Transcript ReWind Vänern AB Vindpark vid Stenkalles grund i norra Vänern

1 (63)
Handläggare
Datum
Uppdragsnr
Lennart Karlsson
Tel
010-505 54 60
Mobil
0705-46 46 81
Fax
054-10 07 80
[email protected]
2011-05-25
211482
Rapport nr K2011003
ReWind Vänern AB
Vindpark vid Stenkalles grund i norra Vänern
- Miljökonsekvensbeskrivning
ÅF-INFRASTRUCTURE AB
Miljö, Hälsa och Säkerhet
REWIND OFFSHORE AB
Lennart Karlsson
Tore Wizelius
2011-05-25
2 (63)
Innehåll
1 INLEDNING
6 2 BAKGRUND
6 3 SAMRÅD
8 4 RÅDIGHET
9 5 5.1 5.2 BESKRIVNING AV ANSÖKT VERKSAMHET
Vindkraftverken
Kabelanslutning
10 11 12 6 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.8.1 6.8.2 6.9 LOKALISERING OCH OMGIVNING
Områden avsatta för vindkraft
Naturreservat och riksintressen för naturvård
Riksintressen för friluftsliv
Djur- och växtskyddsområden
Kulturmiljö
Yrkesfiske
Sjöfart
Natura 2000 områden
Vänerskärgården
Klarälvsdeltat
Karlstad och Hammarö kommuner
12 15 15 17 19 19 20 20 21 22 23 24 7 7.1 7.2 7.3 ALTERNATIV I MKB:N
Alternativ lokalisering
Alternativ utformning
Nollalternativ
25 25 29 29 8 8.1 8.1.1 8.1.2 8.1.3 8.1.4 8.1.5 8.1.6 8.1.7 8.2 8.2.1 8.2.2 8.2.3 8.2.4 8.2.5 8.2.6 8.2.7 MILJÖKONSEKVENSER AV ANSÖKT VERKSAMHET
Påverkan på det akvatiska livet
Påverkan på strömningsförhållanden
Effekter av grumling under byggfasen
Effekter av kabelutläggning
Effekter av elektromagnetiska fält
Effekter av ljud
Effekter av skuggning och reflexer
Effekter av fysisk exploatering och artificiella rev
Påverkan på fågellivet
Kunskapsläge
Fåglar i Vänerområdet i ett vindkraftsperspektiv
Påverkan på häckande fåglar
Flyttfågelsträck
Rovfåglar
Småfåglar
Länsstyrelsen i Värmlands meddelande
30 30 30 30 31 32 32 33 33 34 34 35 36 36 37 38 38 Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
3 (63)
8.2.8 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.7.1 8.7.2 8.8 8.9 8.10 8.11 8.11.1 8.11.2 8.12 Utvärdering av påverkan på fåglar
Påverkan på fladdermusfaunan
Påverkan på landskapsbilden
Påverkan på fisket
Påverkan på sjöfartsnäringen
Påverkan på kulturmiljö
Fornlämningar på land
Marinarkeologi
Påverkan på det rörliga friluftslivet
Ljudpåverkan
Risk för olyckor
Påverkan under byggskedet
Effekter vid anläggning av vindkraftverk
Effekter av kabelutläggning
Utsläpp till vatten
41 41 42 44 44 45 45 45 47 47 48 50 50 50 51 9 AVVECKLING AV VINDPARKEN
52 10 JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIVET
52 11 11.1 11.2 JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL
Nationella och regionala miljömål
Lokala miljömål för Karlstad Kommun
53 54 60 12 SAMMANVÄGD BEDÖMNING
61 13 REFERENSER
63 Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
4 (63)
Bilageförteckning
C:1:1
C:1:2
C:2
C:3
C:4
C:5
C:6
C:7
C:8
C:9
C:10
C:11
C:12
C:13
Rådighet Kammarkollegiet
Markupplåtelseavtal för elledning i mark och vatten
Miljökonsekvenser i Natura 2000 områden
Lokaliseringsutredning
Påverkan på det akvatiska livet
Påverkan på fågellivet
Påverkan på fladdermusfaunan
Komplettering av rapporten om fladdermusfaunan
Visualiseringar
Undersökning av bottenförhållandena
Granskning av indikationer i kabelstråk mellan Stenkalles grund och Gässlingegrund
Marinarkeologisk granskning
Ljudimmission
Riskanalys
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
5 (63)
Sammanfattning
Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har sammanställts av ÅF-Infrastruktur AB
(ÅF) i samarbete med ReWind Offshore AB
För en sammanfattning av slutsatserna i MKB:n hänvisas till den icke-tekniska sammanfattning som samtidigt upprättats i ett separat dokument.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
6 (63)
1
Inledning
Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts för att utgöra en del av den ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för ReWind Vänern AB att uppföra en vindpark i norra
Vänern. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats i samarbete mellan ÅF-Infrastruktur
AB (ÅF) och ReWind Offshore AB.
När MKB:n upprättats har samrådsförfarandet och MKB:ns utformning anpassats så att resultatet skall kunna användas också vid en eventuell Natura 2000- prövning och för den kommande prövningen av nätkoncessionen.
2
Bakgrund
ReWind Vänern AB är ett bolag som bildades den 6 januari 2011 med syftet att utveckla och
driva ett projekt för att uppföra en vindpark i norra Vänern. ReWind Vänern AB driver de
tillståndsprocesser som behövs för att erhålla nödvändiga tillstånd. ReWind Vänern AB har
följande delägare:
ReWind Offshore AB
ReWind Energy AB
Peab Energi AB
Scanergy AS
Det nu aktuella projektet initierades av bolaget ReWind Offshore AB (tidigare ReWind Energy AB). Delägarna i detta bolag var samtliga aktiva vid tillkomsten av Vindpark Vänern, den
befintliga vindparken med tio vindkraftverk som är i drift sydväst om Skoghall. Peab Energi
AB är ett helägt dotterbolag inom Peab Sverige som är Sveriges största byggföretag. Scanergy
AS är ett norskt bolag som under senare år engagerat sig i vindkraftutbyggnad i Sverige. Dessa fyra bolag bildade i början av 2011 det gemensamma bolaget ReWind Vänern AB, som har
övertagit det projekt som den nu aktuella ansökan gäller.
Inom EU har medlemsländerna beslutat att 20 procent av energikonsumtionen skall komma
från förnyelsebara energikällor år 2020. Till samma år skall man ha sänkt utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med utsläppen år 1990.
Sverige har en uttalad målsättning att utveckla och driva resurseffektiv och långsiktigt hållbar
kraftproduktion. Sverige har åtagit sig att minst 50 procent av den svenska energin år 2020
ska vara förnybar. Utsläppen av växthusgaser i Sverige skall ha reducerats med 40 procent
jämfört med år 1990 och energieffektiviteten skall ökas med 20 procent. Ett av de sätt som
anvisats för att nå dessa mål är en kraftig utbyggnad av vindkraften. Regeringen har därför
föreslagit en planeringsram för vindkraft som innebär att vindkraften ska ha möjlighet att leverera 30 TWh el år 2020. Planen har fastställts av riksdagen genom beslut den 16 juni 2009.
År 2010, som var ett nytt rekordår för vindkraften, uppgick elkraftproduktionen från vindkraft
till 3,5 TWh. 300 nya vindkraftverk registrerades detta år i elcertifikatsystemet.
Något regionalt planeringsmål utgående från det nya nationella planeringsmålet finns inte,
Det tidigare planeringsmålet för Värmland var 154 GWh.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
7 (63)
I SOU 1999:75 anges att ”en utbyggnad av vindkraften stödjer en hållbar utveckling då den är
en förnybar, inhemsk och ren energikälla som inte ger utsläpp av luftföroreningar när den
används för elproduktion.
Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år:






Producera 2 500 MWh, vilket motsvarar hushållsel i 500 villor
Spara utvinningen av knappt 1 000 ton kol
Minska utsläpp av koldioxid med ca 2 500 ton
Minska utsläpp av svavel med ca 3 ton
Minska utsläpp av kväveoxider med ca 2,5 ton
Begränsa miljöpåverkan av brytning av kol, bränsletransporter samt hantering av aska.
Vidare anges att ”Vindkraften bidrar direkt eller indirekt till att uppfylla tolv av de femton
nationella miljökvalitetsmålen". För att vindkraften skall vara förenlig med sex av miljökvalitetsmålen, krävs ett hänsynstagande vid val av lokaliseringsplats och utformning av vindkraftanläggningarna”.
Livscykelanalyser för vindkraftverk visar på en, jämfört med andra energikällor, liten energiförbrukning för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning i förhållande till dessas
energiproduktion under livslängden.
Ett modernt vindkraftverk har efter ca 4 månaders drift i ett bra vindläge producerat lika
mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser har visat att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden.
För att ge handlingsfrihet för utbyggnad har vissa områden utpekats som riksintressen för
vindkraft enligt bestämmelserna i 3 kap miljöbalken. Som kriterier för urval av områden för
riksintresse föreslogs dels påtagligt högre tillgång till vindenergi än i andra områden i landet
eller viss del av landet, dels möjlighet för anläggningar om minst 10 MW att kunna anslutas
till ett befintligt eller planerat elnät. Utpekandet av riksintressen skulle göras strikt, utan avvägning mot andra allmänna intressen. Sådana avvägningar skall, enligt utredningen, göras i
planeringen enligt plan- och bygglagen och vid prövning enligt miljöbalken. Den nu ansökta
verksamheten är delvis lokaliserad i ett område utpekat som riksintresse för vindkraft.
I Karlstad kommun pågår också arbetet med att utarbeta en vindkraftsplan som utgör ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Den nu planerade vindparken ligger inom eller i nära anslutning till ett i planförslaget utpekat område för vindkraft. Vindkraftsplanen kan komma att
justeras så att samtliga verk kommer att ligga inom området.
I Vänern råder således gynnsamma förhållanden för att etablera vindkraft. En vindkraftförening bildades redan 1993 och har uppfört ett vindkraftverk, ”Lucia”, på Boholmen som drivs
som ett kooperativ. Planerna på ett större projekt tog form 1998 när ett antal intressenter startade en förstudie för vindkraft i Vänern. I november 2005 kunde sedan en ansökan om tillstånd till en vindpark om tio vindkraftverk, ”Vindpark Vänern”, lämnas in till miljödomstolen. Det koncept som valdes för Vindpark Vänern var att utnyttja berg inom grundområdet
Gässlingegrund för att förlägga fundamenten. På detta sätt kan fördelarna med de mycket
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
8 (63)
goda vindförhållandena i Vänern utnyttjas utan att de stora kostnader uppkommer som annars
förknippas med havsbaserad vindkraft.
Tillstånd till Vindpark Vänern lämnades av miljödomstolen i augusti 2006. Vindparken togs i
drift under 2009. Erfarenheterna visar hittills att vindkraftverken i Vindpark Vänern tillhör de
allra bästa i Sverige vad avser produktionen.
Vid etableringen av Vindpark Vänern studerades också ett antal alternativa områden inklusive
Stenkalles grund. Efter tillkomsten av Vindpark Vänern på Gässlingegrund har flera intressenter utrett möjligheterna att utnyttja den erfarenhet och de resurser som tillkommit genom
etableringen. Det projekt som omfattas av föreliggande ansökan började utvärderas under
2009. Syftet är att den nya vindparken skall bygga vidare på den kunskap och erfarenhet som
tillkommit genom Vindpark Vänern, men också att projektet skall dra fördel av den infrastruktur som byggts upp.
3
Samråd
Som en del av MKB-processen och utvecklingen av projektet har samråd hållits med myndigheter, allmänhet och ett flertal andra intressenter. I den som bilaga B till ansökan bifogade
samrådsredogörelsen redovisas resultaten av de samråd som genomförts fram till nu.
Samrådskretsen och innehållet i skriftliga uppgifter och annat samrådsunderlag har anpassats
så att behoven av samråd för såväl prövningen av tillstånd enligt miljöbalken, som för prövningen av linjekoncession enligt Ellagen kan uppfyllas.
Samrådsprocessen inleddes i februari 2010 med ett myndighetssamråd på länsstyrelsen i Karlstad. Ett samråd med allmänheten hölls samma kväll på Karlstads stadsbibliotek. Före samråden hade skriftlig information skickats till en rad olika intresseorganisationer som kunde tänkas ha synpunkter på projektet. Inför samrådet skickades också den första projektbeskrivningen ut till berörda myndigheter och organisationer.
Efter detta första samråd modifierades utformningen av projektet utifrån de synpunkter som
framkommit. Ett speciellt samråd inleddes med yrkesfiskets organisationer. Samrådet ledde
till att en arbetsgrupp bildades. Denna har träffats vid flera tillfällen vartefter parkens utformning har modifierats.
Samtidigt med samrådsprocessen inleddes ett antal vetenskapliga undersökningar av bottenförhållanden, fiskbestånd och andra utredningar som behövdes för att klarlägga förutsättningarna för vindparken. Dessa ledde i sin tur till en del förändringar av de ursprungliga förslagen
till utformning av parken.
När planerna för parkens utformning tagit fastare former genomfördes ett nytt samråd den 911 december 2010. Projektet ställdes ut på Sommarro golf, vid Karlstads gamla flygplats, där
det även fanns en utställning om Vindpark Vänern. Efter samrådet inkom några intressenter
med skriftliga yttranden. Dessa inbjöds till särskilda samrådsmöten. I några fall ledde dessa
samråd till ytterligare modifieringar av den tänkta parkens utformning.
Utöver dessa samråd har samråd med en del myndigheter skett via brev och e-post.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
9 (63)
Länsstyrelsen har i ett ”samrådsyttrande” lämnat synpunkter på det genomförda samrådet. I
sammanfattning anger Länsstyrelsen:







Delar av parken ligger utanför området som utpekats i kommunens förslag till översiktsplan för vindkraft. Detta framgår inte tydligt av i materialet presenterade kartor.
De vindkraftverk som inte ligger inom det av kommunen utpekade området ligger
istället i vad som i planen rubriceras som "restriktionsområden".
Det yttrande som Länsstyrelsen tidigare avgett angående kommunens vind-ÖP baserar
sig på det av kommunen föreslagna vindkraftområdet.
I jämförelse med kommunens utpekade vindkraftområde och i jämförelse med några
av de tidigare presenterade alternativen kommer parken att ligga närmare Segerstads
skärgård med dess riksintresse for friluftsliv och naturvård. Genom en större utbredning i öst-västlig riktning kommer också synfältet norrifrån som täcks av vindkraftparken att öka. Det är viktigt att i ansökan väl utförda visualiseringar görs. Dessa bör
utföras som fotomontage och animationer.
Länsstyrelsen anser att verksamheten även utgör en tillståndspliktig verksamhet enligt
7 kap 28 a § MB, och enligt 7 kap 29 b § MB ska ärendet prövas av miljödomstolen.
Natura 2000-området Vänerskärgården är utpekad både enligt art och habitatdirektiv
och det finns en risk att en utökning av vindkraftsparken kan påverka havsörnsbeståndet (utpekad art för området). Havsörnens rörelser i området bör vara kartlagda genom
studier på plats.
Även fågelsträcken i öst-västlig riktning mellan Hammarö och Värmlandsnäs bör vara
väl undersökta och dokumenterade i ansökan. Lämpligen genom radarundersökningar.
I ansökan bör redovisas olika alternativ för parken, såväl vad gäller antal verk som
dess placering, liksom miljökonsekvenser av de olika alternativen.
Koordinater bör uppges för samtliga de alternativ som redovisas i ansökan. I ansökan
bör förslag till ekonomisk säkerhet ges.
I föreliggande MKB kommer de olika frågeställningar som Länsstyrelsen tagit upp och som
berör MKB:n att närmare belysas.
Utformningen av den vindpark som ReWind Vänern AB nu ansöker om tillstånd till att uppföra och driva är resultatet av den samrådsprocess som hittills genomförts.
4
Rådighet
ReWind Offshore AB har hos kammarkollegiet sökt rådighet i det allmänna vattenområdet för
att etablera en vindpark i det berörda området. Ansökan omfattar även rådighet för kabeldragningen mellan verken samt in till land.
Beslutet bifogas i bilaga C:1:1.
Rådighet över enskilt vatten för kabeldragning har erhållits genom avtal med ägarna till fastigheterna Hammarö Lunden 1:3 och Vidön 1:123. Avtalen bifogas som bilaga C:1:2
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
10 (63)
5
Beskrivning av ansökt verksamhet
Efter utvärderingen av alternativa lokaliseringar och de modifieringar som tillkommit under
samrådsprocessen har projektet fått följande utformning.
Den planerade verksamheten omfattar som mest 20 vindkraftverk som skall uppföras sydväst
om Stenkalles grund. Vindkraftverken kommer att placeras på lämpliga grundlägen med ett
inbördes avstånd på minst ca 600-800 m enligt figuren nedan.
Vindpark Vänern
ReWind Vänern
Figur 1 Preliminär utformning av vindparken © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
I figuren ovan visar de röda symbolerna de befintliga tio vindkraftverken som ingår i Vindpark Vänern. De svarta symbolerna visar de preliminära placeringarna av vindkraftverken
som ingår i den ansökta verksamheten. För några av de förutsedda placeringarna har grundförhållandena inte ännu kunnat verifieras i tillräcklig omfattning. En del placeringar kan därför behöva justeras efter ytterligare undersökningar av grundförhållandena. I det fall de större
verken väljs (4,5 MW med ca 120 m rotordiameter) kan antalet verk behöva minskas.
Med hänsyn till att verkens exakta positioner inte är känd kommer ansökan att avse uppförandet av 20 vindkraftverk inom en polygon med räta linjer som begränsas av följande punkter
(Sweref 99TM):
x
y
403500
6568000
404400
6568000
406000
6566700
402400
6564300
401600
6564400
402300
6566800
Områdets läge framgår av figur 1. Den slutliga utformningen av parken kommer, i de fall flera
lämpliga grundlägen finns, att ske i första hand med hänsyn till att bästa möjliga parkverkningsgrad kan uppnås. Verken är placerade i Karlstad kommun.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
11 (63)
5.1
Vindkraftverken
Ett vindkraftverk består av tre huvudkomponenter: torn, rotor och ett maskinhus. Navhöjden
är avståndet från mark till rotornavets mitt, rotordiametern är diametern i den cirkel som rotorn sveper över, svepytan, och totalhöjden är navhöjden plus halva rotordiametern (radien).
Vindkraftverk förankras i marken/sjöbotten med ett fundament.
Det finns flera olika principer för hur vindkraftverk konstrueras. Olika tillverkare har valt att
prioritera olika egenskaper hos vindkraftverken. Detta resulterar i olika tekniska konstruktioner. Ur miljösynpunkt är de olika konstruktionerna i allt väsentligt likvärdiga. Även storleken
på maskinerna varierar mellan olika tillverkare.
Moderna vindkraftverk har variabelt varvtal; rotorns varvtal är proportionellt mot vindhastigheten, så att de roterar snabbare ju mer det blåser.
Vindkraftverken kommer vara anpassade för placering till havs genom bättre korrosionsskydd
och höga krav på täthet.
Tornen kommer att vara tillverkade i stål eller betong. Bottendiametern på torn för verk i denna storleksklass är 4,5 - 8 m.
Kraftverkens rotor har 3 blad som kan vridas i förhållande till sin längdaxel så att en optimal
vinkel kan erhållas vid olika vindhastigheter. Rotorn går dessutom med variabelt varvtal för
att optimera produktionen.
I den nu aktuella vindparken är avsikten att kunna använda samma teknik för fundamenten
som användes vid Gässlingegrund. På så vis kommer erfarenheterna och den produktionsutrustning som byggts upp att kunna utnyttjas. Fundamenten utgörs då av prefabricerade betongringar som förankras i berget på sjöns botten. Metoden förutsätter att det finns grundlägen
med ett vattendjup som understiger 15 m och berg av hög kvalitet utan sprickbildningar. Ett
alternativ kan vara att ersätta betongringarna med en konstruktion av gjuten eller svetsad metall.
Fundamenten kommer att vara försedda med iskon eller motsvarande utrustning för att minska isbelastningen,
I tabellen nedan redovisas ungefärliga data och specifikationer för vindkraftverken.
Tabell 1. Ungefärliga data för vindkraftverken
Märkeffekt per verk
Navhöjd
Rotordiameter
Totalhöjd
Varvtal
3-4,5 MW
90-120 m
100-130 m
145-185 m
4-15 rpm
Elproduktionen i den ansökta verksamheten beräknas uppgå till cirka 200 GWh/år vid en genomsnittlig beräknad parkverkningsgrad på ca 95 procent. Som en jämförelse kan nämnas att
den befintliga Vindpark Vänern producerar ca 90 GWh/år. Produktionen hos de nytillkomna
vindkraftverken motsvarar förbrukningen för ca 14 250 eluppvärmda villor eller hushållsel för
52 000 villor.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
12 (63)
5.2
Kabelanslutning
Vindkraftverken kommer att vara sammankopplade med ett kabelsystem. Utformningen av det
interna kabelsystemet kommer att göras så att ett
så litet område som möjligt påverkas. För nedläggningen och förankringen av kablar i det interna förbindelsenätet kommer flera metoder
sannolikt att behöva tillämpas. Sådana metoder
kan vara styrd borrning, fräsning, förläggning i
rör eller mekanisk förankring direkt på sjöbotten. Valet av metod kommer att göras utifrån de
tekniska förutsättningarna och med hänsyn till
att den förlagda kabeln skall utgöra minsta möjliga hinder för yrkesfisket.
Kablarna från vindkraftverken kommer därefter
att dras norrut förbi Vindpark Vänern och sedan
följa samma sträckning som kablarna från
Vindpark Vänern in till Skoghall i Hammarö
kommun.
Figur 2 Tänkt förläggning av kablar. Röda
kablar visar internt elnät, mörkgröna redundanskopplingar. Svart kabel är förbindelse till
land. Blå kabel visar alternativ sträckning
genom Vindpark Vänern.
© Lantmäteri-
För landanslutningen av kabeln utreds flera olika
alternativ. Ett alternativ är att ansluta kabeln till
Fortums mottagningsstation vid Dingelsundet
et Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
analogt med vad som gäller för Vindpark Vänern.
Alternativt kommer kabeln kunna anslutas vid Stora Enso alternativt Akzo Nobel.
I alternativet med anslutning till Fortums nät i Dinglesundet utreds två alternativ. Det ena alternativet innebär att kabeln tas i land vid Dingelsundets mynning och därefter leds på land till
anslutningspunkten. Det andra alternativet innebär att kabeln tas i land vid Kråkudden söder
om Dingelsundet och sedan leds på land till Fortums anslutningspunkt. Att leda kabeln på
land är bättre ur säkerhetssynpunkt med hänsyn till att de kablar från Vindpark Vänern som
redan lagts i åfårans djupaste delar. Samtidigt innebär en dragning på land mindre risk för
störningar på de skyddsintressen som pekats ut i det Natura-2000 område i vilket Dingelsundsådran ingår. Vid anslutning till Akzo Nobel eller Stora Enso kommer kabeln att tas i land
norr om farleden.
I alla fall när kabeln skall tas i land i områden där sedimentförhållandena är otillräckligt kända
kommer kabeln att förläggas genom styrd borrning för att undvika att röra om sediment. Ett
annat alternativ som också utreds vid anslutning till Stora Enso är att förlägga kabeln till den
rörledning som finns i området.
6
Lokalisering och omgivning
Den planerade Vindkraftparken kommer att lokaliseras vid Stenkalles grund i norra Vänern,
se figur 3.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
13 (63)
Vindpark Vänern
Ansökt verksamhet
Figur 3
Den ansökta vindkraftparkens lokalisering
© Lantmäteriet Gävle 2011.
I kartan ovan har några orienteringspunkter som omnämns i det följande lagts in.
Avståndet från det närmaste vindkraftverket till Segerstads sydspets (Arnäs udde) är cirka 5,5
km. Motsvarande avstånd till Värmlandsnäs östra kust är cirka 7 km.
Det finns inga kända bostadshus inom fem km från den planerade vindparken. På Åsundaön i
Segerstads skärgård finns en del bebyggelse, dock inte vid stränderna, och avståndet till dessa
fastigheter är 7 km eller mer. Längs östra sidan av Värmlandsnäs är bebyggelsen mycket sparsam, och inte belägen vid kusten. Inom en mils radie finns cirka 90 byggnader, fritidshus och
bostadshus, varav dock endast ett fåtal har utsikt över det aktuella vattenområdet.
Avståndet till gränsen för fågelskyddsområdet i Segerstads skärgård, vilket också ingår som
en del av Natura 2000 området ”Värmlandskärgården”, är cirka 2 km.
Stenkalles grund har goda fysiska förutsättningar och god vindenergitillgång.
Området ligger till delvis inom ett av områdena (S002) som utpekats som riksintresse för
vindkraft. Huvuddelen av den ansökta vindparken ligger också inom det område som föreslagits som lämpligt för vindkraft i den av kommunen föreslagna vindplanen. I figuren nedan
framgår den ansökta vindparken i förhållande till det föreslagna området i vindplanen (se figur 4).
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
14 (63)
Vindpark Vänern
ReWind Vänern
Figur 4 Den planerade vindparken vid Stenkalles grund och föreslaget område i Karlstads Kommuns
Vindplan (utställningshandlingen). © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Vindkraftverken förbinds med varandra med ett intern elnät. Varje grupp om fem verk är förbundna med en kabel som sedan dras vidare till land. Kabelstråket består alltså av fyra parallella kablar. Inne i parken är dessa kablar också förbundna med varandra, för att skapa redundans, dvs. så att elen kan matas i land även om det uppstår fel på någon av kablarna (se figur
5).
Figur 5 Vindparkens interna elnät, preliminär utformning. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Avsikten är att utnyttja det befintliga kabelstråket mellan Gässlingegrund och Dingelsundet
(se figur 2). För anslutning till land finns flera alternativ, som redovisas utförligt i den teknis-
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
15 (63)
ka beskrivningen, bilaga A till ansökan. I alla alternativ undviks konflikt med sjöfarten till
Skoghall och risken för störningar där förorenade bottnar kan förekomma.
Beroende på var kabeln kommer att tas i land kan områden som omfattas av strandskydd
komma att beröras. Av de alternativ som nu övervägs gäller detta om kabeln skall tas i land på
Kråkudden. Området ligger utanför planlagt område men besitter inte några särskilda naturvärden och ligger även utanför Klarälvsdeltats Natura 2000-område. Att ta i land kabeln innebär inte några betydande ingrepp i naturen eller att några särskilda konstruktioner behöver
uppföras. När kabeln väl är förlagd påverkas inte allmänhetens tillträde till stranden och inga
naturvärden kommer att förstöras.
6.1
Områden avsatta för vindkraft
Delar av det aktuella området är avsatt som riksintresse för vindkraft (S002). Inom större
delen av riksintresseområdet är vattendjupet för stort, bottenförhållanden olämpliga och utnyttjas dessutom av yrkesfisket. Karlstad kommun arbetar för närvarande med att upprätta en
vindkraftsplan. I den utställningshandling som föreligger är det område inom vilket huvudparten av den planerade vindparken kommer att uppföras avsatt som lämpligt för vindkraft.
Som ett resultat av samrådsprocessen har några verk flyttats västerut, för att minska risken för
störningar för det viktiga yrkesfisket öster om Stenkalles grund. Fyra vindkraftverk i det ansökta förslaget ligger något utanför gränsen för vindkraftområdet i den nuvarande förslaget remissutgåvan - av vindplanen (april 2011). Ett verk ligger 650 meter, ett verk 300 m och två
verk 200 meter väster om områdets nuvarande gräns.
ReWind Offshore AB har varit i kontakt med kommunen och de ansvariga för vindplanen.
Enligt vad som då framkommit utgör den redovisade gränslinjen inte en absolut gräns utan
kan betraktas som en preliminär skiss, som kan anpassas till de praktiska förutsättningarna för
att kunna bygga vindkraftverk. Mindre avvikelser borde därmed inte behöva innebära att något kriterium åsidosätts utan kunna accepteras efter en prövning av det enskilda fallet. ReWind Offshore har också lämnat ett remissyttrande till kommunen med önskemål om att områdets gräns skall ändras så att de byggbara grund som finns i direkt anslutning till det för
vindkraft prioriterade området och som ReWind Vänern önskar utnyttja skall ingå i det för
vindkraft prioriterade området. Vindplanen förväntas bli antagen av kommunen hösten 2011.
6.2
Naturreservat och riksintressen för naturvård
Enligt 4 kap 1 och 2 §§ miljöbalken är ”Vänern med öar och strandområden” av riksintresse
med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena. Inom det utpekade riksintresseområdet
skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas.
Vänerns stränder och skärgårdar är som landets största sötvattenarkipelag en unik naturtillgång. Magra klippstränder med vindpinade martallar och lavklädda hällar karaktäriserar landskapet. Frodigare vegetation finns på en del större öar. Grunda vassvikar i de inre skärgårdsdelarna bidrar till variation.
Till dessa miljöer är starka naturskyddsintressen knutna. Liksom andra liknande områden har
Vänerns kust- och skärgårdsområden blivit allt mer utnyttjade för rörligt friluftsliv.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
16 (63)
Ändamålet med reservaten är att så långt möjligt bevara skärgårdsmiljöer orörda, i första hand
utifrån naturvetenskapliga men även utifrån landskapsestetiska och rekreativa motiv. Ändamålet är vidare – i den mån det inte strider mot bevarandeintressena – att främja allmänhetens
friluftsliv och naturkännedom. Även Segerstads skärgård, som ligger i Karlstads kommun,
ingår i naturreservatet ”Värmlandsskärgården”.
I figuren nedan redovisas naturreservat i de närmaste omgivningarna.
1
3
2
1
Vindpark Vänern
1
ReWind Vänern
Figur 6 Naturreservat © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Naturreservaten är:
1. Värmlandsskärgården
2. Getgars Udde
3. Segerstadsskärgården
I följande figur redovisas riksintressen för naturvård.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 1
2011-05-25
17 (63)
3
1
2
Vindpark Vänern
ReWind Vänern
Figur 7
Riksintressen naturvård © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Riksintressena är:
1. Segerstads skärgård
2. Fiskvik
3. Klarälvsdeltat
Segerstads skärgård är avsatt som riksintresse pga. dess skärgårdslandskap. Fiskvik är avsatt
som riksintresse för naturvård framför allt beroende på dess berggrund. Klarälvsdeltat är avsatt som riksintressen för naturvård för att det är Sveriges största aktiva delta nedanför
fjällområdet.
6.3
Riksintressen för friluftsliv
Vänern har stor betydelse som rekreationsområde både för närboende och turister från övriga
Sverige samt från utlandet. Vänern har ett utomordentligt geografiskt läge, nära stora befolkningscentra i landet och nära kontinenten. Sjön utgör också tillsammans med anslutande kanalsystem ett attraktivt båtsportsområde. Skärgårdarna är begärliga utflyktsmål. Stränderna är
i stor utsträckning lämpade för bad och friluftsliv. Hela Vänern är utpekad som riksintresse
för turism och friluftsliv, främst det rörliga friluftslivet, enligt 4 kap. 2§ i miljöbalken .
Det rörliga friluftslivet består i huvudsak av de aktiviteter som brukar samlas under benämningen ”vattenanknutet friluftsliv”. Bad, utflykter med båt och fritidsfiske utgör de viktigaste
fritidsverksamheterna. Anspråken från dessa verksamheter riktar sig i första hand mot stränder och skärgårdar. Inom dessa finns även många andra intressen vilka i de flesta fall går att
samordna med friluftslivets intressen.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
18 (63)
Vissa kust- och skärgårdsområden vid Vänern är också utpekade som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6§ miljöbalken. Det aktuella vindkraftområdet vid Stenkalles grund ligger
utanför detta riskintresse för friluftsliv.
I följande figur redovisas riksintressen för friluftsliv i omgivningen till den planerade vindparken vid Stenkalles grund.
Vindpark Vänern
ReWind Vänern
Figur 8
Riksintresse för friluftsliv, Norra Vänerskärgården (streckat område)
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Av figuren framgår att den planerade vindparken kommer att ligga utanför det område som
utpekats som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § i miljöbalken.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
19 (63)
6.4
Djur- och växtskyddsområden
I följande figur redovisas djur- och växtskyddsområden i närheten av den planerade vindparken.
5
2
6
8
4
1
Vindpark Vänern
12
7
3
11
9
10
13
ReWind Vänern
14
Figur 9
Djur- och växtskyddsområden
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Följande områden (numreringen ansluter till figuren) finns upptagna i Länsstyrelsens databas
som djur- och växtskyddsområden. Samtliga områden är fågelskyddsområden.
1. Gåsskären
2. SÖ Guppaholmen
3. Äggskären
4. Gösskär, Pråmskär, Lövöskär
5. Rudsviksholmen
6. Sandskär
7. Rundholmen
8. Vaholmen
9. Ruskskär, Bäröskären
10. Östra Grisen
11. Skallholmarna
12. Balsen
13. Fulholmen
14. Bratten
6.5
Kulturmiljö
Kustområdet runt Vänern är gamla kulturbygder. Det finns ett stort antal lämningar och byggnader av kulturhistoriskt värde runt Vänern. Bara i kustområdet och på öarna runt den plane-
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
20 (63)
rade vindparken finns enligt Riksantikvarieämbetet nära 150 registrerade fornlämningar på
land. Lämningarna utgörs till stor del av lämningar från gamla bosättningar och daterar sig
från järnåldern och fram till tidigt 1900-tal.
En fornlämning som tillmätts särskild betydelse vid samråden inför denna MKB är labyrinterna på Stora Axelön. Det är fyra stenlabyrinter, som är av osäkert datum. Det finns även spår
av två ytterligare labyrinter. Axelöarna kan bara nås med båt. Avståndet från Stora Axelön till
det närmaste verket i den planerade vindparken är knappt 6 km. Som jämförelse är avståndet
till det närmaste vindkraftverket i den befintliga vindparken på Gässlingegrund 2 km. Se även
fotomontage i bilaga C8.
6.6
Yrkesfiske
Fisket i Vänern är betydande. Sjön hyser Sveriges mest omfattande yrkesmässiga sötvattensfiske både när det gäller mängd och värde. Det finns 73 yrkesfiskelicenser i Vänern och ca
2500 fritidsfiskare tar årligen ca 1300 ton fisk ur sjön. Vänern har på denna grund klassats
som riksintresse för yrkesfisket, enligt 3 kap 5 § miljöbalken (MB). På Hammarö finns för
närvarande 2 yrkesfiskare samt ett stort antal fritidsfiskare. Det värdefullaste fisket är efter
siklöja, lax, gös, gädda och sik. För att säkerställa fisket finns särskilda bestämmelser.
Allt kommersiellt fiske bedrivs med nät, och i viss mån med ryssja. Trålfiske är inte tillåtet i
Vänern. Licenserade yrkesfiskare är sakägare när det gäller vindkraftsanläggningar i vattenområden. Tio licenser berörs inom föreslaget området enligt den södra placeringen av verken.
6.7
Sjöfart
Karlstads hamn gör som Vänerns största hamn anspråk på statligt riksintresse. Farleden dit är
viktig för sjötransportssystemet och har därför klassats som riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap 8 § MB. Farleden in mot Skoghalls Bruk och Akzo Nobel är inte av
riksintresse. I nedanstående figur är de aktuella farlederna inritade.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
21 (63)
Vindpark Vänern
ReWind Vänern
Farleden till
Grums/Älvenäs
Farleden till
Skoghall
Figur 10 Farleder i norra Vänern © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Den planerade vindparken ligger inte i närheten av någon farled.
Kabelanslutningen till land kommer från Vindpark Vänern att gå väster om farleden till Skoghall och vinkla mot land norr om denna.
6.8
Natura 2000 områden
I bilden nedan redovisas vilka Natura 2000 områden finns i de närmaste omgivningarna till
den planerade vindparken.
Vindpark Vänern
ReWind Vänern
Figur 11
Natura 2000 områden Klarälvsdeltat och Värmlandsskärgården
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
22 (63)
Det finns två områden som är avsatta som Natura 2000 områden. Segerstads skärgård ingår
som en del av ”Vänerskärgården” och Dingelsundet ingår som en del av ”Klarälvsdeltat”.
Nedan redogörs för områdesskyddet för dessa områden. Vindparken kommer inte att direkt
påverka något av de aktuella områdena. För två av alternativen för kabelanslutning till land,
kommer kabeln dock att passera igenom Natura 2000 området Klarälvsdeltat. Detta sker på
land, och längs en befintlig kraftledning som redan går igenom området. En bedömning av om
vindparken kan ha någon betydande påverkan på Natura 2000 området och dess skyddsintressen redovisas i bilaga C:2.
6.8.1
Vänerskärgården
Segerstads skärgård vars gräns går cirka 2 km väster om det närmast belägna av de planerade
vindkraftverken ingår i Natura 2000-området ”Vänerskärgården”.
Reservatet är en sötvattensskärgård och innehåller flera olika intressanta miljöer. Reservatet
består av mer än trettio öar som är över en hektar stora och flera hundra småöar och skär. De
största landområdena utgörs av södra Åsundaön, Bärön, Gåsen, fastlandspartiet vid Arnäs
udde och Lindränkan.
Reservatet bildades för att bevara förutsättningarna för ett naturnära och berikande friluftsliv
samtidigt som skärgårdens speciella naturvärden skyddas.
Följande naturtyper ska bevaras enligt habitatdirektivet:
 Högörtängar
 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor
 Västlig taiga
 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ
Följande arter nämns enligt habitatdirektivet:
 Asp
 Lax
 Nissöga
 Citronfläckad kärrtrollslända
Följande arter ska bevaras enligt fågeldirektivet:
 Brun kärrhök
 Fiskgjuse
 Fisktärna
 Rördrom
 Silvertärna
 Skräntärna
 Storlom
 Vitkindad gås
 Fiskmås
 Gråtrut
 Havstrut
 Silltrut
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
23 (63)




6.8.2
Skrattmås
Småskrake
Storskarv
Strandskata
Klarälvsdeltat
Den planerade anslutningspunkten för kabeln i land vid Dingelsundsådran ligger i anslutning
till ett Natura 2000-område (Klarälvsdeltat). Följande naturtyper ska bevaras enligt habitatdirektivet:




Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation
Fuktängar med blåtåtel eller starr
Lövsumpskogar av fennoskandisk typ
Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade
Följande arter ska bevaras enligt habitatdirektivet:
 Asp
 Citronfläckad kärrtrollslända
Följande arter ska bevaras enligt fågeldirektivet:
 Brun kärrhök
 Brushane
 Grönbena
 Rördrom
 Småfläckig sumphöna
Natura 2000-området vid den del av Dingelsundsådran som ligger i anslutning till den planerade kabelförläggningen, samt en preliminär inventering av naturtyper, redovisas i följande
figur.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
24 (63)
Figur 12
Naturtyper i Natura 2000-område Klarälvsdeltat vid Dingelsundsådran.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Av figuren framgår att det i området är de två naturtyperna alluvial lövskog samt lövsumpskog som skall bevaras. Mellan dessa finns våtmarker som inte är klassade. En eventuell påverkan på våtmarkerna kan dock leda till påverkan på de skyddade naturtyperna. Av de skyddade arterna är det framförallt karpfisken asp som förekommer inom detta område. Aspen
vandrar under leken upp i Dingelsundsådran1.
6.9
Karlstad och Hammarö kommuner
Verkens planerade placering innebär att endast Karlstad kommun kommer att beröras. Kabelanslutningen kommer också att beröra Hammarö kommun för den sista sträckningen in till
land.
För närvarande utarbetas ett tematiskt tillägg till översiktsplanen i Karlstad kommun. Planen
ska utgöra ett stöd för tillkomsten av mer vindkraft i kommunen. Det område som i huvudsak
berörs av den nu aktuella vindparken är i förslaget till vindplan avsatt för etablering av vindkraft. Några av vindkraftverken kommer av praktiska skäl att hamna strax utanför den föreslagna områdesgränsen. ReWind Offshore har i remissvar till kommunen påtalat detta och bett
om en justering av gränslinjen för prioriterat vindkraftområde 1 (se bilaga B till ansökan,
Samrådsredogörelse, bilaga 41).
1
Källa; Länsstyrelsen i Värmland
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
25 (63)
7
Alternativ i MKB:n
I miljökonsekvensbeskrivningen jämförs den ansökta verksamheten med ett nollalternativ,
med alternativa lokaliseringar samt med alternativa utformningar av verksamheten. De alternativ som utretts redovisas i följande avsnitt.
7.1
Alternativ lokalisering
Ett omfattande utredningsunderlag om förutsättningarna att etablera vindkraft i Vänern togs
fram när det som sedermera blev Vindpark Vänern började projekteras.
Tillgången till grunda områden med bra berggrund tillsammans med mycket goda vindlägen
och närhet till elnät ger goda förutsättningar för lönsamma investeringar i vindkraft.
I samband med förstudien till den befintliga Vindpark Vänern, som genomfördes 1999, inventerades ett stort antal möjliga lokaliseringar för en större vindpark i norra Vänern. I förstudien
och processen därefter identifierades nio möjliga lokaliseringar värda att analysera närmare.
Utifrån ett antal urvalskriterier som bland annat omfattade vindresurser, miljöpåverkan, motstående intressen och tekniska förutsättningar återstod slutligen tre tänkbara lägen.
1. Gässlingegrund
2. Stenkalles grund
3. Alfhilds grund
Den lokaliseringsutredning som genomfördes tog hänsyn till de olika platsernas lämplighet
genom att utvärdera följande kriterier:





Bra vindlägen
Goda grundförhållanden på ett vattendjup av 0-10 m så att den tilltänkta tekniken för
att uppföra fundament kan utnyttjas
Goda anslutningsmöjligheter till befintligt elnät
Minsta möjliga miljöpåverkan
Så få konflikter med motstående intressen som möjligt
Utredningen kom till slutsatsen att en lokalisering till Alfhilds grund var ett sämre alternativ
än Stenkalles grund eller Gässlingegrund. Stenkalles grund och Gässlingegrund bedömdes
som likvärdiga. Det slutliga valet av Gässlingegrund för lokalisering av den nya vindparken
kom att styras av att kostnaden för dragning av kabel skulle bli mycket lägre genom närheten
till en lämplig anslutningspunkt. Sedan 2009 är Vindpark Vänern i drift med 10 stycken
3MW-vindkraftverk på Gässlingegrund.
I samband med det nu aktuella projektet genomfördes en förstudie av olika möjliga lokaliseringar. Tre olika alternativ har utvärderats närmare:



En förtätning av vindparken på Gässlingegrund
En ny vindpark på Stenkalles grund
En ny vindpark på Alfhilds grund
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
26 (63)
De lokaliseringsalternativ som utvärderas i denna MKB redovisas i följande figur.
1. Gässlingegrund
2. Stenkalles grund 3. Alfhilds grund
Figur 13 De tre lokaliseringsalternativen i norra Vänern, Gässlingegrund, Stenkalles grund samt Alfhilds
grund. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Utvärderingen av alternativa lokaliseringar redovisas i detalj i i bilaga C:3 Lokaliseringsutredning.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
27 (63)
Gässlingegrund. Förtätning av Vindpark Vänern med 5 nya vindkraftverk (se figur 14)
Figur 14. Förtätning av Vindpark Vänern.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151






Grundförhållandena är goda.
Området har goda vindförutsättningar.
På grunden sker inget regelbundet fiske. Sommarfiske på abborre bedrivs öster om
Gässlingegrund, längs farleden. De fem tillkommande verken kommer bara att utvidga
området med ankringsförbud marginellt.
Farleden till Skoghall ligger öster om Gässlingegrund. Närmaste verk ligger ca 200 m
från farleden och uppe på grunden.
Goda möjligheter för anslutning av kabel som kan förläggas parallellt med den befintliga kabel som nu går från Vindpark Vänern till Karlstad.
Avståndet från vindkraftverk till de närmaste öarna i Segerstads skärgård, där bland
annat havsörn häckar, minskar.
Stenkalles grund. Ny vindpark med 20 vindkraftverk (se figur 1)






Grundförhållandena är goda.
Området har goda vindförutsättningar.
Fiske sker regelbundet i området, dock företrädesvis vid de grund som ligger närmast
djupt vatten, i öster.
Påverkan på yrkesfisket kan minimeras genom att verken placeras där inget yrkesfiske
bedrivs, en bit innanför de yttersta grunden,.
Kabeln dras först upp mot Vindpark Vänern, öster om Gravkultarna, därefter parallellt
med sjökabeln från Vindpark Vänern in till land.
Goda möjligheter för anslutning av kabel.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
28 (63)
Alfhilds grund. Ny vindpark med fyra vindkraftverk (se figur 15).
Figur 15. Vindpark med fyra verk.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.






Djupförhållandena ger inte rimliga tekniska/ekonomiska förutsättningar för byggnation av mer än ett fåtal fundament.
Området har goda vindförutsättningar.
Inget fiske sker regelbundet vid och runt grunden.
Ligger i område där fågelstäck passerar under höstflyttningen
Lång sträckning för anslutning av kabel till land.
Kostnaderna för elanslutning blir höga om de fördelas på endast fyra vindkraftverk,
vilket är det antal som maximalt kan rymmas på Alfhilds grund
Utvärderingen av alternativen ledde till slutsatsen att Alfhilds grund var såväl miljömässigt
olämpligt som ekonomiskt orimligt. En förtätning av Vindparken på Gässlingegrund och en
utbyggnad av en ny vindpark på Stenkalles grund visade sig vara helt möjliga lokaliseringar.
Ett alternativ var att bygga på båda dessa lokaliseringar i ett sammanhang. Efter samråd med
de ornitologiska intressena och intressenterna i Vindpark Vänern kom ReWind Offshore
emellertid fram till att en förtätning och utbyggnad av Vindpark Vänern för närvarande inte
var möjlig.
Slutsatsen av lokaliseringsutredningen är att en lokalisering av en ny vindpark till Stenkalles
grund är det föredelaktigaste alternativet utifrån de kriterier som använts vid utvärderingen.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
29 (63)
7.2
Alternativ utformning
Under samrådsprocessen och den tekniska utvärderingen har den planerade vindparken kommit att förändras så att dess utbredning idag avgränsas av det område som framgår av ansökan
(se figur 1). De ornitologiska intressena har inneburit att de verk som ingick i förtätningen av
Vindpark Vänern och låg närmast Segerstad skärgård togs bort och ersattes av verk på Stenkalles grund. Av hänsyn till yrkesfisket på Stenkalles grund har några verk flyttats längre västerut.
Den nu aktuella utformningen av vindparken är resultatet av denna process.
7.3
Nollalternativ
Nollalternativet skall motsvara den troliga utvecklingen om den ansökta verksamheten inte
kommer till stånd. I nollalternativet sker ingen utbyggnad och därmed ingen lokal påverkan.
Den el som skulle ha ersatts genom vindkraftparken antas i nollalternativet utgöras av så kallad ”marginalel”, dvs importerad och framställd huvudsakligen genom förbränning av kol. Ett
sådant alternativ innebär därför miljöeffekter till följd av utsläpp till luft av förbränningsgaser.
I följande tabell redovisas beräknade utsläpp i nollalternativet.
Koldioxid
186 000 ton
Svaveldioxid
200 ton
Kväveoxider
160 ton
Stoft
22 ton
Vidare produceras årligen 1444 ton aska2 som skall omhändertas.
Utöver dessa utsläpp till luft innebär nollalternativet miljöpåverkan i form av förbrukning av
naturresurser; genom förbrukning av kol som råvara samt förbrukning av energi för brytning
och transport. Brytning ger lokala effekter i form av påverkan på naturmiljön samt utsläpp till
luft och vatten. Transporter innebär utsläpp till luft av förbränningsgaser.
Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra betydligt mindre miljöpåverkan än
nollalternativet. I jämförelse med nollalternativet utgör den ansökta verksamheten det miljömässigt fördelaktigaste alternativet.
2
Aska: Antaget att 5% av bränslet blir till aska och värmevärdet är 27,2 MJ/kg (appendix till Greenhouse Gas
Protocol).
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
30 (63)
8
Miljökonsekvenser av ansökt verksamhet
I det följande redovisas miljökonsekvenser av den ansökta vindkraftparken vid Stenkalles
grund.
8.1
Påverkan på det akvatiska livet
Inför ansökan avseende nyetableringen av en vindkraftpark på Stenkalles grund har en recipientbedömning genomförts för att utvärdera förhållandena i norra Vänern samt konsekvenserna av en vindkraftpark inom detta område (Bilaga C:4).
Underlaget bestod av resultat från bl.a. den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern
samt resultat från kompletterande undersökningar vid Stenkalles grund inför ansökan beträffande provfiske (Bilaga C:4:1) samt dykinventering avseende fauna, flora och fisk (BilagaC:4:2).
Här nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av etablering och drift av en vindpark
vid Stenkalles grund baserat på bl.a. resultat från den befintliga vindparken vid Gässlingegrundet.
8.1.1
Påverkan på strömningsförhållanden
Vid etableringen av vindkraftparken kommer fundament att byggas som vindkraftverken förankras i. Sammantaget leder detta till att några tiotals m2 av den totala sektionsarean mot
Värmlandssjön kommer att försvinna. Området vid Stenkalles grund är kraftig exponerat för
vind/vågverkan och har bland den största effektiva fetchen i hela Vänern. Vattenområdet påverkas även av storskaliga coriolisdrivna vattenrörelser. Vattenomsättningen är med andra ord
mycket god och den bedöms inte komma att påverkas av etableringen av vindkraftparken.
8.1.2
Effekter av grumling under byggfasen
Bottnarna vid Stenkalles grund utgörs av hällar, block, sten, grus, sand och blottlagda fläckar
av hård ishavslera enligt observationer vid hårdbotten-inventeringen hösten 2010 (Bilaga
C:4:1). Detta är logiskt med tanke på områdets exponering mot öppna Vänern. Det saknas
med andra ord förutsättning för att finmaterial skall sedimentera på bottnarna runt Stenkalles
grund.
Härigenom saknas grundförutsättningen för att vidmakthålla en betydande grumling i samband med etablering av fundamenten då det helt enkelt inte finns något material som kan virvla upp och orsaka grumling. Givetvis kommer gjutning och sprängning under byggfasen i sig
att ge upphov till viss grumling men den effekten kommer att vara begränsad både i tid och i
rum inte minst mot bakgrund av områdets hydrodynamiska förhållanden som medför en
snabb utspädning av förhöjda partikelkoncentrationer.
Som förebyggande åtgärd kan dessa arbetsmoment genomföras då lekperioder för siklöja och
sik inte förekommer på grundet.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
31 (63)
8.1.3
Effekter av kabelutläggning
Förfarandet av kabelutläggning för elöverföringen från vindparken vid Stenkalles grund till
land planeras i stort bli densamma som vid kabelutläggningen från den befintliga vindparken
vid Gässlingegrundet.
Vid anläggning av Vindpark Vänern lades kabeln mellan Gässlingegrund in till Dingelsundet
på botten och grävdes ner närmare land, några sprängningar genomfördes inte. Nedgrävningen gjordes för att skydda kabeln mot mekanisk nötning från t.ex. ankring, vågerosion och is
och för att minska den fysiska störningen i strandzonen.
Kabeln från vindkraftverken vid Stenkalles grund kommer att dras norrut förbi eller igenom
Vindpark Vänern och därefter följa samma sträckning som kablarna från Vindpark Vänern in
till Skoghall i Hammarö kommun. Den kommer att anslutas till land antingen vid Fortums
mottagningsstation vid Dingelsundet i Karlstads kommun eller vid Stora Enso alternativt
Akzo Nobel i Hammarö kommun.
På grundare botten planeras kabelläggningen från Stenkalles grund att genomföras med fräsning, plöjning eller borrning, dock inte spolning då detta har en större miljöpåverkan i form av
bl.a. grumling.
Effekten på bottenfauna och fastsittande vegetation blir givetvis påtaglig i de områden som
direkt utsätts för grävning. En återkolonisation kan dock förväntas ske inom ett par år. Påverkan på växt- och djurplankton bedöms som försumbar.
Den ekologiska effekten av grumling bedöms vara ringa. Den grundläggande orsaken till att
grumlande arbeten inte medför några betydande miljöeffekter är att grumling i sig är en naturlig process som sker varje gång det blåser kraftigt då det sker en resuspension (uppgrumling)
av finmaterial som tillfälligt deponerats på erosions- och transportbottnar och som medför att
halten suspenderat partikulärt material (SPM) i vattenmassan ökar. Fiskar är generellt relativt
okänsliga för SPM och har dessutom förmåga att orientera sig bort från områden med höga
partikelkoncentrationer. Fisklarver är ofta känsligare för SPM jämfört med ägg och vuxna
individer, men även för dessa krävs ofta höga partikelkoncentrationer för att överlevnaden ska
reduceras. Mortaliteten hos fiskägg kan öka om de täcks av ett lager sedimenterat material.
Detta kan dock undvikas genom att grumlande arbeten genomförs utanför lekperioder för fisk.
Däremot kan det uppfattas som ett estetiskt problem av boende runt vikar där grumlande arbeten genomförs, eftersom siktdjupet minskar under den tid arbetena pågår och ibland några
dagar/veckor därefter.
För att bedöma risken för kontaminering från gamla sediment vid Dingelsundet genomfördes
en sedimentundersökning längs kabelstråket inför kabelanläggningen mellan Gässlingegrund
och Dingelsundet (Malmaeus & Karlsson, 2005). Undersökningen visade att bottnarna i det
berörda området utgörs av erosions- och transportbottnar där det saknas förutsättning för permanent fastläggning av miljöstörande ämnen och följaktligen har halterna av kvicksilver, liksom övriga metaller, PCB och EOCl befunnits vara låga.
Om kablarna ansluts till Skoghall kommer det sannolikt att genomföras med styrd borrning.
Närmast land inom detta område är botten täckt av timmerbråte, vilket gör att det finns risk
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
32 (63)
för att kabeln skadas. Styrd borrning betyder att istället för att gräva ner kabeln i sedimentet,
kommer kabeln att dras genom ett borrat hål under sjöbotten. Detta minskar såväl risken för
grumling som för att kvicksilver skall frigörs från sediment som rörs upp i samband med arbetena.
Risken för läckage av miljöfarliga ämnen från kabeln är liten. Vid eventuella skador på kabelns ytterhölje ökar risken för läckage av aluminium. Ur ett massbalansperspektiv kan dock
de tillskott av metall som är aktuella i de flesta vattenområden anses försumbara.
8.1.4
Effekter av elektromagnetiska fält
Vindkraftverk ger upphov till magnetfält genom de kablar som förbinder vindkraftverken med
elnätet. Dessa magnetfält kan orsaka lokala störningar på jordens magnetfält, något som teoretiskt skulle kunna påverka de organismer som utnyttjar fälten för t.ex. orientering. En studie
med avseende på ålars orienteringsförmåga vid en växelströmskabel mellan Öland och fastlandet bedömdes dock inte effekten vara stor och inte speciellt oroande (NV, 2008b).
Vid den planerade vindparken vid Stenkalles grund kommer växelströmskablar att användas.
Bedömningen är att detta inte kommer att utgöra någon märkbar påverkan på fisk eller andra
organismer.
8.1.5
Effekter av ljud
Vindkraftverk alstrar ljud som sprids både till luft och till vatten. Hur ljud i havet fortplantas
beror bland annat på vattnets temperatur, salthalt, bottentyp och djup. I grunt vatten och hårt
bottensubstrat fortplantas ljud längre och påverkansområdet blir därmed större jämfört med
djupare vatten respektive mjukt substrat. Störst påverkan av ljud sker vid etablering av vindkraftverk.
Bottenfauna bedöms ha förmåga att anpassa sig till olika ljud och vibrationer i vattnet, eftersom en rik bottenfauna av ryggradslösa djur normalt förekommer nära vindkraftverksfundamenten (Wikström & Granmo, 2008).
När det gäller ljudpåverkan på fisk har ljudmätningar visat att vindkraftverk alstrar undervattensljud som kan uppfattas av fiskar via deras olika hörselorgan. En ljudvåg består både av
tryck och av partikelrörelse. Fisk använder sig av ljud för att finna föda, undvika rovdjur och
för kommunikation.
I en studie i laboratoriemiljö undersöktes om ljud påverkade födointag eller ökade nivåerna av
stresshormonet kortisol i blodet hos mört, abborre och öring från Bottniska viken (Båmstedt et
al., 2009). Studien visade att många arter av fisk inte påverkas negativt av undervattensljud på
80 m avstånd från ett vindkraftverk.
I en annan undersökning var målsättningen att bestämma partikelaccelerationen vid vindkraftverk och relatera dessa nivåer till kända tröskelvärden för ett antal fiskarter (Sigray et al.,
2009). Studien visade att torsk, abborre, rödspätta och lax bara uppfattade partikelaccelerationen inom det allra närmaste området. Utanför en 10 m radie från ett vindkraftverk bedöms
inte dessa fiskarter kunna påverkas. Trots att undersökningen inte omfattade responsstudier på
speciellt många fiskarter var bedömningen den att detta gäller för de flesta fiskarter i Öster-
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
33 (63)
sjön och detta bör således även gälla Vänernfisk, då många av fiskarterna i Vänern är desamma som i Östersjön.
En annan studie med abborre, öring och mört konstaterade likartade resultat i ett projekt vid
Umeå Universitet (NV, 2008). Fisk verkade inte vara särskilt känsliga för det ljud som produceras av vindkraftverk.
Med tanke på att fisk har registrerats vid den befintliga vindparken vid Gässlingegrundet (Notini, 2011; bilaga C:4:1), bedöms inte ljudpåverkan från vindkraftverk vid Stenkalles grund
vara störande för fisken. Vid eventuell pålning i samband med etableringen av vindkraftverken uppstår dock extremt höga ljudnivåer. Vid etablering av vindparken vid Stenkalles grund
är dock pålning inte aktuellt.
8.1.6
Effekter av skuggning och reflexer
Hastig överskuggning och reflexer uppkommer vid vindkraftverk genom att rotorbladen antingen bryter eller reflekterar en ljuskällas strålar. Många organismer reagerar med undflyende eller försiktighet inför hastig överskuggning. Bedömningen är dock att detta inte bör utgöra
någon märkbar störning på vattenorganismerna.
8.1.7
Effekter av fysisk exploatering och artificiella rev
En etablering av en vindkraftpark medför en viss fysisk exploatering av ianspråktaget område,
där en störning av växt- och djurliv kommer att ske i omedelbar anslutning till fundamenten i
samband med byggnationen. Det är dock en förhållandevis liten areal som tas i anspråk och
några effekter ur ett ekosystemperspektiv är inte att förvänta. En återkolonisation av bottenfauna och vegetation inom direkt berörda ytor sker sannolikt inom ett par år.
I Östersjön utgör grunda utsjöbankar viktiga livsmiljöer, då grunda hårdbottnar vanligtvis
domineras av blåstång, som tjänstgör som ”barnkammare och skafferi” för fisk och andra marina organismer. Utifrån det underlag som tagits fram från både Gässlingegrund och Stenkalles grund har grunden i Vänern inte samma ekologiska betydelse, eftersom makroalger eller
annan högre vegetation i stort sett saknas.
Å andra sidan kan kraftverksfundamenten fungera som artificiella rev. Ytor på fundamenten
kan utgöra substrat åt hårdbottenlevande alger och djur . Påväxt på reven innebär nya habitat
och ökad födotillgång för fisk och övrig rörlig fauna. Det nya habitatet ökar inte bara födotillgången utan skapar även skydd mot starka strömmar och predatorer, vilket ökar koncentrationen av fisk och övrig fauna intill verken. Dykningar vid den befintliga vindparken vid Gässlingegrundet hösten 2010 visade förekomst av småfisk och påväxtalger kring fundamenten
och enstaka större fiskar har registrerats kring kablarna på botten. Dykobservationer vid den
befintliga vindparken vid Gässlingegrund indikerar således att vindkraftsfundament i denna
del av Vänern inte inneburit något negativt för flora och fauna utan snarast lett till en, lokalt
begränsad, produktionsökning av alger, fauna och fisk.
Sammanfattningsvis bedöms inte etableringen av vindkraftparken medföra annat än en marginell förändring av de fysiska förhållandena vid Stenkalles grund.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
34 (63)
8.2
Påverkan på fågellivet
En utredning om den planerade vindkraftsparkens påverkan på fågellivet har sammanställts
och bifogas i bilaga C:5.
8.2.1
Kunskapsläge
Det finns numera omfattande kunskaper om hur vindkraftverk påverkar fåglar. Många forskningsprojekt har genomförts såväl i Sverige som i andra länder. Resultaten sammanfattas i
rapporten Nu vet vi det här – Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2009
inom Vindval (NV rapport 8469). En betydande del av forskningen har gällt havsbaserad
vindkraft. En syntesrapport kommer att publiceras av Vindval under 2011.
I rapporten Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv – kraftverkens synlighet för fågelögat (NV rapport 5764), konstaterar forskarna A Ödeen och O Håstad att fåglar har betydligt lättare att se vindkraftverk än människor har. Vidare konstateras att den färgsättning som
vindkraftverk har idag troligen är den bästa för att minimera kollisionsrisken mellan fåglar
och vindkraftverk. Det tycks inte vara något problem för fåglar att se vindkraftverk under
dygnets ljusa timmar, och det stämmer väl med att fåglar ändrar flygriktning på långt håll från
vindkraftverk, vilket andra undersökningar har visat (se Pettersson, J. 2005, Havsbaserade
vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund, Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet).
.
Under åren 2006-2008 följdes nattflyttande fåglar och deras rörelser kring vindparken Utgrunden i Kalmarsund med radarobservationer. Resultaten redovisas i rapporten ”Små- och
sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftverkspark – en studie med två
lokala radaranläggningar i södra Kalmarsund” (Pettersson, J, se bilaga C:5).
Undersökningen visar att sjöfåglar väjer för vindkraftverk även nattetid., enda skillnaden var
att de nattetid väjer 500-600 meter från vindkraftverken, medan de dagtid börjar väja redan på
2-3 kilometers avstånd. Av småfåglarna flög endast 22 procent på så låg höjd att de kunde
kolllidera med vindkraftverken, vid nedsatt sikt och dimma flög småfåglarna i regel på en
höjd som gav bättre sikt.
Samma forskare, Jan Petersson, som gjort denna och andra vetenskapliga utredningar om fåglar och vindkraft i Kalmarsund, har också utrett hur den planerade vindkraftsparken på Stenkalles grund i Vänern kan påverka fågellivet. Den utredningen bygger på de sträckundersökningar som genomfördes höstarna 2006 och 2007 (se bilaga C:5).
De flesta fåglar flyger ut över Vänern i riktningen sydsydväst (200 grader) från Hammarös
sydspets, enligt rapporten. Ytterst få fåglar flyger i en mer västlig riktning, > 250 grader. Det
rör sig inte om mer 2 procent av de sträckande fåglarna, men 7 procent av rovfåglarna. Ett
fåtal av de planerade verken på Stenkalles grund är placerade öster om denna riktningslinje
(se figur 16).
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
35 (63)
Figur 16 Tre av verken vid Stenkalles grund ligger vid denna preliminära placering av verk öster om flyttstråkets västra gräns, 250 grader. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Slutsatsen i rapporten är att för att få en helt vindkraftfri zon öster om en linje med 250 grader
ut från Hammarös sydspets behöver tre av de planerade vindkraftverken på Stenkalles grund
(det längst i sydost) tas bort eller flyttas.
De verk som står väster om denna linje, skulle kunna ge olyckstal på en sjöfågel var fjärde
höst och en rovfågel varannan höst samt en småfågel varannan höst. Om parken byggs som
planerat, med tre av verken öster om den angivna linjen, skulle någon eller några procent till
av fågelsträcket ut från Hammarö kunna påverkas. Så små risker är acceptabla ur ornitologisk
synpunkt.
En ny teknik för hindermarkering av vindkraftverk för flyget har blivit godkänt av Transportstyrelsen. Detta innebär att varningsljuset på vindkraftverket endast tänds när ett flygplan eller
helikopter närmar sig. För fåglarnas del minskar kollisionsrisken med vindkraftverkens rotorer avsevärt eftersom de, liksom fladdermöss och andra flygande varelser, kan attraheras av
ljus.
8.2.2
Fåglar i Vänerområdet i ett vindkraftsperspektiv
I rapporten ”Fåglar i Vänerområdet i ett vindkraftsperspektiv” föreslås bestämda skyddsavstånd till olika häckande fågelarter, bland annat ett skyddsavstånd på 5 km till fågelskär.
ReWind Offshore AB har framfört följande synpunkter på förslagen i remissversionen av rapporten:
Den vindkraftsanläggning som ReWind Offshore AB projekterar på Stenkalles
grund, ligger på öppet vatten, där avståndet till närmaste större landområde,
Bärön, är ca 4 km. Enligt både provfisket som vi gjort och yrkesfiskarna vi samrått med finns väldigt lite fisk därute, och därmed heller ingen föda för vitfågel.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
36 (63)
Yrkesfiskare har ytterst sällan sett några fåglar därute. Att då kräva 5 km
skyddsavstånd till de två fågelskär som finns i skärgården är därför orimligt.
[…] Man skulle kunna ändra rekommendationerna till att skyddsavstånden, som
bör vara rimliga (nu är det lite väl tilltagna) ska gälla inom de biotoper som
fåglarna lever.
8.2.3
Påverkan på häckande fåglar
De olika lokaliseringar som undersökts ligger samtliga minst 4 kilometer ut från fastland, med
placering på grund utan uppstickande kobbar och skär inom projekteringsområdet. Det medför att det inte kommer att finnas några häckande fåglar närmare än de närmaste fågelskären,
det vill säga 2,5 respektive 3,5 kilometer från de närmaste vindkraftverken. Vid samrådet med
Värmlands Naturskyddsförening och Värmlands Ornitologiska föreningen angavs ett avstånd
på minst 3 km till närmaste fågelskär som ett önskemål från dessa organisationers sida (se B,
samrådsredogörelse, bilaga 21).
Mot bakgrund av den kunskap som finns bedöms inte verken kunna störa häckande fåglar på
dessa avstånd. Tre av de fyra häckfåglar som är utsedda till Vänerns ansvarsarter, storlom,
fiskgjuse och fisktärna, finns inom det närmaste naturreservatet. Det är osannolikt att några av
dessa häckningar påverkas negativt av den planerade vindkraftsparken. Det finns heller ingen
anledning att tro att de häckande fåglarnas födosök påtagligt kan påverkas av byggnationen
eller driften av vindparken. Fåglarna söker föda längs stränder och i skärgården. Ute på de
aktuella grunden finns helt enkelt mycket lite föda att söka, vilket det genomförda provfisket
visar. Avståndet till närmaste kända havsörnsbo är mer än 3 km. Havsörnen kommer inte att
utsättas för några störningar i närheten av boet, vilket arten är känslig för, av den planerade
vindparken.
8.2.4
Flyttfågelsträck
Tack vare Hammarö fågelstation finns det ett omfattande material med information om fåglars flyttning under vår och höst över Vänern. Flyttningen på våren är inte koncentrerad till
området där vindkraftverken lokaliseras och bedöms därmed inte påverkas. Sjöfågelsträcket är
inte koncentrerat till området under höst eller vår och bedöms därför inte kunna störas av
vindparken i något av de utredda alternativen. Höststräcket av landfåglar domineras av småfåglar (tättingar) och rovfåglar och går med huvudriktningen mot SSV till VSV ut från Hammarö sydspets. Det skulle därmed kunna beröras framför allt vid en lokalisering till Alfhilds
grund. Nattflyttande fåglar flyger sannolikt högt över verken och skulle därmed inte beröras.
Dagflyttande fåglar kan beröras av verken i någon utsträckning (se bilaga C:5).
Kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk antas kunna utgöra en risk för fågelpopulationer.
Även barriäreffekter som hindrar eller försvårar för fåglar att ta sig till områden för födosök
kan utgöra en störning för en del populationer.
Beträffande sträckande fågel kan en vindpark vid Stenkalles grund inte anses utgöra en betydande risk varken för häckande eller sträckande fågelpopulationer. De huvudsakliga höststräcken söderut över Vänern från Hammarö går antingen mot sydsydväst eller i öst-västlig
riktning förbi öarna norr om den aktuella vindparken och sedan vidare genom Segerstads
skärgård till Värmlandsnäs (se figur 17). Därifrån fortsätter sträcken längs Värmlandsnäs och
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
37 (63)
vidare mot Kållandsö. Under vårsträcket flyger sjöfåglar längs östra kusten av Vänern och
inte heller då passerar några större flyttfågelsträck området kring Stenkalles grund (se figur
18).
Figur 17. Översiktsbild av generella flyttfågelståk under
hösten i Vänerområdet. Fyllda pilar visar landfåglar medan
ofyllda pilar visar sjöfåglar. Källa: Fåglar i Vänerområdet
3
ur ett vindkraftperspektiv
Figur 18. Översiktsbild av generella flyttfågelstråk under
våren i Vänerområdet. Sträcket är mindre koncentrerat än
under hösten. Källa: Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftperspektiv.
8.2.5
Rovfåglar
Av rovfåglar är fiskgjuse en art som häckar i närheten. Fiskgjusen jagar dock inne i skärgården. Det finns även häckande havsörn inom området. Avståndet mellan havsörnsboet och
vindkraftverken är dock betryggande och uppgår till 3-4 km. Avståndet från det närmaste
vindkraftverket i den planerade parken till möjliga häckningsplatser för fiskgjuse är minst 3
km och sannolikt betydligt längre. Den planerade vindparken bedöms inte innebära någon
betydande risk för populationerna av de rovfåglar som förekommer i området kring Stenkalles
grund.
3
Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftperspektiv, rapport 2011:05 Länsstyrelsen i Värmland
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
38 (63)
I Miljökonsekvensbeskrivningen för Vindpark Vänern (Gässlingegrund) ansågs ett säkerhetsavstånd till häckande rovfåglar på ca 5 km vara att rekommendera. Efter att Vindpark Vänern
tagits i drift har ett havsörnspar dock byggt bo betydligt närmare, på en ö cirka 2 km från det
närmaste vindkraftverket. När det gäller fiskgjuse så jagar denna art i skärgården, där den kan
få syn på fisken, och inte ute över öppet vatten.
8.2.6
Småfåglar
Kunskapen är begränsad vad gäller påverkan på småfåglar, men omfattningen av detta sträck
medför att det sannolikt inte kommer att utgöra någon påverkan på småfågelpopulationen,
vilket också är den bedömning Jan Pettersson gör.
8.2.7
Länsstyrelsen i Värmlands meddelande
Länsstyrelsen i Värmland menar i ett meddelande daterat den 18 april 2011 (se B Samrådsredogörelse, bilaga 40), att den planerade vindparken kan påverka fågellivet genom att
 Det finns risk att en utökning av vindkraftparken kan påverka havsörnsbeståndet (utpekad art för området). Havsörnens rörelser i området bör vara kartlagda genom studier på plats.

Fågelsträcken i öst-västlig riktning mellan Hammarö och Värmlandsnäs bör vara väl
undersökta och dokumenterade i ansökan. Lämpligen genom radarundersökningar.
Beträffande den första punkten har vindparken inte utökats, utan minskats från 25 till 20
vindkraftverk. De verk som var placerade närmast havsörnsboet har tagits bort ur projektet. På
så vis har risken för påverkan på havsörnsbeståndet minskat.
Det nordliga sträcket i öst-västlig riktning passerar enligt Jan Petterssons undersökning (bilaga C:5) på ett betryggande avstånd norr om området vid Stenkalles grund, där vindparken
planeras. Han menar också att det inte finns någon anledning att klarlägga detta ytterligare
med radarundersökningar. Detta nordliga sträck består dessutom av tättingar (småfåglar) som
är för små för att registreras av radar.
Länsstyrelsen noterar att den planerade vindparken under processens gång flyttats närmare
Segerstads skärgård och dess riksintresse för friluftsliv och naturvård.
I praktiken har dock verken flyttats allt längre bort från skärgården (se figur 19-23).
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
39 (63)
Figur 19. Förslag till parklayout februari 2010. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Figur 20. Alternativt förslag till parklayout februari 2010.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Figur 21. Förslag vid fortsatt samråd i december 2010
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
40 (63)
Figur 22. Parklayout skickad till länsstyrlesen i april 2011.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Figur 23. Parklayout från slutlig ansökan i maj 2011. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Från förslaget i figur 21 har de västligaste verken, närmast Segerstads skärgård, tagits bort.
Förslaget som skickades till länsstyrelsen (figur 22) har modifierats genom att tre vindkraftverk längst i sydväst flyttats till placeringar längre åt öster, där säkra bergindikationer ännu
inte har kunnat påvisas.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
41 (63)
8.2.8
Utvärdering av påverkan på fåglar
När det gäller Stenkalles grund, har avståndet till det skyddade området i Segerstads skärgård
utökats, som ett resultat av de synpunkter som framförts under samrådsprocessen. Det skyddade området består av en kuststräcka, öar och skär och ett betydande område med öppet vatten öster om detta. Detta område kan betraktas som en buffertzon för de fåglar som ju inte
häckar i vatten, utan vid kusten, samt på öar och fågelskär. Det behövs därför enligt företagets
mening ingen ytterligare skyddszon för att bevara detta områdes värden. Det finns ingenstans
stadgat att skyddade områden ska omges av ytterligare zoner med skyddade områden.
För att kunna bygga en vindpark i rimlig storlek när avståndet till fågelskären har ökats, genom att de verk som låg närmare än 2,5 km från fågelskär tagits bort, behöver dock tre verk i
stället placeras öster om flyttstråkets västra gräns, som går vid 250 grader från Hammarös
sydspets. Eftersom fåglar varken dagtid, nattetid och vid dimma har några problem att få syn
på vindkraftverk, torde fåglarna som håller den sträckriktningen helt enkelt att väja för vindkraftverken.
Företaget har alltså med hänsyn till fågellivet modifierat det ursprungliga lokaliseringsförslaget genom att helt ta bort delprojekt 1, en förtätning av Vindpark Vänern med fem nya vindkraftverk. Vidare genom att flytta ett par av verken på Stenkalles grund så att avståndet till
fågelskär i Segerstads skärgård, inom det skyddade Natura2000-området, utökas till 2,5 respektive 3,5 kilometer.
8.3
Påverkan på fladdermusfaunan
Förekomsten av fladdermöss i nordvästra Vänern undersöktes under juli och september 2010
av Alexander Eriksson från företaget Ecocom från Kalmar (se bilaga C:6). Den utredningen
gjordes på uppdrag av företaget Prevind AB, som hade planer på en betydligt mer omfattande
utbyggnad i området än ReWind Vänern AB. Previnds projekt är nu lagt på inte längre aktuellt, eftersom företaget i stället valt att gå in i detta projekt, ReWind Vänern. Ecocom har därför gjort en komplettering, där påverkan på fladdermöss av det här aktuella projektet bedöms
(se bilaga C:7).
Slutsatsen av den ursprungliga undersökningen var att det förekommer aktivitet av fladdermöss till sjöss inom (det ursprungliga) projektområdet, men att aktiviteten är betydligt lägre
än vid kusterna. Inga utflyttningsrutter som skulle innebära flyttstråk noterades. Ecocom drar
slutsatsen att projektområdet Stenkalles grund är väl valt för etablering av vindkraft ur ett
fladdermusperspektiv. Vindkraftverken bör dock placeras så långt från kustlinjen som möjligt.
Beträffande det aktuella projektet ReWind Vänern gör Ecocom bedömningen att den ursprungliga undersökningen har giltighet även i detta fall, så att inga ytterligare undersökningar
krävs. Den automatiska undersökningspunkt ID6 som ligger närmast dessa planerade verk,
registrerade endast två inspelningar, båda av nordisk fladdermus, som av artdatabanken bedöms som en livskraftig art i Sverige. En utbyggnad av vindkraft i det aktuella området bedöms ha mycket begränsade effekter på fladdermöss.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
42 (63)
8.4
Påverkan på landskapsbilden
För att bedöma och illustrera vindkraftparkens betydelse för landskapsbilden har fotomontage
gjorts från olika utsiktspunkter (se figur 24). Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande uppmärksammat Rewind Vänern AB på vikten av att visualiseringarna utförs väl och även bör
omfatta animeringar. I denna MKB redovisas fotomontage från ett antal utsiktspunkter. Animeringar kommer att göras tillgängliga via Rewind Offshores hemsida
(www.rewindenergy.se).
Fotomontage har gjort från följande utsiktspunkter
A. Skoghall, Hammarö kommun
B. Hammarö sydspets, Hammarö kommun
C. Axelön, Segerstads skärgård, Karlstad kommun
D. Gubbskären, Segerstads skärgård, Karlstad kommun
E. Gäddnäs, Värmlandsnäs, Säffle kommun
F. Örö hamn, Värmlandsnäs, Säffle kommun
I figur 24 redovisas från vilka vinklar fotomontagen har sammanställts. Fotomontagen visar
hur vindparken ser ut om ett WinWind 3MW vindkraftverk med 90 meters navhöjd och 109
meters rotordiameter används. För en närmare beskrivning av detta och andra vindkraftverk
som kan bli aktuella för denna vindpark, se Bilaga A Teknisk beskrivning).
A
D
C
B
E
F
Figur 24
Fotopunkter till fotomontage, för vindkraftpark vid Stenkalles grund. De röda symbolerna
visar var Vindpark Vänerns vindkraftverk är placerade, dessa syns förstås också i fotomontagen. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
Fotomontagen redovisas i bilaga C:8.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
43 (63)
Danska Energimyndigheten har redovisat tre avståndszoner för stora vindkraftsverks synlighet
enligt följande.
Tabell 2
Vindkraftsverks synlighet
Visuell
påverkan
Land
Hav
Närzon
0-3km
Dominerar landskapet.
0-7,5km
Synligt från kusten
Mellanzon
3-7km
Väl synligt, svårt att
bedöma höjden.
7,5-12,5km
Enstaka verk uppfattas som
små, ett stort antal syns väl.
Dominerar inte horisonten vid
dessa avstånd med ”rätt”
layout.
Fjärrzon
7-12km
Minskad synlighet.
12,5-25km
Här uppstår en kulisseffekt”,
verket försvinner delvis
under horisonten.
Avståndet in till närmaste land (Bärön) är ca 5 km, vilket innebär att vindkraftparken kommer
att vara synlig. Den bedöms dock inte utgöra något dominerande inslag i landskapsbilden på
de aktuella avstånden.
Från utsiktspunkter vid Skoghall på Hammarö skyms den nya vindparken på Stenkalles grund
till stor del av den befintliga Vindpark Vänern på Gässlingegrund. Från Hammarö sydspets
finns en fri horisont över Vänern från 80 till 244 grader.
Vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter ska enligt Transportstyrelsens regler (TSFS
2010:155) förses med högintensiv hinderbelysning för att säkerställa vindkraftverken syns ur
ett luftfartsperspektiv. Den högintensiva belysningen ska monteras på vindkraftverkets högsta
fasta punkt (dvs på maskinhusets tak) och utgöras av ett blinkande vitt ljus. Ljuset ska ha intensiteten 100 000 candela (cd) dagtid, 20 000 cd vid skymning och gryning samt 2000 cd i
mörker.
Den senaste utvecklingen av hinderbelysning gör det möjligt för lamporna att anpassa ljusstyrkan till omgivningens, så att lamporna lyser starkast vid gryning och skymning, och dämpas när det är mörkt. Det finns också ny teknik som gör att lamporna tänds bara då något flygande föremål, flygplan eller helikopter, närmar sig. När dessa upptäcks med radar tänds hinderbelysningen. Flygplan och helikoptrar är utrustande med transpondrar, och det ger också
möjlighet att styra belysningen på samma sätt som med radar. Denna teknik demonstrerades i
Halland hösten 2010, och finns tillgänglig på marknaden och har godkänts av Transportstyrelsen. Denna typ av belysning kan komma att användas för att minimera störande ljus från
vindparken (se A Teknisk beskrivning, bilaga 6).
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
44 (63)
8.5
Påverkan på fisket
Fisket i Vänern är betydande. Sjön hyser Sveriges mest omfattande yrkesmässiga sötvattensfiske både när det gäller mängd och värde. Enligt Sveriges Insjöfiskares Centralorganisation
finns det 73 yrkesfiskelicenser i Vänern, och det kommer inte att utfärdas fler eftersom antalet
licenser är anpassat till Vänerns fiskbestånd. Antalet fritidsfiskare uppskattas till ca 2500 och
fisket totalt tar årligen ca 1300 ton fisk ur sjön. Vänern har på denna grund klassats som riksintresse för yrkesfisket, enligt 3 kap 5 § miljöbalken (MB).
På Hammarö finns för närvarande två yrkesfiskare samt ett stort antal fritidsfiskare. För att
säkerställa fisket finns särskilda bestämmelser.
Det bedrivs kommersiellt fiske på siklöja, lax, gös, gädda, sik och i viss mån även lake och ål.
Allt kommersiellt fiske bedrivs med nät, och i viss mån med ryssja. Trålfiske är inte tillåtet i
Vänern. Licenserade yrkesfiskare är sakägare när det gäller vindkraftsanläggningar i vattenområden. Tio licenser berörs inom föreslaget området vid Stenkalles grund.
Yrkesfiske förekommer endast sporadiskt i området vid Stenkalles grund och då huvudsakligen i området väster om parken. Det är främst fiske av siklöja, som kommer in från större
djup och sedan leker i det grundare området vid kusten. De fångas när de är på väg från djupt
vatten upp på grunden. Av hänsyn till detta har vindparken flyttats närmare land för att undvika att hindra fisket av siklöja.
Tillgängligheten till området kommer inte att begränsas av vindparken, utom under anläggningsskedet. Möjligheten till fiske i närområdet kommer därför inte att påverkas.
En vindpark till sjöss innebär att ankringsförbud införs inom det område där vindkraftverken
har byggts. Kablarna inom och från vindparken kommer att dras så att hinder för yrkesfisket
minimeras.
8.6
Påverkan på sjöfartsnäringen
Den planerade vindparken på Stenkalles grund ligger mitt emellan farleden till Skoghall och
farleden till Grums/Älvenäs. Den kommer att ligga på ett betryggande avstånd från farlederna.
Det är ca 4 km från båda farlederna till närmaste vindkraftverk i vindparken (se figur 10 i avsnitt 6.7).
Att en vindpark byggs på Stenkalles grund kommer inte att påverka fartygstrafiken i området.
Däremot kommer vindparken att utmärka farlederna in till Skoghall och Grums/Älvenäs extra
tydligt. Vindparken kommer att bli ett hjälpmedel för navigation i området för fartygstrafiken
och kanske speciellt för fritids- och fiskebåtar.
Antalet fartyg som färdas i farleden till Skoghall är uppskattningsvis ca 15 per år. Fartygen är
oljebåtar på väg till Skoghalls Bruk. Fartygstransporterna i farleden har minskat betydligt sedan verksamheten på Akzo Nobel upphört.
Med destinationen Grums passerar årligen ca 200 fartyg förbi Stenkalles grund. De flesta är
lastade med massaved, pappersmassa och sågade trävaror. Endast 2-3 oljefartyg anländer till
Grums per år.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
45 (63)
I framtiden förväntas ingen förändring ske när det gäller fartygstrafiken till hamnarna i Skoghall och Grums.
Däremot finns planer på att starta hamnverksamhet i den idag nedlagda hamnen i Älvenäs.
Verksamheten planeras komma igång under sommaren 2011. Då med några enstaka båtar.
Intentionerna är att hamnen till år 2013-2014 skall ha ökat sin verksamhet till ca 8 – 10 båtar
per månad under den isfria delen av året. Lasten kommer troligen att i huvudsak bestå av träprodukter, timmer, massaved och flis.
ReWind Offshore AB har under samrådsprocessen varit i kontakt med både Sjöfartsverket
och Transportstyrelsens Sjöfartsavdelning. Ingen av dem har något att invända mot den föreslagna placeringen av vindparken på Stenkalles grund under förutsättning att givna rekommendationer efterlevs.
De flesta lastfartyg följer farlederna men det finns ett fåtal fartyg som varit uppe i hamnen i
Grums och lossat, som från farleden sydväst om Stenkalles grund väljer den närmaste vägen
österut till hamnarna i Otterbäcken och Kristinehamn. De kommer att passera strax söder om
den planerade vindparken.
Sjöfartsverket ser inte att en vindpark på Stenkalles grund skulle ha någon negativ inverkan
för dessa enstaka fartyg heller. I området finns bra radarpunkter att navigera efter och vindparken kommer att finnas utmärkt på sjökortet. Vindparken i sig kommer att underlätta navigeringen i området.
8.7
Påverkan på kulturmiljö
8.7.1
Fornlämningar på land
Stenkalles grund innehåller inga grund över vatten. Det finns således inte några förutsättningar för fasta fornlämningar på land som kan påverkas av den ansökta etableringen av vindkraft.
I samband med samråden om projektet har hänvisats till labyrinterna på Axelöarna och den
betydelse som en vindpark kan få för den miljö som Axelöarna utgör.
Av föregående avsnitt framgår att det närmaste vindkraftverket i den vindpark som nu planeras kommer att ligga på ett avstånd av 5,7 km från Stora Axelön medan den befintliga vindparken, Vindpark Vänern, ligger på ett avstånd som är mindre än 2 km. Risken för att den
tillkommande påverkan från den planerade vindparken vad avser ljud och påverkan på landskapsbilden bedöms som obetydlig. I övrigt hänvisas till avsnitten 8.4 och 8.9.
8.7.2
Marinarkeologi
I samband med att Vindpark Vänern etablerades gjordes i flera omgångar undersökningar av
bottenförhållandena i själva vindparkens område och i kabelstråket. Delar av Stenkalles grund
och hela kabelstråket mellan Stenkalle och Gässlingegrund undersöktes. En granskning av
materialet utfördes av Statens Maritima Museer (Bilaga C:10) som fastställde några positioner, inklusive en mellan Stenkalle och Gässlingegrund som borde undersökas ytterligare innan projektet startade. En särskild marinarkeologisk utredning genomfördes också på uppdrag
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
46 (63)
av Länsstyrelsen som behandlade alla indikationer utom den i det antagna kabelstråket mellan
Stenkalles grund och Gässlingegrund.
I samband med detta projekt har en undersökning av bottenförhållandena med sidskannande
sonar och ekolod utförts av Stockholms Universitet. Rapporten bifogas som bilaga C:9. Bohusläns Museum har fått i uppdrag att granska underlaget och att utföra en granskning av
kända förlisningar och vrak i Vänern. Rapporten redovisas som bilaga C:11.
Museets granskade områden omfattade dels tänkta etableringsområden
för vindparken vid Stenkalles grund inklusive utvidgningen vid Gässlingegrund, dels en ledningskorridor för en möjlig kabelsträckning vid Skoghall. Undersökningen har dessutom
kompletterats med vrak- och förlisningsuppgifter vilka skall ses som ett bidrag till kunskapen
om kulturmiljöerna i de nämnda områdena.
Vrak- och förlisningsuppgifterna inhämtades från Riksantikvarieämbetes register över kulturoch fornlämningar; Fornsök, Vänermuseet i Lidköping, privatforskaren Per Helsing, Bohusläns museum och Värmlands museum. Skillnaden mellan vrak, vilken är en känd fysisk fartygslämning och en förlisningsuppgift saknar vanligen någon koppling. Förlisningsuppgifter
av äldre datum har sällan någon användbar lägesangivelse, utan anges ofta med vida ramar
eller inga alls. Som exempel på det senare presenteras i rapporten en lista över drygt 50 stycken förlisningar som inte är närmare angivna än Vänern. Det utgör ändå bara en bråkdel av
antalet förlisningar i Vänern över tid .
Granskningen har resulterat i sammanlagt tolv indikationer som kan vara av arkeologiskt intresse (se figur 25).
Figur 25. Vrakindikationer enligt SMM (bilaga C:10) visas med gröna symboler, indikationer från Bohusläns museum (bilaga C:11) visas med bruna symboler. Linjerna visar de elkablar som behvös för att ansluta vindparken till elnätet på land. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Vraklämningar förekommer inte uppe på grunden utan på de djupare vattnen i deras anslutning. Eventuella förlisningar som skett uppe på något grund har sedan länge spolats bort.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
47 (63)
Samtliga positioner som kan bli aktuella för etablering av vindkraft förekommer på djup ner
till femton meter. Grundområdet söks igenom av dykare för att fastställa lämplig position. Det
finns ingen risk för att marinarkeologiska fynd skulle gå förlorade om platserna avsöks innan
etableringen sker. Det förutsätts också att närområdet för samtliga platser som kan bli aktuella
och där bottenundersökningen indikerat att det finns potentiella objekt blir föremål för marinarkeologiska undersökningar innan arbeten startas. På så sätt kan försiktighetsmått vidtas så
att objekten inte störs av arbetena. I kabelstråken kan också påverkan på eventuella marinarkeologiskt intressanta objekt undvikas genom att identifierade indikationer undersöks innan
kabeln förläggs. Om någon indikation visar sig vara marinarkeologiskt intressant kan kabeln
förläggas runt det aktuella området.
Med en noggrann marinarkeologisk undersökning av konstaterade indikationer innan etableringen kan risken för påverkan från byggnationen undvikas.
8.8
Påverkan på det rörliga friluftslivet
Vänern utgör rekreationsområde både för närboende och turister från övriga Sverige samt från
utlandet. Vänern har ett bra geografiskt läge, nära stora befolkningscentra i landet och kontinenten. Sjön utnyttjas också tillsammans med anslutande kanalsystem som ett båtsportsområde. Skärgårdarna är begärliga utflyktsmål. Stränderna är i stor utsträckning lämpade för bad
och friluftsliv.
Det rörliga friluftslivet består i huvudsak av de aktiviteter som brukar samlas under benämningen ”vattenanknutet friluftsliv”. Bad, utflykter med båt och fritidsfiske utgör de viktigaste
fritidsverksamheterna. Anspråken från dessa verksamheter riktar sig i första hand mot stränder och skärgårdar. Inom dessa finns även många andra intressen vilka i de flesta fall går att
samordna med friluftslivets intressen. Stenkalles grund ligger inte inom område som är utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt 4 kap. 2 § i miljöbalken (se figur 8).
Det finns inga vetenskapliga undersökningar om hur vindkraften påverkar det rörliga friluftslivet. Det finns inte heller några tecken på att människor som ägnar sig åt friluftsliv undviker
platser med vindkraftverk. I vissa fall har det rapporterats att besöksfrekvensen ökat i områden där vindkraftverk har byggts4. Tillgängligheten till grunden påverkas inte av etableringen.
Möjligheterna till ankring vid grunden kommer dock att minska.
Båttrafiken med fritidsbåtar inom grundområdet vid Stenkalles grund är mycket begränsad.
Det förekommer ett begränsat fritidsfiske med utterredskap och trollingutrustning i närområdet. Tillgängligheten i området kommer inte nämnvärt att begränsas av vindparken, med undantag för under byggperioden, då området kommer att avlysas.
8.9
Ljudpåverkan
För att beskriva hur ljudet bedöms spridas runt den planerade vindparken har ÅFIngemansson utfört beräkningar av ljudutbredningen. Beräkningarna har utförts dels för den
planerade vindparken dels för den befintliga vindparken, samt för båda källorna tillsammans.
4
Näsudden, Gotland
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
48 (63)
En fullständig rapport om ljudimmission bifogas som bilaga C:12. I nedanstående figur visas
resultatet5.
Figur 26 Beräknade ekvivalentljudnivåer runt en planerad och en befintlig vindpark i Vänern. Den gröna
linjen visar gränsen för ljudnivån 40 dBA och den ljusgröna 35 dBA. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I
2011/0151.
I nedanstående tabell redovisas resultatet för de referenspunkter som anges i figuren ovan.
Beräkningspunkt
A Örö fritidsområde/småbåtshamn
B Gäddvik fritidsområde/ småbåtshamn
C Arnäs udde
D Ö Korsön
E Takene Bostad
F Hammarö Skage bostäder
Ljudnivå Leq dB(A)
13 (15)
20 (21)
23 (28)
18 (26)
15 (26)
16 (25)
I tabellen redovisas ljudnivån från den planerade vindparken. Inom parentes redovisade värden avser den sammanlagda ljudnivån från den befintliga och den planerade vindparken. Av
tabellen framgår att vare sig den planerade vindparken i sig eller den sammanlagda ljudnivån
från den befintliga och den planerade vindparken riskerar att uppgå till de nivåer som brukar
utgöra praxis för ljudnivåer vid bostäder – 40 dBA - för den här typen av anläggningar.
8.10
Risk för olyckor
Att en vindpark byggs på Stenkalles grund kommer inte att påverka säkerheten för fartygstrafiken i området. Däremot kommer vindparken att utmärka farlederna in till Skoghall och
Grums/Älvenäs extra tydligt. Den kommer att bli ett hjälpmedel för navigation i området för
5
Beräkningarna har gjort för parklayouten i figur 22. Eftersom avståndet till land ökat i den slutliga layouten
(figur 23), blir ljudpåverkan något mindre än dessa beräkningar visar.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
49 (63)
fartygstrafiken och kanske speciellt för fritids- och fiskebåtar. En riskanalys för den planerade
vindkraftparken bifogas i bilaga C:13.
De fartyg som trafikerar farlederna in till Skoghall och Grums/Älvenäs håller sig på ett
betryggande avstånd från vindkraftverken. Det fodras en grov felmanövrering eller ett tekniskt fel på fartyget för att ett olyckstillbud skulle kunna uppstå.
Sannolikheten för påsegling av ett fartyg från farleden till Grums/Älvenäs är 1,47 *10-3 per år,
dvs. 1 gång på 680 år är det sannolikt att en påsegling av ett vindkraftverk sker. Samma beräkning för den betydligt glesare trafikerade farleden till Skoghall ger en sannolikhet för påsegling på 6,82*10-5 per år, vilket motsvara en incident på ca 14 700 år.
Risken för att ett vindkraftverk skall haverera genom vältning eller bladbrott är minimal. Verken är konstruerade och har dimensionerats för att klara extrema yttre förhållanden. Säkerhetssystem stannar verken om något onormalt skulle inträffa under drift. Om sådana haverier
ändå inträffar, sker de vid extrema väderförhållanden, då fartyg och fritidsbåtar undviker att
vara till sjöss.
På grund av vindkraftverkens höjd finns risk för blixtnedslag. Alla verk har idag ett system
för åskskydd både av vingar och av den tekniska utrustningen. I rotorbladen finns åskledare
som fångar upp blixten och leder den ner i tornet och ut i vattnet via en jordledning.
När luften är kall och fuktig finns risk för isbildning på vindkraftverk. Nedisning av rotorbladen påverkar effektiviteten på vindkraftverken och kan vara ett problem genom att snö och
is kan falla ned i verkets närhet. Erfarenheter från den befintliga vindparken Vindpark Vänern, vilken ligger ca 3 km norr om den planerade vindparken, indikerar att isbildning inte
utgör något problem i området. Om nedisning ändå skulle uppstå och medföra problem är det
möjligt att i efterhand komplettera verken med avisningssystem.
Sjöfartsverket och Transportstyrelsens Sjöfartsavdelning har inget att invända mot den föreslagna placeringen av vindparken på Stenkalles grund under förutsättning att givna rekommendationer efterlevs.
En rad åtgärder kommer att vidtas för att förebygga olyckstillbud, bl a:

Arbetsområdet vid Stenkalles grund kommer under byggtiden att begäras avlyst.

Under anläggnings- och avvecklingsfaserna kommer arbetsområdet markeras i enlighet med IALA Maritime Bouyage System (MBS).

Vindkraftverken kommer att utmärkas enligt de krav som Sjöfartsverket och Transportstyrelsen ställer.

Sjöfarten kommer i god tid att bli informerad genom Sjöfartsverket om vindkraftparken och kabelstråken. Sjöfartsverket ombesörjer att sjökortet över området uppdateras
så vindkraftparken och matarkablarna samt kablarna mellan verken kommer att vara
markerade.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
50 (63)

ReWind Vänern AB kommer att informera allmänheten genom t ex båtklubbar.
Den planerade vindkraftparken bedöms kunna anläggas utan betydande risk för olyckor för
människor, egendom eller miljö.
8.11
Påverkan under byggskedet
8.11.1
Effekter vid anläggning av vindkraftverk
Bottnarna vid Stenkalles grund utgörs av hällar, block, sten, grus, sand och fläckvis förekommer eroderad glaciallera, enligt de dykundersökningar som gjorts inför projekteringen av fundamenten. Detta är logiskt med tanke på områdets exponering mot öppna Vänern, som bland
annat medför att vågbasen ligger på ca 30 meters djup. Det saknas med andra ord förutsättning för att finmaterial skall sedimentera på bottnarna runt Stenkalles grund. Härigenom saknas grundförutsättningen för att vidmakthålla en betydande grumling i samband med etablering av fundamenten eftersom det helt enkelt inte finns något material som kan virvla upp.
Gjutning och sprängning under byggfasen kommer att ge upphov till viss grumling men effekten kommer att vara begränsad i både tid och rum inte minst mot bakgrund av områdets hydrodynamiska förhållanden som medför en snabb utspädning av förhöjda partikelkoncentrationer.
8.11.2
Effekter av kabelutläggning
Sjökabeln för energiöverföring mellan vindkraftparken och land förläggs direkt på sjöbotten
men grävs i grunda områden ned. Detta gör man för att skydda kabeln mot mekanisk nötning
från t.ex. ankring, trålfiske, vågerosion och is samt för att minska den fysiska störningen i
strandzonen. Huvudalternativet på grunda bottnar är i regel att gräva, plöja eller spola ned
kabeln men om vissa partier består av berg kan det bli aktuellt att spränga. Detta är dock betydligt kostsammare och innebär ett större ingrepp.
I det aktuella fallet bedöms nedgrävning nödvändig på grunda bottnar nära land. I samband
med sedimentkemiska undersökningar av Dingelsundet som utgör en möjlig förläggning av
för anslutningskabeln, insamlades i samband med undersökningar under projekteringen av
Vindpark Vänern ett stort antal sedimentkärnor och ytsedimentprov från området.
Grumling har ofta uppmärksammats i tillståndsprocesser för kabeldragning. Detta trots att
omfattande studier av grumlingseffekter genomförts i samband med muddringsarbeten, vilka i
sig i regel medför väsentligt större grumling jämfört med nedgrävning av kablar. Dessa studier har entydigt visat att den ekologiska effekten av grumling är liten. Grumling kan dock uppfattas som ett estetiskt problem av boende runt vikar där arbeten genomförs eftersom siktdjupet minskar under den tid arbetena pågår och ibland några dagar till veckor därefter.
Den grundläggande orsaken till att grumlande arbeten inte medför några betydande miljöeffekter är att grumling i sig är en naturlig process som sker varje gång det blåser kraftigt då det
sker en resuspension (uppgrumling) av finmaterial som tillfälligt deponerats på erosions- och
transportbottnar och som medför att halten suspenderat partikulärt material (SPM) i vattenmassan ökar. SPM-halten påverkas också av den biologiska primärproduktionen och av tillförseln av SPM från tillrinnande vattendrag.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
51 (63)
En fråga som man inte direkt kan avfärda när det gäller kabelanslutningen till land är om de
grävande arbeten som kommer att bli nödvändiga kan medföra en frigörelse av sedimentbundet kvicksilver mot bakgrund av områdets kontamineringshistorik. Undersökningar av sedimenten längs det aktuella kabelstråket6 visar dock att de bottnar där grävning är aktuell utgörs
av erosions- och transportbottnar där det saknas förutsättning för permanent fastläggning av
miljöstörande ämnen och följaktligen har halterna av kvicksilver, liksom övriga metaller, extraherbart organiskt bundet klor (EOCl) och PCB befunnits vara låga. Någon risk att arbetet
med förläggning av landanslutningskabeln skulle orsaka frigörelse av kvicksilver och i förlängningen förhöjda kvicksilverhalter i akvatiska organismer föreligger således inte.
Vid landanslutning kommer kabeln att läggas i befintlig linjegata upp till ställverket. Marken
består här av blandade massor och berg i dagen.
Om någon del av kabeln kommer att förläggas så att delar av Dingelsundsådran berörs kommer den att grävas eller plöjas ned.
Beroende på vilken metod som kommer att användas påverkas området genom att schaktmassor kommer att läggas upp på stranden, och om man använder en landbaserad maskin, spår
efter bandmaskin. Den totala arbetstiden för schaktning och kabelförläggning på land och i
Dingelsundsådran uppskattas till 2 till 3 veckor.
Området kring Dingelsundsådran är avsatt som Natura 2000 område med naturtyper och arter
som skall bevaras. Dessa har beskrivits tidigare i avsnitt 6.8.
Arbetet med schaktmaskiner skall bedrivas med hänsyn för att undvika skador på de naturtyper som skall bevaras enligt habitatdirektivet och som finns redovisade i avsnitt 6.8.
I Dingelsundsådran förekommer asp som är en relativt sällsynt karpfisk. Asp leker efter islossningen i april-maj helst i rinnande vatten över sten- och grusbottnar på 1-2 m djup. Normala hänsynsregler vid grumlande arbeten kommer att iakttas för att inte störa aspens eller
andra fiskarters lek- kläcknings och yngelperiod. Detta innebär att skyddsåtgärder kan bli aktuella om arbetet genomförs under perioden april-september. Kabelutläggningen kommer
dock inte att medföra några bestående störningar i form av exempelvis förstörda lekbottnar.
Bottentopografin återställs snabbt efter förläggningen av kabeln.
Miljöpåverkan kring Dingelsundsådran och Natura 2000-området bedöms vara mycket kortvariga, lokalt begränsade och inte vara av nämnvärd betydelse.
8.12
Utsläpp till vatten
Vindkraftsparken kommer under normal drift inte att medföra utsläpp till vatten. De kemikalier som normalt hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, lagerfett och glykol.
Utsläpp bedöms endast kunna ske som tillfälliga utsläpp vid funktionsfel eller felaktigt handhavande. Genom verkets konstruktion hindras eventuellt spill från att nå omgivningen.
6
Malmaeus & Karlsson, 2005
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
52 (63)
Miljöpåverkan, som härrör till kabelanslutningen av havsbaserad vindkraft är väl belyst av
Kling et al. (2001). Risken för läckage av miljöfarliga ämnen från kabeln på kort sikt är liten.
Vid eventuella skador på kabelns ytterhölje ökar risken för läckage av främst metaller från
ledarna. Ur ett massbalansperspektiv kan de tillskott av metaller som i värsta fall är aktuella i
de flesta vattenområden anses försumbara. I detta fall kommer ledarmaterialet att vara av
aluminium och ett eventuellt läckage bedöms vara betydelselöst ur ett ekologiskt perspektiv.
9
Avveckling av vindparken
Vid avveckling av en vindpark av det här slaget demonteras rotor, maskinhus och torn med i
princip samma utrustning som används vid monteringen. Delarna kan i stor utsträckning återanvändas eller återvinnas. Fundamenten lösgörs från sjöbotten och transporteras bort. Sjöförlagda kablar tas upp om så behövs och materialet kan återvinnas.
Efter demonteringen kommer bara själva grundläggningen att kvarstå. Inga synliga rester
kommer att finnas över vattenytan som kan utgöra hinder för sjöfarten.
Kostnaden för att demontera vindparken uppskattas till cirka 500 000 kronor per vindkraftverk i dagens penningvärde.
10
Jämförelse med nollalternativet
Nollalternativet skall motsvara den troliga utvecklingen om den ansökta verksamheten inte
kommer till stånd. I nollalternativet sker ingen utbyggnad och därmed ingen lokal påverkan.
Elen från vindkraftparken antas i nollalternativet ersättas med ”marginalel”, det vill säga importerad och framställd genom förbränning av kol. Ett sådant alternativ innebär därför istället
miljöeffekter till följd av utsläpp till luft av förbränningsgaser.
I följande tabell redovisas utsläpp till luft av elproduktion enligt nollalternativet.
Tabell 3
Årliga utsläpp till luft av elproduktion i nollalternativet7
Koldioxid
Svaveldioxid
Kväveoxider
Stoft
186 000 ton
200 ton
160 ton
22 ton
Vidare produceras årligen 1444 ton aska8 som skall omhändertas.
Utöver dessa utsläpp till luft innebär nollalternativet miljöpåverkan i form av förbrukning av
naturresurser; genom förbrukning av kol som råvara samt förbrukning av energi för brytning
och transport. Brytning ger lokala effekter i form av påverkan på naturmiljön samt utsläpp till
luft och vatten. Transporter innebär utsläpp till luft av förbränningsgaser.
7
Beräknat utifrån en genomsnittlig verkningsgrad om 40% . (BAT-referensdokument )
CO2, NOx, SO2: Uppgifter från appendix till Greenhouse Gas Protocol
Stoft: bedömning utifrån relation till övriga utsläpp i BAT-referensdokumentet för Large Combustion Plants.
8
Aska: Antaget att 5% av bränslet blir till aska och värmevärdet är 27,2 MJ/kg (appendix till Greenhouse Gas
Protocol).
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
53 (63)
Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra betydligt mindre miljöpåverkan än
nollalternativet.
11
Jämförelse med miljömål
Riksdagen har hösten 2010 fattat beslut om ett generationsmål som innebär att man till nästa
generation skall lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan
att det uppkommer ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda
inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att:

ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga
att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas
hållbart

människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas

kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

en god hushållning sker med naturresurserna

andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem
som möjligt.
Miljökvalitetsmålen, som riksdagen antagit, beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. 1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans, levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
54 (63)
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Målen syftar till att:

främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

trygga en god hushållning med naturresurserna9
Att ersätta konventionell kraft produktion med vindkraft hjälper till att uppfylla många av
miljömålen.
11.1
Nationella och regionala miljömål
I nedanstående avsnitt listas och kommenteras de miljömål som ansökt verksamhet inverkar
på. Vindkraftverk medverkar direkt eller indirekt till att uppfylla flera av miljömålen. Regionala miljömål beskrivs i den mån de är relevanta för jämförelsen.
Nationellt miljömål: Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvektion
för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt i en
sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås”
Regionalt mål:
Regionala mål på minskning av utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan
och lustgas.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften ersätter energi som har producerats av fossila bränslen. Fossila bränslen
ger utsläpp av bland annat koldioxid som ökar växthuseffekten.
9
www.miljomal.nu (2011)
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
55 (63)
Nationellt miljömål: Ingen övergödning ”Halterna av gödande ämnen i mark
och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av
mark och vatten”.
Regionalt mål:
Regionala mål på minskning av vattenburna utsläpp av kväve och minskning av
ammoniakutsläppen.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften kan ersätta energi som har producerats genom förbränning av bränslen.
Vid förbränning bildas bl a kväveoxider (oavsett bränsle) som verkar övergödande.
Nationellt miljömål: Bara naturlig försurning
”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller
öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar”
Regionalt mål:
De totala utsläppen av svaveldioxid ska år 2010 inte överstiga 1 500 ton. Utsläppsmålet ska uppnås utan att användningen av biobränsle begränsas
Utsläppen av svaveldioxid, som inte kommer från användning av biobränslen,
ska år 2010 inte överstiga 1000 ton.
Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län skall år 2010 inte överstiga 6 000
ton.
Regionala miljömål anger också att antalet sjöar och rinnande vatten samt andelen skogsmark som är drabbade av försurning skall minska.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften ersätter energi som har producerats genom förbränning. Vid förbränning
bildas bl a svaveldioxid (svavelhaltiga bränslen) och kväveoxider (alla bränslen)
som verkar försurande.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
56 (63)
Nationellt miljömål: Frisk luft
”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden
inte skadas.”
Regionalt mål:
Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2010.
Halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010.
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åttatimmars
medelvärde år 2010.
År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen exklusive metan
(NMVOC) inte överstiga 7 000 ton.
Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som
årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får öveskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5)
skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per
år.
Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak
underskridas år 2015.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften kan ersätta energi som har producerats genom förbränning. Vid förbränning bildas flera olika luftföroreningar, t ex svaveldioxid, kväveoxider, marknära ozon (indirekt) som har negativ effekt på människors hälsa och miljö.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
57 (63)
Nationellt miljömål: Säker strålmiljö
”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga
effekter av strålning”
Regionalt mål:
Den nationella kartläggningen av riskerna med elektromagnetiska fält ska följas
och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
I översiktsplaner bör säkerhetszoner för anläggningar med elektromagnetiska
fält anges uttryckta som avstånd till källan och vid planering av bostäder, skolor
och daghem bör försiktighetsprincipen råda.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Elektromagnetiska fält uppstår vid all kraftöverföring i kabel så också från vindkraftverken. I den ansökta parken sker överföringen med växelström vilket ger
låga fält. I jämförelse med nollalternativet, då kraften skall tillverkas i andra
anläggningar, kommer den ansökta verksamheten inte att leda till någon ökad
miljöpåverkan från strålning.
Nationellt miljömål: God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras
och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Regionalt mål:
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och
är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl a ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som kan främja möjligheterna till att
utnyttja förnyelsebar energi.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
58 (63)
Nationellt miljömål: Grundvatten av god kvalitet
”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till
en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag”
Regionalt/lokalt mål:
Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Regionala mål rör även geologiska formationer och dricksvattenkvalitet.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet inverkar indirekt positivt på miljömålet genom att vindkraften kan ersätta andra energikällor som medför försurande och förorenade utsläpp
till luften samt deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Dessa
föroreningar kan sedan påverka grundvattnet negativt.
Nationellt miljömål: Levande sjöar och vattendrag
” Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika
livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion
ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas”
Regionalt mål:
Senast år 2010 ska minst hälften av de utpekade skyddsvärda miljöerna ha ett
långsiktigt skydd.
Senast till år 2010 ska minst 25 % av de utpekade värdefulla och potentiellt
skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
Senast år 2010 ska en inventering av nyckelbiotoper i vatten samt bedömning
av restaureringsbehov ha genomförts i alla vattendrag med ett avrinningsområde större än 10 km2.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften ersätter andra energikällor som medför utsläpp till luften samt deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Exempelvis undviks övergödande, försurande utsläpp samt luftburna utsläpp av exempelvis tungmetaller
och andra miljögifter.
Vindkraften inverkar på miljömålet genom att etableringen sker i Vänern i en
miljö med stora naturvärden. Miljökonsekvensbeskrivningen visar att miljöpåverkan på naturmiljö är relativt liten. Verksamheten bedöms inte inverka negativt på miljömålet.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
59 (63)
Nationellt miljömål: Hav i balans och levande kust och skärgård
” Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga
och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög
grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.
Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas
så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas
mot ingrepp och andra störningar”.
Inga lokala/regional mål.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften ersätter andra energikällor som medför förorenade utsläpp till luften
samt deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Exempelvis
undviks övergödande utsläpp samt luftburna utsläpp av exempelvis tungmetaller
och andra miljögifter.
Nationellt miljömål: Giftfri miljö
" Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället
ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av
naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och
ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära
bakgrundsnivåerna"
Regionalt mål:
Regionala miljömål rör kunskap och märkning av farliga ämnen, identifiering
och åtgärder av förorenade områden, innehållet av dioxiner och kadmium i
livsmedel samt slamkvalitet.
Hur ansökt verksamhet förhåller sig till målet:
Ansökt verksamhet ökar förutsättningarna att nå miljömålet genom att vindkraften ersätter andra energikällor som medför förorenade utsläpp till luften
samt deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Exempelvis
undviks luftburna utsläpp av exempelvis tungmetaller och andra miljögifter.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
60 (63)
11.2
Lokala miljömål för Karlstad Kommun
Karlstads kommun arbetar för närvarande fram nya miljömål. Dessa förväntas bli antagna av
kommunstyrelsen under 2011.
De nya målen kommer vara uppdelade i fem olika områden10:





Klimat och luft
Vatten
Natur och biologisk mångfald
Mark, byggande, boende
Internt miljöarbete
De befintliga miljömålen som gäller tills de nya har antagits bygger på strategin
”Den goda gröna staden” som skall vara vägledande i miljöarbetet11. Detta innebär att miljöarbetet strävar efter att Karlstad skall bli en ekologiskt hållbar kommun.
12 principer skall vara vägledande för olika åtgärder och skeende i kommunen:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Ekonomi och miljö hand i hand
Samverka med alla aktörer i kommunen och regionen
Planera hållbart
Utbilda och samverka med högre utbildning
Informera och ta del av andras arbete
Följa den internationella utvecklingen och ta globala kontakter
Effektivisera användningen av energi, råvaror och produkter
Återanvända och återvinna produkter i samhällets kretslopp
Övergå till förnybara råvaror och förnybar energi
Återföra ämnen till naturen för uppbyggnad av nya råvaror
Undvika hälso- och miljöfarliga ämnen som tungmetaller och organiska miljögifter
i varor och produkter
Värna om livsutrymmet för växter och djur, samt naturens förmåga att producera
nya råvaror
12.
Ansökt verksamhet ligger väl i linje med princip 9, Övergång till förnybara råvaror och förnybar energi.
Karlstad kommun kommer snart att anta en ny energiplan. Den befintliga planen, Energiplanen 200612, beskriver hur kommunen arbetar för att nå mot visionen och de övergripande målen


effektivare energianvändning
mer förnyelsebar energianvändning
10
www.karlstad.se
Miljöredovisning 2004
12
www.karlstad.se
11
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
61 (63)
Visionen för energianvändningen i kommunen innebär att:




Solen ska ha en framträdande plats för energiförsörjningen i kommunen.
Karlstads kommun ska i sin energianvändning utvecklas till en fossilbränslefri kommun.
Resurs- och energieffektivitet ska prägla energiområdet i allt från råvara, produktion
och användning till slutprodukt i kommunen.
Kommuninvånarna och företag i kommunen ska medverka till att vi i Karlstad tillhör
de ledande kommunerna i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle.
Ansökt verksamhet ligger väl i linje med Karlstad kommuns miljö- och energimål. Eftersom
den ansökta verksamheten syftar till att bygga ut den förnyelsebara energikällan vindkraft,
och därigenom också främjar hushållning med naturresurser främjar verksamheten aktivt flera
av målen. Vad gäller målen kring naturskydd och vattenmiljöer berörs ansökt verksamhet
genom att etablering sker i en miljö med stora naturvärden, men verksamheten bedöms inte
påverka målen negativt.
12
Sammanvägd bedömning
I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har miljöeffekterna av uppförandet av en vindkraftpark i området kring Stenkalles grund i norra Vänern utretts.
En lokaliseringsutredning ligger till grund för ansökan. Av denna, vilken utgår från de undersökningar som genomfördes när Vindpark Vänern etablerades, syns en vindpark på Stenkalles
grund utgöra det fördelaktigaste alternativet.
I MKB:n har miljöpåverkan av en vindkraftpark vid Stenkalles grund behandlats. Av bedömningen i MKB:n framgår sammanfattningsvis att:









en vindpark vid Stenkalles grund kan producera 200 GWh förnyelsebar el per år
den elproduktion som kan ersättas skulle gett upphov till utsläpp av 186 000 ton koldioxid 200 ton svaveloxider och 160 ton kväveoxider om den tillverkats med kolkraft.
etablering och drift av vindkraftsparken bedöms ha liten påverkan på strömning och
akvatiska livsmiljöer i norra Vänern.
häckande fåglar bedöms inte allmänt förekomma så nära vindkraftparken att de kan
komma att störas.
flyttningen av fåglar bedöms inte påverkas negativt av en vindkraftpark vid Stenkalles
grund eftersom koncentrerade flyttfågelsträck inte bedöms beröra området.
en vindkraftspark vid Stenkalles grund bedöms ha liten påverkan på sjöfarten.
avståndet in till närmaste fastland, Arnäs udde, är drygt 5 km, och betydligt längre till
Hammarö respektive Värmlandsnäs. Vindkraftparken kommer att vara synlig vid kustlinjen, men bedöms dock inte utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden på dessa
avstånd.
beräkningar av ljudutbredningen visar att ljudnivåerna vid bostäder förväntas bli
mycket låga.
påverkan under byggskedet av vindkraftparken framförallt utgörs av grumling. Denna
bedöms vara ytterst begränsad, dels på grund av att förutsättningar saknas (bottnarna
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25



62 (63)
består huvudsakligen av hällar, block, sten och grus), dels på grund av områdets öppna
karaktär vilket medför en snabb utspädning.
utläggning av kabel endast bedöms ge mycket kortvariga effekter genom av grumling.
någon påverkan av betydelse för Natura 2000-områdena i Segerstads skärgård eller
Dingelsundet bedöms inte uppkomma.
den planerade vindkraftparken bedöms kunna anläggas och drivas utan betydande risk
för olyckor för människa, egendom eller miljö.
Miljökonsekvensbeskrivningen visar att en vindkraftpark kan uppföras i norra Vänern, vid
Stenkalles grund, utan betydande negativ påverkan för människa eller miljö. Den planerade
verksamheten är i linje med nationella, regionala och lokala miljömål och medför att betydande utsläpp till luft av förbränningsgaser kan undvikas.
Bilaga C MKB_slutversion.docx 2011-05-25
63 (63)
13
Referenser
Karlstad Kommun, 2011 Vindkraftsplan för Karlstads Kommun- Tematiskt tillägg till Översiktsplanen, Utställningshandling, Dnr KS-2008-0007
Båmstedt, U., S. Larsson och Å. Stenman, 2009. Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk i Bottniska viken. Naturvårdsverkets rapport 5924 från Vindval
mars 2009.
Malmaeus, M. & M. Karlsson, 2005. Sedimentförhållanden i Dingelsundet. ÅF-rapport för
Vindpark Vänern, 26 sid.
NV, 2008a. Vindkraftens miljöpåverkan. Resultat från forskning 2005-2007 inom kunskapsprogrammet Vindval. Naturvårdsverket rapport.
Sigray, P., M. Andersson och T. Fristedt, 2009. Partikelrörelser i vatten vid ett vindkraftverk.
Akustisk störning på fisk. Naturvårdsverkets rapport 5963 från Vindval juli 2009.
Wikström A. och Å. Granmo, 2008. En studie om hur bottenlevande fauna påverkas av ljud
från vindkraftverk till havs. Naturvårdsverkets rapport 5856 från Vindval september 2008.
Flodén, Tom, 2006. Gässlingegrund & Sten Kallesgrund-Bottenkartering i norra Vänern
2005.Rapport från Stockholms Universitet Institutionen för Geologi.
Palmeby, Stina, 2007. Batymetrisk och geofysisk kartering i Vänern. SMM-rapport producerad för Dynawind AB vid etablering av Vindpark Vänern
Lindström, Jens, 2008. Rapport avseende särskild arkeologisk utredning inför sjöförläggning
av elkabel från Gässlingegrund till Dingelsundsådran i Värmlands län. Rapport från Statens
Maritima Museer (Rapport 1236/07-51).
Rees, Jan, 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Länsstyrelsen i Värmlands
Län Rapport 2011:05.
Svensk Vindenergi, 2009. Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering återställande av plats och återvinning.
Pettersson, J. 2005. Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Statens Energimyndighet och Ekologiska Institutionen Lunds Universitet.
Bilaga C MKB_slutversion.docx