Transcript Ladda ner Design & Affärer 2012 (pdf, 1 Mb)

Vi tittade på vad polisen
är och står för – och sen
integrerade vi det i lokalerna.
Martina Boyton, student i Sommardesignkontoret sid 14
Lösningen
De anhöriga behövde få en
bättre inblick i vården. Då
skapade Stockholm stad en
digital dagbok sid 13
Det här armbandet
håller reda på hur
mycket du sover, hur
ofta du äter och säger
till när du suttit still
för länge sid 5
Design&Affärer
Om design för affärsutveckling | 2012
Nära
föräldrarna
Försäkringskassan skapar
nya tjänster i ett tätt samarbete
med föräldrarna sid 8
Helsingfors är designhuvudstad år 2012
vi guidar dig till guldkornen sid 12
2
Ledare / Robin
xxxxxxx
Edman, vd
Design kan utveckla
framtidens hälsa!
Att sätta kunden i fokus för utveckling kan
Det här numret av Design & Affärer har just
låta självklart men långt ifrån alla har upplevt
effekten av att faktiskt göra det. Idag arbetar
nästan alla företag och organisationer för att
skapa ett attraktivt erbjudande för sina kunder.
Hur kan man då utveckla för att komma närmre
kunderna?
Design är en arbetsprocess som bär användarperspektivet och utvecklar med utgångspunkt
från just dina kunders behov. Metoder och
tillvägagångssätt skiljer sig beroende på vad
du utvecklar men oavsett om det är processer
inom vårdsektorn eller produktutveckling på ett
medelstort företag så kan vi med säkerhet säga
att design hjälper dig att hitta nya lösningar.
tema Hälsa – här kan du läsa om företag och
organisationer som alla använt design för att
utveckla sin verksamhet. Läs till exempel om
Försäkringskassan som ville utveckla sina
tjänster till målgruppen föräldrar och fick ett
nytt sätt att arbeta. Eller företaget Bellman &
Symfon, vinnare av Stora Designpriset 2011 för
det trådlösa lyssningssystemet Domino, som
bidrar till en enklare vardag för personer med
nedsatt hörsel. Dessutom har vi frågat fem
personer hur de tror att design kan utveckla
framtidens vård och hälsa – missa inte det!
Jag hoppas att du kommer att bli inspirerad och vill veta mer!
Besök gärna vår webbplats,
www.svid.se, där du kan hitta fler goda
exempel och läsa mer om hur du kan
utveckla din verksamhet med design.
På SVID arbetar vi för att få företag att växa och
verksamheter att utvecklas. Vi arbetar i gränslandet mellan företag, offentlig verksamhet
och forskning för att koppla ihop aktörer inom
olika områden, sprida kunskap och på olika sätt
stärka möjligheten till utveckling. Från och med
2012 kommer vi att fokusera på nationella programområden där design och användardriven
utveckling har stora möjligheter att förändra
och förbättra. Det första programmet vi startar
är Hälsa, som ska inspirera och stödja utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård.
Robin Edman, vd för SVID,
Stiftelsen Svensk Industridesign
f o t o : M a gnus lä nje
det här är SVID – så hittar du oss
n KORT OM SVID
SVID arbetar för att få företag
att växa och verksamheter att
utvecklas. Genom att sprida
kunskap, skapa mötesplatser och
stärka möjligheterna till utveckling, arbetar SVID för att design
ska användas i allt innovationsoch förändringsarbete.
SVID finansieras i huvudsak via
ett årligt basanslag från Tillväxtverket, som har Näringsdepartementets uppdrag att stärka
regional utveckling och underlätta
företagande och entreprenörskap
i Sverige.
n Förändringsprogram
Från och med 2012 satsar SVID
på att driva förändringsprogram
inom områden där design och
användardriven utveckling har
stora möjligheter att förändra och
förbättra. Det första programmet
är ”Hälsa” som ska inspirera och
stödja utvecklingen av framtidens
hälso- och sjukvård.
n SVID.SE
På svid.se hittar du bland annat mer
information om hur företag och offentliga verksamheter kan arbeta med
design som utvecklingskraft. Här kan
du söka i Designföretagsregistret och
få information om seminarier, kurser
och projekt som är på gång.
Bli medlem i
Intressentföreningen
Intressentföreningen för SVID är en
ideell förening där företag, offentlig
verksamhet och akademi kan
träffas, nätverka och kompetensutvecklas. Läs mer på www.svid.se/
intressentforeningen.
Design&Affärer
Design & Affärer: Ges ut av SVID,
Stiftelsen Svensk Industridesign,
Sveavägen 34, 11134 Stockholm
Tel 08-406 84 40
e-post [email protected]
Ansvarig utgivare:
Robin Edman, vd SVID
Redaktör och produktion:
Ulrika Nybäck, Tidningskompaniet
Karin Stener, SVID
Form: Tom Sörhuus,
Tidningskompaniet
Tryck: Trydells Tryckeri
Citera gärna Design & Affärer men
ange källan.
Design & Affärer 2012
Intro
3
Hur kan
design
utveckla
framtidens
vård och
hälsa?
Vård och hälsa är ett område där design kan göra stor
nytta. Designprocessen med användaren i fokus bidrar
till ett helhetsperspektiv, visar på behov av förändringar
och ger nya infallsvinklar. Vi frågade fem personer hur de
tror att design kan utveckla framtidens vård och hälsa.
Annie Lööf, näringsminister och
partiledare för Centerpartiet.
Sverige står inför flera utmaningar där vi behöver tänka
nytt och testa nya vägar framåt. Det
är glädjande att vi är friskare och
lever längre, men med en åldrande
befolkning kommer nya utmaningar
för att vi ska kunna erbjuda en kvalitativ
vård och äldreomsorg i framtiden. Här
spelar design en viktig roll.
Design handlar om att sätta användaren i
fokus när nya eller gamla tjänster ska utvecklas eller
göras om för att öka användarvänligheten. Jag tror
att mer designtänk inom sjukvården skulle vara gynnsamt. Regeringen satsar därför bland annat på ett
pilotprojekt med utvecklingscheckar för exempelvis
inköp av designkompetens, liksom testbäddar där
företag kan testa sina idéer i en verklig miljö. Syftet
med båda dessa satsningar är att stärka innovationsförmågan och utveckla produkter, tjänster och
modeller för framtidens vård och omsorg.
Just nu pågår också ett arbete med att ta fram en
nationell innovationsstrategi. Målet är att skapa bästa
möjliga förutsättningar för människor, företag,
offentliga aktörer, regioner och forskningsaktörer att
vara innovativa – det vill säga att möta utmaningar,
behov och efterfrågan med nya eller bättre lösningar.
Ylva Ryngebo, uppfinnare och vd för
Medical Innovation Design AB.
Design är viktigt, speciellt inom
vården där många delar kan vara
skrämmande och smärtsamma. För mig
som röntgensjuksköterska och innovatör
kommer alltid funktion, säkerhet och
hygien i första hand. Men jag har samtidigt
alltid med i utvecklingsprocessen hur den
färdiga produkten kan upplevas av patienten och av personalen. Med rätt användande av designprocessen blir resultatet
en bättre vård och en mindre skrämmande
upplevelse. Design bör också göra tjänsten eller produkten enklare att använda.
Brita Nordblad, barnmorska och planeringsledare, primärvården i Göteborg.
Under senare år har jag arbetat
mycket med design och förändringsprocesser vad gäller lokaler och då har jag ofta
samarbetat med Design med Omtanke. Den
stora poängen med att följa en processteori och en
metod är att systematiken för processen framåt – det
underlättar arbetet och samtidigt stimuleras kreativiteten.
Jag har haft stor nytta av denna process när jag arbetat
med förändringar av lokaler men den kan också användas vid
förändring av arbetssätt, organisationsförändringar och metodutveckling. Ja, nästan överallt!
Design & Affärer 2012
Tomas Puusepp, vd för den medicinska
koncernen Elekta.
Design kan bidra till utvecklingen
av framtidens vård och hälsa
genom att lyssna på de som utför sjukvården och på deras patienter. Det är så
vi själva arbetar. Patienter behöver känna
lugn och förtroende. Här spelar miljön och
utrustningens design vid behandlingstillfället en viktig roll.
Under designprocessen tar vi reda på
hur patienten upplever sin behandling
och samtidigt tar vi hänsyn till sjukvårdens behov av säkerhet, effektivitet och
förbättrade kliniska resultat – då kan
utrustningen designas ändamålsenligt och
bidra till framtidens vård och hälsa. Vår nära relation med våra kunder och
partners spelar en stor roll för hur vi kan
leverera lösningar som förändrar det
kliniska arbetet och bidrar till den bästa
sjukvården i världen.
Bengt Andersson, programchef för
regeringsuppdraget Teknik för äldre
på Hjälpmedelsinstitutet.
Vi kan i de över hundra projekt som genomförts inom
regeringsuppdraget Teknik för äldre konstatera att de
mest framgångsrika projekten har haft en stor delaktighet av
målgruppen. Användarcentrerad design har varit en framgångsfaktor som gjort skillnad. Jag anser att det är ett absolut måste
att använda designprocessen i såväl metodutveckling som
tjänste- och produktutveckling inom dagens och framtidens
vård, hälsa och omsorg. Det finns metoder och kompetenser
inom industridesignprocessen som hitintills använts i alldeles för
liten utsträckning inom detta område.
4
Intro /
Bort med ryggsmärtan!
Pain free back är en interaktiv app som hjälper
dig att bli av med smärtorna i ryggen. Du matar
in information om vilket typ av smärta du har
och var i ryggen den sitter och tillbaka får du ett
träningsprogram. Du använder programmet och
utvärderar sedan vad som fungerar. Appen finns
bland annat på iTunes Store.
Design blir allt viktigare
för företag som vill
behålla sin konkurrenskraft.
Kaarina Gould, pratar om nyttan med design. Hon är programdirektör
för världsdesignåret i Helsingfors. Läs mer på sidan 12.
Genomtänkt design = bättre hälsa
Så påverkas
hjärnan av
design
Ny forskning från Göteborgs universitet visar att
genomtänkt arkitektur, design och sinnesstimulans ökar
patienters möjligheter att återhämta sig både fysiskt och
psykiskt. Med digitala textilier och rum som påverkar alla
sinnen, kan rehabiliteringen bli effektivare och vårdtiderna kortas.
Forskaren och inredningsarkitekten Kristina Sahlqvist
har i sitt forskningsprojekt tittat på hur sjukvården utifrån
kunskaper om hjärnans återhämtning kan skapa bättre
miljöer för rehabilitering.
– Man kan fråga sig varför det finns så många pedagogiska modeller för förskolebarn, men så få för äldre
människor? Många äldre behöver en betydligt mer stimulerande miljö än de har idag, säger Kristina Sahlqvist.
Hon fortsätter att studera vad som händer när hjärnan
stimuleras under rehabiliteringen. Exempelvis ska ett
intensivvårdsrum byggas vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset – där ska paterinternas sinnen stimuleras bland
annat med hjälp av musik och användarvänlig design.
Mobilekonomen
Statistik
I den nya digitala världen är köp, spel och lån bara ett klick
bort. Risken att hamna i en skuldfälla är stor för alla människor, men extra stor för de som har en kognitiv funktionsnedsättning, exempelvis en förvärvad hjärnskada eller en
demenssjukdom. Intresseorganisationen Riksförbundet
Attention har därför, tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet, dragit igång projektet ”Mobilekonomen – en
elektronisk plånbok”. Budgetapplikationen är tänkt
att med hjälp av ett överskådligt gränssnitt och
automatisering göra det enklare för användaren
att sköta sin ekonomi själv. När ekonomin sköts
på ett bra sätt – ges positiv förstärkning och
omvänt ges varningssignaler när konsumtionen blir för hög.
Det här exemplet och många fler hittar
du på www.valfardsteknologi.se, en ny
webbplats från IT & Telekomföretagen.
Företag som använder design har högre lönsamhet än de som inte gör det. Siffrorna
8,5 procent och 12,3 procent anger lönsamheten i genomsnitt (under fem år) för
företag som använder design jämfört med dem som inte gör det. Läs mer om
undersökningen på www.teknikforetagen.se.
Koll på budgeten Lönsamt med design
10
5
0
8,5%
Använder ej design
12,3%
Använder design
Källa: Teknikföretagen
Design & Affärer 2012
(50
)
procent eller mer. Så stor är skillnaden
i lönsamhet mellan de företag som
satsar på design och de som inte gör det.
Det visar en undersökning från
Teknikföretagen. Du kan läsa mer om
undersökningen på www.teknikforetagen.se.
Hälsoarmbandet
Jawbone’s up är ett armband som kopplat till
din iPhone håller koll på hur du äter, sover och
motionerar. Armbandet vibrerar när du när
du inte rört dig på länge och väcker dig i
den bästa sovcykeln. Du kan också jämföra
resultaten med dina nära och käras, om du
vågar. Läs mer på www.jawbone.com/up.
Miljö och människa i fokus
Vill du få nöjda kunder och
gladare personal? Då ska du
använda metoderna från Design
med Omtanke nästa gång du
bygger en förskola eller rustar
en vårdcentral.
Norrbotten vill locka fler
I sex av Norrbottens kommuner pågår ett gemensamt designarbete för
att attrahera framtidens invånare. Programmet heter Dags att designa
Norrbotten och tar ett helhetsgrepp runt kommunens varumärke och
framtida gestaltning.
– Syftet är att hitta det unika med området genom att kombinera historia, kultur, traditioner och värderingar med arkitektur och design, säger
Helena Jönsson, projektledare för Designarena Nord.
Under våren 2012 startar Designarena Nord och Centek även projektet ”Den gröna designvägen” för att hjälpa miljöprofilerade företag i
Norrbotten att skapa nya och bättre affärer. Projektet ska göra företagen
tydligare i sin miljöprofil och bidra till ökad konkurrenskraft. Läs mer på
www.designarenanord.se.
Kapstaden i Sydafrika blir World Design
Capital år 2014. Designhuvudstaden utses
bland städer som har en uttalad strategi
att använda design för social, kulturell och
ekonomisk utveckling. På sidan 12 kan du
läsa mer om vad satsningen betyder för
Helsingfors, som bär WDC-titeln i år.
Design & Affärer 2012
Design med Omtanke är en satsning på hållbara, offentliga miljöer.
Sedan starten i Västra Götalandsregionen 2001 har metodiken
spridit sig över landet.
– Allt fler använder den här
metodiken – eftersom personal
och slutanvändare blir otroligt
nöjda med slutresultatet. Hemligheten ligger i att personalens kunskaper och erfarenheter tas tillvara
långt innan de första ritningarna
skapas. Det spar tid, pengar och
gör att konflikter minimeras,
eftersom det är dyrare att göra om i
efterhand, berättar Birgitta Nilsson,
verksamhetsledare för Design med
Omtanke.
Inom SVID:s projekt Designregion Småland arbetar man
bland annat för att öka kunskapen
om Design med Omtanke.
– Vi känner av ett stort intresse för
designmetodiken. Våra uppdrags-
WORLD
DESIGN
CAPITAL
2014!
givare letar efter nya sätt att arbeta
med förändringsprocesser där
användaren kommer mer i fokus,
berättar Gisela Mattisson, projektkoordinator i Designregion Småland.
Under våren kommer Designregion Småland erbjuda workshops där kommunanställda
får lära sig mer om Design med
Omtanke. De hoppas få till stånd
ett större projekt i regionen som
bygger på denna metodik.
Läs mer om Design med
Omtanke på:
www.designmedomtanke.se
och om projektet Designregion
Småland på:
www.designregionsmaland.se.
Boken Design med Omtanke – en
metod för hållbara miljöer är en
praktisk handbok. Den visar
hur man kan ta tillvara på kunskapen
hos medarbetarna och skapa en
arbetsmiljö på deras villkor.
Utvecklar
bättre tjänster
I Skåne och Blekinge pågår Expandera XL, en
satsning för tjänsteutveckling inom designområdet.
Projektet drivs av SVID och ska skapa tillväxt i små
och medelstora företag med hjälp av ett medvetet
designarbete. Bland annat kommer tjugo tjänsteföretag att få hjälp med just utveckling av tjänster, för
att skapa en bättre service och upplevelse för användarna. Fokus ligger på analys, konceptutveckling och visualisering – och tanken är att företagen
ska kunna arbeta vidare med bättre insikt och en
mer medveten utformning av företaget och dess
utbud. En utvärdering av projektet Expandera, som
tidigare drevs i regionen, visar att hela 70 procent
av de medverkade företagen ökat sin lönsamhet
efter att ha medverkat i projektet och blivit insatta i
hur design kan utveckla företaget.
5
Framgångsexempel
Marianne Norelius, hälsostrateg på Apoteket
”Motivationen är
det viktigaste”
Över hälften av de personer som hämtar ut receptbelagd
medicin på Apoteket lider av någon av våra vanligaste folksjukdomar. Sjukdomar som i vissa fall skulle kunna undvikas
med ändrade levnadsvanor. Det fick Apoteket att utveckla
hälsokollen, ett test som finns på Apoteket där man snabbt
får svar på vad man behöver jobba på för att minska risken
för de här sjukdomarna. Under samma period utvecklades
Hälsolabbet, en sida på apoteket.se där kunden får råd och
stöd för att klara av att genomföra de förändringar de bestämt
sig för att göra, exempelvis sluta röka eller gå ned i vikt.
– Vi vet hur svårt det är att ändra vanor. Därför blev
Hälsolabbet en självklar följd av Apotekets Hälsokoll, säger
Marianne Norelius, hälsostrateg på Apoteket.
Både Apotekets Hälsokoll och Hälsolabbet har utvecklats
i ett nära samarbete mellan Apoteket och designbyrån Doberman. För Apoteket var det viktigt att inte bara innehållet, utan
även formen och utförandet, hade vetenskaplig grund. Johan
Dovelius, design director på Doberman, menar att den stora
utmaningen var att skapa långvarig förändring i människors
sätt att leva.
– Om användaren går och köper ett par gångstavar och
sen aldrig använder dem så har designen misslyckats. Nyttan
visar sig alltså när användaren lägger om sin livsstil till det
bättre, exempelvis äter sundare, rör sig mer och röker mindre.
För att få reda på vad användarna ville ha jobbade man tidigt
i processen med fokusgrupper. Man gjorde även djupintervjuer
med företagare för att ta reda på hur de skulle vilja att tjänsterna fungerade, om de skulle köpa in dem till sin personal.
– Det blev tydligt hur viktigt det var att Hälsolabbet fanns
som en stödfunktion till Hälsokollen. Man kan inte bara lämna
människor med ett besked om sin hälsa utan att erbjuda hjälp
att komma vidare, säger Marianne Norelius.
Med kunden i fokus
text: J o ha nna Ohlso n fot o: J ennife r N emie
6
För att lyckas med en ny produkt är det viktigt att veta vad användarna
behöver. Vi har träffat två företag i olika branscher som har tagit fram
nya produkter och tjänster i nära samarbete med sina kunder.
Marianne Norelius tror pedagogiken
i Hälsolabbet är viktig.
– Folk som röker vet att det är farligt.
Men genom att använda sig av Hälsolabbet kan de se vilken effekt på hälsan
det skulle ge att sluta. Det kan vara
motivationen som får dem över tröskeln.
Design & Affärer 2012
7
Fakta: Domino
Det trådlösa lyssningssystemet Domino vann
Stora Designpriset 2011.
Juryn konstaterar att
det är utvecklat utifrån
användarnas behov och
att det bidrar till en enklare
vardag för personer med
nedsatt hörsel. Bellman &
Symfon och Shift Design &
Strategy står för utveckling
och design. Domino går
att köpa på butiker som
säljer hörselhjälpmedel.
Läs mer om priset på
www.storadesignpriset.se.
Lystring!
Nu är det lättare att höra bra
Text: S a ra W ilk Fo to : N ick e J o ha nsso n
Komplex teknik som är lätt att använda.
Det trådlösa lyssningssystemet Domino
är ett bra exempel på hur smart funktion och funktionell form kan hjälpa
människor till en bättre vardag.
Tänk dig att du sitter på ett möte med flera av
dina kollegor. Diskussionen är i full gång, alla
pratar i munnen på varandra och någon höjer
rösten för att höras. Det är en påfrestande situation för vem som helst. Men för en person
med hörselnedsättning kan det vara nästintill
omöjligt att höra vad som sägs i sorlet.
Det är i just sådana situationer som lyssningssystemet Domino kommer till sin rätt.
Det avancerade systemet har en sändare
och en mottagare som kommunicerar trådlöst med varandra.
Design & Affärer 2012
– Det var viktigt för oss att ta fram en
produkt som är enkel att hantera. Dessutom
ville vi att Domino skulle bli en modern
konsumentprodukt. Människor med hörselnedsättning vill inte alltid visa att de har en
funktionsnedsättning, berättar Peter Jungvid
som är vd på Bellman & Symfon, det företag
som har utvecklat produkten.
Tack vare ett medvetet designarbete är
Domino ett bra exempel på när god funktion
möter genomtänkt form. Produkten vann
Stora Designpriset 2011 och i motiveringen
nämns bland annat smarta funktioner och
självinstruerande gränssnitt.
– För att få en bra prestanda måste man
använda komplex teknik. Men man måste
också paketera den i ett enkelt gränssnitt
– produkten måste vara intuitiv och lätt att
förstå, konstaterar Anders Lenning som är
teknikchef på Bellman & Symfon.
För att hitta den rätta balansen mellan teknik
och form var användarna en viktig pusselbit.
De fick ge sin input redan under konceptstadiet och synpunkterna var till stor hjälp för att
differentiera produkten på marknaden. Carl
Hampf, delägare i Shift Design & Strategy, är
projektets designleverantör. Han berättar:
– I Dominos fall kretsade mycket kring att
göra en produkt som handlar om stolthet
i bärandet. Den talar inte om att jag är en
människa med nedsatt funktion, det är i stället en produkt som skapar ett habegär.
– Personligen tycker jag att design är ett
viktigt konkurrensverktyg och jag vill påstå
att det har gett väldigt god avkastning för
oss, säger Peter Jungvid.
8
Reportage / Försäkringskassan
Design & Affärer 2012
9
Närmre
föräldrarna
än någonsin
En mobilapplikation för tillfällig föräldrapenning och ett
smidigare flöde vid ansökan av föräldrapenning.
När Försäkringskassan förbättrar sina tjänster framöver
beror det på att de jobbat närmre föräldrarna än någonsin.
Text: Sara Wilk Foto: Johan Bergmark
V
arje månad vänder sig otaliga
föräldrar till Försäkringskassan
för att ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Ända sedan 2003 erbjuder
myndigheten självbetjäningstjänster för de som vill sköta sina ärenden
direkt på nätet. Men trots det väljer långt ifrån
alla den digitala kanalen framför papper och
blanketter.
– Vi har haft samma tjänster och e-flöden
sedan de lanserades och det är en av anledningarna till att vi vill ta ett helhetsgrepp kring målgruppen. Vi vill se hur vi kan serva dem på ett
bra sätt och hänga med i deras behov, berättar
Gunilla Dyrhage, som är verksamhetsområdeschef för självbetjäning.
Därför arbetar de just nu med att förnya e-
tjänsterna för föräldrapenningen. Målet är att
det ska bli så enkelt och smidigt som möjligt att
vara i kontakt med Försäkringskassan. Och för
att komma dit har de arbetat mer kundfokuserat än någonsin.
Design & Affärer 2012
– När vi utvecklade tjänsterna låg mycket
av vårt fokus på att förenkla handläggningen,
vilket har krånglat till det för kunderna i onödan.
För att vi ska öka användningen av e-tjänsterna
måste vi fråga dem om hur de egentligen vill ha
det, konstaterar Lena Glennert som är marknadsansvarig.
Uppdraget att ta fram koncept för hur man
skulle kunna öka självbetjäningsgraden och
anpassa tjänsterna efter kundernas behov
landade hos servicedesignbyrån Transformator
Design. Under våren 2011 genomförde de 110
kvalitativa intervjuer för att skapa sig en bild av
vad dagens föräldrar vill ha och behöver. Men
för att verkligen få en förståelse för kunderna
fokuserade de inte enbart på e-tjänsterna. De
frågade hur vardagen ser ut när ett barn blir
sjukt och hur det går till när människor söker
föräldrapenning.
– Vi såg ett stort glapp i hur man formulerar
sig och ser på saker. Försäkringskassan pratar
till exempel om förmåner, medan föräldrarna
ser föräldrapenningen som en rättighet, berättar
10
Reportage / Försäkringskassan
”Föräldrapeng
är oftast en familjeangelägenhet
som berör fler
än en förälder.”
Erik Widmark,
Service Design Director
på Transformator Design.
Stina Engström som är senior servicedesigner
på Transformator Design. Kollegan Erik Widmark fyller i:
– Om det är en förmån kan man också ställa
krav på användaren. Men när man ser det som
en rättighet, och måste läsa en lång text för att
förstå vad man ska göra, då är det klart att man
blir frustrerad.
kan komma att användas även inom andra delar
av Försäkringskassans verksamhet.
– Det har kommit fram väldigt många
insikter som inte nödvändigtvis behöver hamna
i ett färdigt koncept, utan likaväl skulle kunna
påverka hur vi strukturerar vår information,
konstaterar Lena Glennert.
Under de kommande åren ska
Intervjuerna gav många värdefulla insikter som
har lett fram till flera olika förslag. En av de
viktigaste, som också ligger till grund för en
stor del av arbetet, är att föräldrapenningen
ofta är en familjeangelägenhet och inte en
individuell fråga. I flera familjekonstellationer är det trots allt
två vårdnadstagare som försöker
att samordna föräldrapenningen,
och därför var ett av Transformator
Försäkringskassan
Designs koncept en familjevy där det
pratar om förmåner
är
lättare att få en överblick över hela
medan föräldrarna ser
familjens
ärenden.
föräldrapenningen
Men arbetet med kunderna har inte
som en rättighet.
bara hjälpt till att forma de nya förslagen, det har också gett nya perspektiv som
Försäkringskassan arbeta vidare
utifrån Transformator Designs
Kundinsikterna
koncept och systemet ska
och koncepten
förändras stegvis, exempelvis
känns väl förankutvecklas en mobilapplikation för
rade i målgruppen.
den tillfälliga föräldrapenningen
och på webbplatsen planeras det
förbättringar av Mina sidor, bland
annat genom en kalenderfunktion. Det
verkar dessutom som att användarperspektivet
kommer att hänga med in i framtiden.
– Det gör att både kundinsikterna och koncepten känns väl förankrade i målgruppen. Vi
vill jobba mer på det här sättet framöver kring
andra grupper där vi ser att det finns ett behov,
säger Gunilla Dyrhage. n
Design & Affärer 2012
11
Framtidens
vård i fokus
Framtidens vård är ett nätverk där all hälsoinformation
lagras och delas via internet med hjälp av applikationer
och tekniska lösningar. Design & Affärer tittade närmre på
hur vården kan se ut 2015.
När intervjuerna är genomförda gäller det att sammanställa tendenserna
och att föra över erfarenheterna i utvecklingsarbetet.
Ända ut i lekparken. Genom
arbetet har Lena Glennert
och Gunilla Dyrhage ökat
sin förståelse och kunskap
om föräldrarna som söker
föräldrapenning.
Så blir Försäkringskassan bättre
– steg för steg
Våren 2011. Under våren genomförde Transformator
Design intervjuerna med föräldrarna som låg till
grund för de koncept som presenterades.
!
Hösten 2011. Försäkringskassan har genomfört en
förstudie kring de första delarna i utvecklingsprojektet som ska genomföras under 2012.
!
!
Hösten 2012. Vid halvårsskiftet lanseras en mobilapplikation för den tillfälliga föräldrapenningen.
November 2012. De första förändringarna genomförs. Planen är att Mina sidor ska förbättras, bland
annat genom en kalenderfunktion.
!
2013. Flödena kring själva ansökan om föräldrapenningen kommer att förbättras. Målet är också att
lansera familjevyn som ska göra det lättare att få överblick över hela familjens ärenden.
!
Design & Affärer 2012
En liten sensor mot huden mäter bland annat ditt
blodtryck, din puls och ditt blodsocker. Och
med hjälp av smarta ytor, ett slags avancerade
tryckkänsliga som dessutom kan interagera med
föremål som de kommer i kontakt med, kan du
få en utvärdering av din hälsa, specialanpassade
rekommendationer och samtidigt dela med dig av all
information till ditt nätverk och dina vårdkontakter.
Under de senaste ett och ett halvt åren har designbyrån Ergonomidesign arbetat med framtidsscenariot The Future of Intergrated
Healthcare som utspelar sig under 2015. Och det är en spännande
vision som målas upp. I stora drag kan den närmast beskrivas som ett
nätverk, eller en vidareutveckling av de sociala
gemenskaper som finns i dag, där all hälsoinformation lagras och delas via internet med
hjälp av applikationer och tekniska lösningar.
– Våra strateger gjorde en kartläggning
genom att analysera bland annat makrotrender
i samhället och branschspecifika hälso- och
sjukvårdstrender. Sedan har vi försökt att
förklara hur trenderna i samspel med teknikutvecklingen kommer att påverka branschen,
förklarar Anna Romboli som är kommunikationschef på Ergonomidesign.
Arbetet grundas på erfarenheter som Ergonomidesign har fått efter
att under många år ha arbetat nära företag inom Life Science-industrin.
Visionen, som de har tagit fram med hjälp av bland andra strateger,
designer och sjukvårdsexperter, är ett sätt att förklara utvecklingen och
mana till diskussion. Hittills har de bland annat utvecklat en prototypmjukvara för de smarta ytorna och en prototyp på den apparat som
skulle kunna användas för att läsa av sensorerna.
De har redan visat upp idéerna i flera olika sammanhang, bland
annat för aktörer inom EU. Där pågår det många spännande projekt
inom området, men hon efterfrågar ett ökat fokus på patienterna.
Anna Romboli igen:
– Vi måste förklara tydligare hur man kan använda designkompetens för att utveckla tjänster inom vården. Vi tänker alltid ur ett användarperspektiv, istället för att till exempel fokusera på tekniken – och här
har designbranschen mycket att bidra med.
Med en enkel
liten sensor ska du
snabbt kunna få
svar om blodsocker,
kolesterol, järn och
andra hälsofrågor.
12
Fem frågor / Kaarina Gould
Text: Lotta Jonson Foto: Sampo Korhonen
Här gör design livet enklare
Nu är det i gång – WDC 2012 Helsinki – världsdesignåret. Här visas långsiktiga projekt som vill
väcka diskussion om hur design kan göra livet bättre, enklare och mer fungerande. Allt under
mottot ”Design är en del av livet”. Programdirektören Kaarina Gould förklarar hur.
Vad betyder det att
Helsingfors är designhuvudstad i år?
Designhuvudstaden har
en budget på 16 miljoner
euro. Vart går pengarna?
– Vi hoppas kunna skapa
en bättre stad och ett bättre
land. Samtliga programpunkter ska visa hur det kan ske.
Förhoppningsvis inspirerar vi
människor att tänka nytt. Ett
mer designinriktat samhälle
stimulerar nya samarbeten
mellan människor, företag och
kommunala institutioner. Vår
ambition är att göra designen
synlig – permanent.
– Programverksamheten kostar
omkring sju miljoner euro och
fem miljoner euro finns avsatta
för marknadsföring och kommunikation. Dessutom räknar
vi med att själva organisationen
och förvaltningen av kommer
att gå lös på omkring fyra miljoner euro för åren 2010–2013.
Den totala ekonomin för hela
World Design Capital Helsinki
2012 kommer dock att vara
större, den väntas omsätta över
50 miljoner euro.
1
3
Vår ambition
är att göra
designen synlig –
permanent.
2
Några höjdpunkter under
året?
– Öppnandet av vår ”pavilion”
i maj – en ny byggnad som
ska förena Designmuseet och
arkitekturmuseet centralt i
Helsingfors – är definitivt en av
mina favoriter. Liksom utställningen ”Everyday Discoveries”
som öppnar i september. Programmet består av omkring 300
evenemang och utställningar
och över hundra utställningar
är öppna för alla.
Missa
inte!
MoA12
9 maj–3 juni
Aalto-universitetets årliga
elevutställningar. I år extra
festligt med anledning av
WDC. Här finns koncept
och produkter, framtagna i
samarbete mellan designstuderande och näringsliv.
Hur kan design och
designprocesser öka
affärsnyttan för företag och
offentlig verksamhet?
4
– Design blir allt viktigare för
företag som vill behålla sin
konkurrenskraft. Våra samarbetspartners kommer från
vitt skilda affärsområden men
alla använder design som ett
verktyg för tillväxt. Begreppet
”embedded design” omfattar
allt från produkter till system
och offentliga tjänster. Användarnas behov beaktas från allra
första fasen av designarbetet.
Vårt främsta mål är att utveckla
metoder för effektivare användande av design i samhälle och
näringsliv.
Paviljongen
10 maj–30 september
WDC:s centrala mötesplats i
Helsingfors, den tillfälliga paviljongen mellan design- och
arkitekturmuseet. Här kan
du lyssna till internationella
föredragshållare, bioföreställningar med mera.
Hur vill du att Helsingfors
ska utvecklas inom
designområdet framöver?
5
– World Design Capital Helsinki 2012 förväntas fungera som
trendsättare inom det globala
designsamfundet. Det primära
är att åstadkomma effekter som
når in i framtiden till år 2021
eller 2042. Först då går det att
mäta årets definitiva framgång.
Cities for All
24 maj
Konferens och utställning om
hur staden kan passa alla.
Här ges konkreta lösningar
på globala utmaningar,
exempelvis diskussioner om
hållbar utveckling. Organisatör:
EIDD Design for All.
Kaarina Gould
Yrke: Programdirektör, World
Design Capital Helsinki 2012
Född: 1972 i Helsingfors
Bakgrund: Utbildad designer vid
Aalto-universitetet 1999. Arbetade redan år 2000 för Helsinki
European Capital of Culture och
har sedan dess organiserat en rad
festspel och konserter.
Läs mer om WDC 2012 Helsinki på
www.wdchelsinki2012.fi/sv.
Cumulus Helsinki 2012
24–26 maj
Konferens på Aalto-universitetet där fokus är ”hur
designkunskap kan stödja
offentliga tjänster i utvecklingen av öppna, deltagande,
mänskliga miljöer”.
Design Helps
Living room
6–27 september
Utställningar om
designens
möjligheter
att skapa
välbefinnande.
Design & Affärer 2012
Lösningen / Omsorgsdagboken
13
Text: Johanna Ohlson Foto: Johan Bergmark
Problem
Anhörigas brist på
insyn och behov av
mer information kring
de äldres omsorg inom
i Stockholm stad.
Full koll på
äldreomsorgen
Oavsett vilken stad du bor i och vad klockan är på dygnet ska du
kunna gå in på nätet och se vad som beslutats om dina anhöriga
och deras äldreomsorg. Det är tanken med Stockholms stads
e-tjänst – Omsorgsdagboken.
– Tillgänglighet och transparens har varit ledorden, säger
Annelie Svensson, strateg på Äldreförvaltningen i Stockholm.
Rapporterna om vanvård av
äldre har duggat tätt under det
senaste året. Som anhörig är det
lätt att bekymra sig och fundera
över om ens gamla föräldrar tas
om hand på bästa sätt. Bor man
dessutom inte i samma stad kan
det bli riktigt svårt att få grepp
om vilken hjälp de får. Med den
utmaningen i åtanke föddes
idén om Omsorgsdagboken i
Stockholm. En e-tjänst där både
de äldre själva och de anhöriga
kan logga in och se vilka beslut
om äldreomsorg som fattas
kring den enskilde hur vården
är planerad.
Processen som resulterade
i Omsorgsdagboken har tagit
några år. Redan 2007 kom ett
förslag i äldreomsorgsnämnden om att journaler skulle
göras mer tillgängliga. Året
därpå började man titta på en
e-baserad lösning och hösten
2009 blev Omsorgsdagboken
klar att använda.
– Knuten var den tekniska biten, hur man skulle göra för att
garantera sekretessen. Det var
den viktigaste frågan att lösa,
säger Annelie Svensson.
Design & Affärer 2012
Lösningen för säkerheten
blev e-legitimation. Det måste
alla ha för att kunna logga in.
Anhöriga behöver dessutom
ett skriftligt medgivande från
vårdtagaren.
Omsorgsdagboken är inte
Omsorgsdagboken – en internettjänst där de äldre själva och
deras anhöriga kan läsa om
vården och beslut som rör
Lösning
den direkt på nätet.
bara tänkt som ett stöd för
anhöriga. Den är också tänkt att
användas av brukarna själva.
Därför var det viktigt att sidan
var användarvänlig även för
personer som kanske ser lite
dåligt och saknar vana av internet. Därför utvecklades tjänsten
med en anpassning till deras
behov. Texten skulle vara lättläst, uppbyggnaden enkel och
de klickbara länkarna gjorda för
att kunna hanteras, även med
en darrig hand.
Tjänsten används idag av
många men utvecklingsprocessen går vidare. Bland annat ska
man nu förändra upplägget på
den kalender som finns. Trots
Omsorgsdagboken är en e-tjänst för
äldre och deras anhöriga där alla beslut,
omvårdnadsjournaler och planer för
deras äldreomsorg finns att läsa.
att tjänsten heter Omsorgsdagboken är det sällan anteckningar görs dagligen. Därför
ska man enklare kunna se
direkt på vilka dagar det gjorts
noteringar, utan att gå in på
varje enskild dag för att kolla.
E-tjänsten utvecklades inte
med syftet att underlätta
arbetet för de anställda. Men
ny teknik har gjort lösningar
möjliga som gör personalens
arbete mer effektivt.
– De nya systemen spar
värdefull tid. Vi kan se att
Omsorgsdagboken fått dokumentationen att utvecklas på
ett positivt sätt, säger Annelie
Svensson. n
14
Reportage / Sommardesignkontoret
Nya visioner
för polishuset
Ett polishus i behov av en uppryckning och
kreativa studenter på Sommardesignkontoret i Fagersta/Norberg. Det mötet gav
helt nya perspektiv på vad en polisstation
skulle kunna vara – säkrare, tydligare och
mer välkomnande.
Text: Sara Wilk Foto: Thomas Ljungqvist
D
et bruna polishuset i Fagersta byggdes
redan 1968. Under decennierna som har
passerat sedan dess har polisens arbete
förändrats, men huset har varit, så att
säga, satt i sten. De små utrymmena och trånga
korridorerna är inte längre optimala för den
verksamhet som de är tänkta att inhysa.
– Om vi själva skulle försöka att förändra någonting så skulle vi troligtvis göra små ändringar lite
här och där. Vi behövde nya ögon och någon som
skulle kunna komma med lösningar utifrån våra
förutsättningar, säger närpolischefen Eva Lindberg.
Med de funderingarna vände de sig till Sommardesignkontoret i Fagersta/Norberg.
Sex studenter fick i uppdrag att skapa ett
förslag på hur den bruna byggnaden skulle
Design & Affärer 2012
15
Uppskattad
kompetens
Säkerhet och plats för
både enskildhet, samvaro
och besökare var några av
utmaningarna i projektet.
Sommaren 2009 deltog
designstudenterna Kristofer
Eriksson och Pierre Skönnegård
i Sommardesignkontoret. De arbetade då med flera projekt på
uppdrag av företaget Fagersta
Hygien. Ledningen på företaget
blev så nöjd med studenternas
arbete att de under vintern och
Peter Kandel
våren 2012 köper omkring 250
timmar av de nu färdigutbildade konsulterna.
– Vi har ett stort behov av deras kunnande om
design och designprocessen. Förutom att formge
våra produkter så är de också med när vi köper in
exempelvis handfat som ska passa in i vårt egna
utbud av badrumsvaror, säger Peter Kandel, vd
för och ägare av Fagersta Hygien.
Tre exempel från
Sommardesignkontoret
Studenternas förslag
har gett oss en tydlig
bild av hur polishuset
skulle kunna bli och det
är verkligen en kick.
kunna bli en modernare och mer funktionell arbetsplats.
– Från början kändes det som att fokus
låg på problemområden i lokalerna. Men
under arbetets gång kom vi att titta mer
på vad polisen är, vad den står för och vad
yrket innebär, för att sedan integrera det
i lokalen, förklarar Martina Boyton, en
av studenterna och en av uppdragets två
projektledare.
Hon berättar att det finns ett antal utmaningar med den gamla polisstationen.
En av de största är säkerheten: poliserna
har ingen egen zon i lokalerna och besökarna – oavsett ärende – samsas och samtalar
sida vid sida. Samtidigt behövs platser för
avkoppling och samvaro.
– Det är väldigt många olika behov som
ska tillgodoses och vi försökte hitta en övergripande lösning. Men vi pratade mycket
med polisen om våra idéer och vilka tankar
de hade, förklarar Åsa Agerstam, student
och uppdragets andra projektledare.
Idéerna som studenterna presenterade var
nästan lika omfattande som uppgiften. De
föreslog till exempel zoner med olika grad
Design & Affärer 2012
av öppenhet för allmänheten, fler avskilda
platser, en mjukare färgsättning och en mer
välkomnande och tydlig reception.
Polisen i Fagersta har arbetat vidare
utifrån studenternas förslag. De har beställt
möbler till receptionen och gjort några
mindre strukturella ombyggnationer för att
skapa en bättre arbetsmiljö. De har dessutom äskat mer pengar för att kunna fortsätta
renoveringsarbetet under nästa år. Nästa
steg är att se över lunch- och fikarummet
så att det finns plats och möjlighet för alla
anställda att mötas. De planerar också att
presentera förslaget för myndighetens strategiska ledning för att se om idéerna skulle
kunna användas för att lyfta fler polishus i
Sverige.
Eva Lindberg konstaterar:
– Vi har tagit till oss deras sätt att se på
hur vi skulle kunna lösa problemen. Studenternas förslag har gett oss en tydlig bild
av hur polishuset skulle kunna bli och det
är verkligen en kick. n
Vill du få hjälp av
sommardesignkontoret?
Sommardesignkontoret har funnits sedan 1998
och drivs sedan 2001 av SVID på flera olika platser i landet. Tillsammans med uppdragsgivare
– till exempel företag, kommuner och länsstyrelser – arbetar studenterna med idéorienterade
projekt där målet är att komma med idéer till
koncept, inte att presentera färdiga lösningar.
Syftet är att ge en inblick i vad designarbete är
och hur det kan förbättra en verksamhet. Mer
information finns på:
www.svid.se/sommardesignkontoret.
1
Linköping 2008: The Exciter, en av tre visioner av
hur mobiltelefoner skulle kunna se ut i framtiden.
2
Varberg 2009: Konceptlösningar på hur pelletseldade närvärmecentraler skulle kunna anpassas
till olika miljöer för Derome Bioenergi.
3
Botkyrka 2010: En idéverktygslåda som kan
hjälpa kommunen med förbättringar inom olika
områden, som till exempel kommunikation.
Utveckling med design
Att utveckla med användaren i fokus är kärnan i design. Men hur går det till? Vad gör egentligen en designer och hur gör man när man ska köpa en designtjänst? Designprojektguiden
riktar sig till dig som ser att ditt företag eller verksamhet behöver utvecklas, oavsett om det
handlar om hela eller delar av verksamheten, fysiska produkter, tjänster, budskap eller miljöer.
Vill du veta mer? Besök www.designprojektguiden.se!
Implementering och utvärdering
När produkten är färdig och har nått marknaden bör ni följa upp och utvärdera ert arbete
med designern. Är resultatet det planerade?
Hur ser kundnöjdheten ut? Kanske börjar ni
att utveckla igen efter den här fasen?
Lansering
Vill du kolla designprojektguiden i din mobil – skanna
den här QR-koden.
9
För att underlätta snabb lansering
är det viktigt att ett arbete med
budskap och marknadsplanering
löper parallellt och i nära samarbete
med designarbetet.
8
Produktion
Det är oftast uppdragsgivaren som ansvarar för produktionsplaneringen. Designern
kan stödja i arbetet genom
att se till att produkten lever
upp till det krav och som ni
tidigare beslutat.
Justering och
genomförande
När ni tillsammans har
valt ett koncept att gå
vidare med, är det dags att
utveckla konceptet till en
färdig lösning. Ofta kan det
bli justeringar och kompletteringar i den här fasen,
eftersom varje nytt steg kan
medföra nya möjligheter.
Förberedelse
7
1
6
Utvärdering och konceptval
Tillsammans med designern utvärderar ni de första förslagen och
diskuterar vad som måste förändras
och förbättras. Sedan väljer ni ut det
koncept ni vill gå vidare med.
2
5
4
Konceptutveckling och visualisering
Nästa steg i processen är att designern tar fram
ett antal förslag baserade på analysen. En idé
kan testas i simulerad miljö eller i verkligheten
för att undvika dyra förändringar senare. Det
kan vara ovärderligt att få synpunkter från ett
annat håll för att få fram ett koncept som motsvarar marknadens behov och krav.
3
Oavsett vilken typ av utvecklingsprojekt du står inför så
finns det aktiviteter du kan
göra själv innan du tar kontakt
med en designer. Även design
har sin grund i företagets
affärsidé och behov och
genom att beskriva styrkor och
svagheter kan det bli tydligare
vilka visioner och mål ni har
för både företaget och den
enskilda produkten.
Brief och offert
När du upphandlar designkompetens måste du göra en
brief, en uppdragsbeskrivning,
som ska beskriva förutsättningar,
tidsplaner och förväntade mål.
Användarstudier och analys
En framgångsrik designprocess har alltid
användaren/kunden i fokus och kan
även involvera användaren i processen.
Designern gör därför olika behovs- och
funktionsanalyser, omvärldsstudier,
kvantitativa studier, kvalitativa studier och
samtal och tester med målgrupperna.