Transcript Sveriges största logistikbyggen

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Intelligent Logistik
Nummer 5 | september 2014 | www.intelligentlogistik.se ”Anställ erfarna logistiker”
Staffan Mörndals bästa tips till den
växande e-handeln.
inköp
logistik
produktion
affärer
Vem blir nästa infrastrukturminister?
Här är de hetaste kandidaterna att efterträda
Catharina Elmsäter-Svärd.
sid 22
Foto: Lena Sonne
sid 10
Sveriges största
logistikbyggen
Lågpriskedjor som Jula,
Jysk och Rusta kapprustar sin lagerkapacitet och
står för flera av de största
logistikbyggena i landet
just nu. Jysks nya höglager
i Nässjö (bilden) ska stå klart i början av 2016.
sid 12–13
Logistiken kan bli valets
vinnare
Partienkät! Nu är valet avgjort och mycket
tyder på att transportbranschens hjärtefrågor
kan få visst politiskt stöd när den nya regeringen tar makten.
sid 6–7
Hamnar i blåsväder
Mikael Castanius, vd Sveriges Hamnar,
är oroad över hur nya svaveldirektiv
och höjda farledsavgifter slår mot
svensk sjöfart och miljön. För trots allt
snack om järnväg är det inget snack om
att det är trailertrafiken som ökar mest.
Foto: Lena Sonne
sid 18–21
Svensken på Tesla Medföljer som bilaga i Dagens industri september 2014
Amerikanska Tesla Motors är en kaxig uppstickare i bilbranschen. Bara tio år efter
start säljer företaget elbilar som går 50 mil på en laddning och drivs av framtidens
litium-jonbatterier. Möt svensken Peter Carlsson som ansvarar för Teslas globala
inköp och logistik.
sid 16
”Staten måste ta
ansvar”
Frida Widmalm, Riksrevisionen, om
ökade risker och högre kostnader vid
regional och kommunal medfinansiering av infrastruktur.
över 7 000 affärsm
sid 5
över 7 000 affärsmöjligheter
under tre dagar
Boka datumen – 19–21 maj 2015 SvenSka mäSSan GöteBorG
På Nordens största logistik-, transport- och truckmässa med konferens
möts hela branschen för att skapa de rätta kontakterna – alla viktiga aktörer
mäSSa och konferenS
#Lot2015
finns på plats som utställare eller besökare!
Läs mer på www.logistik.to
OFFICIELL MEDIAPARTNER
MEDIAPARTNER
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
ANNONS
HELA DENNA B
ILAGA ÄR EN A
NNONS FRÅN
INTELLIGENT
LOGISTIK
HELA DENNA
BILAGA ÄR EN
ANNONS FRÅN
INTELLIGENT
LOGISTIK
Intelligent Logistik
Intelligen
ANNONS
ANNONS
ANNONS
2. Intelligent Logistik
NUMMER 5 | SEPTEMBER
2014 | WWW.INTELLIGEN
växande e-handeln.
“Bara människor
INKÖP
blir nästa infrastrukturm
inister?
Här är de hetaste kandidaterna.
INKÖP
Bästa logistikläge
sid 22
na
i Västsverige.
FOTO: LENA SONNE
sid 22
FOTO: HILDA HULTÉN
Kampen för svensk konkurrenskraft fortsätter
LOGISTIK
LOGISTIK
PRODUKTION
PRODUKTION
AFFÄRER
AFFÄRER
Miljöministern
tror
på biobränslen
.
Sveriges största
logistikbyggen
sid 4–5
sid 15
Logistiker
på största
bygget
Lågpriskedjor som
Jula,
Jysk och Rusta kapprustar sin lagerkapacitet
och
står för flera av de största
logistikbyggena i landet
just nu. Jysks nya höglager
i Nässjö (bilden) ska
stå klart i början av
2016.
sid 12–13
Logistiken kan
bli valets
vinnare
Partienkät! Nu är valet
avgjort och mycket
tyder
Kristina
på att transportbrans
Eliasson chens
är logistikkoo
hjärtefrågor
kan
visstNya
torfåför
politiskt
stöd när den nya reger- rdinaKarolinska
Solna, Sveriges
ingen
tar makten.
största
byggprojekt just
nu.
sid 6–7
sid 12
Hon jobbar
Hamnar
i blåsväde
på
r
Mikael
Axfoods
Castanius,
vd Sveriges Hamnar,
miljöprofi
l
är
oroad
Åsa
över hur
Domeij
svaveldirektiv
är nya
miljöchef
på
och
höjda farledsavgift
livsmedelsjät
te. er slår sid
18
mot
svensk sjöfart och miljön.
För trots allt
snack om järnväg är
det inget snack om
att det är trailertrafi
kenLätt
som ökar
få mest.
jobb
för
logistikstudentersid 18–21
Svensken på Tes
la
den. Om transportsystemet hackar så hackar hela Sveriges
välstånd” säger Per Bondemark på SSAB, som menar att
Trafikverket systematiskt underskattar godtransporternas
betydelse.
Det var ju faktiskt den stora upprustningen av järnvägsnätet under 1800-talet som lade grunden för Sveriges välfärd. En infrastruktursatsning som för övrigt gjordes när
vi bodde i ett av Europas fattigaste länder.
Tillgången till pålitliga, hållbara och kostnadseffektiva
transporter är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och
välstånd.
Glöm inte det, ni som ska sitta i Rosenbad och Bryssel.
sid 9
över 7 000 affärsmöjlighet
er under tre dagar
sid 5
Norra
hamnen
över
Malmö
7 000
Îä°äääʎۓʏœŽ>iÀ°
affä
ʜ}ˆÃ̈ŽÉ*Àœ`Վ
under tre dagarsmöjligh
eter
̈œ˜°
ÊÈä°äääʎۓʓ>ÀŽ°
r
UÊ
U
Boka datumen
– 19–21 maj 2015
SvenSka
www.mfu.se
mäSSa
och konferenS
#Lot2015
U
ÊBÀ˜ÛB}
ÊÝ«>˜Ãˆœ˜Ã“Ÿ
U
U
På Nordens största
ˆ}…iÌiÀ°
mäSSan GöteBor
logistik-, transportG
och truckmässa 6BŽœ““i˜Ê>ÌÌÊ
möts hela branschen
Žœ˜Ì>ŽÌ>ÊÊ
med konferens
för att skapa de
œÃÃÊ«FÊ䣣‡ÎÈÊ{™Êää°ÊÊÊÊ
rätta kontakterna
finns på plats som
– alla viktiga aktörer
utställare eller
besökare!
Läs mer på www.logist
ik.to
MEDIAPARTNER
Redaktion
Hilda Hultén, redaktör
Bastugatan 6
118 20 Stockholm
[email protected]
070-477 59 04
Gösta Hultén, senior editor
073-766 11 45
[email protected]
Lena Sonne, reporter,
070-254 20 64
[email protected]
grafisk form
Michael Wall, www.michaelwall.se
Repro
Stefans Ordbild
TRYCK
BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla
V-TAB, Landvetter
Daily Print, Umeå
Ekonomi & MARKNAD
Marknadsansvarig:
Gustaf Berencreutz
Intelligent Logistik HB
Vämlinge 4115, 761 73 Norrtälje
Tel: 0176-22 83 50
Mobil: 070-730 35 21
Fax: 0176-22 83 49
[email protected]
www.intelligentlogistik.se
Intelligent Logistik produceras
och ägs av Intelligent Logistik HB.
Hilda Hultén
Redaktör
Gösta Hultén
Senior editor
Hilda Hultén, redaktör
Gustaf Berencreutz, marknadsansvarig
Gösta Hultén, senior editor
sid 21
Frida
Widmalm, Riksrevisionen,
Snabba
toppar
om
ökade risker och
högre kostnader vid
i trikå
regional
och kommunal medfi
nansieSå sköter
ring
Gina Tricot
av infrastruktur.
sin logistik.
sid 16
OFFICIELL MEDIAPARTNER
* * *
Intelligent Logistik bevakar logistikens hela bredd, från
produktionslogistik, inköp och supply, till sjöfart, handel,
distribution och konsumtion.
Med våra tre årliga temabilagor som medföljer Dagens
Industris hela riksupplaga på ca 100 000 exemplar och närmare 400 000 läsare bland landets tunga beslutsfattare, når
vi många logistikintresserade. Vårt fördjupande affärsmagasin av Intelligent Logistik har en RS-kontollerad upplaga på 10 500 ex och når ca 40 000 läsare och vår växande
nyhetssajt intelligentlogistik.se besöks av tusentals logistikintresserande läsare varje vecka.
Så vill du synas i Logistiksverige är det på vår webb, vårt
affärsmagasin och här i vår temabilaga som du ska synas.
FOTO: LENA SONNE
Vi kartlägger
Sveriges
”Staten måste
logistikutbildningar
ta
ansvar”
Amerikanska Tesla
Motors är en kaxig
start säljer företaget
uppstickare i bilbranschen.
elbilar som går 50
Bara tio år efter
litium-jonbatterier.
Möt svensken Peter mil på en laddning och drivs av framtidens
inköp och logistik.
Carlsson som ansvarar
för Teslas globala
Medföljer som
bilaga i Dagens
industri september
2014
Medföljer som bilaga
i Dagens Industri
maj 2011
Nu är så valet avgjort. Som vanligt blev det en rysare in i det
sista. Men än är supervalåret 2014 inte slut!
För transportindustrin och näringslivet finns en mängd
frågor som står obesvarade. Vilka förslag kommer att få
politiskt stöd? Vilka nya regler och styrsystem kommer att
införas? Vilka infrastrukturprojekt kommer att prioriteras?
Det finns en rad frågor med koppling till logistik,
infrastruktur och hållbara transporter som ännu inte är
avgjorda, men som har stor betydelse för logistikbranschen
och hela näringslivet. En fråga är hur det blir med jättebygget av Förbifart Stockholm, där spaden satts i jorden men
det politiska spelet om bygget ännu ej är avgjort. Mer om
det på sid 7.
En annan fråga är hur det ska gå för Sveriges hamnar och
svensk sjöfart efter årsskiftet, när EUs nya, hårdare svavelregler införs. Därtill finns förslag om höjda farledsavgifter,
ett hårt slag mot sjöfartens konkurrenskraft. ”Risken är att
ännu mer gods flyttas till vägarna” ropar sjöfartsindustrin,
som vill se politiska beslut som gynnar sjöfart och kombitrafik.
Och nog har de rätt. För i den blygsamma volymutvecklingen hittills i år är det en stapel som sticker ut: Andelen
trailers ökar tvåsiffrigt i de flesta sydsvenska hamnar.
Vad tycker våra politiker om den utvecklingen?
Punktligheten i järnvägen i somras var också en besvikelse. Nära var fjärde godståg var försenat. Trafikverket
rycker på axlarna ”Det går inte att bedöma vilka konsekvenser godsförseningar får” heter det. Men konsekvenser
blir det. Inte bara i miljardkostnader för industrin, men i
förlorat förtroende för Sveriges leveransförmåga.
”Sverige är ett exportberoende land i utkanten av värl-
tips till den
skapar
sid 10
värde” Logistikguru
Gattorna om logistik n John
idag.
t Logistik
TLOGISTIK.SE
erfarna logistiker”
NUMMER 4”Anställ
| MAJ
| WWW.INTELLIGEN
Vem
Staffan2011
TLOGISTIK.SE
Mörndals
bästa
Gustaf Berencreutz
Marknadsansvarig
Följ vår nyhetswebb på www.intelligentlogistik.se
Nästa nummer av affärsmagasinet Intelligent Logistik kommer i vecka 50
Annons 252x176 Intelligent Logistik_Layout 1 2014-04-22 08:17 Sida 1
LOGPOINT.SE
LOGPOINT.SE
OVE
LOVE
ITH L
WITH
OGPOINT W
LOGPOINT
ROM L
FROM
F
2014
2014
LOGPOI
L
O G P O I NT
N T .SE
.SE
F
FROM
ROM L
LOGPOINT
OGPOINT W
WITH
ITH L
LOVE
OVE
2
2014
014
J
FROM
FROM LOGPOINT
LOGPOINT W
WITH
ITH L
LOVE
OVE
4
LOGPOINT.SE
LOGPOINT.SE
2014
2014
|
Skandinaviens bästa logistikläge
www.logpoint.se
FOTO: MASKOT & MATS A.
Att:Du som söker
Skandina viens bästa läge
CONCRET.SE
levererar
d,
ll Vaggery
rsvik ner ti
o
T
int
o
P
ch
g
o
o
g
L
öpin
cker sig
rä
st
,
Från Jönk
er
d
å
anssom puls
moderna tr
med E4:an
är möts de
intenH
k
.
ti
en
is
g
ed
sig de lo
r
South Sw
ra
le
dsb
a
et
. Här
till storsta
portslagen
gen närhet
la
ed
rs
å
m
v
s
S
a
.
er
gen
n kombin
siva företa
kontinente
iget engach
o
ed
g
a
n
ch
er
o
n
a
d
n
a
regio
rs
ö
n
sfördelar.
entrepre
konkurren
småländsk
er
g
m
so
så.
n mix
em du ock
gemang. E
ta del av d
tt
a
en
m
m
Välko
Läge som
201
www.eastsweden.se
• Ett av Nordens bästa lägen
• Effektiv infrastruktur
• Komplett helhet, flexibla lösningar
• Affärsmiljö med växtkraft
• Kompetens med bredd och spets
• Starka referenser
LINKÖPING
NORRKÖPING
Med världen runt hörnet.
Experter rankar Linköping-Norrköping som östra Sveriges skarpaste läge.
Hos oss korsas europavägar, järnvägar, sjöfart och internationellt flyg.
Vart du än siktar finns världen runt hörnet.
Med ostlänken kortas avstånden mellan två av Sveriges största arbetsoch tjänstemarknader. Vårt läge blir ännu mer attraktivt och satsningen
blir en hävstång för investeringar i vår region.
Vill du veta mer om regionens logistikkluster och
vad det kan ge ditt företag? Kontakta:
[email protected] +46(0) 11-15 12 74
eller [email protected] +46(0) 13-33 66 00
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
4. Intelligent Logistik
Tågförseningar slår hårt mot industrin
Sommarens punktlighet i godstrafiken var
en besvikelse. Trafikverkets senaste statistik
visar att nästan vart fjärde godståg var försenat under juni och juli. Punktligheten i juli
2014 minskade med hela 6,6 procentenheter
till 77,6% mot 84,2% punktlighet i juli 2013.
De två tågurspårningarna vid Ovansjö och
Stöde påverkade punktligheten mest negativt,
menar Trafikverket. Därtill har flera åskoväder och banarbeten orsakat störningar för
godstågstrafiken.
– Vi har haft ett ambitiöst program för att
underhålla spåren. På det har vi haft solkurvor och kraftiga åskväder, och här har vi inte
bedömt situationen rätt kan man konstatera,
säger Tommy Jonsson, biträdande chef för
– Sverige är ett
exportberoende
land i utkanten
av världen. Om
transportsystemet
hackar så hackar
hela vårt välstånd,
säger Per Bondemark, SSAB.
området Samhälle på Trafikverket till DN.
Men effekten av godstågens förseningar är
svårare att bedöma än när vanliga resenärer
drabbas, menar han.
– Vi brukar inte göra så stor affär av det där
med godstrafiken. Vagnarna har kört sämre i
systemet men vi kan inte med säkerhet säga att
det fått genomslag i industrin.
Men industrin har en annan bild. För stålkonernen SSAB uppskattas tågförseningar
kosta 120 miljoner kronor per år.
– Sommarens störningar drabbade oss väldigt hårt, bland annat hade vi kraftigt reducerad trafik mellan våra fabriker i Luleå och
Borlänge. Men det här är tyvärr vardag för oss,
säger Per Bondemark, koncerninköpschef på
SSAB och ordförande för Näringslivets Transportråd.
Kostar miljardbelopp
I augusti presenterade Trafikverket intervjustudien ”Tillsammans för Tåg i Tid”, där merkostnaderna för tågförseningar uppskattas
kosta samhället ca 5 miljarder SEK om året.
Av dem står godstrafiken för 1,4 miljarder och
kunderna, d v s varuägarna, står för den stora
delen.
100 %
80 %
84,2% 82,8%
81,4% 79,9% 80,1%
78,5%
79,8% 79,0% 80,0% 79,5%
76,7% 77,6%
71,7%
60 %
40 %
Statistik: Trafikverket
Förseningarna för godstågtrafiken ökar, i somras var
nästan var fjärde godståg försenat. Förseningarna
kostar näringslivet miljarbelopp varje år och främst
drabbas kunderna. Nu växer frustrationen i industrin.
20 %
0%
201307
201308
201309
201310
201311
201312
201401
201402
201403
201404
201405
201406
201407
Punktligheten i svensk godstrafik sjönk med 6,6 procentenheter mellan juli 2013 och juli 2014.
Även KTH har uppskattat kostnaderna för
förseningarna i tåggodstrafiken till ca 1,5 miljarder SEK.
Många företag med flexibel logistik kan
ställa om från tåg till lastbil vid trafikstörningar, ett problem i sig sett till miljön. Men
långtifrån alla har den möjligheten.
– Vi är järnvägsberoende, så vi drabbas hårt.
Men i förlängningen drabbas hela industrin.
Det som oroar mest är minskat kundförtroende för svensk industris leveransförmåga.
– Att vi förlorar pengar i utebliven faktu-
rering är en sak. Men i förlängningen rubbas
förtroendet för oss, det är förödande.
– Sverige är ett exportberoende land i
utkanten av världen. Om transportsystemet
hackar så hackar hela vårt välstånd.
Per Bondemark menar att godsets samhällsnytta systematiskt underskattas.
– Det är Trafikverket medvetna om, men
de har inte gjort något åt det i sina kalkylmodeller. Det innebär att beslutsunderlagen blir
felaktiga. Jag tycker det är väldigt oroande. n
Utveckling
och bra liv som drivkraft
Västerås med inriktning optimal godshantering. Vi berättar gärna mer.
Välkommen till monter
C 02:01
på Transport
Logistikmässan
i Göteborg!
Kontakta
Näringsliv
Västerås,&Conny
Petrén 021-39
11 16.
www.vasteras.se
Av Hilda Hultén
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Intelligent Logistik. 5
”Staten måste ta ansvaret för infrastrukturen”
Med regional och kommunal medfinansiering, kan
kommuner och regioner köpa sig före i kön för sina
egna projekt genom att medfinansiera stora infrastrukturprojekt. Det kritiseras nu av SKL och Riksrevisionen.
De senaste decenniet har det blivit vanligt att
staten krävt medfinansiering av kommuner
och regioner i stora infrastrukturprojekt som
Västsvenska paketet och Citybanan och nya
broar i Sundsvall, Motala och Nacka.
Men SKL, Sveriges kommuner och landsting, är kritiska till att staten lägger över allt
mer kostnader för nationell infrastruktur på
kommuner, regioner och landsting. I ett brev
till regeringen framhåller SKL att detta är ett
statligt ansvar.
– Det blir allt vanligare att staten kräver
medfinansiering från kommuner och landsting för att satsningar på nationell infrastruktur ska bli av. Det gäller såväl vägar, järnvägar
som sjöfart. Medfinansiering från kommuner
och landsting är ett undantag som har blivit
regel, säger SKLs ordförande Anders Knape.
Situationen är problematisk, menar SKL,
när kommuner och landsting tvingas till svåra
prioriteringar mellan hamnar och broar å ena
sidan och välfärd å den andra.
– Att finansiera statlig infrastruktur ligger
egentligen utanför kommunernas och landstingens ansvarsområde, säger Anders Knape.
– Vi vill nu att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lägga fast hur statlig
infrastruktur ska finansieras och om medfinansiering ska komma ifråga.
Köper sig före i kön
Problemet är också att kommuner och regioner kan köpa sig förtur i den nationella
åtgärdsplanen.
Riksrevisionen har tidigare granskat medfinansieringen av Citybanan och Västsvenska
paketet.
– Riksrevisionens granskning visade också
att Mälardalens och Östergötlands medfinansiering av Citybanan kan ha lett till ökade
risker för både staten och berörda kommuner,
säger Frida Widmalm, nationalekonom på
Riskrevisionen.
I fallet Citybanan handlar det om avancerad
statlig kohandel med kringliggande regioner,
med svåröverskådliga konsekvenser för skattebetalare och politiker.
Enligt ett avtal från 2007 med lokala aktörer
– Regional och kommunal medfinansiering kan
innebära framtida risker och högre kostnader
för skattebetalarna, säger Frida Widmalm på
Riksrevisionen.
Foto: Christer Bergström, Svevia
ska Mälardalen och Östergötland bidra med
2 miljarder kronor i medfinansiering. Staten å
sin sida åtog sig i gengäld att genomföra flera
järnvägsprojekt i regionerna, som tidigare inte
fanns med i Trafikverkets planering.
Kostnader döljs
Kostnaden för Västsvenska paketet sägs vara
20 miljarder, men är egentligen 34 miljarder.
Staten ska stå för hälften och medfinansiering
ska ske lokalt och regionalt av resten.
Totalt beräknas statens kostnader för Citybanan-paketet uppgår till ca 25 miljarder kronor.
– Den summan redovisades dock varken i
avtalet eller till riksdagen, trots att regeringen
ju ska ha riksdagens godkännande för sådana
beslut. Regeringen har inte heller analyserat
hela åtgärdspaketet och därmed inte följt riksdagens princip om att analysera samhällsekonomiska konsekvenser av nya infrastrukturprojekt.
Granskningen visar att Citybanan-paketet
innehåller flera risker:
Enligt avtalet ska staten betala viten till
Det är statens ansvar att finansiera Sveriges infrastruktur, menar SKL.
”Vi vill nu att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
lägga fast hur statlig
infrastruktur ska finansieras och om medfinansiering ska komma
ifråga”
regionen om inte de utlovade järnvägsprojekten i paketet byggs. Detta riskerar att öka den
totala kostnaden för paketet och kan också
leda till att andra, mer prioriterade projekt i
landet, försenas.
– Det är osäkert om sådana viten är lagliga.
De är i varje fall klart olämpliga, säger Frida
Widmalm.
Medfinansiering innebär inte bara ökad
skuldsättning för kommunerna, utan också
högre kostnader, eftersom staten via Riksgälden alltid kan låna till lägre ränta än kommuner.
Kommunerna kan också redovisa medfinansieringsbidrag som en tillgång istället för
en kostnad.
Det innebär att de faktiska kostnaderna för
medfinansieringen döljs.
– Vår granskning av Citybanan visar att
medfinansiering innebär framtida risker och
högre kostnader för skattebetalarna.
Om medfinansieringsförhandlingarna
delegeras till Trafikverket, bör regeringen se
till att verket respektera den samhällsekonomiska prioriteringsgrunden vid planeringen.
Frida Widmalm håller med SKL i kravet på
tydligare riktlinjer:
– Om medfinansiering ska användas måste
det finnas klara riktlinjer och tydlig redovisning av motiv, kostnader och konsekvenser.
Det finns det inte idag. n
Av Gösta Hultén
Sundsvall
Sundsvall Timrå Airport
E4
SCA Östrands massafabrik
SCA Tunadals sågverk
SCA Ortvikens Pappersbruk
Sundsvall Energi
Logistikytor
Kombiterminal
Sundsvalls Hamn
LNG
Område för möjlig framtda
ubyggnad av hamnplan
Containerhamn
Sundsvall Logistikpark
Ett nytt transportnav i hamnen
Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö.
Sundsvalls Hamn är idag Sveriges sjätte största containerhamn och
behöver byggas ut. Detta ger basindustrin utvecklingsmöjligheter, vilket är
viktigt för hela Sverige.
Vi ger även de andra 456 branscherna i Sundsvall tillgång till hållbara och
effektiva transporter – viktigt för ökad konkurrenskraft – viktigt för miljön. Det
gör vi genom att;
„ß4RA½KVERKETßORDNARßEFFEKTIVAßJiRNViGSANSLUTNINGARßTILLßHAMNEN
„ßKOMMUNENßOCHß3#!ßBYGGERßUTßHAMNENßMEDßENßCONTAINERHAMNßKOMBITERMINALß
ßßßOCHßLOGISTIKYTORß4IDPLANßKLARTß
2EDANßIDAGß½NNSßENßJiRNViGSANSLUTNINGßTILLßHAMNENßOCHßDETßGkRßREGELBUNDNAß
SJyTRANSPORTERßTILLßBLANDßANNATß2OTTERDAMß,~BECKßOCHß,ONDONß4REßTRANSPORTSLAGß
på samma plats och flyget som bara ligger ett stenkast därifrån.
(iRß½NNSßOCKSkßMyJLIGHETßATTßETABLERAßENßLAGRINGSPLATSßFyRß,.'ßßRESERVBRiNSLEßTILLß
biogas.
Välkommen!
www.sundsvallshamn.se
www.sundsvalllogistikpark.se
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
6. Intelligent Logistik
Logistiken kan bli valets vinnare
Valet är över. Men hur går det med alla löften som avgetts i valrörelsen? I samarbete med Future Transport
publicerar vi, något förkortade, partiernas svar på fem
frågor kring logistik och transporter.
Svaren visar, något överraskande, att de röd-gröna kan
räkna med riksdagsmajoritet för sina förslag i flera av
branschens knäckfrågor. D v s om alla partier håller
sina löften.
• Fem partier vill att Sverige bygger en ny fast förbindelse Helsingborg – Helsingör.
• Fyra partier och en majoritet i den nya riksdagen vill stärka svensk sjöfart genom
att införa en tonnageskatt.
• En bred majoritet motsätter sig en helt avreglerad transportmarknad inom EU.
• En mycket bred majoritet anser att staten ska ta ansvaret för svenska infrastrukturprojekt.
Enkät:
1. Ska Sverige bygga en
fast förbindelse HelsingborgHelsingör?
2. Enligt Sveriges Hamnar är
bl a den statliga farleds-avgiften ett hinder för sjöfartens
konkurrenskraft. Vad vill
ert parti göra för att stärka
sjöfarten?
3. Ska Sverige införa en kilometerskatt för tunga fordon?
4. Ska vägtransportmarknaden i EU avregleras helt?
5. Hur ska svenska infrastrukturprojekt finansieras
i framtiden? Offentligt,
offentlig-privat (OPS) eller
med brukarfinansiering?
I och med att den fasta förbindelsen mellan Tyskland och Danmark
via Fehmarn–Bält är klar kring
2021–2022 ökar kraven på bättre
transportkapacitet mellan Danmark
och Sverige. Det är därför dags
att börja planera för en andra
Öresundsförbindelse redan nu.
Vi vill stärka svensk sjöfart genom
att införa tonnageskatt. Som exportland har vi inte råd med fortsatt
utflaggning av svenska fartyg.
Ja, vi vill införa en avståndsbaserad
vägslitageavgift, både för svenskoch utlandsregistrerade lastbilar.
Nej, vägtransportmarknaden ska
inte avregleras inom EU.
Infrastruktur ska främst finansieras
genom offentliga medel. Viss brukarfinansiering, som trängselskatt,
ska kunna användas.
I dagsläget säger MP nej till en ny
fast förbindelse över Öresund. Det
finns fortfarande mycket kapacitet
på järnvägsspåren och att utöka
vägkapaciteten leder till ökad biltrafik, trängsel och mer klimatutsläpp.
Miljöpartiet ser ett stort behov av
att investera i sjöfartens infrastruktur. Bl a satsar vi 250 miljoner kronor utöver regeringen på ombyggnad av slussarna vid Trollhättan.
Ja. genom en avståndsbaserad
kilometerskatt på tunga lastbilar
skulle vi minska sliatget på vägarna,
antalet olyckor och utsläppen av
växthusgaser.
Vi vill behålla dagens cabotageregler så att utländska åkare kan
fortsätta köra i Sverige, med de
begränsningar som gäller idag.
Framför allt med offentliga medel.
Vi är öppna för alternativa finansieringsmodeller som komplementförutsatt att inte leder till snedvridning
där där vissa projekt kan “köpas”
företräde.
Vi har inte föreslagit en sådan ny
förbindelse under nuvarande planperiod. Vi utesluter inte en sådan
satsning med tågtunnel i framtiden.
Vi anser att tonnageskatt behöver
införas snarast möjligt, för att
förhindra utflaggning och för att
behålla en svenskflaggad handelsflotta.
Genom att införa en vägslitageavgift
för samtliga lastbilar som trafikerar
svenska vägar kan vi skapa ökad
kostandsneutralitet mellan svenska
och utländska åkare.
Nej.
Huvudsakligen genom offentliga
medel. V anser att staten ska införa
en investeringsbudget så att kostanden för investerinegnfördelas över
dess livslängd.
Förutsättningarna för och behovet
av en fast förbindelse mellan
Helsingborg och Helsingör behöver
utredas vidare.
Alliansregeringen har tagit fram
en maritim strategi för att stärka
sjöfarten. I denna ingår insatser för
utbildning,regelutveckling, kunskap
och god planering.
Nej. Det är en straffskatt som
slår hårt mot hela den svenska
industrin.
Nej. Vi har inga sådana förslag.
Staten ska ha ansvaret för den
statliga infratstrukturen och då
även för finansieringen. Kommuner,
landsting och företag ska kunna
bidra till tillägg och förbättringar av
projekt som staten genomför.
Regeringen utreder just nu möjligheterna till en ny fast förbindelse
mellan Helsingborg och Helsingör.
FP menar att en sådan förbindelse
är nödvändig för hållbara transporter i framtiden.
Vill vill införa ett system med tonnageskatt och att Sverige tillämpar
EUs regelverk utan onödiga särkrav
för transporter på de inre vattenvägarna.
FP säger nej till kilometerskatt.
En sådan skatt skulle missgynna
företag på landsbygden.
FP är för en fri inre marknad, där
tjänster rör sig frittöver gränserna.
Europas transportmarknad gör att
handeln ökar och fler jobb skapas.
Absoluta huvuddelen av statlig
infrastruktur ska finansieras via
anslag. Flera nya projekt ska kunna
avgiftsfinansieras. OPS ska vara en
möjlighet.
Ja, det finns skäl att överväga detta
i syfte att öka kapaciteten inte
minst för möjlighten att transportera järnvägsburet gods till och från
Skandinavien.
Ett transportslagsövergripande
synsätt och politik innebär att alla
transportslag , inklusive sjöfart,
skall bära sina egna och inte andra
transportslags avgifter/samhällskostnader.
Nej det skulle innebära en ”skatt på
avstånd.”
I första skedet skall gällande
regelverk för cabotagetrafiken
upprätthållas. En marknadsöppning måste vara samtidig hos alla
medlemsländer.
Genom en mix av de tre finansieringskällorna. Därtill ska vi låta
våra svenska AP-fonder investera i
svensk transportinfrastruktur.
Ytterligare en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör skulle
avlasta Öresundsbron och närmare
integrera norra delarna av Öresund.
När det kommer till farledsavgifter
väljer vi att avstå i väntan på det
förslag till förändring Sjöfartsverket
har ute på remiss.
Nej, vi vill inte införa en kilometerskatt. Det finns idag ingen teknik att
ta ut en sådan skatt.
KD värnar den fria rörligheten inom
transportsektorn. Marknaden ska
vara fortsatt reglerad och avtal och
regler ska följas.
De olika finasnsieringsformerna behöver komplettera varandra. Statlig
finansiering måste stå för huvuddelen, men de som drar särskild nytta
av investeringar bör också bidra.
Ja.
SD förespråkar en kraftig sänkning av farledsavgifterna. SD har
pläderat och röstat för införandet av
tonnageskatt.
Endast om en skatteväxling sker
så att konkurrensförhållandena
neutraliseras mellan utländska och
svenska åkare.
Absolut inte. SD ingår i en riksdagsmajoritet emot en sådan avreglering.
I huvudsak genom offentliga medel.
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Intelligent Logistik. 7
Striden om Förbifart Stockholm är knappast avgjord
med valutgången. Den lever eftersom den är symbolisk;
Sveriges största infrastruktursatsning, där bilsamhällets
fortsatta tillväxt ställs på sin spets.
makten i Stadshuset. En ny majoritet i Stockholms stadshus kan stoppa bygget genom att
säga nej till en finansiering där trängselskatten
går till motorväg istället för kollektivtrafik.
Vi frågade Ulla Hamilton (M), avgående
trafikborgarråd i Stockholm:
På era valaffischer stod det Bye Bye Förbifarten d v s om de rödgröna vinner. Blir det så nu?
– Ja absolut. V och MP kommer att använda
valresultatet i förhandlingarna med S, som då
måste ta ställning.
Men om ni tror att Förbifart Stockholm inte
blir av – varför tog ni då första spadtaget alldeles före valet?
– Alla tillstånd är klara – allt är klart för att
börja.
Men vid en röd-grön majoritet i stadshuset
så tror du ju att beslutet kommer att rivas upp?
– Ja det är så man gör.
Argument för bygget är bättre framkomlighet, minskad restid och att avlasta centrala
Stockholm från genomfartstrafik. Argument
mot bygget är ökade koldioxidutsläpp, höga
kostnader och att trafikproblemen inte löses
hållbart när resenärer lockas att använda bil
istället för kollektivtrafik.
Behovet har även ifrågasatts då bara en liten
del av trafiken på leden skall förbi Stockholm.
Den gynnar därför främst biltrafik inom staden. Sådan trafik i en storstad kan, enligt kritikerna, också lösas med bättre kollektivtrafik.
De miljarder som läggs på Förbifarten kunde
ju istället användas till en kollektivtrafik som
idag är hårt ansträngd.
Opinionsundersökningarna spretar också.
En från Stockholms Handelskammare visar
att 80 procent i Stockholms län är positiva
till förbifarten. Ställs leden mot utbyggd kollektivtrafik, blir bilden en annan. En undersökning beställd av MP bland de som bor i
Stockholm, visar att ungefär dubbelt så många
stockholmare vill se ökad satsning på kollektivtrafik mot de som vill prioritera Förbifart
Stockholm.
28, 45 eller 60 miljarder?
Kostnaden för förbifarten har Trafikverket
angett till ca 27 miljarder. Men förbifarten ska
till 80 procent bekostas med framtida trängselskatter. Det krävs 30–40 års trängselskatter
för att bekosta bygget och Trafikverket måste
under tiden låna miljarderna, med räntekostnader under flera decennier. Riksdagens
utredningstjänst har räknat på ränteeffekten.
Världens längsta biltunnel
Förbifarten är en 21 km lång vägsträcka varav
drygt 18 km går under jord. Tunneln blir för
svenska förhållanden extremt djup; delvis 65
meter under markytan och den längsta tunneldelen, 16.5 km, blir världens längsta biltunnel i urban miljö.
C, FP, KD, M och S är för projektet, MP och
V emot. Naturvårdsverket och miljöorganisationerna är kritiska, bl a för att projektet antas
öka bilismen och därmed klimatutsläppen.
Allianspartierna i riksdagen och i Stockholms stadshus ville gärna göra Förbifarten
till en valfråga, eftersom den splittrar de rödgröna. Alliansen beslöt redan 2009 att tillåta
bygget, men första spadtaget togs i augusti i år
– mitt i valrörelsen.
Frågan är om S kan tvingas backa eller om
V och MP sväljer förbifarten för att få dela
trafik, menar Miljöpartiet vars vallöfte varit
att stoppa förbifarten.
– En regering kan inte sätta käppar i hjulet
om Stockholms majoritet vill att pengarna ska
gå till kollektivtrafik istället för en dyr motorvägsstump, sade MPs språkrör Gustav Fridolin till Aftonbladet under valrörelsen.
Kostnad att stoppa: 3,3 miljarder
Kostnaden för att stoppa förbifarten skulle
enligt Trafikverkets kommunikationschef
Louise Melander hamna på 3,3 miljarder SEK.
– Hittills har ca 2,1 miljarder använts och vi
uppskattar att det skulle kosta ytterligare 1,2
miljarder att avveckla det, säger hon till Intelligent Logistik.
Under hösten sitter Trafikverket i miljödomstolsförhandlingar och Louise Melander
hoppas på en miljödom omkring årsskiftet.
– Det pågår förberedelser och upphandlingar av entreprenader hela tiden. Vi spekulerar inte kring vad som händer politiskt utan
jobbar på enligt vårt uppdrag tills något annat
sägs.
– Vi blir ofta påhoppade med oärlig argumentation om att det skulle vara dyrt att
stoppa ett motorvägsbygge, det är motorvägen
som är dyr, menar Gustav Fridolin.
Men S syn på förbifarten går i linje med
den tidigare ledningens. Så här kommenterar
Karin Wanngård, oppositionsborgarråd och
S-kandidat som nytt finansborgarråd i Stockholms stad frågan:
FOTO: TRAFIKVERKET
Fortsatt strid om omstridd förbifart
– Vi har ett uppdrag att driva det här projektet
och det gör vi tills vi hör något annat, säger
Louise Melander, Trafikverket.
– Förbifarten blir av. Den är beslutad och
första spadtaget är taget. Vi kommer att göra
allt för att den ska byggas, säger Karin Wanngård till Intelligent Logistik.
Nu återstår att se vad som händer med förhandlingarna kring förbifarten. n
Foto: Lena Sonne
”Vi blir ofta påhoppade
med oärlig argumentation om att det skulle
vara dyrt att stoppa ett
motorvägsbygge. Det är
motorvägen som är dyr
säger Gustav Fridolin
(MP)”
Prislappen kan då bli 44,7 miljarder i stället
för 27,6 miljarder.
Miljarderna från trängselskatten kommer
att vara låsta i motorvägsprojektet i många år.
Beräkningarna utgår från att trängelskatterna
höjs och utökas och att biltrafiken ökar med
nära 50 procent. Om stockholmarna, som det
nu verkar, börjar åka mindre bil, tar det ännu
längre tid att få ihop pengarna till motorvägstunnlarna.
Och om kostnaderna räknas i löpande pris,
blir notan för Förbifart Stockholm över 60
miljarder – beräknat med framtida räntor på
historiska 4–4,5% och en årlig inflation på 3%.
Den knepiga situationen skulle kunna uppstå att en rejäl utbyggnad av kollektivtrafiken
skulle kunna spräcka kalkylen för Förbifart
Stockholm, eftersom färre då skulle köra bil.
Pengarna skulle räcka till mycket kollektivFÖRBIFART STOCKHOLM
– V och MP kommer att använda valresultatet
för att pressa S att stoppa förbifarten, säger
Ulla Hamilton.
Förbifart Stockholm är en planerad ny
motorvägstunnel för E4 väster om city, som
binder samman norra och södra Stockholms
län. Drygt 18 av 21 km ska gå i tunnel som
då blir världens längsta vägtunnel i urban
miljö. Byggtid ca tio år och budget knappt
28 miljarder SEK (2009 års penningvärde).
Finansieringen ska till 80% komma från
Stockholms trängselskatt och 20% från
staten.
Källa: Trafikverket
Med rödgrön majoritet stoppas Förbifarten hävdade M i valrörelsen.
Men hur säkert är det egentligen?
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
8. Intelligent Logistik
”Vi ska skapa pluslagerhus”
skott. Men här finns en utmärkt hamn och
terminal och AAK och Volvo i Olofström i
närheten. Och om mer gods från Sydostasien
skulle komma via transsibiriska järnvägen, så
är Karlshamn en naturlig inkörsport.
Satsning på tågtransporter
Satsningen på en framtid med mer tågtransporter är mycket medveten.
– Transporter är energikrävande och påverkar miljön. Genom att vara noga med att välja
rätt läge för våra logistikanläggningar, kan vi
minimera belastningen på miljön.
– Katrineholm ligger i mötet mellan två
stambanor och alltmer järnvägsgods passerar
där och vi tror på mer järnvägsgods i framtiden.
Hittills har dock logistiketableringarna här
låtit vänta på sig. Men i juli skrev Catenas och
Katrineholms kommuns gemensamma bolag,
Logistikposition Katrineholm AB, ett nytt
hyresavtal för över 7 000 kvm med Ljungberg
Fritzoe AB, leverantör av träskivor till bygghandeln.
”Om människorna
mår bra så mår
företaget bra.”
Fredrik Lycke, vd på Amring, Göteborgs hamn
Energikostnaden är den största enskilda utgiften för logistikfastigheter och därför är det god
ekonomi i att installera solceller på logistiskfastigheternas platta tak, som här på Axfoods
nybyggda fryslager på Hisingen.
– Vi har också nyligen köpt kombiterminalen i Hallsberg därför att vi räknar med
mer intermodalt gods. Dessutom ligger den
centralt, i Örebroregionen.
– Jönköpingsregionen har också stora flöden och här finns lättbyggd, sandig mark.
Däremot har Catena valt bort norra Sverige.
Men Gustaf Hermelin är däremot inte
främmande för att gå in med förvärv i övriga
Norden:
– Vi kan absolut tänka oss närvaror i andra
skandinaviska storstäder och i Baltikum.
En satsning nu handlar om att bygga om
större,äldre lager som passerat bäst-föredatum och transformera dem till moderna och
anpassade mindre lokaler på 2 000–7 000 kvm.
Mer solceller på taken
Solenergi blir i framtiden en allt viktigare del
av Catenas fastigheters energiförsörjning.
Bolaget har redan investerat i solceller på
taken på ett par av sina logistikfastigheter och
man kommer att investera ännu mer.
– Hittills har vi inte installerat mer än ca
1 000 kvm solcellspaneler på våra tak. Men vi
jobbar långsiktigt för att det ska bli betydligt
mer, säger Gustaf Hermelin.
Bolagets hyresgäster erbjuds installation av
solpaneler vid omförhandlingar. De flesta är
positiva eftersom de sparar energi och därmed
hyreskostnader.
– Miljömedvetenheten ökar, vilket gör att
fler välkomnar solenergi.
– Energikostnaden är den största enskilda
utgiftsposten och därför finns ekonomi i att
installera solceller på logistikfastigheternas
tak. En investering i solcellspaneler betalar sig
på tio år. Mest optimalt är att installera solceller på våra fryshus, som har det största energibehovet just när det är soligast och solcellerna
producerar mest energi
– En investering i solpaneler på fryshus blir
därför lönsam på bara några få år, säger Gustaf
Hermelin.
Den fastighet Catena just byggt åt Dagab
på Hisingen i Göteborg för lager och distribution av Axfoods frysta dagligvaror till Willys,
Hemköp och PrisXtra är ett första exempel. n
Av Gösta Hultén
Foto: Lena Sonne
Catena är idag Sveriges största logistikfastighetsbolag, sett till rena logistikytor. Efter
senaste förvärven i Haninge, Nässjö och
Kungsbacka, uppgår den samlade logistikportfölj till ca 770 000 kvm. Fastigheterna
finns främst i södra Sverige, mellan Malmö i
söder och Örebro i norr, i regioner med stora
varuflöden.
– Vi ser på var de stora flödena går. De stora
importflödena går ju, förutom via Göteborgs
hamn, från Europa via södra Sverige och från
Östeuropa via några Östersjöhamnar i Skåne
och Blekinge.
– Det är här vi vill vara etablerade, säger
Gustaf Hermelin, vd Catena.
– Öresundsregionen stärks ytterligare
genom den kommande Fehmarn-Bälttunneln.
Om fem år tror jag också vi har en ny torrhamn nordost om Helsingborg.
Förutom i storstadsregionerna Öresund,
Göteborg och Stockholm har Catena också
vågat satsa på mera oprövade logistiklägen,
som Karlshamn och Katrineholm.
– Karlshamn verkar kanske som ett lång-
Foto: Catena
Det låter utopiskt, men i Catenas nya lagerbyggnader
kan solcellerna på årsbasis producera mer energi än vad
byggnaden förbrukar:
– Om 10 år tror jag att vi kan gå från att vara energikonsumenter till att även vara energiproducenter, säger
börsnoterade Catenas vd Gustaf Hermelin.
– Jag tror att Catena om 10 år är en energiproducent, med en rad ”plushus” som producerar
mer el än de förbrukar, säger Gustaf Hermelin.
Catena – ett namn med anor
Flytta till en bättre resultaträkning! I nybyggda
lagerlokaler kan du optimera inre och yttre logistik
och skapa de bästa förutsättningarna för ditt företag att
utvecklas. Tillsammans arbetar vi mot ett gemensamt
mål – en flexibel, energieffektiv och sund arbetsmiljö
anpassad helt för dig.
Dagens Catena är ett företag med anor. Det bildades redan på 1960-talet av AB Volvo som AB
Volvator för att bl a samla Volvoåterförsäljarnas fastighetsbestånd.
1984 blev Volvator Catena och börsnoterades. 1997 namnändrades hela bolaget till Bilia AB. 2006
delades Bilia upp, med återförsäljarverksamheten i Bilia AB, medan övriga fastigheter samlades i
ett nytt bolag, som återtog det gamla namnet Catena.
2010 avyttrades samtliga tillgångar utom två större objekt i Solna och 2011 såldes alla andra fastigheter till Balder. 2013 köpte Catena så Brinova Logistik AB med dess stora bestånd av 43 logistikoch lagerfastigheter och en uthyrningsbar area om då 655 000 kvm. Det stora logistikbeståndet
har främst sitt ursprung i dåvarande ASGs, numera DHLs, distributionscentraler.
När Catena förra året åter börsnoterades, tillfördes ett nytt affärsområde med tyngdpunkt i logistik
och med ett fastighetsvärde på nästan 4 miljarder.
ncc.se/lager
Bakom affären låg huvudägaren Erik Paulsson med rötterna i PEAB. Erik Paulsson äger numera
via bolag närmare hälften av det börsnoterade Catena. Familjen Paulsson är via sitt privat ägda
Backahill storägare i fem börsnoterade fastighetsbolag; förutom Catena även Diös, Fabege, Platzer
och Wihlborgs.
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Intelligent Logistik. 9
Logistikbyggen speglar nya konsumtionsmönster
Lågpriskedjor dominerar nybyggena 2014, som dock
blir ett ”mellanår” och får färre nybyggda kvadratmeter
än 2013 och än snittet de senaste åren.
Det senaste decenniet har snittet legat kring
300 000 nya kvm per år i Sverige. I år byggs
bara 224 000 kvm.
Att bygga nytt på spekulation d v s utan
en s k ankarhyresgäst, har tidigare knappast
förekommit i Sverige. Men även här sker en
förändring.
Logistikfastighetsbolaget Bockasjö har
de tre senaste åren byggt och hyrt ut 177 000
kvm åt bl a DHL, PostNord Logistics 3PL
och Schenker Logistics. Grundkonceptet är
att bygga åt en hyresgäst efter önskemål och
behov.
– Men det senaste året har vi byggt två större
projekt i Arlandastad utan att ha en hyresgäst
kontrakterad vid start, säger Joakim Hedin, vd
och hälftenägare i Bockasjö.
Den första anläggningen på 31 000 kvm
hyrs nu ut till Schenker Logistics. Den andra,
som blir klar i höst, har han goda förhoppningar om att också få uthyrd
– Vi ägde marken och om det som i detta
fall gäller trippel-A-lägen så är affärsrisken
begränsad.
Just nu bygger också Skanska i Göteborg
och NCC i Upplands Bro nya lager på spekulation, med kortare kontrakt för olika hyresgäster som hyr mindre ytor.
Däremot har inte tredjeparstlogistikens
behov ökat som förväntat.
– I både England och Tyskland är tredjepartslogistik betydligt större än i Sverige. Det
beror bl a på att våra stora dagligvarukedjor,
med ICA och Coop i spetsen, valt att själva
sköta sin logistik, påpekar Joakim Hedin.
Dessutom vill lågpriskedjor med starka,
privata ägare som Jysk, Jula och Rusta, själva
äga sina lager.
– Idag står en hel del ytor hos 3PL-företag
outhyrda.
2014 ett mellanår
– Att så många delvis konkurrerande lågpriskedjor bygger nytt samtidigt, kan ju tyda på
att de spekulerar om att ta samma volymer.
Detsamma gäller 3PL-företag som Aditro och
Postnord, menar Fredrik Jagersjö, logistikexpert på Colliers.
De låga byggvolymerna i år, är nog delvis en
tillfällighet, menar han.
– Det handlar om så stora byggen att ett par
objekt kan ändra hela årsstatistiken. Ändå
framstår 2014 som ett mellanår. Men redan
2015 ökar volymerna igen.
Förhoppningen att ökad e-handel kräver
stora, nya ytor har dock inte infriats, trots att
e-handeln väntas öka med ca 15% till 42,5 miljarder i år.
– E-handlarna behöver inte nybyggda ytor
med stor takhöjd. De vill istället gärna ha
entresolvåningar och kan också söka sig till
äldre lager.
– TPL-företagens kundbas växer inte helYta som färdigställs 2014 (kvm)
ler riktigt som förväntat och ger inte utslag i
nybyggen.
Intressant är att 7 av 9 nybyggen 2015 blir
egenägda. n
Av Gösta Hultén
Ort
Användare/byggare
Ängelholm
Biltema
Halmstad
TATA Group
Göteborg
Prologis (spekulation)
15 000
Helsingborg
PostNord
35 000
Stockholm
Bockasjö (spekulation)
30 000
Helsingborg
Puma
10 000
Borås
Aditro
45 000
13 000
Göteborg
Skanska (spekulation)
Halmstad
Lidl
Göteborg
Hedlundgruppen
Hyreskontrakt
Eget ägande
40 000
15 000
11 000
10 000
Summa: 224 000 kvm
Yta som färdigställs 2015 (kvm)
Ort
Användare/byggare
Helsingborg
ICA
Hyreskontrakt
Eget ägande
Bjuv
Findus
17 000
Norrköping
Rusta
57 000
Halmstad
Biltema
25 000
Markaryd
Södra Interiör
28 000
Skara
Jula
46 000
Värnersborg
Varner-Gruppen
Stockholm
NCC (delvis spekulation)
10 000
Ljungby
CDON/Strålfors
25 000
44 000
53 000
Summa: 305 000 kvm
Källa Colliers/Intelligent Logistik
People that make
ĂĚŝīĞƌĞŶĐĞ
ĸĐŝĞŶĐLJ
/ƐŬŝůƐƚƵŶĂͲ^ƚƌćŶŐŶćƐĨĊƌĚƵƐŶĂďďƚƵƚĚŝŶĂǀĂƌŽƌ
ǀŝĂĞŶĂǀ^ǀĞƌŝŐĞƐďćƐƚĂŬŽŵďŝƚĞƌŵŝŶĂůĞƌ
KŵŶĊŐŽƚćƌǀŝŬƟŐƚŬćŵƉĂƌŵĂŶůŝƚĞĞdžƚƌĂ͘/ƐŬŝůƐƚƵŶĂͲ^ƚƌćŶŐŶćƐ
ćƌůŽŐŝƐƟŬǀŝŬƟŐƚ͘sŝůůĚƵŚĂŵĞƌĨĂƌƚƉĊĚŝŶĂůŽŐŝƐƟŬŇƂĚĞŶƌŝŶŐ
DŝŬĂĞů:ŽŶƐƐŽŶ͕ϬϳϯͲϵϱϬϲϯϬϬ͕<ƌŝƐƚĞƌtŝĚƐƚƌƂŵ͕ϬϳϲͲϳϮϯϭϲϴϭ
ĞůůĞƌWćƌ^ǀĞŶƐƐŽŶ͕ϬϳϬͲϮϱϴϳϭϭϬ͘DĞƌŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶŚŝƩĂƌĚƵƉĊ͗
ĞƐŬŝůƐƚƵŶĂͲƐƚƌĂŶŐŶĂƐůŽŐŝƐƟŬ͘ƐĞ
Eskilstuna Kombiterminal
Årets Transportlösning 2013
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
10. Intelligent Logistik
Oerfarna logistiker e-handelns största misstag
De flesta e-handlare gör samma misstag:
– Generellt är unga, snabbväxande företag
sena med att anställa logistiker med erfarenhet. Man låter istället någon av lagerplockarna
ta över ansvaret för att bygga företagets logistik när man växer.
Vad blir effekten av det?
– Det tar lägre tid att nå lönsamhet. Brister
i logistikkunskap leder till sämre leveranser
och missnöjda kunder. Man vinner mycket
på att bygga fungerande arbetsprocesser från
början.
Är inte erfarna logistiker svåra att hitta?
– Nej, inte om man jämför med att hitta
duktiga utvecklare eller online-marknadsförare. Duktiga logistiker finns inom flera branscher och min erfarenhet är att många lockas
av den snabbväxande e-handeln. Lönenivåerna är också betydligt lägre för logistiker än
t ex utvecklare, sett till erfarenhet och utbildning.
Verdanes riskkapitalfonder är ägare i
omkring 100 bolag, 21 av dem är e-handelsbolag. Staffan Mörndal ansvarar för e-handelsportföljen och sitter i sex bolagsstyrelser.
När de investerar i ett bolag ses allt från
logistik till vd och WMS över.
– Rent krasst är vi mer intresserade av bolag
där det finns mycket att förbättra. I ett bolag
– Det kommer att behövas betydligt mer
lagerutrymmen. Även personalbehovet ökar
när man går från fysisk handel till e-handel,
säger Staffan Mörndal.
lyckades vi fördubbla värdet på sex månader
bara genom att se över logistiken.
Ett sätt är att se över lagerplaceringen, med
kriterier som låga hyror, tillgängliga ytor,
arbetskraft och närhet till transportörernas
terminaler.
– E-handelslager måste inte ligga i A-lägen.
När vi flyttade Animails lager till Nykvarn
halverade vi hyran och minskade plockkostnaden med 10%.
– Outnorths lagerf lytt från Kalmar till
Växjö i somras gav flera timmar senare cutoff-tider, eftersom lagret hamnade närmare
PostNords omlastningsterminal. Att kunna ta
beställningar senare på dagen är en stor konkurrensfördel för e-handlare.
Lönsamheten ökar
E-handeln har vuxit snabbt, både i antal
e-handlare och tillväxt i de företag som etablerar sig.
– Våra e-handelsföretag har växt i genomsnitt 50 procent per år sedan 2006. Men 100%
tillväxt eller mer är inte ovanligt.
Hittills har branschen dragits med dålig
lönsamhet. Enligt Arne Andersson, e-handelsexpert på PostNord, är 8 av 10 e-handlare
olönsamma.
– Så har det varit. Men min bild är att det
håller på att förändras snabbt. Branschen
mognar alltmer och fokus flyttas från tillväxt
till att skapa lönsamhet.
– Nästa år tror jag att mer än hälften av
e-handlarna kommer få svarta siffror, menar
Staffan Mörndal.
– Med ökat fokus på lönsamhet kommer
ökat fokus på logistik. Intresset för logistik har
ökat stort de senaste tre åren.
”Fysiska kedjor försvinner”
– De flesta fysiska kedjor är dåliga på e-handel och har svårt att nå lönsamhet. men man
måste satsa på e-handeln på allvar och utnyttja
det fysiska butiknätets fördelar. Annars kommer man inte överleva på retailmarknaden.
Handeln i stort beräknas växa omkring
1,7 % i år, men e-handeln växer nära det tiodubbla, omkring 15%.
– I framtiden kommer minst 50 % av all
handel ske på nätet. Sen är frågan om det tar
fem eller 40 år.
Foto: Erik Andrém
E-handlare och nästan alla snabbväxande företag med
behov av logistik, väntar för länge med att anställa en
erfaren logistiker. Det menar riskkapitalisten Staffan
Mörndal, e-handelsansvarig på Verdane Capital
Advisors.
På Mathem.se är logistiken en del av affärsidén. Man har t ex ”klimatsmarta leveranser” där
kunder får rabatt om de väljer att få leverans samtidigt som andra kunder i närheten.
Skiftet kommer att ge stora effekter, inte
minst på logistikbehovet.
– Det kommer att behövas betydligt mer
lagerutrymmen, även personalbehovet ökar
när man går från fysisk handel till e-handel.
Livsmedel bromsar
Det stora skiftet kommer när livsmedelskedjorna på allvar börjar satsa på näthandel, tror
han.
– Än så länge har ingen av de stora kedjorna
någon nämnvärd näthandel. Coop omsätter
drygt 100 miljoner om året, ICA, Axfood och
Citygross i stort sett ingenting.
Verdanes fond VII äger bl a nätmatbutiken
Mathem.se och Staffan Mörndal sitter i styrelsen.
– Vi ser en beteendeförändring hos kunderna. Av de som börjar handla mat på nätet
är det väldigt få som slutar.
I de flesta fall brukar vi outsourca logistiken, men i Mathems fall är logistiken en del
av affärsidén.
Bland annat har man infört ”klimatsmarta
leveranser” där kunder får rabatt om de väljer
att få leverans samtidigt som andra kunder i
närheten.
– Det var min idé faktiskt. Ett sätt att effektivisera logistiken och göra transporterna billigare och mer miljövänliga, både för Mathem
och för kunderna. n
Av Hilda Hultén
Staffan Mörndals främsta
logistiktips till e-handeln:
• Anställ en erfaren logistiker tidigt som
får mandat att fatta beslut.
• Skaffa bra affärs/wms-system! Förr
var det svårt att få tag i men nu finns
det färdigbyggda system, anpassade för
e-handelns behov.
• Skaffa lager i B-lägen, gärna mindre orter, med lägre hyror och trogen personal. Där det finns vakanser är det lättare
att få till skalbara lagerlösningar.
• Skriv så korta hyreskontrakt som
möjligt. E-handlare växer ut sitt lager i
snitt var tredje år.
• Att lägga lagret nära transportörernas
omlastningscentraler kan ge betydligt
senare ”cut off”-tid (sista hämtning av
beställningar).
• Överväg att outsourca logistikfunktionen om den inte är en del av affärsidén.
• Att ha lager och kontor på samma
plats är ohållbart i längden. För att locka
rätt kompetens behöver huvudkontor
ligga i storstadsområden.
• Börja planera för lagerflytt i god tid,
helst ett par år i förväg.
TH O R N R E K L AM BYR Å
How many roads…
En fråga många har ställt sig, ända sedan den första
gången formulerades 1962.
Då var det väl mest filosofiska funderingar. Nu undrar vi
kanske snarare om vi ska satsa mer på järnväg istället.
Hur morgondagens logistik ser ut vet ingen.
Men vi hjälper dig att ha koll på trenderna.
catenafastigheter.se
Läget, läget, läget …
… och skräddarsydda lokaler
I Eldsundsviken i Strängnäs finns lediga lokaler för exempelvis butik, lager,
logistik och åkeriverksamhet. Lokalerna är från 100 till 3 000 kvadratmeter och kan anpassas precis efter
hyresgästens önskemål. Standarden är
hög från början, här finns till exempel
traverser, genomfartslokaler och välutrustade personalutrymmen.
En etablering i Eldsundsviken är en
logistisk fullträff. Området ligger en
kilometer från riksväg 55 och E20 är
bara fem kilometer bort. Med andra
ord, hela Mälar dalen och Stockholm
nås med bil från Eldsundsviken på
cirka en timme.
Eskilstuna
27 min
Ni blir långt ifrån ensamma. Eldsundsviken, på gång- och
cykelavstånd från Strängnäs
centrum, ut vecklas snabbt
till en komplett och levande
0152-72 15 23
stadsdel. Här finns redan
[email protected]
en mix av företag och 1 500
www.eldsundsviken.se
utbildnings platser som kompletteras med attraktiva bostäder.
Att jobba och verka med utsikt
över Mälaren kanske spelar mindre
roll, men det är en fördel som ingår.
KONTAKTA
OSS GÄRNA!
Enköping
29 min
STRÄNGNÄS
Södertälje
38 min
Stockholm
60 min
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
12. Intelligent Logistik
Här är storbyggena just nu
I Vänersborg, Skara och Nässjö byggs just nu några
av Sveriges största nya logistikanläggningar. Men allra
mest kvadratmeter byggs det i Norrköping och
Helsingborg.
Intelligent Logistik gör nedslag hos några av logistiksveriges största byggen just nu.
Nästan alla byggs för expanderande lågpriskedjor.
– Detta är en stor satsning för Jula och för
Skaraborgsregionen. Vi väljer att satsa här för
att det är ett bra logistikläge, med närhet både
mot norra Sverige och Norge och mot Polen.
Det finns även många stordriftsfördelar med
att samla lagerkapaciteten lokalt på ett ställe
istället för att bygga ett Europalager i Polen,
säger Karl-Johan Blank, koncernchef och
huvudägare i Jula.
– Skara är Julas bas i världen och nu satsar
vi stort på fortsatt utveckling av verksamheten. Utbygganden av centrallagret ger oss
möjligheter att möta vår planerade offensiva
expansion, samtidigt som vi jobbar hårt med
att utveckla befintliga enheter. Utbyggnaden
ger oss också förutsättningar för fortsatt hög
tillväxt, säger Joachim Frykberg, vd Jula.
Den 1 mars 2015 är det tänkt att bygget ska
vara klart. Då kommer centrallagret att vara
på drygt 150 000 kvadratmeter stort, efter den
pågående utbyggnaden på 46 000 kvm.
– Utbyggnaden av centrallagret har stor
betydelse för lokalsamhället. Skara får mycket
uppmärksamhet på logistikkartan när vi blir
en av de absolut största DC-anläggningarna i
Sverige. Nu kan vi möta vår framtida expansion på ett bra sätt, med stor volymökning av
transporter, säger Lennart Karlsson, logistikchef.
Julas nya centrallager i Skara blåser också
nytt liv i Falköpings utbyggda kombiterminal
tre mil bort, dit godset dras med tåg från Göteborgs hamn.
Totalt kostar satsningen i Skara ca en kvarts
miljard. Det är PEAB som bygger. n
Av Gösta Hultén
Foto: Lena Sonne
Jula bygger ut centrallagret med
46 000 kvm
Julas logistikchef Lennart Karlsson och vd Joachim Frykberg var nöjda vid invigningen av
Falköpings utbyggda kombiterminal i juni, som ligger tre mil från centrallagret i Skara.
VI LAGERHÅLLER SVERIGE
PÅ BÄSTA LÄGE!
Tribona äger, förvaltar och hyr ut logistikfastigheter vid attraktiva
lägen runt om i Sverige. Vi är det enda fastighetsbolaget i Norden
med renodlad inriktning på lager och logistik och har idag fastigheter
med en sammanlagd yta på mer än 700.000 kvadratmeter.
Vi har även optioner på byggklar mark vid strategiskt, attraktiva
lägen i Sverige.
Oavsett var i landet du behöver lageryta så är du välkommen att
slå en signal till Christian Berglund på 070-217 83 88.
www.tribona.se
Våra fastigheter
ligger på bästa läge i:
Borlänge, Göteborg, Haninge,
Helsingborg, Järfälla, Karlstad,
Klippan, Kungälv, Linköping, Malmö,
Norrköping, Stockholm, Sundsvall,
Trelleborg, Umeå, Värnamo,
Västerås, Växjö.
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Jysk bygger högt i Nässjö
anställda.
Satsningen i Nässjö började på 1990-talet
med en butiksetablering.
– Det är en av de intressantaste etableringarna vi varit med om, berättar Claes Johansson
vd NNAB och Holger Jonasson, i dag konsult
och starkt engagerade i processen som ledde
fram till storsatsningen.
Hos Jysk skrevs det in i ett strategiskt dokument – I Nässjö kan man logistik, vilket skulle
visa sig ytterst betydelsefullt när centrallagret
skulle etableras.
– Ägaren Lars Larsen har till och med
påstått att Nässjö är på ”top word wide” på
logistik, säger Claes Johansson.
–”Jyskeffekten” på årsbasis i Nässjö ger ca
150 jobb kopplade direkt till företaget och
ytterligare runt 100 arbetstillfällen via underleverantörer och kringtjänster.
Det nya höglagret ska tas i bruk 2016.
I Nässjö bygger danska Jysk till sin logistikanläggning med nytt höglager, med plats för
ytterligare 75 000 pallplatser för den svenska
och finska marknaden.
Redan idag har man 90 000 pallplatser i sitt
automatiserade höglager. i Nässjö. Från Nässjölagret försörjs alla butiker i Sverige och Finland, inklusive e-handeln.
– Härifrån har vi absolut bästa möjliga läge
för distribution i Sverige och Finland. När det
blev aktuellt att utöka vår kapacitet, var det
helt naturligt att fortsätta bygga på det vinnande konceptet i Nässjö, säger Annika Löfgren, logistikchef Jysk.
Lagret blir hela 40,5 meter högt; det högsta
logistikbygget i landet. Lokala Nässjö Bygg
står för byggkontraktet, på totalt närmare 400
miljoner. Under byggtiden är runt 200 personer engagerade.
Jysk har 2 100 butiker i 36 länder med 18 500
Foto: Hubert Steiner
Intelligent Logistik. 13
Det tredje höglagret i Nässjö skjuter snabbt i höjden och blir betydligt större än sina
föregångare. Det skall upp ytterligare 10 meter.
ICA Sverige koncentrerar sitt södra centrallager till Långeberga och satsar totalt nästan
en miljard i Helsingborg. Bygget är på 44 000
kvm och ska stå klart 2015.
– Med utbyggnaden tar vi ett stort steg mot
ett modernare och effektivare logistiknätverk
i framförallt södra delen av landet. Förändringarna görs främst för att möta framtida
hanteringskrav för färskvaror, säger Petra
Albuschus, logistikdirektör ICA Sverige.
Samtidigt som ICA expanderar i Helsingborg avvecklas lagret i Arlöv, med 130 logistikjobb.
– Alla lagermedarbetare och så många
tjänstemän som möjligt erbjuds arbete i Helsingborg.
– Delar av Kungälvslagrets sortiment flyttas
till Helsingborg, där vi nu ökar hanteringen
av färskvaror, frysta varor, kolonialvaror och
frukt och grönt, säger Petra Albuschus.
ICA-lagret på Långeberga blir efter tillbyggnaden 100 000 kvm och totalt 1 050 arbetsplatser och ska serva 640 butiker.
ICA är det största men inte enda pågående
lagerbygget i Helsingborgsregionen just nu.
Postnord bygger nytt med 35 000 kvm.
Puma bygger 10 000 kvm i Helsingborg, Biltema 40 000 kvm i Ängelholm och Findus byg-
Foto: Findus
Mest byggs i
Helsingborgsregionen
Förra året togs första spadtaget till Findus
nya fryslager i Bjuv, ett av helsingborgstraktens pågående storbyggen inom lager och
logistik, som ska stå färdigt våren 2015.
ger nytt fryslager på 17 000 kvm i Bjuv.
Sammanlagt byggs just nu ca 146 000 kvm
i regionen som helhet. Det betyder att mer än
hälften av alla logistiknybyggen i Sverige finns
här.
Rustas centrallager ger
300 nya jobb i Norrköping
Rustas nya centrallager på Malmölandet i
Norrköping på 57 000 kvm är Sveriges största
nybygge för logistik just nu. Här ska 300 personer jobba från hösten 2015, de flesta nyrekryterade.
I dagsläget räknar man med att omkring 20
procent av de 150 anställda i Rustas nuvarande
lager, i Nässjö och Landsbro, flyttar med när
Norrköpingslagret tas i drift. Resten av de 300
som behövs ska alltså nyrekryteras.
Rustas grundare Bengt-Olov Forsell framhåller att hamnen och det geografiska läget
avgjorde till Norrköpings fördel när man valde
etableringsort för det totalt 64 000 kvm stora
lagret med kontorsdelen på 70 000 kvm. Det
ska bli ”hjärtat i Rustas verksamhet”.
– Vi ska satsa på hamnen och vill utveckla
den i samarbete med Norrköpings kommun,
säger Bengt-Olov Forsell.
I maj togs det symboliska första spadtaget på
byggplatsen på Malmölandet, mellan Händelö
och Braviken, norr om centrala Norrköping.
– Det här ger oss en bra draghjälp att bli en
ännu bättre stad för logistik och transporter.
Andra tittar på vad de stora företagen gör och
vi har redan kontaktats av aktörer i branschen
som är intresserade, säger Lars Stjernkvist,
kommunalråd.
– Rusta har gjort en gedigen analys av bästa
läge för den typ av varor man har. Hamnen
blir allt viktigare för importen och alla flöden
måste inte gå genom Göteborg, säger Mats
Abrahamsson, professor i logistik vid Linköpings universitet.
– Demografiskt ligger ju Norrköping också
bra till, med närhet både till stor befolkning
och till trafiken till Finland. Indiska är ett
annat av de handelsföretag som nyligen flyttat
sitt lager till Norrköping.
– Tillsammans med andra kunder kommer
Rustas etablering att öka våra importvolymer
och stärka Norrköpings hamn när det gäller
anlöp, säger Ola Hjärtström, marknadschef på
Norrköpings Hamn & Stuveri. n
Dressmanns alla butiker ska snart få varorna från Vänersborg.
Vänersborg tog hem Europalager
Norska modekoncernen Varner-Gruppen,
med välkända märken som bl a Dressmann,
Cubus och Bikbok, bygger sitt nya Europalager på över 50 000 kvm i Vänersborg.
2016 ersätter det dagens sex lager. VarnerGruppen har över 1 380 butiker och omsätter
drygt 12 miljarder.
Det är den första stora logistiksatsningen
i Vänersborg, som hoppas på ett 100-tal nya
jobb.
– Vi blev kontaktade av Varner-Gruppen
i februari 2013, berättar Ann Nordquist
näringslivsutvecklare.
– I bästa fall kan det här bli en av kommunens största privata arbetsgivare.
Tillsammans med Uddevalla och Trollhättan bildar den gamla handels- och sjöfartsstaden Vänersborg begreppet Trestad, som ligger
på plats 21 bland Sveriges bästa logistiklägen.
Därför blev det Vänersborg
– Att vi valde Vänersborg var en kombination
av många olika faktorer som närhet till våra
butiker idag och i framtiden och till Göteborgs
hamn, säger Anders Eriksson, logistikchef
Varner-Gruppen.
– Vi såg även på tillgång till kvalificerad
arbetskraft, infrastruktur, en samarbetsvillig
kommun och tidplanen när det var möjligt att
starta byggnationen. Pris på tomten och kostnader för markarbeten vägdes också in.
– Vänersborg kom högt enligt alla kriterier.
Göteborg, Borås och Stenkullen i Lerum var
goda alternativ, men av olika anledningar blev
de inte aktuella.
När de gällde tillgängliga tomter, var det
inte så enkelt:
Behövde stor tomt
– Vi hade behov av en tomt på ca 100–120 000
kvm. I Västsverige fanns det då inte så många
att välja på. När vi i tillägg behövde en tomt
där delar av byggnaden skulle byggas upp till
30 meters höjd, så fanns det faktiskt bara en
tomt som uppfyllde alla krav vi ställde.
– Lagret kommer att vara det enda lagret för
Varner-Gruppen och hantera både leveranser till butiker och e-handel i Norge, Sverige,
Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Island.
Även uppstarten av våra butiker i Österrike
kommer att hanteras från Vänersborg, säger
Anders Eriksson.
NCC bygger lagret. Det är på totalt 53 000
kvm, varav 44 000 kvm får 15 meters takhöjd
och 9 000 kvm blir höglager med 30 meters
takhöjd.
Byggkontraktet är värt ca 300 miljoner.
Swisslog tog hem ordern som totalintegratör
för all automation och lagerutrustning i det
högautomatiserade lagret, en order värd 415
miljoner och den största enskilda lagerinredningsaffären på flera år. n
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
14. Intelligent Logistik
Vinnande koncept för samordnade kommuntransporter
Ystad kommun kammade hem priset Årets logistikkommun för sin Ystad-Österlenmodell, att samordna
livsmedelstransporter och själva ta kontrollen över
logistiken.
– Andra kommuner borde också göra det här säger
Tina Persson, projektledare.
75% minskat transportarbete
– Vi är jätteglada för priset, men framförallt
för att projektet lyckats så bra. Sedan starten
har vi minskat transportarbetet med 75% i
kommunens livsmedelsdistribution, berättar
Christina ”Tina” Persson, projektledare för
samordnad varudistribution på Ystad kommun.
Varför är det viktigt med samordnad varudistribution i kommuner?
– Den viktigaste orsaken är transporteffektiviteten, som ökat med 75 % i vårt fall.
Men det har även gjort att vi kan köpa mer
närproducerat och stötta den lokala matproduktionen. Idag köper vi färskt kött, kyckling,
kalkon och dryck från fyra lokala leverantörer.
Tidigare hade vi inga.
Varför tror du att Ystad–Österlenmodellen
vann tävlingen?
– Som logistikprojekt är det här helt banbrytande. Det handlar om en förädlad upphandlingsmodell och ett maktskifte från leverantör till varuägare. Den stora tyngden i det
här projektet är att kommunen tagit kontroll
över transporterna. Vi kan vår verksamhet
och har förutsättningar att planera transporterna mest optimalt. Modellen, med samdistribution, ruttoptimering och transparens i
informationsflödet kan användas i näringsli-
Medlemmar ur juryn, representanter från de tre finalistkommunerna och en stor
skara åhörare hade samlats vid prisutdelningen av Årets Logistikkommun, på
Logistik&Transport på Svenska Mässan i Göteborg i maj.
vets transportflöden också.
– Det behövs lösningar som utvecklar logistiken utifrån varuägarens perspektiv om vi
ska ska klara de miljöutmaningar vi står inför
idag.
Foto: Hilda Hultén
I maj delades Intelligent Logistiks nya pris
Årets Logistikkommun ut för första gången.
Vinnande Ystad kommun med ”Ystad–Österlenmodellen” är ett nytt sätt att samordna och
ruttoptimera kommunernas transporter, med
ökad transporteffektivitet och mer närproducerat som resultat.
Projektet startade i oktober 2013 och samordna livsmedelsdistributionen i Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Kommunen transportplanerar och ruttoptimerar distributionen
utifrån skolornas, förskolornas och andra
enheters önskemål. Själva transporten sköts
av en lokal åkare, Akkafrakt, med två GPSförsedda lastbilar, men ruttomptimering och
transportplanering sköter kommunen.
Intelligent Logistik
INKÖP
LOGISTIK
PRODUKTION
AFFÄRER
Missa inte att synas i
kommande nummer!
Nr 6/7 av magasinet
Utkommer vecka 50. Materialdag 22/11
Om: Industriell logistik •
• LEAN i industrin •
• Logistikfastigheter •
• Lager • 3PL •
Mässupplaga: Transportforum i Linköping
Nr 1, 2014 Tematidningen i
Dagens Industri
Utkommer vecka 6. Materialdag 25/1
Om: Sveriges bästa logistiklägen 2015 •
• Infrastruktur •
• Logistikfastigheter •
Kontakt: 0176-22 83 50 eller [email protected]
www.intelligentlogistik.se
Tina Persson, projektledare för Samordnad
varudistribution i Ystads kommun, fick ta
emot priset – ett diplom och en glaspjäs från
Transjö Hytta – vid prisutdelningen.
Har ni fått några reaktioner på priset?
– Jag får hela tiden mail och inbjudningar
att tala om projektet, bland annat på Logistics
Vinnare Årets Logistikkommun 2014:
Ystad, ”Som genom modiga ”Ystad–
Österlenmodellen” både samordnar och
ruttoptimerar transporterna, med ökad
transporteffektivitet och mer närproducerat
som resultat.
Övriga finalister:
Malmö, ”För enastående arbete med att
utveckla cykel och kollektivtrafik och för att
man 2013 antagit en plan där gods äntligen
pekas ut som ett trafikslag”.
Stockholm, ”Som tar ledarfanan och testar
off-peak-leveranser och sensorstyrda lastzoner, samt i Norra Djurgårdsstaden tar kontroll
över den eftersatta bygglogistiken”.
for tomorrow, så lite credit har priset gett. Men
projektet i sig har gett enorma effekter, andra
kommuner är jätteintresserade och utvecklar
liknande projekt. Inom projektet har vi bara
fått positiva reaktioner. De enheter som var
mest negativa från början er de som är nöjdast
nu och Akkafrakt, som vi trodde skulle vara
motvilliga, har varit jättepositiva..
Vad har du för tips till andra kommuner som
vill driva logistikprojekt?
– Kommunikationen är jätteviktig, att alla
inblandade förstår konceptet och nyttan. Vi
började med att massinformara alla inblandade, från berörda enheter till kommunledning, leverantörer och distributörer.
– Det andra tipset är att våga ”gå hela vägen”
och inte lägga över transportplaneringen
på transportören. Då missar man en del av
poängen och effekten!
Kan alla kommuner samordna sina varutransporter?
– Det finns en nedre gräns, små kommuner får inte tillräckliga samordningseffekter.
Gränsen går omkring 60 000 invånare, det är
därför vi samordnat tre kommuner. Det kan
vara lite mer komplicerat i storstäder, men det
går. n
av hilda hultén
om priset
Årets Logistikkommun är ett nytt pris,
instiftat av tidningen Intelligent Logistik,
som delades ut för första gången vid
Logistik&Transport i Göteborg i maj 2014.
Av 17 nominerade kommuner utsåg juryn tre
finalister som alla fick diplom vid prisutdelningen.
Årets Logistikkommun ska bli ett årligt
återkommande pris, genom att lyfta fram
de goda exemplen ska priset bidra till att
öka medvetandet om logistikens betydelse
och sporra kommuner till att förbättra sin
logistik.
Prisjuryn för Årets Logistikkommun 2014:
Cecilia Mårtensson, Sveriges Kommuner
och Landsting; SKL, Maria Lindholm, Lindholmen Science Park; Michael Stjärnekull,
Sweco; Olof Moen, Handelshögskolan i
Göteborg; samt Hilda Hultén och Gösta
Hultén, Intelligent Logistik.
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Intelligent Logistik. 15
Lidl testar nattleveranser i Stockholm
Nu börjar det hända saker i huvudstadens citylogistik.
Stockholm, finalist i tävlingen Årets Logistikkommun,
tar ledarfanan och är först ut i landet att tillåta off-peakleveranser, med butikskedjan Lidl som försökskanin.
Att leverera gods i trångs stadskärnor under
rusningstid är ett tidskrävande projekt. Timslånga köer, trånga lastzoner, trafikstörningar
och irritation är vardag. Trängsel gör att åkerierna behöver flera distributionsbilar här än
på andra håll, eftersom bilarna så ofta sitter
fast i bilköer.
Men på grund av buller och risk för störande trafik råder förbud mot leveranser i city
under de lugna nattimmarna, 22–06.
Nu vill Stockholms kommun se om det går
att skapa fungerande nattleveranser. I projektet Off Peak, ett samarbete mellan Stockholms Stad, Svebol Logistics, Lidl, KTH och
Volvo Lastvagnar, har man gett dispens från
nattförbudet till åkeriet Svebol Logistics. Nattleveranserna går till fem av Lidls butiker och
projektet som startade i juni, är det första i sitt
slag i Sverige.
– Vi testar nattleveranser med specialutrustade elhybridbilar från vårt centrallager i
Rosersberg strax norr om Stockholm till fem
av våra butiker i centrala Stockholm, berättar
Mikael Hemmingsen, logistikchef Lidl Sverige.
– Det förbättrar också servicen för våra
kunder och för butikspersonalen att alla varor
redan finns på plats när butikerna öppnar,
säger Katarina Rosenqvist , CSR-ansvarig Lidl
Sverige.
Även om det blir obekvämare arbetstider så
ser förarna fördelar i att slippa dagens bilköer
och trängsel.
– Vi blir de första Lidlbutikerna med denna
lösning, men våra tyska ägare har gett oss fullt
stöd för detta och visat stort intresse för projektet, säger hon.
Tystgående eldriven lastbil
Leveranserna görs med en tystgående elhybridlastbil, Volvo FE hybrid, som drivs av
elkraft och diesel och även har en ljuddämpande matta som gör att bullret vid lastning
och lossning minskar.
Utan att göra mycket väsen av saken är lågpriskedjan Lidls logistikkedja den mest miljöanpassade av alla Sveriges daligvarukedjor.
Men i våras fick Lidl PostNords Logistikpris.
– Huvuddelen av alla inleveranser till vårt
nya centrallager går med tåg. Vi utnyttjar
nu den nya Årstaterminalen. Men snart kan
leveranserna gå via den kommande kombiterminalen i Rosersberg, berättar Mikael Hemmingsen. n
Smarta lager,
smidiga
transporter
lwexeƌďũƵĚeƌĚŝŐlaŐeƌͲŽĐŚlŽŐŝsƟŬlƂsŶŝŶŐaƌ
ŝƚŽƉƉŬlass.dŽƌƌͲ͕ŬLJlͲŽĐŚĨƌLJsƚƌaŶsƉŽƌƚeƌ
ĨƌĊŶsaŵŵalaŐeƌŽĐŚeŶŚelƚćĐŬaŶĚe
ĨŽƌĚŽŶsƉaƌŬŵeĚŶćƌŵaƌeϯϬϬeŶŚeƚeƌ
ĨƂƌsŵŝĚŝŐaŽĐŚsćŬƌaƚƌaŶsƉŽƌƚeƌ.
ůǁĞdžʹŵŝƩŝ^ƂĚƌĂ^ǀĞƌŝŐĞ
alwex.se
Lidls nattleveranser går med en elhybridlastbil, Volvo FE hybrid, från lagret i Rosersberg till fem
innerstadsbutiker i Stockholm.
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
16. Intelligent Logistik
2010 kunde Tesla köpa GMs och Toyotas nedlagda jättebilfabrik i Fremont, Kalifornien med kapacitet för 500 000 bilar per år. Här tillverkas sedan 2012 Teslas omtalade elbilar.
År 2003 grundades elbilstillverkaren Tesla Motors,
som med Elon Musk vid rodret idag mest av alla rör om
i bilbranschen. IL har träffat Peter Carlsson, chef för
Teslas globala supply chain.
Bilen heter Tesla, för att hedra den excentriske
serbisk-amerikanske uppfinnaren Nikola
Tesla, hjärnan bakom elens kommersiella
utnyttjande.
Tesla Motors, Inc. grundades 2003 för att
designa, tillverka, och sälja elbilar. Det är det
yngsta bilföretaget i USA, och har sin bas i
Palo Alto i södra Kalifornien.
Tesla Motors mål är att massproducera
elbilar med stor räckvidd och hög prestanda,
och målet är enkelt: Ersätta dagens flotta av
fordon med förbränningsmotorer.
På Optilons årliga Supply Chain Conference i Stockholm den 4 september berättade
svensken Peter Carlsson, chef för Teslas globala supply chain, om sina erfarenheter av 3,5
år på företaget.
– Jag jobbade inom elektronikindustrin i
Singapore när jag fick ett samtal från Tesla,
berättar han.
Han blev genast begeistrad över andan
företaget.
– Man kunde nästan ta på det intensiva,
innovativa och entusiastiska arbetsklimatet
i kontorslandskapet. Lite som på en nyhetsredaktion. Min magkänsla sa att det var en
chans jag inte fick missa.
2009 var Tesla illa ute ekonomiskt, men till
mångas förvåning vände bolaget i och med
lanseringen av Model S 2012. Aktien är årets
raket i USA.
– När jag kom dit 2010 var vi 500 anställda.
Nu är vi över 6500 och inom en snar framtid
kommer vi att vara 10 000.
– Tesla bryter ny mark. Resten av fordonsindustrin smyger efter och tillverkar några få
elbilar, ofta med förlust.
Tuff start
– Men de första 18 månaderna var de värsta i
min karriär. Mycket inom supply fungerade
dåligt eller inte alls.
Peter Carlsson har fått vara med och bygga ett
helt nytt nätverk av ca 300 underleverantörer
främst i USA, men också i Asien och Europa.
– Tillverkningsmässigt handlar det om att
göra nästan allt annorlunda, med innovationer, entreprenörskap, snabbhet och miljöhänsyn.
När man är en ny, liten och udda biltillverkare i en värld av giganter gäller det att vara
snabbfotad och hitta rätt leverantörer.
– Mina erfarenheter från halvledarindustrin i Sydostasien var till stor hjälp.
Hjärtat i bilen är batteriet. Det handlar om
ett lätt och kraftfullt litium-jon-batteri i princip av samma typ som i mobiler och laptops.
Både GM- och Toyota spådde för 5 år sedan att
lösningen skulle bli användbar - men på 10 års
sikt. Tesla förverkliagde visionen på ett par år.
Batteriet har formen av en platta i botten på
bilen som bidrar till att göra den dynamiskt
perfekt med extremt låg tyngdpunkt som gör
att bilen knappast kan välta.
–Vi bygger bilen runt batteriet. Drivlinan
är liten och effektiv. Verkningsgraden är runt
85% vilket är fyra gånger bättre än de flesta
bensinbilar där det mesta av energin blir
värme.
Köpte nedlagd fabrik av GM och Toyota
Symboliskt nog fick Tesla år 2010 ta över GM
och Toyotas nedlagda jättefabrik NUMMI i
Fremont, USAs till ytan största bilfabrik med
kapacitet på 500 000 bilar per år.
Men att hitta nya leveratörer visade sig inte
lätt.
– Vi behövde en leverantör för en speciell process av gjutna aluminiumdetaljer. Det
fanns tre tänkbara i USA. Två av dem var inte
intresserade av Tesla. Den tredje hoppade på
projektet men ville backa ur då det krävdes
mycket investingar i utveckling. Det slutade
med att Tesla köpte halva fabriken, anställde
nyckelpersoner och drog igång produtionen
själva. Allt för att kunna möta lanseringen av
Model S.
Idag är Panasonic ensam leverantör av batterierna.
– Men vi ska bygga en ny batterifabrik i
Nevada tillsammans med Panasonic och
andra partners för ca 30 miljarder för att säkra
behovet av batterier de kommande åren.
I samband med fortsatt expansion letar
man efter underleverantörer främst i närområdet i USA.
– När vi analyserade vår carbon-footprint
såg vi att en försörjningkedja använde aluminum som producerades i Saudiarabien, där
tillverkningen bygger på olja. Den ska vi byta
mot en aluminium-tillverkare med förnybar
energiförsörjning, t ex på Island.
– Det handlar om att göra bilindustrin hållbar.
Norges vanligaste elbil
Sommaren 2012 släpptes den egenutvecklade
Tesla Model S på marknaden. Företaget har
som mål att leverera 35 000 bilar av den typen
under 2014. Tesla S har hittills sålt flest bilar
i USA, Kanada, Tyskland och Norge. I Norge
är Tesla S i år den mest köpta bilmodellen tillsammans med VW Golf, med ca 4 000 sålda
bilar. I Sverige har det fram till juni 2014 bara
levererats ett par hundra bilar.
Men i Norge är bilen också subventionerad i
inköp, att ladda den är gratis på många ställen
i Oslo och den slipper även trängselavgifter,
Foto: Lena Sonne
Leder inköp och logistik för världens hetaste elbil
– De första 18 månaderna var de värsta i min
karriär. Mycket inom supply fungerade dåligt
eller inte alls, berättar Peter Carlsson, global
supply-chef på Tesla Motors.
vilket gör Tesla till en väldigt billig bil att äga.
Nu jobbar Peter Carlsson med att bygga upp
en global supply chain för kommande modeller som ska ha samma långa räckvidd - en
laddning räcker över 40 mil. Gen 3, som skall
bli en mellanklassbil skall bara kosta ca 300
000 kronor. Den lyxigare sedanmodellen av
Tesla S kostar ungefär det dubbla.
– Nästa år lanserar vi Model X, en SUV,
och 2017 ska vi lansera Gen 3. Den stora utmaningen är att få ner batterikostnaden med
1/3-del, säger Peter Carlsson.
Av Gösta Hultén
mediaspjuth.se
AFFÄRER FÖR
MILJARDER!
De nordiska länderna investerar miljarder i ny och förbättrad infrastruktur.
På Elmia möter du dem som påverkar, beslutar och bestämmer om vårt
framtida transportnät. Välkommen!
ELMIA FUTURE TRANSPORT
ELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD
JÖNKÖPING, 6–8 OKTOBER 2015
KONFERENS
LOGISTIKMÄSSA
elmia.se/futuretransport
NORDIC
ROAD
NORDIC
RAIL
FUTURE
TRANSPORT
MÖTESPLATS
Elmia
Elmia
Elmia
MÖTESPLATS
KONFERENS
JÄRNVÄGSMÄSSA
elmia.se/nordicrail
MÖTESPLATS
KONFERENS
VÄGMÄSSA
elmia.se/nordicroad
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
18. Intelligent Logistik
Hamnar i blåsväder
Sveriges hamnar utgör porten till omvärlden.
2013 hanterades 162 miljoner ton gods över kaj
i de svenska hamnarna (173 miljoner ton 2012)
som alltmer blir logistikhubar med betydande
flöden som inte går över kaj.
Enligt en färsk rapport från HUI Research
möjliggörs upp till 95% av handeln med
omvärlden tack vare de svenska hamnarna.
Svavelregler och farledsavgifter oroar
Vid årsskiftet kommer nya svavelregler
(SECA-direktivet), som innebär hårdare regler för svavelutsläpp i bland annat Östersjön.
Att de nya reglerna endast gäller vissa hamnar
i regionen gör att konkurrensen ändras.
En hamn som drabbas är Luleå hamn.
– Vi riskerar att möta hårdare konkurrens
från hamnen i Narvik. EUs nya miljökrav är
hårdare i Östersjön, än i andra områden, säger
Roger Danell, vd Luleå hamn.
Exempelvis kan LKABs malm transporteras via antingen Narvik eller Luleå.
Sjöfartsverket vill samtidigt höja farledsavgifterna genom sitt nya system för farledsavgifter. Förslaget är ute på remiss.
– Resultatet blir att sjötransporter går
Foto: Lena Sonne
Svenska hamnar står inför skärpta svavelregler, höjda
farledsavgifter och hård intern konkurrens. Och trots
miljösnacket dröjer utvecklingen. Järnvägsgodset minskar till förmån för trailers och järnvägen står stilla.
IL tar tempen på hamnbranschen.
över till lastbil, menar Roger Danell, som får
medhåll av Johan Castanius, vd för Sveriges
hamnar.
– Det blir nu mer gods på lastbil genom
svaveldirektivet och höjda farledsavgifter. Det
får motsatt effekt mot det som politikerna
säger sig vilja ha.
– Om man ska klara miljökraven och föra
över gods från väg till sjö, måste de politiska
besluten gå i rätt riktning.
Ökad trailertrafik – stillastående järnväg
Och Castanius och Danell tycks få rätt. För om
de totala volymerna i svenska hamnar är blygsamma så syns en tydlig trend i den senaste
statistiken: Trailers ökar stort, främst i södra
Sverige på trafiken mot kontinenten. I Ystad
hamn ökade andelen löstrailer med 20,1%
under första halvåret 2014 och i Trelleborg
är ökningen av antalet trailers 19,5%. Även i
Malmö hamn ökar trailers och i Verköhamnen i Karlskrona är ökningen av trailers ”tvåsiffrig” enligt Peter Kleberg på Stena Line som
har linjetrafik Polen–Karlskrona.
Däremot står den nya, elektrifierade järnvägsbanan till Verköhamnen fortfarande
På det nya elektrifierade järnvägsspåret till Verköhamnen i Karlskrona står godstrafiken
fortfarande stilla efter ett år.
stilla, ett år efter invigningen.
– Det gäller att få tillräckliga volymer, så att
det lönar sig för Green Cargo, säger Christer
Kjellberg, huvudprojektledare i Stena Lines
fraktledning.
”Det blir nu mer gods
på lastbil genom svaveldirektivet och höjda
farledsavgifter. Det får
motsatt effekt mot det
politikerna säger sig
vilja ha.”
Tanken är att trafiken ska sätta igång i höst.
Men han tror inte att det kommer att ersätta
lastbilar.
– För att få ett skifte måste det till politiska
beslut som gör miljövänlig järnvägstransport
mer gynnsam ur ett affärsperspektiv. n
Text och Foto: Lena Sonne
– Om man ska klara miljökraven och föra
över gods från väg till sjö, måste de politiska besluten gå i rätt riktning, säger Johan
Castanius.
Besök oss på Business Arena i
Stockholm 17-18 september
familjenhelsingborg.se/business
Luleå är en av de hamnar som drabbas hårdast
av svaveldirektivet, SECA. LKABs malm kan
gå från Luleå eller Narvik. Men SECA-direktivet gäller bara Luleå.
Roger Danell, vd Luleå hamn, menar att lika
regler borde gälla alla.
Både industri och politiker har länge kämpat för att Norrbottniabanan Luleå-Umeå ska
börja byggas. Därför är besvikelsen stor över
att regeringen inte velat skriva under den
ansökan som skulle garantera en medfinanisering från EU.
Farleden, som i motsats till Narvik, också
drabbas av höjda farledsavgifter, är inte förbättrad sedan 1970-talet. Nu vill hamnen
muddra farleden för kunna ta in större fartyg
och dubbla kapaciteten, en kostnad på 1,6 miljarder. Förhoppningen är att muddringen blir
klar 2018.
– LKAB har aviserat ökad utskeppning
från Luleå, vi måste få bättre förutsättningar
snabbt.
De största fartygen kan vi bara lasta till 2/3
kapacitet. Malm som inte kommer till hamn
är bara sten i backen.
Norrbotten är en av Sveriges främsta tillväxtregioner och har sedan finanskrisen 2009
ökat sin export med 25 procent. n
Foto: Luleå Hamn
Luleå drabbas hårt av svaveldirektivet
– Industrin i Norrbotten, som LKAB och
SSAB, håller världsklass. Det gör däremot
inte våra farleder och vår infrastruktur, säger Roger Danell, avgående vd i Luleå Hamn.
ANNONS
UMEÅ
– ATTRAKTIVT NAV I NORR
Bilden av Umeå är i dag bilden av en expansiv region där utvecklat samarbete över Kvarken och framsynta satsningar på
transport och logistik skapar möjligheter för tillväxt. Allt fler
företag ser fördelarna med Umeå och det gynnsamma läget.
Postnord, med sin omfattande logistik,
valde nyligen att lägga en av sina tre
terminaler i Umeå som även blir en ny
knutpunkt för distribution i regionen.
Det kommunala bolaget INAB
startades 2006 för att tillvarata möjligheterna när Botniabanan byggdes
och driver nu på utvecklingen i nära
samverkan med näringsliv och myndigheter. I dag har regionen utvecklats till ett av Sveriges modernaste
logistiknav och arbetet fortsätter.
Ny, effektiv och miljövänlig
färja till Finland
Ett nära samarbete mellan Umeå
och Vasa har utmynnat i både ett
gemensamt färjebolag och Kvarkenhamnar AB samt EU-projektet
Midway Alignment.
Målet är skapa ett långsiktigt hållbart transportkoncept. En effektivi-
serad färjetrafik, som ett miljövänligt
och snabbt alternativ för gods- och
persontrafik, är en viktig del i projektet. Redan innan den nya färjan har
satts i trafik har antalet passagerare
ökat från 42 000 år 2011 till 170 000.
Mängden gods har ökat och fortsätter
växa till havs och på ländernas järnvägsnät. Med förbättrade förbindelser kommer också ekonomisk tillväxt
och ökat samarbete mellan länderna.
Kommunalt mod och engagemang
För att locka resande och gods till effektiva och miljövänliga transporter och
därmed utveckla regionen har Umeå
kommun initierat ett stort antal projekt
och genomfört stora investeringar.
Ett nytt logistikcenter började
byggas 2008 och utvecklas fortsatt.
Ny infrastruktur kopplad till Botniabanan och Stambanan, nya vägar, ny
och elektrifierad järnväg till hamnen
och anslutningsvägar anpassade till
tung trafik och ökad trafikmängd har
byggts. I den utvecklade logistikparken är flera stora distributionsföretag
på väg att etablera sig och fastighetsbolaget AxFast bygger 22 000 kvadratmeter för lager och distribution.
Nyligen blev det även klart att
Postnord minskar från fem till tre terminaler samt att en av dessa kommer
att ligga i Umeå, ett strategiskt val
som har stor betydelse för regionen
som logistiskt nav i norra Sverige.
Umeå växer och intresset från alla
som söker en expansiv region med
goda framtidsutsikter och en bra
livsmiljö ökar. För näringslivet lockar
också Umeås stärkta roll som modernt
center för logistik och transporter med
flyg, järnväg, på väg och över havet till
och från resten av Europa.
INAB utvecklar
framtidens infrastruktur
INAB – Infrastruktur i Umeå AB
– är ett kommunalt bolag som
utvecklar och förvaltar infrastruktur. Vi arbetar för att skapa
effektiva och långsiktigt hållbara
transportlösningar till nytta för
medborgare och näringsliv.
Umestan Företagspark, hus 4
903 47 Umeå, Sweden
Besök gärna vår hemsida
om du vill veta mer:
www.inab.umea.se
www.corem.se
LEDIGA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I VÄXJÖ
LÅDAN 1 – HÖGSBYVÄGEN 1 – VÄXJÖ
För dig som uppskattar hög kvalitet erbjuder vi lager- och produktionslokaler i Växjö från 2 000 kvm till 13 000 kvm. Lägg därtill bärighet om
6 000 kg/kvm, två spåranslutningar, 2 000 kvm fryslager samt 3 500
kvm kontor och personalutrymmen med matsal, gym mm. Ett flexibelt,
prisvärt alternativ där kvalitet, tillgänglighet och stora, funktionella ytor
möjliggör många olika lokallösningar.
TE KNISK INFORM ATI O N
• Takhöjd 6 till 9 meter.
• 55 externa portar (vädertätning och lastbrygga).
• Invändig miljöstation med lastkaj.
• Möjlighet till egen restaurang och matsal.
• Helsprinklade lagerytor.
• Kraftförsörjning: 1 300 A.
För ytterligare information kontakta
vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på
073 - 357 18 87 eller [email protected]
Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
20. Intelligent Logistik
Nordostpassagen – ny fraktväg i norr
På Nordostpassagen, eller NSR som sjövägen
förkortas (Northern Sea Route) har utvecklingen gått snabbt sedan den arktiska isen
blivit tunnare. 2010 gick fyra fartyg på leden,
2011 var det 34 och 2012 46. Förra året hade
antalet handelsfartyg ökat till 71.
Är arktisk sjöfart grön och säker?
– Absolut, miljön vinner på minskade
utsläpp, svarar Felix H Tschudi, delägare och
styrelseordförande i Tschudi Group. Trafiken
längs NSR går med god säkerhet, tack vare att
Ryssland kräver assistans av isbrytare. Kan vi
dessutom en dag öppna den transarktiska rutten via Nordpolen, blir det av än större betydelse för sjöfarten.
2006 köpte Tschudi-gruppen den nedlagda
järnmalmsgruvan i Kirkenes.
– Vi gjorde det huvudsakligen för att få
tillgång till hamnen, men vi öppnade gruvan
igen, eftersom efterfrågan på järnmalm är stor
i Kina. Det första fartyget med malm från Kirkenes till Kina via NSR var den danska bulklastaren Nordic Barents, som vi chartrat.
Nu går fartyg av olika slag i internationell
trafik. Förutom bulkers kan stortank, LNG
och kylfartyg nämnas. Ryssland kör också
Foto: Tschudi Group
Den arktiska isen blir allt tunnare och förra året kunde
71 handelsfartyg ta Nordostpassagen längs Rysslands
nordkust, som förbinder Atlanten med Stilla Havet.
Resan är mellan två och tre veckor kortare än via Suezkanalen.
inhemsk trafik längs den nordliga rutten.
Via de ryska floderna Ob, Jenisej och Lena
öppnas stora delar av Sibirien för sjöfart.
Fartyg på 3 000 ton kan gå upp i floderna.
Sänkta kostnader
– Att gå vidare längre söderut i Asien har
inte varit ekonomiskt försvarbart. Avgörande
faktorer är att kostnaderna för hela rutten nu
har sjunkit, fler typer av fartyg kan utnyttjas,
och att tid och bunker sparas, säger Felix H
Tschudi.
Förutsättningarna för fartygstrafiken ändras också genom att oljeprospekteringen flyttar allt längre norrut och österut i Barents hav
och Karahavet, både på norskt och ryskt territorialvatten. Vidare förändras klimatet och
det påverkar den arktiska isens utbredning
längs sjövägen.
– Hamnen i Kirkenes blir allt viktigare för
handelsutbytet. I framtiden blir det en hamn,
där gas möter malm, med de möjligheter som
ligger i det. Ryssland planerar också en LNGanläggning och en terminal i Yamal. Kirkenes
kan spela en roll i samband med båda dessa
projekt och andra i Barents hav och Karahavet.
MODERNT LAGER
NSR trafikeras 3–5 månader om året.
– Även om isen i fjol var något tjockare
och att övervintrande is kan ha bildats i år, är
långsiktiga trenden att istäcket minskar, säger
Felix H Tschudi. Dagens ryska atomisbrytare
klarar också tjock is, men nya och än kraftigare byggs av flera länder, några med atomdrift, andra med konventionella motorer.
Ryssarna har tagit bra betalt för sina tjänster.
– I regi av Centre for High North Logistics
i Kirkenes ordnades ett möte med norska och
ryska aktörer. Syftet var att belysa vad som
krävdes för att göra NSR konkurrenskraftig som alternativ till Suez-kanalen. Det stod
klart att den transitkostnad som Ryssland
krävt, gjorde NSR oattraktiv. Ryssland insåg
att isbrytartjänsterna måste prissänkas från 25
till fem dollar per ton.
Enbent trafik
Potentialen med NSR är stor, tror Felix H
Tschudi. Resan är mellan två och tre veckor
kortare än via Suezkanalen och förutom
tidsvinsten sparar rederierna, med dagens
bunkerpriser, omkring en miljon kronor i
bränslekostnader på varje resa med ett standardfartyg. Men han ser två problem, det är
brist på stora isklassade fartyg och att trafiken
är enbent, det mesta godset går österut.
– Vi kunde frestas att beställa fartyg, säger
Felix H Tschudi, men hittills har vi valt att
hyra tonnage. Egna fartyg kräver långa kontrakt.
Andra har beställt ett antal stora fartyg med
isklass 1A, bland annat några bulkfartyg av
panamax-klass.
När kan då den kortare rutten via Nordpolen öppnas?
– Än så länge kan man bara extrapolera
fakta och spekulera. Några menar, att reguljär trafik i den isfria säsongen kan inledas på
2040-talet. n
Av Nils-Erik Lindell
Nordostpassagen är 2–3 veckor kortare än
via Suezkanalen och sparar en miljon SEK i
bränslekostnad per resa.
Foto: Tschudi Group
Torsvik, Jönköping
2010 gjorde Tschudi den första icke-ryska skeppningen genom Arktis till Asien någonsin, då
fartyget ”MV Nordic Barents” transporterade järnmalm från gruvan i Sydvaranger, Kirkenes
till Kina.
Modernt & lättillgängligt
•
13 000 m² lager med lagringshöjd 9,1 m.
För frågor om uthyrning
•
Sprinkler
kontakta Fredrik Jagersjö
•
10 st vädertätade portar samt 1 st markport
031-743 00 97 www.colliers.se
NREP erbjuder även logistiklokaler i bl.a. Stockholm
+46 8 678 16 60 • www.nreplogistics.se • Kungsgatan 44 • 111 35 Stockholm Sverige
– Den norra sjövägen kan främja en industriell utveckling i både Sibirien och Alaska,
säger Felix H Tschudi.
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
Intelligent Logistik. 21
Gävles turkiska ägare hårdsatsar vidare
Den turkiska hamnterminaljätten Yilport Holding
hårdsatsar i Skandinavien och Östersjön. Första förvärvet i Gävle följs nu upp med terminal i Oslo. Yilports vd
Sean Pierce berättar om expansion i Gävle, nya Stockholm Nord-terminalen och planerna på nya förvärv i
regionen.
Gävle Containerterminal ABs nya storägare
sedan i april i år är Yilport Holding, turkiets
ledande hamnterminalaktör. Yilport har säte
i Instanbul och ägs av familjekoncernen Yildrim.
Yilport äger 80 procent av terminalen, tillsammans med Gävle kommuns 20 procent.
Gävle är en av Sveriges största exporthamnar
med lika delar virke, papper och stål.
Men 80 procent är exportvolymer och bara
20 procent är import.
– Vi ska öka containerhanteringen i Gävle
hamn och balansera flödet. Framförallt är det
på importsidan potentialen finns, säger Sean
Pierce.
Ökad kapacitet
Flera satsningar på infrastruktur görs i och
omkring hamnen. Muddring öppnar för
större fartyg, nya kajer och ökade lagringsytor
byggs i hamnen och planer finns på en LNGterminal.
Under 2014 väntas containerhanteringen i
Gävle öka till 165 000 TEU per år.
– Efter att hamnen muddrats och andra pla-
nerade infrastruktursatsningar är klara kan
större fartyg angöra Gävle Containerterminal
och Gävle hamn.
Gävle Containerterminal kommer med
start 2015 också att driva den nya kombiterminalen Stockholm Nord i Rosersberg. Första
spadtaget för terminalen togs i augusti. Med
Stockholm Nord i drift 2015 ska containerökningen fortsätta, och kampen med stockholmshamnarna tas upp på allvar.
– Mer import kan då gå via Gävle och Stockholm Nord till Stockholmsområdet. Hanteringen blir också mer effektiv.
Vill ha fler terminaler runt Östersjön
Nyligen köpte Yilport även Oslos containerhamn Sjursøya. Nu investerar bolaget i nya
kranar truckar och IT-system och planerad
verksamhetsstart är 2015.
– Vi ska effektivisera och räknar med en
ökning av containerf lödet. I Sjursøya ska
kapaciteten öka från 260 000 TEU till 350 000
TEU på kort sikt och 450 000 TEU i ett något
längre perspektiv.
Avtalet gäller 20 års drift och därefter med
möjlig förlängning på 10 år.
Yildrim satsar på att bli en global terminalaktör. Huvudägaren Robert Yildirim sa vid
övertagandet i Gävle att han tycker att det är
lätt att göra affärer i Skandinavien.
– Vi inriktar oss nu framförallt på Skandinavien och Östersjön, berättar Sean Pierce.
– Vi är även intresserade av containerhantering i finska och ryska hamnar och i Estland
och Litauen.
Exakt vilka hamnar det gäller kan han inte
säga ännu.
Global aktör
– I Kanada tar vi över en hamn snart och har
flera på gång i Sydamerika. Västafrika är också
intressant för oss. Men än finns inga planer på
andra hamnar i södra Europa än den vi redan
har i Malta.
– I våra fem turkiska hamnar är det ganska
jämnt mellan export och import. Det gör hanteringen effektiv. Containrar behöver då inte
gå tomma tillbaka.
Sean Pierce är själv från Seattle i nordvästra
USA, men han träffade Robert Yildirim, ägare
till det turkiska familjeföretaget Yilport Holding, som är ledande hamnterminalaktör i
Turkiet, för tre år sedan i affärssammanhang
och blev då värvad som vd för Yilport Holding.
Nu bor han i Istanbul men reser ofta till
Stockholm och andra städer runt Östersjön.
– Jag gillar Sverige, det påminner lite om
Seattle. n
– Vi inriktar oss nu framförallt på Skandinavien
och Östersjön och är intresserade av containerhantering i finska och ryska hamnar och i
Estland och Litauen, berättar Sean Pierce.
Av Lena Sonne
www.corem.se
LEDIGA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I BORÅS
ROTORN 1 – INDUSTRIGATAN 10 – BORÅS
I Ramnaslätt industriområde i Borås erbjuder vi 9 500 kvm lageroch produktionslokaler. Utöver denna yta finns även byggrätt om
6 000 kvm för en ny hyresgäst. 19 portar både i markplan och
med lastkaj gör att fastigheten är ett flexibelt, prisvärt alternativ
där kvalitet, tillgänglighet och stora, funktionella ytor möjliggör
många olika lokallösningar.
T E K N I S K I N FO R M AT I O N
• 19 portar varav 2 i markplan.
• Grund: Platta på mark.
• Takhöjd: 2,5 till 6,5 meter.
• Kraftförsörjning: 500 A.
• Uppvärmning: Fjärrvärme.
• Byggrätt: 6 000 kvm.
För ytterligare information kontakta
vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på
073 - 357 18 87 eller [email protected]
Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel
a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n i n t e l l i g e n t l o g i s t i k annons
22. Intelligent Logistik
Tänkbart
Vem blir vår nya minister?
Catharina Elmsäter - Svärd har varit en färgstark, tillgänglig, aktiv och omtyckt minister för infrastruktur de senaste fyra åren. Efter Fredrik Reinfeldts avhopp under valnatten är hon en av Moderaternas hetaste kandidater till partiledarposten.
»Mr Simmons«. Torrnålsgravyr, Axel Fridell.
Bortvald
Catharina Elmsäter-Svärd blir något annat
än infrastrukturminister när nästa regering tar plats i Rosenbad. Kanske blir hon ny
M-ledare.
Alldeles oavsett politisk färg kan man dock
konstatera att vi haft en färstark, tillgänglig,
aktiv och mycket omtyckt minister för infrastruktupolitiken de senaste fyra åren.
Invigningar, seminarier, debatter, konferenser, twitter … Catharina Elmsäter-Svärd
har varit en aktiv minister. Tidpassningen
var i början inte anpassad efter bristerna i den
svenska tågtrafiken och därför kom hon för
Anders Ygeman,ordförande i riksdagens trafikutskott, är det vanligaste grundtipset som ny
infrastrukturminister. Även av honom själv, om
man får tro hans ballong från Almedalen.
Självvald
Anders Ygeman, 44, ung och lovande riksdagsledamot redan 1996 och sedan valet 2010
ordförande i riksdagens trafikutskott är det
vanligaste grundtipset som ny infrastrukturminister.
I riksdagen har han bl a med kraft drivit
ett återförstatligande av järnvägsunderhållet
i Trafikverkets regi och även lyckats få riks-
dagsmajoritet för tanken.
Titeln infrastrukturminister infördes av
Göran Persson 2002 och övertogs av alliansregeringen 2006.
– Men kanske ska det istället utses en kommunikationsminister igen, säger Anders Ygeman till Intelligent Logistik.
För fram till 2002 hade Sverige kommunikationsminstrar – inte infrastrukturministrar.
Bland prominenta sådana kommunikationsministrar återfinns Olof Palme 1965–67
och Ulf Adelsohn 1979–81. När Hallandsåstunneln började byggas 1992 var Mats Odell
kommunikationsminister.
Bland mindre prominenta ministrar på
posten märks Åsa Torstensson, 2006–2008.
När Intelligent Logistik frågar Anders Ygeman om hans själv kandiderar till posten, slår
han blygt ner blicken och säger att … det får
väl visa sig hur det går.
– Men att tacka nej om jag blir tillfrågad
vore närmast tjänstefel.
Enligt samstämmiga uppgifter i hans
omgivning står det klart att han är den som
mest av alla hoppas att få efterträda Catharina
Elmsäter-Svärd som minister.
sent till några invigningar det första året.
Och hennes blå politik har många ideologiska styrkor för framförallt vägtrafik, med
satsningar på gynnsamma näringslivsvillkor
och satsningar på infrastruktur för framförallt vägtrafik.
På senare tid har hon också föreslagit hårdare tag mot illegalt cabotage.
Hon har sagt att alla förslag om nya infrastruktursatsningar skulle innebära en satsning på ca 1 000 miljarder istället för de över
500 miljarder som nu figurerar som infrastruktursatsning de närmaste 10 åren.
Vi har också en känsla av att hon gärna
skulle vilja satsat mer särskilt på järnvägsinfrastruktur, men att regeringskollegan och
grannen i Katrineholm Anders Borg dragit i
tågbromsen.
Men löftet om nya höghastighetståg Stockholm-Jönköping-Göteborg var en seger.
Ett uselt järnvägsunderhåll fick hon ärva
efter både S och M-ledda regeringar.
Men nog kunde alliansregeringen ha gjort
mer för att komma ikapp.
Avregleringen av järnvägsunderhållet har
inte blivit någon succé. Men där fanns en ideologisk låsning som satte stopp för en ändring.
Självskriven
Kanske får vi år åter en kvinna med dubbelskrivet efternamn som minister för infrastruktur, trafik och transportfrågor.
Karin Svensson-Smith, 58, är den oppositionspolitiker som allmänt pekas ut som den kunnigaste och mest drivande när det gäller kopplingen klimat, miljö och transporter.
2005 lämnade hon Vänsterpartiet för Miljöpartiet. Hon stannade dock kvar som riksdagsledamot utan formell partianknytning, så
kallad politisk vilde, till 2006. Då blev hon åter
riksdagsledamot – för Miljöpartiet. I Trafikutskottet arbetade hon för ökade investeringar i
tåginfrastrukturen.
I en intervju för Intelligent Logistik nr 1
2010 sa hon bl a:
”I Sverige har transportsektorn tyvärr det
i särklass största oljeberoendet. Energin till
inrikes och utrikes transporter kommer till 95
procent från fossila bränslen. Klimatanpassningen är därför det allra viktigaste.”
Orden kan tyvärr upprepas 2014.
Karin Svensson-Smith är också klimat- och
Karin Svensson - Smith är den oppositionspolitiker som allmänt pekas ut som
den kunnigaste och mest drivande när
det gäller kopplingen klimat, miljö och
transporter.
transportansvarig i Miljöpartiets partistyrelse.
I valet 2010 blev hon överraskande utslagen
av Maria Ferm, som personkryssade sig förbi.
I årets val står hon på säker valbar plats till
riksdagen.
Om Miljöpartiet får fler ministerposter än
två, är Karin Svensson-Smith självskriven som
kommunikationsminister.
Vi tänker
alltid i kubik
Vi på Skanska ser saker så som de verkligen är, i 3D. I logistikbranschen lever
vi i en tredimensionell värld där pallar, containrar och lastbilar mäts i kubik.
Att prata om yta och kvadrat är inte längre relevant. Nu erbjuder vi dig och
ditt företag ett nytt sätt att hyra där framförallt flexibiliteten och avtalstiden
är i fokus. Vi bygger nu vårt första Kubiklager i Göteborg och planerar för
ytterligare Kubiklager i Sverige. Låter inte det som något för ditt företag?
Slå en signal till Henrik Ahnström på telefonnummer 010-448 43 49
så ska vi snabbt presentera en lösning för dig.
GOTHENBURG – THE LOGISTIC HUB IN SCANDINAVIA
KEEPING YOUR
BUSINESS
IN MOTION
IS OUR MISSION.
GOTHENBURG
st logistics
Appointed be
weden for
location in S
decade.
more than a
The Port of Gothenburg, Swedavia Göteborg Landvetter Airport and Business Region
Göteborg all operate within a part of the Gothenburg region known as Logistic Hub
Scandinavia. This prime geographical area provides unique access to the best logistics
and transportation solutions in Scandinavia.
www.logistichubscandinavia.se