Transcript lyssnarnas ögon och öron i natUren

radio
för dig som jobbar med sveriges radio
Livet är en
fest!
sidan 12
#11
16 augusti 2013
tidningen
teknik/
Enad bransch
för digitalradio
PUblik /
storstadsbor
väljer Sveriges
radio
Lena näslund och lasse willén är
lyssnarnas ögon
och öron i naturen
Dejan cokorilo: ”våra lyssnare vill gärna vara vip” sidan 4
charlie beckett: ”Alla kan vara journalister” sidan 5
emmy rasper: ”Lyxigt att sitta mitt i nyhetsflödet” sidan 9
2 / aktuellt
På nytt jobb
Elin Claeson Hirschfeldt har arbetat med
kulturjournalistik i många år, men under
hösten jobbar hon som publikanalytiker
på avdelningen Publik och omvärld.
– Här fanns plötsligt en öppning där
jag kunde få lära mig mer om lyssnarna,
Elin Claeson Hirschfeldt
säger Elin Claeson Hirschfeldt.
33
procent. Så många
journalister har hotats
det senaste året.
Fyra av fem har tagit
emot nedsättande
kommentarer. Det visar
en undersökning från
Göteborgs universitet.
just
nu
”Det är inte samhällsengagemanget
som brister hos de unga, det är
arenorna som är för få.”
Karin Pettersson, Aftonbladet, om varför tidningen
startar nya opinionssajten politism.se, som ska fånga
upp unga frivilliga skribenter.
Lyssningen går upp i
storstäderna, enligt senaste
mätningen.
Foto: Mikael andersson
På gång
Söndagen den 25 augusti är det dags för
finalen i Svensktoppen
nästa! Åtta låtar har valts
ut av Sveriges Radios
jury till finalen på Liseberg. Bidragen har vunnit i följande kanalers
deltävlingar: P4 Jönköping, P4 Skaraborg, P4
Uppland, P4 Kristianstad, P4 Stockholm, P4
Västerbotten, P4 Värmland och P4 Blekinge.
Programledare på Liseberg är Annika Jankell
och Lasse Kronér.
Korrarna på Södran äger rum tisdagen den
20 augusti på Södra teatern i Stockholm.
Bland programpunkterna finns rubriker som
”Hat och hot mot reportrar”, ”Bevakad
bevakare” och ”Europeisk vanmakt”. Några
av korrarna beger sig sedan ut på turné till
Luleå, Göteborg, Malmö och Uppsala.
När Kjell Alinge fyller 70 år den 16 augusti
hyllas han i P2 med
programmet ”Det
bästa ur Eldorado”. I
programmet påminns
lyssnarna om första
gången de hörde
artister som Laurie
Anderson, Adolphson
& Falk, Eva Dahlgren,
Rupert Hine, Curt Jalmo med flera.
Östersjöfestivalen inleds den 23 augusti
med att Esa-Pekka Salonen dirigerar Romeo och Julia med Kungliga Hovkapellet
och Operakören. Det är elfte gången Berwaldhallen öppnar portarna för sångare och
musiker i världsklass. Östersjöfestivalen håller på till den 30 augusti.
publik /
Fler lyssnar i storstäderna
P1, P3 och P4 är nu de största radiokanalerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm
har Sveriges Radio inte nått så många lyssnare
sedan 2006. Det framgår av TNS Sifos senaste
CATI-mätning i lokala områden under hösten
2012 och våren 2013.
Vår ambition är att ge publiken ett unikt innehåll
–
och vi vill med vårt utbud träffa både hjärnan och
hjärtat. Uppenbarligen lyckas vi bra med det och
det är såklart extremt kul att lyssnandet i storstäderna går bättre än på länge, eftersom konkurrensen där om publikens tid är extremt hög, säger vd
Cilla Benkö.
I 14 av 25 lokala områden minskar det totala
radiolyssnandet, främst till följd av att färre lyssnar
på kommersiell radio. Men även lyssnandet på P4
minskar och är tillbaka på 2008 års nivå. I lokala
områden är det på lokal tid vardagar ingen P4-
kanal som ökar signifikant i den här mätningen
jämfört med för ett år sedan. Men P4 Östergötland befäster den positiva trenden från den senaste mätningen och en rad kanaler har en stabil
utveckling över tid. Till dem hör P4 Skaraborg, P4
Göteborg, P4 Uppland, P4 Sörmland, P4 Jönköping, P4 Gävleborg, P4 Stockholm, P4 Värmland
och P4 Halland. Sex lokala kanaler minskar signifikant på lokal tid jämfört med för ett år sedan.
De är P4 Gotland, P4 Dalarna, P4 Norrbotten, P4
Kronoberg, P4 Jönköping och P4 Väst.
Klart största kanalen är P4 Stockholm med cirka
320 000 dagliga lyssnare, följd av P4 Göteborg
med 175 000 och P4 Malmöhus med 170 000.
Därefter kommer P4 Östergötland och P4 Jönköping med cirka 100 000 dagliga lyssnare. P4
Gotland, som har klart störst räckvidd i procent har
minst antal lyssnare, drygt 20 000.
/ anders sundberg
dags för något nytt? / I dagarna kommer många tillbaka från semestern. Sommaren är en tid när man lätt börjar
fundera över om man är på rätt plats i arbetslivet, kanske är det dags att pröva något nytt eller väcka kreativiteten till liv
igen? På utbildningsplattformen kommer nya kurser upp löpande, så håll koll där. Även rutinerade medarbetare behöver
inspiration och nya kunskaper. Kanske är det rent av så att det är dags för en större förändring? Just nu är det flera
kanalchefsjobb lediga på olika håll i landet. Något av dem kan vara ditt nästa jobb.
Vi som jobbar här (från vänster): Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör
(tel 08-7843167), Ulrica Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör
Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder,
webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation.
Prenumerationsärenden: [email protected]. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna!
[email protected] – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses!
3 / aktuellt
Då ska jag bli journalist.
Då är jag i en desperat
situation.”
Utrikesminister Carl Bildt i Expressen om sina
planer vid en eventuell valförlust.
Hon ska samordna branschen
Regeringen har utsett docent Nina Wormbs som
branschsamordnare med uppdrag att föreslå hur en
övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio
ska ske. Nina Wormbs var huvudsekreterare i förra
public service-utredningen.
Nina Wormbs
teknik /
Radiobranschen redo för digitalisering
Det är inte ”vi mot dom”. Nu är det samarbete
som gäller för att få igång digitalradion.
Christer Modig, vd på MTG Radio, Mats Åkerlund, digitalstrateg på Sveriges Radio och
Jakob Gravestam marknadsdirektör på SBS
Discovery Radio tänker ganska lika.
– Vi kan sitta i Stockholm och säga att vi har ett
bra utbud, men i andra städer finns bara sex kanaler. Det är för dåligt! säger MTG:s Christer Modig.
Han anser att digitalradion är ett måste för
att de kommersiella kanalerna ska ha en framtid.
FM-nätet är för litet. Genom digitalradion kan
Sverige få 20-30 kanaler och en mycket stark radiobransch. Modig säger att nischade kanaler är
framtiden. Sport för sig, pratradio för sig, åsiktsradio, lugn musik, och så vidare. Det finns utrymme
för lycksökare också tror han, kanske en kanal för
svensk folkmusik. Om det går bra satsar man,
annars lägger man ner och testar nytt.
MTG Radio har ansökt om 11 digitalradiotillstånd. Konkurrenten SBS, som dominerar den
kommersiella radiomarknaden, har ansökt om 8
tillstånd. Samtidigt storsatsar SBS på nätet med
150 nya kanaler, och fler ska det bli, säger Jakob
Gravestam på SBS. Men till digitalradion kommer
de i första hand att föra över sina FM-format.
Utomlands har man sett att en gemensam start
och lansering krävs för att digitalradiosatsningen
ska lyckas. De kommersiella kanalerna och Sveriges Radio måste satsa tillsammans för att få snurr.
Christer Modig tror att tablåradio kommer att
försvinna mer och mer. Lyssnaren vill höra det de
vill, genast. Lösningen är tydliga nischkanaler,
enligt honom. Men Mats Åkerlund, digitalstrateg
på Sveriges Radio, säger tvärtom att man ser att
intresset för tablåradio finns kvar.
De kommersiella
kanalerna och Sveriges
Radio måste satsa
tillsammans för att
digitalradion ska få snurr.
Foto: Jenny Mattsson
– Hade du frågat mig för sju år sedan hade jag
sagt att det var på väg bort och att digitala bokhyllor var grejen, men tablåradio och tablå-tv står
stabilt, säger Mats Åkerlund.
Särskilt nyheter och sport kommer fortsätta
att vara intressantast i direktsändning. Det är de
överens om.
Men är digitalradio verkligen en vettig satsning, när internet finns överallt?
– Lyssningen via nätet och appar kommer att
fortsätta öka, på webben sker den intressantaste
utvecklingen. Men vi kan inte förlita oss på bara
webb, vi behöver marksänd digital radio också,
säger Mats Åkerlund.
Han poängterar att nätet är för instabilt, det
kostar att ha bredband, lyssnar du via appar kan
telefonoperatören styra.
Modig och Gravestam är oroliga för att digitaliseringen ska ta för lång tid och att lyssnarna ska
hinna tröttna på det begränsade radioutbudet.
Och det kommer att kosta.
– Det är för dyrt för oss att utveckla teknik och
ha dubbel distribution. Jag hoppas verkligen att
politikerna förstår privatradions ekonomiska situation, annars kommer vi att snubbla på målsnöret,
säger Christer Modig, MTG.
/ Maria Bergman
fakta om digitalradio /
Senast år 2022 ska Sveriges Radio lämna FM-nätet
• Huvudargument för digitalradio: Det ska
inte kosta mer än licensen att lyssna. Lyssning via
webb och appar är beroende av bredband och
telefonoperatörer. FM-nätet är fullt, fler kanaler
får inte plats. Utsändningen måste vara robust vid
kriser och katastrofer. Sveriges Radio ska nå 99,8
procent av landets bofasta. Lyssningen sker anonymt och lämnar inga digitala spår. Ekonomiskt är
det billigare över tid.
• Målet är att Sveriges Radio ska lämna FMnätet och sända digitalt år 2022. Parallellsändning kommer att pågå under en tid och Sveriges
Radios kostnad för att sända parallellt täcks av
pengar från Riksgälden genom lån. Det finns inget
besked om mer pengar till mer utbud och teknisk
omställning.
• Kulturdepartementet har utsett en branschsamordnare. Tillsammans med Sveriges Radio och
de kommersiella bolagen ska Nina Wormbs ta
fram en plan för hur digitaliseringen ska genomföras. Teknikval och frågan om hur många som är
”tillräckligt många lyssnare” för att övergången
ska ske, är del av den processen.
• Det har kommit in 22 ansökningar om kommersiella tillstånd till myndigheten för radio och tv.
• FM-nätet kommer att finnas kvar efter 2022,
vem som kommer att använda det är oklart.
• Nya mottagare kommer att kunna ta emot all
slags teknik, olika digitala signaler, Wi-Fi och analoga. En nyckelfråga är mottagning i bilar.
• Planering finns för att starta digitalradion med
4 frekvenslager/MUX:ar (multiplex är en enhet eller teknik som används för att låta flera användare
eller processer dela på samma resurs). I en MUX
ligger cirka 12 kanaler beroende på hur mycket
bandbredd kanalerna behöver. SR-kanalerna får
en MUX, vilket gör att det finns cirka 35 kanaler till
andra aktörer.
/ Maria Bergman
4 / aktuellt
Unga amerikaner gillar public service
Donera mera!
I USA lyssnar 32 miljoner på public service-radio, enligt
en ny lyssnarundersökning från Arbitron. Det motsvarar
12 procent av befolkningen. Det har skett en märkbar
ökning av public service-lyssnandet bland unga män i
åldersgrupperna 18-24 och 25-34 år. Det populäraste
programformatet är nyheter och talprogram.
När lyssnarnas sommarvärd Martha Ehlin hade pratat
klart ramlade anmälningarna till donationsregistret
in. Första dygnet hade över 500 personer registrerat
sig, efter att de hört Marthas sommarprogram om
hur hon själv bytt ut fem organ och överlevt cancern.
Källa / Radionytt.se
publiknätverket /
Bättre lokalradio med publikens hjälp
Innan året är slut ska nära nog alla redaktioner
ha egna publiknätverk. På P4 Gotland har
redaktionen sedan länge en nära relation till
publiken, men med nätverket bestående av
300 gotlänningar har det blivit lättare att
snabbt få tag i rätt folk, enligt nyhetsreporten
Anna Jutehammar.
– När vi ska rapportera om skolan så kollar vi alltid
i vårt publiknätverk om vi kan få tag i exempelvis
en lärare. De blir ju aldrig förvånade om de blir
kontaktade av oss och vi kan snabbt få en intervju.
Det är klart att det är lättare än att börja ringa
runt, berättar Anna Jutehammar.
Den här dagen när Radiotidningen träffar Anna
har hon ett möte med Gunnar Britse, flygfotograf
och miljöaktivist från orten Eskelhem. Han har varit
medlem i P4 Gotlands publiknätverk sedan starten
i oktober 2012. Med sig har han ett kuvert med
orden ”tips till Anna” skrivet utanpå och säger:
– Det där ska du titta på, det kan bli en hel
följetong.
– Vi får väl se, säger Anna och skrattar.
Så är det ofta, berättar hon senare. Men det
betyder inte att hon känner någon press på att
göra inslag på tips som inte håller.
– Nej, de som är med i vårt nätverk förstår att
vi alltid måste göra en nyhetsvärdering. Men visst,
ibland kan det bli problem med att förklara att vi
inte kan vara megafoner utan måste skildra båda
sidor av en konflikt. Här på Gotland är frågor om
miljö och vattenresurser heta och många av våra
kontakter, som Gunnar till exempel, är väldigt
engagerade för antingen ena eller andra sidan när
Flygfotografen Gunnar
Britse lämnar ofta både tips
och bilder till P4 Gotlands
Anna Jutehammar.
Foto: lena dahlström
till exempel miljöhänsyn ställs mot arbetstillfällen.
Gunnar Britse själv säger att det var självklart
för honom att gå med i publiknätverket. Han tipsar
ofta både radion och lokaltidningarna om olika
nyheter, men tycker att han ofta får lite bättre respons från radion.
– Tidningarna slarvar bort mina tips ibland, så att
det blir fel. Det verkar som att radion har lite bättre
resurser att göra research och följa upp grejer.
Ett tips från Gunnar som gav upphov till nyhetsinslag i P4 Gotland handlade om ett utsläpp från
kommunens avloppsledningar till följd av en trasig
pump. Avloppsslammet hade hamnat orenat i ett
dike som mynnade ut i en badvik. Kommunen ville
först inte kolla upp Gunnars larm om utsläppet,
men när Anna Jutehammar kom dit med sin mikrofon ändrade sig den ansvarige tjänstemannen.
– De på kommunen blev jättesura och sa till
mig att det var hemskt onödigt att kontakta pres�sen, men om inte Anna hade gjort sin intervju och
beskrivit hur det såg ut på platsen så hade de nog
bara sugit rent diket och aldrig kontrollerat var
felet låg så att den trasiga pumpen kunde lagas,
säger Gunnar.
/ Jenny mattsson
Stockholm /
Metropol värvar VIP-lyssnare genom personliga besök
Hos Metropol 93,8 är publiken i nätverket VIPlyssnare, ett begrepp som används för att det
passar Metropol bättre än Publiknätverk, enligt
programledaren Dejan Cokorilo.
– Vi vill kalla saker för namn som folk fattar vad
det betyder. Våra lyssnare vill gärna vara VIP.
Metropol har byggt upp sitt nätverk genom
besök i Stockholms ytterområden.
– Jag vill inte vara en journalist som bara är i
Husby när det brinner där. För våra lyssnare är det
de små nära frågorna som är viktiga, men de kan
vara aktuella för folk i andra delar av Stockholm
också. I de områden som vi besöker lever man
inte i familjer där P1 slås på varje morgon. Vi åker
ut och lär känna lyssnarna, ofta på vår fritid, blir
kompisar, berättar Dejan.
Men han tycker inte att vänskapen riskerar att
bli för nära.
– Våra reportrar är professionella. Men vi blir
bjudna till många fester och fotbollsturneringar, till
och med bröllop.
De flesta VIP-lyssnarna är unga män, men kvinnorna blir allt fler, enligt Dejan.
– Många högljudda killar har inte så mycket att
säga men gör det gärna ändå. Vi har ett ansvar att
leta upp tjejerna också.
/ Jenny Mattsson
Dejan Cokorillos lyssnare vill
gärna vara VIP.
5 / aktuellt
Ylva M Andersson börjar på SVT
Ylva M Andersson lämnar jobbet som kanalchef i Göteborg.
Den 1 september tillträder hon som chef för allmän-tv på SVT.
– Jag har jobbat som journalist i 25 år och några av de allra roligaste
har onekligen varit på Sveriges Radio. Jag kommer att sakna alltihop,
säger Ylva M Andersson.
Tidningarna citerade våra lokala
P4-nyheter 75 000 gånger i fjol, så
SÅ dåliga kan de ju inte vara!”
Cilla Benkö i en Almedalsdebatt med Sydsvenskans
chefredaktör Heidi Avellan som kritiserar P4:s lokala
nyheter för att inte hålla samma klass som lokalpressen.
va d g ö r
du i
a lm e d a le n
?
Medieprofessorn Charlie
Beckett intervjuas av Helena
Groll i Almedalen.
Jag producerar P4 Extra. Vanligtvis
jobbar jag som reporter för Studio
Ett i Göteborg. Det är första gången jag är
här i Almedalen, jag har knappt varit i Visby
förut heller. Som tur är hittar min producentkollega Thorbjörn Karlsson överallt. Vi sänder sju dagar i rad härifrån scenen och det
var väldigt skönt när vi hade klarat av veckans första sändning! Det bästa är att vi har
kunnat lyfta blicken även till världen utanför Almedalen genom gäster som finns på
plats i Visby. Vi hade till
exempel med både utrikesminister Carl Bildt och
SVT:s Mellanösternkorre
Samir Abu Eid dagen efter
militärkuppen i Egypten.”
/ Helen Palmqvist Novik, producent P4 Extra
Almedalen /
”Bra innehåll viktigare än någonsin”
Public service har en viktig roll i ett nytt medielandskap, men journalisternas roll måste omdefinieras. Det hävdar brittiska medieprofessorn
Charlie Beckett som var Sveriges Radios gäst
under Almedalsveckan.
Public service-media har framtiden för sig, men
måste bli ännu bättre på att jobba över redaktionsgränserna och öppna sig för omvärlden,
enligt Beckett. Framför allt handlar det om att
utnyttja möjligheten med sociala medier och integrera mer på nyhetsredaktionerna.
– Public service måste sluta vara stängda fort
där varje redaktion jagar sina egna stories. Framtiden tillhör de medieföretag där sociala medierredaktörer jobbar integrerat med de traditionella
nyhetsredaktionerna, säger Charlie Beckett.
Beckett, som är professor vid London School of
Ecomomics, besökte Almedalen för första gången
i år, inbjuden som talare vid Sveriges Radios seminarium. Han har studerat sociala mediers inflytande på nyhetsförmedlingen i samhället, framför allt
det snabba flödet av direktrapporter via twitter
vid händelser som bombattentatet i Boston eller
bilbränderna i Husby. Beckett spår att framtidens
stora mediehus blir som servicecentra för medborgarna, snarare än dagens nyhetsproducenter.
I en tid när mediebruset är konstant och publiken
översköljs av information via både nyhetsmedia
och egna kontakter på sociala medier blir det allt
viktigare att journalisterna gör sitt jobb, betonar
Beckett. Låt medborgarna stå för händelserapporteringen och följ upp med sakkunniga analyser
som sätter händelserna i ett sammanhang och
hjälper publiken att sålla bland all information,
lyder hans uppmaning till medieföretagen:
– Kvalitetsjournalistik är en möjlighet för folk
att förstå den mediala världen vi lever i, där vi får
ett ständigt flöde av händelsenyheter via våra vänner och kontakter i sociala medier. Hur ska man
veta vad som är sant? De sociala medierna är ofta
vägen in till de traditionella mediehusen, för när
folk vill ha mer bakgrund letar de efter länkar till
analys och sammanhang och söker sig till välkända
varumärken som BBC och Sveriges Radio, säger
Charlie Beckett, som passar på att omdefiniera
begreppet journalist:
– Alla kan vara journalister numera, den privatperson som är på plats och rapporterar direkt
från en händelse är naturligtvis en mycket bättre
nyhetsreporter än en kvalificerad journalist som
sitter kvar på sin redaktion. Men twitter kan inte
ersätta den traditionella journalistiken. För att
göra fördjupningar måste det finnas en bas i form
av en stark redaktion.
/ Jenny Mattsson
Den här veckan jobbar jag med liverapportering, direktchatt och sociala
medier för webben och Alltid Nyheter, tillsammans med min kollega Yasmine el Rafie.
Vi har 72 timmars livestreaming sammanlagt
under veckan och vi byter av varandra. Det
är första gången vi gör något liknande så vi
har haft lite inkörningsproblem, mest innan
vi har hittat formerna för hur
vi ska jobba. Men nu flyter
det på bra, även om man
märker att nätet snabbt
blir överbelastat vid vissa
tider på dygnet när
många twittrar, till exempel
under politikertalen på kvällarna.”
/ Nils Lindström, webbreporter
Jag jobbar på Ekot till vardags, men
nu är jag på Alltid Nyheter hela
veckan. Det är intensivt men kul. Det blir
HF-rapporter från väldigt olika sammanhang, igår var
det allt från en debatt
kring islam i Sverige till
den ryska gruppen Pussy
Riot som plötsligt dök upp
här i Visby. Då satt jag på
knä med min mikrofon och
skulle fånga ljud och översätta med lite
halvviskande röst samtidigt, svårt! Men det
svåraste hittills har varit att få tag i en taxi,
det kan vara två timmars kö.”
/ Lotta Myrén, reporter Alltid Nyheter
6 / RADIOREPORTAGET
”Ortolansparven väger 24 gram”, säger
fågelforskaren Magnus Persson.
”Lite mer än ett vanligt brev alltså”,
replikerar Lena Näslund kvickt.
de tar med sig lyssna
Naturmorgon har tagit
med sig lyssnarna ut i
skog och mark i 23 år.
Just den här lördagen i
juni står fågelskådning
på programmet.
Scenen: fågeleldoradot vid sjön Kvismaren
i Närke. I huvudrollen:
ortolansparven.
TEXT / ANNA-LENA WALMSLEY
FOTO / MATTIAS AHLM
D
et är fortfarande mörkt när vi
åker iväg på vår första fågelskådning. Fotografen Mattias Ahlm
kör genom ett stilla landskap och
jag kan inte sluta stirra ut genom
fönstret. När vi närmar oss Kvismaren är solen på väg upp, stor som en apelsin.
En fuktig dimma hänger lågt över ängarna. Det är
magiskt och oerhört vackert. Orden räcker inte till
för naturens skönhet. Så fint är det.
Det här är en vanlig dag på jobbet för Lena
Näslund och Lasse Willén. De har båda jobbat
på Naturmorgon mer eller mindre sedan starten
1990. Hur får de sina ord att räcka till, undrar jag.
– Det duger inte att bara säga att det är underbart, det gäller att hitta något som ger lyssnaren
något mer. Jag försöker hitta något djup, bottna i
det, säger Lena Näslund.
Hon är fältreporter och är den som ska göra
inslaget om ortolansparven. Hennes engagemang
går inte att ta miste på. Just här vid Kvismarens
fågelstation pågår nämligen ett lyckat projekt för
att få tillbaka ortolanen, en art som minskat kraftigt
de senaste decennierna, förklarar hon. Lena verkar
älska ortolansparven. En liten rackare på 24 gram.
– Den väger lite mer än ett vanligt brev alltså,
säger Lena på sitt typiska sätt.
Förmågan att beskriva, förklara och förflytta
det hon ser och hör så att lyssnaren hemma vid
radion förstår, är en av hennes styrkor.
– Att vara på plats i naturen ger en närvaro.
Programmet blir ofta väldigt intimt. Jag skulle vilja
beskriva det som nån slags känsla av familj, som
redaktionen och kärnlyssnarna är en del av.
Den här dagen ingår även teknikern Örjan
Bengtzing i familjen. Han har rest hit med sändarbussen från Karlstad.
– Utan entusiastiska och duktiga tekniker skulle
man inte kunna sända det här programmet, säger
programledaren Lasse Willén, medan Örjan letar
efter bästa stället att sända ifrån. Var låter fåglarna bäst? Hur låter bryggan där borta? Är det
kossornas elstängsel som knäpper i lurarna?
Till slut enas man om att bästa platsen för
sändningen är från en fågelskådarplattform vid
en av kanalerna. Sändarbussen står parkerad med
masten hissad i en glänta i närheten. Örjan sätter upp effektmickar i vassen och kollar ljudet.
Mycket tid går åt till att reka hur det låter och ta
reda på var fåglarna sitter. Men naturen låter sig
inte regisseras, det som händer händer. Just att
Naturmorgon direktsänds är ett av dess styrkor.
Soluppgången som beskrivs i programmet sker
samtidigt utanför lyssnarens köksfönster. Kanske
är den stillhet som omger den tidiga morgonen
en annan orsak till programmets popularitet eller
rent av en förutsättning. Över 350 000 radiolyssnare följer programmet regelbundet. Oftast sänds
det från studion i Växjö, med en fältreporter ute
i naturen, men så här års sänder man gärna hela
7
Titta! Lasse Willén och Lena
Näslund älskar naturen och
njuter av den tidiga timmen.
Utan tekniker ingen utesändning. Lasse Willén får
hjälp med HF-mesen av Örjan Bengtzing.
Jag tror att den intima tonen passar våra lyssnare, många ligger kvar i sängen och lyssnar
med lurar för att inte väcka en sovande partner.”
Lena Näslund
Är det en rördrom jag hör? Lasse Willén stannar upp
och lyssnar.
arna ut i naturen
programmet utifrån. Fjorton minuter över sex på
lördagmorgonen, i ur och skur.
– Jag har hamnat helt rätt. En del kan ju tycka
att det är galet att kliva upp klockan fyra men inte
jag, säger Lasse Willén.
Han ser oförskämt pigg ut trots den arla timmen. Dagens program passar Lasse som hand i
handske. Fåglar är nämligen hans grej. Med en
kikare runt halsen är han ständigt beredd, han
pekar, visar och lyssnar på naturen.
– Har ni sett så många trollsländor? Det här är
ju mums för en lärkfalk, säger Lasse entusiastiskt
när vi går längs ett brett dike med surr i luften.
Plötsligt avbryter han sig själv mitt i en mening
följt av ett plötsligt utrop: Lärkfalk! Något som
kommer att upprepas många gånger till under
vårt samtal. Rördrom! Taltrast! Ibland stannar
Lasse mitt i steget och sätter händerna bakom
öronen för att lyssna. Jo, jo – en rörsångare. För
Har ni sett så
många trollsländor?
Det här är ju mums för en
lärkfalk.”
Lasse Willén
att sedan fortsätta precis som om inget har hänt.
Det är fascinerande att umgås med fågelskådare,
eller skådare som Lasse säger. Det är som om jag
kom hit blind och döv och nu ser och hör för första gången. Inte visste jag att naturen låter så!
Naturmorgon är ett program som får ta tid.
Det är ofta stillsamt, lågmält, nästan viskande i sin
ton, för att inte störa djur och natur.
– Jag tror att det passar våra lyssnare, många
ligger kvar i sängen och lyssnar med lurar för att
inte väcka en sovande partner, då funkar det intima, säger Lena Näslund.
Men det man inte riktigt hör i radio är det
som pågår i kulisserna. Som till exempel när Lena
slänger sig in i bilen för att under programmets
gång förflytta sig några kilometer bort till fältet
där ortolanforskaren Magnus väntar för att ge sin
rapport om det lilla sparvparet som sågs para sig
igår. Lena trycker gasen i botten så att dammet
ryker på småvägarna.
– Det är inte alla som vet att det pågår rally
under sändningen!
Lena förklarar att det inte funkar att springa
när man ska prata i radio. Man måste gå lugnt så
man inte tappar andan.
– Det här är en sån morgon när mikrofonen är
alldeles svettig, konstaterar Lena.
När klockan närmar sig åtta är sändningen
över. Nu äntligen vankas det frukost.
Mitt under programmet kastar sig Lena Näslund in
i bilen för att i racerfart ta sig till ortolansparvens
häckningsplats ett par kilometer bort.
”Lågskor är sällan kompatibelt med Naturmorgon”,
säger Lena Näslund i sina knallröda gummistövlar till
undertecknad när vi går genom åkern.
8 / public service
År 2022
Målsättningen är att SR ska ha lämnat FM-nätet och sända enbart digitalt år 2022. Kostnaden för
att bygga ut och sända parallellt i båda näten täcks enligt förslaget av lån via Riksgälden.
Det här vill
regeringen med
public service
Den 19 juni presenterades public servicepropositionen. Riksdagen fattar beslut
senare i höst. Här är förslaget i korthet.
2%
föreslås uppräkningen
bli per år. Efter halva
tillståndsperioden, det
vill säga om tre år, ska
uppräkningen ses över.
Ekonomin:
• Radio- och tv-avgiften blir kvar till
2020.
• Utredning tillsätts för eventuell ny
finansieringsmodell från 2020.
• 2% uppräkning per år tom 2019.
• Extra pengar till Berwaldhallen och
Radiokören.
• Moms införs inte.
• Radio-och tv-avgiften höjs inte 2014,
men beredskap för att höja från 2015
finns.
Digitalradio:
Uppdraget:
• 6-årigt tillstånd.
• Brett uppdrag, med betoning på kunskap, bildning,
nyheter, samhälle och kultur.
• Ingen begränsning på webben, men analys om vår
marknadspåverkan ska göras av Myndigheten för radio
och tv.
• Minoritetsspråken ska öka årligen, men programbolagen kan fortsatt fördela ansvaret mellan sig.
• Alla bolag ska erbjuda ett utbud på jiddisch.
• Programutbudet ska spegla förhållandet i hela landet
och den variation som finns i befolkningen utifrån ett
jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
• SR bedömer självt var programutbudet ska göras
tillgängligt, baserat på publikens efterfråga och användning av olika distributionsformer.
• Digitalradion byggs ut. Måldatum för migrering från FM
till marksänd digital radio sätts till 2022.
• Det angivna datumet ska prövas senare i processen, när
kriterierna för täckning och lyssning är uppfyllda.
• Regeringen föreslår lånefinansiering i Riksgälden för parallellsändningar på samma sätt som när tv digitaliserades.
• Regeringen skriver också att de tillfälligt ökade distributionskostnaderna så lite som möjligt ska belasta de som
betalar radio- och tv-avgiften.
• En särskild branschsamordnare har tillsatts och ska tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog
med radiobranschen och övriga aktörer ta fram ett förslag
för hur övergången ska genomföras (finansiering, kriterier
för övergång, samordning).
• Frågan om SR får extrapengar till programutbud i digitalradion diskuteras i den fortsatta politiska processen.
Reglering/redovisning:
Samarbetet:
• Granskningsnämnden får ett utökat uppdrag att
granska kostnadseffektivitet och produktivitet.
• Bolagens public service-redovisningar ska använda
jämförbara mått.
• Utbudet på webben får fortsatt inte tillgodoräknas i
public service-redovisningen.
• Villkoren för förhandsprövningen ska ”tydliggöras” i
anslagsvillkoren. Myndigheten för radio och tv får ett
särskilt uppdrag att genomföra denna översyn.
• Myndigheten för radio och tv får även i uppdrag att
analysera hur public service-bolagens verksamhet
påverkar mediemarknaden.
• Tre bolag som idag.
• Samarbetet mellan programföretagen kring
sändningstider för UR:s program bör fördjupas kring tablåläggning och programproduktioner.
• Programföretagen avgör själva omfattningen av och fördelningen mellan intern och
extern produktion, men fördelningen ska
redovisas i förväg.
• Bolagen ska fortsätta arbetet med att tydliggöra beställarrollen i dialog med de
externa produktionsbolagen.
intranätet
På intranätet finns mer om PS-propositionen,
både webb-tv och sammanfattning.
Sammanfattning / Cecilia Roos, SR:s ansvariga för samhällskontakter
9 / noterat
Du har väl inte missat vår serie
”Veckans sommarvikarie” på intranätet?
Här är ett axplock.
sommarvikarien /
gunnar gramnes
sommarvikarien /
emmy rasper
I sommar tar Emmy steget från P3 till P1.
Vad ska du arbeta med i sommar?
– Jag ska jobba på Studio Ett som riksreporter härifrån Göteborg, då gör man mest
research. Vecka 30 och 31 ska jag vara programledare för Studio Ett i Stockholm.
Vad är det roligaste med jobbet?
– Det är lyxigt att sitta mitt i nyhetsflödet
utan att genast producera nyheter, att hinna ta
det ett varv till, twista till det och tänka till lite
extra. Det är jättehäftigt att få se sina idéer bli
verklighet i radion, jag kan sitta vid köksbordet
hemma och få en tanke kring något som jag
sen kan undersöka vidare. Det är verkligen
roligt. Tidigare har jag programlett i P3, då kan
man alltid vinka fram en låt om det känns konstigt, det kan man inte i P1 så det är lite läskigt
och jag ser fram emot det!
Med bara några år kvar till pensionen gjorde längtan till Skåne att Gunnar lär sig nytt.
Vad ska du arbeta med i sommar?
– Jag ska läsa nyheter i P4 Malmöhus två
veckor i början av juli. Jag jobbade där några
veckor förra sommaren eftersom jag egentligen vill flytta till Lund. Att sommarjobba i Malmö fick bli en slags kompromiss. I år ringde de
och bad mig komma tillbaka, kul.
Vad är det roligaste med jobbet?
– Jag blev mycket väl bemött och behandlad med respekt av en stor, ung, personalstyrka. Det är så härlig, positiv atmosfär på
radion i Malmö, och högt i tak, det uppskattar
jag. Malmö har naturligtvis större räckvidd än
Karlstad så det var spännande att se hur de
arbetar, och att man kan göra samma jobb så
annorlunda. Jag trodde bara att det fanns ett
sätt att göra nyheter på.
sommarvikarien /
martina holmberg
Martina brinner för foto. Variationen och
gemenskapen gör årets sommarjobb till det
bästa nånsin.
Vad ska du arbeta med i sommar?
– Jag jobbar som fotograf och bildredaktör.
Vad är det roligaste med jobbet?
– Det är jätteroligt att ha arbetskamrater
och jobba tillsammans för något gemensamt,
inte bara sitta och harva med egna grejer. Det
är en trevlig arbetsplats, jättebra jobbarkompisar och roliga jobb som är varierande, det
händer saker hela tiden.
/ maria bergman
resor /
Betala hotellet med voucher
SR:s resebyråpartner VIA Egencia utfärdar hotellvouchers avgiftsfritt. Själva hotellvouchern
är gratis men än så länge finns inte möjligheten att boka vouchers online utan man måste
ringa eller mejla till resebyrån. En beställning
via telefon är visserligen avgiftsbelagd, men
eftersom även denna avgift är betydligt lägre
än hos den gamla resebyrån uppmanar personalavdelningen medarbetare i behov av hotellvoucher att göra sin beställning via telefon
eller mejl. Den interna hanteringen förenklas
genom att använda hotellvouchers istället för
utlägg med egna kort.
”inte bara nostalgi”
Migreringsprojektet har gått i mål och drygt
tre års arbete är över. Arkiverade radioprogram – nyheter, reportage och unika inspelningar av musik och teater – är nu överförda till
digitala filer som är lätt åtkomliga.
Själva migreringen drog igång mars 2010. I över
tre år satt uppåt 30 medarbetare på N2 i Radiohuset i Stockholm. Hälften migrerade banden,
den andra hälften katalogiserade. Totalt gick 20
bandspelare nonstop i 16 timmar per dygn. Den
äldsta inspelningen är en lackskiva från 1931 med
Sven Jerring när han refererar från Stockholm
stadion. Och det
finns mängder av
historiska skatter,
Överförda filer:
sammantaget ett
kulturvärde utan
300.000 rullband
like.
40.000 DAT-band
– Det här är inte
5.000 cd-skivor
bara nostalgi, säger
serviceteknikern
Per-Erik Rosén, vars
huvudsakliga uppgift har varit att hålla maskinparken i trim under projektet.
Nya analoga band kan förstås dyka upp och det
finns det beredskap för. För folk kommer att hitta
band på redaktionerna och i sina egna gömmor.
– Väldigt mycket har passerat här och det kommer garanterat nya önskemål om överföringar.
Det finns nog mängder med band som ligger och
skräpar i vrårna, säger Per-Erik Rosén.
Alla överförda inspelningar kan man nu hitta
i Arkivsök. I en framtid, och om upphovsrättsfrågorna löses, kan den här guldgruvan även bli
tillgänglig för allmänheten.
Varför har man gjort det här arbetet?
– För att bevara programmen och för att återbruka dem i nya program. Därutöver hoppas vi på
en lösning med en arkivlicens, som SVT Play, så
att allmänheten får tillgång till materialet, säger
produktionsledaren Claes Hollander i ett inslag i
Studio Ett.
– Vi har hittat jättemycket på olika vindar, till
exempel har vi nu hela serien av programmet
Metropol och hela serien Eldorado, båda från
80-talet. Dessutom har vi fått många musikinspelningar från Musikhögskolan, många Mosebacke
monarki och tidiga inspelningar med Olof Palme,
Björn Borg, Ulf Lundell – innan de var kända. Det
är också intressant att höra språk, fördomar och
tankar, hur folk uttryckte sig.
/ Eva Ericsson-Rydberg
10 / anslagstavla
Sommarradio
– en utmaning
lssommarhä
!
r
a
n in g
Sveriges Radios medarbetare
har sänt från många olika platser
i sommar-Sverige.
”Under fyra fantastiskt soliga dagar i början av juni
packade vi väskorna
för att bege oss till en
miljö av det rockigare
slaget i Norje, utanför
Sölvesborg.”
S
ommar. En tid då det äntligen finns en
möjlighet att hinna lyssna på radio! Äntligen kan man pricka in sina favoritprogram, lyssna och njuta – utan att hindras av till
exempel alltför många möten.
Så tänker jag. Och så tror nog många av
oss att även vår publik tänker. Men riktigt så
enkelt är det inte. Det här är vår första sommar med PPM. I år kan vi på riktigt få ett
grepp om hur vår publik beter sig under sommaren. När vi tror att folk äntligen har tid att
lyssna så gör de faktiskt tyvärr lite för ofta helt
andra saker. Sommarlyssningen är generellt
lägre än den vi har övriga tider under året. Vi
är helt enkelt en del av folks vardag, och när
vardagsmönstret bryts då ändras också lyssningsmönstren när det gäller våra program.
Ett beteende som i stort sett gäller alla program i alla kanaler. Ett enda program sticker
ut – Sommar i P1 – som lyfter hela kanalen till
rekordnivåer.
Årets upplaga av Sommar i P1 pågår fortfarande. Jag har hört en hel del, dock inte allt.
Vissa program har varit lysande, andra har just
jag gillat mindre. Men klockslaget sitter där i
ryggmärgen. Vi är många som är beroende!
Den stora utmaningen till kommande somrar
är att vi ska lyckas skapa fler beroenden. Fler
program ska vara omistliga för den sommarlate.
Givetvis handlar det om innehåll, men inte
bara om det. Det handlar också om att skapa
en samhörighet, en nyfikenhet och att bli en
snackis. Alla program har inte potentialen att
uppnå allt detta, och ska inte heller göra det.
Det finns många faktorer som styr vilka program vi gör – men visst vore det häftigt med
några fler ”dragare”. En alltför jämntjock sommartablå funkar inte riktigt! Och på morgonen
så sover folk! Visserligen finns det fortfarande
en hel del som jobbar, men morgonen börjar
klart senare för majoriteten. Vad drar vi för
slutsatser av det?
Och kom ihåg – vi har en stor publik, den
gillar det vi gör och vi åtnjuter ett enormt förtreonde. Det gör vi för att vi just spelar en så
viktig roll i folks vardag. Sommar är det trots
allt inte hela året!
r från
Hälsninga !
ck
Sweden Ro
”Här är vi tillsammans med en av
Danmarks mest kände
dragspelare Morgens
Beckgaard. Honom
träffade vi på vår turné
i Värmland. Bilden är
från dragspelsstämman i Ransäter, hälsar
Per Berg och Sara Johansson.”
Vykort från
sommarluffen!
Område Mitt
dansar och ler!
Just nu...
funderar jag fortfarande
på sommarens mest tänkvärda nyhet: Experterna
som missade en gorilla i
lungan... Vetenskapsradion 5 augusti – finns
på webben!
/ Cilla Benkö, vd på SR
På tandemcykel
i Almedalen!
”På Dansbandsveckan
i Malung slog vi våra
påsar ihop. Här är
Malin Helenius från P4
Örebro, Bengt Höglind från P4 Värmland,
Martin Eriksson från
P4 Dalarna och Frida
Olsson från P4 Gävleborg när de laddar i
sändningstältet för en
samsändning, hälsar
Område Mitt.”
Ekots inrikespolitiska
reportrar tog sig runt på
varsin tandemcykel i Almedalen. ”Många uppfattar det som en raggningsmetod”, sa Tomas
Ramberg till Expressen.
Men i själva verket
hade cheferna glömt
att hyra cyklar... tandem
var det som fanns kvar
för Tomas Ramberg,
Mari Forssblad, Karin
Runblom och Katarina
Helmersson.
Foto / karl-johan karlsson / Scanpix
11 / anslagstavla
Hört på
stan!
lediga jobb /
Nyhetsreporter till P4 Halland, Varberg
Tjänsten är en tillsvidareanställning på deltid. Tillträdesdatum 1 oktober 2013 eller enligt ö.k. Ansök senast den 21 augusti. Kontakta Tomas Gustafsson, kanalchef,
035-17 27 00 för frågor kring tjänsten, och kring din ansökan, Astrid Bergön, personalspecialist, 040-666 55 93. Fackliga frågor besvaras av Therese Wahlgren, SJF,
035-17 27 00. För övriga fackförbund hänvisar vi till respektive klubb på Sveriges
Radio i Stockholm som nås via växeln, 08-784 00 00.
Samhällsjournalist till P4 Värmland, Karlstad
Tjänsten innebär bland annat arbete som nyhetspresentatör och nyhetsreporter och
är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde enligt ö.k. hösten 2013. Ansök
senast 25 augusti. Frågor om tjänsten besvaras av kanalchef Ulla Walldén 054 - 777
26 54 eller nyhetschef Jenny Norberg, 054 777 26 36 och kring ansökan av Maritha
Widlund, personalspecialist, 023 - 77 77 24. Fackliga frågor besvaras av Hedvig
Nilsson SJF 054-777 26 46, Åsa Wisborg, Unionen 08-784 48 09, Evert van Berkel
Saco 08-784 50 00.
Kanalchef till P4 Jämtland, Östersund
Tjänsten, som ansvarig utgivare och publicistisk chef, är en tillsvidareanställning
med placering i Östersund. Tillträdesdatum 1 januari 2014 eller enligt ö.k. Ansök
senast 26 augusti. Har du frågor? kontakta Eva-Britt Lennelöv, områdeschef, via tel
090-17 17 60. Fackliga frågor besvaras av Leif Landin ,SJF, tel 063-16 06 87 eller Pelle
Törnqvist, Unionen, tel 063- 16 06 81 eller Evert van Berkel, Saco, tel 08-784 50 00.
Utvecklingsingenjör, Stockholm
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid på avdelningen Metod och teknikutveckling i Stockholm. Tillträdesdatum enligt ö.k. Ansök senast 31 augusti. För
frågor kring tjänsten, kontakta Lars Hedh, chef Metod och teknikutveckling, 087849879 och angående ansökan Gunilla Perméus, Personalspecialist, 0722-510687.
Fackliga frågor: Unionen, Erland von Heijne som nås via växeln 08-784 50 00.
Kanalchef till storstadskanalen, Göteborg
Arbete som ansvarig utgivare och publicistisk chef i Göteborg. Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde under hösten. Ansök senast 1 september
2013. Kontakta Områdeschef Nina Glans, 0708-35 75 40 för information om tjänsten, och personalspecialist Ann Andersson, 031-83 75 01 vid frågor om ansökan.
Fackliga frågor besvaras av Katarina Schulz-Lönnroth, Journalistklubben, Aron Larsson, Unionen, Sara Asplund, SACO, samtliga nås via växeln, 08-784 50 00.
tjuvlyssnat /
Radion räddade
dejten
Producenten Daniel Klaar har varit på
café och tjuvlyssnat i sommar.
Jag sitter på kafé. Äter frukost. Vid bordet
bredvid sitter ett par och deras kompis. Jag
är själv. Jag tjuvlyssnar.
Kompisen har varit på dejt. Paret är nyfikna på tjejen han träffat. Hur lång är hon? Vad
gör hon? Hur var dejten? Frågorna haglar.
Killen svarar. Han är glad. De ska ses igen.
Så kommer frågan: Har ni några gemensamma intressen? Killen tystnar. Tvekar. Funderar. Kommer inte på nåt.
Diskussionen går vidare. Byter inriktning.
Dejten är inte längre huvudtemat.
Men så plötsligt – ut i tomma intet – säger killen: P3 Dokumentär.
Paret ser ut som frågetecken.
De återupprepar nästan i kör: P3 Dokumentär? Killen svarar: Ja. P3 Dokumentär.
DET är vårt gemensamma intresse.
Jag ler. Stolt över att jobba på samma
arbetsplats.
/ tjuvlyssnar-Klaar
(Daniel Klaar, producent på P3 Nyheter)
Till minne av Kristin Göthe
Kristin Göthe, Stockholm, mångårig medarbetare på Sveriges Radio, avled hastigt och
oväntat den 29 juni, 70 år gammal. Hennes
närmaste är sonen Mattias med hustru Elisabeth och tre barnbarn.
En av Sveriges mest uppskattade och välkända
radioröster har tystnat. Kristin Göthe hade en
lång och gedigen journalistisk bana. Hon föddes 1943 i Bureå i Västerbotten och började
som ung volontär på Norrländska socialdemokraten och kom att pröva många olika medier
efter Journalistinstitutet; nyhetsbyrån UPI i
Stockholm, en reklambyrå i Göteborg, tv i
Örebro. Men det var radion som blev hennes
element där hennes egensinnighet, temperament och nyfikenhet kom att fånga lyssnarna.
Hon började på regionalradion, först i
Växjö och sedan Örebro. När lokalradion i
Örebro startade 1977 var Kristin en av pionjärerna som tryggt och säkert ledde premiär-
sändningen från studion. Liten och späd, men
rak i ryggen, och med en ofattbar pondus och
integritet som ingav respekt.
Kristin var orädd även privat och kastade
sig flera gånger ut i det okända. Mitt i livet
tog hon tjänstledigt från journalistiken, först
för att studera ett av sina stora intressen, historia, på högskolan i Örebro, sedan för att på
egen hand bege sig till Perugia och förkovra
sig i italienska. 1989 lämnade hon Örebro
för att bli programledare på Sveriges Radio
i Stockholm på Kanalen som sedermera blev
Studio Ett.
Från 90-talet och fram till pensionen var
hon en uppskattad och bärande röst i programmet. Med sin raka och osentimentala
stil ledde hon framgångsrikt debatter och
intervjuer och blev en viktig del av Studio Etts
identitet. Kristin var inte lätt att imponera på
och hon visste hur man ”grillar” en makthavare, aldrig otrevlig eller insinuant, men rak
och oförvägen.
Hon
var en
läsande
människa och
slukade allt från deckare till facklitteratur och
klassisk skönlitteratur. Hennes språkbehandling var elegant och exakt och 1995 fick hon
radions språkpris ”för sin förmåga att förena
precision och naturlighet i språket med ögonblickets
krav i långa
direktsändningar”.
I nästa
nummer
/
Viklas
kommer
att sakna Kristin som den vänadolfsson
voloria
quiatem
oluptat
fastaAriatum
personasimporum,
hon var, men
också
för den
intelemporer
aestemp
sequo bea
sequos et
lektuella
spänst
som oritatur,
vi alla, vänner,
arbetsestiat am quasi omnis doluptam, ut as voloriscipit
kamrater och radiolyssnare fick ta del av.
andi sequunt lam sequam dolorehendi sed quis
doluptus as arum et, eos soluptate voluptatur?
/ Ann-Kristin Jönsson, Studio Ett
Unto Ylva
dolores
voluptae
ne vel et,
si rendandic på
Wächter,
tidigare
medarbetare
tempedi gnienditRadio Örebro och Studio Ett
12 / årtalet
1999
posttidning b
Delar av Livet är en festredaktionen i Tantolunden
i Stockholm 1999: Per
Alexandersson, Stefan
Wermelin, Staffan Schöier,
Ulf Gruvberg och Anders
Löfstedt.
Foto: TINA AXELSSON
livet är en fest
– P3-lyssnarnas guide
till den svenska rockhistorien
När Stefan Wermelin sände Rockspår 1994, om
den internationella rockhistorien, väcktes idén att
göra en svensk variant. Och så blev det. Livet är
en fest, den svenska rock- och pophistorien på 60
timmar, sändes första gången år 2000 i P3. Stefan
skapade serien tillsammans med musikteknikern
Staffan Schöier.
– Det är Staffans förtjänst att det fungerade så
bra tekniskt. Jag skrev pratorna och så har vi väldigt mycket av musikkunnandet gemensamt. Jag
är rätt mycket solovarg, förutom när jag jobbar
med honom för vi funkar så jädra bra ihop, säger
Stefan Wermelin.
Stefans styrka ligger i att göra konstiga kopplingar, att se vad som hör ihop och på vilket sätt.
Stefan och Staffan bestämde från början att inte
göra en kronologisk presentation.
– Då hade vi inte haft några lyssnare kvar efter
två program om svensk 50-talsrock, som i stort
sett var en blek kopia av musiken i England och
USA. Om man däremot stoppar in det på rätt sätt
så kan det vara väldigt skojigt att höra hur det lät
på den tiden, säger Stefan.
Han inledde aldrig programmen med ”Hej
och välkomna till Livet är en fest som idag ska
handla om…”. De började istället med ett inslag,
som kunde gå över i ett till – en tråd som efter en
stund knöts ihop på Wermelins oförutsägbara vis.
En gång tog det 14 minuter innan han själv kom in
i programmet.
– Lyssnarna fick lita på oss. Saker kunde pågå
och sen gjorde jag en lagom förklaring. Man
måste vara intresserad av att lyssna. Att bara ha
på våra program i bakgrunden måste vara rätt
störande.
När Stefan går i pension den 30 september
lämnar han ett av de mest personliga rummen i
Radiohuset i Stockholm, inrett med mörka trämöbler, persisk matta och skivor från golv till tak.
– De flesta möblerna lämnar jag kvar. Men
skivorna tar jag hem, de är mina. Var de nu ska få
plats.
/ Maria Edlund
Fotnot: I vintras plockade P3 upp tråden med
”Festen fortsätter”, en programserie om 00-talets
svenska musikscen. Serien repriseras i höst i P4 på
söndagar 22.05 med start den 25 augusti.