Transcript Förstudie Värmlandsnäs

Projekt SWX-Energi
Rapport nr 20
Biogas Säffle - Förstudie Värmlandsnäs
Carina Lindh
Förord
Rapporten Biogas Säffle – Förstudie Värmlandsnäs är framtagen av
Carina Lindh, LRF-Konsult på uppdrag av Säffle kommun.
Rapporten visar på hur ett antal jordbruk kan samverka för att skapa en biogasproduktion på Värmlandsnäs, som sedan kan samordnas med kommunal- och industrisatsningar.
Rapporten togs fram år 2009 parallellt med Projekt SWX-Energis rapport nr 1,
Säffle biogas – förstudie.
Rapporternas syfte är att visa hur införande av biogasproduktion kan se ut, ekonomiska förutsättningar samt dess potential inom energiproduktion. Ett ytterligare syfte
är att främja samverkan mellan lantbruk, kommun och industri.
Rapporterna behandlar potentialen för biogasproduktion inom ett regionalt område
(Säffle), omfattande; gödsel-, vall- och slamrötning samt anaerob rening vid Nordic
Paper.
Varje enskild producent av biogas i studierna är troligtvis för liten för att var för sig
möjliggöra en lönsam fordonsgasproduktion. Genom samordning mellan olika aktörer inom industri, kommun och lantbruk, kan en betydligt bättre totalekonomi uppnås
för en fordonsgasanläggning.
Studierna är även avsedda att visa vilket underlag det finns för en uppgraderingsanläggning i Säffle, var en sådan lämpligen kan placeras och slutligen, etablering av en
tappstation för fordonsgas.
2011-04-01
Lars Persson
Projektchef, SWX-Energi
O653-77211, 070-2117896
[email protected]
Ola Holby
Projektledare, delprojekt Biogas
054-7001889, 070-2203520
[email protected]
2
Inledning
Det har tidigare gjorts en förstudie för att se vilken potential det fanns för gårdsbaserad biogas på Värmlandsnäs. I denna förstudie framkom det att inom ett begränsat
område fanns tillgång på > 100 000 ton gödsel från anläggningar med svin – och nöt
produktion. Vidare fanns ca 3 – 4000 hektar omställningsmark som kunde vara tillgänglig för odling av vall som råvara till rötningsprocessen. Studien genomfördes
under åren 2006-2007, mycket har hänt sedan dess och därför har denna förstudies
syfte varit att se över hur dessa siffror stämmer med dagens.
De frågeställningar som tagits upp i förstudien är
1. Tillgång på substat
2. Samägd/gårdsbaserad biogasanläggning
3. Vägtransport/pumpning av gödsel
4. Transport av ensilage
5. Biogödsel/rötrest
6. Beräkningar på gasledning
Förstudien ska på ett övergripande och lättfattligt sätt presentera resultatet utifrån
ovanstående frågeställningar
Utredare
Carina Lindh
LRF konsult AB, Skara
0511-345866, 073-819 28 00
[email protected]
3
Innehåll
Rubriker
Sida
Förord .................................................................................................................................. 2
Inledning.............................................................................................................................. 3
Bakgrund ............................................................................................................................. 5
Tillvägagångssätt för utredningen ....................................................................................... 5
Gårdar som är med i förstudien ........................................................................................... 6
Gårdarna som är med i förstudien och dess förutsättningar ................................................ 6
Tillgång substrat på Värmlandsnäs ..................................................................................... 10
Substratets totala energimängd............................................................................................ 10
Samägd eller gårdsbaserad biogas....................................................................................... 10
Tillgången på substrat till en gemensam biogasanläggning ................................................ 11
Investeringskostnad samägd/gårdsbaserad anläggning ....................................................... 11
Transport av gödsel traditionellt sätt ................................................................................... 12
Transport av gödsel genom pumpning ................................................................................ 13
Transport av ensilage .......................................................................................................... 14
Biogödsel/rötrest ................................................................................................................. 15
Gödselvårdsområde ............................................................................................................. 15
Kostnader för en biogasledning........................................................................................... 16
Uppgraderingsanläggning ................................................................................................... 16
Slutsatser ............................................................................................................................. 17
Bilaga 1. Placering av gårdarna och pumpledning gödsel, Värmlandsnäs ......................... 18
Bilaga 2. Tabellkostnader biogasledning ............................................................................ 19
Bilaga 3. Sammanställning avstånd 1 km – mer än 6 km ................................................... 20
Bilaga 4. Kalkyl för gårdsbaserad biogasproduktion .......................................................... 21
4
Bakgrund
Redan 1998 deltog Säffle kommun i ett nationellt klimatprojekt tillsammans med 4
andra kommuner i Sverige. Projektet gick under namnet ”Utmanarkommunerna” och
var ett samarbete med naturskyddsföreningen, Vägverket och Naturvårdsverket. Syftet med projektet var att utveckla metoder för att avveckla användningen av fossila
bränslen. Kommunerna ville därmed vara en pådrivande kraft för att ta bort nationella hinder och för att minska koldioxid utsläppen. I dag drygt 10 år senare är miljöfrågorna än mer aktuella. Dagens fossilbaserade energisystem måste omvandlas till ett
mer hållbart system, som bygger på nya energikällor. Att ersätta fossila bränslen med
förnyelsebara är en stor utmaning för samhället, men det är samtidigt en möjlighet
för näringsutveckling. Energisystemet står därför inför stora utmaningar. Från centralt håll framhålls med all tydlighet kommunernas avgörande betydelse för att uppsatta miljömål skall nås. Kommunerna har därmed en central roll i miljömålsarbetet,
genom lokala insatser ökar möjligheterna att nå klimatmålen.
I Säffle utgör jordbruket en betydande del av näringslivet, genom att förbättra och
utveckla landsbygden på en lokal nivå, baserad på bioenergiplanering skapar den
stora utvecklingspotentialer för Säffle. Lämpliga substrat för rötning kan därmed
hämtas från lantbruket och bestå av nöt-, svin- och hönsgödsel samt grönmassa. Ytterligare substrat som kan komma att bli aktuella i rötningsprocessen är slakteriavfall
och avfall från livsmedelsföretag samt kommunalt- och industriellt slam.
Biogas som fordonsbränsle har fått ett lyft under det senaste året som det miljövänligaste bränslet och tillgången på biogasdrivna fordon ökar ständigt. Biogas till fordonsbränsle är därför ett mycket intressant energialternativ för såväl fordonsbranschen som för nyttjarna.
Säffle kommun står därmed inför introduktion av en lokalt producerad biogas.
Säffle kommun har redan idag ett samarbete med Fyrbodal, där 14 kommuner i Västra Götaland ingår. Då Säffle ej tillhör Västra Götalands län är Säffle endast med som
en pluskommun för att ta del av information från dessa kommuner men även delge
information från Säffle. På andra platser pågår även idag liknande projekt som bidrar
till ett ytterligare samarbete mellan kommunerna, men även länsgränser, några fler
att nämna är Biogas Brålanda och Karlstads kommun, Biogas väst, Innovatum, Energikontoret m fl.
Tillvägagångssätt för utredningen
I förstudien har inga personliga besöks gjorts på gårdarna, därför grundas beräkningarna på intervjuer med lantbrukarna. Beräkningar av ledning av såväl gasledning som
pipeline för pumpning av gödsel har beräknats utifrån en kartbild. Eftersom undertecknad inte har någon personlig kännedom hur geografin ser ut i verkligheten är
beräkningarna en grov uppskattning.
5
Gårdar som är med i förstudien
I den tidigare förstudien ingick uppgifter ifrån 14 lantbrukare på Värmlandsnäs,
samtliga av dessa är fortfarande intresserade av att producera biogas från sina gårdar.
Dessutom har några fler lantbrukare tillfrågats. Det är idag 18 gårdar som visats sitt
intresse, men fler gårdar kan bli aktuella.
Gårdarna som är med i förstudien och dess förutsättningar
1. Bäck och 2. Skane
En samötning mellan gårdarna är planerad i dagsläget. Har idag en ”liten” försöksanläggning.
Produkter att röta
• Kogödsel 5000 m3/år 8 % ts
• Svingödsel 3500 m3/år 8 % ts
• Ensilage 240 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 1 300 000 kWh
3. Ingvar Nilsson
Råglanda lantbruk AB
Produkter att röta
• Svingödsel 4000 m3/, 8 % ts
• Ensilage 120 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 610 000 kWh
4. Niklas Johansson
Lacab i Värmlant AB
Produkter att röta
• Kogödsel 8000 m3/år 8 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 970 000 kWh
5. Suggringen i Säffle
Produkter att röta
• Svingödsel 6000 m3/år, 8 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
6
•
800 000 kWh
6. Christian Hidén
Forsviks Säteri
Produkter att röta
• Svingödsel 4000 m3/år, 8 % ts
• Ensilage 120 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 600 000 kWh
7. Fredrik Pettersson
Tolerud
Produkter att röta
• Svingödsel 3500 m3/år, 8 % ts
• Ensilage 96 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 520 000 kWh
8. Sören Thörner
Na: Averstad
Produkter att röta
• Kogödsel 6500 m3/år 8 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 645 000 kWh
9. Karl Johan Kullander
Ås Säteri
Produkter att röta
• Svingödsel 9500 m3/år 8 % ts
• Ensilage 200 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 1 390 000 kWh
10. Sven Karlsson
Taggeborg
Produkter att röta
• Svingödsel 3500 m3/år 8 % ts
7
•
Ensilage 56 ton/år, 30 ton ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 500 000 kWh
11. Roger Nilsson
Tallbacken
Produkter att röta
• Svingödsel 2000 m3/år, 8 % ts
• Ensilage 96 ton/år, 30 ton ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 310 000 kWh
12. Fredrik Hidén
Millesvik, Torstad
Produkter att röta
• Svingödsel 5500 m3/år 8 % ts
• Ensilage 120 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 810 000 kWh
13. Bergs Agrar AB
Bergs gård
Produkter att röta
• Svingödsel 4500 m3/år, 8 ton ts
• Ensilage 160 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 700 000 kWh
14. Mikael Johansson
Huls gård
Produkter att röta
• Svingödsel 5000 m3/år 8 % ts
• Svingödsel 1500 m3/år 8 % ts (från annan gård, avstånd 4 km enkel, har tagits med i beräkningen)
• Ensilage 160 ton/år, 30 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 970 000 kWh
8
15. Olav Nilsson
Hälleshult gård
Produkter att röta
• Ensilage 280ton/år, 30 ton ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 180 000 kWh
16. Ingvar Hjalmarsson
Bockerud Nordstugan
Produkter att röta
• Svingödsel 3000 m3/år 8 % ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 400 000 kWh
17. Anders Håkansson
Rosenborgs säter
Produkter att röta
• Svingödsel 4000 m3/år, 8 ton ts
• Ensilage 0-800 ton/år, 30 % ts (beräkningen grundas på 400 ton)
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 780 000 kWh
18. Lars-Göran Leander
Skåperud
Produkter att röta
• Svingödsel 2000 m3/år, 8 % ts
• Ensilage 96 ton/år, 30 ton ts
Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov
• 325 000 kWh
9
Tillgång substrat på Värmlandsnäs
De 18 gårdar som är med, har angivit vilken mängd av gödsel samt vegetation (vall)
som de har tillgång till. På Värmlandsnäs finns idag tillgång till ca 81 400 ton gödsel
från anläggningar med slakt- och smågrisproduktion samt mjölk/köttproduktion. Ytterligare finns det en möjlighet att odla vall (ensilage) på närliggande 300 hektar
åkermark. Vidare kan slakteriavfall och avfall från livsmedelsföretag samt kommunalt- och industriellt slam bidraga till ytterligare potential i biogasanläggningen.
Men det har inte räknats in i denna förstudie.
Substratens totala energimängd
Nyttjande av gödselmängden motsvarar en energimängd av ca 12,5 GWh och vallmängden ca 1,9 GWh alltså totalt ca 14,4 GWh. En uppvärmning av reaktor på den
producerade gasen beräknas minska den totala mängden gas med 20 % ner till 11,5
GWh. Från den tidigare förstudien som gjorts är detta en liten minskning på tillgången på gödsel, men den stora minskningen som skett är att det idag inte finns
något som räknas som omställningsmark. Kravet från EU, att en viss procent av arealen skulle ligga i träda, har helt tagits bort från 2008 år stödansökningar.
Samägd eller gårdsbaserad biogas
Diskussionerna har mer gått mot en samägd anläggning istället för gårdsbaserade
anläggningar på de gårdar det passar rent geografiskt. Gårdarna är placerade på hela
Värmlandsnäs, men ett 10 tal har sin placering i närheten av N Averstad. Har i mina
beräkningar räknat på en samägd anläggning med en placering mellan N Averstad
och Ås säteri. Detta är ingen fastställd plats utan enbart ett förslag. Mängden substrat
har beräknats med avstånd 1 km upp till 6 km (fågelvägen) från den samägda anläggningen samt substrat från gårdar med mer än 6 km från denna anläggning, se
bilaga.
10
Tillgången på substrat till en gemensam biogasanläggning
Gård
nr
9
8,15
7,10,12
6
13
5,11,14
Summa
Svin
gödsel
m3
Ko
gödsel
m3
9 500
6 500
12 500
4 000
4 500
14 500
45 000
6 500
Ensilage
8 ton/ha
200
280
34
120
160
32
1 288
Summa
biogas
m3
286 500
172 000
378 300
126 000
145 500
429 900
1 538 200
Mot svarar
kWh
1 745 331
1 029 000
2 303 637
763 812
879 501
2 624 097
9 345 378
kWh
Avgår
20 %
349 066
205 800
460 727
152 762
175 900
524 819
1 869 074
kWh
Kvar till
försäljning
1 396 265
823 200
1 842 910
611 050
703 601
2 099 278
7 476 304
Investeringskostnad samägd/gårdsbaserad anläggning
En gårdsbaserad anläggning är något enklare att bygga då det oftast inte behövs någon mellanlagringshantering av gödsel eller ensilage. Gårdens gödsel används direkt
in i biogasreaktorn och rötresten kan spridas direkt från rötrestlagret. Det som behövs
är framför allt pumpar och omrörare till reaktorn. En gårdsanläggning enligt denna
modell kostar ca 2 miljoner kr och har en gasproduktion som motsvarar ca 0,8
GWh/år. Med en avskrivningstid på 15 år och en ränta på 5 % blir den årliga kostnaden för anläggningen ca 183 000 kr eller 0,23 kr/ kWh producerad rågas. Till detta
tillkommer kostnader för skötsel, underhåll, driftsel, försäkringar och ev. substrat.
Den samägda anläggningen kräver fler investeringar bl.a. en mottagningshall och
mellanlager för att skapa en rationell hantering och klara miljökrav. Allt ingående
material ska hygieniseras till minst 70ºC. Ingående material kan vara av skiftande
kvalitet och energiinnehåll och måste därför noga övervakas. Pumpar måste dimensioneras för att klara den sämsta produkten in. Efter rötning måste en ny mellanlagring och utlastningsdel byggas. Eftersom koncentrationen av gödsel är hög runt en
stor biogasanläggning kan behov finnas för investeringar i olika luktreducerande
åtgärder. Investeringskostnaden för en gemensam reaktor ligger på ca 10 miljoner kr.
Till detta kommer ovan nämnda merinvesteringar vilket gör att totalinvesteringen bör
vara ca 20 till 25 miljoner kr för en produktion av 9,5 GWh/år. Detta motsvarar enligt ovan, en årlig kostnad för investeringen på 1,8 till 2,3 miljoner kr eller ett pris på
0,19 till 0,24 kr/kWh producerad rågas.
11
Transport av gödsel traditionellt sätt
Transport av gödsel kan ske på flera sätt. Det vanligaste är att transportera gödsel
med hjälp av traktor eller lastbil. Kostnaden för att flytta energi som är bunden i gödsel från en gård till en central anläggning kan brytas ner till ett pris för transporten i
kr/kWh. En lastbil flyttar mellan 30-40 m3 flytgödsel/timma. Detta motsvarar en
kostnad på 15-20 kr/m3. 1 m3 gödsel (8% ts) innehåller ca 150 kWh energi. Transportkostnaden blir då ca 0,10 – 0,14 kr/kWh. Att transportera gödsel med traktor ger
ungefär den dubbla kostnaden, beroende på den sämre kapaciteten.
Behov av körning inom den samägda biogasanläggningen med svingödsel och kogödsel, kan ses nedan. Beräkningen är gjord på en traktor med flytgödselspridare
som lastar 18 m3 alternativt en lastbil som tar 35 m3. Avstånden som tidigare har
nämnts inom den samägda anläggningen (1 km-6 km) är mätt fågelvägen och därför
varierar avstånden i km som i denna tabell avser resväg enkel väg.
Antal resor med traktor/lastbil, svingödsel. Totalt antal km
Gård nr
9
8
15
7
10
12
6
13
5
11
14
Avstånd i km Svin göd(enkel resväg) sel
m3
0,7
1,1
2,6
3,3
3,6
4,6
4
7,5
9,2
6,2
11,1
Summa
9 500
Behov
Antal resor med traktor/lastbil
Totalt antal km vägtransport
Traktor Totalt km Lastbil Totalt km
528
369
271
190
3 500
3 500
5 500
4 000
4 500
6 000
2 000
5 000
43 500
194
194
306
222
250
333
111
278
12
642
700
1 406
889
1 875
3 067
689
3 083
12 719
100
100
157
114
129
171
57
143
330
360
723
457
964
1 577
354
1 586
6 541
Antal resor med traktor/lastbil, kogödsel. Totalt antal km
Gård
nr
Avstånd i Ko
km (engödsel
kel)
m3
Behov
Antal resor med traktor/lastbil
Totalt antal km vägtransport
Traktor
9
8
15
7
10
12
6
13
5
11
14
0,7
1,1
2,6
3,3
3,6
4,6
4
7,5
9,2
6,2
11,1
Summa
6 500
Totalt
km
361
6 500
397
397
Lastbil
186
Totalt
km
204
204
Transport av gödsel genom pumpning
Att flytta gödsel genom pumpning förekommer allt oftare. Ledningen dimensioneras
utifrån ledningens längd och flöde. Den kan vara helt nedgrävd eller också kan man
använda sig av ett matarslangsystem som ligger ovan mark. Dessa system kan även
kombineras. Den exakta investering för att bygga en ledning för gödseltransport är
svår att fastställa, mycket beror på gårdens specifika förutsättningar samt vilka krav
man har på mängden gödsel som skall transporteras i ledningen. De 11 gårdarna som
befinner sig inom 6 km avstånd kan delas upp på 3 olika grenar, där vardera gren
beräknas vara ca 5 km, till dessa stamgrenar kan ytterligare någon gård läggas till.
Jag har valt att göra en mycket grov beräkning där ledningen är dimensionerad för att
klara 20 liter gödsel/meter och i de flesta fall kommer denna dimensionering att
räcka till med god marginal. En total investeringskostnad för att sammanbinda dessa
11 gårdarna med biogasanläggningen borde ligga mellan 4 – 4,5 miljon kronor. Ytterligare gårdar skulle kunna läggas till mot en kostnad av 200 kr/meter nedgrävd
ledning samt en kostnad av pump för ca 100 000 kronor. En mera detaljerad beräkning och dimensioneringen bör göras av bransch kunniga personer. Som nackdel till
detta system kan nämnas att många upplever investeringskostnaden som hög. Med
15 års avskrivning och 5 % ränta blir den årliga kostnaden för investeringen ca 400
000 kr. Detta motsvara ca 0,05 kr/kWh att flytta energi om man förutsätter att den
pumpade gödseln innehåller totalt 7 500 000 kWh/år. För flyttningskostnaderna tillkommer el till pumpar, underhåll och ersättning för arbete, men totalt sett bör kostnaden vara betydligt lägre än transport av gödsel via lastbil eller traktor.
13
Dessutom slipper man de tunga transporterna på vägarna, vilket är en viktig aspekt ur
miljö och trafiksäkerhetssynpunkt.
Transport av ensilage
Skörd av vallen till ensilage, sker vid samma tidpunkt som traditionell skörd. Gräset
bör förtorkas på sträng och korthackas med exakthack. Ett alternativ till lagring kan
vara att använda sig av de såkallade plastkorvarna med en diameter av 3,5 meter och
en längd av 80-90 meter. Inläggning och packning sker med en speciell maskin.
Från lagret sker en kontinuerlig inmatning till biogasanläggningen året runt.
Behov av körning inom den samägda biogasanläggningen med ensilage, kan ses nedan. Beräkningen har räknats på en traktortransport som tar 35 m3. Avstånden som
tidigare har nämnts inom den samägda anläggningen (1 km-6 km) är mätt fågelvägen
och därför varierar avstånden i km, som i denna tabell avser resväg enkel väg.
Antal resor med traktor, ensilage. Totalt antal km
Gård
nr
9
8
15
7
10
12
6
13
5
11
14
Avstånd i
km (enkel)
Ensilage
Antal
ton
0,7
1,1
2,6
3,3
3,6
4,6
4
7,5
9,2
6,2
11,1
Summa
200
0
280
96
56
120
120
160
0
96
160
1288
Behov
Antal resor med traktor
Totalt antal km vägtransport
Traktor
Totalt km
6
4
0
8
21
3
9
2
6
3
16
3
14
5
34
0
3
17
5
28
37
149
14
Biogödsel/Rötrest
Rötningen omvandlar organiskt bundet kväve till ammoniumkväve vilket ger en
snabbare gödslingseffekt. Detta gör rötresten till ett mycket attraktivt gödselmedel
för lantbruket och den skall därför transporteras tillbaka till lantbrukarna från den
samägda biogasanläggningen. Men dagens miljöregler gällande rötrestens hantering
är väldigt tvetydig och svår att tolka. När gödseln enbart används från den egna gården, behövs ingen hygienisering (värmas till minst 70 ⁰C). När gödsel däremot tas
från ett flertal olika gårdar och/eller slakteriavfall används, måste allt ingående material hygieniseras. Med denna uppvärmning borde alla smittorisker reduceras. Det
finns idag möjlighet att certifiera sin rötrest, vilket innebär att kvaliteten på rötresten
dokumenteras. En certifiering visar att rötresten uppfyller de ställda krav som finns
på smittskydd och metallinnehåll. Certifierad rötrest kallas även för biogödsel.
En fördel med pumpsystemet för gödsel är att rötresten kan pumpas tillbaka till gårdarna i motsatt riktning. Här kan det dock finnas föreskrifter som kräver rengöring
emellan pumpning av gödsel kontra rötrest. Med gällande miljöregler där man ej kan
använda sig av samma transport för att köra rötat material tillbaka till gården utan en
omfattande rengöring måste ske, väljer många sig istället av att använda sig av separata transporter, vilket gör att transportkostanden då måste dubbleras upp till 30 -40
kr/m3, eller motsvarande 0,20 – 0,28 kr/kWh.
En möjlighet som håller på att utredas är om det kan vara en bra ide att separera gödsel på gårdar som ligger utanför pumpbart område för att därigenom minska kostnaderna för transport.
Det som i så fall görs är att en mobil separator ställs upp på dessa gårdar och den
våta fraktionen (ca 2% ts) stannar kvar på gården medan den torra (30%ts) flyttas
med lastbil till biogasanläggningen. På detta sätt får man tillgång till den energirikaste delen av gödseln för framställning av biogas.
Gödselvårdområde
Med en gemensam biogasanläggning är det ganska naturligt att titta på frågor om hur
gödsel hanteras i området och vilka önskemål det finns för att förbättra eller rationalisera gödsel hanteringen. Vissa gårdar har ett ”överskott” av fosfor medan andra
oftast djurlösa gårdar skulle behöva denna gödsel. En biogasanläggning skulle i detta
fall kunna utgöra navet i en rationell hantering av gödsel där all inlevererad gödsel
ersätts efter näringsinnehåll och utlevererad biogödsel (rötrest) säljs efter deras näringsinnehåll. Detta skulle därför kunna innebära att olika satelitbrunnar byggs upp
för biogödseln som är kopplade till platser där det finns spridningsareal.
15
Kostnader för en biogasledning
Gasledningen mellan Säffle och den tänkta gemensamma anläggningen följer huvudvägen in mot Säffle. Då det under förstudiens gång inte framkommit någon lämplig
placering av en uppgraderingsanläggning har ledningens sträckning dragits fram till
Säffles tätortsgräns. Den totala sträckan på ledning blir ca 2 mil. För att dimensionera
en gasledning behövs ett avstånd och en total gasmängd. I detta fall har jag valt att
enbart använda mig av en stamledning då nästan all gas kommer att produceras i den
tänkta anläggningen. Det kommer dessutom att kopplas på mer gas från minst en
anläggning ut med ledningens sträckning mot Säffle. Den totala gasmängden i kWh
beräknas då bli ca 11 GWh. Då jag ej har varit på plats för att se en lämplig sträckning av ledningen har sträckan tagits ut på karta. Den totala investeringskostnaden
för gasledningen blir ca
5-5 500 000 kr per år. Med 25 års avskrivning och 5 % ränta blir den årliga kostnaden ca 325 000 – 360 000 kr eller ca 0,03 kr/kWh. Förutom denna investeringskostnad tillkommer, underhåll och administration samt en eventuell vinst/riskmarginal.
Den totala kostnaden för biogasledningen beräknas då till 0,07 kr/kWh.
Uppgraderingsanläggning
Det har tidigare nämnts i förstudien att det inte framkommit någon lämplig placering
av en uppgraderingsanläggning i Säffle. Det pågår dessutom en utredning ytterligare
om det kan finnas mer substrat i form av restprodukter inom kommunen. Dessa skulle då kunna inhämtas från närliggande industri och/eller kommunens avloppsvatten.
Detta gör att det i denna förstudie inte utretts typ eller storlek på en sådan anläggning.
16
Slutsatser
™ Efter intervjuer med lantbrukare på Värmlandsnäs har denna förstudie kommit
fram till att det finns 81 400 ton gödsel samt ca 2500 ton vall, vilket motsvarar en
energimängd från gödseln av ca 12,5 GWh samt ca 1,9 GWh från vallen. Totalt
finns alltså en biogaspotential av ca 14,4 GWh. Av denna potential avgår 20 % till
att värma reaktorn. Kvar till försäljning blir drygt 11 GWh.
™ Under den tid förstudien har genomförts har intresset mera gått åt en samägd anläggning mot den tidigare förstudie där gårdsbaserad biogas var det som framhölls. Anledningen till detta har varit att flera av lantbrukarna visat sig inte vara så
intresserade av att ha en anläggning på sin gård.
™ Pumpning av gödsel är att föredra både ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt,
men även i ett ekonomiskt perspektiv är detta att föredra. Det som kan upplevas
som negativt är investeringskostnaden, som hamnar mellan 4,5- 5 miljoner. Viktigt här är att slå ut investeringen på 15 år. Kostnaden för investeringen blir ca
400 000 kr/år eller 0,05 kr/kWh. Ytterligare kostnader som arbete, underhåll och
el tillkommer. Men helt klart blir det billigare i längden att pumpa gödsel än att
köra den på traditionellt sätt.
™ Gödsel/rötrest är lättare att hantera i en gårdsbaserad biogasanläggning. Det finns
inte några regler eller bestämmelser som hindrar att sprida och frakta den inom
den egna gården (får ej innehålla slakt- eller livsmedelavfall). Vid en samägd biogasanläggning måste allt inkommande material värmas till minst 70 ⁰ C (gäller
både gödsel, slaktavfall och/eller livsmedelsavfall). Dagens miljöregler gällande
rötrestens hantering är väldigt tvetydig och svårtolkad. Frågan är om det skall
räknas som avfall eller ej. Vid den uppvärmning som sker borde alla smittrisker
ha reducerats. Ett alternativ kan vara att certifiera rötresten. En certifiering visar
att alla krav är uppfyllda gällande smittskydd och metallinnehåll. Certifierad rötrest kallas även för biogödsel.
™ Intresset för biogas är stort bland lantbrukarna på Värmlandsnäs, om det visar sig
efter ytterligare utredning att biogasproduktion, kan ses som en lönande affärsmöjlighet.
™ Behov finns av ytterligare biogasutbildning (alla har inte gått den kurs som
genomfördes tidigare). Ett intresse för studieresor finns bland en del av lantbrukarna.
™ Den totala investeringskostnaden för en gårdsanläggning (ca 2 miljoner total investering) kontra en samägd anläggning (ca 20-25 miljoner total investering) beräknas vara ca 0,23 kr/kWh producerad rågas, i båda fall. En stor anläggning innebär oftast en lägre investeringskostnad, men där behövs istället en merinvestering i form av nybyggnation av mellanlagring, utlastningsdel samt luktreducering,
vilket gör att kostnaden/producerad rågas jämnas ut.
17
Bilaga 1
Placering av gårdarna och pumpledning gödsel, Värmlandsnäs
16
18
4
1
2
3
5
11
7
6
9
8
12
13
10
15
14
17
Gårdarna inom ringen är inom avstånd 6 km, med den tänkbara placeringen av den
samägda biogasanläggningen i mitten av cirkeln. De blå streckade linjerna anger
pumpning av gödsel genom de tre grenar som tidigare nämnts. Gasledningen mellan
Säffle och den gemensamma anläggningen följer huvudvägen in mot Säffle. Gårdarna som är placerade utanför denna cirkel kan transportera sin gödsel antingen genom
traditionell vägtransport direkt till anläggningen eller till närmaste gård inom cirkel,
för vidare transport med pumpning. Ett annat alternativ kan vara att separera de torra
fraktionerna och sedan transportera dessa genom vägtransport. Den blöta delen stannar kvar på gården och kommer aldrig med till biogasanläggningen.
18
Bilaga 2 Tabell;
kostnader biogasledning
kronor
Antal
st eller
m
Kronor
Järnvägsbank
100 000
0
0
Större väg
100 000
1
100 000
Mindre lokal asfaltsväg
20 000
2
40 000
Mindre grusväg
12 000
20
240 000
100 000
1
100 000
Mindre vattendrag
1 000
10
10 000
El, telekabel
1 500
10
15 000
800
50
40 000
10 000
1
10 000
400 kr/m
500
200 000
80 kr/m
20 000
1 600 000
Beräkningsfaktorer
Tryckning under:
Korsning av hinder:
Större vattendrag
Dränering rep.
Större trummor
Sprängning
Grävning 2 st maskiner och en handarbetare
150 m/dag
(600+600+300)kr = 1500 kr/tim x 8 tim=
12000kr/ 150 m=
Rör och slang
125 mm 10 m SDR 17 rör (stamledning,
dubbel rördragning)
107 kr/m
0
Svetsning av skarv
300 kr var 10 m
0
90 mm 10 m SDR11 rör (rågasledning
lokalt)
Svetsning av skarv
63 mm 50 m SDR 11 slang (returgasledning
lokalt)
Svetsning av skarv
40 mm 50 m slang (gårdsledning dubbel)
Svetsning av skarv
Utsättning,ledningsrätt,fastighetsförrättning,
provtryckning
85 kr/m
300 kr var 10 m
20 000
1 700 000
400
120 000
45 kr/m
0
300 kr var 50 m
0
19 kr/m
0
300 kr var 50 m
40 kr/m
Oförutsedda kostnader
0
20 000
800 000
500 000
Summa kostnad biogasnät:
5 475 000
19
Bilaga 3. Sammanställning avstånd 1 km – mer än 6 km
20
Bilaga 4
21
Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län.
Projektägare: Region Gävleborg
Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet
Projektbudget: 32 miljoner kronor
Projekttid: 2008-2011
www.regiongavleborg.se/verksamhet/swxenergi
Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen.
Finansiärer
Offentliga
EU, Norra Mellansverige
Region Gävleborg
Region Dalarna
Högskolan Dalarna
Karlstads Universitet
Gävle Dala Energikontor
Värmlands Energikontor
Privata
Energimyndigheten
Banverket
Säffle kommun
Gävle Energi
Hofors Energi
Borlänge Energi
Fortum Värme AB
Neova
Mellanskog
Naturbränsle
Bruks Klöckner
Rapporter
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
14)
15)
16)
17)
Säffle biogas – Förstudie
Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag – några exempel
Framtidens pelletsfabrik
Småhusens framtida utformning – Hur påverkar Boverkets nya byggregler?
Långa toppar
Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd
Undersökning av efterfrågan på GRÖN grot
Byggregler och småhustillverkare. Husens framtida utformning.
Möten med husföretag
Solvärme i nybyggda hus
Husköpares val av värmesystem – Hinder och möjligheter
Solvärme i nybyggda hus
Husköpares val av värmesystem – Hinder och möjligheter
Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment
Vidaretransport av skogsenergisortiment – tidsstudier och kostnadskalkyler
Utveckling av logistiken för skog
Transport av skogsenergisortimentsbränslen – Företags- och samhällsekonomiska
kostnader
18) Beräkning och analys av skogsbränslepotentialer i Värmland
19) Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment
20) Biogas Säffle – Förstudie Värmlandsnäs
22