FORNMINNES-

Information till alla fornminnes intresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnes sektion.

ISSN 2001-3493

Nr 19 Årgång 4 september 2012 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall

En Jarlabankebro och väg vid Broby/Valla?

Täbys mindre kända vikingabro ( Täby 415)

P

å 1700-tals kartor löper en väg rakt söderut från Broby gård. Mellan en liten moränplatå i norr och en större moränhöjd i söder finns ett sankare område. Här byggdes på vikingatiden en bro. Sydost om sänkan går en hålväg upp i moränhöjden i kanten av ett gravfält (Täby 313). Vägsträckan uppskattas till minst 500 meter. Vägen fortsätter sedan söderut mot Lövbrunna.

Troligen gick vägen här även på yngre järnåldern.

Norrortsleden skär idag av den gamla vägen mellan de norra och södra morän höjderna.

Karta från 1719. Bron vid pilen. Vägen mynnar ut på Frestavägen precis mittemot allén till Såsta konferens. Söder om pilen går hålvägen upp i moränområdet och utgjorde då en fägata mot utjorden. Söderut fortsätter den sedan mot Lövbrunna.

Här kan man följa samma väg på kartan före Norrortsledens byggande. Den röda markeringen visar utgrävningsplatsen.

I söder går vägen mellan stensträngar.

2002 förundersökte Stockholms länsmuseum och UV mitt hålvägen samt det sanka området. Man tog upp sökschakt samt mätte även med georadar.

En broanläggning av typ ”stensatt vad” konstaterades. ( Länsmuseets rapport 2002:34 Grönwall, Wertwein, Hamilton).

På hösten 2004 var det så dags för slutundersökningen inför byggandet av Norrorts leden. UV-Mitt utförde detta med Camilla Grön som grävledare. Bron, samt 62 meter av hålvägen undersöktes och togs bort. Även det vikingatida gravfältet 313:2, slutundersöktes. Om gravfältet med sin spännande tarandgrav har Camilla skrivit i boken

Hem till Jarlabanke.

Området före avbaning från sydsydväst. Hålvägen löpte nedanför berghällen. Broläggningen till vänster i bild.

I fonden Broby gård. Foto: Ingela Harrysson.

Före avbaningen från sydsydöst. Hålvägen, broläggnin gen och färdvägen löper diagonalt från vänster till höger i bild. Foto: Karin Sundberg Den södra delen av bron framschaktad, från nordväst.

Foto: Bo Fredriksson Undersökningsområdet avbanat och under rensning.

Foto: Camilla Grön

I Runriket har vi ju ett flertal broläggningar som omtalas på runstenar, Jarlabankes bro, ”Estrids bro” Broby bro, vid Fällbro nämns också en bro på Jarla bankes dödssten. Vid Gullbron i Vallentuna finns bl a en vikingatida stenbro med ett runstenspar.

Vid slutundersökningen visade sig bron vara 36 meter lång och mellan 1,8 och 5,4 meter bred, bredast i söder.

Underst i brokonstruktionen har troligen lagts träflis eller ris samt sand och grus som armering eller sättlager. Sedan har större stenar, 0,3-0,6m stora lagts ut med de största stenarna mot kanterna.

I den norra delen av bron har större kantstenar lagts parvis med ca 1-1,6 meters mellanrum (likt Jarlabankes bro). I den södra delen är kanstenarna något mindre samt ligger betydligt tätare, ställvis kant i kant.

Som utfyllning har sedan ett lager mindre sten lagts som vägbeläggning.

I den här vägbeläggningen syntes tydligt i den södra delen,

två parallella hjulspår

på en sträcka av 6,4 meter. Bredden mellan spåren var ca 1 meter. I brons norra del påträffades ett hjulspår ca 4,1 meter långt.

Hjulspåren var runt 0,3 -0,5 meter breda och upp till 6 cm djupa.

I norra delen av broläggningen påträffades vad som tolkats som ett

runstensfun dament.

Ett omfattande arbete med att finna runstensfragment pågick under hela utgrävningen men utan resultat.

Resterna efter ett 13 meter långt dike löpte efter brons sydöstra sida.

Fynden och höjden över havet talar för att Brobyvadet bör förläggas till yngre järnålder.

Det verkar inte som om bron har förstärkts, ombyggts eller reparerats.

I brons södra del upptäcktes tre rader stenar som inte riktigt passade in i konstruk tionen. Två rader löpte parallellt med bron medan den tredje raden gick tvärs över bron och hela konstruktionen bildade ett H på 5,5x5,4 meter. Stenarna överlagrade hjulspåren. Stenarna tolkades som syllstenar till en mindre

kvarnbyggnad typ skvaltkvarn.

Denna har byggts efter det att bron upphört att användas och har troli gen brukats under kort tid. I norra kanten av bron påträffades en liten avfallsgrop med bl a obrända ben.

Bron har troligen anlagts under yngre järnålder/vikingatid, sannolikt samtidigt som gravfältet 313. Bron har sedan använts fram till ca 1800-talets början eller mitt. Hålvägen bör ha tillblivit någon gång mellan äldre och yngre järnålder och har varit i bruk (på olika sätt) fram till nutid, nu som rid- och promenadstig.

Norra delen av bron, från sydväst. De större kantstenarna på östra sidan är markerade med käppar. Runstensfundamentet ses centralt i bilden. Foto Camilla Grön

Runstensfundamentet.

Stor möda lades ner på att hitta runstensfragment, varenda sten undersöktes noggrant och man granskade hällar och stenar i området. Tyvärr hittades inget.

Vid Broby gård har tre runstensfragment hittats. Ett hit tades av Dybeck på 1800-talet under en gödsel stack (idag försvunnet) Två andra fragment hit tades i en källare i Broby. Dessa två frag ment står idag uppställda vid Broby bro.

Så här skriver Camilla Grön: ”Det före faller inte helt otroligt att något av dessa fragment, eller kanske båda två, en gång stått invid broläggningen”.

U140 ovan hittades enligt Dybeck bland grund stenarna under ett mindre uthus på Broby gård.

Texten lyder: .... (Jar)la ba (nke)..... Han dog i Grekland.

U139 t.h. Hittades enligt Dybeck inmurad i en källare på Broby.

Texen lyder:.....(ri)stade ru(norna) (Gud) hjäl(pe) hans (ande) Bägge fragmenten flyttades till Broby bro 1930.

Dybeck skriver om fragmenten i “Svenska runurkunder” del 2 1857.

Ett “modernt” dike skär rakt igenom bron.

Söder om run stensfundamentet är broläggningen skadad av en gasledning Om U140 har stått vid bron betyder det att detta är ytterligare en “Jarlabankes bro”!

Järnåldersvägen idag

Jag står på Frestavägen och fotograferar den gamla vägen söderut. Bakom min rygg går allén upp mot Såstaholm.

Det är något visst med att gå på en urgammal väg. Vilka har färdats här under århundradena? Från var och varthän?

Tog Östen den här vägen när han skulle till Jerusalem? Har Estrid stått just här och beundrat sin gravgård som syns mitt i bild.

Från Broby gård fortsätter vägen söderut ner mot bron. Valla gård ses till höger i bild på andra sidan Norrortsleden.

Söder om Norrortsleden brukas hålvägen idag som promenad och ridstig Mellan stensträngar och rösen drevs boskapen till utjorden.

Lite annat tempo på den nya vägen. Den gamla kan skymtas upp mot Broby gård.

Vad fann man vid bron??

Ett anmärkningsvärt stort antal hästskor påträffades. Genom de olika typer av hästskor som hittades på bron kan man konstatera att bron brukats från senast 1000-talet till 1700-talet.

Ett 30-tal skor låg ytligt och bedömdes som 1900-tal, dessa kasserades.

Sammanlagt 36 skor registrerades.

Skorna typbestämdes enligt följande:

Flikskor

Har fått sitt namn genom sin vågiga eller flikiga kant. Flikskon är den äldsta och har använts från år 1000 framtill ca 1250

Triangelskor

la” skorna.

Toffelsko

, En utvecklig av flikskon med triangulär ”insida” Triangelskon kan grovt dateras från början av 1200-talet och är den mest förekommande av de ”gam Övriga skor har en datering från 1700-tal och framåt. , eller

Spansk sko

har bred tådel.

Slät 1700-talssko

har släta ytterkanter sömränna med åtta sömhål.

Triangelsko till vänster och bit av en fliksko till höger. Foto:Peter Sillén

För övrigt hittades olika järnfragment, spikar, obränt ben, tegel, nitar, bryne av sand sten, bränd lera, ett keramikkärl och ett antal hästskosömmar.

I brobeläggningen hittades också en löpare och underliggare. (Malsten)

Såsta Broby och Valla. Här har man bott och brukat jorden i årtusenden.

Några av Camilla Gröns reflektioner:

”Brons läge, intill ett gravfält, med anslutande hålväg samt på gränsen mellan byar na Broby och Valla öppnar upp för en diskussion kring broar och brobyggande ur andra aspekter än kommunikation. Man kan betrakta bron som en ingång/port in till gården - en gränsmarkering.

Bron kan även ha funktionen av ett ägodokument, genom att bygga en bro på en strategisk plats befäste man eller hävdade sin (börds)rätt, sin makt över ett område. Bron kan stå som en metafor för resande till livet hinsides, den förkristna mytologins bro Bifrost som den döde ska passera för att komma till dödsriket - den sista resan från gården/byn till gravfältet. Även i den kristna världen sågs brobyggandet som en gudibehaglig gärning.” Läs hela “Daffen” (Dokumentation av fältarbetsfasen) 2005:17 på UV-Mitts hemsida: http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/daffar/uv_mitt_daff/uv_mitt_ daff_2005.html

“Bron” idag

Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila till: [email protected]

Tidigare nummer hittar du på www.hembygd.se/taby/fornminnen/fornminnesnytt Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.