Fågellokaler i Falkenbergs kommun_g_v5 - Fof

Download Report

Transcript Fågellokaler i Falkenbergs kommun_g_v5 - Fof

FAGLAR I FALKENBERG Guide

över

fågellokaler

i

Falkenbergs

kommun

www.fof

‐

g.se

Falkenbergs

Ornitologiska

Förening

–

FOF

Föreningen bildades 1983 av en handfull fågel ‐ och naturintresserade människor.

Den är en ideell förening som vänder sig ll alla som är ny fi kna på fåglar och vill veta mer, men också ll dem som är fågelskådare sen många år llbaka.

• Vi samarbetar med Studiefrämjandet och ordnar kurser för såväl nybörjare som mer erfarna fågelskådare.

• • Vi anordnar exkursioner både inom kommunen och ll andra platser.

Vi arrangerar inne möten med bildvisning och föredrag.

• Vi ger i samarbete med Halmstads ornitologiska förening och Varbergs ornitolo ‐ giska förening ut en årsskri , där föreningarnas medlemmar bidrar med ar klar och bil ‐ der, och där fågelåret sammanfa as.

Tycker du det är vik gt a värna om fåglar och deras miljö?

Vi arbetar med fågelskydd i olika former.

Det kan handla om skydd av vik ga häcknings ‐ biotoper och områden för rastande fl y åglar.

Det kan handla om a skapa nya våtmar ‐ ker, som Källstorp och Munkagårds fl oen, eller påverka för a få behålla vik ga miljöer som är hotade.

Vi u ör också inventeringar av olika häckande fåglar framför allt för a kunna registrera förändringar av hotade och sårbara arter.

Du är välkommen a stödja denna verksamhet genom a bli medlem i FOF.

Vill du veta mer, besök vår hemsida www.fof

‐ g.se

Där fi nns förutom aktuell förenings ‐ informa on även en dagbok där du själv kan skriva om dina upplevelser i fågelmarkerna.

www.fof

‐

g.se

Hallandskusten

Långa sträckor av Hallandskusten kantas av vidsträckta betade strandängar.

Kustområ ‐ det som sträcker sig mellan Morups Tånge i söder och in i Varbergs kommun i norr, är en av dessa lokaler som utgör en av Nordeuropas absolut vik gaste rastlokaler för fl y ågel.

Området är också synnerligen angeläget för häckande arter, bland annat våra olika tär ‐ nor.

Längs de grunda stränderna fi nner fåglarna föda i den mjuka gy jan som ll exem ‐ pel maskar och musslor.

I tångvallarna lever krä djur och mycket insekter.

Kreaturens bete är också en vik g förutsä ning för strandfåglarnas fågelliv.

Betet håller nere vege ‐ ta onen och i djurens spillning lever många matny ga insekter.

För a orka den långa strapatsfyllda resan blir rastplatsen en nödvändig plats där fåglar ‐ na fyller på ny energi och lagrar fe reserver.

Under april ‐ maj ses fl ockar med ark ska vadare som är på väg fåglar sin resa llbaka början av oktober.

ll ll sina häckningsplatser långt övervintringsplatserna.

upp Sträcken i norr.

mot Redan söder i juli pågår börjar ända många lls i Mot bakgrund av a fl era fågelarter minskar är det vik gt a värna om fågellokaler som utgör förutsä ning för fåglarnas existens.

Hallandskusten är en unik lokal i de a avse ‐ ende.

Flygbild över kusten vid Lynga

Foto: Thomas Andersson

Fiskgjusen

Denna imponerande rovfågel häckar inom Falkenbergs kommun med mellan 5 ‐ 7 par.

Fåglarna återvänder från sina övervintringsområden i tropiska Västafrika i början på april, då man kan trä ﬀ a på den vid insjöar där den kan ses störtdyka e er fi sk.

1968 startade föreningen e bobyggnadsprojekt för fi skgjuse, då man sa e upp bo ‐ pla ormar i lämpliga trädtoppar för a möjliggöra och underlä a häckning, en verksam ‐ het som for arande pågår e ersom bon ibland blåser ner eller rasar.

I samband med de a pågår också ringmärkning av ungarna, och hi lls (2013) har närmare 1300 ungar märkts.

Fegensjön är kärnområdet i de a projekt, ringmärkning bedrivs vissa år också i Hylte kommun.

E ersom fi skgjusen är mycket störningskänslig under häck den, påverkas den nega vt av det rörliga frilu slivet.

O a kan e totalförstöra häckningsresultatet.

E obetänkt sen da strandhugg hot är även eller närgången myndighetens bå ra tendenser fi k ll uppluckrat strandskydd.

En ovillkorlig fredning av häckplatserna är därför livsvik g för gjusarna och borde vara självklar för Sverige som har Europas största popula on av fi sk ‐ gjuse.

Havsörnen

i

Falkenberg

För första gången på drygt 110 år har e havsörnpar häckat i Halland, och dessutom i Falkenbergs kommun!

Paret etablerade sig under hösten 2011, och genomförde en lyck ‐ ad häckning under våren 2012 som resulterade i en u lugen ungfågel.

Under 2013 blev resultat 2 ungar.

Havsörn har hi n lls saknats nästan helt i Halland, men e er många års ihärdigt arbete, bl.a.

med stödu odring på olika håll i landet, har stammen repat sig på e enastående sä .

Vinter d kan man numera få se fl era exemplar sam digt.

Pilgrimsfalken

Pilgrimsfalken hör, liksom havsörnen, ll de fåglar som drabbades allra hårdast av den ohämmade gi spridningen i naturen på 1950 ‐ och 60 ‐ talen, och på e hår när höll arten på a bli utrotad.

Men med människans hjälp lyckades den mirakulöst nog återkomma, och år 2009 slog sig e par pilgrimsfalkar ner i Falkenberg, på silon i hamnen.

En bolåda byggdes, och sent på säsongen 2010 häckade paret och fi ck ut två ungar.

Året därpå häckade paret på ny och fi ck denna gång inte mindre än 4 välskapta ungar!

2012 miss ‐ lyckades häckningen.

Under 2013 blev det även de a året 4 ungar.

Småtärnan

Denna lilla sällsynta kus ågel hedrar Falkenbergs kommun med e otal par.

Tyvärr ser artens fram dsutsikter dåliga ut, främst på grund av en alltmer ökande badturism och e strandnära frilu sliv som ödelägger deras häckplatser på sandstranden.

De ca.

10 häckande paren gav som resultat 1 unge 2011.

De skyddsåtgärder som vidtagits av myn ‐ digheterna är helt o llräckliga.

FOF:s

holkprojekt

Föreningen driver också e arbete med a sä a upp holkar åt främst ka uggla, sparv ‐ uggla och tornfalk på lämpliga platser i naturen.

Det ra onella skogsbruket förhindrar uppkomsten av naturliga boplatser för hålbyggande fåglar.

Även holkar för småfåglar, t.ex.

forsärla, har några av föreningens ak va medlemmar sa upp.

E k

och

moral

i

fågelmarkerna

Visst är fågelskådandet en alldeles utmärkt förevändning a minst ll jungfruliga platser dit inte många människor söker ge sig!

sig ut Tänk i naturen, på a du inte vistas i markerna klokt och hänsynsfullt, både för naturens invånare och inför mänskliga.

Följ därför föreskrivna anvisningar där sådana fi nns.

Parkera bil eller cykel så a de inte blockerar infarter, grindhål eller hindrar ny otra fi k.

Allemansrä en medför också alle ‐ mansskyldigheter, som t.ex.

a inte skräpa ner.

Undvik fågelläten och andra ljud istället, och njut av naturen!

a föra oväsen.

Lyssna e er

Smålom

Foto: Gerhard Andersson

Kusten

norr

om

Falkenberg

Lyngakusten

En ca 4 km lång kuststräcka med strandängar och öppna betesmarker vid norra gränsen av Falkenbergs kommun.

O a räcker det a spana från stranden härifrån över lagunerna innanför Lynga skär, eller mot norr över strandängarna mot Lisered.

För det mesta kan man hi a lä för vinden vid buskaget.

Gå helst inte ut på skäret under häcknings d.

Häck ‐ ningslokal för vadare som rödbena, strandskata, storspov och skär fl äcka.

Här fi nns också fi sktärna, silvertärna och småtärna.

Skär fl äcka , Gravänder Foto: Thomas Andersson

Under sträcket rastar e stort antal vadare, änder, gäss och ibland doppingar.

På vintern kan man hi a snösparv, berglärka och vinterhämpling.

Vår ‐ och försommarmorgnar kan vara mycket spännande vid Lynga.

Skär fl äckor och småtärnor brukar fi nnas på plats, och i buskaget rör sig nyanlända småfåglar.

Om en ovädersfront passerar kan stora fl ockar av vadare gå ner i lagunen.

På senhösten rastar o a många sjöfågelarter i området.

Pil ‐ grimsfalken si er gärna på skäret, och havsörn ses speciellt vinter d.

Vid Norra Lyngen har man bra överblick över strandområdet mot norr, där det fi nns in ‐ tressanta laguner och strandrevlar med rastande vadare, änder och gäss.

En promenad på strandängarna kräver i regel stövlar då det fi nns go om sanka stråk.

I söder avgrän ‐ sas området av Ramsjö kanal, som har si a gå runt i området, som på vissa avsni utlopp här.

Vid Lisereds skär kan det löna sig är ganska sumpigt.

E typiskt inslag i landskapsbilden här utgör de knubbsälar som o a brukar ligga och vila på stenarna utanför udden.

Rastande beckasiner, bl.

a dvärgbeckasin och andra vadare, liksom gäss och änder, är vanliga vår och höst.

Under höststräcket kan man också trä ﬀ a på en del intressanta småfåglar som lappsparv, rödstrupig piplärka, vinterhämpling, berg ‐ lärka och snösparv.

O a ses rovfåglar som kärrhökar, fi skgjuse och pilgrimsfalk och på senhösten ibland havsörn.

Knubbsäl vid Lisereds udde Foto: Gerhard Andersson

Vägbeskrivning

Från gamla E ‐ 6an norr om Morup går fl era småvägar ner ll stranden mellan Morup och Sik.

Lynga når man e er ca 2 km på kustvägen söder om Morup mot Glommen där man kommer ll en avtagsväg skyltad Hönryd på vänster hand.

Kör in åt höger vid en liten triangelkorsning i södra kanten av en åker mot havet ll parkeringsplatsen vid grinden.

1 Norra Lyngen 2 Lisereds udde 3 Lynga skär 4 Koggerudden 5 Munkagårds fl oen

7 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 58.952, E 12° 21.502

N 56° 58.952, E 12° 21.499

N 56° 58.363, E 12° 21.487

N 56° 58.025, E 12° 21.014

N 56° 58.050, E 12° 23.753

Munkagårds

fl oen

Munkagårds fl oen är en anlagd våtmark som kom ll under 2003.

Området utgör den nordligaste delen av den utdikade Ramsjön som sträckte sig söderut mot Lis mosse och Ramsjöholm.

Va ennivån i våtmarken regleras med hjälp av två vinddrivna pumpar som tar va en från den in lliggande Ramsjö kanal.

Fågeltornet byggdes av Falkenbergs Orni ‐ tologiska Förening under 2004 och ägs av föreningen.

Rastande sångsvanar på våren.

Foto: Gerhard Andersson

Våtmarker av denna karaktär är en bristvara i dagens moderna jordbrukslandskap och fyller en vik g funk on genom a öka den biologiska mångfalden.

Området ligger strate ‐ giskt placerat i den sträckled som många fåglar utny jar under fl y ningen, såväl höst som vår.

Samtliga i Sverige häckande simänder kan påträ ﬀ as i “ fl oen”, och periodvis kan änder räknas i stort antal.

Även gäss, sångsvan samt mindre ningen mellan övervintringsplatser och häckningsområden.

sångsvan rastar under fl y ‐ Vadare av många olika arter påträ ﬀ as i våtmarken och dess närhet.

Redan första året genomfördes häckning av skär fl äcka.

I närheten häckar rovfåglar som tornfalk, ormvråk, brun kärrhök samt rödglada.

Dessa ses o a jaga i området.

Under vintermånaderna på ‐ trä ﬀ as både kungsörn och havsörn.

Trana häckar också i närheten och kan o a ses på fälten runt våtmarken eller rastande i själva “ fl oen”.

Under sommaren hörs ibland vaktel spela från fälten, och längs diken och kanaler hörs e fl ertal kärrsångare, en karaktärsart i området.

Rastande vadare som grönbena, mosnäppa, svartsnäppa m.

fl .

ses regelbun ‐ det, och smådopping häckar.

Fågeltornet vid fl oen Foto: Thomas Andersson Skär fl äckor Foto: Gerhard Andersson Illustra on: Christo ﬀ er Enckell

Vägbeskrivning

Våtmarken ligger vid gamla E6 ‐ an ca 1 km söder om Morups samhälle vid vit skylt ”Fågellokal”.

Parkering ll vänster om vägen mot Falkenberg.

Väg

karta se föregående uppslag

Morups

tånge

Morups tånge är en av Sveriges mest kända fågellokaler med sina ypperliga vadarvikar.

Vid Korshamn i södra delen kan man studera rastande vadare under fl y ning på mycket nära håll, ll och med utan tubkikare.

Även Brevik, viken norr om fyren, är bra för va ‐ dare.

Under våren står fågelskådarna också gärna i skydd av tallarna vid fyren med in ‐ tresset riktat mot sträckande fågel över havet, t.ex.

ejder, sjöorre, smålom, prutgås m.

fl .

För båda vikarna gäller a stånd.

Observera a visa lagstadgat hänsyn under häcknings d llträdesförbud råder i den och inre hålla sig delen på av behörigt av Korshamnsvi ‐ ‐ ken.

Totalt ca 280 arter är noterade vid Morups Tånge, däribland alla de rastande vadare som normalt förekommer i Sverige.

I området häckar även ejder, gravand, fi skmås och tärnor m.

fl .

Vinter d kan man få se långväga gäster som alkekung, vitvingad trut och vi rut.

Blommande tri Foto: Gerhard Andersson Kustsnäppa , Småtärna

Foto: Thomas Andersson

Glumsten

Det stora fl y blocket som står längst ut på udden vid Glommens hamn norr om fyren kallas Glumsten.

Den är en utmärkt sträcklokal för havsbundna fl y åglar.

Det är en viss känsla a be fi nna sig härute när ejdersträcket pumpar på och man känner sig kringvärvd av den obändiga urdri en som driver det hela.

Mest känd är Glumsten som havsfågellokal under stormar främst på hösten.

Hi ar man hyggligt lä och är digt på plats, kan man vid rä a vindar (vindstyrkor över 13 ‐ 14 m/s från sydväst ‐ väst) få uppleva hög dsstunder med chans på nästan alla i våra va en tänk ‐ bara havsfåglar, och de a o a på närmare håll än någon annan kustlokal.

Labbar, lom ‐ mar, liror, stormfåglar, havssulor, alkor och måsar strömmar förbi.

Inte sällan rundar en eller annan klykstjärtad stormsvala udden alldeles i strandkanten.

Fjällabb , Havssula, Ejder, Sillgrissla

Vägbeskrivning

Kustvägen eller gamla E ‐ 6 ‐ an norrut från Falkenberg ca 5 km tånge" (från kustvägen) eller "Glommen" (från gamla E ‐ 6 ‐ an).

Foto: Tommy Ekmark

ll skylt åt vänster "Morups 1 Glumsten 2 Fyrplatsen 3 Korshamn 11 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 55.863, E 12° 21.058

N 56° 55.386, E 12° 21.658

N 56° 55.327, E 12° 22.179

Bengtesgårds

äng

med

omgivningar

Bengtesgårds äng nära Långås, ca 10 km norr om Falkenberg, är en hävdad löväng med grov ek, hassel och ask, men här fi nns också par er med fuk gare lövblandskog.

Om vå ‐ ren är marken täckt av vitsippor.

Fågellivet är rikt med ka uggla, gröngöling, göktyta, härmsångare, grå fl ugsnappare, trädkrypare m.

fl .

Under en na lig försommartur från Bengtesgårds äng över Hässlås, Kronogård, Hällarp och Hällerup kan man höra vaktel och någon gång kornknarr.

gästande rovfåglar.

På vintern tar man samma ru för a spana e er örn och andra Kartbild högersida, Bengtesgårds äng GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 58.355, E 12° 29.427

Ramsjö

mosse

(Lis

mosse)

Under höst och vinter kan man trä ﬀ a på en hel del rastande eller övervintrande rovfåglar i de öppna marker som fi nns på olika ställen runt Falkenberg, inte minst vid Ramsjö (Lis) mosse och längs Ramsjö kanal nordväst om staden.

Med lite tur kan följande arter ses mellan oktober och mars: ormvråk, ällvråk, sparvhök, duvhök, rödglada, blå kärrhök, pilgrimsfalk och tornfalk samt havsörn och kungsörn i no ‐ vember ‐ februari.

Havsörn

Foto: Thomas Andersson

Några obsplatser runt Ramsjö mosse

1) Bra obsplats nära järnvägskorsningen in ll allén mot Ramsjöholm.

Spana över fälten på båda sidor om vägen och järnvägen, längs skogsbrynen i söder och norr, samt längs kra ledningen.

Gå fram i Ramsjöholms allé för bra utblick över fälten vid Ramsjöholm.

(OBS!

Bilkörning i allén är ej GPS: WGS 84 (lat, lon): llåten!) Plats för 3–4 bilar vid början av allén.

N 56° 55.863

, E 12° 21.058

2) Bra obsplats vid vägkanten mot fälten i väster samt kra ledningen och mot Ramsjö mosse (som är skogen i bakgrunden).

GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 55.863

, E 12° 21.058

3) Björnhults gol ana.

Från busshållplats "Sta ﬀ ens" kör en dålig väg ner mot skogs ‐ dungen ll en mindre p ‐ plats vid skylt "Björnhults våtmark".

Gå ll fots upp ll utsikts ‐ punkt vid dammen.

GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 56.139

, E 12° 25.981

4) ”Modell fl ygplatsen”.

Infart från ”gamla E ‐ 6:an” 1 km söder om Bölse kvarn mi skylt ”Last ‐ och bilverkstad”, 1 km grusväg fram ll rödmålad klubbstuga på höger för vit sida.

Skådning från modell fl ygplatsens område, där bilen kan stå i mån av plats.

GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 55.863

, E 12° 21.058

Skär fl äcka Foto: Thomas Andersson

1 Lyngakusten 2 Munkagårds fl oen 3 Bengtesgårds äng med omgivningar 4 Glumsten 5 Morups tånge 6 Ramsjö mosse (Lis mosse) 7 Källstorps våtmarker 8 Bobergs udde och Grimsholmen 9 Suseåns mynning och Vesslunda 10 Uddaveka 11 Steningekusten (Stensjö naturreservat) 12 Sumpafallen 13 Kila kronopark 14 Fegensjön 15 Högsjömossen 14

Tjäder Foto: Thomas Andersson Kungs fi skare

Foto: Tommy Ekmark

Falkenbergs

stad

Källstorps

våtmarker

FOF påbörjade arbetet med invallning och fågeltorn i östra delen 1988.

Belöningen kom snart bland annat genom de första konstaterade häckningarna av årta och gråhakedop ‐ ping i Falkenberg.

Våtmarken har sedan utökats i två etapper västerut, och en ny grund fågelsjö har anlagts.

Huvuddelen av arbetet har u örts i ideell regi med ekonomiska bidrag från Falkenbergs kommun, länsstyrelsen, Världsnaturfonden och EU.

Idag omfa ar Källstorp cirka 50 hek ‐ tar högproduk v våtmark med en långsam genomströmning av va en, vars nivå regleras med va enlås mot Ätran.

S gar, gömslen och fågeltorn har anlagts.

Bortåt 200 fågelarter har observerats här, varav 70 är häckande.

Höst och vår har Källs– torp blivit en mycket vik g fl y ågellokal.

Alridåer, vassar, dammar och betade fuktängar bidrar ll e rikt fågelliv.

En skra måskoloni fi nns på öarna i våtmarken.

Har man tur kan man se knölsvan, sångsvan, brun kärrhök, och va enrall.

Smådopping fi nns all d, och ibland också gråhake ‐ och svarthalsad dopping samt årta, sna erand m.

fl .

simänder.

I de omkringliggande markerna påträ ﬀ as olika sångare, bl.a.

gräshoppssångare, näktergal, svarthä a, kärrsångare, säv ‐ och rörsångare.

E besök vid Källstorps våtmark en junikväll är en upplevelse.

Näktergalssången bildar ljudkuliss i bakgrunden, ackompanjerad av rör ‐ och sävsångare och o ast också av gräshoppssångarens fi na ringande.

Från va net hörs någon sothönas kackel och en va enralls ihärdiga hamrande.

Över fälten spelar storspo ‐ ven.

Pungmes

Foto: Gerhard Andersson

Utsikt över Källstorps våtmarker Foto: Eva Svensson

Vägbeskrivning

Från Falkenberg kör väg 150 mot Torup.

Passera precis Carlsbergs bryggerianläggning och ta av ll vänster vid skylt ”Källstorps våtmarker”.

Ca 1,5 km längre bort på väg 150 fi nns en infart ll våtmarkens östra del vid skylt ”Fågellokal”.

1 Västra parkeringen 2 Östra parkeringen (Källstorps håla) 17

Illustra on: Christo ﬀ er Enckell

GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 54.118, E 12° 31.940

N 56° 54.164, E 12° 34.171

Kusten

söder

om

Falkenberg

Bobergs

udde

och

Grimsholmen

De a naturreservat består i huvudsak av två uddar i Ka ega .

Den norra, Bobergs udde, utgörs av omväxlande bergknallar, strandängar, små vikar och gräsmarker med buskage.

Grimsholmen är den södra udden i reservatet.

Söder om denna ligger en vik som kan krylla av fåglar.

Här fi nner man framför allt vadare som söker föda i det grunda va net samt i de tångvallar som byggs upp under hösten.

Längst ute på udden fi nns en liten hamn och en stenpir.

Från udden har man en fi n utsikt över Ka ega för havsfågelskådning.

Härifrån syns även Marsten som består av e antal kala holmar håller ll här långt ut under i havet.

vintern.

Genom tubkikare går det fak skt a se de skärsnäppor som När man besöker reservatet bör man vandra vidare norrut mot Bobergs udde.

Här fi nns alltså omväxlande marker ‐ utmärkta för t.ex.

stenskvä a, ängspiplärka, hämpling m.

fl .

samt också rastande ringtrast i tras lockarna under våren.

I enbuskarna häckar bl.a.

törn ‐ sångare och ärtsångare.

Vägbeskrivning

Från Falkenbergs centrum kör man Strandvägen söderut förbi Ringsegård mot Grimshol ‐ men, där parkering och rastplats fi nns.

Suseåns

mynning

och

Vesslunda

Åmynningar har all d a raherat människan av många skäl, inte minst vid lokalisering av hamnar och industrier.

Suseån utgör dock e Va enströmmarna skapar och fl y ar hela unikt undantag.

Här fi nns ingen hamn.

den sandrevlar utanför mynningen.

På dessa revlar rastar mycket fågel.

Uppströms kantas ån av en frodig, svårforcerad lövskog.

Under vår och försommar är här e rikt fågelliv, med bl.a.

häckande mindre hackspe .

På den södra stranden vid mynningen samlas o a fågelskådare under tember och oktober för a bevi na det mäk ga småfågelsträck som diga mornar passerar i sep längs ‐ kus ‐ ten mot sydväst.

Upp mot en miljon fåglar kan sträcka en bra höstdag, då det blåser mel ‐ lan ost och syd.

Även rovfågelsträcket kan då vara mycket bra.

Det fi nns också, främst i september, stora möjligheter a få se kungs fi skare i åmynningen.

Suseån mynning en november dag Foto: Gerhard Andersson

Vägbeskrivning

Sväng höger 1 km söder om Skrea kyrka mot Boberg, över den gamla stenbron vid Su ‐ seån, fortsä 1 km och ta av ll höger vid skylt mot Vesslunda.

Ta sedan första avtagsväg ll höger igen, vilken e er ca tre km slutar vid p ‐ plats i strandskogen vid åmynningen.

Fortsä er man rakt fram i vägskälet vid villaområdet Vesslunda.

ovan kommer man ll en parkering vid sandstranden 1 Bobergs udde 2 Grimsholmen 3 Suseåns mynning / Vesslundareservatet 4 Uddaveka 19 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 51.054, E 12° 32.924

N 56° 50.648, E 12°33.446

N 56° 50.542, E 12° 34.785

N 56° 51.897, E 12° 35.514

Uddaveka

Naturen vid Uddaveka består av orörd lövskog i nära anslutning km från kusten.

Uppströms från bron vid gården går det a ll Suseåns dalgång ca 5 promenera på bägge sidor om ån.

På den södra sidan kommer man fram man vänster uppför strandbrinken in i e ll en skogspar s g med som leder stora in bokar i skogen.

och Där tallar.

tar Följer man denna s g runt, kommer man llbaka bron.

Här är e rikt småfågelliv, och vid ån fi nns både forsärla och strömstare.

Biotopen lämpar sig för många fåglar som lever av insekter bakom barken på murkna träd, t.ex.

mindre hackspe , trädkrypare och nötväcka.

Mindre hackspe häckar här i fl era par, och skogsduvan hörs tuta om våren.

Vägbeskrivning

När man från Falkenberg, Skrea strand och Ringsegård passerar Grimsholmen ute vid kusten, svänger kustvägen österut, inåt landet, och löper parallellt norr om Suseån.

E er ca tre km, alldeles innan vägen delar sig, går en liten grusväg åt höger och försvinner ner i skogsridån som döljer ån.

Följ denna ll den lilla parkeringsplatsen som ligger hitom träbron.

Härifrån kan man promenera längs ån i båda riktningarna.

(Observera a bron är privat så kör ej över den.

Väg

karta se föregående sida

Den leder ll fas gheten på andra sidan ån.)

Steningekusten

En av våra allra fi naste kustlokaler med fl era olika biotoper.

Gåsanabbe och Fågelholmen inom Stensjö delen av reservatet kan sägas vara e stycke Bohuslän i Halland med klip ‐ por och skär.

Här häckar ejder, trut och tobisgrissla.

Vinter d kan man också trä ﬀ a på skärsnäppor på hällarna.

Reservatet omfa ar 160 ha varav 102 ha land.

Från parkeringen är det e par hundra meter ned ll havet.

Området består av en mosaik av klippstränder, sandstränder, ljunghedar och betade strandängar.

Betesmarken var i sen d nära a växa igen av enbuskar.

Idag har mycket av enet röjts bort, och där är lä a vandra.

I väster ligger Fågelholmarna som består av fl era små klippöar.

Här häckar stora kolonier av gråtrut och havstrut men även fi skmås.

Karaktärsarter är annars skärpiplärka och stenskvä a.

Det är förbjudet a vistas på och nära holmarna 1/4 ‐ 15/7.

I skyddade små vikar samt vid grundområdena i havet rastar o a stora mängder änder.

Under vintermånaderna ses regelbundet sillgrissla och tordmule.

Fågelholmarna utgör en bra start på en vandring norrut mot Vassvik.

Undersök också buskområdet upp mot Kvarntorpet vid Ugglarp.

Småfågel häckar tä .

Fortsä på de betade strandängarna upp mot Vassvik.

Man kan också fortsä a inåt landet, tvärs över kustvägen mot Skipås och ”Guds gröna ängar” på toppen av e lövskogsklä berg med enastående utsikt över kustlandskapet.

Skogen består av naturskog med äldre bestånd av ek, tall, björk och på östsidan även bok.

Steningekusten med fågelholmarna Foto: Gerhard Andersson

Vägbeskrivning

Kör kustvägen mot Halmstad.

Två kilometer söder om Ugglarp, där vägen passerar Stora Stensjö, går en väg ll höger i kanten av villaområdet ner mot stranden.

Där fi nns en par ‐ kering och en toale .

Fortsä på vägen ll fots ut mot stranden innanför Fågelholmarna.

Vägen slutar vid en liten hamn 1 Ugglarps kvarn 2 Steninge kusten (Stensjö naturreservat) 3 Skipås naturreservat 21 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56° 48.161, E 12° 36.456

N 56° 47.367, E 12° 37.178

N 56° 47.536, E 12° 38.473

Inlandet

Sumpafallen

Sumpafallen är en lång fors ‐ och fallsträcka i Högvadsån.

Biotopen kring ån utgörs av alsumpskog, bergsbranter och betad ekhagmark med inslag av hassel.

Utmed stränderna växer en sällsynt ormbunke, kungsbräken eller safsa.

Här kan man trä ﬀ a på kungs fi skare, strömstare och forsärla, och i omgivningarna även mindre hackspe , trana, morkulla, gök och nötkråka.

Vägbeskrivning

Från väg 154 mot Ullared tar man av åt vänster vid skylt ”Skinnarlyngen” och strax där ‐ e er vänster igen på en grusväg ll parkeringen.

GPS: WGS 84: N 57° 5.651, E 12° 39.411

Kila

kronopark

I skådarkretsar omfa as fl era privata fas gheter i rapporter från skogsområdet mellan åarna Ätran, Lillån och Stampån av namnet Kila, som kronoparken i de centrala delarna kallas.

Hela området är e klassiskt skådarställe med e mycket bra och tydligt skyltat vägnät.

Första gången kanske du inte hamnar där du trodde, men området är inte större än a man snabbt lär känna det.

FOF har nästan varje år någon u lykt med Kila som del ‐ mål, e bra sä a få del av klubbens kunskap om området.

Här är det skogsfågel men även piplärkor och rödhake som är karaktärsarterna.

Flera av kärren har få förbli orörda, och här hi ar man spe , mes och vissa år även pärluggla.

Vinter d är nog de stora lärkskogarna en av de säkraste lokalerna för korsnäbb.

Även siskor och meståg drar fram genom dessa.

Om våren hörs orrarna bubbla på de stora myrarna, och har du tur så fi nns tjäderspel på e par platser.

Vissa år häckar nötkråkor med fl era par.

Notera

: Parkera bilen så a du inte står i vägen för de stora maskiner som använder skogsvägar ‐ na.

I södra delen ligger en skjutbana som när den används fl aggar med röd fl agga.

Visa respekt.

Skådar ps: besök de stora myrarna Vasamossen, Öresjömossen och Sutaremossen.

No ‐ tera även det du ser i de gamla bokskogarna, där många boträd fi nns.

Vägbeskrivning

Enklaste sä et a gång utnämnd hi a ll området är från vägen mellan Askome och Gällared 16 km, en ll Hallands vackraste väg.

Cirka 1km från Gällared vid Bällforsens södra sida går en väg mot höger vägar och prova dej fram.

ll Årnakulla.

Ta in den, och du är på plats, sväng höger på alla GPS: WGS 84 (lat, lon): N 57° 3.888, E 12° 50.618

Foto: Tommy Ekmark Tjäder Foto: Thomas Andersson: Orre , Ormvråk

1 Sumpafallen 23 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 57° 5.651, E 12° 39.411

Fegensjön

Fegens södra del ligger i Falkenbergs kommun.

Sjön är en näringsfa g klarva enssjö med stabila bestånd av fi skgjuse och storlom.

Andra fåglar som häckar kring sjön är drill ‐ snäppa, fi sktärna, knipa och storskrake.

Smålommen använder Fegen som fi skesjö.

Vägbeskrivning

Väg 154 ll Ullared, däre er väg 153 ll Fegen.

GPS: WGS 84: N 57° 6.350, E 12° 2.164

Storlom Foto: Göran Johansson Fiskgjuse

Foto: Göran Johansson

Högsjömossens

våtmarkskomplex

Här kan säkert anas ugglor i mossen och många andra fågelarter också.

Och man behö ‐ ver inte vara rädd a gå ner sig i mossen om man håller sig marksområdet utgör e värdefullt inslag i den halländska ll den spångade skogsbygden.

De leden.

största Våt vär ‐ ‐ dena ligger i de välutvecklade mossetyperna, mångformigheten och ostördheten.

Från mossens spångade leder och utsiktstorn kan man uppleva älgar, tranor och orrspel på nära håll.

Sommarens fl ora med västsvenska arter som klockljung och myrlilja måste bara upplevas liksom mossens norrlandskaraktär och dova, säregna do av pors.

Högsjömos ‐ sens våtmarksområde ligger i det grandominerade skogslandskapet.

Våtmarken är mo ‐ saikartad med fukthed, kärr, mosse och den lilla tjärnen Kalven, som ll stora delar är täckt av näckrosor.

Vid Ulvanstorps tunnbrödsbageri kan man också uppleva de märkliga fornåkrarna med deras intressanta fl ora och historia.

Utloppet från kalven vid Högsjön , Kalven , Myrlilja , Lilla tjärnen

Vägbeskrivning

Foto: Gerhard Andersson

Väg 154 ll Älvsered sedan vänster i samhället mot Torestorp och Älekulla ,e er ca 5 km vid Ulvanstorp "Ekomuseum tunnbröd" går en spångad led." 1 Högsjömossen 25 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 57° 16.488, E 12° 48.241

Fågelåret

För fågelskådaren är Halland intressant året runt.

Vintrarna är i regel milda, med öppet va en.

Vårens fl y ågelsträck övergår nästan omärkligt ¡ höststräck runt midsommar.

Falkenbergs kommun hyser också en rad utmärkta fågellokaler och goda utsiktspunkter för havsfågelstudier.

Vinter

En del vadare och piplärkor övervintrar e er kusten, men kanske är det rovfåglarna som lldrar sig störst intresse med stora chanser a se havsörn, kungsörn, blå kärrhök, äll ‐ vråk och pilgrimsfalk.

I gås fl ockarna på fälten kan man hi a sädgäss, spetsbergsgäss och andra ovanligare arter.

Redan i februari börjar vårfåglarna återvända, med gravand, sånglärka och tofsvipa bland de första.

Nu är också bästa den a lyssna e er ugglor och berguv i skogslandet.

Vår

I mars kommer ejdersträcket igång på allvar och med litet tur kan man hi a en eller an ‐ nan praktejder i de förbipasserande fl ockarna som märkligt nog här drar söderut för a senare vika av norr ut längs östersjökusten.

Sam digt som de a skådespel händer vid kusten bubblar orrspelen från myrarna och tranorna ropar.

Från mi en av april och en månad framåt pågår e mäk gt sjöfågelsträck framför allt av smålom och sjöorre.

Nu anländer också alla sångare från södern och överallt sjunger lövsångare, svarthä a och törnsångare.

Stora mängder ark ska vadare passerar i slutet av maj o ast utan a rasta.

En ovädersfront kan dock orsaka stora nedfall av vadare och vikarna blir plötsligt översål ‐ lade av t.ex.

kärrsnäppor, kustpipare och myrspovar.

Sommar

Vackra försommarkvällar kan man vika åt na ågellyssning.

Näktergal, kärrsångare och gräshoppsångare fi nns på många håll och i jordbrukslandskapet fi nns goda chanser a höra vaktel och kornknarr.

Häckfågelfaunan varierar från storlom, fi skgjuse och trana i få skogslandet ll småtärna, större strandpipare och den sällsynta fältpiplärkan vid kusten.

Redan kring midsommar börjar höststräcket av vadare och i juli rastar gamla fåglar som for arande är i sommardräkt, t.ex.

vackert röda spovsnäppor och prak ulla brushanar på sin väg söderut 26

Höst

Vadarvikarna myllrar nu av liv och lu en är fylld av sträckande fåglar.

Vindarna är särskilt vik ga vid denna års d.

För havsfågelskådaren är hårda väst ‐ och sydvästvindar a före ‐ dra.

Liror, stormfåglar, havssulor, labbar och klykstjärtade stormsvalor sträcker då förbi inom synhåll från kusten.

Glommens sten är den klart bästa havsfågellokalen och skå ‐ dare från hela landet kommer hit för a få uppleva de a.

Vid ostliga vindar och vackert väder trycks de fl y ande fåglarna t mot kusten och man kan få se e massivt sträck av tä ngar men också många rovfåglar.

Längre fram på hös ‐ ten dyker nordliga gäster som snösparv, vinterhämpling, varfågel och berglärka upp.

Längs åarna kan man se strömstare och ibland också kungs fi skare.

Kungsörn och havsörn sträcker förbi och några stannar kvar över vintern.

Kentsk tärna Morups Tånge

Guiden är sponsrad av

Foto: Gerhard Andersson

FAGLAR I FALKENBERG Falkenbergs

Ornitologiska

Förening

FOF är en ideell förening som vänder sig ll alla fågelintresserade.

Du som blivit ny fi ken och vill veta mer om fåglar eller du som redan är en inbiten fågelskådare – alla är välkomna ll oss.

www.fof

‐ g.se