Transcript ROTEN 117 Maj 2012 Årgång 31 - Skelleftebygdens Släktforskare

POSTTIDNING B
Avs.
Skelleftebygdens Släktforskare
Nordanå
931 33 Skellefteå
Nr 117
Maj 2012
Årgång 31
ROTEN
Skelleftebygdens
Släktforskare
Årets kulturhistoriska bussutflykt följer
Skelleftebanans spår - så gott det går !
Den 25 augusti är det dags igen för en lokalhistorisk bussfärd; denna gång längs den
hundraårsjubilerande Skelleftebanan. Samling/avfärd kl. 9:00 från järnvägsstationen i
Skellefteå (Obs. Ny samlingsplats !) mot Bastuträsk via ett antal hållplatser och stationer
längs banan. I Bastuträsk besök på muséet i Gamla Skolan, Toppchark (f.d Holmlunds)
och stationsområdet med den nyrestaurerade järnvägsstationen.
Lunch på Värdshuset. Sen annan väg tillbaks till stan och så längs banan ut till det välbevarade stationsområdet vid Skelleftehamns Övre. Studiebesök på Railcare - ledande vad
gäller modernt järnvägsunderhåll. Åter på Ske-å Järnvägsstation c:a 17:30.
Bussvärdar: Ulf Lundström, Eivor Nyström och Rolf Granstrand. Pris inkl. lunch, inträden och två fikatillfällen: 300 kr.
Anmälan till Ulf Lundström, tel. 73 55 36 eller Eivor Nyström, tel. 070-669 70 11.
Bo Öhlund t v visade en besökare på Släktforskarnas Dag.
Inspirerade även radioprataren C-Å Edström att skriva en krönika
om besöket på Kunskapskällan, som du kan läsa på sidan 10
Roten 117 - 2012
Roten 117 - 2012
Årsmötesförhandlingarna 2012
Bo Jonsson – ny i styrelsen
Är född i Gottne Örnsköldsvik 11 aug 1945, som
lanthandlarson, pappa hade en lanthandel Tyckos i
Gottne, affärsmän har alltid funnit i släkten morfar,
far, farfar, farfarsfar och farfarsfarfar.har varit affärsmän och bönder. Kom att flytta till Skellefteå 1956
bosatt på Sörböle, hade en fågel och akvarieaffär i 1618 års ålder, har varit föreståndare för Jofa och Rex
lager i Skellefteå, har varit golvläggare och delägare
i Golvcentralen i 25 år slutet av 1990-talet blev jag
halvtidsjukskriven började då att intressera mej mer
för släktforskning eftersom det fanns tid, hade då en
släktutredning som grund som en kusin till pappa
hade gjort, började sedan att utvidga den med anor
i Själevad och Sidensjö så att den säkert omfattade
30-40000 namn, alla på något sätt kopplingar med
varandra bakåt eller framåt. och sedan började göra
släktutredningar till släkt och bekanta, har gjort över
100 utredningar bara för att det var roligt och man
kom att få se många olika levnadsöden.
Har under 2000-talet hjälpt många med problem i
efterlysningar som finns på föreningens hemsida och
fått mail från olika håll i Sverige som ville ha hjälp
och varit värd på kunskapskällan.
Senaste utredningen var rolig det var till mitt barnbarns flickväns pappa, det kom att visa sig att hans
farfarsfar är född i Gottne så min farfarsfar och hans
måste ha varit bekanta med varandra.
Och av hennes mammas anfäder, ligger en inne i
Arjeplog kyrka.
Är bosatt i Fagerviken, Örviken och tillbringar
sommaren i smultronstället Prästhällan som är en ö
utanför Örviken, barn och barnbarn älskar stället.
Av Bo Jonsson
[email protected]
Nye redaktören har ordet
Jag är en pensionerad medielärare, har jobbat på
Anderstorpsskolan i 27 år. Har även ett förflutet som
typograf i både Skellefteå och Luleå. Bor på Södra
Hedensbyn. Har tre vuxna barn, och tre barnbarn.
Inom släktforskning är jag en riktig nybörjare och
amatör jämfört med övriga i redaktion och styrelse.
Gick en cirkel i släktforskning i mitten på 90-talet, har inte sysslat så mycket med det sedan dess.
2
Hans-Olof Steinwall, min svåger, var en inspiration
och cirkelledare. Har för övrigt gjort en film om hans
kavelbroprojekt i Nyland, Varuträsk.
Min släkt har funnits på Böle eller Sörböle som det
heter numera, sedan Gustaf Wasas tid.
Mitt nuvarande projekt drog jag igång under hösten -11. Det går ut på att kartlägga och presentera
Södra Hedensbyn. Vi har lyckats engagera större delen de ”daglediga” på byn. Målsättningen är att göra
en bok/häfte om byn.
Är ordförande i Byagårdsföreningen i byn.
Trots mina ringa kunskaper om forskningen så hoppas jag kunna göra en bra tidning. En bra tidning blir
det bara om ni medlemmar, som sitter på en massa
kunskaper, delar med er och skriver i tidningen. Jag
sammanställer och presenterar. Välkomna med era
bidrag.
Skelleftebygdens
Släktforskare
hade den 28 mars 2012 sitt årsmöte.
37 medlemmar hade slutit upp för att
delta i mötesförhandlingarna.
Det blev en del ommöbleringar i styrelsen inför det nya arbetsåret. Till ny
ordförande för Skelleftebygdens Släktforskare valdes Bo Öhlund. Gamle ordföranden Christer Westman avtackades
med en liten present och applåder. Martin Karlsson och Eivor Nyström omvaldes som ordinarie styrelsemedlemmar
och Jan Fredman blev invald som ny
medlem. Suppleanter blev Per-Gösta
Söderlund och Bo Jonsson. Hans-Erik
Lundmark lämnar styrelsen och får sin
avtackning vid ett senare tillfälle.
På revisionssidan omvaldes samtliga, Roland
Åkerström och Sture Forsgren som revisorer och
Harry Sandström och Staffan Lindh som suppleanter.
Marianne Andersson omvaldes även hon som valberedning och hon kommer att få en av styrelsen utsedd
hjälpreda senare under året.
Efter årsmötet tackades mötesordförande Sonja
Persson med blommor och present, sen högg man
glatt in på fikat och umgicks över kaffekoppen och
bullen. Man fick sig också till livs några mindre föredragningar om pågående projekt i bygden.
Jan Fredman informerade om fotoprojektet ”Skellefteporträtt 2014” och ”Födda 1900-1930 i Skellefteå Lfs”. Båda projekten framskrider bra, men fler
personer som hjälper till kan behövas ifall tidsplanen
för skivutgivningarna ska kunna hållas.
Laila Larsson berättade om sitt projekt ”Boende i
Burträsk 1780-1930”. Under hösten 2012 planerar hon
att ge ut en skiva med första delen av sitt material.
Gamle ordf Christer Westman avtackades av tillträdande ordföranden Bo Öhlund
Gunda Lundström hade information om släktforskarlokalen i Burträsk. Den är liten, men har ett bättre
läge än den gamla lokalen. Något som bättrat på utgiftssidan är att Vuxenskolan idag står för såväl lokalhyra som för bredbandet. I Burträsk ser vi idag ett
ökat intresse för släktforskning.
Till sist avslutades kvällen med att Carl-Oskar
Lundström, som till vardags jobbar på Umeå Stadsarkiv och har sina rötter i Arjeplog, höll ett föredrag
om ”Arjeplogs historia och befolkning”. Det var väldigt intressant och samtliga mötesdeltagare gick till
slut hem mättare och belåtnare än då de kom, i både
kropp och själ. Torbjörn Häggmark
[email protected]
Av P-G Söderlund
[email protected]
14
Roten 117 - 2012
Ordföranden
har ordet
Skelleftebygdens Släktforskare
Ansvarig utgivare: Bo Öhlund
Redaktion: P-G Söderlund (redaktör),
Torbjörn Häggmark, Martin Karlsson,
Bo Öhlund.
Styrelse
Ordförande: Bo Öhlund,
Tel. 0910-77 92 60
E-post: [email protected]
Vice ordförande: Martin Karlsson,
Tel. 0910-70 11 68
E-post: [email protected]
Kassör: Laila Larsson,
Tel. 0910-72 00 41
E-post: [email protected]
Sekreterare: Gunda Lundström,
Tel. 0914-210 66
E-post: [email protected]
Ledamot: Eivor Nyström,
Tel. 070-669 70 11
E-post: [email protected]
Ledamot: Helena Wikman, (webred.)
Tel. 0910-779596
E-post: [email protected]
Ledamot: Jan Fredman,
Tel. 0910-77 92 60
E-post: [email protected]
Suppleant: Bo Jonsson
Tel. 070-624 17 25
E-post: [email protected]
Suppleant: Per-Gösta Söderlund,
Tel. 070-633 58 39
E-post: [email protected]
Redaktör: Per-Gösta Söderlund,
Tel. 070-633 58 39
E-post: [email protected]
Medlemsavgift: ordinarie medlem 150:familjemedlem 40:ungdomsmedlem (max 25 år) 40:sätts in på plusgiro: 29 88 99-6
Adress: Skelleftebygdens Släktforskare,
Nordanå, 931 33 SKELLEFTEÅ
Hemsida: http://skelleftebygdens-slaktforskare.se
E-post: [email protected]
Nästa nummer utkommer vecka 39.
Manusstopp 9 sept.
Varför släktforskar vi? Är det för att
bara kolla vilka våra
förfäder var eller
har vi ett annat intresse. Hoppas vi på
att hitta några kändisar i vår släkt eller?
Frågeställningarna är
många. Det senaste är
att släktforska via DNA. Första kontakten med denna
typ av forskning fick jag vid förra årets släktforskardagar i Norrköping. Där några berättade om hur dom
hade tagit sitt DNA och försökt spåra sina släktingar.
Nu senast läste jag i Dagens Nyheter söndagen den
29 april om hur jordbrukare har kommit till Sverige.
Dagens svenskar är en genetisk mix av stenålders jägarfolk och bondefolk. Bondefolket kom för ca 6000
år sedan till trakterna som i dag är Västergötland.
Där stötte man på befolkning som funnits där sedan
inlandsisen smält för ca 12 000 år. Det var jägarfolket. Jordbruket kom till Sverige med dessa bönder
för 6000 år sedan. De första bönderna hade annat
genetisk ursprung än samtida jägarefolk. DNA analysen visar att jägare och bönder så småningom blandar ihop sig. Ingen av grupperna dog ut, utan man
blandade ihop sig och fick avkomma som hade DNA
från båda grupperna. Den Norrlänska befolkningen
har 30 % bonde DNA motsvarande förhållande är
för en Skåning 40 %. Allt detta har Anders Götherström forskare i arkelogi och molykylärbiologi vid
Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala publicerat i
tidskriften Science.
Denna artikel fick mig att börja fundera. Är våra
stamfäder jägare, med rötter från 4 000 år före Kristus. Vi kommer aldrig att kunna hitta någon skriftlig bevisning på detta, men med den moderna DNA
tekniken där man inte bara undersöker den så kallade
markörerna i mittokondrie och Y-kromosomerna vet
man aldrig vad forskarna hittar.
Släktforskning går nu in på sparlåga nu när våren
riktigt har kommit efter ”sista” snöfallet. Väl mött efter en förhoppningsvis bra sommar
Bo Öhlund
Ordförande
[email protected]
3
Roten 117 - 2012
Nytt i Kunskapskällans Bibliotek
Av Stig-Henrik Viklund
KÖRSÅNGEN I SVERIGE <Norrland>. – Uppsala (tryckt i Örebro), 1946-1947.
Svensk körhistoria. Innefattar även en bibliografi
över svenska körsånger. Biografier länsvis t ex sidorna 411-506 Västerbottens län. Kan vara givande om
man har haft en anfader eller anmoder som deltog i
en kör.
*
LUNDMARK, HANS ERIK: Maurliden i Västerbottens län : bosättningen under 200 år. – Skellefteå,
2012.
Den senaste utkomna ’byaboken’ – inte bara
uppgifter om släkterna i byn. Även om t ex byggnader, naturahushållet, utkomst samt bo och leva i
byn. Prospektering har förekommit. Delges namn på
diamantborrare.
*
SELLIN, TORSTEN: Infanteriet. N:o XIX. Kongl.
Vesterbottens Fält.Jägare Corps 1841-1892 : officerskåren. – (Stockholm, 2011)
Ett intressant arbete för släkt- och hembygdsforskaren. Skriften innehåller ofta porträtt. Biografier
A-Ö: Här finner man t ex Magnus Alsterlund (1837-
1899), Otto Edelstam (1806-1880) och Carl Johan
Schildt (1817-1899).
*
SVENSK MANSKÖRSÅNG OCH SVENSKA
SÅNGARFÖRBUNDET / utgiven i anslutning till
Svenska Sångarförbundets trettiofemårsjubileum
1944 : huvudredaktör: Erik Ljungberger. – Stockholm, 1945.
Sidorna 427-444 innefattar porträtt och information om Västerbottens läns sångarförbund (bildat
1912) samt länets manskörer i bokstavsordning.
Information om styrelserna.
*
SVERIGES TEMPELRIDDARE /huvudredaktör:
undervisningsrådet N. J. F. Almkvist. – Stockholm
(tryckt i Uppsala), 1943.
Ett gediget verk! Sidorna 286-307 innefattar
porträtt och information om medlemmar ur R. T. SIRIUS (No 35), SKELLEFTEÅ /senare fick templet
nr 40/. Här kan DU finna t ex uppgifter om Helge
Abraham Brandt (juvelerare), Olof Richard Cullman
(stadsträdgårdsmästare) och Carl-Helmer Nyström
(överlärare, Bureå). Naturligtvis finner man i andra
tempel personer som är födda i Skellefteå.
ROTEN
som digital tidning!?
Om du hellre vill få tidningen per mail, kontakta
[email protected]
4
Roten 117 - 2012
Skrifter och CD till försäljning
Nedanstående produkter kan köpas via föreningen. Beställning:
E-Post:
[email protected] eller brev
på adress: Skelleftebygdens Släktforskare, Nordanå, 931 33 Skellefteå.
CD-skivor
Döda i Skellefteområdet 1901-71
Register från dödboken 1901-71 i
samtliga församlingar i Skellefteå
kommun samt Bastuträsk församling. Dödsannonser från tidningen
Norra Västerbotten åren 1928-66.
Pris 300 kr + porto. De som tidigare köpt förra versionen kan köpa
den nya för 150 kr + porto.
Begravda i Sverige.
Skivan innehåller 5.340.000 begravda på 2.250 kyrkogårdar. Pris
495 kr + porto.
Sveriges dödbok 1901-2009.
Innehåller samtliga i Sverige avlidna från 1947-2009 och 70% av
de döda 1901-1946. Pris 525 kr +
porto.
Sveriges befolkning 1990 på CD.
Samtliga innevånare i Sverige
1990,
folkbokföringsuppgifter.
Pris 560 kr + porto.
Sveriges befolkning 1980 på CD.
Samtliga innevånare i Sverige
1980,
folkbokföringsuppgifter.
Pris 535 kr + porto.
Sveriges befolkning 1970 på CD.
Samtliga innevånare i Sverige
1970,
folkbokföringsuppgifter.
Pris 535 kr + porto.
Böckerna om Skellefteå stad,
av Thore Sjögren
Kenneth Mossbergs
forskningsmaterial
över socknarna Burträsk, Lövånger, Robertsfors och Nysätra i Disgen på CD. 28 000 personer från
1650 - början av 1800-talet. Pris
400 kr för medlem annars 600 kr
+ porto.
Samer & Nybyggare i inlandet
och fjällvärlden. På CD skrivet i
Word. Pris 100 kr + porto.
Norrböle.
Kvartersstudier på Norrböle (Erikslid, Eriksberg och Alhem). Pris
150 kr + ev. porto.
Kvarteren väster om Tjärhovsgatan. 12 Kvartersstudier mellan
Tjärhovsgatan och Nordlandergatan. Pris 100 kr + ev. porto.
Medlemsnytt
Nya Medlemmar
35 Sjöqvist Persson Eva, Lakaheden 48,
683 92 Hagfors
41 Sjöqvist Barbro, Lakaheden 46,
686 92 Hagfors
68 Sjödin Gudrun, Villavägen 1,
872 75 Lugnvik
9 Andersson Per Henrik, Orkestervägen 128,
931 46 Skellefteå
77 Nyström Doris, Sandgärdsvägen 21,
932 36 Ursviken
79 Brännström Harry, Åfors 10,
930 47 Byske
84 Mellqvist Waldemar, Norra Strandgatan 24,
937 31 Burträsk
87 Rönnlund Roland B, Risböle 33,
930 10 Lövånger
97 Rönnlund Ulla G, Risböle 33,
930 10 Lövånger
157 Strömholm Stig, Flogstavägen 5C,
752 73 Uppsala
168 Lundgren Gunnel, Kågevägen 38 D,
931 38 Skellefteå
179 Svensson Anita, Kastellgatan 13,
871 33 Härnösand
207 Holmlund Birgitta, Bondegatan 20,
931 49 Skellefteå
218 Stenlund Jacob, Mäsenvägen 41,
724 82 Västerås
219 Söderlund Per Gösta, Södra Hedensbyn 1,
931 56 Skellefteå
239 Norqvist Laila, Floravägen 23,
931 39 Skellefteå
248 Danielsson, Floravägen 23,
931 39 Skellefteå
Avlidna
9 Andersson Karl-Ivar, Myntgatan 85,
931 48 Skellefteå
349 Westman Lars, Myntgatan 31,
931 48 Skellefteå
398 Andersson Bertil, Hagastigen 12,
590 31 Borensberg
431 Holmlund Sigvard, Gustavsvägen 8,
934 41 Ersmark
5
Roten 117 - 2012
En radiopratare berättar
Jag har ju varit s.k. ”radiopratare” på Skellefteradion. Och som sådan haft förmånen att lära mig
mycket och även skapa nya kontakter i samband
med mina radiosamtal. I mitten mars blev jag inbjuden av allas vår Bo Öhlund till Kunskapskällan
på Nordanå. (Ja hela Nordanå är ju en kunskapskälla i sig.) Det var öppet hus i Kunskapskällan och
även Skelleftebygdens Släktforskare var där, inte
allihop, de är ju närmare tusen än fem hundra.
I den här anspråkslösa krönika skulle jag kunna
skriva hur mycket som helst om Kunskapskällan
och de möjligheter som den ger.
Det blir det inte, personlig blir den. Jag har alltid
i mina radioreportage tänkt på lyssnaren. Och då en
radiolyssnare som kanske inte är så insatt i vad just då
vi pratar om. När jag cyklade ner till Nordanå gjorde
jag liksom en disposition hur jag skulle lägga upp reportaget. Skulle få fram var är jag och med vem och
vilka. Vad gör dom och varför då? Då är ju lyssnaren
med. Viktigt att det inte blir bara prat där radiolyssnaren känner sig utanför. Har jag kommit så långt kommer det alltid upp något som jag inte riktigt förstår eller nått som jag blir extra nyfiken på. Här är det alltid
lättare om jag inte är så insatt utan är på samma nivå
som den oinvigde lyssnaren, som jag hoppas får reda
på något eller rent av blir intresserad av det vi pratade
om och vill veta mera sedan.
Nu har du fått förutsättningarna inför mitt reportage denna gång. Så väl uppe på Kunskapskällan var
det bara att sätta igång. Gärna då mitt i, så att säga.
Med bakgrundsljud, samtal, stolar som flytta, folk
som kommer och går. Det ger en ytterligare dimension och ger extra stämning. Min enkla, men ändamålsenliga inspelningsapparat, är här fantastisk att se
till så bakgrundsljudet inte blir för högt och störande
utan lagomt. Målsättningen är att radiolyssnaren ska
känna och nästan vara med på tillställningen på Kunskapskällan. Så nu är det viktigt att samtala med någon som kan vara sig själv i denna miljö.
Bosse berättar
Helt oförberett så faller valet på Bo Öhlund. Han
skall få berätta för mig (och radiolyssnaren) de inledande spörsmålen, var, vem, varför. Efter det blir
jag nyfiken på Skelleftebygdens Släktforskare. Bosse
berättar. De är många. Sedan förstår jag att här i Skelleftebygden finns otroligt många människor som är
intressade av historia, bygdens historia, människornas
6
Här sitter jag i Sjungande Dalen, en senare ättling
till dessa mästersmeder, med ett mästerprov, en silversked märkt P B M och ett bruksmärke gjord 1760
historia. Och det finns ett otal föreningar som dessa är
med i, exempelvis hembygdsföreningar. Dessa föreningar bilder liksom ett mycelium där alla dessa intresserade tycks vara med i.
Öhlundska släkten
Och så ger vi oss in på släktforskning. För att exemplifiera detta så får Bosse berätta om den Öhlundska
släkten. Och det här kan han, utantill, inga anteckningar, utan rätt ut ur minnet. Jag känner ju honom
som f d trafikingenjör på kommunen. Där han var en
hejare på gator, vägar, vägmärken och trafiklösningar. Sa man rondell blev jag tillrättavisad. –Cirkulationsplats heter det. Men nu kan jag uppriktigt säga
att Bo Öhlund var på mammas gata! Han berätta om
allt. Hemmansköp, släkten. Amerika, Finnträsk, Mo-
Roten 117 - 2012
rön. Dåliga tider. Bra tider. Om någon ska doktorera i
släkten Öhlund så är det han.
Jag tittar mig runt på Kunskapskällan. Vad ska jag
göra nu? Ska jag prata med fler? Och vad ser jag?
Och hör? Jo, dessa släktforskare, som berättar visar,
bläddrar i gamla handlingar och dokument. Söker i
datorer. Multimedia måste ju var en guldgruva för
denna bransch. Jo, jag bestämmer mig att inte göra
mer radio. Det får räcka. Tänker på min radiolyssnare
och detta är liksom lagomt att ta reda på om släktforskning. På måndagen efter sänds reportaget, går i
repris en par gånger samma vecka. Som radiopratare
hoppas man alltid ha uppnått sin målsättning att någon blivit intresserad.
Och intresserad blev radioprataren också. Jag började leta i mina gömmor. Lådorna med album, minnessaker, släktklenoder som jag tog reda på efter min
mor Anna när hon gick bort 2009. Hittade där en
gammal rustik silversked. Hon hade nämnt att denna
silversked, som var ett mästerprov, hade hon fått av
sin morfar Karl Ulrik Broman. Mycket riktigt på skeden hade han ristad in KUB, men han levde ju en bit
in 1900 talet. Så han kunde inte ha gjort den. Skeden
var årtalsmärkt med B och året är då 1760. Karl Bromans farfar var mästersmed i Långvinds bruk kring
1845 och dennes morfar, morfars far och morfars farfar var alla mästersmeder på Långvinds Bruk i Hälsingland, med vallon härstamning från Österlövsta i
Uppland. Här sitter jag i Sjungande Dalen, en senare
ättling till dessa mästersmeder, med ett mästerprov,
en silversked märkt P B M och ett bruksmärke gjord
1760. Måste ta reda på mer. Hoppas någon av radions
lyssnare gör likadant.
C-Å Edström, radiopratare
Släktforskardagarna 2012
Gävle 24-26 augusti
Kunskapskällan
Nästa nummer av
kommer under vecka 39
Forskarkvällarna på Kunskapskällan gör
sommaruppehåll.
Välkommen åter tisdag kväll den 25/9 kl
16-19.
Öppettider i övrigt tisdag-fredag 12-16
Från 23/9 söndagsöppet 12-16
Trevlig Sommar!
Dela med dig av
dina kunskaper skriv några rader...
Bidrag till numret behöver vi senast den
9 september
7
Roten 117 - 2012
Författarsläkten i norr – ordet,
skapande och släktskap
Zackrissläkten är omtalad för sina många berömda författare. Allt börjar med n’Zackri - bonden från Kvavisträsk som är anfader till Sara
Lidman, P-O Enquist, Torgny Lindgren, Birger
Vikström, Åke Lundgren och många fler. Men var
stannar det egentligen? Provins uppdrog forskaren Jan Fredman att ta en ny titt på de norrländska författarnas släktband.
Man brukar tala om Zackrissläkten – författarsläkten. Det är vida känt att många av våra kära namnkunniga författare och kulturpersonligheter från Västerbotten och nuvarande södra Norrbotten delar anor.
Men de härstammar inte alla från Zackris Nilsson på
Norsjö 14, Kvavisträsk, Skellefteå socken. Alla är
däremot släktingar till Nicodemus Håkansson och
hans hustru Margareta Persdotter på Gammelbyn 7,
Västomsundet, Burträsk socken, som knyts till Zackrissläkten genom dotterdottern Sara - Zackris Nilssons
hustru. Utökar vi släktträdet med två generationer kan
vi i författarsläkten från Västerbotten plötsligt räkna
in bröderna Henning och Ernst Sjöström från Burträsk och syskonen Anita och Kurt Salomonsson från
Hjoggböle. Genom att låta n’Zackri ta några steg åt
sidan och istället lyfta fram en annan känd släkt från
Burträsk socken, uppdagas alltså en bredare och mer
intressant bild.
Nicodemus var storbonde och länsman, därtill
anlitad i smeds- och snickeriarbeten mm. åt kyrkan.
Vi vet ingenting om Margareta, utöver att hon födde
flera barn. En dotter, Lisbeta (Elisabet) Nicodemidotter, gifte sig till Hamnen 22 Öjebyn, där maken, Elias
Johansson Rehn, länsmannen och bonden, var ättling
till den rika präst- och birkarlssläkten Rehn. En annan
dotter, Karin Nicodemidotter, gifte sig till Myckle 3,
Skellefteå socken. Där finner man en koppling till
den inflytelserika Buresläkten på Bureå 8. Ytterligare
en dotter, Malin? Nicodemidotter, gifte sig till Hjoggböle 1a och Bergsbyn 7, också med viss koppling till
Buresläkten. Sönerna stannade dock kvar i Burträsk
socken. Släktens socioekonomiska status möjliggjorde förmodligen en stimulerande uppväxtmiljö. Vi kan
åtminstone anta att läs- och skrivfärdigheter fördes
vidare till barnen genom föräldrar och släkt. Denna
förmåga kan också spåras till senare ättlingar via
de framgångsrika läs- och skrivkunniga soldaterna i
Skellefteå socken.
8
Forskningen på Nicodemus Håkansson och Margareta Persdotter utökar alltså författarsläkten med
ytterligare ett par välkända namn. Fenomenet blir om
möjligt än mer häpnadsväckande. Hur har då detta
gått till, undrar man? En västerbottensförfattare har
skojat till det genom att tala om att inaveln varit en
förutsättning för utbredningen av de ur gemensamma
anor sprungna författarna i Västerbotten. Någon annan har pekat på betydelsen av läseriet i Västerbotten och bruket att studera skriften hemmavid istället
för att uteslutande förlita sig på prästens uttolkningar.
Det politiska, fackliga och kooperativa uppvaknandet
i senare tid har säkert också bidragit till att några blivit predikanter och agitatorer - eller tagit till pennan.
Männen höll sina uppgifter utanför hemmet och rörde
sig i skog och mark eller i olika officiella sammanhang, medan kvinnorna som tog hand om barnen utgjorde den kanske viktigaste inkörsporten till språket.
Fäderna kan ha uppträtt återhållsamt och kargt gentemot barnen, medan mödrarnas roll kan ha möjliggjort en språklig och fantasimässig stimulans. Genom
att framgångsrikt gifta bort döttrarna skapade fäderna
möjligheter för släkten att spridas geografiskt. Det
var på det viset, som Nicodemus Håkansson-släkten
kom att breda ut sig i Västerbotten, som fram till 1810
även innefattade Norrbotten.
Jag vill avslutningsvis framhålla att jag tror att såväl det genetiska som det sociala arvet kan ha spelat
en betydande roll vid överföringen av berättar- och
Forts på sid 10
Faktaruta:
Nicodemus Håkansson ägde Gammelbyn nr 7 i Västomsundet åren 1624 och
framåt. Han var 45 år i 1637 års roteringsoch utskrivningslängd och bör vara född
ca 1592. Hemmanet är 1630 på 5/16
mantal, men år 1649-1654 på ½, så hemmanet har ökat i storlek. Han är inte född
på hemmanet. Nicodemus är ett ovanligt
namn, men det är sannolikt ett modenamn
som blir populärt vid den här tiden. Därför
finns kanske ingen äldre släkting med det
namnet.
Ulf Lundström, Skellefteå.
Roten 117 - 2012
9
Roten 117 - 2012
skrivtalang från generation till generation. Den gynnsamma miljön och mödrarnas viktiga betydelse för
barnens tal– och läsutveckling spelar också en väsentlig roll i det som utvecklats under tiotalet generationer. De som framträder på den kulturella ”scenen”
under förra seklet och in i våra dagar har givetvis
haft helt andra möjligheter att utveckla sitt skrivande,
musicerande och skapande, allt under det svenska
samhällets utbildnings– och välståndsutveckling. För
den moderna människan med rötter i den norrländska
författarsläkten är förutsättningarna helt annorlunda.
Möjligheterna, att göra sig ett namn och utveckla sin
gåva, är fler. Lusten att bruka ordet i dess olika former tycks dock oförändrad.
Kyrkans räkenskaper i Burträsk församling berättar: 1630 betalade Nicodemus Håkansson 14 mark
till vinkorn, som skickades till Piteå. 1640 betalade
han 1 daler och 11 öre i testamente efter sina döda
barn, året därpå 1 öre efter sitt barn och 1652 1 daler
efter sitt barn. Han anlitades av Burträsk församling
för olika smidesarbeten. 1648 smidde han in några
glas, tillverkade kyrkoyxorna och smidde av sitt eget
järn två dörrgrepp till Bygdsilliokammaren. Han fick
4 daler för det. 1650 tillverkade Nicodemus ett lås till
sakristian och fick 5 mark, byggde i vapenhuset och
fick 2 mark, köpte oblater och fick för detta 5 mark
och 4 öre, och 5 mark för en järnstång till skorstenen
i prästgårdens storstuga.
1652 fick han betalt för två husdörrar, för ett halvt
stop vin, för att han byggt för församlingens räkning,
och för kyrkoyxor. 1653 köpte han oblater i Lövånger
och fick för den resan 6 daler, och något för järn och
I marginalen
Av Sören Wijk
Summariska folkmängdsredogörelser” SVAR
Burträsk församling 1900
Vuxna
Födda
Inflyttade
Summa
Döda
Utflyttade
Obefintliga
Minskning
från 1899
Utländska
Undersåtar
10
Män
4123
128
69
4324
Kvinnor
4148
121
41
4315
Totalt
8275
254
110
8639
106
96
80
95
2
202
175
2
188
191
379
1
1
smide i klockarkläppen. 1657 fick han 8 daler för att
köpa vin i Kåge, och ½ mark till pungen.
Nicodemus Håkansson och kyrkvärden Moses
Olofsson på Brännan i Bodbyn fick 1658 betalt för
källaren i sakristian och för tullen på vin som de köpt
i Kåge. Året därpå fick Nicodemus betalt för tull till
vinkornet och för att han satt ett lås i Kaplanstugan.
Nicodemus och Olof Olofsson på Näset i Innansjön
var under pingsthelgen 1659 till Skellefteå i kyrkans
ärenden och fick 2 mark vardera. 1660 renoverade
Nicodemus klocksträngen och fick fick betalt för
både klocksträngsrenovering och vin. I Lövånger
köpte han majsvin till kyrkan för 8 daler. 1661 får
han betalt för järn till klockan, för oblater, för att han
köpt vin, för pungen han tillverkat av jute och för en
hake i vapenhusdörren. För att gå med pungen i kyrkan fick Nicodemus och Moses i Bodbyn betalt några
gånger per år. Med andra ord: Nicodemus Håkansson
var förutom bonde både smed och snickare, och hade
kyrkans förtroende. Han var en aktad man, och strax
innan han dog, troligtvis 1662, arbetade han även
som länsman.
Gunda Lundström, Bygdeträskliden, Burträsk.
[email protected]
Jan Fredman, Burträsk
[email protected]
Till hösten finns utredningarna kring Författarsläkten i norr, på CD/DVD till försäljning.
Se mer på nedanstående adress
http://fredman.se/ Klicka på Författarsläkten i norr
Nordanådagen
8 juli kl 12–15
Vår förening presenterar sin verksamhet
vid Majorsbostaden, Nordanå
Försäljning av CD:n, böcker
Demonstration av släktforskarprogram
och SVAR mm
Roten 117 - 2012
SLÄKTINGAR FINNS DOM
Svar på samtliga efterlysningar sänds till:
Skelleftebygdens Släktforskare, Nordanå, 931 33 Skellefteå
epost: [email protected] (föreningen översänder svaret till adressaten)
Svaren finns också dokumenterade på vår hemsida
www.skelleftebygdens-slaktforskare.se och på
Kunskapskällan Skellefteå Museum samt kan efterfrågas hos föreningen
100831
Jag söker nu min farmor Gurli Henriettas (gift Östlund) mor och far. Gurli f.1920-04-25 och d.2006-0714 bodde i Ursviken med min farfar Brynolf Östlund
f.1920-08-31 död 1995-08-01. Jag har hört att hon
hade syskon, men dessa har jag ej fått fram några
namn på. Är de någon som kan hjälpa mig att hitta
vem hennes föräldrar var och om hon hade några syskon? Jenny Östlund
Svar har lämnats av medlem Bo Jonsson. Gurli är
född i Klutmark och gift 1943-06-24 Far: Johannes
Lundmark 1885-08-09 Klutmark Mor: Nanny Kristina 1895-06-21 gift 1918-09-28 fagerviken@telia.
com
Svar har också lämnats av Anton Rosendahl. Gulli
hette Lundmark som ogift, vilket även hennes mamma
Nanny Kristina gjorde. Gulli hade följande syskon:
Gustaf Gideon f. 1914-07-04. d. 1989-04-05. Olof
Sigurd f. 1916-03-20. d. 1987-06-05. Lilly Gunborg
Kristina f. 1918-01-15. d. 2005-07-07. Nancy Ingeborg f. 1923-01-09. d. 1993-04-19. Elsy Linnea f.
1925-05-08. d. ? Evy Anette f. 1928-06-07. d. 200701-06
100130
Jag söker lite annorlunda information om en man som
mina föräldrar kände till och talade om. Finns det någon som har hört talas om ”po-August” som enligt
uppgift bodde i Bergsbyn och troligen hette Berglund
i efternamn. Han var vad vi idag skulle kalla för förståndshandikappad. Är det någon som vet vad hans
egentliga namn och när han var född och när han
dog? Det finns en bild av honom på www.skellefteamuseum.se som en Birger Bäckman tog i Klemensnäs
på 20-talet. Han jobbade ett tag på någon såg (kan ha
varit Klemensnäs) men för det mesta så vandrade han
bara omkring och levde på allmosor. Är det någon
som känner till omständigheterna kring denne man så
vore det kul ta del av dem. Stig Lagergren
Svar har lämnats av Katarina Stenman. Den här länken ska gå till ett foto som enligt uppgift från mormor
var Po-August Berglund. http://www.genealogi.se/
portratt/comment.php?id=120636
110115
Jag söker Maria Elisabet Brännmark, f 1892-07-10 i
Karl Gustavs fs (BD). Hon flyttade till Skellefte stad
1911-12-08 (sid 385/XI). Vad hände med henne sedan? Ewa Sandberg
Svar har lämnats av Eva Brännmark. Enligt SCB
vigda i Tuna(Y) 1913-08-29: John Mikael Emanuel
Berlin köpman Skellefteå stadsförsamling och Maria
Elisabet Brännmark, fröken därsammastädes. (SCB
GID 2092.59.4800). Maria Elisabet avled 1932-06-27
i Sundsvalls Gustav Adolfs(Y). John Mikael Emanuel
föddes 1884-05-31 i Sundsvalls Gustav Adolfs(Y),
och avled där 1964-04-12. Jag har inte hittat några
eventuella barn
110920
Här har jag en liten efterlysning av anorlunda slag,
jag söker en fastighetsbeteckning för en gammal fastighet som ns i Inre Ursviken på 1960-talet fram till
1980-talet när den revs (Bilder finns), för att Byggnadsnämd, Lantmäterimyndighet eller tingsrätt ska
veta vilken byggnad/fastighet det gäller så ska de veta
”FASTIGHETSBETECKNINGEN” , men det är just
den jag inte vet, jag vet bara vem som var ägare till
huset som inrymde 4 lägenheter och föräldrarna hyrde
en av dessa lägenheter, huset ägdes av en Viktor Wikström från Yttre Ursviken och var beläget Ca 600m
- 800m Öster om Inre Ursvikens skola, vet någon hur
jag kan hitta fastighetsbeteckningen, det måste finnas något ägararkiv på gamla fastigheter, tacksam för
uppgifter och all hjälp. Stig Lagergren
Svar har lämnats av medlem Bo Öhlund.
Tag kontakt med kommunens byggnadsnämnd och
11
Roten 117 - 2012
titta i första upprättade detaljplanen för området. I
detaljplanen finns fastighetsbet. angivna.
120126
Catharina Elisabeth Sjöberg - Hökmark.
Svar har lämnats av medlem Börje Röjmyr. Jonas
Hedman f 1767-06-22, gifte sig 1795-10-11, med pigan Catharina Elisabeth Andersdotter f 1767-02-16.
De levde på gård nr 9 i Hökmark. Jonas dog 182604-03, och gården togs över av äldsta dottern Cajsa
Maja (Maria) 1798-11-01, och hennes man Nils Fredrik Holmqvist, f 1793-01-27. Catharina Elisabeth Andersdotter levde på gården till sin död 1854-12-10.
Hon kallas för Cajsa Lisa Andersdotter i husförhören. Var hon är född och av vem,har jag inte lyckats
spåra. Enda stället där namnet Sjöberg förekommer
som jag hittat, är i www.geni.com. Där står hon som
Catharina Elisabeth Andersdotter-Sjöberg, tillsammans med Jonas och barnen. Källor: Svar.ra.se C:
120207
När dog Karl August Karlsson f. 1872-10-28 i Byske.
Svar har lämnats av medlem Henrik Åkerlund. Karl
August Karlsson 1872-10-28 dog i Skogfors Byske
1943-05-02 Källa: Norra Västerbotten Utg.dat 194305-04, 1943-05-17, 1943-05-18 Vänliga hälsningar
[email protected]
120207
Lisa Jacobsdotter Blom f. 1731-??-?? i ?? d. i Skellefteå lands. Det jag vet i nuläget är att hon var fru till
Nils Michaelsson Sandman f. 1723-11-19 i Piteå stad.
Är främst intresserad av hennes fulla födelseuppgifter, det enda jag vet i nuläget är vilket år hon var född.
Födelseplats och vem hennes föräldrar var skulle
också vara kul att veta. Mvh Joakim Holmlund.
120207
Landstedt
Svar har lämnats av medlem Börje Röjmyr. Rekommenderar följande sida http://www.lhhl.se/Landstedt/
FamPJL.htm
120213
Eva Margareta (Greta?) Markgren. Någon som vet
något om henne?? Gift 11 dec 1868 med skräddare
Karl Johan Mattson Lundberg i Gummark, där står
det 1846, men i en senare församlingsbok ser det ut
som 1849. Svårt då kyrkböckerna är så brännskadade.
är det Eva Greta född 11/3 1826?? Varifrån kommer
då namnet Markgren ifrån?? Död 1891 eller 1895??
Eva Sjöqvist Persson
12
Svar har lämnats av medlem Bo Jonsson. Hon är född
i Storkåge 1846-03-18 FB C:9 sid 307 och AI: 9d sid
250 död 1895-08-03 Gummark F:4 sid 18 Pappa:
Per Nilsson Markgren 1820-01-23 mamman Fredrika
Persdotter 1822-01-19 gift 1844.
120218
Jag önskar hjälp med att hitta när Anders Olofsson
(Olsson) född 1745 och hans hustru Sara Johansdotter född 1747 avlider? Båda makarna finns på sidan
169 i Degerfors AI:1 (1794-1814). Jag hittar ingen
anteckning om att någon av dem avlider. De finns inte
med i den efterföljande husförhörslängden.Tacksam
för all hjälp jag kan få! Anton Rosendahl.
Svar har lämnats av Lisbeth Lundberg. I databasen
”Kråken 2012” hittade jag följande. Anders Olofsson
f.1845-06-30 i Lidsträsk, Burträsk förs. d.1809 i Petisträsk, Degerfors förs. Gift 1:a 1771 i Burträsk förs.
med Kristina Andersdotter f.1751-01-02 i Petisträsk,
Burträsk förs. d.1791-12-10 i Petisträsk Burträsk
förs. Gift 2:a 1792 med Sara Johansdotter f.1747-0717 i Långträsk, Skellefteå lands. d.1809 Trehörningen, Degerfors förs. Återfinns i Degerfors förs. AI:1
sid 168, 169 och 352.
120303
Enligt Lövånger AI:4 (1778-1804) sid. 268 är soldaten/trumslagaren Erik Käck (också burit efternamnet
Krigsman) född år 1775. Jag undrar dock när på året
han föddes, vilka hans föräldrar var samt om han föddes i Lövångers församling? Enligt Lövånger AI:5
(1805-1815) sid. 309 avlider han omkring 1814, men
han finns inte i dödboken för det året. Avled han i en
annan församling? När och var isåfall? Ange gärna
varifrån ni hittat uppgifter kring honom. Anton Rosendahl
Svar har lämnats av medlem Börje Röjmyr. Eric
Kjäck Krigsman Kräkånger blesserades vid Lier den
2/8, och avled den 7/8 1814. Hittade ett inlägg i anbytarforum som ger svar på dina frågor om Eric Käck.
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=c
ache:yCc1suaMZWUJ:aforum.genealogi.se/discus/
messages/576/6591.html%3F1326578556+eric+k%
C3%A4ck+ansedel&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
120307
Söker far och morfar till Margareta Kristina kallas oä Greta Stina Söderberg född i maj 1855 Sävar,
Vesterb.l. Jag vet via ANNO 1890 (att hon är gift
med Wall Johan Petter f 1844-10-05 arbetare i Södervik d. 1895-02-24) enl dödbok cd f.1855-05-15
Vall f. Söderberg, Margreta Kristina, Klärke, Liden
Västernorrlands län d.1939-03-13. Kyrkobokförd i
Roten 117 - 2012
Liden (Västernorrlands län, Medelpad). Född 185505-15 i Umeå landsförs (Västerbottens län, Västerbotten). Motsvarande Källa SV död cd 1901-2009
AD källa: v139129.b224 AD källa: v139858.b209.
s1860 Greta Stina Söderbergs mor: Margareta Magdalena Jonsdotter f.1832-02-08 Ultervattnet, Bygdeå.
Flyttade 1920? enl AD Al-21e 1886-bild209/s1860.
Anders Gustaf Andersson, Hem.tillträdare, Holmön
- Margareta Magdalena Jonsdotter, Bondedotter, Holmön vigsel 1859-11-09. Britthelen
120318
Jag undra om någon känner till en Erik Martin Vikström som skulle ha levat/ vistats i Jörn omkring
1930? Tacksam för svar. Håkan Asplund som forskar
i Västerbotten
Svar har lämnats av medlem Jan Fredman. Erik Bertil Vikström f.1901-07-13 före äktenskap i Skellefteå
lfs. Källa: SCB Födda AC Skellefteå lfs 397/1901 ,
d.1957-03-24. Bäcken 8, Jörns Mcp Kyrkobokförd i
Jörn, Jörns sn.
120326
Erik Daniel Fridman (Fredman) f.1822-09-16 i Bondhammar, Skellefteå sn. Han levde ogift hos sina föräldrar Daniel och Marta Greta Fredman i Kusmark,
Skellefteå sn innan han mönstrade på ett fartyg 1864.
Sedan dess har jag inte funnit några spår efter honom. Kan du hjälpa mig? Jan Fredman jan.fredman@
gmail.com
120401
Jag letar efter ättlingar efter ”Per Manfred Andersson” f.1901-03-08 född utanför Burträsk i Åsträsk,
jag har följt honom till giftemål med ”Gertrud Vilhelmina Nordström” 1927-01-23 sedan försvinner dom
till Luleå. Någon som vet mer? Alm LKPG
Svar har lämnats av medlem Jan Fredman. Enligt
Släktforskarförbundets CD Dödbok (1901-1909) så
avled Per Manfred Blidegård 1946-05-12 (de fyra siffrorna saknas), Åsen 3:15, Hammerdals fs, Jämtland.
Hustrun Gertrud Vilhelmina Blidegård avled 198604-05 i Sankt Olovs fs, Skellefteå. Enklaste sättet att
få fram om där finns några ättlingar är att beställa en
bouppteckning. första sidan med dödsbodelägare på
denna länkadress: http://www.riksarkivet.se/default.
aspx?id=17462. Kostnad: 4 kr per sida, som du kan
få till din e-mailadress.
120403
Jag ville veta lite om min farfar Harald Hilder Nilsson f 1881-03-31 troligen född i Tjälen Byske.Hans
far Johan Nilsson f 1848- 1915 var gift två gånger.
I första äktenskapet med Maria Nilsdotter. Dom fick
barnen Harald och Alida f 1885 I anda Äktenskapet
med Carolina f Nilsson fick dom barnen Arvid f 1899,
Nisse f 1900,Ruth f 1908 och Dagmar.Efter faderns
död Delades hemmanet mellan bröderna Nisse och
Arvid. Men vart tog farfar vägen? Han gifte sig med
min farmor Hilma Lundqvist f 1883-03-24. Dom flytade tillÄlvsbyn där alla barnen med början på bokstaven H är födda. Halvard, Hugo, Harry, och Holger.
Hugo är min far f 1915-1998 .Familjen flyttade sedan
till norra Stensjön där pojkarna växte upp. Därefter
gick flyttlasset till Tjäln i Skelefteå.Dom gick till fots
me djur och packning från Stensjön till Tjäln Skelefteå.Jag vet att farfar var hemmansägare och hästkar.
Han köpte och sålde hästar ,och pratade mycket om
hästar och hästaffärer. När min pappa köpte huset på
nuvarnde Alhem (Boviksvägen 12 ) 1945 så följde
farmor och farfar med. Varför flyttade Harald så ofta
? När dom övriga syskonen stannade kvar i Byske.
Hans farfar Nils Nilsson kom från Stensjön f1814 Det
sägs att han borgade för någon och att han fick gå från
gård och grund ? Kan det ha varit Landfors i Stensjön? Var kommer den här grenen av Nilssons släkt
ifrån? Vi är visst på långt håll släkt med Tåmefursten?
Britt-Mari Lundqvist. Svara - Vidarebefordra.
Svar har lämnats av Jan Fredman. Den här grenen
av Nilsson kommer ursprungligen efter nybyggaren
Nils Davidsson f.1766 på Byske 5, d.1817-05-28 på
Stensjön 3/Åviken. Hans far David Olofsson f.172803-15 på Byske 5, d.1803-02-14 på Byske 5 och mor
Stina Mårtensdotter f.1732 på Bergsbyn 7, d.181910-23 på Byske 5. Jag ser inte att det finns någon
koppling till Olof Andersson, ”Ola Ann”, ”Tåmefursten”, Bonde, Länsman från 1577, Birkarl, Köpman,
f. på Tåme 4 och avrättad 1604. De flesta av dennes
ättlingar återfinns på Tåme 4 och Avan 2. På Avan 2
har jag själv mina anfäder genom Gabriel Hansson
f.1708 d.1799 på Avan 2, Skellefteå sn. Se källor som:
Bönder och gårdar i Skellefteå socken (1539-1650)
uppl. 2 och Skellefteå socken (1650-1790). I båda fallen har Ulf Lundström vid Skellefteå Museum varit
redaktör. Vid ev. köp, ta kontakt med Ulf Lundström,
[email protected]. Mvh [email protected]
120404
Söker uppgift om när Maria Albertina Lundqvist
född 26/10 1839 i Trehörningen, Nysätra (Väbo) dör.
Finns boende på Bangården i Skellefteå 1905 tillsammans med sonen Olov Lindgren. (Umeå stadsförsamling AIIa:2c (1902-1908) Bild 2650 / sid 931 (AID:
13
Roten 117 - 2012
v139960.b2650.s931, NAD: SE/HLA/1010220)
Därefter hittar jag henne inte. Någon som kan hjälpa
mig? Håkan Asplund.
Svar har lämnats av Anton Rosendahl. Maria Albertina flyttar 1906 till sidan 1217. Källa: Umeå stadsförsamling AIIa:2d 1902-1908 sid. 1217. Därefter
flyttar hon 1910-07-18 till Nyåker järnvägsstation,
Nordmalings församling där hon arbetar som piga.
Källa: Umeå stadsförsamling AIIa:3d (1908-1912)
sid. 1203, Nordmaling AIIa:2b (1907-1916) sid.
522. 1910-09-26 flyttar hon till Malmberget, Gällivare församling. Källa: Nordmaling AIIa:2b (19071916) sid. 522, Gällivare AIIa:14 (1905-1913) sid.
1113. Där avlider hon 1914-04-24. Källa: Gällivare
AIIa:26 (1913-1927) sid. 1767, Gällivare F:4 (19111917) sid. 99 årsnr. 109. Hon begravdes den 3:e maj
samma år i Malmberget.
120410
Jag skulle vilja be om hjälp med att hitta när och var
Per Persson Sandgren född 1823-03-21 i Lövånger
dog? Han och hans familj finns bl.a. i Ytterstfors AI:3
(1861-1870) sid. 65 (AID: v281590.b730.s65). Där
står det att han och familjen flyttar till en ort i Danmark 1868-07-24. Hans hustru och barnen återinflyttar i församlingen 1871. Per står dock antecknad som
avliden 1868 ”på resan” som jag tolkar det. Jag kan
dock inte återfinna honom i dödboken under detta år,
varken i Ytterstfors eller Skellefteå landsförsamling.
Är det någon som vet något om hans öde så vore jag
tacksam att få ta del av det. Anton Rosendahl
120415
Efterlyser Johan Anton Sandgren född 1886-07-04
och Knut Hjalmar Sandgren född 1890-07-31. När
avled de och var eller utvandrade de? De var födda i
Byske fs. Kan inte hitta sönerna till föräldrarna Pehr
Anton Sandgren född 1856-01-02 och Helena Sandgren f. Vibom 1855-09-06. Medlem 596 Stig Lagergren.
Svar har lämnats av Anton Rosendahl. Enligt Byske
AIIa:7 (1905-1914) sid. 981 (AID:v139147.b1860.
s981) samt Byske B:2 (1895-1915) sid. 83 årsnr. 5
(AID:v139153.b910.s83) emigrerar Knut Hjalmar till
Kanada 1910-02-09. Johan Anton flyttar 1907-08-16
till Kungsholms församling, Stockholms län. Johan
Anton, som står antecknad som ångbåtsmaskinist,
flyttar sedan flera gånger inom församlingar inom
Stockholm, se mer på Rotemansarkivet. http://www.
ssa.stockholm.se/sv/Anvand-arkiven/Sokvagar/Rotemansarkivet/Sokhjalp-for-Rotemansarkivet/ 191302-27 flyttar han dock till Säters stadsförsamling,
Kopparbergs (Dalarnas) län. Källa: Söderhamn B:7
14
(1910-1924) sid. 130 årsnr. 87 (AID:v191192.b710.
s130) samt Söderhamn AIIa:2b (1906-1923) sid. 625
(AID:v191172.b1300.s625) Tyvärr verkar inte dessa
församlingsböcker och inflyttningslängder efter år
1900 vara skannade eller fotograferade ännu. Johan
Anton och Knut Hjalmars farfar, Per Persson Sandgren var min mormors morfars farbror.
Svar har också lämnats av medlem Jan Fredman.
Knut Hjalmar Sandgren gifter sig med Edith Matilda
Jacobson 1917-12-22 i Vancouver, British Columbia
(BC), Canada. Registration number: 1917-09-189728.
BCA Number: B11389. GSU Number: 1984110. Edith
Matilda Sandgren f. 1894 d. 1918-12-14 i Matsqui.
Registration number: 1918-09-098546. BCA Number: B13091. GSU Number: 1927119
1930 US Federal Census: Hjalmar Sandgren 40 gift
med Alma Sandgren 35, Eleanor Sandgren 16, Duward Sandgren 7. De levde i Hoquiam, Grays Harbor, Washington SSV om Seattle.
Svar har också lämnats av medlem Stig Lagergren.
På CD-skivan ”Begravda i Sverige” hittades Johan
Anton Sandgren f.1886-07-04 d.1942-04-17. Hustrun
Maria Gabriella f.1888-01-23 d.1980-11-18. Gravsatta i Söderhamns fs, Gävleborgs län.
120416
Jag söker uppgifter och information om Nils Nilsson
(f.1764-?? d.1821-06-10) och hans hustru Anna Eriksdotter (f.1774-?? d.??). Var kommer de ifrån? Och
vad heter deras föräldrar? Kan möjligen vara från Arvidsjaur eller Malå. Gärna också information om deras son Erik Nilsson (f.1795-01-02 d.1873-12-22) och
hans hustru Anna Magdalena Olofsdotter (f.1805-0107 d.1881-01-18). Inflyttade till Varuträsk via Fällfors och Kusmark. Medlem 427 Thomas Degerman.
Svar har lämnats av medlem Bo Jonsson. Om du går
ut på internet och söker på namnet så kommer du in
på Jan Fredmans hemsida, där finns allt om dom.
120416
Jag söker kompletterande upplysningar om Föräldrarna till Anders Johansson (f.1791-09-22 d.1855-??).
Var kommer familjen/föräldrarna ifrån?? Hans far
skall heta Johan ?? (f.1754-01-10 d. 1793-??) Hustru?? Alla uppgifter är välkomna. Medlem 427 Thomas Degerman
Svar har lämnats av medlem Börje Röjmyr. Finns väl
dokumenterat på länken: http://mannberg.org/varutrask/varutrask.web/pd2a0cf97.html