Transcript Georg Nyström Holmberg 1927
\S9'l-\9?.'l
Då
for
3o
år seelan vie! clenna tic! på året/ unclertecfnacl fom på elen klin att av Hofmberget göra en parRa11fäggning med ett litet hembJ!gd'smuseum elit 1nan Runde samfa och där forvara galltlå saner och minnen/ som äro forenade med staelens historia/ så tagGr J'afl 1nig hänned .friheten att for Hofmbergets vänner och gJ!nllare offi11tli'ggöra hur arbetet fortsRridit under ele gångna åren, Und'ertecnnacl 6ar därvid använt sig av tidningarnas rqerat/ då J'ag
~äfv
i
cfe
fosta
fo!!
ansett 1nig jävig,
l
övrigt överlämnas åt den ärade
allillänhet~:"ll
att .yä!v beclö11ta de arbeten som utforts å berget, Holmberget
i
Aug,
192'1 GEORG NKS'LRÖM
2 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 .
Holmbergets Historia.
de många berg, som begränsa e ' Her delvis äro belägna i vår idy1Iiska B LAND stad, intager Holmberget omgiven av den den förnämsta platsen, centralast beläget och härligaste utsikt, fagraste natur, med den liJia stadsparken nedanför, över vars träd och buskar berget höjer sig majestätiskt med sina grönskande sluttningar och kala klippor, speglande sig i den vid dess brant varande ån eller dammen, som högre upp bildar en brusande fors , med ett stänk och glitter det hela en vacker infattning, som gör att berget utövar en viss dragningskraft och hos den besökande kvarlämnar ett det angenämaste intryck. Varifrån berget fått sitt namn, beror troligen på dess belägenhet vid vatten och närheten av Holmen i staden, en plats omfluten av vatten, och så långt man vet tillbaka i tiden använd till industriella fö retag, numera Holmens mek. verkstad. Enligt Nedersta en sluttningen av bergets v. ny plankarta över staden sida äges till en del av Holmen. lär meningen vara, att draga fram en strandgata genom den lilla täcka parken och förbi berget. Det är att hoppas , att innan detta en gång lilla parken och mot berget , i tiden blir verklighet, några av det då uppväxta släktet med aH kraft försöker motarbeta detta utbrott av vandalism emot den samt bevara det sköna naturen danat. * * *
HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 3 TORSHÄLLA FRÅN HOLMBERGET . I forna tider innan Torshäl!a b!ev stad eller långt gammal känd offerplats åt guden Thor. Det före 1317, är ej otroligt att med sina ättestup och höga klippor, varit den plats på vars var den en Holmberget h ällar i forntiden brunnit väldiga b å l åt gudens ära. Uppe på berget kan man ännu se lämningar av vallar eller förskansningar, kanske från hedenhös. Enligt sakkullnigas på.:: stående finnes även en vikingagrav på bergets sydöstra sluttning. A den del av berget, som är att v idtaga beläget ovan de s. k. Holmstugorna särskilda försiktighetsåtgärder mot där , har man varit befintliga, så gott bringad som lösa klippblock och stenar, för att förekomma ras. Om man utifrån herget hetraktar detta stenparti, skall man finna, att nästan alfa stenar därstädes äro stöttade samt med järn och kettingar sammanlänkade åtgärder vidtogos strax efter ett ras för många vid de år fasta klipporna. sedan, då på själva Dessa nyårs -= natten den 31 dec. 1872 en väldig sten nedrullade från samt i fallet inslog bakväggen å den branta höjden en av Hofmstugorna, men förvånansvärt nog utan att skada än de inneboende. Ännu på 1600.::talet var herget antagligen kalt, utan att annan en och annan buske , växtlighet som spirat upp mellan . klippor och rem nor, vilket man kan skönja av Dahlbergs gamla tavla över staden. Under de senare radena har växtligheten ökats så småningom, men
ej
århund-= kommit till någon utveck.::
r' ,l l, o l Ii 4 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. ling, då kreaturen här, som annorstädes, fått gått fritt och beta samt gnaga av det gröna, som framspirat under våren, och det som kreaturen ej åtkommit, har av stadens innevånare i form av löv och sopris skattats i mån av behov. . På 1860=talet började då härvarande stadspedagogen Gustaf Lindberg att låta skolgossarna plantera träd och buskar å berget, varav några ännu finnas kvar. 1883 planterade stadens skogvaktare enligt uppdrag en mängd små plantor av tall, gran och lärkträd det är några av dessa, som nu vuxit upp till stora träd. På 1880-90 talen ha även av skolbarn under lärares ledning· såtts barrträdsfrön, men då dessa plantor efter uppkomsten i brist på skötsel och tillsyn blivit till stor del avmejade tillsammans med gräset under somrarna och de övriga fått förtorka under den heta årstiden, kan man ej upptäcka mer än en OC6h annan buske. Ar 1883 bekostades av handlanden F. H. Ståhle en mindre trätrappa till berget, men blev först efter hans strax därefter inträffade död, flyttad och placerad i närheten av nuvarande huvuduppgången, men förstördes så småningom i brist på tillsyn och blev till sist borttagen .. Det är troligt, att om ej döden så hastigt bortryckt S., att han gjort mera för berget. På klippan nedanför musikpaviljongen, å östra sidan, har han inhuggit sina och broderns initialer i runor, varför det ännu på berget finnes ett minne efter honom. Under sommaren 1896 gjorde undertecknad ett besök på Holmberget och blev hänförd av den vackra utsikten ock fick iden att av berget göra något vackert i parkväg eller ett litet Skansen efter våra förhållanden, varför gjordes en framställning till stadens drätselkammare med begäran att få försköna berget. Begäran bifölls, dock med villkor att länets trädgårdsmästare på min bekostnad skulle uppgöra ritning och förslag. Då detta villkor emellertid skulle bliva förenat med personlig utgift och jag dessutom ansåg mig själv kompetent, efter en genomgången kurs i park= och blomsterskötsel vid Haga trädgårds= skola, att själv utföra nämnda arbete, fick saken förfalla. Men å_ret därpå erbjöd staden mig att efter eget gottfinnande få försköna berget, som ock med glädje mottogs och börjades då med anläggning av gångar och planteringar m. m. Sommaren 1897 insamlades av mig medel för resandet av en flaggstång å bergets högsta topp samt till en flagga, med resultat, att flaggan hissades för första gången den 18 sept. samma år, på konung Oskar II:s 25=-årsjubileum som regent, och rälmades den 18 sept. som begynnelsedag av bergets omdaning. På klippan nedom flaggstången har undertecknad inhuggit orden »Försköna fädrens jord», initialerna G. N. samt datum 18 sept. 1897 omgivet av en eklövsranka. Om jubileet läses i Sörmlandspesten av den 20 sept. s. å. Konungens 25=-års jubileum högtidlighölls i T orshälla på ett enkelt men ytterst smakfullt sätt, skrives till oss. nerande ut. Genom artisten Georg Nyströms med= verkan hade en något över 60 fot hög flaggstång rests på högsta krönet av Holmberget där den med sin 20 fots svenska flagga tar sig synnerligen impo"" Den är vid klart väder skönjbar ända från Eskilstuna. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 5 Såväl på lördags= som söndagsaftonen illuminerades åt strömsidan å fab= rikör K. E. Anderssons vid Storgatan belägna hus. Konungens namnskiffer i transparent omgivet av en vacker dekoration med flaggor och grönt bildade huvudpartiet i den vackra iffuminationen. Vid foten av den nya flaggstången å Holmberget stråfade mot den mörka bakgrunden i jättestorlek konungens namnskiffer. I parken hade på en hög piedistal omgiven av blommor och guirlanger konungens bröstbild i gips rests, även den vackert belyst. Stora folkskaror voro såväl i lördags som. för: att betrakta det vackra skådespelet. i synnerhet i går afton i rörelse Det är hr Nyströms energi och smak man har att tacka för att den · tydelsefulla dagen ej spårlöst gick förbi. Det bör tilläggas att tvenne av stadens mera framstående personer i pekuniärt hänseende understödde hr Nyström. (Då jag ej eller hållits på berget så tager jag mig friheten att citera tidningarnas referat över desamma.) själv kan yttra mig om de arbeten eller fäsdigheter som utförts Man kan med säkerhet påstå, att vid ovannämnda tillfälle Holm= berget för första gången i senare tid varit festsmyckat. F ord om, då kungliga på resor färdades genom staden, brunna å Holmberget så väl som utefter strömmen m. fl. platser vid mörkrets inbrott tjärtunnor och bloss. Flaggan har blivit ansedd som stadens officiella och hissas vid festligheter och nationeffa bemärkelsedagar samt vid begravningar efter mera bemärkta och aktningsvärda personer inom staden, och anses då för en särskild ärebetygelse, när den väl ... diga duken svajar på halv stång. Under sommartid är flaggan dessutom hissad varje söndag. Den 28 sept. 1914 på aftonen rasade en väldig storm som avbröt den stora flaggstången som föll till marken med en väldig skrälL Lyckligtvis förar~ sakades ej annan skada än att telefonledningen förstördes och ett par mindre björkar ramponerades. Stången hade en diam. där den avbröts av närmare 20 cm. En ny flaggstång, den nuvarande skänktes av rådman C. A. Nyström och kunde flaggan för första gången å densamma hissas den 6 nov. samma år. Aflt efter som arbetet på berget fortskred började det draga uppmärksam= heten tifl sig. Under de föregångna åren hade berget blivit samlingsplats för en massa löst folk och sämre ungdom, främlingar som med kortspel, sprit och öldrickning fördreva tiden. Att få bort dessa besök var ett bland det svåraste, synnerligast som myndigheterna och polisen blundade därför. Till sist lyckades det dock mig efter trägna påstötningar, och polisen måste inskrida och förhindra dessa orgier. håll och orter. N u mera förekommer sälfan något ofog å berget, t. o. m. den förr så vanliga okynnesskrivningen å soffor och bänkar m. m. har totalt försvunnit och berget besökes av en nykter och städad publik från aHa 6 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Den första festen å berget till förmån för bergets förkönande, hölls den 26 och 27 aug. 1904 och var besökt av över 2,000 personer, och lämnade ett netto av kr. 805: Sörmlandspesten skrev den 29 aug. s. å. om den hållna festen: Man vågar säga att aldrig förr någon fest i T orshälla rönt så stor till"' slutning och så gynnats av allmänheten, som den nu av stapeln gångna å Holmberget. Alla viste ju ock ändamålet, nämligen inkomstens användande till förskönande av det förut så täcka berget. T rots den regndigra och osäkra väderleken har publiken varit stor och resultatet jämförelsevis vackert. En färd över T orshällabornas friluftssanatorium torde förtjäna att beskri;' vas. behöva utföra något arbete. * * Före denna festtilfstäHning anmodades av mig några herrar om de ville stå som ett skydd eller en kommitte. Denna begäran bifölls med villkor att ej Dessa herrar drogo sig sedan tillbaka så att till sist endast en infann sig vid de s. k. sammanträdena och han sade »gör efter eget behag». Så upplöstes denna kommitte. * * Sedan har håHits årliga höstfester, som varit beryktade för sina vackra och trevliga anordningar och vars behållning, tillika med andra större eller mindre tillställningar, tillfallit bergets kassa. uppfördes den nuvarande huvuduppgången samt utsattes en del bänkar och 1906 på försommaren påbörjades uppförandet av terrassen, som en del hade svårt att fatta vad den skulle tjäna till. Meningen var den, att ovanför densamma ämnade jag bygga serverings; kiosken och använda terrassen för servering. Men nu började svårigheterna, när ritningen till kiosken inlämnades till byggnadsnämnden, så var den ej med på förslaget, platsen var brant och farlig, man kunde plasera kiosken på annan plats, varför ej i dalsänknin~en där brunnen nu är, ty där är även skugga. En person föreslog att verandan borde inklädas med bräder och fönster. Man var tydligen mån om värmen och rädd för att visa den förtjusande utsikt som möter ögat från kioskens plats. Den värsta motståndaren enligt önskan. i byggnadsnämnden måste resa bort på en längre tid, då passade jag på tillfället och förnyade min ansökan och fick tillstånd På hösten 1906 påbörjades uppförandet av kiosken, skogs; och musik= paviljongen samt den lilla grindstugan, vilket allt var färdigt till våren därpå eller närmare, den 25 maj, då jag ämnade anordna en större festtillställning för att fira 200;'årsminnet av Linnes födelse. För medel till en gipsbild av Linne, till ovannämnda minnesdag samt till urnor för bajärer och terrasser, anordnades i april samma år, en festtillställning å goodtemplarsalongen och med önskat resultat. Om festtillställningen skrev Eskilstuna=Kuriren den 14 april .s. å. Aftonunderhållningar av mera gedigen art och med stort program gå av stapeln i Folkets hus i dag och i morgon. De medverkande utgöra 26 per; • • HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 7 soner. På den dom, som under för ändamålet tillbyggda scenen uppföras vintern av utmärkta förmågor, träget övat föredragning folkdanser , av ung ~ sig. av Vidare förekommer deklamation , sång historier av »Anna~Stina~ från Närke samt tablåer. Att hr Georg Nyström tablåerna komma att är arrangör. bliva förtjusande Efter tillställningen skrev Eskilstuna.= Kuriren : säger att de sig självt, då kraftiga bifallsytt~ ringarna efter varje nummer tycktes vittna om, att publiken fått fullgod valuta. och kioskens invigning. För att få en bild av Linne vände sig undertecknad till konstnären Alb. Hellden, som åtog sig uppdraget och utförde bysren till allmän belåtenhet. Bysten målades i bronsch och uppställ.= des på den förut huggna och resta granitsockeln och a llt var klart till min= nesfesten. I Eskilstuna,..Kuriren den 27 maj 1907 läses om festen följande: jade Linnefesterna i T orshäll a, som bör.= i lördags och fortsatte i går, gyn ... nades av det härligaste väder både lördagen och söndagen. på Det synnerligen gedigna program.= met började med flagg~ och blomstertåg av skolbarnen genom staden upp till Holmberget, den egentliga festplatsen. I detta tåg deltoge omkring 250 barn, aHa bärande flaggor och blombuketter. Sedan barnen på Holmbergets sling.= rande by st, gångar kommit upp till Linnes oeh framför densamma bildat häck, höll LINNEBYSTEN. pastor Hellden, Eskilstuna. _ Nu följde sånger av skolbarnen, anförda av skollärare A. F. Grönberg, och sedan man unisont sjungit »D u gamla, du fria» defilerade skolbarnen förbi bysten, och nedlade framför blomsterkonungen sina blomsterbuketter. Under tiden utfördes musik av Svea~oktetten från Eskilstuna. Därpå öppnades och invigdes den nya »Florakiosken» för servering av kaffe o ch läskedrycker. Festen besöktes under lördagen av c:a 1,000 personer och under söndagen omkring- 800, därav många från Eskilstuna och Väster ås. Man kan säga att T orshälla på ett mycket vackert sätt firat minnet av Linnes 200.=-årsdag. 8 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Den ledande kraften och enda arrangörer av denna fest, är den för Holm.; bergets förskönande så nitälskande artisten Georg Nyström. Det är även han som tagit initiativet till resandet av Linnes hyst. Visserligen har hans för ändamålet varande tiHgångar ej satt honom i tillfället att låta gjuta den i metall, men det är att hoppas att de ledande dess skapare, hr Georg Nyström. i härutinnan biträda honom. Lämpligast vore och borgmästaren satte sig i spetsen för en insamling för ändamålet. Holm= herget är nu ytterst inbjudande för hesökaren och antagligen blir det en kär tillflyktsort för många under sommaren. staden anse det som en hederssak att ju att stadsfuffmäktiges ordförande Staden har aH heder av denna plats, men största hedern tillkommer nog Senare meddelas: Gåva tiH bystens gjutning. Dagens Nyheters korrespondent här i trakten sände till nämnda tidning för i går ett telegram om festligheterna i Tershälla samt nämnde därvid att bysten ej kunde för närvarande åstadkommas i hållbarare material än målad gips. Man hade spekulerat på att gjuta den i zink, såsom den hiffigaste for• men. Detta skulle kosta blott 100 kr. men det lilla samhäffets Linnevänner hade icke mäktat åstadkomma denna summa utöver de uppoffringar de hittills iklätt sig. I dag har festkommitten mottagit följande telegram: Kommitterade för T orshälla Linnefest 1907. Av tidningsnotis har jag erfarit att T orshälla Linnevänner önska uppställa en Linnebyst av ett varaktigare material än det nuvarande. Såsom ättling av den stora forskaren erbjuder jag mig hårmed för ända= målet skicka den nämnda summan av 100 kr. Direktör Axel N ordqvist Oberschöneweide Berlin, Ostenstrasse 15. T ele~rammet var sänt från Gnesta. Dir. N. befann sig tydligen på åter= väg till Tyskland från Linnefestfigheterna. Kommitten har i dag telegrafiskt tackat för gåvan. Undertecknad avsände sedan brev med fotografi av hysten till Dir. N. samt nämnde att bysten skulle gjutas under vintern för att vara iordning till nästa 23 maj. ' (Eskilstuna= Kuriren den 21 sept. s. å.): Till artisten Georg Nyström i Tarshälla har direktör Axel Nordqvist i Berlin nu överlämnat det utlovade bidraget av 100 kr. till Linnebysten. I brev till hr Nyström tackar hr Nordqvist för den översända fotografien av den utmärkt lyckade bysten. Hr N ordqvist uttafar jämväl den uppriktiga önskan, att det stora intresse, som hr Nyström och Torshälfa Linnevänner detta år visat, måtte även för framtiden bevaras under den store blomsterkonungens beskydd. Brevet slutade med en komplimang till bystens skapare bildhuggaren A. HeHden i Eskilstuna. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 9 BARN VID LINNEBYSTEN. Året därp å, den 23 maj 1908 avtäcktes den nya bysten, som T orshälla Tidnings referat av den 25 maj s. å. Vårfesten här i staden tog sin början på lördags e. m. och synes av fortgick även under söndagens skara av besökande . var e. m., båda dagarna med ett härligt På lördagen , då den e~entliga Linnefesten gick Holmberget festligt prytt med flaggor, däribland väder även och en samlad av stapeln, en större tysk flagga svajade till heder för direktör N ordqvist i Berlin, genom vilken den nya bysten hade åstadkommits. Vid 5 barnen :: tiden tågade, hade omkring 350 skolbarn samlats vid skolhuset från vilket alla försedda med blommor och flaggor, upp till Holmberget för att där hylla blomsterkonungen. Vid bysten sjöngo barnen några sånger. En deklamation hö fis Nordqvist höjdes. av kyrkoherde C. F. Jonsson, varefter Därpå höll pastor J. Kjellander ett · ett leve för dir. kraftigt och känslofullt tal för fosterlandet, åtföljt av ett fyrfaldigt leve för Sverige och Carl von Linnes minne. En vacker anblick företedde skolbarnens defilering omkring bysten vid tonerna efter en utvald marsch av Oktetten Svea. Nämnda musikkapell underhöll sedan publiken med åtskilliga musikstycken under återstoden av kvällen. På eftermiddagen sändes till direktör Nordqvist Samlade omkring den genom Eder ett telegram så lydande: gåva åstadkomna Linnebysten för att bringa ättling, blomsterkonungen vördsam nälsning. en hyllning på hans födelsedag, sända vi Eder, hans Linnevänner i T orshälla . Georg Nyström. 10 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Senare inkom följande svar: Artisten Georg Nyström, T ors hälla. Ett hjärtligt tack för edert utmärkt vänliga telegram och hågkomsten av min obetydliga personlighet. Ni beredde mig därmed stor glädje, och sänder jag eder varm örtskan för T orshälla Linnevänners framtida väl. Vänlig hälsning. Axel Nordqvist. På söndagen utfördes konsert efter ett utvalt program, därvid den ut= märkta E. @ V.-=-kören lät höra sig alternerande med Svea-=-oktetten, som även denna afton utförde musiken. Den väl lyckade festen hade arrangerats av den alftid energiske natur-= vännen och artisten herr Georg Nyström. Fabrikör Henning Kling bekostade tyget till aHa skolbarnens flaggor, vilka syddes av stadens damer och skulle flaggorna tillhöra Holmberget. Linneminnet har sedan firats varje år, men ett av åren utan skolbarnens deltagande tiliföljd av en barnepidemi, då skolorna voro stängda. I år firades den ZO:de vårfesten. Festen ägde rum först på Trefaldighets= söndagen tillföljd av den sena och regniga våren. Sörmlandspesten skriver: Holmbergets jubileumsfest på söndagen räknade många deltagare. Festplatsen gjorde ett fördelaktigt intryck, den badade av solljus och lyste av fiaggdekorationer. Företrädd av Hällefors musikkår gick blomstertåget från folkskolan genom staden upp till berget. Sedan skaran ord-= nats, spelade musiken »Vårt land», varefter prosten Ringmar besteg den med flaggor prydda talarstolen och höll ett välformat minnestaL Så följde Sörm-= landssången, varefter difileringen förbi Linnebysten ägde rum. Kring bysten placerades en fanborg och en flicka nedlade en minneskrans, varefter sedvan-= lig blomsterhyllning av barnen förekom. Såsom avslutning på dagens högtidligheter visades en tablå »Våren». * A v de barn, som första åren del to go i dessa blomsterfester, äro en del gifra ~och deras barn deltaga nu i sin tur i dessa fester, som på våren 1 inleda Holmbergets festligheter. När man ser de unga, med flaggor och blommor tåga genom staden, deras defilering förbi Linnebysten och deras oförställda glädje att få vara med och deltaga, då känner och erfar man, att det unga Sverige i en framtid helt säkert skall bevara det arv, de fått av sina fäder och föregångare. Sveriges land och deras minnen. * * Under hösten 1906 och våren 1907 planterades å berget ett 60-=-tal träd och buskar samt en mångfald perenna blommor, vilka man kan hoppas med tiden genom sin grönska och färgprakt skola göra platsen värdiR att uppbära Blomsterkonungens byst. Berget prydes för övrigt av en rik flora av vilda blommor som förhöjer dess kullar och gräsmattor. På hösten 1925 börjades anläggningen med det s. k. klippartiet vid Kina= paviljongen, som sedermera planterats med en del fjäll= och andra mångåriga • HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 11 växter . Detta parti har redan del sällsynta växt e xemplar. i år dragit uppmärksamheten till sig genom en I parken år ett på våren planterades efter bergets sluttning mot forsen och stads 80 -= tal plantor av barnräd samt 1 OO=tal perenna växter. = Det l å ter kanske otroligt men redan för några år sedan funnos företagen räkning av träden på bergets område, som är c:a 1 8 / to vid en tunnland , ej mindre än 448 st . större och mindre träd av 18 olika slag , förutom en mängd olika att buskar och visa sig och enar träden . Följden komma av ett 30 att skänka =år en igt planteringsarbete börjar nu behövlig skugga å t bergets be "" sökare. '* * * N å gon förstörelse p å berget förekommer o ky nnesskrivningen är totalt försvunnen . sällan och den för r s å van lig a PARTI AV FL OR A TERASSEN . 12 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . UTSIKT FRÅ N HOLMBERGET. å U NDER som de gångna förut n ä åren ha mnts, likaså dock 1914 d å vårfoster hållits varje år från och med 1907 Gästfester fr. och med 1904 med undantag den inst ä Hdes i anledning av det utbrutna världskriget. Dessutom har teatern e ller anordnats under vintertiden en del godtemplarsalongen afionultder§å!!ningar till förmån för Holmberget, nämligen 1905, Dessa tillställningar hava varit talrikt besökta och rönt 1906, 1922 och 1923. allmänt erkännande. på en HembJlgdsfoster hava e ftersommaren 1908 och även var h å llits s å å berget. Den fqrsta gick av stapeln talrikt besökt att tåget p å N r. Sl. J. trots väsentlig tillökning i vagnantalet voro överfulla av lustfarande . Ett kyrkligt fosterländskt ungdomsmöte höHs midsommardagen 1910 med tal av pastor Richard Andersson samt kand . Ejnar Malmborg. 1917 den 29 juli hölls 600~års-=jubileum, med tal den stora hembygdsfesten till minne av av kyrko herd e Rich. Ringmar. stadens Den 4 och 5 aug. 1923 na gång av R e d. hölls J . A. Selander. åter en hembygdsfest. Festtalet höfls den = HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 13 GRENPA VILJONGEN. 1924 hölls en mycket lyckad hembygdsfest den 20 juli med tal av pastor David Eden. Midsommarafton och midsommardagen 1925, hölfs efter då slutade hem,.. bygdskurser i T orshälla Sörmland Holmberget Sörmlandspesten Närkes skriver nation en större härom följande : hembygdsfest på »Hembygdsfesten i T orshätta lyckad. En tv ådagars festlighet på Holmberget och Nyby äng. Tal av prof. Ser"' nander, kyrkoherde Ringmar m . fl. På midsommaraftonen avslutades hembygdskurserna . i T orshälla med en fest på Holmberget. Under förmiddagen kläddes majst ången med blommor och grönt under glädje och gamman, trots det regn, som rann ned med väx.:: lande intensitet. På eftermiddagen d å skyarna skingrades och solen strålade fram, samlades man på torget avsjungande av nationssången samt tågade me »Känner du landet . d nationsfanan i teten under » till Holm berget, dit en an.:: senlig människoskara senterade nummer ur samlat sig i förväg. Där restes majstången, varefter un= der musik av bygdens och nationens spelmän slängpolskor och annan dans tråddes hela aftonen. Folkdanslaget »A ppell » uppträdde med en del livligt sin rikhaltiga repertoar. 14 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Senare på kvällen tågade man fortfarande med nationsfanan i teten till lekplatsen vid Nyby äng, där folklekarna vidtogo. Under aftonens lopp anlände i bil från Uppsala Sörmland=-Närkes nations inspektor, prot. Rutger Sernander, vilken på övligt sätt mottogs av nationen med fana och ·sång samt tal av lektor Essen. Denna hyllning övervars av en stor skara festdeltagare. På midsommardagen inleddes festligheterna med fältgudstjänst på Holm= berget av kyrkoherde Ringmar. Därefter spefade oktetten Lyran och inemot kl. 4 tog den egentliga hembygdsfesten sin början. En stor massa människor från staden och den kringliggande bygden hade då samlats. Festen inleddes med musik av oktetten Lyran samt sång av E. där det ännu fanns bygden. en &. V:s sångare. Därefter höH prof. Rutger Seraoder högtidstalet, vilket formade sig till en ansfående hyllning tiH den sörmländska bygden, särskilt då TorshäHanejden, återklang av Sancte Fredmans stråke. Han betonade vidare, att huvudändamålet med de nu avslutade kurserna varit att i denna rotlöshetens och hemlöshetens tid knyta bygdens barn fastare samman med Efter ytterligare sång och musik talade kyrkoherde Ringmar, som till sist frambar ett tack till Sörmlands=-Närkes nation och dem som stått i spetsen för kurserna. Kursens ledare, lektor Matts Essen, frambar nationens tack till lokalkommitten samt utbragte ett leve för hembygden. Från landshövding Reuterskiöld anlände följartde hälsningstelegram: Ledsen ej kunna närvara sänder jag deltagarna i hembygdskurserna mina hjärtligaste hälsningar. Reuterskiöld. Från nationens förutvarande inspektor, f. prof. Perss.:>n, hade anlänt föl= ;ande telegram: Framför till landsmännen mina hjärtligaste hälsningar och välgångsönsk= ningar. Efter ytterligare sång och musik föredrogs bygdehistorier av kand. Carl Filip Hammar, mottagna med livliga applåder. Därefter avtågade skaran till Nyby äng, där folklekarna togo sin början samt fortsatte länge i den ljumma natten. Hembygdskurserna avslutades sedan med en gemensam supe för de när= varande nationsmedlemmarna. Dit hade inbjudits bl. a. kyrkoherde Ringmar och artisten Georg Nyström, vilka blevo föremål för livliga hyllningar. * * * De fosterländska minnesdagarna hava under årens lopp firats med allmän flaggning å berget, och dessutom en stor del dagar med sång och musik samt under aftnarna den mörka årstiden med illumination. Sådana minnesdagar hava varit den maj, med sång, Linneminnet, som förut nämnts, midsommardagarna med majstång och dansmusik. Svenska fJag= gans dag allmän flaggning (sedan Eskilstuna började fira dagen inställdes det vanliga flaggtåget den dagen här på Hofmberget). Den 6 nov. firas med flaggning och ofta med iliumination. De kungliga födelse~ och namnsdagarna. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 15 Kristi himmelfärdsdag 1920, Kronprinsessan Margaretas begravningsdag, hög-= tidlighölls på ett särdeles anslående sätt som synes av följande ur T orshälla Tidning. Kristi himmelsfärdsdag voro alla flaggor hissade på halv stång i Torshälla, å såväl offentliga bygg-= nader som enskildas familjens sorg. kyrkan fullsatt. man räknade till ett 80=tal. Alla ville visa sin vördnad för kronprinsessans minne och deltaga i konunga-= Kl. 8 på morgonen spelades koraler från kyrkans torn av oktetten Lyran. I kyrkan var altaret klätt i vitt och blommor. Under högmässan var I predikan erinrade kyrkoherde Ringmar om den sorg, som drabbat kungahuset och landet med kronprinsessans bortgång. Kyrkokören sjöng. Kollekt upptogs till någon av kronprinsessans verksamhetsgrenar. På Holmberget sjöng vid 3-=tiden på e. m. en damkör till orgelackom-= panjemang av fru Ringmar för dagen lämpliga psalmer samt den engelska hymnen »För alla helgon». Sången åhördes med andakt av dem, som trots regnet vågat sig upp på berget. På Holmberget firades även bland många andra minnesdagar även Roskilde-= minnet 1908 som synes av Tershälla Tidning: »Minnet firades även här En sköld i i staden med allmän flaggning. På kvällen hade å Holmberget anordnats illumination, vilken erbjöd en storartad anblick. fonden till paviljongen bar följande text: »Freden 1658 i Roskilde 1908 Konung Carl X Gustaf och Erik Dahlbergs bedrift. Ära ditt fädernesland och vörda dess minne!» Det hela hade arrangerats av artisten Georg Nyström.» Vasaminnet firades på berget midsommardagen 1923 med tal av kyrkoh. Ringmar, varefter festen avslutades i {\yrkan på aftonen. Den 29 maj 1921 hölls en Rödakorsfest å berget. Tershälla Tidning skriver. »Programmet för Rödakorsfesten å Holmberget i T orshälla söndagen den 29 maj är nu färdigt. Festen börjar kl. 1 på e. m., då musik utföres av. Sveaoktetten från Eskilstuna. Föredrag hålles av kyrkoherde Ringmae Vi-= dare förekommer deklamation, sång av kör och skolbarn samt kl. 4 e. m. en kortege under ledning av hr Georg Nyström, framställande Svenska Röda korset (korsriddare) samt »Vårens ankomst», sköna Maj, åtföljd av en skara vitklädda gossar och flickor och till sist det långa tåget av alla skolbarnen, som likt föregående år kommer att bringa blomsterkonungen sin hyllning». Festen blev lyckad och talrikt besökt. Tombolalotterna slutsåldes. Tid.= ningen tillägger att det var en härlig dag för alla besökare. * * 16 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Holmbergets 10, 15, 20 och 25=årsjubileer ha firats gemensamt med höst,.. festerna. A v dessa festti!Iställningar som hållits på berget ha en del gått med för,.. tjänst och en del med förlust, heroende huvudsakligen av väderleken. När allt är klart och festtillställningen skaH börja, då kanske även regnet börjar, festen måste inställas helt eHer delvis, de hesökandes antal bli ringa och bif,.. jettkassan eller övriga inkomster räcka ej på långt när till utgifterna, som bliva ganska stora. Man får hoppas på bättre tur vid nästa tillstäHning, men det kan hända och har hänt att även den misslyckats. Skulle varje besökare av Holmberget' nedlägga en 10=öring i den stora entrebössan, vore troligt att ej någon fest behövde hallas för att få medel till bergets vård och underhåll. Serveringen å Holmberget har allt sedan serveringskioskens invigning 1907 föreståtts av fröknarna Sofi och Charlott Sandberg på ett sätt, som gjort dem allmänt omtyckta genom sitt glada och vänliga bemötande. På hösten 1922 slutade fröknarna emeller,.. tid på grund av sin ålder. Våren 1923 övertogs bergets servering av fröken Helfrid Sohlberg, förut restauratris på ångfartyget Sirius, Södertälje. Holmbergets speciella vård~re och medhjälpare har från 1904 till 1921 varit Per Johan Jansson. Den gamle »farbror Jansson» var bland bergets be,.. sökare känd och uppskattad för sitt vänliga och tillmötesgående väsen. Den gamle avled i juni 1927, efter några års sjuklighet i en ålder av 88 år, sak .. nad och värderad. Berget skötes nu från 1921 av hr Hilding Lindström, en man med kärlek till naturen och det vackra, en god medhjälpare, som i allt verkar för Holm,. bergets bästa. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 17 UT,:,IKf FRÅN FLORAKIOSKEN. FLORATERRASSEN . 18 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. T M bekant S O med en högtidlig minnesgudstjänst i och kyrkorådet. av kyrkliga firades detsamma på själva På kväUen kyrkan h öHs en ungdomskretsen för minnesfest vilken jubileumsdagen tack vare den 24 febr. 1917 kyrkoher d e Ringmar å Folkets hus på initiativ undertecknad stod för arrange_,. mangen. s ig Det var a ll t i festväg. ingalunda, de flesta av dem De v oro s. k. styrande ej infödda inom sam h ä ll et T orshä ll a hor , hedrade var f ör de ej kände som vi infödda, utan som det tycktes l åta så obemärkt som möjligt, varför ej heHer något minnesdagen passera förbi anslag beviljades av staden för minnets högtidlighållande. Det sades, att det fira minnet, och att stadens tidning ej skulle ej ha n fanns ågo n minsta anledning att befattning med detta minne. Följden blev att T orshälla upplaga, helt ägnat åt staden och tidning utgav dess historia. ett extranummer Innehålfet u tg öres i dubbel till en del av en stor mängd utmärkta bilder , illustrerande staden i nutid och forntid samt belysande och värde, dess äldsta historia, sk river Sörmlandspesten och d en är 26 i sin helhet av betydligt febr . 1917. intresse Förutom som nämnts kyrkliga ungdom s kretsen, anordnade sedermera olika föreningar och religiösa samfund inom staden fester, för att få medel till en kollekt anslogs till e n frisäng å Eskilstuna lasaret t fond , som liksom kyrkans för obemedla d e T orshälla hor. eget I anledning av de styrandes ovilja att fira minnet heslöt undertecknad på initiativ att anordna en större minnesfest samma år den 29 juli på S:t Olofsdagen. I T orshälla Tidning den 19 juli 1927 läses följande om den tillämnade festen : Stor hembygdsfest, med antedning av stadens 600 =å rs jubHecm kommer att h å llas på Holmherget söndagen den 29 dennes , S:t Olofsdagen. Den 24 februari firades 600:årsdagen. Redan då väcktes förslag att anordna en jubi l eumsfest på sommare n . Förslaget omfattades med allmänt intresse äve n av f. d. Torshällabor, som brev eller annorledes redan anmält Med avsikt har man va l t sig som S:t Olofsdag deltagare. e n (stadens skydds h elgons dag). BL a. brukar staden På Hofmberget , vid den där tid prunka i naturliR festen naturligtvis skall Rrönska hållas , och fägring vidtagas . storartade anordningar. Till minn e av jubileet kommer att avtäckas ett stenmonument. Till bestridande av kos t naderna för anordningarna ha en del l okalpatriotiska nuvarande och f. d . Tersh ä llabor skänkt större och mindre belopp. Då för ändamålet krävas icke så litet, är även den m i nsta penninghjälp välkommen och berget eller mottages särskild pers med tacksamhe on , t . D et är utan det är en samhä nu inte fråga llsfest av om Holm: enastående art , som hör omfattas och stödjas av alla. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 19 Då stadshotellet redan är upptingat, ha åtgärder vidtagits för att logis i privathem åt främlingar . F rån dessa ingå nästan dagligen anmälan om deltagande. skaffa På inbjudan av initiativtagaren och arrangören, hr Georg Nyström , hölls sammanträde på tisdagen för att rådgöra i med festanordningarna samman.= hängande frågor och medverka till bästa möjliga resultat. Programmet blir i huvudsak följande: På förmiddagen ges tillfälle att bevista gudstjänsten i kyrkan samt att bese staden oeh dess omgivningar. Kl. 2,30 e. m. begynna festligheterna på Holm= berget med flaggtåg av barn samt avtäckaodet av ett monument till minne av 600=-årsjubileet, tal, sång och musik. Kl. 3,30 e. m. är anordnad subskriberad middag på Stadskällarberget, där även kaffe m . Kl. 5 e . m. serveras. m . gives konsert å Holmberget. Kl. 6 e. m. blir uppvisning tablåer och illumination m. m. av gamla folkdanser samt senare på kvällen Man hoppas att festen, t. ex. genom allmänheten allmän kommer att göra flaggning sitt bästa för och andra anordningar, som att förhöja bidraga till ett gott intryck hos de besökande . * l T orshälla Tidning den 2 aug. * * läses följande om den hållna festen: T orshälta 600=årsjubHeum . Stor hembygdsfest. T orshälla har återigen ha fe en högtidsdag av enastående storartat slag. S:t Olofsdagen den 29 juli blev en märkesdag Festligheterna voro annonserade till kl. anlände stora människoskaror från alla håll. i stadens historia. 2,30 em. Ankommande Men redan på fm. tåg och båtar voro fullpackade med Staden hade festbesökande. också klätt sig i högtidsskrud. Flaggningen var nästan aHmän . För att tidningen icke onödigtvis skall anses partisk i sin skildring av festen , tillåta vi oss citera Eskilstuna=Kurirens referat över festligheterna . »T orshälla har åter festliga arrangemang och haft en över dukarna svajat till tecken på stor dag. Den lilla vackra staden där uppe vid Mälaren har att stadens invånare nu åter varit dess små och stora hus ha åter föremål för de blågula voro samlade för att helga en Det stund åt var minnena från forna dagar. 600-=årsminnet av stadsrättigheternas utfärdande ligen firades . D. v. s. det skedde ju redan den 24 februari som nu offent = i år under mindre vidlyftiga former men ligheten till den 29 juli av olika anledningar , S :t Olofs dag , hade man uppskjutit själva stadens skyddspatrons dag. högtid = Och den inföfl på söndagen. fjärrboende torshäl!aiter att Hr Georg Nyström hade inbjudit när-= gemensamt begå minnet av de sex selderna. och Han hade fejat upp Holmberget, han hade girlang=- och flaggprytt bron ö ver ån, han hade satt natt=poliserna med sablar, i han hade rekvirerat tjänst mitt på blanka dagen och försett dem en filmkamera med tillhörande fotograf från F 20 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Svenska biografreatern och sist men icke minst hade han av vädrets makter fått löfte om det härligaste festväder han ville ha. Och så när allt var klart, filmmannen placerad och publiken samlad så klämde oktetten Lyran Sörmlandsmarschen och ett helt litet tåg av söta små skolbarn tågade upp på Holmberget med flaggor i händerna. Festen hade sin sexhundrade födelsedag, kastade en vördnadsfuH blick bakåt, dröjde lite' vemodsfullt vid nuet och lovade kanske att i börjat. i med Tarshälla firade tider som stunda skall här åter göras storverk. f--Iuvudnumret på programmet och det som kring det samlat det intresset var avtäckningen av minnesvården. Denna är ett 3 största 4 meter högt granitblock, vilande på ,ett par smärre stenar å ett fundament av cement. Till vården, som placerats i närheten av musikpaviljongen leda två trappor. Det hela gör rent av imponerande intryck. inskriptionen manar i sin ansvar för det som kommer. Vården är men värdig och vördnad för det som ~ått och till Minnesvården är levererad av A. Hagelin, Eskilstuna, efter Georg Nyströms förslag. Avtäckningshögtidligheten inleddes med »Vår Gud är oss en väldig borg». varpå kyrkoherde R. Ringmar trädde framför den i en svensk flagga höljda stenen och höll följande tal: Några sekler tillbaka. Den 29 juli. Julisolen strålar över den lilla staden vid Lögarens strand. Rekarnebygden, på vars tegar höet står bärgat och kornet vitnar till skörd. Men i dag får lien vila, ty i tidig morgonstund sjunger den vigda malmtungan från stadens helgedom sin samlingssång. Det är S:t Olofs dag. T orshälla stads skyddshelgon och i högtidlig procession tågar den högtidsklädda skaran med S:t Olofs gille i spetsen under klockringning fram genom stadens gator upp till kyrkan, där mässa firas till helgonets ära och rökelsen tändes på dess altare. Men tiderna förändras. Mässan, som sjöngs i T orshälla kyrka till S:t Olofs ära har för långe sedan tystnat. Hans altare är ej mer. Han har, som sig bör, lämnat sin plats i församlingens bön och· tillbedjan för Honom, som atlena är Gud och värd att tillbedjas. När vi därföre i dag, S:t Olofs dag, samlas till högtid och fest vi ej tända rökelse på altaret till S:t Olofs ära utan ägna hembygden vår hyllning, och för att genom resandet av en minnesvård hugfästa minnet av vår stads sjätte sekel. När en gång gamla testamentets folk nått över gränsen till det förlovade Iandet restes till minne därav 12 stenar, hämtade från Jordans strand. De skulle stå där som minnesstoder, som för kommande släkten skulle förtälja om fädernas bragder och forntida underbara gär= ningar. förtälja. Och föräldrar skulle för sina barn tolka och tyda vad minnesvårdarna hade att Runt om i våra bygder ha även vi minnesvårdar, som vi stå frågande inför, och vilkas gåta vi inte längre fullt mäl HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 21 Vår stad har ju under de sekler vi något så när känna dess historia genomlevt rätt olika öden, som plånat ut eller fördärvat månget gammalt minne från länge svunna tider. Men än i dag, när vi vandra genom stadens gator, stanna vi dock här och där inför minnes= vårdar, som våra fäder rest och som berätta för oss om deras arbete och liv. Där nere, där åns vatten forsar utför klippans brant, ligger kvarnen, som bygdes av konung Gustaf,. Adolf. När vi stå där nere och lyssna till kvarnstenarnas entoniga sång, som där sjungit för släkten, som kommit och gått under tre århundraden ett långt kunna vi inte se dem då som långt tåg glida förbi vår inre syn och höra dem berätta för oss sin historia, män och ynglingar eller i ofredens år, när det knappast fanns några män kvar, som kunde sätta plog i jord, kvinnor och barn, som kommo för att mala säd, som deras åkrar burit ibland i ymnigt mått men ofta, när kornet frös på tegen och. missväxt stod för dörren, fick skogens fura släppa till sin bark att malas samman med säden. Eller när vi se ned till hamnen, där de gamla sjöbodarna ligga i rad kunna vi då inte höra hur vågen, som slår emot stranden, sjunger om svunna tider, då om våren, när Mälarens bölja bröt sin boja, de vita seglen hissades å masterna och skepparna styrde sina farkoster utöver vågen till främ• mande kust. Se vi inte hur det blev nytt liv och. rörelse i staden när de kommo hem igen, med förnödenheter av olika slag, som på foror fördes vidare inåt Sörmland, och hur man begärligt lyssnade till de tigender om glädje eller sorg de hade att berätta världen. Kanska saknades ibland när hösten kom och förde fartygen hem igen en eller annan seglare, som drog bort på våren. Havet, det tysta och hemlighetsfulla, förrådde kanske aldrig sin hemlighet. Men båten var borta med man och allt ett eller flera hem i staden. och sorgen sänkte sig tung i höstekvällen över Så kunna vi vandra vidare till rådhuset vid torget sina sammankomster där stadens fäder och råd hållit som mer än en gång haft avgörande betydelse för stadens utveclding för en oöverskådlig framtid. handling och offervilja. Småsinne och oegennytta ha ibland talat, men ock storsint Men över alla andra minnesstoder från svunna tider och äldre än dem alla reser sig kyrkan där uppe på höjden. Tiden medger oss inte att lyssna till allt vad den har att berätta om gångna tider och de människor, som i en aldrig avbruten ström gått in och ut genom hennes portar allt sedan hon för sju eller åtta sekler reste sina murar under hennes valv eller utanför hennes hägn. Men som hon nu står och som nu sova s e k e f g a m m a l m i n n e s r i k och andaktsbjudande t ä n k t e v i g h e t s t a n k a r vittnar hur släkten, som här kommit och gått och haft högre mål än jorden och detta livets behov att sträva för.· Och så har hon varit för dem alla som fyrbåken, som lyst den rätta leden. För himmel - ej för jord vi gå till strid. Dock för länge ha vi dröjt i minnenas tempelsaL Nu är det vi som förvalta arvet, som de gångna seklen byggt på och lämnat åt oss. Nu är det vi som genom vår vandel resa minnesstenar, som en gång skall förtälja för ofödda släkten om vår gärning och vår insats och om de mål, som hägrade för oss och som vi strävade hän emot. Må vi känna vårt ansvar inför forntid och eftervärld inför släkten som gått och för släkten som komma. Må vi i känslan av det ansvaret leva vårt liv och så resa över oss och vår generation en minnessten, som för eftervärlden kan berätta att vi ä r v d e och ä g d e e j utföra vår gärning och vårt kall b f o t t f ä d r e n s b y g d u t a n o c k s å d e s s dy g d. Sex sekler har svunnit sedan det första bladet skrevs i T orshälla stads historia. gått över gränsen till det s j u n d e seklet. Vid gränsen Vi ha även vi resa en minnesvård huggen ur hembygdens klippor en minnesvård till fädrens ära till dess minne, men 22 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. ock över den generation, som fick g å över det sjunde seklets gräns. Som ett uttryck för vår tacksamhet och vår i det syftet kärlek till hembygden är denna minnesvård rest. , dess minnen och dess nutid och dess framtid Talet avslöts med en anhållan till generafskan Lotten Abelin att bjuda täckelset falla. Generalskan trädde fram och yttrade följande ord: Anmodad att giva det tecken som för min hembygd blottar det synliga minnet av denna högtidsdag , fu!!gör jag med glädje och ta c ksamhet detta ärofu!!a uppdrag. Varma äro de känslor jag hyser för denna gamla minnesrika , mig så kära stad. Måtte Guds välsignelse a!!t framgent vila över T orshälla och dess samhälle! M å nu täckelset falla! MINNESSTENEN. Så skedde och vid ljudet av fanfarer samt minnesvården fram och blev inskriptionen synlig. dånet av salutskott trädde Där står: » Forntida offerplatsen Thorsharg Stadsrättigheter anno 1317. Sten rest anno 1917. Samt på sockeln: F rån fäder så ännu är det kommet Tilf söner skall det gå långt som unga hjärtan i Norden slå « Mitt på stenen återfinnes stadens vapen, S:t Oloft bild. .. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 23 »Du gamla, du fria>.) sjöngs unisont, D 7 sjöng Stenhammars »Sverige», skolbarnen defilerade och första delen av T orshälla stads jubileumshögtid var avslutad. Det vackra HolmberQ'et hade fått ännu en sevärdhet. Efter slut gavs middag på Stadskällaren, Bland del= tagarna i denna och i festen för övrigt var den 80=-årige lantbrukaren Erik Thermrenius från Fantorp vid Köping, äldste son till Johan Thermrenius, T ors= hälla stads första industriidkare och ordförande i den första uppsättningen stadsfullmäktige. Erik Thermrenius åtföljdes nu av son och sonson, lantbru~ karna H. och M. Thermrenius, Malma. Vid middagen yttrade hr Thermrenius, som äldste tal följande: f. d. torshäHabo i sitt >Då jag tager till orda på denna T orshälla stads stora minnesdag, sker det under å be· ropande av släktförbindelser, som sträcka sig till förra hälften av 1800=tafet. T orshälla är min barndoms stad. På T orshälla kyrkogård vilar min far och tre syskon. I T orshälla var min far Johan Therma:nius verksam under sin mannaålders tid åren 1846-1868 som stadens första industriman med en verkstad, där byggnadss:nide och trösk= verk utgjorde tillverkningarna. Han var också ordförande i den första stadsfullmäktigeuppsättningen och som kommu= nafman visade han sitt intresse för stadens utvecklingar. Många minnesbilder träda fram, då jag återser min barndoms Tershälla förstorat och förskönat. Med anslutning till de släktförbindelser som knyta mig till T orshälla, vill jag sär= skift önska framgång åt T orshälla industrier. Den tillverkning av tröskverk, som min fader här började, fortsattes sedan av hans son Edvard på annan plats i Hallsberg där den ännu efter 70 år med framgång bedrives av Johan Therma:nius sönsöner av vilka en här är närvarande i dag ingenjör Gottfrid Therm&nius. Själv har jag ock velat komma tillstädes på denna minnesdag, följd av son och sonson för att uppliva minnet av fädrens gärning. Må den institution, vars förste ordförande min fader var, framsynt och framgångsrikt alltfort kunna främja stadens utveckling. Skydde Gud minnenas, nutidens och framtidens T orshäll a!» ven en annan 80=-årig brukspatron Stridsberg från T roflhättan, vilken innehade Holmens verkstad efter Th., var närvarande. Hr S. har ock gjort mycket för stadens utveckling till industrisamhälle och är om än mera än Th. känd av det »yngre» Torshälla. Tal hötlos dessutom av flera såväl nuvarande som f. d. torshäffabor. På eftermiddagen gavs konsert på Holmberget av D 7 och Lyran, varpå följde folkdanser av Appell och tablåer. Berget var illuminerat. Festen över= vars av tusentals deltagare, däribland ett stort antal från andra orter. Ett stort antal telegram och brev hava anlänt från f. d. torshäHabor med anledning av festen». T. T. fortsätter: Staden har firat sin utan gensägelse största samhälfsfest. Men så gällde det också 600=årsminnet. Dylika tilldragelser äro sällsynta ur individuell synpunkt och förekomma för de flesta inte mer än en gång. Staden hade också låtit sig angeläget vara att smycka sig på bästa sätt i högtidsskrud. Förutom aHa anordningar på Holmberget såg man flaggor, girlander, triumtbågar och marschaller. Flaggningen var allmän, om man från= r 24 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. ser några få »nakna» stänger, som efter vanligheten stå som demonstranter, när staden anlägger patriotisk artighet. Festen hade lockat en mängd främlingar. Däribland icke så få f. d. Torshällahor. Av allt att döma ser det ut som skulle dessa, vilka kanske bära på minnet av ett i flera avseenden strävsamt möjligen ock umbärande liv, älska och värdera sin ungdoms bygd högre än det uppväxande släktet. Detta visa de icke allenast i personliga festbesök utan ock i icke obetydliga pekuniära uppoffringar för stadens bästa. Då så är, är det beklämmande nöd= gas vidgå, att det t. o. m. finnas n. v. samhällsmedlemmar, som motarbeta utvecklingsintressena och genom dåligt föredöme kanhända indirekt bli orsaken till den vandalism, som sorgligt nog någon gång kommit tillsynes, för att inte tala om sinnenas demonstrativa avoghet hos en del omdömeslösa individer. För att värdigt kunna fira Tershälla stads 600:årsjubileum S:t Olofsdagen, har undertecknad haft glädjen mottaga följande kontanta bidrag av: fabrikörerna Henning Kling, Torshälfa, Rådman C. A. Nyström kr.; C. V. Jansson kr.; Oskar Eriksson kr.,. generalskan Lotten Abelin, Stockholm, kr.,. kaptenskan Sophie Lindhe, 75 kr.; stadsarkitekten E. A. Hedin, Gävt~, kr.; ingenjörerna Ax. Vibell o. E. Hulin, Nora, Andersson, Hallsberg, kr. kr.; kyrkoherden E. J. Dessutom har av doktor Frans Berglund, Svartsjö, mottagits kr. (att överlämnas till jubileumsfonden för frisängen). Av ingeniör Josef Berglund, Eskilstuna, kr.; från B. 5 kr.; från hr Otto och Per samt fröken Edla Dahlström kr.; från hr Oscar Hellberg, Vännäs, 5 kr.,. från Fil. Doktor Edv. Söderberg, Stockholm kr.,. kapten Eric Zethelius, Stockholm, Summa kr.; samt hr Oscar Törnberg, Borlänge 5 kr. överlämnat till Holmberget ... ~amt kr. till frisängs= fonden. Till dessa givare samt till alfa dem som på ett eller annat sätt bidragit tilf att förhöja festen på denna för oss så stora och kära minnesdag her jag få framföra mitt vördsamma tack. Georg Nyström. * Samtidigt som Grosshandlaren Otto Dahlström överlämnade de uttalade han en önskan att få sedermera lämna kr. kr. till kyrkorådet för visst ändamål. »T orshälla Tidning den 4 okt. s. å.». Sen sist har sports, att kyrkorådet på sammanträde beslutat med tacksam= het mottaga en donation på kr. av grosshandlarna Otto och Per Dahl= ström samt deras faster Edla D. Räntan skall varje år tillfalla den gossen i stadens folkskola. V ad som närmast föranlett donatorerna att på ett så aktningsvärt sätt ihågkomma sin födelsestad var närmast jubileumsfesten den de genom denna tidning finge kungskap om den planerade festen, skänkte de att börja med kr. till minnesstenen. juli. Så snart HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . 2 5 Utan ifrågavarande arrangemang hade Torshälla varken fått 300 eller 1 , 200 kronor. Som lämplig erkänsla har kyrkor å det villfarit bröderna D : s begär a n att p å gamla kyrkogården resa en gravv å rd över sin farfar, r å dman Otto Dahlström. Jämte bröderna D. ha ett flertal f. d. Torshäffabor sk ä nkt större eller mindre belopp med anledning av jubileumsfesten. Därmed är till fullo j ä vat det inom stacfsst;yret fällda, synnerligen opatriotiska yttrandet att » T orsh ä lla har ingenting att jubilera över». Yttrandet är förklarligt och fr å n just s å d a na h å ll, där man ej kan räkna med anor inom staden. Främlingar liunna ej känna p å samma sätt som infödingar. känslor , Man borde dock ej gäckas med patriotiska allra minst om man hör till de styrande . 26 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. . D Å Holmberget var en plats dit ingen hygglig människa ville gå fick jag tillstånd på min begäran att få omdana berget till det bättre och att få försköna berget, detta bifölls men med villkor, När penningar de första åren inflöto på de fester jag själv anordnade, vidtalade jag några personer om de ville kontrollera elle » r utan bidrag av sraden». vaka över mitt görande och låtande, vilket bifölls men » utan arbete och ansvar», men avgingo dessa efter hand, med uttalandet att jag skulle få handla som jag ville. Jag fortsa t te mitt arbete och berget blev observerat. Det tilldrog sig mer och mer uppmärksamheten genom de nya anordningar som vidtogos år efter år. Då det var min önskan att få ett gammalt boningshus uppfört på berget för att inreda som ett gammalt T orshällahem, så kom »Lili""Jans krog» först i åtanke. Detta förslag gillad e s av de styrande, men huset stod ej att Undertecknad köpte då på auktion den gamla klockargården (som skulle köpa. rivas) för att få den flyttad till berget, synnerligen som huset troligen var lika gammalt som det förstnämnda. T orshälla Tidning skriver därom: »Klockargården. auktion av Boningshuset i hr Georg Nyström, för att klockargården om tillst å inropades i fredags på nd därtill lämnas uppföras på Holmberget. Till stadsfullmäktige ansökan, som har hr Nyström för behandlades å st a ändamålet avl å tit en så lydande dsf:es sammanträde den 29 mars 1912: Till stadsfullmäktige. D å undertecknad för 15 år sedan av finnande få drätselkammaren fick tillstånd att ordna och försköna Holmberget och sedermera även efter eget gott: ... medgavs att där få uppföra en serveri ngskio s k m . m . ingi ck redan då i min plan att d ä r Ett Skansen efter våra förhållanden . få till stånd ett friluftsmuseum . Som det vill synas har de arbeten som utfört s på berget under å rens lopp tillvunnit sig allmänhetens belåtenhet och berget blivit känt och omtyckt såväl av stadens innevånare som av främlingar från när och fjärran . Under senare åren har av mina , räkning överlämnats en del gåvor såväl som Holmbergets äldre, värdefulfa saker vänner för ett å till mig för bergets berget tilltänkt friluft s= museum , och stadsfullmäktige torde icke f . d. Liff ... Jans krog förflyttad sakna kännedom till Holmberget , om att försök gjorts att få den för att bevara den gamla byggnaden med dess minnen. Dessa försök måste nu uppgivas då huset erhållit ny ägare. D å emellertid nu givits mig tillfälle att förvärva det forna klockarebostället i sitt ursprungliga skick bibehållna trähus ifrån härstädes äldre tid, som troligen ännu är det enda och därtill är ett av de f å som räddade . s undan branden 1798, och därför ändamålet, f å synnerligen r jag härmed vördsamt anhålla lämpligt att användas för det om stadsfullmäktiges tillstånd , tilltänkta att få uppföra även nämnda hus å Holmberget i det skick det förr hafr. Enligt bifogad e skiss. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 27 Huset skall i så fall ptaseras på en av mig vald plats, där det doft bland träd och buskar ej på minsta sätt stör omgivningen eller bergets storslagna natur. I stugan skuffe sedan förvaras, icke affenast ovan nämnda föremål, som erhåffits som gåvor tiff herget utan även vad som i framtiden kan tiffvinnas åt samfingen genom nya gåvor effer på annat sätt förvärvas varvid företrädesvis kommer att utställas det som berör T orshäffa och dess historia. Då byggnaden i fråga måste förflyttas från sin nuvarande plats inom de närmaste veckorna vore jag tacksam fortast få del av stadsfuffmäktiges beslut. Torshäffa den 26 mars 1912. Georg Nyström. Ärendet remitterades till drätselkammaren. Frågan om Holmherget förekom i ännu en form, i det att drätselkammaren inkom med anhållan, att stadsfullmäktige ville föranstalta om utredning om vem som äger Holmbergets byggnader och tillhörigheter samt vem som hör övervaka och kontrolfera dess förvaltning. Som en förklaring till ovanstående, citeras härmed vad Sörmlandspesten skrev vid tillfäffet: T orshälla har utbrutit en strid om Holmherget, vilken väckt uppseende i vida kretsar, heroende på det intresse allmänheten både där i staden och här i Eskilstuna hyser för artisten Georg Nyströms vackra skapelser. fasen Vi ha förut redogjort för ett par skrivelser, som betecknat utvecklings= i striden och skola i dag rekapitulera desamma. Herr Nyströms arbete för Holmherget har på sistone väckt ond blod hos ett par personer, som fått majoriteten hos Tershälla drätselkammare med sig. När han därför den 22 mars inropade den gamla klockaregården i T orshälla för att flytta den upp på herget och inrätta den till ett museum för staden skyndade drätselkammaren att hos stadsfuHmäktige anhålla om utredning »om ägorätten till Holmbergets byggnader och tiHhörigheter samt vem som skaff övervaka och kontrollera dess förvaltning». Herr Nyström ingav en mot= skrivelse och båda skrivelserna remitterades till drätselkammaren. Vad Torshäffa drätselkammare menar med att nu komma över bergets tillhörigheter är svårt att fatta~ fortsätter tidningen, »och man är närmast frestad att i dess uppträdande se avundssjuka mot den man som gjort det så sparas och därför måste hr N. motarhetas i sin oegennyttiga strävan. om= tyckta 1-Iolmherget till vad det verkligen är. Det lär ock ha yttrats, att om hr N. får upp klockargården ·på Holmberget och med tiden gör herget till ett friluftsmuseum, så måste staden efter hans död avlöna någon person, som sköter det hela. Denna blivande kostnad för staden lär det vara som skall Är motivet detta, så är det varken vackert eller stort. Allmänheten är med få undantag förhittrad över det hernötande hr N. röner i sitt arbete. Förlikning mellan drätselkammaren och undertecknad om vården av Holm= herget stadfästes enligt mina uppställda villkor på drätselkammarens samman= träde den 8 maj 1912. 28 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. KLOCKAREGÅRDEN PROVISORISKT UPPFÖRD PÅ BERGET. Utdrag av drätselkammarens protokoll den 8 maj 1912 . T orshälla justerade . §52. Drätselkammaren som enligt stadens reglemente och i följd av stadsfull-= mäktiges beslut den 26 sisd. april har att övervaka Holmbergets anläggningar och dess förvaltning har för överenskommelse med herr Georg N y ström uppställt följande föreskrifter: Herr Nyström åtager sig vården av Holmherget emot att han får hand -= hava dess skötsel som som hittills, anordna fester, konserter o. d. av hittills, utan att drätselkammaren lägger hinder i väge n. De liknande medel art som härigenom insamlas till äger herr Nyström bestämmanderätten bergets förskönande och anläggningarnas underhåll. över att använda Bergets byggnader och fasta tillhörigheter uppföres i stadens inventarium som dess egend om , brandförsäkringspremier och skatter utgå av arvodet för kiosken, överskottet underställas disponeras som ovan drätselkammarens beslut. sagts. Större förändringar och företag In fidem (Underskrifter). Begäran om att få uppföra Klockaregården på berget blev av slagen. * * Till den stora höstfesten på herget den 4 · och 5 sept. 1915, demonstrerade undertedmad hur den gamla klockaregården skulle taga sig ut på herget genom att ha uppfört (provisoriskt) husets framsida, samt en vädjan till de ä ld re besökarna s om en del av gillade förslaget med husets u ppförande å platsen, att frånskilja sin biljett och nedlägga densamma i en där befintlig brevlåda. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . 29 Klockaregården tog sig prydlig - ut där den stod inbäddad bland blommor och grönska. man finna av Att förslaget att att uppföra ett halvt tusental, eller gården närmare på berget vann sympati kan rälmat 493 äldre biljettköpare ned!agt av sina förslaget. biljetter i Idoekargårdens brevlåda och därmed uttalade sitt gillande Mina motståndare lämnade så småningom samhället och efter flera år på en ny drätselkammares förslag, beslutade emellertid stadsfullmäktige bevilja min begäran att å Holmberget få uppföra den s. k. enhälligt ldockargården, men då var likas å den person död en annan som som lovat skänka lovat bistå mig för mig penningar till husets uppförande,. ändamålet. Under de många del förstörts år huset legat nedrivet har det trots omvårdnad tilf stor Av de användbara resterna uppbyggdes den provisoriska stugan , » Slwgshyddan», husgeråd , på Holmberget för förvaring som samlats under årens lopp . av en del av de gamla saker och SKOGSHYDDAN. 30 - --~- ~ -------: ...... HOLMBERGETs ARSSKRIFT :i 927 . :GRAN GROTT AN . STRANDPROMENADHN . HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . 31 I 32 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. F RILUFTsTEATERN på Holmberget invigdes den 15 juni 1915 med »Dunungen» S;)m _3)elades av Ivan Hedqvist,...turnen. T orshälla Tidning skriver därom: Tisdagen var en av bergets många bemärkelsedagar. Samtidigt med Ivan Hedqvist•turnens ankomst anlände en skara skolbarn från Eskilstuna och slog läger på berget. Så snart flaggan hissats, sjöngo barnen »Flaggan i topp» och deklamerade »Sverige» av Heidenstam. Detta högtidliga mottagande grep hr Hedqvist därhän, att han bjöd hela sällskapet på kaffe med dopp. Så där oförmodat lyckligt kan man råka ut ibland. Fram på em. anlade berget sin vid högtidliga tillfällen rika flaggskrud. Under tiden arbetades med och lust för att få friluftsteateranordningarna klara. Teaterdags stod och satt ock allt på sin plats utom några damer som råkat bänka sig galet. Vad vore för övrigt en tillställning utan malör. Tidigt på afronen anlände »folk från alla orter» på olika vägar och särt fr. o. m. den modernaste bil t. o. m. pinnskrinda. Om föreställningen är endast att säga, att den var utmärkt. Publiken var minst sagt överförtjust. Selma Lagerlöfs utsökta friluftsstycke »Dunungen» fick ett charmant utförande. Vädret var det härligaste om och något kyligt fram på kvällen. Publiken uppgick till närmare 1 ;000 personer. Här fick man se och leva med i ett stycke äkta värmlandsliv på 18404alet. Brukspatron Fristedts gård var väl placerad. Som sagt stod utförandet över all kritik. Det var ingen vanlig dussinföreställning. Ordningen upprätthölls av scouter på ett alldeles utmärkt sätt. Hr H. lämnade 10 kr. till deras kassa. Som nästan förunderligt men ej dess mindre akningsvärt kan tilläggas, att man i grupper och planteringar ej kunde märka ett spår till skada. Sådan publik skall det alltid vara. Jag kan inte underlåta att nämna vad hr Hedqvist yttrade efter hem"'" komsten från sin turne till Sv. Dagbladets referent. )>Hur det hade varit? Jo förträffligt hela tiden, men härligast i Kristiania. Vi började ju i mellersta Sverige, där naturen särski1t väl lämpar sig för friluftscen er. T orshälla var helt enkelt förtjusande, och i Värmland spelade vi ju på klassisk mark:~. * Sedan dess har flera teatersällskap spelat å berget en eller flera gånger t. ex. Karin Swanströms sällskap, Paul Hatlströms,...turnen, Axel Hanssons Operettsällskap, Wilhelm Olins, Elis Engströms, Allan Rydings, Anders Fri"'" thiofs, Stockholmsturnen, Viran Rydkvists sällskap, Halvar Falcks, Ivar Kal,... lings och Ullströmska bandet. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 33 FLQRAKIOSKEN. ) j HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. F LORAKIOsKEN MED V ATTENBASÄNOEN. på 1907 besökte Landshövding L. Reuterskiöld T orshä11a D EN 21 november för första gången och förd upp på Holmberget och fick lät sig göra i dimman. blev därvid på sin rundtur genom skåda utsikten staden även därifrån så gott det Här på Holmberget förestälides för lands= Nyström, som fick mottaga hövdingen ordnaren av platsen, artisten ett varmt tack Georg för sitt oegennyttiga arbete. Til1 de dekorationer kring strömmen. av flaggor och girlanger som man förut sett på skilda hålC å rådhuset, Holmberget o. s . v. kom nu på kvällsidan ljus. Florakiosken å Holmberget marker~des av elektriska lågor, och uere i staden brunne marschaller Vid avfärden tändes bengaliska eldar å Holmberget och vid strömmen. (Eskilstul1a=Kuriren) * * * HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 35 STENKUMMEL. 1909 på sommaren kom med ångaren Enköping från Stockhofm medlem= mar av ett religiöst ungdomsmöte från Stockholm. Många av de lustfarande styrde genast sina steg ti11 Holmberget, som vä lvi11igt ställts till förfogande. På berget utfördes sång, vä lkomsttal och musik m. m. · Den 30 juli 191 O anlände till T orshälla medlemmarna av det F. D. F. (FriviHigt Drenge Forbund). Som jag anser Dan ske besöket av de Danske Drenge som ett av mina trevligaste minnen tager jag T orshä11a Tidning skrev om besöket : mig friheten citera yad . Ankomsten. Av de anordningar, som under förra veckan vidtogos, förmärkte man det skufle bli något enastående besök i Tarshälla gamla stad. Vår kända att och välkända festanordnare och delwratör, hr Georg Nyström, syntes övera11t i staden, ivrig och brådskande. kunde ej heller ha kommit i Hade inte bättre händer. tid till l Det ånga var resonemanger. draget att vare de väntade besökarnas aflt i allo under deras vistelse i staden, föresten inte så lätt Upp-= arbete att f å logi och inackordering åt alla dessa 86 ~ossar , inberäknat ledare och ciceroner, samt icke minst att få staden klädd i festlig skrud. Men när tiden var inne för de väntades ankomst, d å v ar allt klart: staden prydd med danska och svenska flaggor och Holmberget, naturligtvis, i sin vackraste festskrud . 36 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. Och vädrets makter syntes gilla anordningarna. Litet mulen var visserligen himmelen på förmiddagen, liksom varslande om regn. Men allt eftersom tiden nalkades för de väntades ankomst klarnade himmelen upp, luften blev härlig, ett äkta Holmbergsväder, som någon yttrade. När tiden för de väntade gästernas ankomst närmade sig, samlades stor del av stadens befolkning nere vid stationen, stadens honoratiores, hemma-= varande medlemmar av lärarekåren samt naturligtvis den blivande värden, »vår» Nyström, hjärtligt och glatt hälsande alla, som gjort honom den glädjen att med sin närvaro förhöja välkomnandet. och flaggor. Längst utåt högra flygeln av folkmassan syntes några medlemmar av de käcka scouter-=gossarna med fanor Hela tavlan var anslående och gjorde ett mäktigt intryck. Välkomnandet. Tiden närmade sig för tågets ankomst. Förväntansfullt skockade sig folkmassan tillsammans. Allas blickar riktades utåt järnvägslinjen åt Eskilstuna-= hållet. Liksom en stilla andakt lades över folkmassan. Man viste att första mottagandet av främlingarna skulle bli avgörande för deras vistelse här. Så ljuder tågets ankomstsignal och tåget glider sakta in på stationen. l en av de· främre vagnarna av det långa tåget observerade man Svea-=oktettens direktör Georg Nordmark med sina käcka musikanter, färdiga att så fort tåget stannat vara först att med musik hälsa de väntande. I ett nu ljöd så Söder-= manlands regementes paradmarsch, fanor och standar höjdes, som fullständigt överraskade resandena som och «drängegossarna», till vilka man på detta sätt ville uttala ett välkomna. Tågets sista vagn hade reserverats för gossarna. När de blickade ut genom fönstren och från plattformen på denna. storslagna tavla framför sig, syntes de både förbluffade och glada. Raskt skyndade de ut på plattformen och ställde upp sig på två led, lyssnande med förtjusning på musiken, samt nickade och hälsade hjärtligt åt all.a. Folkskollärare A. danskt leve. CarU~n När Svea=okktten slutade tog främling-= arnas musikkår vid och tackade med Kronobergarnas marsch. steg så upp på en improviserad talarestol och hälsade främlingarna välkomna. Det urgamla T orshälla hade icke något nytt eller märkvärdigt att visa, men man skulle dock kunna få skåda ett stycke vacker natur och röna prov på gammaldags svensk gästfrihet, samt slöt med att utbringa ett fyrfaldigt svenskt leve för de danske. Sedan hurraropen förklingat tackade sergeant Charfes Ludvigsen för det hjärtliga mottagandet, han hade redan från tåget sett danska flaggan svaja här och var i staden, vilket hade på hans landsmän gjort ett gott intryck samt utbringade ett trefaldigt Inom parentes kan nämnas att såväl resenärerna på tåget, som skulle fortsätta till Mäfarbaden, som ock tågbetjäningen och stationspersonalen bleve så intagna av de storslagna välkomstyttringarna att tåget fick kvarstå å stationen tills allt var över. Man ville tydligtvis icke störa dessa rent högtidliga minuter. Festligheter. Under de svenska och danska färgerna samt med musik av Drenge-= förbundets musikkår skedde avmarschen till stadens folkskola. Ä ven här hade man nöjet konstatera, hur väl mottagningsapparaten fungerade. Plats fanns HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 37 ju redan för flera da~ar sedan för alla gä ~tern fördelning på de olika familjerna, vilket gick lätt nog för sig, tack vare den ledande själen hr Georg Nyström, och de tolv av TorshäUa stads egna »drenge», som blivit utsedda till främlingarnas följesfagare under besöket. Efter middagen samlades man vid folkskolan. Nästan hela Torshälfa var nu som förut på benen, och många hade i förväg begivit sig upp till Holm= berget, där festligheterna skufle äga rum. Glatt ljödo de danska tonerna, då drengene marscherade upp för berget. Här utvecklade sig under eftermiddagens lopp ett mycket br.:>kigt fol!div. få eskilstunabor. Bland de tillstädesvarande märktes icke så Festen inledde~ med en marsch av Svea=oktetten, varpå komminister Rich. Andersson talade. Han framhöll att budskapet om främlingarnas hit= komst väckt allmän tillfredsställelse och glädje, och det hade varit verklig tävlan att få öppna hemmen för de danska gästerna. Den tid kommer förvisso aldrig åter, då svensk och dansk mötas i blodig fejd. Man möttes nu i fredlig id och man hade mycket att lära av varandra. Kraftigt ljödo så de hurrarop som till sist utbringades för gästerna. En representant för danskarna tackade och höjde leverop för inbyggarna Torshäfia. På talen följde danska och svenska folksånger. med kläm sjön go »Du gamla, du fria>>. Till festen hörde också smörgåssupe. Man märkte, hur danskarna På en liten plan nedom Holmberget vidtog sedermera en gymnastik= uppvisning av danskarna. En härlig tavla var det att se bergets högsta krön och hällarna nedanför fultsatta av intresserade åskådare, och det var också uppvtsnmgen. Uppe på herget förekom mo sedermera folklekar. A v hjärtans lust svängde de danske drenge om med »torshälfaflickorna». Strax före tio skedde uppbrottet. Nere på kvarnplanen hölls korum. Det låg djup religiös stämning över gossarna, med kläm och allvar sjöngs psalmerna och bönen förrättades under djup och stilfa andakt. Av respektive värdar omhändertogs så gossarna för att få vila sig till söndagens strapatser. Andra dagen. Söndagens festligheter hörjade med fotbollsmatch å Fridshems idrottsplan · meffan G. U. F. lag II och De Danske Orenges lag, varvid de förra segrade med mål mot Spelet fördes juste och hänsynsfullt och utmärkte sig »de våra» väl såsom motståndare. Mesta applåderna knep fiffa Munter, alias Ernst Jonsson, för dribblande med hoflen förbi de danska spelarna, som ock för fin uppläggning till centern. Det var något som föll de danske väl i smaken. Spelet varade på grund av den knappa tiden endast 40 minuter. Domare var hr Emil Adoffsson. Så bjöds spelarna på kaffe av goodtemplarne, som hjärtligt tackades för. Efcer frukosten avtågade man tifi kyrkan för åhöraodet av högmässan. Något före kL 11 ordnades och uppställdes drengerne på torget för att vid sammanringningen i ordnade led tåga in i kyrkan, som var til1 trängsel fylld. Högmässagudstjänsten förrättades av 38 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. MEDALJONGEN: TORS STRID. NEDRE VATTENFALLET. HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 39 pastor Richard Andersson. Framme i kyrkans kor spelade Orengenes musikkår tre nummer. Predikotexten var såsom anpassad för dagen och tick sin ning på ett förtjänstfullt sätt, för vilket också frambars ett hjärtligt tack före uppbrottet från Holmberget. Avskedets stund närmade sig nu. Man samlades återigen uppe på Holmberget Efter det främlingarna blivit trakterade med saft ställdes de upp och från ett krön å berget talade polytekniske studeranden Anders Skjerbaek, som sade sig icke finna ord för att tacka för den angenäma vistelsen i T orshälla. Den svenska gästfriheten har alltid varit världsberyktad och omtalad, men i T orshälla tyckes man vilja överträffa Sverige i övrigt. Alltid skulle de närvarande danske komma ihåg vistelsen i denna gamla stad, ty av aH gästfrihet och vänligt bemötande som kommit dem till del under färden i Sverige hade här nåtts glanspunkten. Tackade för allt samt utbringade ett leve besvarat med kraftiga hurrarop. Pastor Richard Andersson tackade å stadens och värdarnes vägnar för besöket, samt för gossarnas käcka, präktiga uppförande under detsamma, samt l}_tbringade ett leve såsom tack åtföljt av hurrarop av de talrikt närvarande. Overlärare Otto Hellgren från Filipstad, såsom färdledare och ciceron, uttalade ett tack till hr Georg Nyström, Holmbergets skapare och värden allt samt utbringade ett leve, kraftigt besvarat av danska gossarna med hurrarop, tre långa och tre korta. Så tågades nu till landsvägen, där uppställning skedde. toner skedde avfärden mellan stora folkskaror, som kantade vägen utåt Eskils= tunahållet. Viftningar och farvälrop förekomme hela vägen. fllaggan sänktes flera gånger som en avskedshälsning. Man såg på den för ... samlade mängdens, såväl som på gossarnas miner och uttryck, att besöket varit allt för kort och avskedets stund väl hastigt kommen. Man hade haft så an= genämt i T orshäll a. T orshällagossarna följde sina danska vänner ända bort till Djurgården, med egen fana i tåget. något som av den talrika Eskilstunapubliken livligt .gillades. Från chefen för De danske Dränge, hr arkitekt Holger Tornöe, ingick i tisdags afton från Västerås, till arrangören för besöket här, hr Georg Nyström, ett så lydande telegram: Under musikens Den danska hjerteligste tak for storartet venlig modtagelse i det deilige T orshälla. · i allo »Mine danske D ren ge de gamle som unge frembrerer hermed de res aller Holger T ornöe. Härpå svarade hr Georg Nyström omedelbart: »Det Danske Frivillige Drengeförbundets chef, Hr Arkitekt Holger T ornöe, Västerås. Hjärtligt tack för vänliga telegrammet; edra Danske Drenge :- de gamla som de unga har efter sitt för oss så kära besök i vår stad lämnat de angenämaste minnen. Vi sakna Eder och önska Eder därför ett välkommen åter. Hjärtliga hälsningar. Georg Nyström. 40 HOLMBERGETs Å RSSKRIFT 1927. MUSIKPA VILJONGEN. Korpsets förare vor o: Hofger Tornöe , Holdt , t e ol. kand arkitekt, chef,. Charfes ,. Olof Schow, med . Ludvigsen stud., , sergeant, anförare,. musikanförare ; Jacob Mads Grul, teol. stud. · Johan medföljde: Chr. Heuch , med stud. Anders Skjerbaek , polyt. stud. Därjämte N. H. Rasmussen, gymnastikdirektör; Otto Hellgren, överlärare vid Filipstads folkskolor, färdarrangör och ciceron. * * * I juli 1911 besöktes berget av Eskilstunatraktens Trädgårdsodfareförening. Den 7 juni 1914 besökte Eskilstuna trädgårdsmästaresällskap berget. c : a båt , I borjan av juli 1915. 300 personer. Kulturella ungdomsrörelsens Afandskommitte som ta g et ur T orshälla Besök av Söndagen den Tidning den o 14 10 Strängnäs juni 1917 juni 1917. stifts anlän d un~domskurs e från Stockholm med synes av deltagare, nedanstående, HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . 41 KLIPPARTI. En ungdomens högtidsdag. Kulturella ungdomsrörelsens möte på Holmberget Bland hälla de många gäster man må nu ta och främlingar, som enskilda eller som på sista tiden grupp besökt Tors"' så intages utan gensägelse främsta rummet söndagen, av Kulturella ungdomsrörelsens från Stockholm besök på Varm sken solen från klarblå himmel, och även den mest trumpne måste bli varm till sin invärtes människa efter åseendet och åhöraodet av allt det vackra och gedigna som under mötet bjöds. Men vi skola väl börja från början. Genom skuHe bli affischer och annonser upplyste en ungdomsfest allas på Holmberget, samt att vår det Georg Nyström, att det skulle komma lustresande från Stockholm. Försiktigtvis frågade vore att vänta. man sig för, vilken tid de lustfarande Och man fick också veta, att båten skulle avgå från Stock~ 42 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. holm kl. 7 på morgonen, varför, om inte något särskilt skulle inträffa, den vore att vänta ungefär vid L=tiden. Men redan kl. 12 började T orshälla lustvandra ner till hamnen, och slå läger där det bäst passade sig, och så vänta och diskutera dagens händelser. Strax efter ld. halv 2 började äntligen masten att skönjas i åmynningen och inom någon stund ankrade den vackra ångaren Hesselby vid bryggan fullproppad med folk, mest ungdom. Så hälsade färdledaren, amanuensen Erik Lundström, T orshälla. med utbringande av hurra .... rop, varefter den dryga lasten så småningom församlades på landsvägen, för att i något så när ordnad trupp tåga upp till Krusgårdsberget, och där i skogens skugga vila ut och länsa matsäckarna. På Holmberget började redan vid 2 .. tiden folk samlas och mängden ökades alltmer, så att strax före mötets början ingick rapport från biljettförsäljarne, att de måste ha fler biljetter nära nog enastående . . . Emellertid hade mötesanordnarna efter välbehövlig vila samlats och med musik i spetsen tågade de genom staden upp till festplatsen, det vackra Holm; berget, som strålade i solens glans och i vacker sommarskrud, samt med svajande flaggor hälsande de besökande. Sedan .ett par musiknummer utförts, framträdde färdledaren och höll ett kort anförande. söka!» »Vi ha kommit hit», yttrade han bl. a. »för att från Stock;:t holms kvalm få njuta av frisk luft och härlig natur .. Här ha Ni just vad vi Därefter gav han i korta drag Kulturella ungdomsrörelsens program, och hälsade till slut de många närvarande hjärtligt välkomna. Kyrkoherde Ringmar höll så ett föredrag om T orshälla kom till Tershälla kommas. här framdragas». 6QO .... års firande samt nämnde såsom inledning att 562 år förflutit sedan en annan grupp lustresande men de kommo med mord och brand och rövade kyr; kans skatter. Fetatiebröderna var det namn under vilket de ännu i dag ihåg; »Ni unga lustfarande ha också kommit för att erövra, nämligen fästa vårt intresse vid det arbete och den mission Ni utföra och vi hälsa Eder välkomna. Vad nu det föredrag angår, som jag enligt programmet skall hålla, så måste det bli mycket kortfattat och endast några konturer kunna Härefter följde så kyrkans och stadens historik, som, fastän hårt koncentrerad, väckte samtligas livliga intresse och avtackades med applåder. Så höll färdledaren föredrag om Ungdomen och hembygden, ett föredrag som var intressant och medryckande , Vad gör man nu för tiden för i främsta rummet storstädernas ungdom? Och vad gör man med de många vackra platser som finnas ... exempelvis i Stockholm? Jo man bygger kaserner och stora stenhus och till och med de ännu kvarvarande öppna platserna rande allt det som finnes kvar av rum för frisk luft och liv. torgen spekulerar man på att använda för byggnaders uppförande, på så vis förstÖ::t Och man tän;:t ker sig t. ex. en sömmerska från Småland, Skåne, Södermanland eller annor» städes, som sitter innestängd kanske i högsta våningen i en stor hyreskasern, hur mycket tror Ni hon får se av liv och natur? Och på väggen hänger kanske en kluddig målning av något som skall föreställa en insjö, ett skogs; parti, kanske ock ett parti från en bondby eller lantgård, torparstuga e. d. Och inför den miljön undrar man nog inte på att längtan så ofta sträcker sig till ungdomshemmet och all dess friska liv i skog och mark. Men hur komma loss och ut? Ingen som intresserar sig för den instängda ... Kulturella ungdomsrörelsen har tagit som sin uppgift att samla alla dessa från lands; och HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 43 hembygden i Stockholm minnena från hembygden. Att i och annorstädes - , intressera dem för hembyg"" den genom föredrag m. m., företaga utfärder såsom i dag till någon plats på längre eller kortare distans, men framför allt uppväcka deras håg vid vår industriella tid så många överge landslivet och inrangeras bland städernas befolkning har sin särskllda historia och tål något att orda om. Den unge mannen eller unga kvinnan längtar efter eget hem och egen torva, om än aldrig så litet. Men här mötes motstånd från jordägarna. Och man tän"" ker sig statkarlen eller torparen, som dagen lång får arbeta i sitt anletes svett, huru längtar han icke efter ett eget hem, ett hem som är hans, skapat genom träget och hårt arbete, men ändå hans eget. Hur skall man nu kunna bryta denna konservatism bland jordägarna för att åt landet självt rädda dess söner och döttrar? I riksdagen och andra rådssamlingar synes det inte gå, ty nu-= mera ha alltför många riksdagspolitici fått säte och stämma där landets rätt skulle bevakas, och man ser hur det går. Utför och utför, till industrialism och städernas öve·rbefolkning. Ni här i T ors hälla, N i ha här en skatt som Ni främst av allt bör vär-= dera. Detta våckra Holmberg är en pärla bland pärlor, och jag och de övriga som äro med i dag skatta sig lyckliga att få se och njuta vad vackert Ni ha i er lilla stad. Vårda väl den skatt Ni ha, och hjälp på alla sätt den man, som skapat fram allt det här sköna, det blir en hembygdsmi§sion av allra största värde, icke blott tör Eder själva utan för hela landet. Alska naturen och hembygden, vårda de skatter Ni ha, därpå bero i mycket huru snart man får höra talas om och beskrivas: ett lyckligt Sverige!» Att föredraget, som här i strängt koncentrerad form återgives. skulle mottagas med starka applåder, faller av själv. Så bjöds på sång, såväl unison som av kör, deklamation av skådespelerskan fröken Jessie Wessef, sörmlands-= låtar på fiol av rättaren G. Andersson från Selaön en ang~näm bekantskap samt uppvisning av svenska och finska folkdanser av Kulturella Folkdans-= gillet. Och det var »non plus ultra» mot vad vi förut haft nöjet att skåda det var folkdanser, äkta som våra förfäder älskade att dansa och glädjas. Så ha vi musiken, ungdomlig och arbetsam med en anförare, som visst inte arbetade ut sig som dirigent. En blick, en handviftning eller en rörelse av huvudet åt någon möjligen felande, däri bestod dirigeringen. Och till sist sång= kören under direktör A. Nytanders ledning charmant och åter charmant. Vid 8.=-tiden var båten färdig att avgå med sin dyrbara last, och natur= ligtvis var Tershälla nere för att ta avsked av så trevliga gäster. Men under vägen togo främlingarna sig för att litet närmare titta på staden, fotografera eller skaffa sig något annat minne. Det blev brått när ångvisslan ljöd till sam= ling och avgång, men alla hunno med. något eller någon. Och där stodo värdar och gäster mitt emot varandra färdiga med näsdukarna till farvälviftning. Men färdledaren hade inte sagt sista ordet än. Han avtog sin vita mössa, tackade T orshälla för den angenäma vistelsen bland dem, önskade derri lycka, men framför allt regn, samt inbjöd samtliga att vid besök i Stockholm även söka reda på Kul-= turella ungdomsrörelsen, och utbringade till sist ett fyrfaldigt leve för staden. Under talet hade emellertid talarens blickar svävat omkring, han tycktes söka Det var dagens huvudsakliga värd, hr Georg Nyström, han ville ha reda på. Och när han fick se mannen i folkmassan så höjdes 44 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . KANONKLIPP AN. KLOCKST APEL HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 45 åter röstt•n till ett tack för den angenäma samvaron under dagen lopp. »Vad Ni gör Torshällabor, så skall Ni understödja denna Eder son i att vårda och utveckla denna stad och Edert vackra Holmberg. Ni förtjänar visst mest därpå själva, men Ni bevara också en skatt som är mer värd än mycket annat här i världen.» Och så följde ånyo fyra kraftiga hurrarop för hr Nyström, som å sin sida tackade och utbringade ett fyrfaldigt leve för Kulturella ung-doms rörelsen. Båten gled ut från bryggan, näsdukarna komme i livlig rörelse och så långt man med blicken kunde följa fartygets färd i åns många krokar och svängar viftades det. Så har då Tershälla haft förmånen att stifta bekantskap med Kulturella ungdomsrörelsen och fått del av dess vackra uppgift att vårda och värdera hembygden. Må vi icke blott ha hört utan också i praktiken omsätta vad vi fått lära och höra. Må vi älska och mer vårda och värdera vårt vackra lilla T onhälla, vår kära hemstad. -d. * * Den 7 juli 1920 besöktes Holmberget av det. då i T orshälla församlade student- och seminaristmötets medlemmar, c:a 130 personer. Eskilstuna-Kuriren skriver därom följande: »Efteråt samlades deltagarna på Holmberget där sånger sjönges och tal höllos, bl. a. av ordföranden pastor Thysell, som till 1-Iolmbergets allt i allo, artisten Georg Nyström, uttalade sin och deltagarnas varma beundran för det arbete hr N. nedlagt för bergets förskönande samt den kärlek till kyrkan han visat med dekorationer och blommor icke blott vid högtider som denna utan alltid.» I samlad trupp tågade sedan skaran åter till kyrkan. * * Den 22 maj 1921 hade Eskilstuna Kyrkliga söndagsskola en utflykt till T orshälla och Holmberget. Eskilstuna=-Kuriren skriver därom: på söndagen utflykt med järnväg till T orshälla. åtföljda av lärare och lärarinnor. Vid Nyby bruks station mötte T orshälla kyrkliga söndagsskola med flaggor, och i samlad trupp ·tågade så de unga till Holmberget, där medförda matkorgar länsades, varefter alla följdes åt till Krusgårdsberget, där lekar anordnades och T orshälla kyrkliga ungdomskrets bjöd på kaffe. kyrkoherde Ringmar och komminister Ragnar Hagström. härliga de fått uppleva under dagen.:. skriver därom: Eskilstuna kyrkliga söndagsskola hade I färden de:togo barn, Avslutningen ägde rum i kyrkan med ungdomsgudstjänst av Hemfärden skedde med aftontåget kl. 6,40 em. Alla barn voro storligen förtjusta över allt det Den 2 augusti 1921 besöktes Holmberget av Svenska Handelsträdgårds ... mästarnes Förbund vilka hållit sitt årsmöte i Eskilstuna. Sörmlandspesten Så kunde bilfärden fortsättas till dagens slutmål, T orshälla, där den stora samlingen bilar och dess passagerare väckte formlig sensation. Den lilla 46 HOlMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. idylliska staden tillvann sig också trädgårdsmännens intresse. Först besöktes och beundrades Holmberget, där artist Nyström sällade sig till samlingen och delvis övertog ciceronskapet. I spridda grupper ställdes färden till kyrkan, där kyrkoherde Ringmar lämnade en överskådlig kort historik över T orshäl!a och dess gamla stämningsfulla tempel. Det behöver endast påpekas att kyrko"'" herden genom sin framställnin~ gjorde sig lika populär bland trädgårdsmännen, som han förut är bland sina församlingsbor. Under den därpå följande lunchen på Stadskällaren ägnades T orshälla och Eskilstuna flera tal och artist Nyström gavs en doge för sitt mångåriga nitiska arbete för Holmberget och parkkulturens i T orshälla höjande. för trädgårdsmännens arbete, som fallet nu varit i Eskilstuna. Vidare tackades pressen för dess intresse. Ingenstädes på de platser, där förbundet hittills hållit sina årssammankomster har lokalpressen visat en sådan förståelse enligt Eskilstuna"'" Kuriren. Kristliga ungdomsförbundet som söndagen den 2 juli hade möte i T orshälla besökte även Holmberget vars utsikt och anläggningar väckte allmän förtjusning, Söndagen den 23 i samma månad gästades berget av Kyrkliga Ungdoms= kretsarna i Västerås, Eskilstuna och Tershälla som på herget höllo möte. Sveriges allmänna verkmästareförbunds Målardalsdistrikt som i Eskilstuna höllo årsmöte besågo söndagen den 3 juni 1923 Torshälla, där Holmberget och kyrkan tilldroga sig besökarnes synnerliga intresse, helst som hr Georg Nyström på sitt älskvärda sätt gav deltagarna en ROd inblick i stadens och Holmbergets historia. (Enligt Eskilstuna=Kuriren). juni 1924. Sörmlandskretsen av Svenska journalistföreningen besåg berget den 9 Den 6 juni 1924. * Landshövdingen besöker Holmberget. Landshövding Reuterskiöld gjorde i fredags före öppnandet av museet i Eskilstuna ett besök på Holmberget i T orshäll a, åtföljd av dir. Gust. Elmer. Han mottogs i parken av hr Georg Nyström och därpå besågs berget och dess anläggningar. Landshövdingen uttryckte vid flera tillfällen sin beundran över platsen och anordningarna samt komplimenterade hr Nyström för den= nes arbete. Under pingsthelgen har berget varit besökt av en stor mängd främlingar och omdömet har varit det bästa om dess naturskönhet och dess anordningar. Tershälla Tidning. Midsommarafton och midsommardagen 1925 hölls en större festtillställning på Holmberget av Södermanlands=Närkes nation som förut nämnts. ------ ----••,.~, .. ,,.,ll'•n'"'"'"~•·•~ .... .., .... -.;~~ ~ · ... . .. H HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 192J. 47 Till TorshäUa anlände i går med fr å n Köping. berget. ångf. Prins Carl över 200 De föreföllo att vara stormförtjusta över Tarsh ä lla (Eskilstuna-=Kuriren den 29 juni lustresande och Holm"" 1925). * * * Cdebert besök i T orshäHa. gick I g år uppenbarade sig en främ.=. ling i T ors hälla, som rätt länge obem ärkt i mängden innan han som omsider igenkändes. Det var sörmlandshertigen, prins Wilhelm, i sällskap med författaren greve Birger Mörner pr bil anlände under förmiddagens lopp. Efter en stunds titt på Zigenarlägret, besöktes Holmberget, varefter det Ringmar blev ciceron. na, främst S:ta Birgitta. spred bar i väg upp till kyrkan, där kyrkoherde Prinsen uttryckte sin förtjus-= ning över kyrkans arkitektur och prisade de uppställda helgonbilder.=. Nyheten om prinsbesöket sig omsider i staden, men då fanns ingen prins kvar att titta på längre. (Eskilstuna=Kuriren den juli 1925). 19 * * Den 19 aug. 1923 besöktes T orshälla av 20 tyska gymnasis.=. ter från Karlsruhe, vilka under en lärares, fil. d:r Kasts ledning gjorde en fottur i Sverige , Ut-= KANONKLIPPAN NEDIFRÅN. sikten beundrades från tornet på fabrikör Nyströms fabrik, kyrkan besågs och sist gjordes en rundtur på Holm.:: berget under artisten Georg Nyströms sakkunniga ledning. (Sörmlandsposten). en * * Den Svensk-=amerikanska sångkören * som besökte Sverige 1926 gjorde även titt till Tarshälla oc h Holmberget. * * lopp Förutom de besök som ovan nämnts från olika platser, samt d a hava en mängd skolbarn under årens gligen turister och främlingar från skilda håll ställt sin färd till Tarshälla och Holmberget . 48 HOLMBERGETs ÅRSSKR I FT 1927. GEORG NYSTRÖMS BysT HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 49 årens av lopp har dessa berget prytts var Linnes med en del byst, som förut konstverk och byster, är omnämnd. Georg hem som framförallt på Hofmberget. i hans Sedan sångkören tidigt på morgonen uppvaktat Hellen med sång och Sveaoktetten Hallström följande tal: med åtskilliga musiknummer, höll fil. stud. Herr Georg Nyström! Vi ha samlats här i tidiga morgonstunden några av stadens ungdomar för att i dag bringa Eder en enkel, varm och från våra hjärtan gående hyllning. Jag är säker om, att vi äro besjälade av en och samma känsla , stark och levande hos alfa och särskift hos dem, som såsom jag alltifrån Mi g tiflk o m mer d e t vår b a rnd o m s tid s ett E der i Ert arbete . h ä r ej att Den känslan är tacksamhet. tala om, vad Ni gjort för staden i dess helhet och om den ofwvliga, alla hinder trotsande energi, Ni lagt i dagen vid genomförandet av de uppgifter Ni frivilligt stäfft fram för Eder. Jag viff här endast framföra ungdomens tack . Den minnesvård vi giva Eder har redan funnits sedan länge och är byggd av tacksamhet och kärlek till Edert verk. Ni Tack mer , herr Nyström, för aH den glädje Ni berett oss under gångna tider, tack f.:Sr än någon annan öppnat våra ögon för vårt landskaps skönheti tack för att att Ni lärt oss älska v ä r efter å r hembygd och vår stad, vars anor gå tillbaka till hedentid, uppkallad den gamla nediska guden Thor. som den · Ni fyffer i dag 50 år. Vi vilja dock knappast erkänna det, ty Edert sinne är ännu un gt. Den ungdomen sviker Eder nu ej , och mycl 50 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. LINN E s B y sT . / / HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . 51 BELLMANS _ ByST. 52 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . På sin 50=årsdag fick hr Nyström av verkstadspersonalen mottaga en silversnusdosa och ett dito pennskaft . Under dagens lopp anlände en mängd telegram och blommor förutom presenter .» (T orshälla Tidning). * * * rest i anledning av stadens 600=årsjubileum avtäcktes den 29 juli 1917 som förut är nämnt . Stadens vapen å densamma med S : t Olofs bild är modellerad av skulptören J. A . Hellqvist, Torshälla. , en gåva av källarmästaren Ferdinand Sandberg. Bysten lär förr stått vid Ulriksdals värdshus utanför Stockholm. Den tros vara dellerad av själva Sergel. Den 26 juli 1919 avtäcktes bysten. Eskilstuna = Kuriren skriver: mo = » Av ~ t ä ckningen ägde rum under övliga former. varpå följde tal av f . kaptenen S . · Lyran spelade n A. Hallström , å gra musiknummer , som gjorde en kortare erinran om skaldens besök i T orshälla år 1776 . under det musiken blåste fanfarer. Därefter bjöd talaren täckelset falla Omedelbart därpå sjöngo E . © V : s sångare Bellmans T orshällasång : Storm och böljor tystna ren samt ä nnu ett par av skaldens sånger. En krans med band i svenska färgerna nedlades av artisten Georg Nyström. Sedermera konserterade Lyran och E . © V : s s å ngare med Bellmans sånger. En vacker sångarhyllning beredde sångarna ä ven Linne. Publiken var för avtäckningen , ej vidare talrik, väl beroende på den tidiga timmen men intresserad och belåten. ett vackert konstverk , lerad av konstnären Alb . Hellden , en kvinnofigur i naturlig storlek , modet= pryder Floraterassen sedan hösten 1911 . e En vack e r bild , modellerad a v skulptören A . Bysten pryder en på höger sida om Florakiosten bel äg en kulle . en gåva av Fru Mathilda Sandberg. Dyverman . B ys ten är * * * å den s. k » Kanonklippan » lng. Josef Berglund. Den största kanonen väger mellan äro en g å va av 6 = och 700 kg. Ka = nonerna överlämnades med villkor att ej vändas mot Eskilstuna , då mot Brottsta. De övriga kanonern a äro sk ä nkta av K ä de vändes llarmäst. F . Sand = b e rg , hr William Jansson och Gu s t. Sv e nsson . av Gjutmästare Qvarnström. * * * hängande gamla ringklockan av gjutjärn är en g å va * * * Den » T ors strid med jättarna » samt infattningen i den höga flaggklippan, mirt för springbrunnen , är en gåva av fabrikant Lam = bert Lind i Berlin. Vid ett besök å Holmberget somma r en 1926 överlämna= de han 100 kr . för att få iden utförd . * * * HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927 . 53 SOLROSEN . 54 HOLMBERGETs Å RSSKRIFT 1927 . Det mest tilldragande på Ho{mberget är den vackra naturen och den för= tjusande utsikten från s å väl de vilda s . om bergets platåer . Bergets trädgårdsblommorna, vilka aHa grönska och · dess planteras med blommor, lika omsorg. Den lilla dammen vid grindstugan sina vita och gula ten växter. Neckrosor, lres , som får Callor, sitt vatten nedifrån ån »Fö rgät mig med ej» och andra vat= De små vattenfallen, med sin naturliga omgivning, branta höjden såväl som den plaskande fontänen på som bergets störtar utför den topp, draga till sig den besökandes uppmärksamhet. Vid bergets fot är den vackra strandpromenaden, fortsättningen av lilla stadsparken. den På dammen simma svanorna, äld sta svanen är en gåva från ankorna och änderna i största sämja. Ribbingelund och de Den tre yngre äro tillvaratagna i Söderfjärden vid Plongsta, Vansö , där de voro fastfrusna i isen samt över= lämnades till Holmberget av landsfiskal Lundberg i Strängnäs i slutet av okt. 1926 . Till bidrag sist oc h ett varmt tack till aJla gåvor , Holmbergets som lämnats för bergets räkning och som visats undertecknad under de 30 gångna åren. vänner och gynnare för de det tillmötesg ående M å Holmbergets fruktar Gud och ärar sköte . stora flagga komma Då blir Holmberget ett paradis. att svaja över en plat s där man Konungen, där alla med kärlek kunna mötas i naturens I augusti 1927 . Georg Nyström . HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. 55 SKYDDSÅNGELN. 56 HOLMBERGETs ÅRSSKRIFT 1927. H och .färgar skyn tiff gufd i västerfed; när snugga!! .faffer sent på massgrå hä(fen och över sommatfagra ängder ned. då fångtar jag tiff nr5net utav berget, där o/ter dagens mödosamma id man skåda får en fager de! av Sverget, en vrå, som bjuder vtfa, ro och /rid. Se dig omkr/ng och blienen möter ntjder så feen de så .fagra t if( att se l som får dtil gfömma livets många .fdder ocli som din trötta ~ä( (ugn mäkta ge. Här susar västan smekande b(and b(aden, när sjunger fågefn glatt sin mefodi: Här ropar af/i tif( dig där net' i staden: kom hit, kom nit n sommar' n är .förbi! Här tafar med ett mäktigt språk naturen om bergets daning i uti forna da' r. Här mänsklig konst, av pietet uppburen, ens öga möti?r, vårdad und11rbar~ Här fe !färger rika barn av 'Etont och ge åt lavfan önskad noforit. Ocn om än skådats lavfor mera stora så har man dock en ständig fängtan hit. Jag viffe ditnär sofen i/rån öster strör rikt med gufd i bergets affa vrår, när vingad kör med morgon.friska röster sin hymn tiff skapar' n ger .från a[/å snår. J sommarnatti?n viffe liär jag drömma om. afft det sköna, som natuNn ge/'. Jag V1ffe se ocli §öra /orselt strömma vid 6erg LORENTZ BERGMAN· i 1--------------------------~-----------------------l försäljer tilf billizaste priser: KUNGSGATAN 6, ESKILSTUNA Rekommenderar ett välsorterat fager av: Postpapper och Kuvert m. m., Kontorsböcker, Kopie= och Kontraböcker, Amatörafbum, Fotografiramar m. m. Parfym och Eau de Cologne, Tvålar, Portmonnäer, Brevkortsalbum m. m. l ESKILSTUNA RLOHGilf.N~ HE:RRt:KIPEIHNG Il l III S K O L V Ä S K O R R y; G G SÄCK AR GY:MNASTIKSKOR GY:MNASTIKBY:XOR GY:MNASTIKTRÖJOR sLÖJDMATERIEL Köpmangatan '12 TORSHÄLLA TEL 75 ESKILSTUN A rekommenderar sitt välsorterade lager av: R E KOM M E NDERAS De mest förstklassiga kvalitt~er Mångårig garanti Fördelaktiga betalningsvillkor Musikhandel Eskilstuna S TORSHÄLLA och IV l C. l TEL. 72 o ·------------------~----------------- © varje dag. NYBY BRUK TeL 21 ESKILSTUNA 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 l M f k © lämna alltid det största utbytet TORSHÄLLA TeL 70 NYGATAN 12 ESKILSTUNA Telefon 2406 · - --------------~-" ·-------------------------~-------------.---~~---~~· --- ... -, v 11111111111111111111111111111111 ESKILSTUNA Garn=, Vävnads=, T rikot=, a t t=, a r i n= o c M a n u f a k turaffär - Telefon 1668· Specialaffären: K U N G S G A T A N 15 Telefon 674. Telefon 89 o TORSHÄLLA Telefon 22 Tillhandahåller bättre o. enklare skjutsar. Utför alf sorts verkkörning. B1f hefa d';ygnet om. - Moderata priser. Telefon 22 111. t1ff .6iffigaste priser. 'Förenino.srabatt. ~ärnisso0 REKOMMENDERAs Kungsgatan 15_ Es!iifstu'na. Te!. 624 l ESKILSTUNA 1927 SORMLANDSPOSTENS TRYCKERIAKTIBBOLAO / ESKILSTUNA 1927 SöRMLAN~SPOSTENS TRYCKERIAKTIEBOLAG l 1:l
l
be=
* * *
* * *
55.
* *
1905
Linne= minnet
J.
.,
•
*
*
• ..
Holmbergets festtillställningar.
l
~
* * *
*
orshälla stads 600=års jubileum.
a
ett
all
kärvhet till
enkel
Holmbergsfest~ns
Ä
-------------------------------------------------------------
F rån aHmänheten.
ZOO 100 kr.,. ZOO
300 ZOO
Z5
5
100
100
100
300
100
kr. 1,8ZO: 100
100
* *
1,ZOO 300
1,ZOO
6ästa
300
Z9
•
Svårigheter
»I
* * *
---
-----
Friluftsteatern.
'Festfigt på Hofm6erget.
liv
*
Besök
Holmberget,
De Danske Orenges besök
en
I.
l
O.
utlägg=
*
»Syskonstädernas barn mötas.
215
* * * *
* * *
* * *
* *
* * *
Konstverk och byster.
Minnesstenen
Be!fmans fiyst
Sofrosen,
Sliyddsäng
!n.
De tre större lianonerna
Den i lifoclistapefn
prydffg a meda(;ongen
ofinber
/oi/
Bemärk tryggheten
att anförtro Edra medel åt SOLIDARISK BANK solidarisk bank Gottgör högsta gällande ränta
Hans Nilsson
TORSHÄLLA
A.W. SWENTZERS Pappershandel
Specerivaror, Järnvaror, · Kof, aHa sfag, Oljor och Kemikalier, Färger och Tapeter, Sprängämnen och J akt= ammunition
KODAK KAMEROR
Fotografiska Magasinet
ESKIISmNA ·, ·
PllSNER
- - - - - - - - : - - - · - - - - - 1 G. Söderlings Ruben Carlberg Bageriaffär ESKILSTUNA
T ORS HÄLL A Tel. 90
I I I
REKOMMENDERAs ·STRUMPOR uNDERKLÄDER
A L F R E D Å K E R B L O M
1-----------------------------------------------------l
St'denhuset
CARL FRIGGE Urmaferi -
Uriiandel
SidenJ "'Lffe o. Bomuffsvävnacfe0
Brffigaste priser Väfsorteratfager. Störstagaranti 7riliåvarorJ P. D. CorsetterJ UnderlifäderJ Konfontian m. m.
PIANINON
Reel befiandfing. -
LågaJ be• stämda priser.
ERIC NILSSONS
·-----------------------------------------------------1 Axel Eriksson
TORSHÄLLA
tadskällaren ............................................................
Tet. 107
Rekommenderas Speceri.#, Konserv= och Diversehandel GOTT BORD
billiga priser Rekommenderas
J. ERIKSSON
TORSHÄLLA
AKERI BILSTATION - - - V E D A F F A R - - REKOMMENDERAs
Håll Er Vital med Einar Bäcks Speceri=·
VI-TAL
Diversehandet
o REKOMMENDERAs A-B Arvid Petterssons Brödfabrik
O C E A N
Maja Nilssons
a n u
a
t ur=
Bensin och Smörjoljor
Herrekiperingsaffär
WALLENBOR6S
REKOMMENDERA~
Vid behov av ett verkligt KALASKAFFE begär i Eder affär HAKONBOLAGETS
L U X U S 111111~111111111111111111111111 ROB. LAGBERG
M
G
d
h
----------------
T orshälla K o n s u m t i onsförening Torshä11a
A. Anderssons Akeri
Prisbägare ocli Poliafer/ Heders"' ocli Lysningspresenter
m.
SPECERIER
Defiliatesse0 Gfas/ Porslin/ 'Färge0
Papp::;! ocn Tapeter m. m.