Transcript Tomas Riad Språk, musik, vers

Språk – musik – vers
Relationer mellan grammatiker
Tomas Riad
Nordiska språk
Stockholms universitet
Psalmer vi minns?
Trygga räkan ingen vara
än Guds lilla barn i Skara.
(Sv ps 248)
O Gud Fader, Son och Ande,
Dig ske pris i hallonlandet.
(Sv ps 77)
Det är saligt att samla citron
Omkring ordet till bön och till sång. (Sv ps 263)
Varför blir det fel?
Sjungen text är svår att uppfatta …
• Taktarten påverkar vokal- och
konsonantlängd
Dåne
Dåne
liksom
liiiiksom
åskan
bröder
åskaaan bröööder
Varför blir det fel? forts.
• Tonhöjden påverkar vokalkvalitén vid sång
1. iii
iii
2. aaa
aaa
iii
iii
iii
aaa
aaa
aaa
• Språklig betoning och musikalisk betoning kan
hamna i konflikt (i en illa tonsatt text).
Musiken:
Språket:
3
|1
X . .
2
3
|1
2 3
|1
. X . X .
Tryggare kan ingen vara
Intryck:
Trygga räkan ingen vara
(Det hindrar inte att psalmen är älskad av många.
Text: Lina Sandell, Musik: Oskar Ahnfelt)
Stjärnan ej på himlafesten
fågeln ej i kända nästet
Gläd dig då, du lilla skara (Skara?)
Jakobs Gud skall dig bevara
för hans vilja måste alla
|1 2 3
|1 2…
Fiender till jorden falla
X. . . X . X .
3
Varför blir det fel? forts.
• Frasering (andning; legato, staccato)
påverkar uppfattningen av ordens
indelning i stavelser.
Stavelseindelning, grundreglerna:
• En vokal som kärna:
katalog Æ ka-ta-log (inte *k-ata-lo-g)
• Börja med en konsonant (om möjligt):
katalog Æ ka-ta-log (inte *kat-al-og)
Stavelseindelning, forts.
• Stavelser respekterar ordgränser:
härm+apa Æ härm+a-pa
(inte *här-ma-pa)
samlas i tron Æ sam-las + i + tron
(inte *sam-la + ci-tron)
…men när musiken tillkommer…
2. Det är saligt att samla
citron.
Omkring ordet till bön och till
sång. O hur härligt det blir vid Guds tron Att få stå bland de frälste en gång
Några exempel till:
När du går över floden går du ensam
när du går över floden lämna salt
…när Gud i natten stimmar lugnt vilar uppå
strå (Sv ps 121)
Morgon mellan fjällen, hör hur bäck och flod
sorlande motellen, sjunga Gud är god
(Sv ps 179)
Vi vill att världen ska vara
meningsfull
… allo lande
Och låt oss
sist bland
änglars kor
?
?
… hallonlandet
!
!
Folketymologier:
• feuilleton
Æ följetong
• Fuchsschwanz Æ fogsvans
• längs
• ramaskri
Æ
Æ
• avocado
Æ
• termobyxor Æ
längst
ramaskrik
advokado
termosbyxor
folketymologi, forts.
Det räcker dock med lite mening…
• Trygga räkan ingen vara
• Följetong
?
?
Talat språk, några egenskaper
• Ändamålsenligt för kommunikation
• Anpassat till lyssnaren
• Anpassat till talaren
• Kalibrerat av sociala regler
Talat språk, forts.
– Vill fröken Ahlberg följa med på en konsert
med mej nu på fredag?
– Nej tyvärr, herr Ekman, jag har redan
andra åtaganden den kvällen.
– Skaru me på freda?
– Nä! Har’nte tid.
Talat språk är ofta praktiskt och
prosaiskt
Annat är det med dikt…
Dikt, några egenskaper:
•
•
•
•
annorlunda rytm
rim
annorlunda syntax (ordföljd)
annorlunda morfologi (ändelser)
Æ annorlunda syfte
Organiserad rytm
(. x)(.
x) (. x) .
på drivans snö där glimmar
en di -a - mant så klar Ø
Ej fanns en tår, en pärla,
som högre skim-rat har. Ø
(ur Demanten på marssnön,
Josef Julius Wecksell)
(jamber)
Rim
Skogen sover
Strimman på fästet flämtar matt.
Dagen vakar i juninatt.
Tystnat har nyss hennes muntra skratt,
redan hon sover.
Vid hennes sida jag stum mig statt.
Kärleken vakar över sin skatt,
kärleken vakar i juninatt.
(Ernest Thiel)
Ordföljd (syntax)
Flickan knyter i Johannenatten
kring den gröna broddens späda stänglar
silkestrådar utav skilda färger.
(Johan Ludvig Runeberg)
Flickan knyter silkestrådar utav skilda färger
kring den gröna broddens späda stänglar i
Johannenatten. (prosa 1)
I Johannenatten knyter flickan silkestrådar utav
skilda färger kring den gröna broddens späda
stänglar. (prosa 2)
Ordformer (morfologi)
(x .) (x .) (x .) (x .) (x .) (trokéer)
vers: silkestrådar utav skilda färger
prosa: silkestrådar av skilda färger
vers: Jag blev så innerligt glader
och skrev några muntra rader
prosa: Jag blev så innerligt glad och skrev
några muntra rader
Morfologi påverkad av musikens
rytm
Herren sina trogna vårdar,
Uti Sions helga gårdar,
Över dem Han sig förbarmar,
Bär dem uppå fadersarmar.
Ingen nöd och ingen lycka,
Skall utur Hans hand dem rycka
Skillnaden mellan prosa och vers
Prosa (talspråk)
1. Budskap, betydelse
2. Syntax, morfologi
3. Ljud
Vers
1. Ljud
2. Budskap, betydelse
3. Syntax, morfologi
Prosa och vers, forts.
‘Art is the activity of caring about the look or
sound of what we bring into being’
(Dover 1997)
Vid vers får syntaktiska och morfologiska
hänsyn ibland ge vika för ljudmässiga
(fonologiska) hänsyn.
Solen skiner från en himmel klar
Vad det är vackert såna dar!
(vers)
Solen skiner från en klar himmel. Vad det är
vackert såna dar!
(prosa)
(x .)
(x
.) (x .) (x Ø)
Denna
sal som är så kvav (vers)
får mig [...] drömma om ett hav
Denna sal som är så kvav får mig [att] drömma om
ett hav.
(prosa)
Syntaxen får således stundom anpassa sig
till versens ljudstruktur.
Hur är det då med semantiken (betydelsen,
budskapet)?
Christian Morgenstern:
Das große Lalula
Kroklokwafzi? Semememi!
Seiokrontro - prafriplo:
Bifzi, bafzi; hulalemi;
quasti basti bo ...
Lalu lalu lalu lalu la!
Hontraruru miromente
zasku zes rü rü? …
(x
.) (x .)
(x
.) (x .)
Kroklokwafzi? Semememi!
Seiokrontro - prafriplo: Ø
Bifzi, bafzi; hulalemi;
quasti basti bo ... Ø
Lalu lalu lalu lalu < la! >
Hontraruru miromente
zasku zes rü rü? … Ø
Entepente, leiolente
klekwapufzi lü? Ø
Lalu lalu lalu lalu < la! > …
katalex
extraposition
Vad är en versfot?
Ett bra ord!
Ett för språket bra ord!
Ett ur språkets ljudstrukturs synpunkt
bra ord!
… i typfallet
Var hittar man bra ord?
Jo, i smeknamn
Tyska smekformer:
Hansi, Uni, Biggi, Gorbi
Jämför:
Bifzi, bafzi; hulalemi;
quasti basti bo ...
= (x .)
= (x .)
Svenska smekformer
• två stavelser
• betoning på första stavelsen
• dvs. en troké
(x .)
Svempa
Kicki
dagis
funka
pucko
Svensk smeknamnsbildning:
Utgångspunkterna är olika, men målet är ett.
Målet (skon):
Katarina
>
Karolina
>
Elisabet
>
Margareta >
Bo
>
Lennart
>
(x .)
[Kattis]
[Lina]
[Lisa]
[Meta]
[Bosse]
[Lelle]
Askungen heter [Anna]
Formen hos bra ord är också vad
svensken använder i spontan vers
Grötrim skrivna av studenter…
(Gröt med) (socker) (och ka-) (nel Ø)
(Det kan) (aldrig) (bliva) (fel Ø)
(Pelle) (sades) (vara) (klok Ø)
men (var e-) (gentli-) (gen en) (tok Ø)
Versens egenskaper är klart
beroende av språket
Japanska
Kvantitet är viktigt, men inte betoningar eller
stavelsestruktur – både i språk och vers
Grekiska
Kvantitet är viktigt – både i språk och vers.
Ordbetoning är mindre viktigt
Svenska
Betoning är viktigt – både i språk och vers
Tonaccent är oviktigt – både i språk och vers
Skillnader märks vid överföring av
vers mellan språk:
Haiku på japanska:
5-7-5 moror, dvs. kvantitetsenheter
5
7
5
μ μ μμ μ
Asagao ya
μμ μ μμ μμ
Hiru wa jo orosu
μμ μ μ μ
Mon no kaki
Överföring, forts.
Haiku på svenska:
5-7-5 stavelser
5
7
5
σ σ σ σ σ
mellan grenarna
σ σ σ σ σ σ σ
en tråd i spindelnätet
σ σ σ σ σ
syns i solglittret
Daktylisk hexameter på grekiska:
(— u u)(— u u) (— u u) (— u u) (— u u)(— —)
an.dra.mo.yen.ne.pe.mou.sa.po.luu.tro.po.nhos.ma.la.pol.laa
Daktylisk hexameter på svenska:
(x . .) (x . .) (x .
.) (x
.) (x . .) (x .)
Musa, be-rätta om mannen, den mångbefarne som länge
irrade kring sen han härjat Troja, den heliga staden.
Musik i språket?
• Satsmelodi? Tonaccent? Intonation?
• Musik innehåller många toner
• a, b, h, c, ciss, d, diss, e, …
Språkliga tonsystem
• Språk innehåller få toner
Hög
H
Låg
L
(Mellan, någon gång, t ex i kinesiska)
Tonerna kombineras på olika sätt:
HL, LH, HLH, L, H
Toner i svenska dialekter
H
LH L]
»sommar-«ledig-«heten
L
Stockholm
H L]
»sommar-«ledig-«heten
Bergslagen
Ett par dialekter till:
H
L H]
»sommar-«ledig-«heten
H
Göteborg
LH L]
»sommar-«ledig-«heten
Luleå
Ropkonturen
• Musik tycks finnas på ett (1) ställe i
språket.
• Vokativt rop (”vocative chant”)
Hanna
Johanna
Jan
Johanna
Jan
Jahan-
{
Jo-
-an !
-na !
Liten
ters!
Konserten börjar snart!