Transcript vi har skaffat större muskler” - 13 st porträttmatriklar från

radio
för dig som jobbar med sveriges radio
glädjetåget
sparkade igång
helgen
sid 12
#6
19 april 2013
tidningen
aktuellt /
nya förstasidan
väckte debatt
så funkar det /
upphandling
elin claeson på kulturnytt
”vi har skaffat
större muskler”
kim ohlsson: ”ordningen i min mejlbox är en katastrof”, sid 9
bengt ottosson, tu: ”nya SR-ettan är enkel, ren och snygg”, sid 3
cecilia roos: ”tänk att få titta in i anders borgs huvud!”, sid 5
2 / aktuellt
8
finalister är klara till Lilla
Melodifestivalen. De av juryn
utvalda finalisterna kommer den 1012 maj att träffas igen i Stockholm
för att gå en artistskola samt spela
in sina låtar. Finalen den 6 juni
sänds direkt i P4.
Pris för gripande berättande om Saudi-affären
Reportagen om Projekt Simoom tilldelas det prestigefulla priset
IRE-medal. Reportrarna Bo Göran Bodin och Daniel Öhman får
priset tillsammans med grävsamordnare Rolf Stengård för att de
”med gripande berättande tog med lyssnarna på sin undersökande
resa”.
just
nu
På gång
21 april inviger Kristian Hallbergs specialskrivna pjäs Jag hatar teater samarbetet
mellan Unga Radioteatern i P4 och Dramaten. Föreställningen spelas den 21 april kl
10.45 på Elverket och direktsänds i P4. Pjäsen är uppdelad i två femton minuter långa
akter, varav den första sänds live i radio och
den andra delen spelas in och sänds i P4
samma tid den 28 april.
22 april sänder Tankesmedjan direkt inför
publik på Sagateatern i Umeå. P3:s satirprogram har tidigare dragit fulla hus i
Göteborg, Stockholm, Malmö och Uppsala.
P3, 16.10
25 april får lyssnarna chansen att ställa sin
egna matfrågor i Meny. Tillsammans med
programledaren Fia Gulliksson svarar författaren och matskribenten Lisa Förare Winbladh och Sveriges Radios dryckesexpert
Karsten Thurfjell på de frågor som lyssnarna
ställer. P1, 10.03
Mattias Hermansson
tillträder tjänsten
som ny kulturchef
på Sveriges Radio
den 22 april. Han
kommer närmast
från en tjänst som
featurechef på DN
och får ansvar för att
fortsätta att vidga
och fördjupa Sveriges Radios kulturutbud.
26 april sänder Vetenskapsradion direkt från
Göteborgs vetenskapsfestival.
webben /
Stormig start för nya förstasidan
Sveriges Radios nya förstasida på webben har
väckt stor uppmärksamhet. Inför starten blev
det stor debatt Mediesverige, men när sidan
väl var uppe lovordades den både av publiken
och andra medier.
När Radiotidningen skrev om förändringen i förra
utgåvan väckte det stor debatt. Tidningsutgivarna
gick ut och krävde förhandsprövning av regeringen, vilket tillbakavisas helt av Sveriges Radio. Tidningsutgivarnas kritiserade Sveriges Radio för att
snedvrida konkurrensen. ”En förändring av förstasidan borde förhandsprövas”, sa TU:s ordförande
Bengt Ottosson i debatterna som pågick i både
pressen, tv och Sveriges Radios program. ”Vi har
haft nyheter på webben sedan 1995, det är ingenting nytt”, svarade vd Cilla Benkö och hänvisade
till att förändringen görs för att effektivisera, inte
för att konkurrera med tidningarnas webbsidor.
10 april gick den nya förstasidan på sverigesradio.
se igång och när Radiotidningen når Bengt Ottosson för en kommentar är han inte längre särskilt
orolig för konkurrensen:
– Sajten är enkel, ren och snygg. På kort sikt
tror jag inte att den kommer att stjäla trafik från de
stora tidningssajterna. Men vår diskussion handlar
mer om man ska sätta gränser för public service
digitala utveckling i relation till andra medieaktörer
och hur det i så fall ska gå till.
På Ekot firades nya förstasidan med tårta, och
redaktionen bjöd in publiken till att chatta om nya
formen.
– Det känns jättebra att vara igång. Vi har
planerat och jobbat i ett halvår tillsammas med
Digitala medier som vi har haft ett grymt bra samarbete med. De som har varit nyfikna på vår nya
förstasida har äntligen fått se hur den ser ut, säger
Thorbjörn Carlsson, webbchef på Ekot.
/ Jenny Mattsson
landets mest lästa? / Sedan förra numret har det stormat rejält kring Radiotidningen. Vår artikel om webbens nya
förstasida både ifrågasattes och citerades i alla de stora medierna. Plötsligt ville hela Mediesverige läsa Radiotidningen. Det
är viktigt att poängtera att det är medarbetarna som är vår målgrupp, inte andra medier och makthavare. I Radiotidningen
skildras redaktionella ambitioner och medarbetares erfarenheter utan att det alltid är liktydigt med ledningens ståndpunkt i
samma fråga. Vi speglar och analyserar och låter medarbetare och chefer berätta utan att ändra deras ordval. De intervjuade
ansvarar själva för sina citat i tidningen. Vårt uppdrag är att rapportera kring det som rör och berör dig som jobbar inom eller
med Sveriges Radio. Det kommer vi fortsätta att göra. / Redaktionen
Vi som jobbar här (från vänster): Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel 08-7843167), Ulrica Bengtsdotter,
Micke Grönberg, Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen,
trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Jan Petersson, direktör Enheten analys och kommunikation. Prenumerationsärenden:
[email protected]. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! [email protected] – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses!
3 / aktuellt
70%
av medarbetarna på Sveriges
Radio tycker att företaget
är en attraktiv arbetsgivare.
Det visar den senaste
medarbetarundersökningen.
80 procent av de med mer än
tre månaders anställningstid
har besvarat enkäten.
”Juniskär är som en midsommardröm.
Det låter så underbart, man tänker
bad, bris, sol och grönskande ängar.”
Tony Andersson från Stöde tycker till i P4 Västernorrlands
omröstning om länets vackraste ortsnamn.
kulturnytt /
Mer energi när två program blev ett
Sedan redaktionerna för Kulturnytt och Mitt
i musiken slogs ihop vid årsskiftet sänder
Sveriges Radio kulturnyheter tio gånger om
dagen i P1, P2 och P4. Det gör nya Kulturnytt
till Sveriges största kulturnyhetsprogram med
totalt 1,3 miljoner lyssnare varje dag.
– Vi har samlat alla resurser. Genom sammanslagningen med Mitt i musiken har vi breddat
musikdelen av kulturbevakningen och även fått
en bas i Göteborg. Vi har en reporter i Umeå
och en i Malmö och många medarbetare från
Kulturradion bidrar med sin specialkompetens,
säger Elin Claeson, t f kulturchef, som har jobbat
med sammanslagningen sedan förra vintern
tillsammans med arbetsledaren Maria Götselius.
Nu jobbar 26 personer, varav fyra chefer, med
Kulturnytt på olika sätt – som reportrar, sändare,
webbredaktörer eller kritiker. Alla jobbar dock inte
heltid med programmet. Elin Claeson beskriver
Kulturnytts expansion i januari som att ”någon
hällde energidryck i kaffeautomaten”. Att slå ihop
redaktionerna tillförde mycket krut. Eftersom Kulturnytt tidigare sändes två gånger på morgonen
med en repris efter lunch handlade morgonmötena om hur sändningarna hade gått och om att
planera till nästa dag. Nu bedriver redaktionen
istället ett mer klassiskt nyhetsarbete med flera
direktsändningar under dagen. Något som Mitt i
musiken-redaktionen är vana vid sedan tidigare.
– Det känns som att vi gick från att köra
30-sträcka till att komma ut på motorvägen.
juridik /
Kulturnytt har morgonmöte mellan två orter. I Stockholm sitter Per Feltzin, Naila Saleem, Mårten Arndtzén, Henrik
Arvidsson, Elina Perdahl, Fredrik Wadström och Berit Nygren. Helén Palmqvist Novik, på skärmen, är med från
Göteborg. Foto: MATTIAS AHLM
Gänget från ”gamla” Kulturnytt hade inte bråttom
på morgonmötena, nästa sändning var ju en dag
bort, medan Mitt i musiken körde på framåt. Det
har resulterat i en bra mix av ”nu kör vi” och mer
eftertänksamhet och planering på nya Kulturnytt,
säger Elin Claeson.
Kulturnytt kan nu vara först med en nyhet
klockan 18.07, den sista direktsändningen för
dagen. Vid den tiden har tidningarnas kulturdelar
hunnit gå till tryck och SVT:s Kulturnyheterna har
redan planerat innehållet till 19-sändningen.
– Jag tror att lyssnarna upplever att de får mer
kulturnyheter med större variation, att vi tar upp
fler ämnen på fler sätt. Och eftersom vi sänder i
P4 når vi en betydligt bredare publik än tidigare,
säger Elin Claeson.
Hon berättar att en lyssnare hörde av sig och
ville ha mer kultur i P4, han tyckte att det är för lite
med två sändningar på tre respektive fyra minuter.
Tilltalet skiljer sig åt mellan sändningarna i P1/P2
och P4, där tonen är mer personlig.
– Ett leende i mungipan är aldrig fel när man
sänder Kulturnytt oavsett kanal, men jag vet att
Kulturnytt i P4 tänkte mycket på det när de drog
igång sändningarna för ett halvår sedan, säger
Elin Claeson.
/ Maria edlund
”Citat är ett undantag från upphovsmannens ensamrätt”
Med anledning av debatten om Studio Ett:s användning av Expressens ljud klarar bolagsjurist Anna
Wesslau ut vissa begrepp:
Alla får citera ur offentliggjort upphovsrättsligt
skyddat material (förutom bilder). Det som sänts
i radio eller tv, publicerats i en tidning eller på en
hemsida är offentliggjort. Citat är ett undantag från
upphovsmannens ensamrätt, det vill säga rätten
finns utan att man måste skaffa tillstånd från upphovsmannen.
Citat får göras främst för att kritisera, utlägga
eller belysa det man citerar ur, för att understryka
ett ställningstagande eller ytterligare utveckla det
som sägs i det citerade, men inte för att göra det
egna verket mer lyssnings-/läsvärt. Längden beror
på kopplingen mellan det man pratar om och det
citerade, ju närmre koppling desto längre citat
och vice versa. Upphovsmannen ska anges och var
citatet kommer från.
Alla får citera ur SR:s material, oavsett om
det kommer från direktsändningar, den inbäddningsbara spelaren eller från webben. Expressen
(eller någon annan) kan alltså göra ett inslag eller
reportage om till exempel ”Gubbslemcitaten” och
citera Studio Ett:s inslag. Om de använder SR:s
material ska de ange vad det är och att det kommer från SR.
/ Anna wesslau, bolagsjurist
”Lyssna när du vill i vår app Sveriges Radio Play”
• Prata om appen när du hänvisar till lyssning. ”När du
vill i vår app Sveriges Radio Play” är den formulering
som programledarna kan använda i sändning.
• Prata om sverigesradio.se när du hänvisar till artiklar,
bilder, tävlingar och extramaterial på webben.
4 / aktuellt
Journaliststudenter vill bli kändisar
”Det är lite skämmigt att erkänna
att man vill bli journalist för att
få kändisstatus, säger studenten
Mattias, men ändå är det så.”
hört
på
r a d io
Medierna i P1 rapporterar om
journaliststudenters drivkrafter.
Ordet: anticipointment
”Jag har hittat på uttrycket ’Anticipointment’ – en mix av anticipation (förväntan)
och disappointment (besvikelse) – för när en nyhetshistoria byggs upp till enorma
proportioner, bara för att sluta i ingenting.”
sa författaren och komikern Lizz Winstead på MEG apropå att nyhetskanaler som
sänder 24 timmar om dygnet inte har tillräckligt mycket att rapportera om för att fylla all
programtid.
Göteborg /
Anpassa språket efter mediet
Olika medier kräver olika tilltal, något som blivit tydligare med framväxten av sociala medier.
Därför måste journalister nu mer än någonsin
behärska flera format. Det hävdar Olle Josephson, professor i nordiska språk.
– Skriv kort, skriv långt, skriv för dina läsare, skriv
olika!, är Olle Josephsons råd som han delade
med sig av på Mediedagarna i Göteborg.
Där medverkade han på ett seminarium, tillsammans med bland andra P3:s Natalia Kazmierska, om hur språket i media förkortas när 140
tecken blir ideal. Olle Josephson menar dock att
språket under de senaste fem åren har blivit intimare snarare än kortare eftersom vardagsspråket
tar större och större plats i medierna.
Han slår också fast att det gäller att anpassa
sig till olika format, vilket ställer höga krav på journalister och andra som jobbar med språk. Nu behöver man behärska ett större register än tidigare
och formulera sig på ett sätt på Twitter, ett annat i
nyhetsreportage och ett tredje när man skriver en
ledare.
P3-programledaren Natalia Kazmierska, som
även skriver krönikor i Aftonbladet, är inne på
samma linje.
– Jag gör skillnad på krönikor och sociala medier. Det finns mycket som jag aldrig skulle skriva i
en tidningstext som jag twittrar ut utan att blinka,
säger hon.
Hon menar att Twitter-språket är roligt, vasst
och klipskt och att det premierar dem som andra
flockas kring på fester. Hon jämför det med att stå
Olle Josephson och
Natalia Kazmierska
diskuterade språket i
media.
Foto: Stina Gullander
i en bar och dra fyndiga one-liners. De med flest
följare använder sig ofta av en språklig lekfullhet.
– Visst snappar jag upp vissa begrepp och
snackisar via sociala medier. Men jag tycker att
Twitter-språket är en sak, radiospråket en annan,
mitt vardagsbabbel en tredje. Jag använder det
språk som passar i situationen, säger Natalia Kazmierska.
Vilken är den största skillnaden mellan språket
du använder i radio jämfört med när du skriver?
– Det är mer direkt och rakt på i radio, och för
mig sker det ju oftast live vilket gör att det blir ett
spontanare språk. I skrivandet har jag förstås mer
tid att fila på formuleringar och meningsbyggnad,
jag väger orden på ett annat sätt, säger hon.
Olle Josephson tycker att radiojournalister är
medvetna om radions speciella roll i medielandskapet och att de är bra på att ta tillvara på det.
Till exempel genom att växla mellan olika röster i
programmen – gäster i studion eller samtal direkt
med lyssnarna. Radion har i allra högsta grad genomgått en intimisering över åren, från föredrag
och högläsning till friare tal med vardagligt språk.
/ Maria Edlund
i korthet
personal /
Inget gemensamt
medieavtal
upphovsrättspeng /
Rekordmånga
sökande
lyssnarsiffror /
Det blir inget gemensamt medieavtal
mellan Almega och Journalistförbundet. Förhandlingarna fortsätter nu inom
varje avtalsområde.
– Jag förstår svårigheterna att hitta en
lösning med ett enda medieavtal eftersom förutsättningarna är så olika. Vi är angelägna
om att starta förhandlingarna så snart som möjligt,
säger Sveriges Radios personaldirektör Ingrid
Wibom.
Det nuvarande avtalet löpte ut sista mars, men är
förlängt i avvaktan på det nya avtalet.
240 ansökningar har kommit in i år.
Och många har sökt upphovsrättspengen för första gången.
– Antalet ansökningar har ökat
markant sedan vi gjorde en ansökningsmall, säger Anders Wikström
från upphovsrättsnämnden som granskar ansökningarna och fördelar pengarna.
En halv miljon kronor kommer att fördelas på
30-40 personer. Vilka det blir avslöjas tidigast
i nästa nummer av Radiotidningen, som kommer ut den 3 maj. Pengarna betalas ut på
junilönen.
P4 fortsätter hålla greppet om publiken och är största radiokanal i alla
landets sändningsområden, enligt
nya lyssnarsiffror för alla lokala radiokanaler. Som vanligt är det några
P4-kanaler som ökar och några
som minskar, men P4:s totala räckvidd är oförändrad jämfört med för ett år sedan. P4 Östergötland utmärker sig i den här mätningen
genom att öka, P4 Stockholm har som vanligt
flest lyssnare räknat i antal och P4 Gotland har
störst lyssnarandel av befolkningen
P4 stadig publikfavorit
959
5 / aktuellt
Roger, Titti och Ola har under de senaste åren varit Sveriges mest populära
radiotrio. Därför känns det väldigt bra att vi
kan behålla hela gänget även på NRJ.
Så många
bidrag har
kommit in till
Svensktoppen
nästa i år. Den
25 augusti
tävlar åtta av
dem i finalen.
Richard Mazeret vd på NRJ Sverige om att även Ola Lustig går
från Rix FM till NRJ
si g n e r at
m e d C E C IL ia
Roos
Tove Svenonius tittar bland
annat på hur vi använder
arbetstiden på bästa sätt.
Foto: Mattias Ahlm
redaktion 3.0 /
”Våga testa och misslyckas”
Arbetet med morgondagens redaktion kan ses
som ett jättepussel. Flera projekt strävar åt
samma håll – mot en redaktionell process där
text, bild, ljud och webb finns på en skärm.
Tove Svenonius, till vardags gruppchef på Ekot,
ingår i projektet Arbetssätt inom Redaktion
3.0.
– Just nu tittar vi på olika kreativa miljöer och har
gjort studiebesök för att se hur andra jobbar. Hur
använder man arbetstiden på bästa sätt? Det försöker vi titta förutsättningslöst på. Man gräver där
man står och jag har förstås pratat med många
Eko-medarbetare om det här. Det flesta är väldigt
entusiastiska.
Vad ser man mest fram emot?
– De flesta tilltalas av målen – att kunna jobba
mer effektivt och fokusera på det som är viktigt i
jobbet. Vi vill leverera någonting som gör vardagen enklare på redaktionen.
Bara glada miner alltså?
– Jag har inte hört något negativt direkt men
det finns en viss oro för att bli av med det egna
arbetsrummet och det måste man vara lyhörd för.
Men ska vi jobba mer mobilt kanske vi inte behöver så många fasta arbetsytor. I nya digitala radiohus måste man se till att det finns möjligheter att
dra sig undan och ta sina samtal i lugn och ro.
Vad är det som är tidsödande i jobbet idag?
– Vi jobbar rätt likartat sedan några år tillbaka.
Frågan är om det är det bästa sättet. Och kan man
slippa klipp och klistra så vinner man många sekunder per moment. Vi ska även jobba mer mobilt.
Alla behöver kanske inte vara med på morgonmötet fysiskt utan man kan använda den teknik som
finns. Man måste tänka mer på arbetsflödet och
processen. Så tror jag.
Vilken är den största utmaningen tycker du?
– Vi mellanchefer har ett stort arbete framför
oss om vi ska lyckas uppnå det som företaget
pratar om. Våga jobba på ett annat sätt och våga
testa. Och misslyckas. Och testa igen. Skapa en
miljö där det är okej att prova sig fram.
/ eva ericsson rydberg
Var publiceras dina bilder?
Sveriges Radio har en ny bildpolicy. Bakgrunden är att det saknades tydliga riktlinjer
för hur företagets bilder ska kunna spridas. I takt med att allt fler reportrar fotograferar
när de är ute på reportage ökar mängden bilder på webben. Till det kommer alla
pressbilder som finns tillgängliga för andra som vill skriva om våra program.
I den nya bildpolicyn står bland annat att pressbilder får användas både i program- och
Sveriges Radio-presenterande sammanhang. Dessutom finns villkoret att publiceringen I den nya bildpolicyn får du reda
ska följa lagen och ta hänsyn till Sveriges Radios uppdrag och ställning.
på hur dina bilder får användas.
- Det har hänt att främlingsfientliga sajter har publicerat bilder på våra medarbetare,
Foto: per palmqvist
i programpresenterande sammanhang, men med kränkande formuleringar om
medarbetarna. Med vår nya policy kan vi lättare komma åt sådan användning, säger
bolagsjurist Anna Wesslau som varit med och tagit fram den nya bildpolicyn.
Företag, media och privatpersoner som vill använda Sveriges Radios bilder på annat sätt ska hänvisas till
/ jenny mattsson
Programförsäljningen, där de kan få köpa användning av bilden.
”Vi måste
fila på våra
argument”
För en tid sedan
åt jag lunch med en
politiker i riksdagen. Vi
dukade upp på riktigt porslin i ledamotshuset, åt Chevre-sallad med bulgur och pratade
bland annat om den uppblossade debatten
om licensen. Ni minns hur det stormade?
Radiotjänst anklagades för att jaga de som
inte betalade licens för surfplatta och mobil. Mellan tuggorna försökte jag nyansera
frågan, säga att det är försvinnande få som
endast har surfplatta och ingen tv. Och att så
länge förslaget om ny finansiering är bortlyft
av regeringen – då är det viktigt att politiker
värnar och inte kritiserar den licens vi har.
Det kändes som om jag nådde fram, vi
förstod varandras argument, hade nästan ett
litet ”moment” där bland salladsresterna.
Trodde jag. Någon dag senare läste jag
samma politiker hävda att licensen var ”mossig” och måste bytas ut. Trots vårt salladsmoment.
Det är ungefär här det på riktigt går upp
för mig hur svår uppgiften är. Att ha tålamod
och hålla kursen trots att kulorna viner med
skriverier om licensjakt och utspel om att Sveriges Radio ska ”hålla sig ifrån webben”.
Arbetet mot ett nytt sändningstillstånd
med en rimlig finansiering kräver att vi tillsammans filar på argumenten hela vägen
fram till riksdagsbeslutet i höst.
Det handlar ytterst om kampen om politikernas uppmärksamhet. Tänk att för ett ögonblick titta in i finansminister Borgs huvud. Var
hamnar public service i hans prioritetsordning? Den trängs med Cypernkrisen, alla departementens och partiernas kravlistor inför
kommande budgetar och valrörelse.
Och här sitter jag på salladsluncher och vill
prata om licensen, digitalradio och självklarheten att vårt utbud ska finnas på webben.
Just nu sitter Kulturdepartementet och
skriver texterna till propositionen om nya
villkor för public service som ska läggas fram
före sommaren.
Min utmaning blir att ge politikerna ett
bra beslutsunderlag. Och få in någon bra
one-liner som fastnar i deras – och förhoppningsvis i Anders Borgs – huvuden.
Cecilia Roos, samhällsstrateg
6 / RADIOREPORTAGET
NRK har börjat nedräkningen inför den
planerade släckningen av FM 2017. Nu sker
utbyggnaden av nätet i hög takt runtom i
Norge och NRK förbereder sig genom att
prioritera digitala kanaler framför FM.
nedräkning för fm
Det är full fart för utbyggnaden av digitalradionätet i Norge.
Eller som man säger på
NRK: ”Full gass for digitalradioen”. 2017 ska
FM släckas ner, enligt
planen. En särskild julkanal blev ett kvitto på
att det finns hopp om
marksänd digitalradio.
TEXT / ULRICA BENGTSDOTTER
Foto / Chris Case
Ö
ver en frukost i kantinen på NRK
i Oslo träffar Radiotidningen Ole
Jan Larsen, kanalchef, P2 (ungefär
som Sveriges Radios P1, fast med
musik). Han är nu också projektledare för kommunikation och planläggning av digitalradio.
På borden står det, lite överraskande, danska
flaggor och det serveras smörrebröd. Nästan surrealistiskt för utländska besökare. Som om vi kommit fel. Men ur högtalarna strömmar norsk pop
och country. Det visar sig att det är danskt tema i
matsalen denna vecka.
Ole Jan Larsen är en lågmäld, nyanserad ambassadör för DAB-utbudet. Och det kan han kanske vara just därför att NRK har Stortingets beslut
från 2011 om släckning i ryggen och därför att
den kraftiga utbyggnaden är ett faktum.
– Just nu är det väldigt stor fart för digitalradion. När beslutet om släckning av FM kom fanns
ingen väg tillbaka och det är dyrt att sända dubbelt i FM och digitalradio så då gällde det att få
fart på utvecklingen, säger han.
Fler digitala kanaler är på väg att startas och
man finslipar de som redan finns. I februari beslutade NRK till exempel att med en helt ny digital
kanal fylla tomrummet mellan ungdomskanalen P3
och den fördjupande kanalen P2.
DAB är den standard man valt i Norge för
distributionen och nu byggs master för fullt med
målet att 90 procent av befolkningen ska kunna
lyssna på digitalradio innan årets slut. Oavsett
var i Norge man bor. Argumenten för marksänd
digitalradio är desamma som i Sverige: Att ge ett
mervärde till lyssnarna, att kunna erbjuda ett rikt
utbud även när FM-nätet inte längre räcker till.
Och att internet inte når ut till alla och kan vara
sårbart i vissa krislägen.
– Distriktspolitiskt är det viktigt. När DAB är utbyggt ska man kunna lyssna på radio lika bra i Alta
i Finnmark som i Bergen, säger Ole Jan Larsen.
NRK har redan många väl inarbetade digitala
kanaler. Men visst kostar det.
– Jag vet att radiochefen i Sverige, hon är ju
stenhård med att ”vi gör inte fler radiokanaler om
vi inte får mer pengar.” Vi har tagit utgångspunkt
i att vi prioriterar om för att göra det nya utbudet
och vi tar resurser från existerande kanaler, det är
det inget tvivel om, säger Ole Jan Larsen.
Överallt i radiohuset finns DAB-radiomottagare
i olika design på skrivborden. I studio 4 precis intill
desken i det stora nyhetshavet på NRK sitter Karin
Bäkken Larsen och kör förmiddagssändningen i
Alltid Nyheter. Den startade 1997 som världens
första heldigitala nyhetskanal.
– Det är väldigt roligt, vi blandar feature
och nyheter. Kvällar och nätter läggs ljudet från
tv-sändningar ut och det är populärt. Vi skiftar
mellan att vara på Alltid Nyheter och övriga nyheterna, berättar Karin Bäkken Larsen.
7
fråga /
Hur ser du på
marksänd, digital
radio?
Den digitala
julkanalen var
ett lyckat drag,
konstaterar
Ragnhild Veire,
chef för NRK
klassisk.
– De flesta
hittade oss via
DAB, inte via
internet, säger
hon.
cilla benkö, vd, sveriges radio
”Digitaliseringen är nödvändig
för radiobranschen.”
– Det är inte på kort sikt en avgörande fråga för Sveriges Radio om det går ut över
vår kvalitet. Men om marknätet inte digitaliseras kommer publiken att förlora en
livskraftig radiobransch. Svensk
public service-radio är ett
föredöme i övriga Europa
och ska det värnas så
måste det till en digitalisering. Radio enbart via
internet fungerar inte vid
till exempel strömavbrott och
då blir vi beroende av kommersiella krafter
för att nå ut.
På skrivborden på NRK står förstås digitalradiomottagare.
NRK har redan ett stort utbud i DAB, men nu ligger man i
startgroparna för fler kanaler.
Christer Hederström,
medierådgivare, samordnare för
CMFE Digital Workgroup
”Det finns inget konsumentbehov.”
När Stortinget beslutade om att släcka FM år 2017 fanns
ingen återvändo, säger Ole Jan Larsen, P2-chef på NRK
och projektledare för digitalradio.
I början var Alltid Nyheter en renodlad digital
kanal, men är nu integrerad med FM både vad
gäller personal och material. Mycket består i klipp
som producenterna tar från de övriga av NRK:s
nyheter och aktualiteter. Men också inslag från
Sveriges Radio har en given plats i flödet.
– Kvartifemekot sänder vi rakt av på svenska
och vi har också mycket utrikesmaterial eftersom
Sveriges Radio har fler korrespondenter än vi.
Folk här är mycket bekanta med Nils Horner och
Cecilia Uddén, säger chefen för nyheterna, Gro
Arneberg.
– 2015 ska norska myndigheter undersöka om
vi kommit tillräckligt långt för att släcka FM 2017.
Lyckas vi inte med det skjuter vi upp det till 2019.
– Vi måste alltså få fler att lyssna digitalt. Nu är
det cirka 31 procent av NRK:s lyssnare som använder digital lyssning, konstaterar Ole Jan Larsen.
Men det är viktigt att det inte går för fort, i för-
Vi prioriterar
om och tar
resurser från existerande kanaler.”
Karin Bäkken Larsen kör sändning i Alltid
Nyheter. Den startade 1997 som världens
första heldigitala radionyhetskanal.
hållande till publiken och till hela radiomarknaden.
– Ingen vill ju rasera den. Om radiolyssnandet
går ner med 20-30 procent, saktar vi ner farten
och fortsätter längre med dubbel distribution.
– Men om vi har publiken med oss slipper vi
betala flera hundra miljoner kronor för att sända
dubbelt två år extra. De pengarna vill vi hellre
använda för gott innehåll.
I julas fick NRK ett digitalt uppsving när en speciell julkanal lanserades, berättar Ragnhild Veire,
chef för den klassiska musiken i P2, när vi går genom redaktionen, där en skulptur av den norske
kompositören Edvard Grieg har en självklar plats
på en av hyllorna. Den ordinarie klassiska, digitala
kanalen öppnades för enbart klassisk julmusik.
– Det var en digital succé och de flesta fann oss
på DAB, inte via datorn, säger Ragnhild Veire.
Nio procent av befolkningen, eller 360 000
personer, använde julkanalen och det var femdubbelt så många som lyssnade på radio via nätet
under perioden då julkanalen fanns, visar en mätning. Tre av fyra uppskattade innehållet i den digitala julkanalen och en tredjedel gav toppbetyg,
enligt de uppföljningar som gjordes.
– Vi lärde oss att digitalradio fungerar väldigt
bra för tidsavgränsade projekt och det här visar
vilka möjligheter vi har att kunna göra ett bredare
och bättre radioutbud i framtiden, säger Ragnhild
Veire.
– Vi har redan ett väl fungerande FMnät och dessutom har vi minst 30.000
digitala radiokanaler på internet. Det
finns inget uttalat konsumentbehov av
fler etersända radiokanaler.
Norge har man beslutat att
NRK och de stora kommersiella skall gå över till DAB,
men att lokala stationer ska
få fortsätta på FM om de så
önskar.
I
FAKTA
DIGITALRADIO PÅ NRK
I Norge har man valt DAB som plattform för den
marksända digitala radion, medan Sveriges Radio
och de kommersiella kanalerna hoppas på en
utveckling av radio i standarden DAB + i Sverige.
1997 NRK startar världens första heldigitala
radionyhetskanal, Alltid nyheter.
2011 Stortinget beslutar att FM-nätet i Norge
ska släckas i framtiden.
2013 Under året ska man sätta upp runt 700
DAB-sändare på norska fjälltoppar. 99,5 procent
ska kunna höra P1 digitalt. Kanalen motsvarar
svenska P4.
2015 99,5 procent av befolkningen i Norge ska
kunna höra public service-radion digitalt. De
kommersiella kanalerna har kravet att 90 procent
ska ha täckning. Ett annat krav är att hälften
av de som lyssnar dagligen på radio ska lyssna
digitalt vid sidan av FM. Det kan vara via DAB,
men också via nätet eller i andra digitala former.
2017 FM-nätet släcks för NRK och de
kommersiella kanalerna i Norge om målen är
uppfyllda vad gäller digital utbyggnad och
lyssning.
8 / digitala radiohus
från norr till söder /
intranätet
Tidplan och projektbeskrivningar för Digitalt
Radiohus finns på intranätet under rubriken
Aktuella projekt.
Snart totalt digitalt i
radiohusen
P4 Skaraborg var först ut 1999. Sedan dess har ytterligare
23 lokala kanaler fått digitala radiohus med teknik från
Mandozzi. Nu invigs den näst sista etappen i projektet
Digitala radiohus: De fyra radiohusen i Norrbotten.
TEXT / Jenny mattsson
luleå
”personalen har
gjort ett fantastiskt
jobb under byggtiden”
uddevalla
”vi vill bygga framtidens radiokanal”
När P4 Norrbotten sänder sitt morgonprogram fredagen den 19 april är det från det
ombyggda digitala radiohuset i Luleå.
– Det har varit tufft att
flytta runt på en byggarbetsplats och samtidigt
ha full produktion, men
det har gått bra tack vare
ett fantastiskt arbete från
personalen. Det är ju ett
helt nytt system att lära
sig men alla är väldigt
taggade, säger Göran
Hedemalm, kanalchef i Göran Hedemalm,
kanalchef på Sveriges Radio
Norrbotten.
Norrbotten.
Ombyggnaden har
pågått i ungefär ett år. P4 Norrbotten har
lokala redaktioner i Pajala, Haparanda
och Arvidsjaur vilket gör att Norrbottens
sändningsutrustning ur tekniskt perspektiv
är det mest komplexa systemet Sveriges
Radio beställt från Mandozzi. Fyra av de
tolv mixrarna ska befinna sig många mil från
matrisens kärna. Allt fungerar ändå som om
Pajalas, Haparandas och Arvidsjaurs studior
skulle ligga i samma hus som Luleå.
– Vi går från analogt eller halvdigitalt till
ett helt digitalt system, men det publicistiska arbetet förändras ju inte, säger Göran
Hedemalm.
Planerad projektstart under 2013. Det kan bli
försenat, eftersom ombyggnaden ska göras i
samarbete med projektet Redaktion 3.0.
– Våra lokaler måste få en rejäl ansiktslyftning;
inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv. Sedan
har det ena gett det andra, säger Peter Sundblad, kanalchef på P4 Väst.
P4 Väst ska nu i vår fundera tillsammans med
företrädarna för Redaktion 3.0 över vilka behov kanalen kan ha i framtiden av exempelvis
mobilitet, flexibilitet, publikkontakt och kreativitet. Allt det vill man ta hänsyn till när radiohuset i Uddevalla byggs om.
– Vi vill tänka igenom hur vi ska bygga ”framtidens radiokanal” och fundera över vilka framtida behov som man redan nu kan möta genom
att tänka rätt. Det gäller både arbetssätt och
hur man rent rumsligt bygger en redaktion,
säger Peter Sundblad.
Vilka framtida behov kan man redan nu
möta genom att tänka rätt? Peter Sundblad,
kanalchef på P4 Väst, vill tänka efter före.
borås
”sist ut”
P4 Sjuhärad är sist ut av alla radiohusen i
landet. Planerad projektstart 2014.
skövde
”först ut”
P4 Skaraborgs radiohus i Skövde var först att
bli digitalt, redan 1999.
9
Det visste du inte om mig!
Det är Kim Ohlsson-säsong just nu. Som programledare
i Vi i femman är det bråda tider med sändningar i både
radio och så småningom tv. Men vem är han egentligen,
den till synes välstädade Kim Ohlsson?
En egenskap som
är mindre bra är att
ordningen i min mejlbox
är en katastrof. Jag har
skapat mappar för alla
projekt men det är bara
vissa mejl jag sorterar dit
vilket gör att jag ändå inte
vet var jag ska leta.
Mitt första jobb var
som barista i London
efter gymnasiet. Jag är
grymt duktigt på att göra
cappucinos.
En bra egenskap med
tanke på mitt jobb är att
jag är bra på att fylla dötid,
pratar på en himla massa.
Inte alltid det blir vettigt
men en extra minut i radio
som behöver fyllas är inga
problem.
När jag var 15-16 år och
hade sänkt tre flaskor
jordgubbschampagne i
Helsingör hängde jag
mig utanför relingen
på en färja i Öresund.
Allt för att jag inte
fick tillräckligt med
uppmärksamhet
från mina kompisar.
Vilken tur att de var
lite smartare än jag
och fick upp mig därifrån.
Jag är rädd för gäng
på gatan, ett spår
som sitter i sedan jag
för 13 år sedan blev
rånad.
Foto: MATTIAS AHLM
Jag blev klubbmästare i Agility 1994
tillsammans med min hund Cicco.
LYSSNA PÅ /
progglådan
Du har väl inte missat Progglådan? 40 cd-skivor med unikt material
från SR:s arkiv. Över 80 band och artister medverkar. Det är den
hittills största utgåvan med proggmusik, från 1967-1980.
– Vi har de senaste åren arbetat aktivt för att tillgängliggöra SR:s
fantastiska arkiv på olika sätt, säger Annabelle Jönsson, chef för
Programförsäljningen/SR Records.
Progglådan är utgiven i samarbetet med musikern och
kompositören Coste Apetrea.
– Han har kunskapen, erfarenheten och kontakterna för att klara av
ett så stort projekt inom den här genren, säger Annabelle Jönsson.
Cd-boxen finns att köpa i SR Butik.
Läskande med Radiosporten
Radiosporten passade på att marknadsföra
sin app under slutspelet i hockeyn genom att
bjuda publiken på läsk och popcorn från den
rullande Hockeykiosken.
​– En av de viktigaste sakerna med idrott är
att den för människor samman och att många
förknippar det med glädje. Därför kör vi runt
bussen i hela landet och bjuder på snacks och
läsk, som en festlig inramning, för dem som
lyssnar på slutspelshockeyn via Radiosporten
Play, säger Jakob Sillén, chef för Radiosporten.
Bussen kom till bortalagens städer, alltså på
orter där intresset är stort men där man just
den kvällen inte kan ta sig till arenan för att
följa sitt favoritlag. Förhoppningen är att
besöka arbetsplatser och hem där man inte kan
följa sporten annat genom radion.
/ ULRICA BENGTSDOTTER
FOTO: MATTIAS AHLM
10 / dialog
i nästa
nummer /
radiotidningen nr 7
Hur är läget på jobbet?
Vad tycker Sveriges Radio-medarbetarna om
företaget och sin arbetsmiljö? I nästa nummer
djupdyker vi i medarbetarundersökningen. Vad
säger till exempel personaldirektör Ingrid Wibom
om resultatet?
Hur funkar en
LOU-upphandling?
Sveriges Radio gör ständigt upphandlingar inför
avtal med olika leverantörer. Avtal som nyligen
tecknats omfattar bland annat telefoni och tryckeritjänster. Vi ställde fyra snabba frågor till inköpsavdelningen om hur upphandlingar går till.
FRÅGA / Varför måste Sveriges Radio följa
lagen om offentlig upphandling (LOU), vi är ju
ingen myndighet?
SVAR / Eftersom Sveriges Radio finansieras med
allmänna medel, mottagaravgifterna, måste vi
skaffa varor och tjänster genom en så kallad offentlig upphandling. Att upphandla innebär att man
skaffar varor och tjänster i öppen konkurrens vad
det gäller kreativitet, kvalitet, idéer och pris. Lagen gäller inte för kontrakt som avser anskaffning,
utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för radio- och TV-program.
FRÅGA / LOU-upphandlingar verkar så hemliga,
varför är det så?
SVAR / LOU-upphandlingar är belagda med sekretess under den tid som upphandlingen pågår.
Det är för att alla leverantörer som vill delta måste
ha samma chanser. De ska få samma information
och samtidigt. Om någon leverantör skulle få mer
information skulle de kunna lämna ett fördelaktigare anbud, de skulle särbehandlas. Då kan Sveriges
Radio bli tvungna att göra om upphandlingen eller
blir skadeståndsskyldiga.
FRÅGA / Behöver vi ha avtal om allting, även
om vi bara vill köpa några t-shirts till ett evenemang?
SVAR / Ett avtal är alltid bra att ha, även om det vi
ska köpa inte behöver göras som en stor upphandling utan ett enstaka köp – en direktupphandling.
Ett avtal eller ett kontrakt är en handling som reglerar partsförhållanden. Om parterna inte är överens om pris eller andra förhållanden kan ett avtal
eller ett kontrakt vägleda vid tvistelösningen.
Det som styr om vi ska direktupphandla eller
upphandla är kostnaden för det som ska köpas in,
sammanräknat för hela Sveriges Radio, räknat på
ett kalenderår. Om den totala kostnaden understiger 284 000 kronor så kan vi direktupphandla.
Om det dyker upp något som ska köpas in och
man är osäker på om det redan finns ett avtal, så
catherine finér /
Titel: Upphandlare
”Sveriges Radios förtroende kan bli lidande om vi
inte följer lagar och avtal”
kan man titta på intranätet under rubriken Inköp
och upphandling.
FRÅGA / Vad händer om SR inte följer LOU
vid en upphandling, eller bryter mot ett ingånget avtal?
SVAR / Då kan Sveriges Radio bli dömda att
betala upphandlingsskadeavgift. Den uppgår till
mellan 10 000 kronor och 10 miljoner kronor eller
som högst 10 procent av kontraktsvärdet. Sveriges
Radios fest är ett exempel på ett sånt fall. Den har
blivit anmäld till konkurrensverket. Det ärendet är
däremot inte avslutat ännu så vi vet ännu inte hur
stor upphandlingsskadeavgiften skulle bli, om det
beslutas att en sådan ska betalas.
Om Sveriges Radio bryter mot ett ingånget
avtal så skulle det i praktiken kunna innebära att vi
blir skadeståndsskyldiga mot avtalsleverantören.
Sveriges Radios förtroende kan också bli lidande
om vi inte följer gällande lagar och avtal.
/ Jenny Mattsson
Saknar du
lyssnarpanelen? Den
är tillbaka i nästa
nummer.
Vi ska gå från
ord till handling
”Vi är varandras arbetsmiljö” – ett slitet men
sant uttryck i medarbetarundersökningstider.
Sveriges Radios arbetsmiljö ska förbättras årligen och det gör den. I alla fall enligt indexet som
på fyra år ökat från 61 till 68. Men vad är en bra
arbetsmiljö? Är det att man har ett höj- och sänkbart skrivbord, att det är välstädat vid kopiatorn,
att jobbet får mig att utvecklas eller att kollegan
bryr sig när jag mår dåligt. Det är troligtvis en
blandning.
Den senaste medarbetarundersökningen
visar på att vi tycker att det har blivit en drägligare
arbetsbelastning och att balansen mellan jobb
och fritid har blivit bättre. Men hur kan vi få mer
tid för återhämtning mellan arbetstoppar? Synen
på medarbetarskap är fortsatt positiv och förtroendet för chefen är högt. Men på vilket sätt tycker
vi att våra chefer ska bli tydligare och varför är vi
inte nöjda med återkopplingen? Att de flesta av
oss ändå tycker att Sveriges Radio är en attraktiv
arbetsgivare och att vi är stolta över att jobba här
står säkert för att vi är rätt nöjda. Men visst. Vi ska
alltid sträva efter att bli bättre.
Just nu sitter de flesta av oss i någon typ av
samtal om medarbetarundersökningen. Att samlas
och prata om det som är bra och det som vi vill
ska bli bättre är en början. Men viktigast av allt:
Att gå från ord till handling. För vi är varandras
arbetsmiljö. Vad jag gör eller inte gör påverkar dig
och tvärtom. Och här kan vi alla bidra; allt efter
funktion och förmåga. Och varför vänta med det?
I ärlighetens namn var det ett tag sedan jag själv
plockade rent runt kopiatorn. Så det tänker jag
göra nu.
Just nu...
…gläds jag över att jag allt
oftare ser att Sveriges Radios
program delas och gillas
bland mina vänner på
Facebook. Våra program
hittar helt tydligt fram
längs nya strömmar
och kanaler.
Ingrid Wibom är
personaldirektör på
Sveriges Radio.
11 / anslagstavlan
lediga jobb /
Produktionstekniker till Sameradion
Tjänsten är en tillsvidareanställning på
heltid med placering i Kiruna. Du kommer
att arbeta på vaktlista, vilket även innebär
tjänstgöring vissa kvällar och helger. Vill
du veta mer? Kontakta Olof Johansson,
teknisk områdeschef, 090-17 17 20. Fackliga frågor besvaras av Thomas Sarri (SJF)
och Anders Mettävainio (Unionen) som
nås via växeln 0980-750 20 samt Evert
van Berkel (SACO) som nås via växeln 08784 50 00. Ansök senast 28/4.
Serviceansvarig sökes till
Rikssupport
Tjänsten är en tillsvidareanställning med
placering i Göteborg. Tillträdesdatum enligt överenskommelse. Vill du veta mer?
Kontakta Björn Westerberg, gruppchef,
08-784 23 05 eller Hans-Bertil Hansson,
040-666 55 20. Fackliga frågor besvaras
av Erland von Hejne (Unionen) 08-784 50
00. Ansök senast 30/4.
Programledare/sidekick till
eftermiddagsprogrammet
Hallå Skåne
Tjänsten är en programanställning i fem
månader med placering i Kristianstad.
Önskat tillträdesdatum 26 augusti. Vill
du veta mer? Ring Marie Sandgren, pro-
uthyres /
gramchef, 044-775 12 30. Fackliga frågor
besvaras av Rickard Sturesson (SJF) 044775 12 75, Fredrik Brofalk (Unionen) 044775 12 62 och SACO, [email protected]. Ansök
senast 5/5.
Sidekick till P4 Kristianstads
morgonprogram
Tjänsten är en programanställning i fem
månader. Önskat tillträdesdatum 12
augusti. Vill du veta mer? Ring Marie
Sandgren, programchef, 044-775 12 30.
Fackliga frågor besvaras av Rickard Sturesson (SJF) 044-775 12 75, Fredrik Brofalk (Unionen) 044-775 12 62 och SACO,
[email protected]. Ansök senast 5/5.
SR Underhållning söker webbredaktör till Barn/Juniorwebben
Tjänsten är en programanställning på
halvtid from 2013-06-10 eller enligt överenskommelse och tom årsskiftet, med
eventuell möjlighet till förlängning. Placering: Stockholm. Vill du veta mer? Ring
Kristina Perez, projektledare, 08-784 11
47 eller Daniel af Klintberg, redaktionschef, 08-784 13 63. Fackliga frågor besvaras av Gunnar Eriksson (SJF), Erland von
Heijne (Unionen) eller Evert van Berkel
(SACO). Samtliga nås via växeln 08-784
50 00. Ansök senast 5/5.
Hornstull
Etta nära Hornstull, 42 m2, balkong, sjöutsikt. 6.000:- per månad, ledig juni - augusti.
Uthyres till skötsam ickerökare. Det finns
två sängar, man kan bo två om man är ett
par eller nära vänner. Eva Olsson: 0570-77
20 10, 0703-00 52 59, emotushagen46@
gmail.com.
bohuslän
Hus i Bohuslän, i Stensjö, 75 kvm vid
Åbyfjorden, 5 bäddar. Gångavstånd till
bad. 1,5 mil till Kungshamn/Smögen. Vid
behov finns en ”lillstuga” med 2 (3) bäddar.
Uthyres veckorna 25-31. 5.000 kr/vecka.
Kontakta [email protected], [email protected], 070-4870642 för bilder.
gotland
Sommarhus på sydöstra Gotland i Burs,
nära Hemse. Stora huset har 2 sovrum,
vardagsrum med kakelugn, kök med diskmaskin, matrum, 2 toaletter och 1 dusch.
På tomten finns en enkel gäststuga med
två bäddar och kokvrå. I samma hus finns
en tvättstuga. Där finns också ett uterum
med stora fönster där man kan inta frukost
och middag vid dåligt väder. Stor tomt
med liten gammal lagård och vedbod. Vilken vecka som önskas kan diskuteras. Pris
5.000/vecka. Ring Lisbeth 070-3165977 för
närmare beskrivning och bilder.
naxos
Hus på den grekiska ön Naxos. Huset
som är ca 65 kvadrat ligger i utkanten av
den lilla lugna byn Angidia, ca tre km från
hamnstaden Chora och ungefär lika långt
till närmaste strand. Bäst för ett par, helt ok
för tre personer. Det är ledigt från 13 april
till 30 maj samt från 15 juni till 15 augusti.
Hyra: första veckan 2 500 kr, sedan 1500
kr per vecka. Den som hyr ännu längre får
ytterligare rabatt. Intresserad? Hör av dig
till Ingrid Haglund, tel 070 258 12 36 eller
[email protected].
Urban Ericsson till minne
Förre teknikchefen på P4 Värmland, Urban Ericsson har
hastigt lämnat oss. Urban arbetade i över 40 år på SVT
och SR som ljudtekniker, chef och med ett extra stort
intresse för livemusik och musikinspelningar. I slutet av
80-talet jobbade han också med att bygga upp radion
i Botswana. Vi minns Urban som en energisk och kunnig arbetskamrat, nära till skratt och en god skröna. När
Urban slutade på P4 Värmland hösten 2011 sålde han
sitt hus och flyttade ”hemåt” till Gävletrakten. Båtlivet
på Vänern byttes mot skärgården runt Hållnäs. Urban
blev 64 år gammal. Han efterlämnar hustru Maud och tre
barn samt barnbarn.
-G unnar
Foto : Lars
Olsson
Bosse Råsäter, Teknisk Områdeschef Mitt
Ulla Walldén, kanalchef P4 Värmland
sök stipendium /
för bästa reportageidé med barnperspektiv. Barnens Stipendiefond är till för dig som
jobbar i media och vill skildra verkligheten ur barnens perspektiv. Sök 10 000 kronor för
bästa synopsis. 1 maj är sista ansökningsdag. Läs mer på barnensstipendiefond.se.
österlen
Österlen, Komstad. Patriciervilla med plats
för stora sällskap, fester och gäster; fyra
sovrum med tio bäddar, kamin och stor,
vild trädgård uthyres under juli månad
(28/6 - 26/7). Helst hela perioden, annars
10 000 kr/ vecka. I närmsta byn, tre minuter
bort, finns mat och bensin och tågförbindelse till Malmö/Köpenhamn eller mot
Simrishamn. Christina: 073 531 29 21 eller
[email protected].
12 / årtalet
1991
gasen i botten
med Glädjetåget
Delar av gänget bakom Glädjetåget Längst fram:
Anders Lundin sedan följer Magdalena In de Betou
(då Johannesson), Pontus Enhörning, Kerstin
Franzén, Robert Gustafsson, Philip Ronne och
Karin Gidfors.
Foto: anders roth
”På söndag sänds ett av P3:s bästa program för
sista gången.” Så skrev Anders Knave i Expressen
om Glädjetågets nedläggning i juni 1993. Då hade
programmet sänts i tre år, hela tiden med Anders
Lundin som lokförare. Det sändes först på lördagar för att sedan ersätta ”Metropol” som P3:s
fredagsunderhållning. Tanken var att skruva upp
lyssnarnas humör inför helgen, med sketcher, musikrebusar, förortsopera och en doakör bestående
av Rigmor Gustafsson. Den som fick henne att låta
som en hel kör var programmets ljudtekniker Mats
”Mek” Ekman. Utan honom ”skulle Glädjetåget
fullständigt spåra ur”, som Anders Lundin uttryckte det i en intervju i Expressen 1991.
– Det är han som får det att låta om programmet, fortsatte Lundin.
Sketcherna, som kunde vara politiska satirer,
igenkänningskomik från vardagen eller imitationer,
skrevs av Magdalena In de Betou (då Johannesson), Karin Gidfors, Johan Paulsen, Hans Rosenfeldt och Philip Ronne. Den sistnämnde gjorde
även sketcher till programmet med kompisen
Robert Gustafsson – som ännu inte hade blivit
rikskändis som medlem i Killinggänget. Sketchmakarna var ett väl sammansvetsat gäng som kände
varandra sedan tidigare.
– Vi har svårt att umgås utan att hela tiden omvandla tillvaron till Glädjetågsmaterial. Vi har jävligt roligt, samtidigt som en potentiell lyssnarskara
på åtta miljoner påverkas av våra åsikter. Hisnande
häftigt och ansvarstungt, sa Johan Paulsen i Göteborgs-Posten 1992.
Anders Lundin knåpade ihop programmet tillsammans med Mats Ekman och producenten Kerstin Franzén och ledde det på rim, på sitt underfundiga sätt. Vilket även märks i motiveringen till
Ikarospriset som Glädjetåget vann 1991: ”Gruppen bakom Glädjetåget med den ekvilibristiske
Anders Lundin i spetsen har visat att radiounderhållning kan vara en skön konst, även med gasen
konstant i botten.”
/ Maria Edlund