseen rdår.
reko
Denna rapport är framtagen och utgiven av Malmö Turism, Malmö stad, maj 2012.
Ansvarig utgivare: Johan Hermansson
Text och faktabearbetning: Camilla Ekberg, Marie Holmberg
Layout och produktion: Reklambyrån Pendit
Tryck: Elanders
Foto: Andreas Larsson (21), Bengt Håkansson (34), Boel Nilsson Holmberg (32), Jens Lennartsson (3, 20, 21, 29, 33, 34), Jenny Leyman (17, 18), Johan Persson (2, 4, 16,
21, 24, 30, 36), Jörgen Lindström (7), Kasper Dudzik (32), Lars Owesson (s 2, 3, 6, 7, 8, 9, 17, 26, 32, 37, 38), © Malmö Airport (18), Malmö Museer (17), © Malmö stad (3,
34, 39), © Malmö Turism (37), Martin Eriksson (23), Merja Diaz (18), Oskar Falck (2, 3, 5, 10, 11, 13, 15, 19, 22, 24, 25, 27, 29, 32, 37, ), Peter Johnsson (19), © Renaissance
Malmö Hotel (24), © Ryanair (18), © Skanskan (35), Tove Vesterlund (24), Werner Nystrand (1,5, 14, 28).
Turismen i Malmö – en
växande miljardindustri!
Aldrig förr har så många turister besökt Malmö
– 2011 var i många avseenden ett rekordår. Fler
turister än tidigare och de omsatte mer än någonsin. Som en följd av detta var också rekordmånga sysselsatta inom Malmös besöksnäring.
2011 var ur ett besöksnäringsperspektiv ett
fantastiskt år. Rekordmånga turister besökte
Malmö och det fanns goda skäl. Det sjuder av
spännande uppsättningar och aktivitet på stadens scener och mötesplatser och bland årets
många evenemang så lyste Handbolls-VM allra
klarast, ett fantastiskt evenemang med många
internationella besökare. Lägg därtill ett ökat
affärsresande samt ett år fyllt av kongresser och
möten. Malmö gästades 2011 av 7 miljoner
besökare och den turistekonomiska omsättning blev hela 6,8 miljarder kronor vilket är en
ökning med 15 % jämfört med året innan. Ett år
som i sin tur sysselsatte hela 4758 årsanställda,
även det all time high!
Malmö har under en lång rad år utvecklats
positivt som besöksdestination. Såväl i jämförelse
med internationella destinationer som med
svenska. Självklart ligger en del av förklaringen i
den allmänna konjunkturutvecklingen, men en
stor del finns också i några strategiska vägval.
Malmö har ett utmärkt geografiskt läge, detta
har förstärkts med infrastrukturella satsningar
såsom Öresundsbron, Citytunneln och arbetet
med en attraktiv och lättillgänglig stadsmiljö.
Målet att göra Malmö till en mötes- och evenemangsdestination är en långsiktig satsning
som nu bär frukt. En viktig del i denna ambition
har varit de fina mötes- och evenemangsarenor
som vuxit fram. Malmö har idag ett utbud av
mötes- och evenemangsanläggningar som är
vida omtalat.
En annan framgångsfaktor för Malmö som
besöksdestination är den effektiva samverkan
som kännetecknar Malmös besöksnäring. I en
allt hårdare konkurrens om besökarna vinner
de som tillsammans kan visa upp det bästa
erbjudandet. Tillsammans är vi många som
verkar för fler reseanledningar till Malmö. Ett
ständig pågående arbete som bäst görs via
samverkan.
Kvantitativa framgångar i all ära. Kanske är
det ändå de svar vi får när vi utvärderar vad
Malmöturisten tycker om Malmö som värmer
mest. Under året gjordes ett flertal kvalitetsmätningar och den största genomfördes under
sommaren 2011. Trivsamt, vänligt och välkomnande var ord som ofta framkom när vi frågade
stadens turister.
Malmö har goda förutsättningar att fortsätta
växa som besöksdestination. Detta borgar
inte minst det positiva beslutet som fattades
hösten 2011 – år 2015 öppnar Malmös nya
kongress- och konsertanläggning, en mötesplats i världsklass. Framtiden för Malmö som
besöksdestination är lovande!
Johan Hermansson
Malmö Turism
3
Med turister
lla
menas aare,
besök
affärsresenärer
dsoch friti .
resenärer
4
Definition
av turism
NÅGRA
BEGREPP VI
ANVÄNDER
I RAPPORTEN
Den internationella
definitionen av turism, antagen
av World Tourism Organization
(UNWTO) lyder: ”Turism omfattar
människors aktiviteter när de
reser till och vistas på platser
utanför sin vanliga omgivning
för kortare tid än ett år, för fritid,
affärer eller andra syften.”
En gästnatt – en person som övernattat
en natt.
En rumsnatt – en eller flera personer
som övernattat i ett rum.
Övernattande besökare/turister
– personer som gör minst en övernattning.
Dagsbesökare – en person som besökt
en destination, utan att övernatta.
InKOMMANDE turism – personer som
besöker Sverige/Malmö, men som inte
är bosatta här.
Inhemsk turism – används som begrepp
enbart för större geografiska områden,
som för hela Sverige eller län. Det innefattar
personer som är bofasta i det land de reser i.
Arbetspendling, ordinarie skolgång och militärtjänstgöring är exempel som inte omfattas
av definitionen. Med turister menas alltså alla
besökare, affärsresenärer och fritidsresenärer.
Definitionen omfattar därmed i princip all
konsumtion som är direkt knuten till resandet.
Turistnäringen är i sig inte någon egen bransch,
den är ett samlingsbegrepp som innefattar
summan av verksamheter i olika branscher
(som t ex hotell- och flygbranschen, men även
den handel som genereras av ett regionalt
resande).
TRE BEGREPP
Generellt beskrivs turism genom tre begrepp;
inkommande, inhemsk och utresande turism,
se förklaringar ovan. I denna rapport kommer
vi främst att lägga tyngdpunkten på inkommande och inhemsk turism till Malmö. I rapporten använder vi oss av definitionerna ovan
för att beskriva turismen i Malmö. Det innebär
Utresande turism – innefattar personer
som är bosatta i ett visst land, men reser till
ett annat land.
att regional shopping inte ingår i det definierade
begreppet, utan den beskrivs istället i ett separat
avsnitt; ”Regional handelsstatistik Statistiska
Centralbyrån SCB”, s 14. En beskrivning och uppdelning görs också av olika resande/boendeformer. De delas in i två huvudkategorier;
kommersiellt och icke kommersiellt resande/
boende. Till kommersiellt resande/boende
räknas de former där besökaren betalar en
logiavgift för sitt boende, exempelvis på hotell,
vandrarhem och camping. Icke kommersiellt
resande/boende avser former där man inte
betalar för sitt boende, exempelvis övernattning
hos släkt och vänner.
5
Delique
quunt exe
ossunt
velectur
6
Malmö Turisms uppdrag
Det övergripande målet för Malmö Turism är att attrahera fler
besökare till Malmö. Besökare som bor, äter och handlar i Malmö.
Detta ska ge en ökad ekonomisk omsättning och fler sysselsatta
inom besöksnäringen i Malmö.
VISION
Malmö ska vara norra Europas ledande destination med aktiviteter som innebär delaktighet
och förverkligande. Malmö ska positioneras
som en lekfull och nyfiken stad med ett brett
utbud av kultur, nöjen och aktiviteter som lockar
till möten och får människor att utvecklas. En
stad som ständigt förnyar sig och överraskar.
Som besökare väljer man Malmö för att uppfylla
önskningar av upplevelser, delaktighet och
förverkligande. Malmös utbud av aktiviteter och
upplevelser är lika attraktiva för Malmöbon som
för stadens besökare.
DESTINATIONSIDÉ
Malmö ska vara den mest överraskande mötesplatsen. Man väljer Malmö av fler anledningar.
Malmö är en plats där möten och evenemang
skapar kreativitet, delaktighet och egen utveckling. Viljan att vara på väg är påtaglig, för såväl
destinationen som för dess besökare. Malmö är
en plats för nyfikna och kreativa aktörer.
AFFÄRSIDÉ
Malmö Turism ska vara en drivande
kraft för att marknadsföra
och utveckla Malmö som en
attraktiv destination. Detta arbete
ska ske genom en aktiv marknadsbearbetning direkt och
i samverkan med partners.
TILLVÄXT
Besöksnäringen är en del av det totala näringslivet och har stor betydelse ur arbetsmarknadsoch tillväxtsynpunkt. Malmö Turism arbetar
aktivt för att Malmö ska bli attraktivare för både
besökare och Malmöbor. Uppdraget är att på
olika sätt och i olika sammanhang visa upp
Malmös attraktiva utbud samt stimulera till att
Malmö ständigt utvecklar attraktiva erbjudanden.
7
onlig
Vi gav persl 84 437
til
service på våra
turister under 2011.
yråer
turistb av dem var
81 %
turister
onella
internati
de 19%
.
och restera
n Sverige
å
r
f
m
o
k
VERKSAMHETSMÅL
VERKSAMHETEN
Årligen tas en marknadsplan fram. Den beskriver
årets aktiviteter och målsättningar för att göra
Malmö än mer attraktiv som besöksdestination.
Alla aktiviteter utvärderas sedan såväl kvalitativt
som kvantitativt. Malmö Turism ska verkar för:
Malmö Turism är en av tillväxtavdelningarna
inom Stadskontoret, Malmö stad. Malmö Turism
arbetar främst inom följande segment:
• Stark samverkan. Malmö Turism ska vara
en aktiv part för att stimulera samverkan på
destinationen Malmö. Genom samverkan ska
Malmös attraktivitet som besöksdestination
öka.
• Tydlig kommunikation. Malmös utbud
ska på ett attraktivt och kontinuerligt sätt
presenteras för såväl besökare och partners
som andra intressenter.
• Innovativt klimat. Malmö Turism ska
verka för att Malmö som destination ständigt
utvecklar sitt erbjudande.
• Kunskapsspridning. Malmö Turism ska
aktivt arbeta för att sprida kunskap och
inspiration kring frågor som är väsentliga för
destinationens utveckling som besöksmål.
8
• Privatresemarknaden: Verka för att fler
väljer Malmö som sitt resmål på sin fritid.
• Kongress-/mötesmarknaden: Marknadsföra Malmö som en attraktiv destination för
möten och kongresser.
• Evenemang: Arbeta för att Malmö är en
evenemangsdestination till glädje för såväl
Malmöbor som besökare.
• Turistinformation: Via våra båda turistbyråer ge service på plats till besökare och
Malmöbor.
Varje verksamhetsområde arbetar både på
närmarknader, på prioriterade internationella
marknader och med olika slag av besökare/
målgrupper. Inriktningen är att stärka Malmö
som destination och att nå ut till fler
potentiella besökare och Malmöbor.
Malmö Turism arbetar
hållbart
Miljön är viktig för oss alla. Miljöengagemanget
är både gemensamt och personligt och vi
har tagit en rad miljöbeslut under 2011 som
genomförs löpande. Detta arbete kommer att
fortsätta. Inom Malmö Turism ska vi i första
hand göra så miljökloka val som möjligt i
vårt arbete.
När du kommer till Malmö gäller det att hitta de bästa grejorna – det
som passar just dig. Kampanjerna ”Hitta ditt Malmö” och ”Låna en
Malmöbo” är ett samarbetsprojekt mellan Malmö Turism och
Hotellgruppen i Malmö. Läs mer på : www.malmotown.com
9
10
Turismen i Malmö
omsätter 6,8
miljarder kronor
Kommersiella
Hotell
Vandrarhem
Camping
Stuga/rum
Färjetrafik
Gästhamn
Dagsbesök
Övernattande och dagsbesökare i Malmö spenderade under 2011
totalt 6,8 miljarder kronor, en ökning från 2010 med 15 %. Ökningen
berodde dels på en gynnsam start på året med Handbolls-VM, samt
ett ökat affärsresande under hösten. Den totala konsumtionen gav
upphov till en sysselsättning motsvarande 4 758 årsanställda, en
ökning med 12 % från 2010. Ökningen av sysselsättningen hamnade
främst inom handeln, som har hög omsättning per anställd.
Omsättningen av turismen i Malmö ökade
mycket i slutet av 1990-talet. Under åren 2006
och 2007 var turismens omsättning på svenska
destinationer nästintill oförändrad, samtidigt
hade Malmö stora ökningar. Även 2008 hade
Malmö en ökning som var betydligt bättre
än riksgenomsnittet. Det var framför allt stora
ökningar av internationella övernattningar, där
danska sådana nästan fördubblades mellan
2008 och 2009. Bakom ökningarna finns högre
volymer hotellövernattningar, ökat antal dagsbesök, men också en ökad dygnskonsumtion.
Minskningarna under åren 2009 och 2010 beror
på konjunkturen och därigenom färre affärsresenärer vilka dessutom spenderade mindre.
Antalet övernattande fritidsresenärer har
fortsatt att ha höga volymer, men också de har
generellt spenderat mindre p g a konjunkturen.
Samma mönster följer hos dagsbesökare vad
gäller spenderingen 2009 och 2010.
2011 ökade antalet hotellövernattningar i
Malmö kraftigt och den totala turismomsättningen uppgick till 6,8 miljarder vilket är rekord
för Malmö. Att den totala omsättningen ökade
beror på att antalet övernattningar och dagsbesök i Malmö ökade. Under 2011 spenderade
dagsbesökarna dessutom mer/dag än vad de
gjorde under 2010 medan det generella dygnsutlägget för övernattande besökare minskade
något. (Se figur 1.) Under de senaste tio åren har
ökningen av turismomsättningen i Malmö varit
80 %.
För Malmö
finns
följande
boende- och
besökskategorier
Övriga
Släkt- och vänbesök
Eget fritidshus
Turismnäringens
omsättning
i Malmö
(miljoner
kr) kr)
Turismnäringens
omsättning
i Malmö
(miljoner
7000
6804
figur 2
6000
5000
5265
4000
3000
2000
1000
0
-92
1539
-93
Totalt
-94
-95
-96
Kommersiell
-97
-98
-99
Övriga
-00
-01
-02
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
-10
-11
Figur 2.
Figur 1.
11
År 2011
spenderade svenska
affärsresenärer som
bodde på hotell
DAGSBESÖKARE
År 2011
spenderade svenska
hotellgäster i genomsnitt
1 800 kr
Dagsbesöken är ekonomiskt betydelsefulla för
Malmö och svarade 2011 för ca 52 % av den
totala omsättningen. Det är en betydligt högre
andel än 2010, vilket beror på något fler antal
besök, men också högre konsumtion per besök.
En förklaring till ökningen kan vara det dåliga
sommarvädret som mer lockade till shopping
än sol och bad.
Det geografiska upptagningsområdet för
dagsbesök i Malmö har vidgats, bland annat
beroende på bättre och snabbare transportmöjligheter.
1 214 kr
per person och dygn
per person och dygn
ÖVERNATTNINGAR
Under 2011
spenderade svenska
dagsbesökare
Av de övernattande turisterna i Malmö svarade
hotellgästerna för den helt dominerande omsättningen. 2011 gav hotellgästerna ett totalt
ekonomiskt inflöde motsvarande 22 % av den
samlade turismomsättningen i Malmö (Se figur 2).
Hotellgäster svarar för 37 % av alla övernattningar. Antalet övernattningar hos släkt och
vänner är 50 % fler än på hotell. Trots detta
svarade hotellgästerna för en total omsättning som är mer än dubbelt så hög, genom att
de spenderar mer. Vid lågkonjunkturer är det
vanligt att övernattningar hos släkt och vänner
ökar, vilket märks för Malmö under 2009-2011.
I Sverige och andra industrialiserade länder är
släkt- och vännerresandet omfattande.
Övriga boendeformer har relativt sett små
volymer i Malmö och här märks främst camping
och vandrarhem. I Malmö finns en campingplats och fem vandrarhem, detta kan jämföras
med t ex Stockholm som har sex campingplatser och fjorton vandrarhem.
639 kr
per person och dygn
Under 2011
spenderade svenska
privatresenärer som
bodde på hotell
1 000 kr
per person och dygn
Omsättning per dygn av svenska
besökare i Malmö
Omsättningen
boendekategorier
i Malmö
Omsättning
boendekategorier
i Malmö
20112011
(milj(milj
kr) kr)
1800
2010
2011
Hotellgäster
1 346 kr
1 214 kr
Affärsresenärer
1 800 kr
1 800 kr
Privatresenärer*
1 000 kr
1 000 kr
Dagsbesök
503 kr
639 kr
Släkt och vänner
411 kr
380 kr
Fritidshus
399 kr
421 kr
Fritidsbåtar/gästhamn
230 kr
280 kr
*Privatresenärer: ofta två personer som delar på logikostnader,
därför ett lägre utlägg per person.
12
1600
1548
1400
1200
1000
771
800
600
400
200
0
Hotell
7
59
3
33
5
Stuga/rum
Camping
Fri Camp
Vandrarhem
Fritidshus
2
Släkt/vän
Fritidsbåt
Figur 2.
Figur 3.
Omsättning fördelat på branscher
Omsättning
fördelat på branscher i Malmö 2011
i Malmö 2011
LIVSMEDEL
AKTIVITET
11 %
OMSÄTTNING – FÖRDELAT PÅ
BRANSCHER
De ekonomiskt dominerande resekategorierna
till Malmö är övernattande på hotell och dagsbesökare. De första bidrar till hög omsättning
på logi och restaurang, och de senare till hög
omsättning på transporter och shopping (Se
figur 3).
Malmö uppvisar en relativt stor omsättningsandel för transport vilket beror på vägtrafikintäkter på Öresundsbron.
Shopping svarar också för en hög omsättningsandel vilket i huvudsak genereras av den
stora volymen dagsbesökare.
Ökningen för restaurang beror i huvudsak
på ökning av internationella gästnätter, fler
övernattningar hos släkt/vänner och fler dagsbesökare. Den ökande andelen dagsbesökare
påverkar också markant ökningen av aktivitet
och transport.
TURISMEN GENERERAR
SYSSELSÄTTNING
Den årssysselsättning som genererades av
inresande besökare till Malmö 2011 beräknas
till 4 758 personer, en ökning från 2010, (Se figur
4). Från 2002 till 2011 har sysselsättningen ökat
med drygt 1 500 personer eller 47 %.
Turismen i Malmö har en relativt jämn fördelning över året och därför är variationerna under
året relativt små. Detta i motsats till många
andra kommuner i Skåne och övriga Sverige,
som är starkt beroende av fritidsresenärer och
sommar-/vintersäsonger, vilket ger en större
andel säsongsanställda.
Restaurangbranschen var den mest sysselsättningsintensiva branschen i Malmö 2011,
och hade en omsättning på 872 000 kr per
anställd. Hotellen hade en omsättning på
1 197 000 kr per anställd (Se figur 5).
3%
LOGI
13 %
RESTAURANG
SHOPPING
20 %
31 %
TRANSPORT
22 %
Figur 5. Figur 3.
Sysselsättning fördelat på branscher (årssysselsatta)
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Logi
971
859
847
943
1 025
1 086
1 071
800
713
756
Livsmedel
179
143
129
103
114
92
179
101
81
66
Restaurang
903
1 128
1 139
1 132
1 468
1 684
1 360
1 784
1 611
1 552
Transport
293
439
490
540
515
630
501
397
389
438
Shopping
474
595
480
531
500
544
793
741
750
941
Aktivitet
255
250
307
330
369
309
398
889
674
977
23
25
25
26
26
26
27
27
28
28
3 245
3 440
3 415
3 600
4 017
4 371
4 329
4 739
4 246
4 758
Administration
TOTALT
Årssysselsatta
Figur 4.
Jämförelse sysselsättning
2011
Jämförelse
sysselsättning- omsättning
- omsättning
2011
2250
2000
1750
1500
1250
1000
750
500
250
0
Logi
Sysselsatta
Livsmedel
Omsättning (milj kr)
Restaurang
Transport
Shopping
Aktivitet
Figur 5.
13
Skatteintäkter i Malmö (Milj kr)
(Miljoner kr)
Direkta
Totala
2010
2011
Kommun
170
194
Landsting
85
97
Kommun
331
390
Landsting
165
194
Figur 6.
Regional handelsstatistik Statistiska Centralbyrån SCB
Oms
ex moms
(milj kr)
Antal
anställda
Antal
enheter
Oms/
invånare
Rikssnitt/
invånare
Oms +/rikssnitt kr
Butiker, varuhus och stormarknader
5 700,7
2 011
271
19 068
22 577
-1 049,1
Spec livsmedels-/systembutiker/tobak
1 321,7
435
176
4 421
4 206
64,3
1 038
165
28
3 472
6 632
-944,7
10 360
5 051
1 088
34 652
27 085
2 262,3
954,3
907
40
3 192
3 226
-10,2
60,2
37
10
201
214
-3,9
Bransch
Bensin
Butiker för övriga hushållsvaror
Hotell
Semesterbyar, vandrarhem, stugbyar m m.
Campingplatser m m.
Restauranger
152
3 025,5
3 700
* Gulmarkering avser poster där omsättningen/invånare överstiger riksgenomsnittet.
SKATTEINTÄKTER
Skatteintäkterna delas in i två kategorier:
Direkta – avser de skatteintäkter som kommer
från sysselsättningen i de företag som direkt
påverkas av besökarnas utlägg, t ex hotell och
andra boendeformer.
Totala – avser alla företag som påverkas, t ex
tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala
skatteintäkten är detsamma som summan av
den direkta och indirekta effekten.
Från 2010 har Resurs AB (som levererar delar
av detta underlag) infört en ny och mer tillförlitlig metod att beräkna skatteintäkterna. Av
dessa skäl visas bara resultat för 2010 och 2011,
men historiskt följer skatteintäkterna proportionellt med utvecklingen av sysselsättningen.
Den totala skatteintäkten tar nu enbart med
summan av de direkta och indirekta effekterna
enligt ovan. Från 2010 tas ingen hänsyn till den
multiplikatoreffekt som traditionellt använts vid
ekonomiska beräkningar. Den samhällsekonom14
iska effekten är dock betydligt högre än den
totala som redovisats här.
Skatteintäkten avser bruttobelopp utan
hänsyn tagen till skatteutjämningsbidrag. Ökad
skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande
minskning av skatteutjämningsbidrag. Kommunens “vinst” vid ökad sysselsättning innebär
alltså inte direkt mer pengar i kassan i form
av skatteintäkter, utan kan istället medföra t ex
minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder
och olika former av bidrag. Den viktigaste
effekten är dock att en ökad sysselsättning
också kan ge en inflyttning och tillväxt, och
därmed ökat skatteunderlag, eller förhindra
utflyttning och därmed ge bibehållet skatteunderlag (Se figur 6).
764
10 120
6 765
1 003,0
Figur 7.
REGIONAL HANDELSSTATISTIK
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
SCB
Statistiken i figur 7 bygger på omsättningsredovisning som företagen lämnat till Skattemyndigheten och siffrorna är exklusive moms.
Malmö har en omsättning inom shopping som
ligger högt över riksgenomsnittet. En stor
andel avser inköp av personer som inte är
bosatta i Malmö. Även restaurangerna har
en omsättning som ligger högt över riksgenomsnittet. Omsättning per invånare i
Malmö jämfört med riksgenomsnittet framgår
av sista kolumnen, observera att den totala
omsättningen är angiven i miljoner kronor.
Underlaget avser år 2010 och är den senaste
tillgängliga statistiken från SCB.
15
Var kommer
Malmös
besökare
ifrån?
Under 2011 övernattade
1,5 miljoner besökare i Malmö.
De stannade i genomsnitt 2,21
nätter per besök, vilket gav drygt
3,3 miljoner övernattningar.
Andelen svenska fritidsresor
med övernattning i Malmö
Andelen svenska affärsresor
med övernattning i Malmö
Andelen svenska fritidsresor
med övernattning i Malmö
40%
96-99
00-03
04-07
96-99
08-11
00-03
04-07
08-11
35%
Andelen
med öv
25%
30%
20%
25%
20%
15%
15%
10%
SVENSKA BESÖKARE TILL
MALMÖ
5%
5%
16
nd
lla
Ha
in
ge
ls
ek
Da
d/
la
n
Vgö
t
Bl
s
hu
Bo
g/
Gb
Sk
ån
e
ol
ge
nd
lla
Ha
s
in
Bl
ek
al
s
/D
hu
nd
la
Bo
g/
Gb
Vgö
t
m
ol
Sk
ån
e
Figur 8.
Figur 10.
m
0%
0%
St
oc
kh
De senaste åren har svenska besökare gjort
drygt en miljon resor per år med övernattning
i Malmö. Detta gav totalt 2,6 miljoner nätter
under 2011. Många reser till Malmö över dagen,
s k dagsbesökare, dels för att besöka Malmö,
men också för genomresa där resenären stannar
till i Malmö och konsumerar.
En utjämning över säsongerna har skett och
Malmö har mycket tydligt blivit en destination
för besökare året runt.
10%
St
oc
kh
Till detta kom 5,5 miljoner dagsresor av
människor som inte är bosatta i Malmö (resor
till och från arbete/skola inräknas inte). Svenskar
svarade för ca 80 % av alla besök och under
2011 ökade de svenska övernattningarna
något. Vad gäller andelen internationella övernattningar har dessa ökat under en följd av år,
speciellt 2009 då ökningen uppgick till 24 %
och i fjol 2011, då ökningen var 18 %. För det
kommersiella boendet, främst på hotell, svarade
de internationella besökarna för 27 % av det
totala antalet övernattningar.
Figur 9
Figur 11.
SVENSKA FRITIDSRESOR:
– DAGSBESÖK TILL MALMÖ
– MED ÖVERNATTNING I
MALMÖ
År 2011 gjordes drygt en halv miljon dagsbesök på fritiden (resor över 10 mil) till Malmö.
Detta avser de som har Malmö som huvudmål för resan. Dessa resor är jämnt fördelade
över året och varannan besökare kommer från
Skåne. Därefter är det besökarna från Halland,
Småland och Blekinge som dominerar. Nästan
80 % kommer med bil och syftet med resan är
att träffa släkt och vänner (drygt 40 %). Även
shopping, evenemang, nöje och underhållning
är dominerande reseanledningar.
Totalt genomfördes närmare 230 000 affärsresor
med övernattning i Malmö under 2011. Dessa
besökare stannade i genomsnitt 1,2 nätter, vilket
gav 280 000 övernattningar, drygt 90 % av
dessa var på hotell.
Mer än var tredje affärsresenär som övernattar i Malmö kommer från Stockholms län.
Göteborgsområdet är det näst viktigaste,
varifrån resande med övernattning också ökat
de senaste åren. Av de övernattande affärsresenärerna kommer nästan varannan med bil, var
fjärde med flyg och nästan lika många med tåg
(Se figur 9).
– MED ÖVERNATTNING I
MALMÖ
Under 2011 genomförde svenskar nästan
700 000 fritidsresor med övernattning i Malmö,
en liten ökning jämfört med 2010. De stannade
i genomsnitt 2,7 nätter och gjorde 1,9 miljoner
övernattningar i Malmö. Av dessa övernattade
68 % hos släkt/vänner och 18 % på hotell.
Skåningar tenderar att bli allt viktigare för
Malmö och 22 % av de övernattande kommer
från Skåne. Resenärer från Stockholms län är
den näst viktigaste gruppen, men de har minskat något de senaste åren, ökningar har istället
skett från Blekinge och Göteborg/Bohuslän.
Drygt 60 % kommer med bil och 20 % med tåg.
På sommaren kommer nästan 80 % med bil.
Främsta skälet till resan är att besöka släkt och
vänner, men hela 20 % kommer för ”nöje och
underhållning”, vilket är en hög andel jämfört
med stora delar av övriga Sverige (Se figur 8).
SVENSKA AFFÄRSRESOR:
– DAGSBESÖK TILL MALMÖ
Antalet affärsresor över dagen var 340 000
under 2011 (resor över 10 mil), en större ökning
jämfört med 2010. Få av dessa resor sker under
sommaren. Besökare från Skåne stod för 32 %,
följt av Stockholm med ca 18 % och Göteborg
med 15 %. Dessa områden har ökat sina andelar. De flesta resorna över dagen görs med
bil (ca 85 %). Flyg och tåg har lika delar av det
övriga resandet.
INTERNATIONELLA BESÖKARE
Internationella besökare till Malmö under 2011
kan redovisas i tre huvudgrupper:
Internationella gästnätter på hotell 327 865
Internationella gästnätter hos släkt/vänner
419 000
Internationella dagsbesökare 1 200 000
År 2011 uppgick antalet internationella gästnätter på hotell till 327 865, en ökning från 2010
med 15 %. Under åren 1993 till 2011 har Malmö
haft en utveckling av internationella övernattningar med 220 %, vilket är mycket bättre än för
riket totalt.
Internationella gästnätter hos släkt/vänner
beräknas till 419 000 under 2011. Denna kategori har över åren ökat mycket, vilket kan bero
på att Malmö har en bred etnisk befolkningssammansättning.
Säkra uppgifter saknas om antalet internationella dagsbesökare. Ett antal kampanjer har
genomförts i Köpenhamn/Själland med fokus
på shopping och upplevelser, med uppenbart
mycket bra resultat. Detta har troligtvis satt sina
spår i den ökade omsättningen för shoppingen,
men kan inte i detalj härledas till danska dagsbesökare. Danska dagsbesökare beräknas, med
ett osäkert underlag, till drygt en miljon besök
(källa: Öresundsbrokonsortiet). Utöver detta finns
en omfattande arbetspendling.
•
•
•
17
Hur kommer
besökarna
till Malmö?
Mer än hälften av de svenska besökarna kommer till Malmö med
bil. Hur de internationella besökarna reser har vi först under de
senaste åren fått ökad kunskap om.
FLYG
Över 1,9 miljoner passagerare, 1 944 660, reste
till och från Malmö Airport under 2011, en
ökning från 2010 med 22 %. Av totala antalet
passagerare avsåg 1 204 179 inrikestrafik,
en ökning med 26 % från 2010, och 740 491
utrikestrafik, en ökning med 19 %. Fördelningen
mellan ankommande och avresande är nästan
exakt 50-50. Det är också en jämn fördelning
av de resande över året, där januari, juli och
december har lägst trafik.
Vid årsskiftet 2011/2012 var reguljärtrafik till/
från följande destinationer aktuella; Stockholm/
Bromma (Malmö Aviation), Stockholm/Arlanda
(SAS och Norwegian), Borlänge och Örebro
(direktflyg), London, Malaga, Alicante (Ryan Air),
Warszawa, Gdansk, Katowice, Budapest och
18
Belgrad (Wizz Air). Dessutom finns trafik med
lägre frekvens till och från Damaskus (Cham
Wings). Utöver detta finns flygtrafik till ca 20
charterdestinationer per år (Se figur 10).
Direktförbindelse med tåg till och från
Copenhagen Airport har gjort att en stor del av
den internationella trafiken till och från Malmö
går över denna flygplats. Detta har förstärkts
genom Citytunneln och nya flyglinjer till flygplatsen. Enligt uppgift genereras ca 30 % av
passagerartrafiken på Copenhagen Airport av
sydsvenskar (ca 6 miljoner passagerare årligen),
vilket tydligt visar det traditionella resmönstret i
Sydsverige vid internationellt resande, men det
visar också närheten och tillgängligheten till
denna flygplats.
Under
2011 reste
28 600
passagerare
dagligen
med
tåg över
b r o n.
ÖRESUNDSBRON
Den 1 juli 2000 öppnade Öresundsbron. Därefter har de flesta månader visat ökningar av
trafiken jämfört med samma månad året före.
Den årliga persontrafiken över Öresund är nu
avsevärt större än under 1990-talet. Under 2011
var det 18 050 fordon per dygn över bron, och
28 600 passagerare reste dagligen med tåg
över bron. Det är en ökning från 2010, men
något under det tidigare toppåret 2009, då
29 000 passagerare tog tåget över bron varje
dag. 2011 minskade personbilstrafiken med
1,8 % (Se figur 11) samtidigt som antalet tågresenärer ökade med 3,2 %. Under 2011 var
det genomsnittliga dagliga antalet personresor
över Öresund 69 060 över Öresundsbron och
22 840 med färjorna Helsingborg – Helsingör.
I jämförelse har trafiken på Öresundsbron
utvecklats bra, och uppvisat ökningar av
personbilar alla år med undantag av 2010 och
2011 (Se figur 11). Antalet fordon på färjorna
mellan Helsingör och Helsingborg har minskat
varje år sedan 2008 och trafiken på Storabältbron minskade under både 2009 och 2010.
Att personbilstrafiken minskat något 2010
och 2011 på Öresundsbron tros beror på att
danskarna fram till dess på grund av den försvagade svenska kronan var köpstarka i Malmö,
medan svenskarna gjorde färre fritidsresor till
den danska sidan än tidigare. Den svenska
kronan återvann delar av sin styrka 2010.
In- och utresande passagerare Malmö Airport 1992-2011 (1000-tal)
In- och utresande passagerare Malmö Airport 1992-2011 (1000-tal)
2200
2000
1800
1600
1400
1200
1000
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Figur 10.
12.
Figur
Utveckling bilar över Öresundsbron 2001- 2011 (i 1000-tal)
Utveckling personbilar över Öresundsbron 2001-2011 (1000-tal)
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Figur
Figur 14.
11.
19
Utveckling passagerare på tågresor i Skåne och Öresundsbron 2000-2011
Utveckling passagerare på tågresor i Skåne och Öresundsbron 2000-2011
35 000 000
30 000 000
25 000 000
20 000 000
15 000 000
10 000 000
5 000 000
0
-00
Tåg i Skåne
-01
-02
-03
-04
-05
-06
Öresundståg Bron
-07
-08
-09
-10
-11
Figur 12.
TÅG OCH CITYTUNNELN
BIL
BUSS
Under 2011 var det ca 120 fjärrtåg som anlände
till och avgick ifrån Malmö på vardagarna och
något färre under helgerna. Till detta kommer
Öresundstrafiken med tåg som går dygnet runt
och dagtid var 10-15:e minut. Järnvägsstationen
vid Copenhagen Airport har stor betydelse för
trafiken och det finns direktförbindelser med
X2000 från Stockholm och Göteborg, Kustpilen
från Karlskrona, via Malmö till Copenhagen
Airport och Köpenhamn. Invigningen av Citytunneln i december 2010 gör att kapaciteten
har ökat avsevärt och Citytunneln har ökat
tillgängligheten till Malmö (Se figur 12).
Personbil är generellt det vanligaste färdsättet
i Sverige. Detta gäller också när besökare från
övriga Sverige tar sig till Malmö. Under 2011
beräknas över hälften av alla inhemska resor till
Malmö ha gjorts med personbil. Resandet till
och genom Malmö har också underlättats av
nya in- och genomfartsleder.
Många reser till, från eller genom Malmö med
såväl buss i linjetrafik som med chartrad buss.
Linjetrafiken med buss till och från Malmö har
ökat markant. Detta är dels beroende av en
allmän utveckling av kvaliteten av busstrafiken,
dels att den nått nya resenärer som t ex studenter. Under de senaste åren har linjetrafiken
också utökats med direkttrafik från/till exempelvis Oslo, Göteborg, Stockholm, Hamburg
och Berlin. Det totala antalet ankommande och
avgående bussar i linjetrafik uppgår nu till ca
450/vecka.
Ett antal researrangörer har också ett utbud
av bussresor till evenemang i Malmö och
gruppresor med Malmö som startpunkt.
20
1,9 mil j
oner
passagerare
reste ti
l
fr ån M l och
a
Airport lmö
2011, en under
ök
med 22%ning
.
FÄRJA/FARTYG
REGIONALTRAFIK
Malmö var tidigare Sveriges näst största hamn
räknat i antal anlöpande passagerarfartyg.
I och med Öresundsbrons tillkomst har de flesta
färjelinjerna lagts ner. Den enda kvarvarande är
gods- och passagerarlinjen mellan Malmö och
Travemünde, Nordö Link, med 236 400 passagerare 2011, en ökning med 3,4 % jämfört med
2010. Från 1999 fram till 2011 har denna trafik
mer än fördubblats.
Under hösten 2005 bildades ett kryssningsnätverk tillsammans med Copenhagen-Malmö
Port (CMP). Syftet med detta är att genom ett
långsiktigt arbete attrahera fler anlöp av kryssningsfartyg till Malmö.
Kollektivtrafik med buss och spårbunden trafik
i Skåne är mycket omfattande och väl utbyggd
jämfört med många andra områden i Sverige.
Totalt reste 143 miljoner människor med Skånetrafiken under 2011, en ökning med 4,5 % från
2010.
Regionaltrafik över Öresundsbron med
Öresundståg har under en längre period
överträffat förväntningarna. Under 2011 reste
10,4 miljoner personer med tåg över bron, en
ökning med 3,2 % jämfört med 2010 och en
fördubbling på 10 år. Genom etableringen
av Öresundstågen har persontrafiken över
Öresund, mellan Malmö och Köpenhamn,
ökat med i genomsnitt nära 20 % per år under
perioden 2000 - 2011. Genom Citytunneln har
både kvaliteten och kapaciteten ökat för
denna trafik.
21
22
I januari 2011 fanns det:
med 3 968 rum och
• 357 819hotell
bäddar
• 5 vandrarhem med 420 bäddar
Så bor Malmöbesökaren
•
1 campingplats med 500 platser
och 27 stugor med 101 bäddar
Under 2011 gjordes totalt 1 390 000 kommersiella övernattningar
i Malmö på hotell, vandrarhem och camping. I januari 2011 fanns
35 hotell med 3 968 rum och 7 819 bäddar. Hotellkapaciteten
minskade något under året.
HOTELL
Hotellen har haft en stor ökning av antalet övernattningar sedan början
av 1990-talet. De största ökningarna för hotellen kom mellan 1999-2000
med 13 %, mellan 2008–2009 med 8,3 % och 2010–2011 med 6 %. År 2011
uppgick antalet gästnätter på hotell till 1 215 950. Mellan åren 1999–2011
ökade det totala antalet gästnätter med ca 60 %. (Se figur 13). 2011 blev
ett mellanår för hotellen i Sverige med en ökning som var lägre än tidigare
med 2,4 %. Malmös ökning var därmed högre med sina 6 %.
Svenskar svarade under 2011 för 73,1 % av alla övernattningar. Enskilda
affärsresenärer och konferensgäster är den grupp som disponerar flest
antal rum på Malmös hotell, under 2011 svarade de för ca 65 % av de
hotellrum som hyrdes ut. Eftersom hotellgäster är den ekonomiskt
viktigaste kategorin besökare så behandlas dessa i ett särskilt avsnitt,
”Hotellmarknaden i Malmö.”
VANDRARHEM
I Malmö finns det fem vandrarhem med totalt 420 bäddar, alla är öppna
året runt. År 2011 var det 66 599 övernattningar på vandrarhemmen, en
ökning med 8,8 % jämfört med 2010. Detta är den högsta nivån någonsin
och mer än en fördubbling på 10 år. Nästan hälften, 43 %, av övernattningarna avsåg internationella gäster. År 2011 var kapacitetsutnyttjandet 45 %,
jämfört med 26 % i övriga Skåne och 25 % i Sverige totalt. De två större
vandrarhemmen i Malmö drivs av Svenska Turistföreningen (STF) och de
andra är fristående.
Ca 107 700
övernattningar görs
på Malmös enda
camping, Malmö
Camping & Feriecenter,
Sibbarp.
CAMPING
Ca 107 700 övernattningar görs på Malmös enda camping, Malmö Camping
& Feriecenter, Sibbarp. Resultatet är en minskning från 2010 som kan bero
på sämre sommarväder 2011. På längre sikt har dock antalet övernattningar legat på ungefär samma nivå, skälen till att denna form av boende
inte ökat är enbart platsbrist. Campingplatsen genomgår nu både en
renovering och utveckling, och etablering av nya koncept planeras på
annan plats i Malmö.
SLÄKT/VÄNNER
Ett stort antal övernattningar i Malmö, liksom på de flesta platser i Sverige,
sker hos släkt och vänner. Under 2011 uppgick dessa till knappt 1,9 miljoner
övernattningar, nästan oförändrat från 2010. Antalet övernattningar hos
släkt och vänner har en tendens att öka under lågkonjunkturer, och starten av finanskrisen och lågkonjunkturen hösten 2008 kan ha bidragit till
ökningen de tre senaste åren. De senaste 20 åren har dessa varierat
mellan 1,1 och 1,9 miljoner övernattningar i Malmö.
Utveckling gästnätter på hotell i Malmö 1991 - 2011 (1000-tal)
Utveckling gästnätter på hotell i Malmö 1991-2011 (1000-tal)
1300
1200
1100
1000
900
800
700
600
500
400
-91
-92
-93
-94
-95
-96
-97
-98
-99
-00
-01
-02
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
-10
-11
Figur 13.
Figur 16.
23
der
De perio k A
il
under v
övernattningarna
mö
ll i Mal et
te
o
h
å
k
p
des myc a
l
k
c
e
ut v
än riks
snabbare
var
msnittet
o
gen
01 och
1998-20 11.
2009-20
24
Hotellmarknaden i Malmö
I Malmö är beläggningen på hotellen relativt jämnt fördelad över
året beroende på en hög andel individuella affärsresenärer och
en ökad mängd gäster under sommaren och helger. Utanför
storstadsområdena är säsongsvariationerna dock mycket stora.
Sålda
hotell
Malmö
2011
Såldrarum
rumoch
ochbäddar
bäddar
hotell
Malmö
2011
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Jan
Rum
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Bäddar
Dec
Figur 14.
Utveckling
på på
hotell
i Malmö,
Skåne
och Sverige
(index)(index)
Utvecklinggästnätter
gästnätter
hotell
i Malmö,
Skåne
och Sverige
250
200
150
100
50
0
-91
-92
-93
Malmö
-94
-95
Skåne
-96
-97
-98
-99
-00
-01
Sverige
-02
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
-10
-11
Figur 15.
Figur 18.
Det finns ett klart samband mellan hög beläggning på hotell och antalet affärsmöten,
kongresser/konferenser, idrottstävlingar, utställningar och publika arrangemang. Konjunkturutvecklingen, i upp- och nedgång, avspeglas
mycket tydligt i boendet på hotellen.
År 2011 hade hotellen i Malmö en uppgång
av antalet sålda rumsnätter med 6,9 % jämfört
med 2010. Antalet gästnätter ökade med 6 %.
Under 2011 ökade rumsnätterna och gästnätterna i Malmö, betydligt mer än riksgenomsnittet, som låg på 3,8 % för rumsnätter och
2,3 % för gästnätter. (Se figur 14.) Snittpriset per
rum ökade 2011 till 867 kronor vilket innebar
1 %. Ökningen av logiintäkten per sålt rum,
samt ökningen av antal sålda rum 2011 innebar
en ökning av den totala logiintäkten med
72 miljoner kronor. De perioder under vilken
övernattningarna på hotell i Malmö utvecklades
mycket snabbare än riksgenomsnittet var 19982001 och 2009-2011. Figur 15 visar utvecklingen
av antalet gästnätter på hotell i Malmö, Skåne
och Sverige.
2011 visade en stor ökning av övernattningar
i januari. Den viktigaste orsaken till detta var
Handbolls-VM. Världsmästerskapet genomfördes 13-30 januari 2011. De flesta månader
25
Malmöhotellens
totalalogiintäkt/månad
logiintäkt/månad
(milj
Malmöhotellens totala
(milj
kr) kr)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Jan
2002
Feb
2005
Mar
2009
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
2011
Nov
Dec
Figur 16.
Hotellåret 2011 – Årets höjdardagar
Toppnotering
Stockholm
Göteborg
Malmö
Hela Sverige
96%
98%
96%
76%
Antal dagar med beläggning över 90 %
2011
32
40
12
0
2010
45
49
21
0
2009
26
31
30
0
2008
51
33
57
0
2007
68
53
54
0
2006
46
50
46
0
2005
41
29
37
0
2011
196
177
127
19
2010
208
166
155
11
2009
195
141
177
2
2008
204
179
194
19
2007
216
187
190
31
2006
202
185
173
23
2005
181
157
146
6
Antal dagar med beläggning över 70 %
under 2011 visade ökningar och under hösten var det främst det ökade
affärsresandet som bidrog till detta. Resultatet blev att Malmö slog nytt
rekord i antal hotellövernattningar under 2011 – mer än 1,2 miljoner övernattningar gjordes på hotell i Malmö under året.
Trots att juli, augusti och september visar högst beläggning avseende
övernattningar, innebär detta inte att dessa månader är de bästa för hotellen
ur ekonomisk synpunkt. Den viktigaste intäktsposten för hotellen är logiintäkten och denna bygger på antal sålda rum och hur mycket hotellen
kan debitera för dessa. Antal övernattande gäster ger främst en merintäkt
i form av ökade restaurangintäkter m m.
Hotellen i Malmö hade under 2011 en total logiintäkt på 741 miljoner
kronor. Till detta kommer övrig försäljning på hotellen (Se figur 16).
2011 var generellt ett bra hotellår i Sverige efter en dålig utveckling
under 2009 och dystra tongångar i början av 2010, som följdes av en
kraftig uppgång genom den snabbt växande ekonomin. Den ökade kapaciteten i Malmö syns tydligt i ett lägre kapacitetsutnyttjande. Diagrammet
”Hotellåret 2011 – Årets höjdardagar” visar hur beläggningen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Sverige utvecklats mellan åren 2005 och 2011.
Periodvis har det varit fullbelagt på alla hotellen i Malmö, speciellt i samband med större kongresser/konferenser, evenemang och mässor. Detta
har under vissa perioder medfört s k utknuffningseffekter till övriga Skåne
(Se figur 17).
Utslaget på årets alla dagar hade hotellen i Malmö under 2011 ett
kapacitetsutnyttjande på 61,0 %. Detta kan jämföras med riksgenomsnittets
26
Källa: Restauratören, nr 7/2012
Figur 17.
Kapacitetsutnyttjande hotell i Malmö
Kapacitetsutnyttjande hotell i Malmö
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Vard. Malmö
2005
2007
2009
Vard. Sverige
2011
Helg Malmö
Helg Sverige
Figur 18.
50,8 %, Stockholm 68,3 % och Göteborg 66,3 %. Under vardagar, måndagtorsdag, var snittbeläggningen 68,7 %.
Malmö följer utvecklingen i Sverige för kapacitetsutnyttjandet under
vardagar, men på en avsevärt högre nivå. Malmö har även en betydligt
bättre utveckling för helgbeläggningen än riksgenomsnittet, trots en
liten avmattning de två senaste åren (Se figur 18). Många av de orter
som förknippas med ekonomisk tillväxt finns med bland dem där efterfrågan på hotellrum ökat mest de senaste åren, t ex storstäderna och
universitetsstäderna.
2011 var
generellt
ett bra
hotellår
i Sverige.
27
Mer än
oner
1,2 mil j
ös
övernattningar
på Malm
es
d
r
o
gj
– det är
hotell ögsta
den h n
nivå
!
någonsin
28
Hotellgästernas
nationaliteter
Under 2011 gjordes totalt 1 215 950 övernattningar på hotell i Malmö,
fortsatt ”all time high”, en total ökning med 6 % jämfört med 2010.
Fördelningen var: svenska gäster 888 085 (+ 3 % jämfört med 2010)
Internationella gäster: 327 865 (+15 % jämfört med 2010).
Under de följande rubrikerna visas gästnätter,
som är branschens begrepp för övernattningar,
med förändringar från år 2010 inom parentes.
I jämförelse med antalet övernattningar på
hotell i Skåne utanför Malmö, har hotellen i
Malmö hävdat sig mycket väl. 2011 hade Malmö
på årsbasis en marknadsandel i Skåne om
37,7 % (39,6 % under 2010) avseende totala
antalet svenska gästnätter och 53,1 % (48,8 %
under 2010) avseende totala antalet internationella gästnätter. Utvecklingen de senaste åren
har varit god i Skåne, men ännu bättre i Malmö.
Sverige 888 085 gästnätter
(+ 25 708, + 3 %)
Svenskarna svarade för 73 % av gästnätterna
på hotell. Antalet övernattning på hotell av
svenska besökare har kontinuerligt ökat de
senaste åren. Bakom ökningarna ser vi att både
fritisdsresenärer och affärsresenärer har blivit
fler över tid (Se figur 19).
Internationella 327 865
gästnätter (+ 43 168, + 15 %)
De internationella övernattningarna ökade
mycket ända fram till 2006, totalt mer än en
fördubbling sedan början av 1990-talet. Efter
två svagare år kom en stor ökning 2009 på
24 %, vilket följdes av en mindre minskning
2010. Ytterligare en stor ökning 2011 innebär
att de internationella övernattningarna nu är
tre gånger fler än i början av 1990-talet
(Se figur 20).
2011 blev ett nytt rekordår där åtta av årets
månader visade ”all time high” i antal övernatt-
ningar på hotell. Fram till 2005 genomfördes
nästan hälften av alla internationella övernattningar under perioden juni-augusti, detta gäller
de flesta nationaliteter. Den enda nationalitet
som har en jämnare fördelning över året är
danskar. De senaste åren har det dock generellt
blivit en jämnare fördelning över året.
Diagrammet Nationalitetsfördelning gästnätter på hotell i Malmö visar de 16 största
nationaliteterna. De flesta nationaliteter visar
ökning 2011 (Se figur 21).
Svenskagästnätter
gästnätterpåpåhotell
hotell
i Malmö
(1000-tal)
Svenska
i Malmö
1995
- 2011 (1000-tal)
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
472
502
520
1995
1996
1997
548
578
1998
1999
660
689
2000
2001
629
615
641
2002
2003
2004
690
733
2005
2006
786
795
823
2007
2008
2009
866
891
2010 2011
SeFigur
figur23.
19.
Internationella gästnätter
påpå
hotell
i Malmö
(1000-tal)
Internationella
gästnätter
hotell
i Malmö
(1000-tal)
350
302
300
250
200
150
150
154
1995
1996
174
180
1998
1999
194
195
2000
2001
218
223
222
2002
2003
2004
244
260
244
244
2007
2008
328
284
138
100
50
0
1997
2005
2006
2009
2010
2011
Se Figur
figur 20.
24.
29
Nationalitetsfördelning antal gästnätter
hotell i Malmö
jämfört
2011 2011 jämfört med 2010
Nationalitetsfördelning
antla på
gästnätter
på2010
hotell
i med
Malmö
Tyskland
39073
45961
55213
57367
Danmark
Storbritannien
29859
24369
20272
18916
Norge
19800
18510
USA
11440
10931
Italien
Figur x “31“
10497
8174
Holland
Japan
7754
7496
Frankrike
7591
7328
9416
8777
Finland
6561
6854
Polen
4705
4450
Ryssland
6993
5626
Schweiz
6555
4597
Spanien
3150
3108
Belgien
7035
4410
Kina
0
10000
2011
20000
30000
40000
50000
2010
60000
70000
Figur
Figur 28.
21.
Danmark 55 213 gästnätter
(- 2 154, - 4 %)
De danska gästnätterna på hotell i Malmö
ökade dramatiskt 2009, nära en fördubbling,
och blev då största internationella nationalitet
för hotellen och svarade för över 20 % av alla
internationella övernattningar i Malmö. År 2010
och 2011 blev det en minskning bl.a. beroende
på valutaförändringarna. De är relativt jämnt
fördelade över året och fördelningen mellan
affärs- och fritidsresenärer bedöms vara 50-50.
En ökning har också skett av danska företagsmöten och mindre konferenser i Malmö
(Se figur 22).
30
Gästnätter på hotell från Danmark, Malmö 1996-2011 (i 1000-tal)
Gästnätter på hotell från Danmark, Malmö 1996-2011 (1000-tal)
70
60
50
40
30
20
10
0
1996
1997
Danmark
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Figur 22.
Mätningar av möten
och evenemang i Malmö
Att möten och evenemang har betydelse för
destinationen Malmö är en självklarhet. Hur stor
påverkan är det dock inte alltid så lätt att se. Det är
många som påverkas, direkt eller indirekt. Hotell,
restauranger och handeln är några som direkt
märker av när staden fylls av möten och evenemang. För att få kunskap om hur stor denna påverkan är mäter vi regelbundet effekterna av möten
och evenemang.
Det som mäts är bl a effekterna av de tillresande
besökarnas/turisternas spendering i Malmö, men
också publikens eller besökarnas demografiska
profil med köns- och åldersfördelning, hemort,
vilka transportmedel som använts, längden på
besöket m m. Till detta kan slutligen läggas frågor
och svar med kvalitativa omdömen om besöket
i Malmö.
ICEA WORLD ASSEMBLY
= 3,8 miljoner kronor
HANDBOLLS -VM
= 144 miljoner kronor
Spelades i Malmö* mellan den 13-30 januari och
evenemanget gav upphov till en turistekonomisk
omsättning på 144 miljoner kronor.
*Handbolls-VM spelades även på följande orter;
Lund, Kristianstad, Jönköping, Göteborg,
Norrköping, Skövde och Linköping.
Ekonomin ovan avser enbart Malmö.
Genomfördes i Malmö mellan 14-17 juni och
kongressen bidrog med en turistekonomisk
omsättning inkl delegatavgifter
på 3 797 000 kronor.
UNDERSÖKNING MED TURISTER
= Malmö är trivsam, vänlig
och välkomnande
Mellan den 22-31 juli gjordes personliga intervjuer med
986 svenska och internationella personer som besökte
Malmö. 83 % av turisterna var positiva och nöjda med
helhetsintrycket de fick av destinationen och beskrev
Malmö som trivsam, vänlig och välkomnande.
31
Malm
vara en ö sk a
mötesoch evenemangs
destinati
on
i värld
sklass.
Samverkan ger framgång
Ensam är inte stark. Det är tillsammans som
de stora framgångarna skapas. Detta har vi
i Malmö tagit fasta på och besöksnäringen i
Malmö kännetecknas av stor samverkan och en
gemensam målbild: Malmö ska vara en mötesoch evenemangsdestination i världsklass.
Såväl inom Malmö stads olika förvaltningar
som inom besöksnäringen i Malmö som helhet
råder stark vilja till samverkan.
Destinationssamverkan Malmö är ett formaliserat nätverk mellan Malmö stad och företag/
föreningar inom besöksnäringen. Detta är ett
väl utvecklat och engagerat nätverk med syfte
att stärka Malmös attraktivitet för både
32
Malmöbor och besökare. Föreningen äger i
sin tur ett operativt bolag, Destinationssamverkan i Malmö AB. I detta är Malmö stad och
intressenter med kommersiell inriktning aktiva.
Bolagets ändamål är tydligt; att värva fler möten/
kongresser och fler publika evenemang till
Malmö.
Malmö stad, genom Malmö Turism, arbetar
sedan länge aktivt med att utveckla och dra fler
möten till Malmö. Under varumärket Malmö
Convention Bureau samverkar Malmö Turism
med Destinationssamverkan Malmö AB för att
värva fler möten och kongresser till Malmö.
Några av de möten som genomfördes 2011 i Malmö
Nordic Fertility Society Meeting, 3-5 januari
The future is Early - first Nordic conference on early Music and education 3-4 februari (90)
2011 WMU-IMO Conference on oil spill risk management 7-9 mars (320)
NordicEar 24-25 mars (100)
Feministiskt Initiativs congress i Malmö 26-27 mars (120)
The 35th Meeting of the Scandinavian Sarcoma Group 4-6 maj (200)
Sveriges facköversättarförening 6 maj (340)
14th Annual Nordic Network Conference 7-8 maj (250)
15th Nordtrad Conference 10-15 maj (130)
Nordic Game 10-12 maj (1 500)
Nationella Includekonferensen 11-12 maj (150 )
Mötesåret
i Malmö
RBU-Dagar och Kongress 13-15 maj (350)
Sveriges Sjukhusläkarförenings Rikssymposium i Malmö 16-17 maj (150)
Svepark Parkeringskonferens 17-20 maj (350)
National Congress for Eye-nurses 19-20maj
Assitej 2011 20-29 maj (1 500)
Scandria Biogas Corridor Conference 2011 14-15 juni (50)
ICAE VIII World Assembly 2011 14-17 juni (900)
Nordic Perl Workshop 18-19 juni
World Handigolf Conference 5-6 augusti
2011 var Malmös år. Rubrikerna om Malmö som
mötesstad gav ett tydligt
budskap, det går bra för Malmö. Efter ett fantastiskt
2011 då fler kongresser än någonsin hölls i Malmö
fortsätter arbetet med att positionera Malmö som en professionell mötesdestination. Det
är svårt att beräkna det ekonomiska värde av de möten som genomförs,
men genom undersökningar
vet vi att möten genererar
många gästnätter och
konsumtion på destinationen.
ECCNA- European Convention and Conference of Narcotics Anonymous 12-14 augusti (1 500)
Third Nordic Conference on South Asian Studies for Young Scholars 16-25 augusti
Media Evolution 24-25 augusti (700)
IPCS Convention 2-4 september (150)
Det handlar om Dig! 2-3 september (200)
InformNorden 7-9 september (250)
23. International Congress of Lymphology 19-23 september (500)
Ute är inne konferens 2011 29-30 september (900)
Kultur för livet 2011 6-7 oktober
SDF-ordförande konferens 8-9 oktober (40)
8th Baltic Bone and Cartilage Conference 12-14 oktober (200)
Forum för barn- och ungdomsidrott 13-15 oktober (250)
Västra Hamnens 10-årskonferens 13 oktober (150)
WMU International Conference 17-19 oktober (300)
NordSync 20-21 oktober (400)
HFC 2011-Hydrogen & Fuel Cells in the Nordic Countries 25-26 oktober (100)
European Union of Gymnastica Congress 28-30 oktober (250)
6th Beacon Conference on Waste-to-Energy/Thermal Treatment 3-4 november (200)
6Sight Mobile Imaging Summit 15-17 november
5th International Fair Trade Towns Conference 19-20 november (400)
XML Sweden Location Based Services 24-26 november (300)
SACD 2011 1-3 december (300)
Antal personer inom parentes.
33
Arenor och mötesplatser
Malmö har de senaste åren fått ett bredare och attraktivare utbud på
scener, arenor och i det offentliga rummet för kultur, sport och nöjen.
Malmöborna och besökarna har nu tillgång till fler upplevelser än
tidigare.
Malmö har utvecklats till en stad känd för
musikevenemang, teater, opera, musikaler,
idrott och ett brett klubbutbud. Upptagningsområdet för besökare har utvidgats till en
stor del av södra Sverige och numera också
Köpenhamnsområdet. Malmö har fått en ännu
attraktivare nöjesprofil och tagit tydliga marknadsandelar.
Malmö har tidigare saknat större moderna
publika arenor och mötesplatser. Det behovet
34
har nu tillgodosetts genom Malmö Arena, Swedbank Stadion och nu senast Nya Malmömässan.
Den stora multiarenan Malmö Arena och Nya
Malmömässan ligger i direkt anslutning till en av
Citytunnelns stationer, den i Hyllie. Swedbank
Stadion ligger centralt beläget inom Stadionområdet. Genom de nya arenornas kapacitet
och flexibilitet används de också för en mängd
olika arrangemang som sportaktiviteter, stora
företagsmöten, produktpresentationer m m.
2011 bes
att Mallutades
m
få ett n ö sk a
kongress ytt
konsert - och
hus.
Arenorna i kombination med Malmös övriga
utbud av mötes- och evenemangsplatser ger
Malmö en unik ställning som mötesplats för
spännande evenemang.
Malmö stad och näringen i Malmö har ett
stort intresse av att arrangemang och evenemang förläggs till Malmö. Sådana arrangemang
kan med sina identiteter och exponering
användas för att öka Malmös totala attraktionskraft. De kan också generera direkta mervärden
genom ökade ekonomiska inflöden och därmed bidra till ökad sysselsättning inom service-,
handel och besöksnäring. Tyngdpunkten i samarbetet med arenorna ligger på sådana evenemang som förutsätter stadens medverkan för
att framgångsrikt kunna etableras, genomföras
och utvecklas. Vid sådana stora evenemang har
Malmö stad också en ambition att utveckla ett
samarbete med t ex de regionala marknadsbolagen i Skåne och med andra organisationer i Öresundsområdet. Exempel på lyckade
värvningsarbeten och regionala samarbeten är
U21-EM i fotboll och Handbolls-VM 2011.
Malmös nya mötesplats
Malmö har en stor kapacitet som mötesstad.
Stadionmässan, S:t Gertrud Konferens, Malmö
Konferenscenter, Luftkastellet, Slagthuset,
Malmö Börshus, Malmö Arena och nyöppnade
Malmömässan är alla exempel på anläggningar
lämpliga för större möten och kongresser, flera
av dem även utmärkta mässanläggningar.
De flesta hotellen är dessutom anpassade för
konferenser och kongresser.
Men möjligheterna är större än så. Med
Malmös geografiska läge, starka infrastruktur
och tillväxt är potentialen att bli en ledande
kongressdestination i Europa stor. 2011 beslutades att Malmö ska få ett nytt kongress- och
konserthus. Som ett led i arbetet att göra Malmö
än mer attraktivt för möten och evenemang
så togs beslutet att etablera ett unikt hus som
inte bara innehåller kongressmöjligheter utan
även ett helt nytt konserthus och dessutom
hotell. Anläggningen kommer stå klar 2015, och
som operatör till kongress- och hotelldelen har
Nordic Choice utsetts. Malmö Symfoniorkester
(MSO) kommer att ansvara för konserthusdelen
i byggnaden.
35
har
Malmö oden
en
under peri
09 haftig
2005–20
l
genomsnitt
ig ökning
och årl
onella
internati
av
övernattningar
%.
på ca 8
Malmö i ett europeiskt
perspektiv
European Cities Marketing (ECM) är en nätverksorganisation, i vilken
över 100 av de största städerna i Europa är medlemmar och Malmö
är sedan några år en av dessa. 33 länder är representerade i ECM,
som utan tvivel är det ledande nätverket för kunskapsutveckling
och praktiskt samarbete inom stadsturism. Inriktningen har, sedan
starten 1991, varit att aktivt och öppet dela med sig av kunskap
och att operativt arbeta med destinationsutveckling.
36
Resandet till Europas städer har i stort visat en
positiv utveckling de senaste åren och städerna
blir viktiga dragare för turismen i Europa. De senaste årens trender visar att turister reser oftare
och på kortare resor än förr, vilket ger städerna
en konkurrensfördel genom det koncentrerade
stora utbudet och i de flesta fall en mycket god
fysisk tillgänglighet.
Internationella besökare är viktiga för Europas
stadsturism, i genomsnitt genereras två av
tre övernattningar i Europas städer av just
internationella besökare. Malmö har följt med
i utveckling och visar ökningar av internationella
turister även om det fortfarande är inhemska
besökare om dominerar volymerna av övernattningarna i Malmö. Enligt den senaste
benchmarkingrapporten (från 2010) är USA
den viktigaste marknaden för den europeiska
stadsturismen följt av Tyskland, Storbritannien
och Italien.
ECM publicerar årliga s k ”benchmarkingrapporter”, som är uppbyggda på jämförande
material med fokus på antal kommersiella
övernattningar, antal ankomster och städernas
beläggningsgrad.
I den nämnda rapporten ingår Malmö i
benchmarkgruppen som heter ” Second Division
Cities” vilken består av 65 städer, se figur 23.
Gemensamt för städerna är att de är ekonomiskt och kulturellt välkända men att de till sin
storlek och turismvolym är mindre än de städer
som ingår i den andra gruppen, First Division
Cities, där bl a flertalet av huvudstäderna finns
representerade.
Malmö har under perioden 2005–2009 haft
en genomsnittlig och årlig ökning av internationella övernattningar (avser här hotell
och vandrarhem) på ca 8 % vilket är högt över
benchmarkingruppens medelsnitt som ligger
på 3,1 %.
Även när utvecklingen av totalt antal övernattningar (dvs inhemska och internationella på
hotell och vandrarhem) jämförs ser det positivt
ut för Malmö, totalt gav dessa ett årligt tillskott
av ca 63 700 gästnätter till Malmö under 20052009. Leipzig, Malaga och Porto är några av de
städer som haft en ännu starkare utveckling än
Malmö under perioden medan bl a Bilbao och
Ljubljana haft en svagare ökningstakt.
Konkurrensen mellan Europas städer är
verkligen knivskarp. Malmö hävdar sig mycket
bra även i internationella jämförelser.
Second Division Cities – International Bednights. Average Annual Percentage Growth 2005-2009 - Part 1
3,2%
2,9%
2,9%
2,7%
2,5%
*Lausanne
*Bilbao
Weimar
Ghent
4,3%
Padua
*La Coruna
4,5%
Saragossa
3,4%
4,5%
Eisenstadt
*Santa Cruz d. T.
4,5%
St. Pölten
3,8%
4,7%
Münster
Bregenz
4,8%
Ljublijana
4,0%
4,9%
Regensburg
3,9%
5,2%
*Lucerne
Zagreb
5,3%
Las Palmas
*San Sebastian
6,0%
6,6%
*Faro
*Sintra
6,6%
*Genua
6,2%
6,7%
Bremen
6,4%
7,5%
St. Etienne
Rijeka
7,6%
*Braga
Reykjavik
8,8%
8,0%
*Basel
9,2%
Split
*Malmö
9,9%
12,0%
*Gijón
Benchmark average = 3,1%
*Porto
12,2%
14,1%
Malaga
Leipzig
a. Average Annual Growth Rates - International Bednights 2005-2009 (percentage growth)
*Novi Sad
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
16,6%
a. Average Annual Growth Rates -International Bednights 2005-2009 (percentage growth)
Second
Division Cities – International Bednights. Average Annual Percentage Growth 2005-2009 – Part 1
* is denoting cities with deviations from the standard definition used in this report and where data rectification procedures have been applied (for more information see the Annex)
Källa: 7th OFFICIAL EDITION European Cities Marketing Benchmarking Report 2011
Figur 23
37
År 2010
162 000 personer var helårssysselsatta
inom svensk turism.
254,4 miljarder = den totala turismomsättningen i Sverige.
87,1 miljarder kronor = internationella
besökares konsumtion i Sverige (exporten).
12,8 miljarder kronor moms, dvs intäkter
till staten.
Turismens utveckling
internationellt och
nationellt
Bättre och billigare kommunikationer har gjort att
turismen sedan 1960-talet haft en mycket kraftig
utveckling i Sverige och internationellt.
Inkommande turism i Norden marknadsandel i procent
Inkommande turism i Norden marknadsandel i procent
(utländska gästnätter på hotell, jan-nov)
(internationella gästnätter på hotell, jan-nov)
35
Sverige
Norge
31,7 %
30
24,2 %
24,1 %
25
20,0 %
20
Danmark
Finland
15
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur24.
1.
Figur
Källa: Ylkanen/MEK, Tillväxtverket/SCB
Källa: Ylkänen/MEK och Tillväxtverket/SCB
Under 2010 svarade turismen i Sverige för 2,9 % av BNP. Det är en dubbelt
så hög andel av BNP som jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske sammanlagt
producerar.
Från 1993 har tillväxten i Sverige legat på ungefär samma nivå som
den internationella och tillväxten har främst skett i de tre storstadsområdena och i fjällvärlden. Enligt rapporter från FN-organet UNWTO har
det internationella resandet i världen ökat med nästan 100 % sedan 1991.
De senaste åren har den starka tillväxten i Mellanöstern och Asien svarat
för en stor andel av utvecklingen i världen. Under samma tid har ökningen
i Europa varit 75 %, och antalet internationella övernattningar på hotell,
stugbyar och vandrarhem i Sverige har ökat med drygt 110 %.
Sverige som ett internationellt resmål har alltså haft en lika bra eller
bättre tillväxt än övriga världen och en betydligt bättre utveckling än Europa
som helhet. Sedan 1997 har Sverige tagit marknadsandelar i Norden och
har numera den största andelen av den internationella turismen. (Se figur 24).
I början av detta decennium var det en större ökning av svenskarnas
resande i Sverige och även resandet från våra grannländer till Sverige. Den
största anledningen var den svaga svenska kronan som påverkade främst
resor på fritiden.
Det internationella resandet till Sverige har ökat varje år och detta
främst till Stockholm, Göteborg och Malmö. Under 2010 ökade antalet
internationella gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige
38
med 3,6 %, hotellen hade en ökning med 4,3 %. Bakom detta låg en viss
återhämtning av affärsresandet efter finanskrisen. År 2010 påverkades
nästan hela Sverige av att besökarna spenderade betydligt mindre per
person och dygn, vilket främst påverkade storstäderna.
Under hösten 2011 märktes ett ökat affärsresande. Flygtrafiken hade
stora ökningar och hotellen fick ökade logiintäkter. Resor på fritiden hade
mindre förändringar, men med stora regionala skillnader i Sverige. Södra
och sydöstra Sverige hade en regnig sommar samtidigt som Norrlandskusten hade bra sommarväder, vilket påverkar val av destination.
Sedan några år tillbaka tar Statistiska Centralbyrån (SCB) fram nationalräkenskaper för svensk turism på uppdrag av Tillväxtverket. Under år 2010
(senaste preliminära uppgifter) har antalet sysselsatta inom turismen,
mätt i medeltal, ökat med 24 % under de senaste 10 åren. Den totala
sysselsättningen i Sverige har under samma tid ökat med drygt 4 %. År
2010 ökade den totala omsättningen av turismen i Sverige med 3,2 %,
och de internationella besökarnas konsumtion i Sverige (exporten), ökade
med 1,7 % jämfört med 2009. År 2010 gav detta staten intäkter genom
moms på 12,8 miljarder kronor, en ökning på 1,6 % jämfört med 2009.
Turismen är för övrigt den enda exportsektor som bidrar med direkta
momsintäkter till statskassan.
(Rapporten Fakta om svensk turism finns på Tillväxtverkets webbplats www.tillvaxtverket.se,
under ”Fakta och statistik”).
Källor
Rapporter från European Cities
Marketing (ECM)
Tillväxtverket – verket för
näringslivsutveckling
För att få en bild av utvecklingen av inhemsk
och internationell turism i europeiska städer i
jämförelser med Malmö, har årliga rapporter
från organisationen European Cities Marketing
(ECM) använts som underlag.
Tillväxtverket ansvarar för frågor som har med
näringsfrämjande att göra och sammanställer
kontinuerligt branschstatistik, t ex den årliga
sammanställningen ”Fakta om svensk turism
och turistnäring” (www.tillvaxtverket.se).
SCB handelsstatistik
TuristDataBasen (TDB®)
Omsättningsstatistik, regional och kommunvis,
finns för varje enskild bransch, exempelvis hotell,
restaurang och livsmedel. I statistiken finns
uppgifter om antal företag, omsättning och
sysselsatta. Den bygger på företagens momsredovisning till skattemyndigheterna kombinerat med sysselsättningsstatistik. Statistiken
ger också uppgifter om omsättning per anställd
i de branscher som påverkas av turismen.
TDB är en marknadsundersökning baserad på
telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda
svenskar. 24 000 svenskar får varje år frågor
om sitt resande. Antalet intervjuer är minst
2 000 per månad. De som reser har sammanlagt
genomfört drygt 40 000 resor, vilka utgör den
årliga basen. Totalt finns data om 500 000 resor
i basen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på de svenska länen, uppnås en
tillfredsställande kvalitet för de flesta län och
större kommuner i Sverige. I TDB finns uppgifter
om svenskars resande; hur de reser, hur de bor,
vad de spenderar m m. Vidare finns här också
volymen på internationella övernattningar hos
släkt och vänner i Sverige.
SCB inkvarteringsstatistik
Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik
från hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje
enskild natt rapporterar anläggningarna hur
många rum och gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har, samt för hotellen, vilken
kategori som gästerna tillhör; affärs-, konferens-,
grupp- eller fritidsresenär. SCB samlar också in
statistik på stugor/lägenheter som hyrs ut via
förmedling.
SHR – Sveriges Hotell och
Restaurangföretagare
SHR är en bransch- och arbetsgivarorganisation
för företag verksamma inom hotell, restaurang
och turismnäringen. SHR ger bl a ut tidningen
Restauratören där branschstatistik, årsstatistik
och nyheter presenteras.
TEM 2011 Ekonomiska och
sysselsättningsmässiga effekter
av turismen i Malmö
Rapport utförd av Resurs AB, framtagen på uppdrag av Tourism in Skåne.
TuristEkonomiska Modellen
(TEM®)
Samtliga uppgifter för beräkning av turismens
ekonomiska effekter har behandlats i ett
dataprogram, TEM, som är speciellt anpassat
för ändamålet och följer de definitioner som
beskrivits i inledningen till denna rapport. Detta
dataprogram används för närvarande i mer än
200 av Sveriges 290 kommuner.
Ytterl
statistiigare
k och
diagram
redovisas
på
www
.malmo
town.c
o
m
Övrigt
SCR, Sveriges Stug- och Campingägares Riksförbund har ansvarat, på uppdrag av Nutek, för
statistik om övernattningar på campingplatser.
Från 2008 ligger detta ansvar på SCB, där Tillväxtverket är uppdragsgivare. Resestatistik har
Trafikverket, Swedavia, Cruise Ferry info, m fl.
SCB har också genomfört en undersökning av
internationella besökare i Sverige (IBIS), på uppdrag av Turistdelegationen.
Slutligen har uppgifter erhållits från
Öresundsbrokonsortiet, Skånetrafiken och
från besöksnäringens företag i Malmö.
39
40
MALMÖ TURISM
Lugna gatan 84
211 59 Malmö
Tel +46(0)40 34 10 00
E-post: [email protected]
www.malmotown.com
www.malmo.se/turist