Transcript Handbok i bemötande av tjejer som utsätts för incest eller andra

Under tre års tid har Stockholms Tjejjour med finansiellt stöd
från Stockholms Stad arbetat med att lyfta frågan om tjejer
som utsätts för incest. Projektet “Maskrosen” har spridit
kunskap om incest på flera olika arenor och inte minst till tjejer
själva. Fokus under det avslutande projektåret har varit att
genom samverkan minska det glapp som finns mellan de tjejer
som söker stöd hos Stockholms Tjejjour och viktiga instanser
som Socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatrin och Polis. Vi
har även fokuserat på att vidareutveckla och implementera
Stockholm Tjejjours riktlinjer kring bemötande av tjejer som
utsätts för sexuella övergrepp av närstående.
Tack till de jourtjejer som engagerat sig och arbetat inom
ramen för projektet, Jaana Kotilainen och Ylva Forner.
Tack till jourtjejerna Erika Eriksson och Elin Tjernström samt
Stockholms Tjejjours psykolog och handledare Hillevi Andreen
för faktagranskning och korrekturläsning.
Vi vill även passa på att tacka Stockholms Stad. Utan ert
bidrag hade vårt arbete inte varit möjligt.
Det största tacket går naturligtvis till de tjejer som har modet
att komma till Stockholms Tjejjour, via vår jourchatt eller IRL,
för att berätta om de sexuella övergrepp de utsätts för. För
© Stockholms Tjejjour 2013
deras mod att tala om det svåraste och mest smärtsamma
www.stockholmstjejjour.nu
en människa kan utsättas för och deras strävan efter att må
08-644 40 45
bättre. Ni är våra hjältinnor.
Projektledare och författare: Malin Jenstav
Illustrationer: Anna Loverus
Layout: Josefine Helén
Malin Jenstav, Projektledare och Författare
Innehållsförteckning
Om Stockholms Tjejjour............................................................................8
Maskrosen......................................................................................................10
Att hålla stödgrupper.............................................................................. 35
Rekrytering av deltagare.................................................................. 37
Som samtalsledare.............................................................................. 39
Rutiner för bemötande............................................................................. 12
Utvärderingar av stödgrupperna.................................................... 41
När chatten/samtalet inleds............................................................. 14
Under pågående chatt/samtal........................................................ 14
Stödgruppens 5 tillfällen........................................................................44
När chatten/samtalet håller på att avslutas............................... 16
Tillfälle 1...................................................................................................45
Efter chatten/samtalet....................................................................... 17
Tillfälle 2..................................................................................................48
Hos Polisen, Socialtjänsten och BUP.................................................. 18
Hos Polisen.............................................................................................20
Barnrättscentrum............................................................................20
Såhär arbetar polisen.................................................................... 22
Polisen tipsar.................................................................................... 24
Hos Socialtjänsten.............................................................................. 25
Såhär arbetar Socialtjänsten...................................................... 27
Socialtjänsten tipsar...................................................................... 29
Hos BUP.................................................................................................... 31
Såhär arbetar BUP:s traumaenhet............................................ 32
BUP:s traumaenhet tipsar............................................................ 33
Tillfälle 3..................................................................................................49
Tillfälle 4................................................................................................... 51
Tillfälle 5.................................................................................................. 53
Om Stockholms Tjejjour
Stockholms Tjejjour bildades 1996 som Sveriges första tjejjour.
Vi är en feministisk ideell förening som är partipolitiskt och
religiöst obunden. Stockholms Tjejjour arbetar för tjejer och
kvinnors rättigheter. Vi erbjuder stöd och hjälp till tjejer
och unga kvinnor som varit utsatta för psykiskt, fysiskt eller
De flesta tjejer kontaktar en tjejjour för att det av olika skäl
känns obehagligt eller jobbigt att söka stöd hos Socialtjänsten,
Barn- och Ungdomspsykiatrin eller inom Vuxenpsykiatrin.
Vidare så är det få av de tjejer som utsätts för brott som vill
vända sig till Polisen. Även om vi har tystnadsplikt så hjälper
vi gärna till i kontakt med socialtjänst, psykiatri, polis och
landsting, om tjejen själv vill.
sexuellt våld.
Stockholms Tjejjour är Sveriges äldsta tjejjour men som
växande rörelse är vi idag över 60 tjejjourer runt om i landet.
Tusentals tjejer hör av sig till oss genom vår jourverksamhet.
Via chatt, telefon, mejl eller personliga möten tar vi del av unga
tjejers vardag och stöttar dem i deras enskilda situation. Många
tjejer hör av sig till oss för att de utsätts för olika typer av
Stockholms Tjejjour finns på
www.stockholmstjejjour.nu
våld, där sexuellt våld är det mest förekommande som tjejerna
berättar för oss om.
Stockholms Tjejjour arbetar även förebyggande och
opinionsbildande. Vi föreläser och håller workshops om ämnen
som normer, makt och mänskliga rättigheter. Vi arbetar
För att hitta en tjejjour i en
annan del av landet kan en gå in på
www.tjejjouren.se
även med metodutveckling inom kvinnojours-, tjejjours- och
brottsofferjourrörelserna.
Tjejer som kontaktar Stockholms Tjejjour väljer själva vad de
vill prata om och under hur lång tid. Stockholms Tjejjour har
tystnadsplikt och hos oss har en alltid rätt att vara anonym.
6
7
Maskrosen
Stockholms Tjejjour har drivit projektet Maskrosen under tre
års tid med hjälp av medel från Stockholms Stad. I syftet av
att sprida den kunskap och erfarenhet som medföljer har vi
Att som tjej utsättas för sexuella övergrepp av närstående är
tidigare tagit fram en metod- och kunskapsbok om incest och
ett utbrett problem. Det vittnar det stigande antal tjejer om
nu även denna mindre handbok i bemötande. Tanken med
som söker sig till oss just av denna anledning. Incest innebär
handboken är att du som arbetar på en tjejjour eller i liknande
dessutom sällan enbart sexuellt våld, det innebär vanligtvis att
verksamhet ska kunna slå i den inför, under eller efter ett
en även utsättas för fysiskt och psykiskt våld. Att utsättas för
samtal eller en chatt med en stödsökande som utsätts/utsatts
sexuella övergrepp av en närstående är ett djupt tillitstrauma
för incest eller andra sexuella övergrepp.
med långtgående, inte sällan mycket allvarliga konsekvenser
för tjejen. Det är ett av de grövsta brott en människa och
Inom vår verksamhet möter vi tjejer som vanligtvis är mellan
framförallt ett barn kan utsättas för. Trots detta är det få som
12-25 år. Denna handbok riktar sig dock främst till den yngre
vill prata om eller uppmärksamma det faktum att barn och
målgruppen vi möter, tjejer mellan 12-18 år.
unga utsätta för sexuella övergrepp av föräldrar, syskon,
kusiner, styvföräldrar, morföräldrar, farföräldrar osv.
Konsekvensen av detta drabbar, återigen, den som utsätts. Det
förstärker den ensamhet, utsatthet och övergivenhet som är en
del av tjejens vardag. Omgivningens tystnad förstärker hennes
egen och fortsätter högst troligen att bidra till bristfällig
kännedom, få anmälningar och fällande domar avseende
incest.
Vi hoppas att vårt långtgående arbete med frågan ska bidra
till att minska den tystnad som vi möter för att de tjejer som
utsätts för incest och/eller andra sexuella
övergrepp ska få den hjälp och det stöd de har rätt till.
8
Läs gärna mer om incest i vår kunskap- och metodbok “Stöd
till incestutsatta tjejer”.
rutiner för bemötande av tjejer som utsätts/utsatts
för sexuella övergrepp av närstående
Följande punktlista är adresserad till jourtjejer (de tjejer som
Punktlistan är också relevant i mötet med en stödsökande som
utsatts för andra former av sexuella övergrepp. Den går även
att applicera på ett första telefonsamtal mellan jourtjejen och
stödsökande.
arbetar ideellt på en tjejjour) som möter tjejer, så kallade
Om du är osäker på om det tjejen beskriver kvalificeras
stödsökande som utsätts eller utsatts för sexuella övergrepp
som sexuella övergrepp mot barn så kan du finna stöd i
av närstående. Punktlistan förutsätter att detta är det första
Socialstyrelsen definition:
chatt-tillfället mellan jourtjejen och den stödsökande tjejen.
Begreppet sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former
av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen
person. Övergreppen kan innefatta allt från att barnet tvingas
titta i pornografiska tidningar tillsammans med den vuxne till
orala, anala och vaginala samlag. Sexuellt betonade smekningar
och kyssar, att onanera inför barnet eller att tvinga barnet
att onanera åt sig, att blotta sig är några andra exempel på
sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp mot barn innefattar
också barnprostitution och utnyttjande av barn i pornografiska
sammanhang. Övergreppet kan bestå av något eller några
enstaka tillfällen. Det kan emellertid också röra sig om övergrepp
under många år.1
Det är viktigt att komma ihåg att du som är jourtjej vare sig
förväntas eller bör agera som psykolog/terapeut eller liknande
när du bemöter stödsökande. Troligen vänder sig stödsökande
till en tjejjour för att hon vill berätta om det hon utsätts/
utsatts för, för just dig. Det viktigaste i stödet är inte att vara
en ”expert” eller psykolog inom området utan det viktigaste är
etablera en kontakt som skapar förtroende, tillit och trygghet.
1
Sexuella övergrepp mot barn. Stockholm; Socialstyrelsen, 1991, Allmänna råd 1991:3
När chatten/samtalet inleds
”Vad bra att du berättar detta för mig”
”Jag tycker du är jättemodig som berättar”
När tjejen börjar berätta om de sexuella övergrepp hon
utsätts/utsatts för är det viktigt att du lyssnar. I de flesta fall
Visa att du inte är chockerad över tjejens berättelse.
är du den första tjejen berättar för. Det är viktigt att du tar
Berätta att vi pratar, chattar, träffar och mejlar med många
emot hennes berättelse och bekräftar den. Undvik däremot att
tjejer som blir utsatta för sexuella övergrepp av närstående.
komma med lösningar. Detta innebär även att du ibland måste
ha lite is i magen och hålla tillbaka vissa frågor som dyker upp
hos dig. I detta skedde är det centralt att stanna vid att ta
Sätt tillsammans ord på det som tjejen utsätts/utsatts för.
Men var försiktig. Ha inte bråttom, hon är inte alltid redo att bli
införstådd med att ”pappa våldtar dig” t.ex.
emot, lyssna och bekräfta.
Var uppmärksam på om stödsökande håller sig själv
ansvarig för de sexuella övergreppen och gå då extra varsamt
Under pågående chatt/samtal
fram. Rota inte för mycket i det, det kan vara jobbigt att se sig
själv som ett “offer”.
Ha tålamod, om tjejen inte vill berätta på en gång så låt
henne vänta. Det är att föredra att tjejen får berätta om de
Arbeta skuldavlastande, men bli inte personlig eller
sexuella övergrepp hon utsätts/utsatts för med egna ord.
moraliserande. Använd dig av fraser som:
Upplever du längre in i chatten/samtalet att tjejen fastnat
“Vi vet att det är såhär, det går ofta till såhär, sen jag vet ju
kanske hon vill att du ställer frågor som hjälp på traven. Fråga
inte jag om det på samma sätt för dig.”
då henne ”skulle du vilja att jag ställer några frågor eller trivs
”Många berättar om ...”
du bäst med att jag lyssnar?”. Om hon vill att du ska ställa
”Forskning visar ...”
frågor, se till att du ställer öppna frågor. Var även uppmärksam
“Lagen säger ...”
på om hon behöver pausa eller inte orkar berätta mer just idag.
“Polisen kallar detta för ...”
Skriv fraser som bekräftar att du lyssnar och tror på henne
Informera tjejen om att incest är ett allvarligt brott, vad
som:
lagen säger och vilka hennes rättigheter är. Detta innebär
”Jag förstår”
naturligtvis att du informerar tjejen om att hon kan göra en
”Tack för att du delar med dig av detta till mig”
polisanmälan men fokusera inte på att den ska genomföras här
”Vad starkt av dig att berätta”
och nu. Tjejen har högst troligen kontaktat en tjejjour för hon
är medveten om att vi har tystnadsplikt och att chatta/prata
12
13
om vikten av en polisanmälan vid detta skede kan tas emot
Poängtera för den stödsökande att hon är modig som
mycket negativt och skapa skam och skuldkänslor hos tjejen.
hört av sig till tjejjouren för att berätta om sin situation och
Det kan även leda till att hon sluter sig istället för att öppna
försök få henne att komma tillbaka till chatten för fortsatt stöd.
sig för dig. Ta det varsamt och påminn dig själv om att en
Bekräfta hennes lidande men inge hopp. Berätta för henne att
polisanmälan kan vara aktuell längre fram.
hon kan må bra igen, med rätt stöd.
OBS! Enligt Roks etiska riktlinjer bör vi som tjejjour bryta
tystnadsplikten om tjejens liv är i allvarlig fara. Är du osäker,
vänd dig till en anställd på tjejjouren.
Berätta för stödsökande om det stöd hon kan få av er som
tjejjour men även om det stöd som finns hos Socialtjänst och
BUP. Var dock tydlig med att du bara vill informera henne om
hennes möjligheter till stöd, inte påtvinga henne dem. Blir er
kontakt långvarig kan du i ett senare skede återigen ta upp
hennes möjlighet att få ytterligare stöd. Informera om att du
eller någon annan från tjejjouren kan följa med i hennes möte
med socialtjänst, psykiatrin eller polis.
Efter chatten/samtalet
Det kan vara tungt att ta mot stödsökandes berättelse om
de sexuella övergrepp som begås mot henne, de känslor och
konsekvenser som ett sådant tillitstrauma innebär. Som jourtjej
är det viktigt att inte vara ensam i att bära den berättelse du
just tagit del av. Inom tjejjoursrörelsen ska vi även ta hand om
och vara rädda om varandra. Det är viktigt att vi vågar vara
öppna med när det känns tungt efter ett jourpass. Ta stöd av
de jourtjejer som du delar jourpass med. Ta även upp tunga fall
som incest och sexuella övergrepp på handledning för att ta
hand om dig själv också.
När chatten/samtalet håller på att avslutas
Innan ni avslutar, sammanfatta chatten/samtalet och
stäm av om din tolkning stämmer överens med det som
den stödsökande ville förmedla. Fråga henne om hon har
ytterligare frågor just nu eller om hon vill berätta något mer.
Låt henne veta att vi på tjejjouren gärna vill höra av henne
igen. Att vi gärna håller kontakten. Informera henne om
tjejjourens chattider och om tjejjouren.se.
14
Inför sig själv kan det vara värdefullt att poängtera att
tjejen idag tagit ett stort steg med din och tjejjourens hjälp.
Idag har tjejen ifråga, i många fall för första gången satt ord på
det hon utsätts/utsatts för. I och med att hon gjort det känner
hon sig förhoppningsvis inte längre lika ensam i sin situation.
Du har härmed gjort en enorm stödinsats även om tjejen
fortfarande befinner sig i densamma situation hon gjorde när
hon loggade in på chatten som hon gör när ni loggar ut från
chatten.
15
Hos Polisen, Socialtjänsten och BUP
Stockholms Tjejjour vill minska det glapp
som vi upplever finns för stödsökande
från det att hon söker sig till Stockholms
Tjejjour till att hon sedan ska ta steget att
söka vidare stöd hos polis, Socialtjänst
och/eller BUP. Ett sätt att minimera
glappet kan vara att genom information
försöka minska tjejens rädsla inför dessa
instanser och därmed slå hål på hennes
föreställningar om vad som kommer att
ske där. Det ger ett tryggt bemötande och
är värdefullt om du som jourtjej kan svara
på stödsökandes frågor om hur det går till
hos respektive instans samt beskriva och
själv känna till hur processen ser ut.
Nedan beskrivs hur det går till hos polis,
socialtjänst och BUP. Varje instans ger
även oss som jourtjejer tips på hur vi
kan stärka tjejen i syftet av att kontakta
dem. Vi får också tips på hur vi kan
presentera deras arbete i samtal med den
stödsökande tjejen. Förhoppningen är att
detta minskar hennes rädsla och oro kring
vad det innebär att söka vidare stöd och
hjälp hos dessa instanser.
16
Hos Polisen
Såhär beskriver de sig själva:
Många stödsökande drar sig inledningsvis för att anmäla
det övergrepp de utsätts/utsatts för. Men på sikt kan en
polisanmälan vara en viktig del i tjejens läkningsprocess och
här kan du som jourtjej utgöra ett stort stöd. Det är centralt att
Barnsrättscentrum finns till för barn och unga upp till 18 år
och som misstänks ha blivit utsatta för hot, våld, eller sexuella
övergrepp av någon som de bor eller har bott tillsammans med,
eller av någon närstående.
stödsökande informeras om vad som kommer hända när hon,
Barnrättscentrum finns också för de barn och unga som har
eller ni tillsammans, gör en polisanmälan.
utsatts för sexuella övergrepp oavsett vem förövaren är (känd
Vanliga orosmoln som stödsökande ofta känner inför en
eller okänd).
anmälan är en rädsla att tappa kontrollen. Denna kommer till
Syftet är att erbjuda ett snabbt omhändertagande, tidig
uttryck i form av exempelvis en oro kring att inte få bo kvar
samordnade insatser och en rättssäker process för dessa barn
hemma eller inte placeras tillsammans med syskon, den andre
och unga. Det är också för att bibehålla ett barnperspektiv i
föräldern eller ens husdjur. En annan oro är att polisanmälan
de utredningar som görs av polis och socialtjänst. Barnet ska i
ska gå ut över syskonet genom att syskonet nu kommer
möjligaste mån bara behöva kommat till en plats för att möta
lämnas ensam med förövaren. Kom ihåg att du inte kan lova
olika professioner.
tjejen något vad det gäller hur hennes framtid kommer se
ut när det gäller dessa orosmoment. Däremot kan du ge
Barnet/ungdomen kommer till Barnsrättcentrum för att
henne information om vad som kommer hända hos polisen
förhöras av en barnutredare. Då är även åklagare, särskild
steg för steg och om den efterföljande processen. Påminn
företrädare och ibland en socialsekreterare med under
stödsökande om att tjejjouren kommer fortsätta lyssna och
förhöret. Barnet/ungdomen har en ”särskild företrädare” om
stötta henne så länge hon vill och behöver, innan, under och
någon familjemedlem är misstänkt för brottet mot hen. Den
efter polisanmälan.
särskilda företrädaren närvarar under polisförhöret för att
tillgodose barnets bästa.
Barnrättscentrum
Barnrättscentrum eller Barnahus finns på flera ställen i
Stockholms län. De samarbetar med Socialtjänsten och de
poliser som arbetar här är barnutredare.
18
För att anmäla ett brott
ring 114 14
Såhär arbetar polisen med sexuella övergrepp mot barn
1
2
Om ingen av vårdnadshavarna är misstänkta för brottet så
förhörs de härnäst.
Polisen får in en anmälan.
8
Andra vittnen förhörs.
9
Sist förhörs den/de misstänkta förövarna.
10
Barn och unga som utsätts för brott har enligt lag rätt
Åklagare påbörjar en förundersökning. När det gäller
ett brott som sexuella övergrepp av närstående, som begås
inom familjen, vill polisen att barnet/ungdomen ska vara så
opåverkad som möjligt av förundersökningen.
3
7
Förundersökningen görs vanligtvis på Barnahus eller
till ett kostnadsfritt juridiskt ombud, ett målsägandebiträde
eller en särskild företrädare. Denne ska tillgodose barnet/
Barnrättscentrum. På ett Barnahus är polis, åklagare,
ungdomens rättigheter under både förundersökningen och
socialtjänst, sjuk- och hälsovård, BUP samt rättsmedecin
rättegången. Hen ska även bedriva skadeståndstalan och delta
samlade för att underlätta processen för barnet/ungdomen.
vid alla förhör.
4
Skola eller förskola kontaktas och barnet/ungdomen
11
Åklagaren bestämmer om hen ska väcka åtal. Finner
hämtas för att kunna förhöras. Barnet/ungdomen vet mycket
åklagaren tillräckligt starka bevis för att påvisa att brott
sällan om att en anmälan gjorts. Väldigt sällan är det barnet/
begåtts mot barnet/ungdomen så blir det rättegång.
ungdomen själv som anmäler det brott som begåtts mot dem.
Men när barnet/ungdomen får frågan ”vet du varför du är här”
svarar hen i stort sett alltid ”ja.”
5
Polisen förhör barnet/ungdomen. Polisen som förhör
12
Barnet/ungdomen får själv välja om hen vill vara
närvarande under förhöret eller om den video som spelats
in under förundersökningen istället ska spelas upp under
rättegången. Vill barnet/ungdomen vara på plats under
barnet/ungdomen är barnutredare. Förhöret spelas in på
förhöret sker detta genom en så kallad medhörning. Detta
video.
innebär att den misstänkta får lämna rättegångssalen under
tiden som barnet/ungdomen förhörs och ta del av förhöret
6
Om vårdnadshavare är misstänkt för brott ringer polisen till
från ett annat rum.
vårdnadshavare efter att förhör hållits med barnet/ungdomen.
Vårdnadshavare meddelas om förhöret i efterhand för att
barnet/ungdomen inte ska hotats och tystas ner verbalt eller
fysiskt.
13
Rättegången kommer ta plats i Tingsrätten. Om överklagan
blir aktuell så vänder en sig till Hovrätten.
Utredningen ska ske skyndsamt och brukar ta max ca tre
månader.
20
21
Polisen tipsar
Hos Socialtjänsten
Barnutredare och inspektör Britt-Marie Gustavsson tipsar
Socialtjänstens uppdrag ligger i en strävan om att alla barn och
Stockholms Tjejjour om vad vi kan förmedla angående polisens
unga ska växa upp under trygga och bra villkor. Socialtjänsten
arbete till våra stödsökande som utsätts/utsatts för sexuella
har ett ansvar och en skyldighet enligt socialtjänstlagen att
övergrepp.
agera när omgivningen brister i stöd och skydd av barnet.
Berätta för stödsökande att polisen vill att de unga och
barn som utsätts för sexuella övergrepp ska veta att polisen
inte dömer någon.
Till grund för dessa åtgärder ligger alltid en utredning om
barnet och barnets behov av stöd och skydd. Socialtjänstens
utredning har alltså ett helt annat fokus och syfte än polisens,
som alltså utreder det brott som begåtts mot barnet/
Påminn stödsökande om att polisen endast utreder brott
ungdomen. Vägledande för utredningen och de åtgärder
och att en viktig del av deras arbete är att insamla information.
Socialtjänsten beslutar om är grundprincipen om barnets
Det är därför polisen så gärna vill prata med tjejen.
bästa. Vid misstanke om brott mot barn agerar Socialtjänsten
Informera stödsökande om att polisen kanske kommer
behöva ställa en del jobbiga frågor för att ta reda på vad som
utifrån tankar om “akut skydd” och det genomsyrar sedan hela
arbetet.
har hänt. Men poängtera att de är främst där för att hjälpa de
Avseende sexuella övergrepp av närstående så kommer
tjejer som de kommer i kontakt med p.g.a. de övergrepp de
för det mesta en anmälan in till socialtjänsten genom att en
utsatts för.
förälder anmäler den andre föräldern. Vanligtvis är det en
Förmedla för stödsökande att det är viktigt att hon pratar
med någon annan om hon inte vågar eller orka prata med
polis. För då kan polisen prata med denna någon istället.
mamma som anmäler en pappa. Dessa typer av anmälningar
tas alltid på största allvar även om det kan förekomma
spekulationer om vårdnadstvister.
Även andra situationer kan leda till att socialtjänsten görs
uppmärksam på misstanke om att barnet/ungdomen utsättas
för sexuella övergrepp. Ett exempel på en sådan situation är
när socialtjänsten av andra orsaker är i kontakt med en familj
och etablerat en kontakt med barnet/ungdomen eller när hen
varit placerad och fått en längre tid från förövaren.
22
23
Båda situationerna kan resultera i att barnet/ungdomen känner
sig trygg nog att berätta för socialtjänsten om de övergrepp
närstående utsätter dem för.
Såhär arbetar Socialtjänsten med barn och unga som utsatts
för sexuella övergrepp
1
Socialtjänsten tar mot en anmälan beträffande barnet/
Socialtjänsten behöver till skillnad från polisen inga bevis
ungdomen. Den kan ha kommit in på flera olika sätt – från
för att anse att en person är olämplig som förälder. Om
närstående, läkare eller barnet/ungdomen själv. När anmälan
polisen inte finner tillräckliga bevis för att styrka brott kan
kommer in bedömer socialtjänsten om de ska inleda en
socialtjänsten därför fortsätta hålla kontakt med familjen om
utredning. Vid denna typ av brott inleds alltid en utredning.
de fortsätter att råda misstanke om att barnet/ungdomen i
Utredningen består av att samla information om barnet/
familjen far illa. Socialtjänsten kan även fortsätta hålla samtal
ungdomens situation genom att prata med personer i hens
med barnet/ungdomen och på så sätt få fram fler bevis för
omgivning. Utredningen ska ske skyndsamt.
att sätta igång ytterligare en process för att förändra dennes
2
situation.
Socialtjänsten gör samtidigt en riskbedömning. Inom ramen
för den besvarar socialtjänsten frågor om barnet/ungdomens
Socialtjänsten erbjuder bortsett från skyddsinsatser olika
boende. Var är hen? Är hen trygg och säker där eller behöver
stödinsatser som en kontakt- och stödperson, samtal och
hen omplaceras? Om socialtjänsten bedömer att barnet/
familjesamtal.
ungdomen behöver skyddas från sin vårdnadshavare och detta
För att komma i kontakt med socialtjänsten ska en vända sig
till socialtjänsten i sin egen kommun. Telefonnumret finns på
är akut som i fallet av misstanke om incest så omhändertas
barnet/ungdomen omgående. Detta kan socialtjänsten
göra mot både barnet/ungdomens och vårdnadshavares
kommunens hemsida.
vilja. Utgångspunkten är socialtjänstens bedömning om att
barnet/ungdomen skulle fara illa av att stanna hemma. Om
En kan även kontakta socialjouren som
har öppet dygnet runt på nummer
08-508 400 00
Socialtjänsten bedömer barnet/ungdomen som trygg och
säker med ena föräldern kan barnet/ungdomen få bo hos
denna, under förutsättning att vårdnadshavarna är separerade.
Men socialtjänsten föredrar att placera barnet/ungdomen
någon annanstans om en misstanke finns om incest då den
misstänkta vårdnadshavaren vanligtvis söker upp barnet/
ungdomen när hon placeras hos vårdnadshavare eller släkt.
24
25
3
Parallellt gör Socialtjänsten en polisanmälan. De får inte
6
Vårdnadshavare informeras sist om barnet/ungdomen
informera barnet/ungdomens vårdnadshavare om detta.
ska omplaceras. Detta för att de inte ska försöka påverka
Socialtjänsten eftersträvar att komma i kontakt med barnet/
barnet/ungdomen att tiga om det som hen utsätts för hemma.
ungdomen så fort som möjligt eftersom det alltid finns en
påverka hen om att tiga om det som hen utsätts för hemma.
risk för att barnet/ungdomen tystas av den misstänkte
vårdnadshavaren.
4
Socialtjänsten samråder härefter med polis på Barnahus
eller Barnrättscentrum om barnet/ungdomens situation och
om huruvida socialtjänsten behöver omplacera hen omgående
eller inte. Om situationen inte bedöms som akut formulerar
Socialtjänsten en handlingsplan tillsammans med Polisen.
5
Socialtjänsten eftersträvar alltid att syskon
som mår bra av att vara tillsammans placeras på
samma plats. Undantag görs naturligtvis
om ena syskonet är förövare.
Om Socialtjänsten bedömer att barnet/ungdomen inte ska
omplaceras följer de med hen hem för en så kallad uppföljning.
Hur denna ser ut skiljer sig en del beroende på vilken kommun
barnet/ungdomen bor i. En kommun med bra organisering
och resurser följer barnet/ungdomen hem för uppföljning
samma dag, andra kommuner gör inte detta utan besöker
familjen senare för ett uppföljningssamtal. Väl hemma försöker
Socialtjänsten skapa sig en bild av hur barnet/ungdomen mår
Socialtjänsten tipsar
när hen är tillsammans med sina föräldrar och föräldrarnas
Maria Dorrian, barnhandläggare i Huddinge kommun och Inger
lämplighet att ta hand om samt skydda barnet/ungdomen.
Dorrian Enhetschef i Täby kommun tipsar Stockholms Tjejjour
Härefter görs ytterligare en bedömning om huruvida barnet/
om vad vi kan förmedla angående Socialtjänstens arbete till
ungdomen kan fortsätta bo hemma eller behöver skyddas från
våra stödsökande som utsätts/utsatts för sexuella övergrepp.
sin vårdnadshavare.
Förmedla till stödsökande att samhället har en tydlig och
klar syn på att det som hon utsätts för är ett brott, att hon inte
ska ha det så och att samhället kan gå in och sätta stopp för
det som sker.
26
27
Påtala om och om igen att det inte är okej att ha det såhär.
Förklara för stödsökande att det hon utsatts för inte är ett
personligt problem, utan att hon är utsatt för ett brott.
Hos Barn- och ungdomspsykiatrin - BUP
BUP är en verksamhet inom vården som arbetar med barn och
unga upptill 18 år. Till BUP kommer barn och unga som av olika
Förklara för stödsökande att Socialtjänsten kan hjälpa till
och underlätta med vissa saker som ett boende t.ex. Men även
att de kan hjälpa mamma eller pappa.
Var noggrann med att påtala att Stockholms Tjejjour finns
kvar. Att tjejjourens stöd pågår parallellt även när stödsökande
är i kontakt med Socialtjänsten, under förutsättning att hon vill
det. Informera om att tjejjouren kan följa med till Socialtjänsten
och att tjejen bestämmer själv.
Förklara för stödsökande att Socialtjänsten har en
skyldighet att dokumentera det som hon berättar för dem
samt att föräldrarna kommer kunna ta del av den information
hon delger. Men att Socialtjänsten härav kommer påminna
tjejen om detta så att hon därefter själv väljer hur mycket
hon vill säga. Förklara att stödsökande tillsammans med
Socialtjänsten kan komma överens om formuleringar som
anledningar mår psykiskt dåligt. Här får de beroende på deras
individuella behov samtal, gruppbehandlingar, familjeterapi,
beteendeträning och medicinering.
Det finns lokala BUP-mottagningar dit barn och ungdomar
kommer på samtal men även mottagningar som arbetar
i mobila team och en traumaenhet. De mobila teamen
möter barnet/ungdomen i hens hemmiljö, på andra BUPmottagningar kan barnet/ungdomen stanna en längre period
om behandlingen så kräver.
Vanligtvis kommer barnet/ungdomen in på ett första samtal
där hen får berätta varför hen sökt sig till BUP. Viktigt är att
veta att det inte finns något krav på hur mycket en ska berätta
utan det får en helt bestämma själv. Det första samtalet brukar
ta ungefär en timme och mot slutet bestämmer behandlaren
och barnet/ungdomen om de ska träffas igen.
känns bra för henne själv.
Personalen på BUP har i enlighet med andra som arbetar med
Påminn stödsökande om att Socialtjänstens främsta
intresse är hon själv och att skydda henne.
barn och unga en anmälningsskyldighet om det föreligger
misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa. De har även
en uppgiftsskyldighet vilket betyder att BUP är skyldiga att
lämna ut sekretessbelagda uppgifter om myndigheter som
socialtjänst eller domstol ber dem om det.
28
29
För att komma i kontakt med BUP så kan en gå in på deras
Här kommer barnet/ungdomen få gå i gruppsamtal där hen
hemsida www.bup.nu. Här kan en ställa frågor och chatta med
träffar andra som utsatts för sexuella övergrepp.
BUP. På hemsidan finns också numret till de olika lokala BUPmottagningarna.
Traumaenheten arbetar med både de som utsätter och de
som utsatts och de arbetar alltid i grupp. De har grupper för
tonårstjejer i åldrarna 15-18 år. Gruppen pågår kontinuerligt och
Såhär arbetar BUP:s traumaenhet med barn och unga som
utsatts för sexuella övergrepp
en plats blir enbart öppen genom att en av tjejerna känner sig
BUP:s traumaenhet är en specialenhet som särskiljer sig från
föräldragrupp som pågår parallellt med denna. Alla grupper är
de lokala BUP-mottagningar som beskrivs ovan. Hit kommer
indelade efter kön.
redo att sluta i gruppen. De har en grupp för yngre barn från
nio år och uppåt, en grupp för barn i förskoleålder samt en
barn/ungdomar enbart via remiss. Ofta sker bedömningen på
en lokal BUP där barnet/ungdomen är förankrad men det går
även att få remiss från lokalvården. För det mesta remitteras
barnet/ungdomen till BUP:s traumaenhet för att den lokala
BUP-mottagningen anser sig ha bristande resurser eller
kunskaper för att ta mot personen på bästa möjliga sätt. Till
BUP:s traumaenhet kommer barn och unga som genomgått
trauman som exempelvis sexuella övergrepp. De kommer
BUP:s traumaenhet tipsar
Behandlarna på BUP:s traumaenhet tipsar Stockholms Tjejjour
om vad vi kan förmedla till stödsökande för att minska deras
rädsla inför att söka stöd hos dem.
Påpeka för stödsökande att ingen är förstörd efter att ha
i kontakt med BUP:s traumaenhet vanligtvis genom att en
utsatts för sexuella övergrepp av närstående, även om det kan
mamma slagit larm men också genom att barnet/ungdomen
kännas så. Många har tillexempel fått hjälp på BUP och det har
har berättat själv om vad hen har utsatts för.
gått jättebra.
På BUP:s traumaenhet jobbar personalen specifikt med barn
Förklara för stödsökande att det både på en lokal BUP, och
och unga som utsatts för sexuella övergrepp av närstående.
framförallt på BUP:s traumaenhet finns mycket kunskap om
De bedömer och behandlar trauman som bottnar i våld och
sexuella övergrepp och att det därför kan det vara skönt att gå
sexuella övergrepp. Här kan barnet/ungdomen få en annan
just dit.
typ av behandling och personalen besitter extra stor kunskap
om det trauma det kan innebära att utsättas för sexuella
övergrepp av närstående.
30
31
Berätta för stödsökande att på BUP:s traumaenhet berättar
en så mycket en vill och i sin egen takt. Allting är frivilligt, en
måste ingenting.
Förklara för stödsökande att hon inte enbart kommer
behöva svara på frågor om övergreppet utan på BUP får en
frågor om många saker.
Att hålla stödgrupper för tjejer som utsatts
för sexuella övergrepp av närstående
En stödgrupp för tjejer som utsatts för sexuella övergrepp av
närstående eller andra sexuella övergrepp fyller en mycket
viktig funktion för stödsökande på så sätt att de bevisar för
Informera stödsökande om att även om det krävs en remiss
tjejen att vem som helst kan drabbas. I mötet med andra tjejer
för att komma just till BUP:s traumaenhet så kan en alltid ringa
som utsatts för sexuella övergrepp inträffar ofta en förståelse
dem för att prata.
för att en inte är ”ovanlig” för att en utsatts. Att sexuella
övergrepp mot tjejer inte är ett individuellt problem, utan ett
Informera stödsökande om att hon även kan gå in på
strukturellt som bottnar i den ojämlika könsmaktordningen.
www.bup.se, där hon kan ställa frågor eller chatta anonymt.
På så sätt kan hon testa om det känns som att BUP hanterade
Det är inte ovanligt att den som utsatts för sexuella
hennes fråga och situation på ett bra sätt. Det kan vara ett
övergrepp bär på en känsla av att vara udda och avvikande
första steg mot att prata med någon professionell som kan
från alla andra. Stödsökande bär inte sällan på tankar om
hjälpa en ur sin situation och dåliga mående.
att hon särskiljer sig från andra genom att hon har speciella
egenskaper eller drag som drar till sig förövare. I stödgruppen
utmanas tankarna om att hon är udda, avvikande eller speciell
då dessa omkullkastas som ett resultat av de samtal och den
dialog som förs där.
Även om Stockholms Tjejjour inte ska syssla med bearbetande
samtal så fyller stödgruppen en bearbetande funktion. Detta
eftersom att tjejen här får möta andra tjejer som utsatts för
sexuella övergrepp. Det är ett viktigt steg i hennes egen
bearbetning av det hon utsatts för. Tjejerna känner igen
sig i varandras känslor, begreppsvärld och delar liknande
erfarenheter.
32
33
Just att kunna känna igen sig bland andra har stor betydelse.
Tjejen får stöd utifrån det hon varit med om och får ofta, för
första gången, känna att hon inte är ensam i sitt tillitstrauma.
Rekrytering av deltagare
Vem som helst kan inte delta i en stödgrupp som handlar
om sexuella övergrepp. Eftersom vi inte arbetar som t.ex.
Stödgrupperna syftar därmed främst till att tjejerna ska kunna
dela med sig, känna igen sig och både få och ge stöd av och
till varandra utifrån deras gemensamma erfarenheter.
psykologer och inte med bearbetande samtal så är det viktigt
att vi är medvetna om våra egna begränsningar vad det gäller
stödsamtal med tjejer som bär på det trauma som incest ofta
innebär. Som jourtjejer måste vi vara varsamma i processen av
att rekrytera tjejer.
Det som är viktigt att komma ihåg under rekryteringsprocessen är att alla som söker till stödgruppen inte
nödvändigtvis kommer att kunna delta i den. Därför är det
viktigt att inte ge den stödsökande falska förhoppningar. Att
gå i stödgruppen ställer krav på tjejen i form av att hon både
ska kunna hantera att lyssna på andras svårigheter och i alla
fall till en viss del kunna dela med sig av sina egna.
Deltagarna behöver ha bearbetat de sexuella övergrepp de
utsatts för och dess konsekvenser för att ett deltagande i
stödgruppen ska bli konstruktivt både för dem själva och för
de andra deltagarna. Framförallt är det nödvändigt för att
processen inte ska bli uppslitande för tjejen.
Det finns kriterier som varje enskild tjej måste uppnå för att
kunna delta. Få som söker sig till stödgruppen uppnår dessa.
Det är inte sällan en besvikelse för tjejen att få höra att hon
t.ex. inte är redo, men det är centralt att tjejjouren vågar göra
den bedömningen.
35
Stödgruppen träffas under en mycket kort period och under en
Att gruppen bygger på tillit, ömsesidighet, trygghet och
koncentrerad tid och har tjejen som deltar t.ex. inte bearbetat
respekt är centralt för att stödgruppen ska fungera och
sitt trauma hos en psykolog/terapeut kommer tillfällena riva
deltagarna ska återvända varje gång. Under rekryterings-
upp traumat och tjejen att må mycket dåligt. Detta vill vi till
processen måste därför jourtjejerna ständigt ha
största möjliga mån undvika. Det måste därför få ta lång tid att
gruppdynamiken i åtanke. Att i grupp få dela med andra
hitta de ”rätta deltagarna” .
förstärker upplevelsens verklighet. Alla har upplevt ungefär
En av de jourtjejer som ska hålla stödgruppen träffar den
stödsökande för ett enskilt samtal för att ta reda på om hon
är redo att delta. Under det första mötet behöver jourtjejen
lära känna stödsökande, försäkra sig om att övergreppen
upphört, att tjejen har bearbetat dessa hos psykolog/terapeut
och att hon är psykiskt stabil. Jourtjejen behöver våga fråga
samma sak och kommer troligen dela med sig mycket av
sig själva. Det viktigt att alla får tala till punkt och att ingen
känner sig sig kränkt av en annan deltagare, men även att
alla deltagare ges lika mycket talutrymme. Jourtjejerna som
handleder gruppen måste ha denna balans i åtanke redan
under rekryteringsprocessen.
om övergreppen för att avgöra om stödsökande kan prata
Antalet deltagare har betydelse. Stockholms Tjejjour har
om detta. Ett gott tecken på att tjejen är redo för att delta
använt sig av tre deltagare som en minimumgräns och sex
i stödgruppen är att hon kan berätta för jourtjejen om det
stycken som en maxgräns. Det krävs en balans i relation till
hon utsatts för, även om det inte behöver innebära att tjejen
antal deltagare eftersom de gärna ska kunna spegla sig i
redogör för övergreppen i detalj.
varandras erfarenheter som grupp. Samtidigt får inte gruppen
Under ert samtal är det viktigt att tjejen informeras om vad
som kommer krävas av henne som deltagare. Redan här kan
vara för stor för att en mindre grupp skapar trygghet och
bidrar till att alla deltagare får komma till tals.
jourtjejen delge stödsökande ramarna för stödgruppen men
hon behöver även vara tydlig med att den stödsökande, som
en deltagare i stödgruppen behöver intressera sig för de
andra och den grupp-process som stödgruppen innebär. Hon
behöver vara införstådd i att varje enskild deltagare har ett
ansvar för gruppen och för grupp-processen.
36
37
Som samtalsledare
d.v.s. låt deltagarna veta så långt som möjligt i förväg
stödgruppens upplägg och funktion.
Eftersom tjejerna varit utsatta för ett tillitstrauma läggs ett
mycket stort ansvar på de jourtjejer som ska leda gruppen. Det
är ett ansvarsfullt uppdrag med en skör målgrupp och centralt
är att tjejerna som deltar mår bra under och efter tillfällena.
På Stockholms Tjejjour är vi två samtalsledare i stödgruppen.
Detta skapar en stabilitet i gruppen och är värdefullt för
jourtjejerna som kan stödja varandra och dela på det ansvar
som det innebär att leda en stödgrupp för tjejer som utsatts
Likväl som vem som helst inte kan delta i en stödgrupp för
för sexuella övergrepp. Parallellt med denna form av ansvar så
tjejer som utsatts för sexuella övergrepp så kan inte heller vem
är det viktigt att jourtjejerna har i åtanke att de inte ska ta för
som helst leda gruppen. Det är viktigt att jourtjejen besitter
stort ansvar för de enskilda deltagarnas utveckling under och
vissa kvalifikationer som samtalsledare. Det är nödvändigt
efter stödgrupperna. Detta ansvar ska jourtjejerna dela med
att jourtjejen reflekterar över om hon har dessa eller kanske
deltagarna som bär på ett eget ansvar vad det gäller deras
behöver öva sig ett tag, till exempel genom att sitta jour
personliga utveckling.
under en längre period innan hon leder en stödgrupp. Det är
även viktigt att jourtjejen funderar över varför hon vill leda en
stödgrupp och om hon är redo för det ansvar som det innebär.
För att läsa mer om Stockholms Tjejjours stödgrupper för
tjejer som utsatts för sexuella övergrepp av närstående, kan du
beställa ”Stöd till incestutsatta tjejer: kunskaps- och metodbok
Jourtjejen står som samtalsledare för strukturen och
för tjejjourer” av Erika Eriksson och Madde Elgemyr på vår
sammanhållningen i gruppen. Hon måste vara lyhörd för hur
hemsida: www.stockholmstjejjour.nu
deltagarna i gruppen mår, hur de fungerar tillsammans, se
till att alla får komma till tals och att ingen blir överkörd eller
kränkt.
Som samtalsledare är det viktigt att du lyssnar mer än du
talar. Syftet med stödgruppen är att tjejerna delar med sig
av sig själva och till varandra. De är de som ska formulera
Utvärderingar av stödgrupperna
Stockholms Tjejjour har lett stödgrupper under tre år, ca
en stödgrupp per år. Varje stödgrupp har utvärderats av
deltagarna.
strategier och stötta varandra. Som samtalsledare ska du tala
Från utvärderingarna går att utläsa att deltagarna funnit
till gruppen, inte bedriva enskilda samtal. Vägled gruppen,
stödgruppen lärorik, inspirerande, stärkande och givande.
ställ frågor, men ta sedan ett kliv tillbaka. Möt deltagarna med
Stödgruppen upplevs som en frizon där en fritt kan uttrycka
ett lugn och stabilitet och arbeta mycket med förutsägbarhet,
sina känslor och vara sig själv.
38
39
Vidare beskrivs stödgruppen som trygg,
öppen, förstående och som att det här är
”högt i tak”. Där har en fått insikt, ett bredare
perspektiv och ny förståelse som även lett
till en större acceptans inför sig själv och de
konsekvenser som övergreppen inneburit.
Stödgruppen beskrivis även ha bidragit
till en öppenhet utanför gruppen och en
tydligare insikt vad det gäller ”vad jag
behöver”.
En gemensam nämnare i utvärderingarna av
stödgruppen är att deltagarna har upplevt
det som stärkande och givande att höra
andra dela med sig av sina tankar och
känslor. På så sätt har stödgruppen hjälpt
till att bearbeta deltagarnas egna tankar och
känslor kring det som har hänt.
Deltagarna tycker att det var mycket
positivt att träffa andra som delar liknande
erfarenheter samt att ”upptäcka” att dessa
andra deltagare är individer och inte offer.
Deltagarna delar åsikt om att upplägget
för stödgruppens träffar har varit mycket
bra. Det har uppskattats att det funnits en
tydlig struktur. De teman som lyfts upplevs
som ”ingångar” snarare än ett krav på att
samtalen ska centreras kring ett visst ämne.
40
En del deltagare önskade att ses fler gånger än de fem tillfällen
som stödgruppen erbjuder. Vissa anser även att tillfällena
Stödgruppens 5 tillfällen
var för korta och att de skulle behöva förlängas för att kunna
Strukturen för stödgruppens tillfällen är utarbetade av Erika
prata längre om de teman som togs upp. Framförallt vill de ha
Eriksson, tidigare projektledare för Maskrosen på Stockholms
möjligheten att verkligen prata igenom vilka tankar föregående
Tjejjour.
ämne väckt och hur veckan som gått därefter känts och
fungerat.
Detta gäller för varje tillfälle
Stockholm Tjejjours upplägg för stödgrupper avseende
Börja alltid samtal med att berätta om vad som ska göras idag
tjejer som utsatts för sexuella övergrepp är utarbetat med
och vad som kommer att hända. Ställ sedan frågor som:
tjejernas bästa i åtanke. Det är ett medvetet val att ses under
Hur har tiden varit sedan vi sågs sist?
en begränsad tidsram. Både vad det gäller antalet tillfällen
Har det hänt något?
och den tid som är avsatt till dessa. Detta beror främst på
Finns det frågor från förra gången?
två saker. Det ena är att det är svårt för deltagarna att skiljas
Är dagens upplägg okej med er?
åt när stödgruppen pågår under en lång tidsperiod. Ofta
skapas ett beroendeförhållande till de jourtjejer som leder
Använd alltid öppna följdfrågor som:
stödgruppen som är svår att bryta. Ett tomrum som kan vara
Hur kände du då?
svårt att hantera kan uppstå när stödgruppen är avslutad om
Hur påverkar det dig?
den pågår under för lång tid. Det andra skälet till att begränsa
Hur tänker du kring det?
stödgruppens timmar och tillfällen är, återigen, att vi som
Vad behöver du?
tjejjour inte ska bedriva bearbetande samtal. Då är det viktigt
Vad i detta känner ni igen er i?
att vi bibehåller en struktur som hjälper oss att inte gräva för
Någon som vill tillägga något?
djupt i det som tjejerna utsatts för och deras känslor kring
detta. Sådana typer av samtal erbjuder psykiatrin men inte en
tjejjour. Detta meddelas till samtliga deltagare under det första
mötet med den eller de jourtjejer som kommer leda gruppen.
Detta för att deltagarna ska ha rimliga förväntningar på vad
stödgruppen kan bidra med i deras individuella situation.
42
Syfte med stödgruppen:
Dela erfarenheter, känna igen sig
och ha stärkande samtal
Tillfälle 1
Vi går inte in på övergreppen i detalj. Det kan trigga andra
Dagens tema: Tillit, svek och förlust
deltagare inklusive en själv samt riva upp för mycket. Vi är
rädda om varandra. Av samma anledning går vi inte in på
Dagens upplägg
självskadebeteenden i detalj.
Info: 10 minuter
Runda: 5 minuter
Vi har alla tystnadsplikt. Det som sägs här pratar vi inte om
Övning för att lära känna varandra 15 minuter: Vilket är ditt
utanför gruppen.
favoritdjur? När känner du dig stark? Vad tycker du om att
Om det blir jobbigt så säg till, du kan gå ut eller ta ett glas
göra på fritiden?
vatten. Vi använder oss av känslopapper. Använd dem, om ni
Samtal 25 minuter
vill, för att sätta ord på hur ni kände eller känner.
Paus 5 minuter
Avslutningsrunda 5 minuter
Närvaro är a och o. Detta för att skapa tillit inom gruppen.
Ramar för gruppen
Dagens teman
Tillfällena pågår varje gång upptill 1,5 h med 10 minuters paus
Förlust
och 10 minuters avslutningsrunda.
Vi pratar i rundor som är tidsbegränsade upptill 5 minuter för
att samtliga deltagare ska få talutrymme. En behöver dock inte
prata när det är ens tur. Det är viktigt att komma ihåg att det
Vad känner du att du har förlorat?
Någonting i relation till vänner? Familj? En kärleksrelation?
Familj? Barndom? Stolthet?
Har du förlorat något eller känner du att du har blivit
bestulen på något?
alltid är frivilligt.
Förmåga till närhet?
Jourtjejerna/samtalsledarna kan säga ”nu är det dags att
avrunda” eller om deltagarna föredrar kan vi använda en
klocka som ringer när det är dags att avrunda. Kom överens
om vad som känns bäst inom varje grupp.
Sexuell lust?
Förmågan att sätta gränser, säga ja/nej?
Har din förmåga till tillit förändrats? I så fall på vilket sätt?
Hur känner du kring det?
Låt andra tala till punkt. Respektera om de inte vill prata när
det är dags, men att de kanske vill ”gå tillbaka” för att tala
senare.
44
45
Tillfälle 2
Sorg
Känner du att du tvingast omvärdera bilden av
Dig själv?
Dagens tema: Relationer till andra (vänner, familj, kärlek)
Runda 10 minuter
Förövaren?
Samtal 30 minuter
Omvärlden?
Paus 10 minuter
Familjen?
Känner du sorg inför omgivningens reaktioner? Har du fått
Avslutningsrunda 10 minuter
den hjälp du bad om? Den du behövde?
Frågor
Tillit
Förra gången pratade vi lite om relationen till andra. Idag
Hur har din/er förmåga till tillit påverkats?
tänkte vi att vi skulle fortsätta på det temat. Jag tänkte börja
Hur känner du kring det?
med att fråga:
Hur påverkar det dig?
Känner er omgivning till vad ni har varit utsatta för?
Hur tänker du kring det?
Om nej, varför inte?
Vad behöver du?
Vad skulle hända om du skulle berätta?
Vad är du rädd för ska hända om du berättar?
Om ja: Hur känner du inför omgivningens reaktioner?
Avrundning
Har du fått de reaktioner du förväntade dig? Eller ville ha?
Samtalsledarna förmedlar:
Vi vet att det kan vara väldigt svårt att prata om det som ni
delat med er av idag. Jag vill att ni ska veta att jag tycker att ni
är väldigt modiga och starka som är här och gör det!
Har du fått den hjälp du bad om? Den hjälp du behövde?
Känner du att du tvingats omvärdera bilden av
omgivningen sedan övergreppen ...
... av familjen?
... vänner?
Avslutningsrunda
... mannen? Förövaren?
Hur kändes det här?
Kan du ångra hur du har behandlat andra som en följd av
Hur mår du nu?
övergreppen?
... Syskon?
... Föräldrar?
46
... Vänner?
47
Tillfälle 3
Lider du av sömnlöshet?
Hur skulle du beskriva din hälsa?
Dagens tema: Kroppen
Skulle du säga att du har något beroende? Rökning,
Runda 10 minuter
alkohol, mat, socker, droger?
Samtal 30 minuter
Hur ser din relation till mat ut?
Paus 10 minuter
Hur skulle du beskriva ditt behov av och förmåga till närhet
Avslutningsrunda 10 minuter
och fysisk kontakt?
Avslutningsrunda
Frågor
Hur kändes det här?
Idag tänkte vi att vi skulle prata mer om våra kroppar. Hur en
Hur mår du nu?
ser på den och upplever den.
Hur känner du inför din kropp?
Tror du att din syn på din kropp har påverkats av det du
har varit utsatt för?
Hur upplever du din kropp?
Hur känns det att vara i din kropp?
Hur ”känns” din kropp?
Kan du uppleva att din kropp känns avdomnad eller
överkänslig ibland?
Har du någon gång skuldbelagt din egen kropp för det du
utsattes för?
Har du gjort något bra eller dåligt mot din kropp för att ta
hand om eller skada din kropp?
Ignorerar du din kropp ibland?
Har du någon gång känt dig kluven eller att du ”lämnat din
kropp” för att fly eller slippa vara närvarande? Gjorde du det
under själva övergreppet eller är det något du gör idag? Gör
du det medvetet eller omdevetet?
48
49
Tillfälle 4
Skrivövning
Dagens tema: Framtiden
Till nästa tillfälle vill vi be er att skriva brev. Detta är
naturligtvis frivilligt. Det kan handla om att en skriver flera
Runda 10 minuter
A4:or eller en rad. Ni får välja att inte skriva alls. Känns det för
Samtal 55 minuter
Gå igenom skrivövning och hemliga lådan 15 minuter
Avslutningsrunda 10 minuter
jobbigt? Rivs mer upp än vad du kan hantera? Var då rädd om
dig och skriv inte brevet. Om ni skriver så talar vi om breven
nästa gång vi ses. Ingen av er kommer att tvingas läsa upp
eller dela med er av brevet. Allt vi gör är frivilligt.
Frågor
Idag tänkte vi att vi skulle prata om framtiden och om hur vi
ser på den.
Hur ser du på framtiden? Är du positiv eller skrämmer den
dig?
Om den skrämmer dig, på vilket sätt skrämmer den dig?
Hur vill du att din framtid ska se ut? Vad drömmer du om?
Ni ska skriva tre brev, till tre olika personer:
Till någon som inte vet och berätta om våldtäkten
Till någon som du har berättat för men som reagerade på
ett sätt som du inte uppskattade
Till förövaren
Vad behöver du för att komma dit?
Vilka förändringar strävar du efter?
Hur tror du att du kan nå de förändringarna?
Känner du ibland att du inte har makt över ditt liv eller din
Hemliga lådan
Finns det något vi inte pratat om i gruppen som du vill ta
upp vid nästa tillfälle?
Finns det något som skaver?
framtid?
Får övergreppen en stor plats i ditt liv nu? Känner du att du
skuggas av din historia och att den försvårar eller hindrar dig
En reflektion eller fundering du vill skicka med till oss
samtalsledare?
att leva som du vill?
Hur gör du idag för att övergreppen inte ska få en för stor
plats i ditt liv?
Hur göra för att detta inte ska påverka allt jag gör och min
framtid?
50
Avslutningsrunda
Hur kändes det idag?
Hur mår du nu?
51
Tillfälle 5
Sista chansen med gruppen
Finns det något som skaver, något som du känner att du
Dagens tema: Skrivövning, hemliga lådan samt avslutning
skulle vilja berätta för oss som du inte berättat?
Runda 10 minuter
Finns det något som du har berättat för oss, som du känner
Gå igenom skrivövning 20 minuter
Samtal utifrån hemliga lådan 40 minuter
inte riktigt stämmer som du skulle vilja berätta för oss igen - på
ett nytt sätt?
Sista chansen med gruppen 10 minuter
Gå tillbaka till enkäten
Vad har gjort mest avtryck hos dig efter de här gångerna?
Vad och vilka tankar har det satt igång hos dig?
Skriv utvärderingsenkät
Avslutningsaktivitet?
Utvärderingsenkät
Avslutningsrunda 5 minuter
Gå tillbaka till de lappar de skrev i början om förväntningar och
rädslor.
Skrivövning
Gå igenom övningen och prata om hur det kändes.
Hur kändes det att skriva breven? Svårt? Enkelt?
Kunde du beskriva precis så som det känns för dig eller är?
Var det jobbigt? På vilket sätt?
Hur kändes det att uttrycka er i skrift på det här sättet?
Vill du läsa upp vad du skrivit eller att resten av gruppen
läser var och en för sig?
Fyll i de nya utvärderingarna. Utvärderingen innehåller följande
frågor:
1
Hur tycker du att stödgruppen har varit?
2
Har du fått ut något av stödgruppen, i så fall vad?
3
Finns det något som vi inte pratade om som du tycker att
vi borde ha tagit upp eller finns det något som skulle kunnat
vara bättre? I så fall vad?
Hemliga lådan
Här tar ni upp de ämnen eller funderingar som deltagarna
lämnat i hemliga lådan föregående tillfälle.
Avslutningsaktivitet
Bestäm om ni ska ses en sista gång för att göra något
tillsammans.
52
53
Källförteckning
Allmänna råd 1991:3, Sexuella övergrepp mot barn,
Socialstyrelsen, 1991
Barnombudsmannen, När tryggheten står på spel, Stockholm,
2005
Elgemyr, Madeleine & Eriksson, Erika, Stöd till incestutsatta tjejer:
kunskaps- och metodbok för tjejjourer, Stockholm, 2012
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabeth, När barn som upplevt
våld möter socialtjänsten: om barns perspektiv, delaktighet och
giltiggörande, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2011
Grände, Josefin, ”Jag kallade det aldrig för väldtäkt”: att möta
våldtagna kvinnor, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i
Sverige (ROKS), Stockholm, 2005
Handbok vid misstanke om: misshandel och sexuella övergrepp
mot barn - barn som upplevt våld i sin familj, Region Halland,
Halmstad, 2010
Knöfel Magnusson, Anna, Att fortsätta leva: en handbok från
HOPP om sexuella övergrepp, konsekvenser och hur man kan hjälpa,
HOPP - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, Stockholm, 2012
Roks etiska riktlinjer: Riksorganisationen för kvinnojourer och
tjejjourer i Sverige, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige
(ROKS), Stockholm, 2008
Shannon, David & Törnqvist, Nina, Polisanmälda våldtäkter mot
barn: en uppdaterad kunskapsbild, Brottsförebyggande rådet (BRÅ),
Stockholm, 2011
Wilén, Emma, De sista de berättar: om incest och andra sexuella
övergrepp, KST infoservice, Växjö, 2013