Transcript Genrepedagogik - ett arbetssätt för alla.pdf

Genrepedagogik – ett arbetssätt för alla
Genrepedagogik
 ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis,
med hjälp av en explicit undervisning, stötta
eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan
även ett effektivt skolspråk.”
Johansson och Sandell Ring, 2010:30
 Lev Vygotsky – en teori om lärande
 Michael Halliyday – en teori om språk
 Joan Rothery och Jim Martin – skolgenre och cykeln
för undervisning och
lärande
Centrala begrepp
 Vygotsky
 Lär oss i sociala sammanhang
 Närmaste utvecklingszonen
 Stöttning
 Halliday
 Språk och kontext
 Funktionell grammatik
 Rothery och Martin
 Skolgenre
 Ämne och språk
 Explicit och stegvis undervisning
 Metaspråk
Låt språket bära – s.30-32
Vygotsky
• Det ett barn kan göra tillsammans
med en mer erfaren person idag kan
det snart göra själv. (+1 )
• Ställer krav på att läraren har höga
förväntningar på alla elever.
• Stöttning
• Ordbank med
ämnesord/expertord
• Väggplanscher
• Bilder
• Bildsekvenser
• Modellera
• Gibbonsövningar
• Skrivstöd
Halliyday
 Språk finns med i nästan allt vi gör.
 Vi använder alltid språket i ett sammanhang;
 Socialt sammahang



Det man talar/skriver om (Fält)
Förhållandet mellan talarna (Relation)
Om det är talspråk eller skriftspråk (Kommunikationssätt)
 Kulturellt sammanhang
Systemisk funktionell grammatik
Katten åt.
Katten åt mat.
Den svarta katten åt mat.
Den svarta katten åt mat ur sin skål.
Den svarta bondkatten åt mat ur sin skål.
Den svarta bondkatten åt mat ur sin skål på golvet.
Rothery och Martin
Cykeln för undervisning och lärande
4. Skriva en
individuell
text
3. Skriva en
gemensam text
1. Bygga upp
kunskap om
ämnesområdet
2. Studera texter
inom genren
för att få
förebilder
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,
Bygga fältet
Lärare och elever införskaffar nya kunskaper om ämnet
Lärare
 Tar reda på elevernas förförståelse och
jämför med kursplanemålen.
 Formulerar ett tydligt syfte och mål
med arbetsområdet.
 Väljer ut viktiga begrepp i
arbetsområdet och hur dessa begrepp
ska byggas upp.
 Skapar möjligheter för eleverna att
arbeta varierat t.ex. anteckna, läsa,
skriva, arbeta med konkret material,
titta på film, göra studiebesök, paroch gruppövningar.
Elever
 Lär in ett lämpligt ordförråd.
 Får förståelse för olika
ämnesspecifika begrepp och
uttryck.
 Kommunicerar genom
interaktion.
 Får möjlighet att på olika sätt
förstärka ord och begrepp i
ämnesinnehållet.
Dekonstruera text
Lärare och elever undersöker modelltexter
 Studerar och arbetar med textens struktur.
 Studerar och arbetar med texten språk.
 Läraren ställer frågor för att hjälpa eleverna identifiera hur
och varför texten har byggts upp på ett visst sätt.
 Dekonstruktionen ger eleverna en modell för den
kommande skrivprocessen.
 Bidrar till att utveckla ett metaspråk.
Gemensamt skrivande
Lärare och elever skriver en text gemensamt
 Eleverna dikterar med lärarens professionella stöd en
text eller stycken ur en text.
 Eleverna delar med sig av de kunskaper de har
tillägnat sig om ämnet och genren.
 Läraren stöttar/guidar till bra ordval och
meningsbyggnad.
 Eleverna kan med stödet konstruera en text som ligger
på en högre nivå (+1).
Individuellt skrivande
Eleverna producerar egna texter med stöd.
 Eleverna använder sig av ordbanker, stödplanscher
o.l .
 Läraren ger respons och återkoppling på elevernas
utkast.
 Förförståelsen och metaspråket gör det möjligt för
läraren att ge mer explicit återkoppling.
Stark språket stark lärandet – s.89
”Låt språket bära” s.24-25
Makrogenre
 Flera genrer kombineras i samma text
 De olika genrerna får funktion som olika steg.
 Vanligt i läromedelstexter
 Exempel: laborationsrapport
Beskrivning (Problemställning)
Återgivande (Genomförande)
Förklaring
(Förklaring)
Instruktion
Mål
Hur man fiskar!
Du behöver:
Ett metspö
En lina
En krok
Ett flöte
Två sänken
Bete t.ex. mask eller fluglarver
Material
Hur gör man:
Metod
Anvisning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Var vid en älv, en sjö eller vid havet.
Knyt fast linan på metspöets topp.
Sätt på flöte på linan.
Knyt fast sänkaren vid flöten.
Sätt fast kroken i änden av linan.
Trä masken eller larven på kroken.
Kasta kroken i vattnet och vänta.
Kom ihåg att inte slänga skräp i vattnet. Om du slänger skräp i
vatten då kan fiskarna inte leva längre i vattnen.
När man fiskar är det viktigt att vara tyst för att inte skrämma
fiskarna. En annan egenskap är att ha tålamod.
Hur man fiskar!
Du behöver:
Hur gör man:
Hur ska man
förhålla sig
Ett metspö
En lina
En krok
Ett flöte
Två sänken
Bete t.ex. mask eller fluglarver
N
U
M
R
E
R
A
D
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vilket material krävs
för att nå målet
Var vid en älv, en sjö eller vid havet.
Knyt fast linan på metspöets topp.
Sätt på flöte på linan.
Knyt fast sänkaren vid flöten.
Sätt fast kroken i änden av linan.
Trä masken eller larven på kroken.
Kasta kroken i vattnet och vänta.
K
R
O
N
O
L
O
G
I
S
K
Kom ihåg att inte slänga skräp i vattnet. Om du slänger skräp i
vatten då kan fiskarna inte leva längre i vattnen.
När man fiskar är det viktigt att vara tyst för att inte skrämma
fiskarna. En annan egenskap är att ha tålamod.
Instruktion
Struktur
Syfte
Syftet är att upplysa om ett tillvägagångssätt för hur man
kan nå ett specifikt mål.
Rubrik
Anger vad målet är.
Material
Lista på vilka saker som behövs för att kunna nå målet.
Metod
Beskriver steg för steg vad som ska göras med materialet
för att nå målet.
Anvisningar
Beskriver i punktform hur man ska förhålla sig eller utföra
något specifikt..
Instruktion
Språk
 Aktionsprocesser i imperativ på temaplats
 Omständigheter (Berättar om var, när, hur, med vem
eller varför processerna pågår)
 Tidsbindeord (först, sen, därefter) – i den muntliga
instruktionen
Cykeln för undervisning och lärande
1. Bygga upp
kunskap om
ämnesområdet
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,
Fruktsallad
”Kims lek”
Ordbank
DELTAGARE
PROCESSER
• apelsin
• banan
• äpple
• russin
• frukt
• kärnhus
• skål
• saft
• skiva
• bit
• klyfta
• skala
• dela
• skära
• lägga
•blanda
Skär dem i skivor.
Blanda all frukt väl.
Skala äpplet.
Dela skivorna i bitar med fingrarna.
Lägg i russinen.
Lägg bitarna i skålen
Blanda bananskivorna och apelsinbitarna.
Dela det och ta bort kärnhuset.
Skala apelsinerna.
Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar.
Skala bananen och skär den i skivor.
Lägg äppelbitarna i skålen.
Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli
bruna.
Hemgrupper/Expertgrupper
A
A
B
B
A
A
B
B
Hemgrupper
C
C
D
D
C
C
D
D
A
B
A
B
C
D
C
D
Expertgrupper
A
B
A
B
C
D
C
D
Skala apelsinerna.
Skär dem i skivor
Dela skivorna i bitar med fingrarna.
Lägg bitarna i skålen
Skala bananen och skär den i skivor.
Blanda bananskivorna och apelsinbitarna.
Skala äpplet.
Dela det och ta bort kärnhuset.
Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar.
Lägg äppelbitarna i skålen.
Lägg i russinen.
Blanda all frukt väl.
Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli
bruna.
Skala apelsinerna.
Skär dem i skivor
Dela skivorna i bitar med fingrarna.
Lägg bitarna i skålen
Skala bananen och skär den i skivor.
Blanda bananskivorna och apelsinbitarna.
Skala äpplet.
Dela det och ta bort kärnhuset.
Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i
mindre bitar.
Lägg äppelbitarna i skålen.
Lägg i russinen.
Blanda all frukt väl.
Saften från apelsinerna skyddar banan och
äpple från att bli bruna.
Att räkna addition med
uppställning
Skriv upp talen under varandra. Entalen under
entalen, tiotalen under tiotalen och hundratalen
under hundratalen.
2. Börja alltid med att addera entalen. Om de blir fler
än 9 ental måste du placera tiotalet i tiotalsspalten.
3. Addera tiotalen. Glöm inte att ta med minnessiffran
om du har någon. Om det blir fler än 9 tiotal måste
du placera hundratalet i hundratalsspalten.
4. Addera sedan hundratalen. Om det blir fler än 9
hundratal skriver du tusentalet direkt i svaret.
1.
Hur man använder ett räknehäfte
1. Lägg linjalen kant i kant mot räknehäftes vänstra långsida.
2. Håll fast linjalen med vänstra handen.
3. Dra ett streck med pennan uppifrån och ner.
Du har nu gjort en marginal.
4. Öppna matematikboken på den sida där du ska arbeta.
5. Skriv i marginalen sidnummer och numret på uppgiften.
Exempel: s.8
nr.1
OBS! Använd rutorna. En bokstav eller siffra i varje ruta
Vid uträkningsuppgifter måste du först skriva ner det tal du ska
räkna ut.
Rapporter
Faktafamiljen
Rapporter
Beskrivande
rapport
Klassificerande
rapport
Komponent
rapport
Rubrik
Klassificering
Utseende
Föda
Ungar
B
e
s
k
r
i
v
n
i
n
g
Syfte
Klassificera och beskriva
Organisera och samla
information
Tempus
Oftast presens
Ibland preteritum
Processer
Relationella processer
viktigast
Aktionsprocesser är även
vanliga
Deltagare
Allmänna deltagare som
refererar till en hel grupp.
Nominalgrupper
Långa
Min leksak är _________________________
Min _____________ är _________________
Min_______________ har_______________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
_____________________________
Förklaringar
Faktafamiljen
Förklaringar
Sekventiell
förklaring
Faktoriell
förklaring
Konsekvens
-förklaring
Rubrik
Vad är en näringskedja?
Definition av
fenomen
Förklaring av
faserna i
processen
En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av
varandra. Det kallas näringskedja för att den visar hur näring
sprids och omvandlas från växter till djur.
Solen ger växterna energi så att de kan bilda sin egen energi.
Den energin kallas näring eller socker. När växterna ätas av
växtätare får de i sig en del av näringen. Växtätarna äts sedan
av köttätare som också får i sig energi.
För varje led i näringskedjan minskar energinivån.
Språkliga drag
Syfte
Klargöra hur vissa
fenomen fungerar
Klargöra varför olika
processer och företeelser
uppstår
Tempus
Oftast presens
Ibland preteritum
Processer
Aktionsprocesser viktigast
och skrivs ofta i passiv
form (hålls, pressas)
Aktionsprocesser är även
viktiga
Deltagare
Allmänna deltagare som
refererar till en hel grupp.
Abstrakta deltagare
Nominalgrupper
Långa
Orsaksbindeord
När, då, därför att,
eftersom
Temaprogression
Den tidigare satsens rema
blir tema i nästa sats.
Mjölets väg från säd till limpa
I ett bröd, t.ex. en limpa finns flera olika ingredienser. En av de
viktigaste ingredienserna är mjöl. Mjöl kan göras av sädesslagen vete
och råg.
När bonden odlar vete och råg behöver han först bearbeta jorden. På
våren plöjs jorden, dvs. vänds för att bli mjuk och luftad. Den plöjda
jorden harvas sedan för att jämnas till så att bonden kan så utsädet.
Efter det gödslas jorden med stallgödsel eller konstgödsel för att
jorden ska få näring så att fröna kan växa extra bra.
På hösten är säden mogen. Säden skördas då med en skördetröska som
skär av stråna och separerar sädeskornen. Säden transporteras till ett
lager som kalla silos. Därifrån körs den vidare till en kvarn. I kvarnen
krossas och mals säden till mjöl. Mjölet säljs vidare till affärer och
bagerier.
I bageriet arbetar bagare med att baka olika typer av bröd.
Ingredienserna till limpor blandas och knådas i stora degmaskiner.
Degen hälls antingen i formar eller läggs på plåtar och gräddas i stora
ugnar. Tidigt på morgonen körs det nygräddade brödet ut till butikerna
som säljer det till konsumenterna.
Andra texttyper
134 + 249 =
Uppgiften är en addition. I additionen finns två termer
134 och 249. Båda termerna är tresiffriga tal med ental,
tiotal och hundratal.
Eftersom en addition av talen kräver en tiotalsövergång
väljer jag att använda en skriftlig räknemetod. Jag väljer
uppställning.
Först adderar jag entalen, 4 plus 9 är 13. Jag växlar 10
ental till 1 tiotal. Tiotalet markerar jag längst upp i
tiotalsspalten som en minnessiffra. De 3 entalen som är
kvar skriver jag under 4 och 9 i entalsspalten.
Sen adderar jag tiotalen. Jag börjar med minnessiffran. 1
+ 3 + 4 är 8 tiotal. 8an skriver jag under talen i
tiotalsspalten.
Till sist adderar jag hundratalen, 1 + 2 är 3 och skriver 3
under talen i hundratalsspalten.
I additionen av termerna 134 och 249 är summan 383.
Från frö till frö
Under vårterminen 2013 har klass 4B planterat Åkerkål för att se hur frön växer, blir blommor
och sedan nya frön.
Först började vi med att så. Då använde vi odlingskuber med fyra sektioner. Vi stoppade in
vekar i varje sektion och drog ut vekarna till 1/3 på undersidan. Vekarna skulle hjälpa växten
att suga upp vatten. Sedan la vi i jord, gödningskorn och till sist två Åkerkålfrön i varje
sektion.
Efter att vi hade sått fick vi vänta några dagar. Först växte det upp små hjärtblad. Det var 2
hjärtblad för varje frö. Efter ytterligare några dagar blev växterna högre och det utvecklades
flikiga blad.
Nu var det dags att gallra. Vi tittade noggrant på våra växter och bedömde vilka vi tyckte såg
bäst ut. Sedan plockade vi försiktigt bort de dåliga växterna ifrån varje sektion så att de
utvalda växterna skulle få så mycket näring som möjligt. Vi passade på att undersöka blad,
stjälk och rot på de växter vi gallrade ut. För att det skulle bli extra tydligt använde vi oss av
ett förstoringsglas.
Efter att vi gallrat växte växterna mycket bra och började utveckla knoppar. Knopparna var
först gröna men efter några dagar blev dem mer gula. Slutligen slog knopparna ut och vi fick
se blommorna. Blommorna hade 4 kronblad, 4 foderblad, 6 ståndare och en pistill.
Nästa lektion såg vi att det fanns pollen på blommornas ståndare. Eftersom vi inte hade några
bin eller andra insekter i klassrummet hjälpte vi till med pollineringen, dvs. att föra pollen
från ståndarna till pistillen. Vi använde en pensel. Sedan började våra växter vissna men
pistillen växte och blev till en lång fröskida.
När fröskidan hade utvecklats tog vi bort bevattningen och lät växterna torka ut. Därefter
skördade vi fröskidorna. När vi försiktigt rullade fröskidorna i handen gick dem sönder och vi
fick fram de nya fröna.
Det var roligt att så frön även om det var kladdigt och blött. Alla elever ville kolla sina växter
varje dag för att se om de växte bra och hade vatten. Det tog 8 veckor från vi sådde tills vi
hade nya frön.
Övningar
Lucktext
Vi har ______olika ______________ i vårt talsystem, 0,
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. Med hjälp av siffrorna kan vi
bygga____________. När siffrorna sätts in i ett
____________________ får de ett bestämt värde. Vilket
värde siffran får beror på vilken _________________
den står på.
När vi beskriver ett tal kan vi dela upp det i olika
______________. I talet 67895 står siffran 7 för
talsorten ____________ och har värdet
_______________. Siffran 9 står för ___________
tiotal och har värdet_________________.
Skärmövning
kub
tetraeder
cylinder
Diskussionsbilder
Sexfältare
Fråga1
Fråga 2
Fråga 3
Fråga 4
Fråga 5
Fråga 6
Sexfältare
Vilken sorts djur är det?
Hur ser det ut?
Var/hur bor djuret?
(Utseende)
(Hemvist)
Vad äter djuret?
Vilka fiender har djuret?
Hur förökar sig djuret?
(Föda)
(Fiender/faror)
(Livscykel)
(Klassificering)
Hur ser växt och djurliv ut i världens olika naturtyper?
Geografiskt
läge
Djur
Växter
Anpassningar
Regnskog
Öken
Polarområden
Havet
Öar
Strukturschema
Dictogloss
En övning som tränar eleverna i att lyssna, tala, läsa och
skriva. I korta drag går den till så här:
• Läraren läser en text minst två gånger utan att eleverna
gör någonting annat än att lyssna.
• Läraren läser texten ännu en gång men nu ska eleverna
anteckna så mycket som möjligt i form av stödord.
• Två och två får nu eleverna jämföra sina anteckningar och
försöka återskapa texten tillsammans.
• Två par går samman och gör om samma moment, det vill
säga jämföra sina anteckningar och skriva om texten.
• Eleverna skriver med hjälpa av gruppens anteckningar ner
texten på nytt. Detta kan också göras gruppvis. Därefter får
de möjlighet att jämföra sina egna texter med
ursprungstexten som läggs på en OH.
Övningen syftar inte till att texten ska skrivas om exakt, utan
att skapa reflektion och att eleverna utnyttjar sina
språkkunskaper.
http://www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-iRinkeby/Beskrivande-text/2.-Dictogloss
[email protected]