Transcript Ekomuseum Bergslagen (nummer 1, 2014)

MAGASINET
EKOMUSEUM BERGSLAGEN
NUMMER 1, 2014
TEMA:
Strömsholms
kanal
Strömsholms kanal,
Bergslagens livsnerv
STRÖMSHOLMS KANAL ANVÄNDS inte längre för transport av varor till och från Bergslagen. Kanalen har istället fått en viktig uppgift i en alltmer växande
kulturturism och utnyttjas flitigt av många resenärer
under sommarhalvåret. Kanalen löper genom hjärtat av
Bergslagen och passerar såväl vackra kulturmiljöer och
välbevarade industrimiljöer som livskraftiga företag.
Strömsholms kanal förenar bygder och människor och
ger en möjlighet att uppleva Bergslagens kulturarv i tid
och rum.
NÄR JOHAN ULFSTRÖM, strax efter 1700-talets mitt
fick uppdraget att leda byggandet av Strömsholms kanal
blev han ansvarig för en av de största infrastrukturella
satsningarna som gjorts i Västmanland. Ulfström gavs
titeln mekanikus och som projektledare skulle han se till
att de storslagna planerna fullföljdes. Avsikten var att
förbinda det inre av Bergslagen med Mälaren genom en
vattenburen transportled och öppna en smidig väg ut i
Europa för regionens exportvaror.
Projektet skulle ta över 20 år att förverkliga och kantades av en rad svårigheter såväl tekniskt som ekonomiskt. Båtar skulle inte bara ta sig ca 15 mil från Mälaren upp i Bergslagen, de skulle också lyftas ca 100 meter
genom 20 slussar. För detta krävdes en högteknologisk
kraftsamling av sällan skådat slag.
Ulfström gick mycket noggrant tillväga i sina förberedelser och de historiska dokumenten vittnar om hur
mark och landområden undersökts, mätts och analyserats. Till detta kommer allt det som rör slussbyggnadskonstens olika moment. Hundratusentals anställda
och mängder av underentreprenörer sysselsattes under
de två decennier bygget pågick. Arbetet har där stora
likheter med dagens pågående utbyggnad av trafiksystem i Mellansverige. Den erkänt skicklige och
driftige Ulfström fullföljde sina planer och gav Bergslagen den livsnerv som många längtat efter.
Under 1600-talet hade en framsynt industripolitik
och kapital från utländska investerare lett fram till att
många bruksrörelser och samhällen etablerats i Bergslagen. Dessa bergverk, bruk och manufakturer gjorde
att regionen Sverige ryckte fram som en av de främsta
industrinationerna i Europa. Men vid tiden för slussbyggnationen hade Bergslagen redan passerat sin höjdpunkt
som kärnan i svenskt näringsliv.
Vid mitten av 1700-talet medför den tekniska och
ekonomiska utvecklingen, bland annat i England och
Ryssland, att ställningen för den svenska järnhanteringen sviktade och åtgärder behövde vidtas för att
förbättra läget. Ett av de stora bekymren som hämmade
tillväxten var primitiva transportförhållanden, dåliga
vägar, slädar och båtar med minimala laster, nyckfulla
forbönder och ideliga omlastningar.
Det var i det här läget som bruksägarna i Bergslagen
och särskilt i trakterna kring Kolbäcksån enades om
en långsiktig strategi för ett nytt transportsystem. Med
gemensamma ansträngningar och kapital samt stöd från
staten skapade bruksägarna den livsnerv som regionens
företag så väl behövde.
År 1795 kunde bruksägarna och andra intressenter
göra den efterlängtade jungfruresan och inspektera
kanalsystemet. Jämfört med andra delar av Bergslagen
blev Strömsholms kanal den injektion som gjorde att
bruk och samhällen fick ny framtid. Kanalens betydelse
var oomtvistad tills tekniken ännu en gång ledde fram
till nya och snabbare trafiksystem.
TEXTUNDERLAG OCH BILD: KANALBOLAGETS ARKIV
Strömsholms kanal är idag inte bara en turistisk sevärdhet
och ett intressant industrihistoriskt kulturminne utan en
symbol för hur sammanhållning och gemensamma ansträngningar gav företagen och regionen en positiv framtid.
Det är snart trettio år sedan det hela drog igång och jag tänker förstås
på Ekomuseum Bergslagen. Då var det ett nytt begrepp, nu finns det
många ekomuseer i världen på olika teman.
MEN VAD ÄR egentligen ett ekomuseum? Jo det är
kort och gott ett område i landskapet med en historia att
berätta, på plats där det verkligen hände, tillgängligt för
dig att uppleva.
Ekomuseum Bergslagen handlar om järnets historia, från
malmen i berget till transporten ut i världen. Det finns
61 besöksmål, alla olika – en del stora med välbesökta
arrangemang, andra mindre. Du är välkommen till alla.
Gör din egen ”järnrutt” i sommar och ta del av guidade
turer i djupa gruvgångar, se smedjor, hammare som slår,
vattenhjul som snurrar och slussportar som öppnas. På
herrgårdar, hembygdsgårdar och kaféer äter eller fikar
man gärna.
Nu håller du första numret av Ekomuseum Bergslagens
magasin i din hand. Kanske sparar du det, läser och bläddrar då och då, eller så slukar du rubbet på direkten.
Här kan du på ett lättsamt sätt ta del av historiska
fakta, men också om livet här och nu runt Ekomuseum
Bergslagens besöksmål. I det här numret handlar det om
Strömsholms kanal, en verklig turistattraktion, för många
kanske en doldis. En elva mil lång vattenväg med 26 slussar vars teknik fungerar på samma sätt idag som för 200
år sedan. En sevärdhet i sig, en del av Bergslagens historia och besöksmål nummer 61 i Ekomuseum Bergslagen.
Varmt välkommen.
Anna Falkengren
Verksamhetschef
Ekomuseum Bergslagen
Magasinet Nummer 1, 2014
UTGES AV
Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen
Nils Nils gata 7, 771 53 LUDVIKA
Telefon: +46 (0)240 66 30 82
www.ekomuseum.se
REDAKTÖR
Anna Falkengren
[email protected]
FORMGIVNING/
ILLUSTRATIONER
Jenny Findahl, Snowtrail
[email protected]
KORREKTUR
Christina Lindeqvist
TRYCK
Elanders Fälth & Hässler, 2014
Mölnlycke, Sverige
ISSN 2001-9149
Om inget annat anges tillhör bilderna Ekomuseum
Bergslagens arkiv.
Ekomuseum Bergslagen är ett nätverk i två län,
Dalarna och Västmanland. Två länsmuseer –
Dalarnas museum och Västmanlands läns museum
– samt kommunerna Ludvika, Smedjebacken,
Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar
och Hallstahammar samverkar kring en gemensam
kultur- och industrihistoria.
Verksamheten i stort bygger på engagerade
föreningar och ideella insatser.
OMSLAGSBILD
Fotograf: Anders Geidemark
www.andersgeidemark.se
‘Båtliv på Strömsholms Kanal’
1
2
FOTO: ANDERS GEIDEMARK
Västerkvarns sluss och slussvaktarbostad
Innehållsförteckning
2
4
5
6
8
12
16
18
23
24
26
32
33
34
36
38
41
42
44
45
Strömsholms kanal, Bergslagens livsnerv
Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen
Lästips
Fakta – Strömsholms kanal
Ekomuseum Bergslagens besöksmål
längs kanalen
Kanaler, landets blodådror!
SID 8:
Kanaler, landets blodådror!
På vatten
Carina, kanalens nya Mekanikus
Kanalbyggnadshyttan i Hallstahammar
Slussarna
Åka båt uppför
Utflykt med lövad pråm
SID 18:
Carina, kanalens nya Mekanikus
För barn
Elektricitetens genombrott
Smultronställen
När Åkerhielmarna flyttade till Högfors
Prinsessan och slussen
Att vara slussvakt
SID 28:
Åka båt uppför
Håll öppen Strömsholms kanal
Bra att ha info
3
Stiftelsen
Ekomuseum Bergslagen
EKOMUSEUM BERGSLAGEN är ett område, ett samarbete och 61 spännande besöksmål med gemensamma nämnaren Bergslagens industrihistoria.
Området och samarbetet består av sju kommuner
Hallstahammar, Surahammar, Fagersta, Norberg,
Skinnskatteberg, Smedjbacken och Ludvika samt
länsmuseerna i Dalarna och Västmanland som 1990
gick samman och bildade Stiftelsen Ekomuseum
Bergslagen.
Stiftelsens uppdrag är kort och gott att belysa
Bergslagens unika historia genom besöksmålen som
tillsammans ger en helhetsbild av områdets historiska betydelse. Alla besöksmålen är olika, en del
stora och öppna året om, andra små och tillgängliga
bara under sommarsäsongen. Tillsammans bjuder
de på upplevelser av vitt skilda slag alltifrån gruvor,
hyttor, hammare smedjor med gudingar och större
evenemang till stilla vandringar på egen hand. En del
platser drivs av kommuner eller företagare och andra
av föreningar. Förutsättningarna är olika men alla
platser är lika intressanta.
Järnrutten
Upptäck Ekomuseum Bergslagen i sommar. Gör din
egen “Järnrutt” i det industrihistoriska trakterna från
Mälardalen och Strömsholm i söder till vidsträckta
skogar och Finnmarken i norr.
Välj mellan häftiga hyttplatser och hisnande
gruvmiljöer i landskapet där det en gång hände på
riktigt. Järnrutten tipsar också om fikaställen och
övernattning i anslutning till besöksmiljöerna.
Här får du även tips om bra ställen att fika på,
var du kan sova över och var det finns speciella aktiviteter för barn.
www.jarnrutten.se
VISSTE DU ATT?
• Ekomuseum Bergslagens besöksmål hade mer än 600 000 besökare 2013.
• Ekomuseer finns i hela världen.
• De första ekomuseerna startades i Frankrike.
• Eko i ekomuseum kommer från grekiskans “oikos” som betyder hushåll och är detsamma som i ekonomi och ekologi och beskriver att det handlar om helhetssyn inom det aktuella området.
4
Lästips
Hör fåglarna kvittra, sjunk ner
i solstolen, stäng av telefonen
och ta fram boken. Här kommer
några tips på hur Ekomuseum
Bergslagen kan hjälpa dig få
en riktigt bra stund med en bok
i handen. Böckerna hittar du
på många av våra besöksmål
och kansli, utvalda bokhandlar
samt www.adlibris.se.
Trevlig sommar!
Järnladies
Guideboken
Ekomuseum Bergslagens guidebok
har genom åren utvecklats från
ett enkelt häfte till en läcker och
behändig bok. Här kan du fördjupa
dig om de olika besöksmiljöernas
historia. Ett avsnitt med övergripande bergslagshistoria finns
också. Under året kommer den
tredje upplagan med delvis ny
form och uppdaterade fakta. Alla
Ekomuseums böcker är utgivna på
förlag Ekomuseum Bergslagen.
Vår bergslagshistoria
handlar mycket om
gruvarbetare och bergsmän. Kvinnorna skymtar
bara här och där, men
det har funnits många
“järnkvinnor” överallt –
på järnbruken, i byarna
och i Finnmarken. Läs
“Järnladies” och inspireras
av dessa kvinnors kraft och
framgång.
Älskade
Mathilda
En bok som bygger på
100 brev om kärlek, slit
och nöd. Läs om familjen
som levde i kanten av
gruvsamhället Norberg
och som hade förlorat
allt och skulle bygga
upp ett nytt gott liv. Men
livsvillkoren var hårda i
1880-talets Bergslagen.
Från Berg till spik
En bok för hela familjen. Visste du att
en smed kan blåsa bort det onda om du
slagit dig? Eller att barn förr i tiden ofta
fick arbeta vid gruvorna, och hur gick
det egentligen till när en bit stenmalm
förvandlades till spik?
BOKTIPS:
Tvärs igenom Västmanland fram till Smedjebacken i södra Dalarna går Strömsholms
kanal. Med Per Helges lilla bok kan du i lugn
och ro ströva längs kanalen utan att ta ett
steg, sitt still och läs om spåren efter 200 års
spännande och dramatiska händelser.
Förlag: Rallarros
Lästips:
Engelsforstrilogin
Cirkeln, Eld och Nyckeln
heter tre fantasyböcker
som handlar om Engelsfors - ett påhittat samhälle
i Bergslagen med tydliga
drag av Fagersta, Norberg
och Ängelsberg. Författarna Mats Strandberg
(uppväxt i Fagersta) och
Sara Bergmark Elfgren
har med sina böcker gjort
succé världen över och
2015 kommer berättelsen
ha filmpremiär.
Förlag: Raben & Sjögren.
5
FOTON: ANDERS GEIDEMARK
Fakta - Strömsholms kanal
STRÖMSHOLMS KANAL följer Kolbäcksåns vattensystem och passerar genom historiska bruksbygder.
En färd längs kanalen ger både natur- och kulturupplevelser utöver det vanliga.
Den 110 km långa farleden passerar 14 sjöar, från Barken
i norr till Mälaren i söder. Kanalen är ett byggnadsminne
med 12 km byggda kanalsträckor och 26 slussar som sammanlagt ger hela 100 m nivåskillnad! Längs kanalen finns
gamla slussvaktarbostäder och historiska byggnader, som
fulländar bilden av den pittoreska farleden.
Strömsholms kanal stod färdig 1795. Fram till mitten av 1900-talet betjänade kanalen bruken och det
omgivande samhället med gods- och persontransporter.
I slutet av 1800-talet fraktades 200 000 ton gods och 13
000 passagerare årligen. Man kunde resa den ena dagens
morgon från Stockholm och anlända till Smedjebacken
i Dalarna kvällen därpå. På den tiden var det en mycket
snabb och bekväm resa!
NU ÄR KANALEN främst en turistkanal som erbjuder
en avkopplande färd genom en viktig del av vårt lands
industriella och ekonomiska historia. Kanalen är en del
av Ekomuseum Bergslagen. På vägen betjänas resenären
av slussvaktande ungdomar som har ett intressant och
ansvarsfullt sommararbete. Slussvakterna ser till att
båtfärden sker på ett säkert och smidigt sätt. De kan
också informera om den service som finns tillgänglig ett
stenkast från kanalen i de moderna samhällen som passeras. Kanalen passerar genom de fyra kommuner som
idag ansvarar för att det mer än 200-åriga kanalbolaget
lever vidare. Det är Smedjebacken, Fagersta, Suraham6
mar och Hallstahammar. Andra större orter som passeras
är Söderbärke, Virsbo, Ramnäs, Kolbäck och Strömsholm.
Sommartid finns en mängd olika evenemang och aktiviteter att välja mellan utefter hela kanalsträckan.
Farleden är mycket attraktiv även för kanotister och
för dem finns det anläggningar för smidig passage av
slussarna. Gästhamnar, campingplatser, övernattningsoch rastplatser finns anordnade i nära anslutning till
kanalen. Längs kanalen går också en skyltad cykelled
som utnyttjas flitigt.
Kanalen invigdes som turistled 1970. Under åren
2000-2007 har en kraftig upprustning skett med hjälp av
EU-medel. Kanalen byggnadsminnesförklarades 1992.
Kanalens tillgänglighet
Konvojslussning 18-19 juni. Föranmälan på tel:
0220-100 11. Seglingssäsong 2014: 19 juni 17 augusti enligt tidtabell. För slussning utanför
säsong kontakta Kanalbolaget 0220-100 11 .
För passage genom slussar och under fasta
broar gäller följande begränsningar: Längd 18 m,
bredd 5 m, höjd 2,5 m. Djupgående: 1,35 m. Broar
med lägre segelfri höjd än 2,5 m öppnas i samband med slussning vid Västerkvarn, Skantzen,
Trångfors och Ramnäs.
ALL TRAFIK PÅ KANALEN SKER PÅ EGEN RISK.
Relax, slussning och fiske vid Skantzen, Hallstahammar
Avgifter slussning 2014
Gästhamnar & pris 2014
Slussning enligt tidtabellen: 80 kr/sluss
Minst 20 slussningar, en riktning:
1300 kr
Minst 20 slussningar, t o r (säsongsbiljett): 2300 kr
Åmänningen Barken (säsongsbiljett):
800 kr
Kanot: 50 kr/sluss
Grupp om minst 10 stycken:
30 kr/styck
Kyrkbåt:
60 kr
Borgåsund
Hallstahammar
Surahammar
Ramnäs
Ängelsberg
Västanfors båtklubb
Västanfors
Semla, Fagersta
Söderbärke
Smedjebacken
Gladtjärn
Avgift betalas vid 1:a slussningstillfället för planerad färdsträcka. Slussavgiften kan även betalas i
Borgåsunds och Smedjebackens gästhamnskontor. Vid varje slusstation ska slussbiljetten
signeras av en slussvakt. Betala gärna med kort.
Slussning
Slussningen utförs av slussvakter vars instruktioner ovillkorligen ska följas av varje
båtbesättning. Vid behov, då slussvakten begär
assistans, skall någon av besättningen hjälpa
slussvakten med slussningen.
För förtöjning av slusskamrarna försedda med
fasta linor. Båt ska under slussning styras via
linorna i för och akter.
Varje båt ska vara försedd med kraftiga fendrar, eget gott förtöjningsgods samt en kraftig
båtshake.
160 kr/dygn + el 40 kr
120 kr/dygn
100 kr/dygn
frivillig avgift
frivillig avgift
80-100 kr/dygn
80 kr/dygn
frivillig avgift
frivillig avgift
100 kr/dygn
80-120 kr/dygn
Avgift ska betalas till hamnvärden.
Gästbryggor
Strömsholm: I kanalen 300 m norr om slussen.
Kolbäck: NO om landsvägsbron. 300 m till post,
bank samt affärer.
Hallstahammar: Mellan Sörkvarn och Skantzen.
Surahammar: Nedan slussen. Affärscentrum 1 km.
Virsbo: 200 m NV om slussen. Drivmedel/ minilivs
100 m. Affärer 700 m. Även vid Brukshotellet.
Västanfors: Nedan slussen vid Hembygdsgården.
Drivmedel 100 m.
7
Ekomuseum Bergslagens
Smedjebackens hamn & lokstall
Johan Ahlbäcks ateljé
Västanfors hembygdsgård
Söderbärke kyrkby & hembygdsgård
SMEDJEBACKEN
SÖDERBÄRKE
Flatenbergs hytta
TIPS: Sommarrestaurang vid
vattenbrynet med milsvid utsikt
över Barken. Ta en tur till MEKEN och Arkivhuset, industrihistoriska byggnader som idag
är fina lokaler för nutidskonst.
I biblioteket i centrum ligger
Ahlbäcksalen med en permanent
utställning om “arbetets målare”,
Johan Ahlbäck.
FAGERSTA
Fagersta brukssamhälle
Smedjebackens hamn &
lokstall/Johan Ahlbäck
Här börjar Strömsholms kanal.
Hamnområdet har därför historisk betydelse för trakten med
utskeppning av järn och som
handelsplats. Här håller Barkens ångbåtar till och det gamla
lokstallet finns kvar, ett före detta
magasin är ett hamnmuseum.
Semlaområdet
Söderbärke kyrkby &
hembygdsgård
Flatenberg hytta
I före detta bergsmansbyn
Flatenberg ligger fortfarande
hyttplatsen kvar. Driften upphörde för snart hundra år sedan
men mycket är kvar. Att vandra
runt när vårflodens vatten forsar
fram i bäckfåran får en att ana det
tunga och intensiva arbetet med
att producera järn. I byn bodde
bergsmännen som tillsamman
ägde hyttan.
TIPS: Ta med fikakorg och strosa
på området.
Hembygdsgården har anor från
1700-talet, ligger på ursprunglig
plats och var en gång i tiden en
bergsmansgård. Kvar idag är det
ståtliga bostadshuset med
vacker sal på övervåningen,
loftbod och bagarstuga som nu är
kafé och ett uthus som gjorts om
till handelsbod.
TIPS: Gästbrygga för dig med
båt. Stanna till och ta en fika
och en promenad till kyrkan
med ursprung från 1300-talet.
Se Paul Erikssonmuseet som
visar träskulpturer och målningar av konstnären från Saxe
som skänkte allt till Söderbärke
församling när han dog 1939.
Semlaområdet
Kanalens översta sluss. Här har
en gång funnits gruvor, hytta,
hammarsmedjor, Semla bruk
med herrgård och kraftstation.
TIPS: Vandra den fyra km långa
Flobostigen, en kultur- och
naturstigen i området.
8
besöksmål längs kanalen
Borgåsunds hamn
Världsarvet Engelsbergs bruk
Västerkvarn med Kvarnmuseum
ENJ och Järnvägen
Strömsholms slott
Skantzen
Dunshammar
ÄNGESLBERG
HALLSTAHAMMAR
Oljeön
BORGÅSUND
Knytpunkten Strömsholm
Stationssamhället Ängelsberg
Trångfors
Fagersta bruksamhälle
Västanfors hembygdsgård
Ett modernt samhälle som växte
upp runt bruket från mitten av
1900-talet. Stadsplanen ritades
av Cyrillus Johansson och hans
byggnader är fortfarande synliga i centrum som till exempel
brandstationen och klockstapeln i
Vilhelminaparken.
TIPS: Se Bruksmuseet som är
inrymt i brandstationen.
Hembygdsgård med perfekt läge.
Vackert intill Strömsholms kanal
och strategiskt vid vägkorsningen.
Här är det kul att strosa runt och
titta på alla hus, lilla torpstugan,
bergsmansgården och herrgårdsflygeln. Att det finns handelsbod
och kafé gör saken ännu bättre.
Alltid något att se eller göra för
hela familjen.
TIPS: Se Rune Lindströmmuseet eller komponera en
bukett snittblommor från odlingarna och betala i handelsboden.
Missa inte att ta med barnen till
lilla kanalen och testa med barkbåtar hur slussning fungerar.
Oljeön
Världens äldsta bevarade oljeraffinaderi. Här tillverkades bland
annat fotogen, smörjolja och
paraffin.
TIPS: Ta färjan Petrolia över till
Oljeön och gå på guidad tur.
Världsarvet Engelsbergs
bruk
En bit från kanalen, men ändå.
Ett världsarv är ett världsarv och
något speciellt. Det handlar om
en komplett och mycket välbevarad bruksmiljö med bland annat
hyttplats, smedja, herrgård och
unika slaggstensbyggnader, allt i
en vacker parkmiljö.
TIPS: Promenera till Skulpturparken med moderna konstverk i
skön natur.
ENJ och Järnvägen
Engelsberg och Norbergs järnvägshistoriska förening ENJ arbetar med att bevara linjen Ängelsberg-Kärrgruvan med tillhörande
byggnader och trafikerar banan
sommartid med rälsbuss.
För tidtabell och mer info:
www.enj.se eller www.facebook.
com/EnjEngelsbergNorbergsJarnvagshistoriskaForening.
TIPS: Nostalgitur på vatten, räls
och asfalt, läs mer på
www.barkensangbatar.se.
9
Stationssamhället
Ängelsberg
Allt hände då järnvägslinjen SWB,
Stockholm-Västerås-Bergslagen
drogs fram. Stationshuset, som
är ritat av Erik Lallerstedt, är ett
av hans stationshus efter banan.
Fler finns i Smedjebacken, Söderbärke och Fagersta. Ängelsbergs stationssamhälle är unikt
med sina fantasifulla hus, som
framgångsrika industrimän och
konstnärer lät bygga under slutet
av 1800-talet.
TIPS: Se de tre villorna Ulvaklev,
Hvilan och Odensnäs, ritade av
Isac Gustav Classon. OBS villorna
är privatägda.
Skantzen
Skantzen var en gång Strömsholms kanals centrum där
chefen, den så kallade Mekanikus,
bodde och arbetade. Till Mekanikusbostaden som fortfarande
står kvar, hörde jordbruk, arbetarbostäder, stall och verkstäder. Nu
har kanalen för första gången en
kvinnlig Mekanikus eller VD, som
det lite modernare heter. Kontor
och verkstad ligger nu i nybyggda
lokaler, Kanalbyggnadshyttan, en
bit bort från Skanzen.
TIPS: Är du på Skanzen så passa
på att kika in på Kanalmuseet och
missa inte redskapsmuseet med
historia från tiden då kanalen
byggdes. En samling arbetsstövlar, mycket väl använda med leran
från bygget kvar, är lätt att fastna
framför. Det är trevligt att fika på
Kanalkaféet.
Dunshammar
Välbevarade så kallade blästerugnar för mycket tidig järnframställning samt kolnings- och
rostningsgrop och slaggvarpar
på ursprunglig plats. Ugnarna är
daterade 495-655 e.Kr och 385830 e Kr.
TIPS: Se det lilla museet.
Knytpunkten
Besökscentrum för Strömsholmsområdet med utställning, kafé
och turistinformation.
10
Västerkvarn med kvarnmuseum
Kvarnen har anor från 1400-talet
och drevs då av munkar. Sedan
dess har den utvecklats till en
stor kvarn med fem kvarnstenar
som användes ända fram till 1974.
TIPS: Passa på att äta eller fika i
Kvarnrestaurangen.
Strömsholms slott
Det här är ett av de kungliga
slotten, ett barockslott ritat av
Tessin den äldre och byggt 1669.
Slottet står på en stensatt holme i
Kolbäcksån precis där ån rinner ut
i en av Mälarens vikar. Här finns en
stor slottspark att ströva i och ett
slottskafé.
TIPS: Guidad visning på slottet
med bevarad 1700-talsinredning
och konstsamling.
Trångforsområdet
På området finns smedja, kraftstation och ett av få bevarade
kolhus. Här i trakten av Hallstahammar finns de flesta slussarna och det flesta metrarna av
Strömsholms kanal som verkligen
är en grävd kanal. Vattenhjul och
hammare i smedjan restaureras
varsamt av ett gäng äldre herrar
som träffas en gång i veckan. Allt
visas på Trångforsdagen.
TIPS: Promenera eller cykla och
upplev verklig kanalkänsla.
Borgåsunds hamn
Borgåsunds hamn är infarten till
Strömsholms kanal och var under
lång tid den största hamnen i
Mälaren med skeppare, hamnarbetare och vågmästare.
Här börjar eller slutar färden på
Strömsholms kanal.
TIPS: Ta en fika på hamnkafét.
Alla Ekomuseum
Bergslagens besöksmål
247
Vansbro
Mora
26
Borlänge
Falun
50
1 2
3
Grangärde
245
Fredriksberg
Ludvika
Fredriksberg
8
26
7
Karlstad
Filipstad
10
9
270
18
15
4
Hedemora
17
14
19
16
24
Norberg
Norberg 26
27
31
28
32
30
29
Söderbärke
35
5
6
50
63
66
Örebro
Kopparberg
68
22
13
12
Grängesberg
11
Avesta
23
20 21
Smedjebacken
1. Mårtens & Kullens kyrkstigar
2. Nyhammars herrgård
3. Grangärde kyrkby
4. Skattlösberg & Luossastugan
5.Gravendal
6.Strömsdal
7. Finngården Rikkenstorp
8.Bränntjärnstorpet
9.Cassels
10. Grängesbergs gruvområde
11.Lokmuseet
12. Stora Hagen
13.Klenshyttan
14. Lekombergs gruva
15.Hammarbacken
16. Ludvika gammelgård & gruvmuseum 17. Schisshyttans vandringsled
18. Stollbergs gruva
19. Flogbergets gruvor
20. Johan Ahlbäcks ateljé
21. Smedjebackens hamn & lokstall
22. Flatenbergs hytta
23. Stimmerbo & Torrbo bergsmansbyar 24. Söderbärke kyrkby & hembygdsgård 25. Malingsbo bruksmiljö
26. Thorshammars verkstad
27. Kärrgruvans gruvmiljö
28. ENJ & Järnvägen
29. Gamla Norberg & Engelbrekt
30. Nya Lapphyttan & Karlberg
36 37
38
33
34
Fagersta
Fagersta
39
256
41 40
42
25
Sala
233
46
49
50
44
48
47
Riddarhyttan
43
Skinnskatteberg
45
66
61
54
68
Lindesberg
51
52
31. Klackbergs gruvfält
32. Olsbenning & Lapphyttan
33. Högfors bruk
34. Landforsens hytta
35. Bråfors bergsmansby
36.Semlaområdet
37. Fagersta brukssamhälle
38.Västanforsområdet
39. Världsarvet Engelsbergs bruk
40. Stationssamhället Ängelsberg
41.Oljeön
42.Dunshammar
43. Ebba Brahes lusthus
44. Skinnskattebergs herrgårdsmiljö
45.Kolarbyn
46. Bastnäs gruvfält
47.Kopparverket
48. Lokstallet & KURJ
49. Lienshytte masugn
50. Röda jorden
Surahammar
53
66
250
55
56
Hallstahammar
E18
Örebro E18
Oslo
Västerås
Stockholm
57
59 58
60
53
Eskilstuna
51.Krampen
52. Uttersbergs bruksmiljö
53. Karmansbo bruksmiljö
54. Färna bruksmiljö
55.Skantzen
56.Trångforsområdet
57. Västerkvarn med kvarnmuseum
58. Strömsholms slott
59. Knytpunkten Strömsholm
60. Borgåsunds hamn
61. Strömsholms kanal
MER INFORMATION OM ALLA EKOMUSEUM
BERGSLAGENS BESÖKSMÅL HITTAR DU PÅ:
www.ekomuseum.se & www.jarnrutten.se
11
Kanaler,
landets
blodådror!
Hans-Lennart Ohlsson, Museichef på
Sjöhistoriska museet i Stockholm, är en sann vän
av kanaler. Här berättar han kanalernas historia
och hur Smedjebacken står i direktförbindelse
med New York, Kapstaden och Shanghai.
12
järnvaror kunnat gå på export och gett landet möjligheten till det handelsutbyte vi är beroende av än idag.
OM VI DÅ tänker oss ett land utan stensatta eller asfalterade vägar så förstår vi lätt att kustnära orter eller
orter med sjöförbindelser hade lättare att utväxla gods.
Om vi sedan också förutsätter att våra föregångare var
entreprenörer så förstår vi också varför man började
fundera om inte just vattenvägarna kunde byggas ut.
De första kända kanalbyggena sker i Egypten, mellanöstern och Kina. Från början kanaler för bevattning
och de äldsta från 4000 f Kr. Den första kanalen som ska
ha haft slussportar är från Egypten och från år 282 f Kr.
I Sverige och Europa är det nästan övervägande kanaler
för sjötransporter som byggs. Först ut i Europa med en
FOTO: ANDERS GEIDEMARK
SVERIGE HAR ALLTID varit ett skogklätt, glest
befolkat land i Europas norra utkant. Hela vår utveckling från jord- och skogsbrukssamhälle till industrisamhälle och välfärdsstat har varit beroende av att varor
kunnat transporteras enkelt och säkert genom landet.
Sommartid på slingriga landsvägar och vintertid, när isar
och tjäle ligger tjock, kunde man ordna tyngre transporter. Vi moderna människor kan knappast ana hur
mycket som burits fram och tillbaka. Det sägs att en häst
klarar lite drygt 100 kg på ryggen. Får den en vagn för
lasten kan man lägga på 2000 kg, går vagnen på räls upp
till 10 000 kg. Men drar hästen en pråm på en å eller en
kanal kan man lasta upp till 70 000 kg – 70 ton bakom en
enda häst! Tack vare transporter på åar, sjöar och också
kanaler har våra vanligaste produkter, tjära, malm och
”Det var valkiga, seniga, beniga labbar
på valkiga, seniga, beniga grabbar.
Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal,
de händer som grävde på Göta kanal…”
transportkanal var romarna som kring år 100 f.Kr. byggde
en kanal i Sydfrankrike och därefter började kejsar Nero
år 66 e.Kr. att bygga Korintkanalen. Han anade nog inte
att den skulle bli klar först 1800 år senare. Men det är
framförallt holländska kanalbyggare under tidig medeltid
som blir förebild för övriga europeiska kanaler.
DEN FÖRSTA svenskbyggda kanalen är Drags kanal i
Småland, en kanal utan nivåskillnad och slussar. Inte att
förväxla med Dragets kanal söder om Nynäshamn. Gustav
Vasa beställde i mitten av 1500-talet kanalen dels för att
de kringboende skulle göra tjänst åt staten och dels för
att kunna få säkra transporter genom Kalmarsund, inte
minst till Kalmar slott.
Äldsta kanalbygget med slussar gick mellan Eskilstuna och Mälaren. Kanalen byggdes 1596-1610 och man
anlitade tysk hjälp. Den ska ha haft 14 slussar och följde
i stort sett Hyndevadsåns sträckning från Hjälmaren
via Eskilstuna ut till Mälaren. Ett kostsamt projekt, de
timrade slussarna av trä gick sönder och efter bara 20 år
slutade man i stort sett underhålla och använda kanalen.
Men den som vandrar längs ån kan ännu se spåren av det
som ibland kallas Karl IX:s kanal.
Karl IX:s kanal är intressant då det är en kanal som
byggs uteslutande för att kunna transportera gods från
smedjorna i Eskilstuna till Mälaren, Stockholm. Det var
en lukrativ export. Den är inte till för att underlätta för
sjöfarten eller ge en säker led utan för att den infrastruktur man hade på 1500- och 1600-talet bara var leriga
landsvägar och skulle produktionen och inkomsterna öka
behövde man andra lösningar. Karl IX:s kanal ersattes på
sätt och vis med Hjälmare kanal som stod klar 1639.
FÖRUTOM STRÖMSHOLMS kanal, som stod färdig 1795
och Trollhätte kanal, klar år 1800, var 1700-talet inget
stort kanalbyggarsekel. Det som slår en när man läser om
de olika kanalbyggena är att sträckningarna, som egentligen borde vara lättgrävda genom jord, lera och sankmarker, gav stora problem. Kanter rasade, grävda delar
Tage Danielsson
vattenfylldes och inget fanns att grundlägga slussarna
på. Att hacka sig rakt genom berg tog visserligen tid men
där fick man senare de lättskötta delarna av kanalen.
Strömsholms kanalbyggare hade på så sätt tur. Stora
delar skulle dras genom berg och är det något vi kunnat
i detta land är det att sakta men säkert bryta oss igenom
urberget med tillmakning, det vill säga att med eld och
vatten spräcka sönder stenen. Det vi sedan generationer
behärskade från gruvorna kunde överföras till kanalbyggena. Något som också framgår är att kanalsträckningar,
som följde befintliga vattendrag, var problematiska och
man klarade inte naturens egna vattenflöden, hög- och
lågvatten eller vårfloder. Det var alltså bättre att gräva en
kanal vid sidan om.
KANALBYGGENA SKJUTER fart under 1800-talet. Ska
landet klara sig i ett förändrat Europa måste det industrialiseras ytterligare och det kan bara ske genom bättre
transporter. Kanaler byggs nästan i hela landet. I en
sammanställning som ”Föreningen för Inre Vattenvägar”
gjorde 1978 hittar man drygt 150 olika kanalprojekt.
Några gånger handlar det om korta sträckor, ibland om
röjda och fördjupade vattendrag eller om stora projekt
som vid Göta kanal eller yngre delarna av Trollhätte
kanal. En del blev inte mer än ett par spadtag i jorden
och andra finns fullt fungerande än idag. Under första
delen av 1800-talet började man också ta in engelsk expertis och då övervanns många av de tidigare problemen.
Av störst betydelse var när Göta kanals byggherre
Baltzar von Platen anlitade den brittiske kanalexperten
Thomas Telford. Han hade lång erfarenhet av stora och
komplicerade kanalbyggen och kom med nya lösningar.
En sådan lösning var just att undvika befintliga vattendrag och sankmark. Hellre bygga kanalerna högre upp,
invallade och på stabil berggrund. Besök till exempel
Göta kanal när den går förbi Söderköping eller Hjälmare
kanal närmast Mälaren. I båda fallen undvek man de
närliggande åarna och byggde istället invallade kanaler
högre upp och med slussar för att klara nivåskillnaderna.
13
ÄVEN BYGGET AV Strömsholms kanal kantades av
problem. Men den var klar i sin hela sträckning 1795 och
full-gjorde sedan sitt syfte. Troligen gjordes senare tillägg
och ombyggnader av Strömsholms kanal med de erfarenheter man fått från andra kanaler och det är extra roligt
att detta erfarenhetsutbyte fortgår än idag. Strömsholms
kanal har goda kontakter med både svenska och norska
kanaler via ”Föreningen Sveriges och Norges kanaler”
där slussportsreparationer, kalkbruk med mera fortsätter
diskuteras i ett viktigt kanalskrå. Reparationer av slussportar i Strömsholms kanal har även fått vara förebild för
reparationer och nytillverkning vid andra kanaler.
Hur vet vi då så mycket om kanalbyggena? Tacka
14
vår svenska byråkrati för det! Både Hjälmare kanal och
Strömsholms kanal har ett fantastiskt arkivmaterial
bevarat. Allt skrevs ner och bokfördes. Inte bara ritningar
och kartor utan uppgifter om dagsverken, antal huggna stenar, byggda portar, beställningar, räkningar och
skrivelser sparades. Kanaldirektionerna byggde även
speciella arkivbyggnader för att samla handlingarna. I
Hallstahammar hittar ni det fantastiska kanalarkivet för
Strömsholms kanal och en nästan identisk byggnad för
Hjälmare kanalarkiv står nära den gamla kanalsträckningen. Och även om byggnaderna är vackra är det skönt
att veta att materialet idag förvaras i modernare arkivlokaler med bättre tillsyn. Byggnaden för kanalarkivet
i Strömsholm kan även användas som kapell, ännu en
anledning att uppleva en äkta kanalmiljö.
STRÖMSHOLMS KANAL tappade sin tänkta funktion när
järnvägar och lastbilar tog över transporterna och inte
minst förlorade den sina framtida möjligheter när allt fler
fasta broar började begränsa fartygsstorleken. Men kanalerna har en roll även i 2000-talets Sverige. När hamrarna
tystnat, masugnarna slocknat och bruken läggs ner kan
kanalen, med fortsatt underhåll och skötsel, bidra till
att ge ägarkommunerna en ny näring när de gamla sakta
försvinner. Besöksnäringen är Sveriges snabbast växande
industri! Kanalen fylls under ett antal sommarmånader
av båtar och besökare från hela världen. Gästhamnar,
vandrarhem och restauranter fylls och ger nya jobbtillfällen. Brohöjderna är bara en mindre och kanske tillfällig
begränsning som dagens entreprenörer säkert kan hitta
lösningar på. Kanalerna är inte bara blodådror i vårt
skogklädda land, de är sjöfartens svar på bredband med
oändlig uppkoppling. Stick handen i vattnet i Smedjebacken och känn att Du står i direktförbindelse med New
York, Kapstaden och Shanghai!
FOTO: ANDERS G WARNE
FOTO: ANDERS GEIDEMARK
STRÖMSHOLMS KANAL intar en särställning inte bara
då den är en 1700-talskanal utan också genom kombinationen av grävd kanal och sjösystem, som fick en hel rad
gruvor, hyttor, hammare och bruk att stå i förbindelse
med omvärlden – och detta längs en sträcka av 11 mil!
Kanalen är en föregångare till dagens olika infrastruktursatsningar på järnväg och motorväg, och till stora delar
svenskbyggd. Det kan vara intressant att tänka på att
alla dessa kanaler är byggda uteslutande med handkraft.
Enorma arbetsinsatser och enorma mängder sten, jord
och berg har förflyttats med spade, spett och skottkärra.
Vi kan lika gärna nu ta död på en myt att många kanaler skulle byggts av ryska krigsfångar. Dels skedde många
kanalbyggen efter att vi slutit fred och sänt hem de flesta
krigsfångarna och dels skedde det med inhyrd arbetskraft och framförallt kommenderade soldater.
Men det finns ju inget som säger att inte en och annan
rysk krigsfånge valde att stanna kvar i landet och kanske
söka jobb på kanalerna, för där fanns det jobb för många.
Bara för bygget av Göta kanal mellan 1810 och 1832
beräknar man att 50 000 indelta soldater deltog.
Tv Slussarna vid Skanzenområdet.
Överst – Bild ur Kanalbolagets arkiv.
15
På vatten
NOSTALGITURER PÅ
VATTEN, RÄLS & ASFALT
FÖRENINGEN BARKENS ÅNGBÅTAR arrangerar för
andra sommaren i rad de populära nostalgiturerna med
ett innehållsrikt och omväxlande program. En heldag utlovas med ångbåt, rälsbuss och Volvo 50-talsbuss. Turen
börjar på Strömsholms kanal med sex slussningar, sen
byter man transportmedel till ENJ rälsbuss mellan Ängelsberg och Norberg. Sist men inte minst får man färdas
i 50-talsbuss från Norberg tillbaka till Smedjebacken.
I turen ingår även visning av unika Oljeön i Ängelsberg
och i priset ingår både fika och lunch, som finns med på
schemat under dagen.
Turerna går 27 juni, 28 juni, 9 juli, 14 juli, 14 augusti
samt 15 augusti. För mer information läs på
föreningens webbplats:
www.barkensangbatar.se
KYRKBÅTSRODD
SÖDERBÄRKE KYRKBÅTSFÖRENING började bygga
kyrkbåtar 2011. Idag har man två båtar som rymmer
14 personer och en styrman i varje.
Nu vill föreningen se till att det skapas möjligheter för
folk att prova på att ro. Varje sommar i samband med
“Möljan” i Söderbärke arrangeras en kapprodd mellan
kommunerna utmed kanalen och varje söndag under
sommaren kan man hänga med på motionsrodd. Föreningen hyr dessutom gärna ut sina båtarna till föreningar, företag eller enskilda. Dessutom planeras det för en
större rodd, en fyra dagars kanalutflykt från Smedjebacken till Hallstahammar med båda båtarna. Tanken
är att kunna haka på den sträcka som verkar roligast
beroende på om man gilla mycket rodd eller massor av
slussar, om man inte helt enkelt vill uppleva hela sträckan förstås. För mer information:
www.kyrkbat.weebly.com
16
ÅNGBÅTSMÖTE
ÅNGANS DAG
DEN 12 JULI kommer ångbåtar från när och fjärran
till Skanzensjön i Hallstahammar. Det är Sveriges
Ångbåtsförening som håller sitt stora sommarmöte.
Samlingen sker redan den 10 juli i Borgåsund.
Information hittas på:
www.steamboatassociation.se
ÅNGFESTEN FORTSÄTTER helgen därpå, den 19 juli i
Smedjebackens hamn med Ångans dag. Passa på att ta
en tur med ångbåtarna Runn och Kuriren. Mer information om Ångans dag hittar du på:
www.barkensangbatar.se
PADDLA LÄNGS
KANALEN
STRÖMSHOLMS KANAL ÄR en av Sveriges populäraste
kanotleder. Leden betraktas som lätt. Vanligast är att
paddla nedströms och det går bra att slussa. Däremot
avråds slussning uppströms.
Kanoter finns att hyra i Smedjebacken, Söderbärke,
Fagersta, Surahammar och Hallstahammar. En utförlig
karta finns att beställa från turistbyråerna i Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och Ludvika/Smedjebacken.
Nya kanotbryggor
Kanotbryggorna finns före eller efter varje sluss längs
kanalen. I år har det byggts 12 nya bryggor som läggs ut
längs kanalen. Dessutom är 50 skyltar på väg upp för att
anvisa kanotgäster rätt väg. Strömsholms kanal har blivit
sponsrade av AB Karl Hedin för att kunna möjliggöra
dessa nya bryggor och skyltar.
FOTO: HALLSTAHAMMARS KOMMUN
PASSAGERARTRAFIK
BARKENS ÅNGBÅTAR kör kanalturer med slussning
genom 11 slussar den 10/7 från Ängelsberg till
Hallstahammar och den 14/7 från Hallstahammar till
Ängelsberg. För mer information besök deras webbplats:
www.barkensangbatar.se
17
Carina,
kanalens nya
Mekanikus
18
Ny Mekanikus – eller
som det idag
heter – VD på
Kanalbolaget är sedan 2013
Carina Bergqvist Janzon, en
hästälskande projektledare
med stora visioner för
Kanalens framtid. Yvonne
Gröning har träffat henne för
att höra om hennes planer.
19
Carina vid Väsmans strand i Ludvika. Här låg
tidigare Ludvika hamn från vilken en smalspårig
järnväg var förbindelsen till Smedjebackens
hamn och Strömsholms kanal.
“hela kanalen går genom
ett helt underbart kulturlandskap med rik växtlighet
och varierat djurliv”
HON ÄR FULL AV entusiasm, idéer och framtidsförhoppningar Strömsholms Kanal AB:s nya VD Carina
Bergqvist Janzon. Hon hoppas Strömsholms kanal får
mycket båttrafik till sommaren och kanske, men bara
kanske, vill Ernst Kirchsteiger åta sig att rusta upp en
av Kanalbolagets små stugor som ligger längs kanalen.
Den skulle sedan kunna bli inspiration för renovering
av de andra husen. Kanalbolaget äger inte mindre än 88
fastigheter av varierande storlek och kvalitet. Alla med
bästa kanal/sjöläge, flera stycken är för uthyrning.
CARINA BERGQVIST JANZON är nöjd med kunna
arbeta med Strömsholms kanal på heltid. Det behövs,
det är mycket att göra, många aktörer som är inblandade i hela det stora kanalprojektet, som sträcker ut sig
och är 11 mil långt. Kanalen ägs bland annat av de fyra
kommunerna Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och
Smedjebacken.
Förutom Carina så är en snickare och tre kanalreparatörer anställda och så alla slussvaktare på sommaren,
totalt 20 vakter på 26 slussar. Strömsholms Kanalbolag
omsätter 5 miljoner per år. De får in ungefär 150 000 kr i
slussavgifter. Resten bidrar kommuner och landsting med
(förutom lite inkomster av hyror, fallrätter, kulturbidrag
från länsstyrelsen, statliga pengar för renovering av
slussportar med mera).
KANALBOLAGETS NYA CHEF har en bred erfarenhet
med sig i ryggsäcken, Carina har arbetat i kommuner och
landsting. Hon har jobbat som personalchef, projektledare och haft egna företag. Erfarenheter som hon
kommer att ha stor nytta av nu. Hon kommer i kontakt
med människor av alla de slag som på olika sätt arbetar
för kanalens framtid och utveckling.
– Vi driver inte mycket själva, vi samarbetar med
20
företag och föreningar längs med kanalen. Vi jobbar efter
en vårdplan och en utvecklingsplan. Alla slussarna måste
vårdas, tas om hand så att de fungerar när turistsäsongen
börjar. Vår säsong är ungefär nio veckor varje sommar. Vi
samarbetar också med kommunernas hembygdsföreningar och med många andra föreningar.
I HALLSTAHAMMAR HAR till exempel hembygdsföreningen Svedvi Berg planer på att levandegöra kulturmiljön
vid kanalen med teaterguidade visningar. Så som man
redan gör i Ängelsberg vid Världsarvet där.
– Vi är en katalysator, vi förmedlar kontakter och
försöker göra det lättare för alla aktörer att få kontakt
med varandra. Så alla vet vad alla gör och på så sätt få
lättare att samarbeta, säger Carina Bergqvist Janzon.
Just nu byggs en ny hemsida upp, den hoppas Carina
Bergqvist Janzon, ska underlätta samarbetet och kontakterna ytterligare.
– Den ska stärka vårt varumärke, säger hon, och underlätta för folk som besöker kanalen både till lands och
till sjöss. Vi kommer också att informera om allt som finns
omkring kanalen, vad man kan göra, så som äta och bo.
DET FINNS EN förening inom Kanalbolaget, den har
funnits i många år, den heter Kanalsystrarna och har
fyra medlemmar (tre kvinnor och en man!), en från varje
ägarkommun och de jobbar tillsammans med att utveckla
kanalens möjligheter samt med marknadsföring.
Vi sitter på caféet i Åsby och pratar Carina Bergqvist
Janzon och jag. Det är den första strålande vårvinterdagen. Solen lyser och för första gången på flera veckor kan
man se en blå himmel. Det känns helt rätt att sitta här
och tala sommar och vatten.
Passagerartrafik är något som jag tycker låter lockande, jag ser framför mig hur man skulle kunna sitta på
21
en stadig trygg båt och glida fram genom det vackra
landskapet med en bok och en kopp te framför sig.
– Hmmm, skrattar hon, det är inte mitt uppdrag att
satsa på passagerartrafik, vi ska samarbeta med entreprenörer längs kanalen, ångbåtar från Smedjebacken till
exempel. Men just nu är det lite problem med den båt
som har trafikerat kanalen tidigare, men det ska nog lösa
sig, hoppas jag.
Och jag som aldrig åkt på kanalen undrar hur det ska
gå att komma under med stora båtar, när man byggt så
snäva broar över kanalen lite här och var.
– Men det blir inga problem, försäkrar hon, man kan
bygga båtar med flat botten som lätt kan ta sig fram
under de broar som finns.
Carina Bergqvist Janzon ser också möjligheter för alla
som vill cykla eller paddla kanot. Då är det lätt att ta sig
fram och göra strandhugg där man tycker att det passar.
– Vi renoverar upp kanotbryggor inför säsongen just
nu, berättar hon.
Så önskar hon sig ett nära samarbete med värdshus
och herrgårdar som ligger längs kanalen. Kanalpaket,
precis som man kan köpa ett hotellpaket, är en tanke.
– Och naturen, hela kanalen går genom ett helt underbart kulturlandskap med rik växtlighet och varierat
djurliv. Man kan till och med få se havsörnar sväva över
kanalen säger hon helt lyriskt.
OCH JAG FYLLER på med Lars Gustafsson, ingen har
beskrivit Västmanland så som han har gjort. Han har diktat otaliga skrönor om kanalen och landskapet omkring
den. Tänk, att efter en dag med slussar och sol få checka
in på ett trevligt värdshus och äta lite god mat. Kanske
en av alla våra skådespelare skulle kunna komma och
underhålla på kvällen med att läsa från Lars Gustafssons
Västmanland. Det skulle verkligen vara kulturturism av
CARINA
BERGQVIST JANZON
BOR: Söder om Kungsör
FAMILJ: Gift, utflugen son och två bonusdöttrar
samt två bonusbarnbarn
ÅLDER: Årgång 1966
INTRESSEN: Ridsport sedan jag var 8 år, tävlat i
dressyr. Äger fyra islandshästar. Driver en hästoch skogsgård som hobby. Naturpromenader
med vår irländska setter. Kultur och konst.
DRÖMRESA: Galapagosöarna
UTMANINGAR: Att vara närvarande för att, varje
dag, se och uppskatta de människor som finns
omkring mig, både hemma och på arbetet.
Undvika sötsaker!
22
högsta klass.
Vi är helt överens Carina och jag. Västmanland har
massor att erbjuda, det gäller bara att ta det tillvara.
I DN kunde man för ett tag sedan läsa att av alla
landskap i Sverige så är det just i Västmanland som turismen ökar mest.
– Kulturturism och upplevelseturism kommer stort,
man vill göra något mer av sin semester, säger Carina,
och berättar om en kanalresa, Nostalgitrippen, som fanns
i somras. Då kunde man åka på kanalen med ångbåten
Runn från Smedjebacken till Ängelsberg och därifrån
fick man åka med den gamla rälsbussen som trafikerar
sträckan Ängelsberg – Norberg för att därifrån åka med
en gammal landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken.
– Det var ett mycket populärt resepaket, säger Carina
Bergqvist Janzon.
I Västerfärnebo har man lyckats locka fågelintresserade från England att komma för att skåda fåglar – både
sällsynta och vanliga – som finns i Svartådalen.
– Vi har också ett rikt fågelliv, säger hon. Sjön Gnien
har en stor koloni av sällsynta svarttärnor. Utvecklingsmöjligheterna är enorma!
OCH JAG TÄNKER på den klassiska romanen “Tre män i
en båt” av Jerome K Jerome. Tre unga grabbar som lever
båtliv på Themsen. Det skulle vara lika spännande att få
glida fram på Strömsholms kanal, men man kanske inte
behöver fullt så många upplevelser som Themsenfararna.
Det är en resa från det låglänta, grönskande jordbrukslandskapet vid Mälaren upp genom Västmanland, man
stiger mer än hundra meter på en sträcka av hundra kilometer och så slutar färden på Barkensjöarna omgivna av
Dalarnas blånande berg. Vilket Äventyr det kan bli!
Rolf Mylläri och Patrik Ramsten ansvarar för
renovering av slussportar under vinterhalvåret.
Kanalbyggnadshyttan i
Hallstahammar
Anna Falkengren har kikat in i Kanalbyggnadshyttan –
det är här kanalens beståndsdelar vårdas ömt för att
kunna hålla i många hundra år till.
HÄR INNE I Kanalbyggnadshyttan doftar det av trätjära
och linolja. Det är nu på vintern som slussportar repareras. Varje slussport måste ses över minst vart trettionde
år, kanske oftare, och man har kapacitet att reparera
en port per vinter. Eftersom Strömsholms kanal har 26
slussar, och varje sluss har flera portar och varje port har
två blad så är det ett under att allt hinns med.
Just nu i februari finns två slussblad på plats och här
har de legat sedan i höstas då de hämtades in från Westerqvarn. En slussport är en gigant, den har två blad, som
en pardörr, och varje blad är sju meter högt och väger 5,5
ton. Det tar ungefär en månad för bladen att torka efter
att de kommit in i verkstaden. Därefter ska de besiktigas
av en antikvarisk kontrollant och med hjälp av denne tar
man beslut om vad som ska åtgärdas och hur.
Hela Strömsholms kanal är ett byggnadsminne och
därför är det noga med vad och hur man gör. Bara kärnvirke från furu får användas när man byter ut delar, alltså
tallar som växt långsamt i 2-300 år. I det här fallet är
det virke från Skinnskattebergsskogarna som används. I
övrigt är det trätjära, linolja, lindrev, linoljefärg och beck
som gäller, precis som 1795, när kanalen invigdes. Visst
är det fantastiskt och unikt.
KANALBYGGNADSHYTTAN ÄR, sedan den stod
klar 2004, en verklig resurs för kanalens skötsel och
högsäsong är det året om. Inomhus på vintern med
slussportar, bryggor och broar som ska underhållas. Man
hjälper även Hjälmare kanal med renovering av deras
slussportar, gjorda av gjutjärn. När det blir vår kör utomhusarbetet igång och pågår tills hösten kommer. Gräs ska
klippas och sly röjas utmed kanalen, hus underhållas och
ett 20-tal slussvakter utbildas och handledas. Kanalhyttans Rolf Mylläri sköter också om det viktiga arbetet att
markera farleden, se till att de röda och gröna prickarna
är hela och på rätt plats. Det ansvaret har man hela vägen fram till och med Semla, därefter tar Smedjebackens
båtklubb över farleden genom Barken.
Arbetet i Kanalbyggnadshyttan är omväxlande och
kräver både erfarenhet och idérikedom, särskilt under
den intensiva turistsäsongen då det ju är omöjligt att
förutsäga vad som ska hända. Väder, vind och vattenmängd påverkar både kanalarbetare och semesterfirare.
De som arbetar i Kanalbyggnadshyttan är: Rolf Mylläri
och Patrik Ramsten, som båda ansvarar för restaureringen av slussportarna samt Christer Ahlbäck, Martin Grün
och för tillfället tjänstledige Niklas Sjöstrand.
23
Smedjebacken
Fagersta 4
Söderbärke
5
Semla 1 2 3
Uddnäs
6
Västanfors
Virsbo 7
11 m
5m
3m
5m
2m
Slussarnas namn
1
8
2
Konung Gustav III
14
Konung Karl Gustaf
3
Hertig af Östergötland
15
Hertiginnan af Södermanland
4
Kronprinsen Gustaf Adolf
16
Prinsessan Sofia Albertina
5
Drottning Sofia Magdalena
17
Lovisa Charlotta
6
Kronprinsessan Viktoria
7
Riksrådet Friherre Carl Sparre
9
Hertig Karl af Södermanland
10 Konung Gustav Adolf
11
Konung Gustav I
12 13 Landshövding af Ugglas
24
18 19
20 21 22
Konung Gustaf IV Adolf
Svea, Götes, Vendes
23
Konung Karl XI
24 25
Konung Karl XII
26
Konung Karl XV
Slussarna
12 13
8
Surahammar
Seglingsberg
9
15
Färmansbo
10 11
Trångfors
16 17
Ramnäs
Lustigkulla, Övre & Nedre
18 19
Ålsätra 14
Skantzen
20 21 22
Sörkvarn
4m
10 m
5m
23
Sörstafors
3m
24 25
16 m
Kortfakta
Västerkvarn
10 m
26
12 m
• Strömsholms kanal invigdes 1795
• Kanalen reparerades och byggdes ut 1832-1860
• Kanalen är 11 mil lång
Strömsholm
Borgåsund
3m
7m
4m
• 14 sjöar från Barken i norr till Mälaren i söder passeras
• 12 km byggda kanalsträckor ingår
• Kanalen har 26 slussar
• 100 meter är nivåskillnaden mellan Semla till Strömsholm
• Den sista skeppningen av gods gjordes 1948
• Kanalen blev byggnadsminne 1992
• 1970 återinvigdes Strömsholms kanal som turistled
• Strömsholms kanal är en del av Ekomuseum Bergslagen
Kung Gustav III namngav slussarna från Semla till Lustigkulla vid en resa 1787. Övriga
namnen gavs på uppdrag av Hertig Karl. Vid invigningen av den nya kanalen 1860
fick slussen vid Strömsholm sitt nya namn (innan hette den Konung Adolf Fredrik).
Kronprinsessan Viktoria gav sitt namn till slussen vid Västanfors i samband med
200-årsjubileet 1995.
25
Åka båt
uppför
Hans Arbman färdades en dryg vecka på
Strömsholms kanal och barnen Teodor
och Ottilia blev rutinerade gastar.
Slussarna manövreras för hand precis
som de gjorde för 200 år sedan.
FOTO: ANDERS G WARNE
26
27
28
FOTON: ANDERS G WARNE
Följ med på en ­klättring på över hundra meter med båt. Strömholms
kanal har 26 slussar och många fler lugna, vackra vattendrag.
Det är lite magiskt när vi lämnar den första slussen bakom oss och
­glider fram genom låglandskapet. Till höger ståtar Strömsholms slott.
Vi har just påbörjat färden i Strömsholms kanal – en elva mil lång
vattenled invigd 1795 som med start längst in i Mälaren går som en
pulsåder rakt genom Sveriges äldsta bruksmiljöer ända till Smedjebacken.
DE 26 SLUSSARNA hanteras av ungdomar som
cyklar eller kör bil mellan slussarna när de följer oss
båtar uppåt.
– Det är ett populärt sommarjobb. Vi hade över 200
sökande på 20 platser i år, säger Rolf Mylläri som är
slussvakternas arbetsledare.
SAKTA FÄRDAS vi på Kolbäcksån i vasslandskap och
skog, förbi bondgårdar och fabriker, villakvarter och
sommarstugor.
I Kolbäck passerar vi ett äldreboende. Några boende
vinkar glatt från balkongen när vi passerar.
Över broar vi kör under hastar bilar förbi. Det här
känns betydligt lugnare. Men i Hallstahammar är det dags
för kanalens högsta sluss: ­Sörkvarn, en trippelsluss med
tolv meters höjdskillnad.
Vattnet väller över de stängda slussportarna som ett
vattenfall. När slussluckorna nertill öppnas rycker det till
i båten. Det vill till att hålla ett stadigt grepp om linorna
som hänger ned längs slussmuren. Vattnet forsar och
frustar ut genom de två luckorna. När vattennivån stigit
över slussluckorna lägger sig tystnaden. Men mycket vatten har fortfarande att strömma in och fylla slussen innan
vi kommer upp till nästa nivå.
Så plötsligt öppnas de mäktiga slussportarna och vi
kan stilla glida in i Hallstahammars gästhamn tolv meter
högre upp. När vi nu vänder oss om och tittar ned mot
Kolbäcks­ån där nere känns höjdskillnaden i magen.
Hallstahammar är med sina åtta slussar Strömsholms
kanals centrum. Här ligger också Kanalmuseet som med
text och bilder berättar om kanalens historia.
VI ÄR GANSKA möra när vi många timmar senare efter
nio slussningar och en stigning på 55 meter lämnar
dagens sista sluss i Surahammar bakom oss. Gästhamnen
vid campingbadet Dalkarls i Magsjön, norr om Surahammar, visar sig vara en liten pärla. Här serverar Pavarisa
Yindee god thailändsk husmanskost till bra priser. I en
servicebyggnad för båtgäster och tältare finns fräscha
toaletter och duschar, samt ett kök med ett kylskåp.
Längs kanalen finns ett dussin gästhamnar med toaletter
och oftast dusch. Ibland även tvättmaskin.
I VÄSTANFORS ligger ena gästhamnen vid det trevliga
hembygdsområdet – öppet alla dagar utom julafton. På
Hamnkrogen framför gästbryggan är stämningen hög
långt in på natten, liksom musiken. Men musikvalet är
bra.
DET KÄNNS NÄSTAN overkligt att nästa dag – efter 26
slussar – plötsligt befinna sig i Dalarna i sin egen båt,
hundra meter över Mälaren.
Efter ett par timmars färd på de avlånga sjöarna Södra
och Norra Barken siktar vi kanalens vändpunkt: Smedjebacken. I Smedjebacken finns kanalens enda båtmack
– dock stängd under vårt besök. En båtklubbsmedlem,
Hans-Ove Strömberg, hör talas om belägenhet, lånar ut
ett par dunkar och skjutsar oss till bilmacken. Vid ett par
29
“Vi gör det för att
berätta för våra
barn och barnbarn
om hur våra
förfäder bearbetade
järnet. Järnet var
viktigare än guld”
andra tillfällen under färden får vi hjälp av slussvakter
med att ordna bränsle.
EN TIMMES FÄRD från Smedjebacken ligger Söderbärke.
Gästbryggan ligger vid folkparken Pärlan vid Barken,
där PRO arrangerar dans till orkester varje helg under
sommaren till levande orkester.
I Söderbärke finns också Björkströms skobutik som
varit i samma släkts ägo sedan starten 1889. Anna-Lisa
Engström arbetade inom kriminalvården men flyttade
hem och tog över när hennes mamma Ester behövde
avlastning.
– Då var mamma 91 år och hade jobbat i butiken sedan
hon var 15, säger Anna-Lisa Engström.
ATT FÄRDAS NEDSTRÖMS i slussarna är betydligt mer
stillsamt än uppåt. Men så har man också dragit på sig en
hel del rutin.
Det går bara en slussning åt vardera hållet per dag,
så varje stopp innebär ett dygns väntan tills nästa
slussmöjlighet. Och det är lite synd eftersom det finns
mycket att se längs vägen. Vid sjön Åmänningen ligger
till exempel Engelsbergs bruk som finns med på Unescos
världsarvslista. På Oljeön strax intill finns världens äldsta
bevarade oljefabrik som försåg Sverige med lysoljor,
fotogen och läderoljor.
VIRSBO ÄR VÄRT ett stopp enbart för sin konsthall,
belägen i brukets gamla verktygsmakeri. Stora fönster i
30
väggar och tak gav ljus åt arbetarna. I dag ger fönstren
ett fantastiskt ljus åt konsten.
– Det fanns en falang som ville måla allting vitt, men vi
valde att behålla karaktären, säger Inge Larsson, initiativtagare till konsthallen.
Lokalen är inte renoverad, det är bara maskinerna som
burits ut. Man kan till och med ana den gamla verkstadsdoften i väggarna. Men den visar sig komma från
den mekaniska verkstaden i våningen under.
Vid gästbryggan i Virsbo återser vi Anita och Kenneth
Flack från Västerås som vi hade sällskap med i slussarna
de första två dagarna. Deras resa har gett mersmak:
– Nästa år blir det Hjälmare kanal, säger Kenneth
Flack.
ÅTER I HALLSTAHAMMAR tar vi in på Brukshotellet
intill kanalen med egen gästbrygga. Efter en skön promenad norrut längs kanalen träffar jag Olle Lindkvist vid
Trångfors smedja. Han är en av tjugotalet pensionärer
som varje måndag träffas i smedjan. I 20 år har de räddat
smedjan undan förfall.
– Vi gör det för att berätta för våra barn och barnbarn
om hur våra förfäder bearbetade järnet. Järnet var viktigare än guld, säger Olle Lindkvist.
Entusiasterna har bland annat byggt ett helt nytt
vattenhjul som driver den tunga mumblingshammaren
från Arboga.
DET HAR VARIT en ynnest att i dag få färdas längs denna
kanal som är ett resultat av en oerhörd möda för över 200
år sedan.
Trots alla sevärdheter är kanske den stilla färden längs
Kolbäcks­ån och de 14 sjöarna den största behållningen
av resan. Vi har passerat vackert belägna bondgårdar, kor
som badar vid strandkanten, får som bräker av glädje när
vi kör förbi, ormar som snabbt slingrar sig fram i vattnet,
en bäver som dyker ned framför båten med ett plask.
MED EN BLANDNING av lättnad och vemod lämnar vi
den sista slussen bakom oss. I morgon väntar två dagars
färd hemåt genom Mälaren med sina fjärdar, städer och
slott. Men det är en helt annan historia.
Den här artikeln publicerades första gången 22 juli 2013 i
Dagens Nyheter.
31
Utflykt med
lövad pråm
WERNER ASPENSTRÖM, 1918-1997, är
en av de landets främsta författare, mest
känd som lyriker, men skrev också prosa
och dramatik. Han föddes och växte upp
i byn Torrbo nära Smedjebacken vid sjön
Barken. Minnen från hans uppväxt och den
omgivande miljön återkommer ofta i hans
författarskap, inte minst i den självbiografiska prosaboken “Bäcken”.
Här nedan följer ett kort utdrag ur kapitlet
“Utflykt med lövad pråm” ur boken “Bäcken” som utkom första gången 1958.
www.werneraspenstromsallskapet.se
Utflykt med lövad pråm
“Av fastrarna minns jag henne som var gift med en
pråmskeppare i grannsocknen”.
“Det knappa halvår som isen höll sig borta släpades
pråmarna fram och tillbaka i en tarmformad sjö
med last av massaved och pitprops. Driften var
ännu igång i sågverken och i en av hyttorna, ett
järnvägsspår ringlade sig utefter västra stranden.
Något svall att tala om uppstod inte kring
pråmstävarna, näckrosen blommade ostört i vår vik.
Faster satt nere i kabyssen hela dagarna och sörplade
kålsoppa kokad på märgpipa de stunder hon inte
drack grönt fatkaffe eller tog sig en lur på britsen med
en kast veckotidningar till kudde”.
“På sommaren skulle den då knäpptorra massaveden
kvickt åstad, det var ett precisionsarbete att i
lågvattenperioden smörja pråmen genom kanalens
nålsöga och in i abbortjärnen. Befälhavaren steg i
land för att skaffa ägg och färsk mjölk, min mor och
jag svarade med ett återbesök på den tjärstrukna och
med stora plåtsjok lappade oceanjätten. Så en söndag
lade man plankor över lastrummet, spikade fast
lövruskor längs relingen, staplade sockerdricksbackar
och brödkartonger i fören tillsammans med
sångböcker och en kammarorgel”…
32
För barn
SOL, BAD OCH glass i stora lass. Här kommer fler tips för barnfamiljen. Gör ett stopp på
Västanfors hembygdsgård. Prova minikanalen,
kul för stor och liten att segla och slussa i litet
format. På Västanfors hembygdsgård finns
mycket mer. Alltid en lekstuga och leksaker att
låna eller varför inte prova på att gå på styltor
eller spela kubb. Håll utkik efter mer!
www.hembygdsgarden.nu
Även på Skanzenområdet finns en lekplats med
kanaltema. Pråmar och skutor att gå ombord
på. www.hembygd.se/svedvi-berg
Tar du dig en bit från kanalen erbjuds barnprogram varje onsdag kl 13 på Hammarbacken i
Ludvika. I sommar blir det bland annat
dockteaterverkstad, musik, tidsresa, bakning
och bygga drake.
www.ludvika.se/upplevagora/kultur/
hammarbacken
På Flogberget görs en rolig gruvtur för barn
varje måndag klockan 13. En mindre lekplats
finns men gruvområdet är spännande i sig att
upptäcka, fast gärna tillsammans med en vuxen.
Vi är ju i Bergslagen så vattenhjul finns det gott
om och det är roligt att se när det snurrar och
plaskar. På Nya Lapphyttan i Norberg finns ett
experimentvattenhjul för barn och Olaus
Magnus naturstig. Där arrangeras också
medeltida spel och lekar. Håll utkik!
www.nyalapphyttan.se
För mer information:
Visit södra Dalarna:
www.visitsodradalarna.se
Visit Västmanland:
www.vastmanland.se
33
Elektricitetens
genombrott
Uppbyggnaden av de många kraftstationerna i Bergslagen
kring sekelskiftet 1900 hade en nära anknytning till
bergsbruket, metallhanteringen och den elektrotekniska
industrin i området. Elektriciteten ledde till nya möjligheter
och förändrade villkor för industrin och för människors
liv och arbete. Carl-Magnus Gagge, Länsmuseichef,
Västmanlands läns museum berättar mer.
INDUSTRIERNA I BERGSLAGEN hade ett stort
behov av att använda en kraftkälla, som kunde överföras
på längre avstånd, direkt till de platser som var bäst för
industrin och inte som tidigare då anläggningen måste
ligga i direkt anslutning till ett vattenfall. Elektriciteten
blev lösningen och industrins behov kunde nu tillgodoses. När elektrisk kraft skulle överföras, omformades mekanisk kraft från en vattendriven turbin i en generator till
elektrisk energi. Via metalledningar fördes elektriciteten
vidare till förbrukningsplatsen där den återomvandlades
till mekanisk energi med hjälp av en elektrisk motor.
Den nya tekniken spred sig snabbt inom området där
man sedan århundraden var van att utnyttja vatten som
kraftkälla.
DE FÖRSTA KRAFTVERKEN var avsedda för belysning.
Ett problem var att likström inte kunde överföras på
längre avstånd utan stora kraftförluster. För att lösa
problemet utvecklades tekniken med högspänd växelström av bland andra Jonas Wenström och 1893 kunde en
av världens första anläggningar tas i bruk för överföring
av 3-fas växelström vid Hällsjön i Grängesberg. Därefter
kom elektricitetens stora genombrott med många små
34
bygdekraftverk uppförda i början av 1900-talet. Ofta var
det en lokal förening som byggde anläggningen för att
förse den närmaste omgivningen med hushållström. Utbyggnaden av vattenkraften gav också industrin tillgång
till relativt billig energi, som ledde till stora förändringar
inom industrin och även för jordbruket samt för den enskilda människan i hushållet. Efterhand kom elektricitet
att finnas överallt i samhället och har fått en avgörande
betydelse för människors sätt att arbeta och att leva.
För att på bästa sätt kunna utnyttja vattenkraften
räckte det inte med att känna till hur turbiner och
elgeneratorer fungerar. Lika stor vikt måste läggas vid
reglering av vattendragen. Ett system av vattenmagasin
och dammar måste finnas för att trygga en någorlunda
jämn vattenföring.
VATTENKRAFTENS UTVECKLING hörde också intimt
ihop med den elektrotekniska industrins framväxt i Sverige. Företaget Elektriska Aktiebolaget grundades 1883 i
Stockholm och det blev kärnan i det 1890 ombildade Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA nu ABB)
med huvudverksamheten förlagd till Västerås.
Många av landets äldsta och kulturhistoriskt mest vär-
FOTO: ANDERS ERIKSSON
defulla kraftstationer finns i Västmanlands län. Flera ligger utmed Kolbäcksån och i nära anslutning till Strömsholms kanal.
Västanfors kraftstation vid Fagersta var i bruk åren
1900-1949. Anläggningen projekterades 1899 av ingenjörsfirman Qvist och Gjers i Arboga inför planerade
utbyggnader av bruket i Västanfors. Högspänningsanslutningen finns bakom en kontrollpanel av marmor med de
gamla visarinstrumenten bevarade. De två turbinerna är
tillverkade på Brevens bruk söder om Örebro. Generatorerna för trefas växelström efter Wenströms patent är
levererade av ASEA.
Kraftverket är ett av de sista i landet som är utfört
efter äldre principer med horisontaxlat aggregat. Anläggningen har ett musealt värde och visas som ett besöksmål
inom Ekomuseum Bergslagen.
Även Trångfors kraftstation vid Hallstahammar var projekterad av ingenjörsbyrån Qvist och Gjers i Arboga. Den
levererade kraft från år 1899-1990, från början direkt till
de växande industrierna ASEA och Nordiska metallaktiebolaget i Västerås. Strömmen drev olika motorer varav
en motor på 300 hk med hjälp av remmar drev såväl ett
trådvalsverk som ett grovplåtvalsverk. För kraftverkets
Överst: Den vita byggnaden till höger är den yngre kraftstationen i Västanfors, den äldre kraftstationen ligger dold
i grönskan. Lilla bilden: Interiör från det äldre kraftverket.
räkning i Trångfors byggdes, vid sidan av Strömsholms
kanal och fallen i Kolbäcksån, en flera hundra meter lång
vattenkanal. Generatorerna tillverkades av ASEA och
en av dem var utställd på industriutställningen i Paris år
1900 där den belönades med högsta utmärkelsen, Grand
Prix. Kraftstationens ursprungliga utrustning är bevarad.
Den är idag ett museum och ett objekt för besök inom
Ekomuseum Bergslagen.
35
Smultronställen
Hagudden i Söderbärke kyrkby
Anna Falkengren, Ekomuseum Bergslagen
INTE EN SOMMAR utan att jag varit här minst en gång.
Majstångsresningen på midsommar slår publikrekord,
lockar sommargäster och Söderbärkebor år efter år.
Andra dagar är Hagudden en fridfull plats med bara
vinden i trädkronorna och ljuset över Barken. Reflexer
från himmel och vatten ger känsla av rymd, det är skönt
som kontrast till de stora skogarna. Här är den perfekta
fikaplatsen i skuggan under björkarna. Kanske hörs ljudet
av båtar och kyrkklockorna som slår.
Fermansbo slussar
Carina Bergqvist Janzon,
Strömsholms kanal
VID FERMANSBO slussar på stenpiren, i
Surahammars kommun norr om Ramnäs finns
min pärla. En underbart vacker plats, nästan
magiskt. Här finns stenpir som byggdes för
båtarna som la till inför slussning, med en
vacker stentrapp från vattnet. Här kan man
sitta och fånga dagen!
Sörkvarnsforsens naturreservat
Anders Geidermark, Fotograf,
Hallstahammar
SÖRKVARNSFORSEN ÄR ett ställe i Hallstahammar där man kan uppleva en bit vildmark
alldeles nära tätorten, vandra på stigarna, vila
på en bänk eller passa på att grilla vid grillplatsen. Forsen är en av de sista utbyggda sträckorna i Kolbäcksån med både forsande och lugna
vatten. Längs stränderna som lutar brant växer
ädellövträd och här finns sällsynta växter och
ett rikt djurliv.
FOTO: ANDERS GEIDEMARK
Redskapsmuseet på Skantzen,
Hallstahammar
Anna Falkengren,
Ekomuseum Bergslagen
ATT STÅ FRAMFÖR en korg med ett gäng
leriga läderstövlar, använda och utslitna
för mer än 200 år sedan känns respektingivande. På redskapsmuseet finns fler
föremål och bilder från tiden då kanalen
byggdes. Missa inte det.
36
Strömsholms
slott
Suzanne Möller,
Slottsuppsyningsman,
Strömsholms slott
TIDIG MORGON, se
slottet i fonden och
där i parken promenera längst forsen ner
mot Österängen. Se de
åldriga ekarna, lyssna
på alla ljud som naturen
och djurlivet ger, se allt
frodas. På hemvägen en
kopp kaffe vid Stenköket. Att sedan gå in i
det magnifika guldgula
slottet, ja då är min kraft
hämtad.
FOTO: GOMER
Semla
Stig Henriksson,
Kommunalråd, Fagersta
EN PROMENAD utefter Strömsholms kanal från slussen vid
Semla, förbi det vackra slussvaktarstället, den imponerande gamla
kraftverksbyggnaden och fram
till alla pittoreska små stugor och
bodar i gästhamnen.
Skantzenområdet
Ingvar Henriksson,
ordförande Stiftelsen
Ekomuseum
Bergslagen
ATT EN VARM sommardag sakta strosa längs
kanalen vid Skantzenområdet, titta på folk som
paddlar och sakta glider
fram på vattnet ger en fin
känsla av lugn och ro.
Rastahyttan
Ingemar Hellström, vice kommunalråd i Smedjebacken,
styrelseledamot i Kanalbolaget
HÄR KAN MAN prata om sjönära
läge och utsikt. Från Rastahyttans
uteservering är det bara att njuta av
den skärgårdsliknande sjön Norra
Barkens inbjudande utsikt.
37
När Åkerhielmarna
flyttade till Högfors
DET VAR EN GÅNG en brukspatron som hade fyra
unga, vackra döttrar. Han hette Axel Ulrik Björkman och
var rik som ett troll och också ganska så elak sas det.
1850 köpte han Högfors bruk i Västmanland. För att ytterligare höja sin status så ville han mest av allt inte bara
att döttrarna skulle gifta sig rikt utan de skulle också
gifta sig med adelsmän.
En av döttrarna, Josephine, gifte han bort med den
20 år äldre Knut Åkerhielm, som då var landshövding i
Norrbotten, residensstaden var Piteå vid denna tid.
Axel Ulrik Björkman var inte välsedd av sina underly38
dande utan lurades ut på djupt vatten i sjön vid Grönsinka och drunknade 1855.
Då ärvdes Högfors av hans tre barn Josephine, Axel
Fredrik och Fanny. Axel Fredrik och Fanny sålde snart
sina ägodelar till Josephine och därmed var släkten
Åkerhielm ägare till Högfors.
Josephine och Knut Åkerhielm bodde i Piteå i tre år
och där föddes deras båda äldsta barn, Knut 1854 och
Anna 1855. Men Högfors och Västmanland lockade,
så Knut Åkerhielm tog avsked som landshövding och
bestämde att familjen skulle flytta till Västmanland. Där
Yvonne Gröning har skrivit en artikel där fantasi blandas med
verklighet. Källa är bland annat “Hundra brev för hundra år
sedan” och “Bref från Högfors”, redigerade och sammanställda
av Christina Zetterberg.
ville han bo och där ville han driva bruket som nu han
fått att förvalta genom sin hustrus arv.
Vid midsommartiden 1856 kom familjen till Stockholm
och där tog de ångfartyget Yngve Frej till Västerås, för
att sedan med en kanalångare fortsätta på Strömsholms
kanal mot Ängelsberg. Sista etappen till Högfors skulle
ske med hästskjuts.
Strömsholms kanal visade sig från sin fagraste sida
och Josephine var nöjd att ha fått komma tillbaka till sin
ungdoms landskap. Hon hade gått upp på däck och där
stod hon och lät blåsten omfamna sig.
Det var vackert det hon såg, alla träd var klädda i sina
grönaste kläder och markerna översållade av blommor.
Själv hade hon vit klänning, men den stora stråhatten
måste hon ta av sig annars hade den blåst i sjön.
Passagerarbåten, lövad och grann gled sakta och
majestätiskt fram på kanalen, det var vackert väder och
solen sken. Det skulle ta ett par dagar att nå fram till
Ängelsberg.
Josephine var 24 år, hon kände sig både förväntansfull
och orolig för allt det nya hon skulle möta. Skulle hon trivas? Skulle hon få nya vänner? Skulle hon klara att vara
39
KARTA OCH FOTO: KANALBOLAGETS ARKIV
husfru för ett stort hushåll? Och barnen? Var allt som det
skulle med dem? Barnjungfrun kom också upp på däck,
lilla Anna, ett år, hade hon på armen, men den lille Knut
2 år försökte pila runt överallt. Det fanns mycket att
upptäcka på en stor båt.
Vid passagen av en av slussarna i Hallstahammar
fick passagerarbåten möte med en kanaljakt med höga
master och loggertsegel, lastad med stångjärn. Josephine
tänkte att kanske hade järnet smidits i hammarsmedjan i
Högfors.
SÄKERT HADE Josephine hjärtat i halsgropen när sonen,
Knut envisades med att vara på däck, ställa sig vid
relingen, till och med försöka klättra över den, i stället
för att sitta och ha tråkigt i den kvava salongen. Det
fanns mycket att se och betrakta längs med kanalleden.
Frodiga marker med djur som gick på bete. Ekar och
andra lövträd. Kaveldun och vass, blommar av alla de
slag. Gäss, svanar och änder längs stränderna och med
riktig tur kunde de även få se en utter. Fascinerande
var arbetet vid slussarna, hur en högre sluss tömdes på
vatten som lyfte upp båten i nivå med den övre slussens
vattennivå, hur slussvakterna arbetade vid hävstänger
och kugghjul som öppnade de gigantiska slussportarna då
vattennivån mellan slussarna jämnats ut och båten kunde
glida in i den övre slussen.
Båtarna som gick på Strömsholms kanal hade viktig
last. Stora segeljakter och senare bogserbåtar och pråmar
fraktade järn och andra industriprodukter från Nyhammar norr Ludvika och ända från Fredshammar som ligger
norr om Siljan. Passagerarbåtarna däremot hade inte
sådan last, säkert fanns familjen Åkerhielms bagage med,
kanske också några möbler som de inte ville skiljas från.
Och så frukt och livsmedel av olika slag. Vissa båtar hade
möjligheter att erbjuda sina passagerare mat och dryck,
40
men det var inte alla. Folk hade matsäck med sig och
båtarna kunde också lägga till vid värdshus efter vägen.
När familjen Åkerhielm åkte på kanalen var den under
ombyggnad och drogs med stora ekonomiska svårigheter.
Alla dåvarande bruksherrar och politiker var dock
överens om kanalens betydelse som fraktled för regionen.
Kanalen renoverades för över 2 miljoner kronor. Den
återinvigdes 1860 under stora högtidligheter av kung
Carl XV.
Men Josephine Åkerhielm hade säkert inte sina tankar
på kanalens betydelse. Hon var på väg mot sitt livs stora
äventyr. Framme i Ängelsberg väntar hästskjutsen.
Högfors nästa! Där skapar Knut och Josephine ett rikt
liv för sig och sina barn. Med tiden kommer flera barn,
Elvine, 1857 (mor till Florrie Hamilton), Aimée, 1858,
Ebba, 1862, Ludvig, 1865 och Gerhard, 1867. När Knut
Åkerhielm dör 1879 övertar Josephine ensam skötseln av
både Högfors bruk och av hela sin stora familj. Dottern
Elvine Åkerhielm gifte sig med Hugo Hamilton 1881. Sedan bodde släkterna Åkerhielm och Hamilton på Högfors
herrgård ända fram till 1976.
Men se det är en annan historia.
Prinsessan
och slussen
I MITTEN AV 1800-talet när Strömsholms kanal
byggdes om revs Västanfors herrgårds huvudbyggnad och kanalen drogs fram tvärs över tomten. Där
byggdes en sluss som har en lyfthöjd på 5 meter.
Den fick aldrig något annat namn är Västanfors
sluss. Men år 1995, när Strömsholms Kanal fyllde
200 år fick även denna sluss ett kungligt namn –
”Kronprinsessan Victoria” och invigdes förstås av
Prinsessan själv.
Onsdagen den 21 november 2012 besökte
Kronprinsessan återigen Västanfors Hembygdsgård
och “sin” sluss, denna gång tillsammans med sin
make Prins Daniel.
Kronprinsessparet besökte tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag Fagersta och hade
ett möte på Hembygdsgården för att informera sig
om hur Fagersta kommun arbetar med integrationsfrågor, ett ämne som intresserar paret mycket.
FOTO: ANDERS ERIKSSON
41
Att vara slussvakt
Strömsholm kanal är som mest levande under sommaren och kanalbolaget anställer ett 20-tal slussvakter inför varje säsong. Kanalen och
alla slussarna ser ut och fungerar idag precis som för mer än 200 år
sedan när allt var nytt. Alla slussar öppnas och stängs för hand. Johanna
Westesson är 20 år, kommer från Hallstahammar är inne på sin tredje
sommar som slussvakt.
Hur kommer det sig att du ska jobba som slussvakt i
sommar?
– Eftersom jag har jobbat som slussvakt tidigare och
tyckt att det har varit väldigt roligt så vill jag gärna
fortsätta med det. Jag hoppas på en lika trevlig sommar
som tidigare år. Det blir mitt tredje år som slussvakt i år.
Hur lång är säsongen?
– Jag börjar arbeta den 16 juni och jobbar min sista
dag den 17 augusti. Säsongen inleds dessutom alltid
med några utbildningsdagar, bland annat livräddning,
brandövningar och slussning.
Hur många och viken typ av båtar är det som
slussar?
– Hur många båtar vi har varierar väldigt mycket
beroende på när på säsongen och väder. Det brukar vara
ganska lugnt de första veckorna, men i takt med att allt
fler går på semester kommer det fler och fler båtar. Det
brukar vara flest motorbåtar men också någon mindre
segelbåt emellanåt.
Hur ser den vanligaste båtresenären ut?
– Det brukar inte vara så många som reser ensamma även om det förekommer. Det är väldigt krångligt
att slussa ensam och vi föredrar och rekommenderar
verkligen att resa minst två under slussning. Det är allt
från barnfamiljer till pensionärspar och ungdomar som
ska fiska - det är stor bredd. Det är en av anledningarna
till att det här jobbet är så kul, man vet aldrig vilka man
42
ska träffa på, man träffar människor från många delar av
Sverige i alla åldrar.
Hur går slussningen till rent praktiskt?
– Hm – enklaste sättet att förstå är att vara med och
titta, men principen är ganska enkel. Båten åker in i
kammaren, man stänger portarna och sedan öppnas och
stängs olika luckor i portarna beroende på om båten ska
slussas upp eller ner. De tömmer eller fyller kammaren
med vatten och på så vis kommer båten antingen att
sjunka eller höjas. Vi arbetar alltid minst i par, aldrig ensam, och vi åker runt till olika slussar och följer båtarna
upp eller ner.
Hur upplever du arbetet?
– Det är superkul att träffa massor av människor, det är
ett väldigt socialt arbete då man både möter människorna
som slussas och de som samlas kring slussarna för att
titta på. Sen har vi under alla år haft en härlig gemenskap
bland slussvaktarna – jag tycket väldigt mycket om mina
arbetskamrater. Det som är svårt är om det är väldigt
många båtar eller om någonting går sönder. Förra året
var den en båt som fick en tamp i motorn och sådana
saker kan göra att man hamnar efter i schemat.
Vad gör du annars, alltså när du inte sommarjobbar som slussvakt?
– Just nu bor jag i Stockholm där jag pluggar sociologi
på universitetet.
FOTON: ANDERS G WARNE
43
Håll öppen Strömsholms kanal
Håll öppen, håll öppen Strömsholms kanal
när vi kommer i slutet av maj
från vassiga vikar i Mälarens dal
till Smedjebackens kaj.
Bland grönskande björklöv och vit anemon
skall vi fara vår porlande stråt
genom trettio slussar i Kolbäcksån
till Dalarnas malmberg i båt.
En strålande morgon när luften är mjuk
och fåglarna sjunger för fullt
skall vi komma till Hallstahammars bruk
och få oss en snygg liten bult.
Surahammar med fröjd skall vi anlända till
bland susande, saxande träd
där helt säkert en buffert kan fås om vi vill
Att buffés i slussarna med.
Vi skall komma till Ramnäs som konstfullt gör
oss en kätting på vårgrön strand
och vid Virsbo Bruk med dess länsar och rör
skall vi även lägga i land.
Till Fagersta smedja och tråddrageri
skall vi nalkas med jublande själ
och Söder- och Norrbärke anlöper vi
på vår gungande färd jämväl.
Vid Smedjebacken när göken gal
skall vi landa på blomsterprytt krön.
Håll öppen, håll öppen Strömsholms kanal
När våren blir varm och skön.
Text: Alf Henriksson, författare, poet och tidningsman, (1905-1995)
Dikten är en hyllning till Strömsholms kanal, publicerad i Dagens Nyheter, 6 mars 1956.
44
Bra att ha info
TURISTINFO
Hallstahammar
Turistinfo +46 (0)220-241 86
www.hallstahammar.se/turism
Norberg
Turistinfo +46 (0)223 291 30
www.norberg.se/turism
Fagersta
Turistinfo +46 (0)223-131 00
www.fagersta.se/turism
Skinnskatteberg
Turistinfo +46 (0)222-450 45
www.skinnskatteberg.se/turism
Ludvika & Smedjebacken
+46 (0)771 626262
www.visitsodradalarna.se
Turistinformation - Dalarna
www.visitdalarna.se
Turistinformation - Västmanland
www.vastmanland.se
Dalarnas museum
www.dalarnasmuseum.se
Västmanlands läns museum
www.vastmanlandslansmuseum.se
Ekomuseum Bergslagen
www.ekomuseum.se
Järnrutten
www.jarnrutten.se
KLENSHYTTAN, LUDVIKA
ÖVRIGA LÄNKAR
Strömsholms kanal
www.stromsholmskanal.se
Sveriges kanaler
www.sverigeskanaler.com
Barkens ångbåtar
www.barkensangbatar.se
Sveriges ångbåtsförening
www.steamboatassociation.se
Lapphyttan i Norberg
www.bergslagensmedeltidsmuseum.se, www.lapphyttan.se
Fagersta hembygdsgård
www.hembygdsgarden.nu
Söderbärke hembygdsgård
www.soderbarkehembygdsforening.se
Svedvi Bergs hembygdsförening, Skanzen
www.hembygdsgard.s/svedvi-berg
Söderbärke kyrkbåtsförening
wwwkyrkbat.weebly.com
Strömsholms slott
www.kungahuset.se
Engelsbergs bruk
www.engelsberg.se
LOKSTALLET, RIDDARHYTTAN
För barn: Barnens Bergslag
www.barnensbergslag.se
45
Se, upplev och njut!
- av Bergslagens historiska platser i Ludvika.
Klenshyttan
Restaurerad hytta med bevarad masugn.
Öppet hela sommaren.
Guidade turer kl. 18.00 onsdagarna 25 juni,
2 juli, 9 juli, 6 augusti samt 13 augusti.
Hammarbacken
Bruksmiljö med museibostad och sädesmagasin med
konstutställningar. Barnaktiviteter och kaffeservering
med lunchmusik. För program se ludvika.se. Öppet
sommartid, 17 juni - 17 augusti, tisdag - söndag 11 -17,
lördagar 11- 16.
I Ludvika finner du ytterligare 14 ekomuseimiljöer för både stora och små!
0240 -860 00 • ludvika.se • ekomuseum.se
NYÖPPNING
24 MAJ
Fri entré
Karlsgatan 2, Västerås • 021-39 32 22
46
Endast 3 minuter
från Västerås centralstation
vastmanlandslansmuseum.se • Vi finns även på facebook
Världsarv, olja, konst
och hembygdsgård
Världsarvet Engelsbergs bruk är en
komplett bruksmiljö med mulltimmerhytta, smedja och herrgård i en vacker
parkmiljö. Längs promenadstigen vid ån
mellan bruket och Ängelsbergs samhälle
finns en skulpturpark med intressanta
konstverk.
Med färjan Petrolia kan du åka till Oljeön
där du med en guide besöker världens
äldsta bevarade oljeraffinaderi. Guidade
visningar både på bruket och ön dagligen
under sommaren.
Skulpturparken i Ängelsberg invigs 7/6
Oljeöns dag 8/6
Midsommarfirande vid Västanfors
hembygdsgård 20/6
Engelsbergs festdagar 12/7 och 2/8
Dramatiserade visningar vid Engelsbergs
bruk 27/7 och 3/8
Återvändardag på hembygdsgården 9/8
Engelsbergsdagen 10/8
För mer information kontakta:
Fagersta Turism, 0223-131 00
[email protected]
www.fagersta.se/turism
Västanfors hembygdsgård med museistugor, kaffestuga och handelsbod ligger
naturskönt vid Strömsholms kanal och
har öppet dagligen året om.
14_annons ekomuseum.indd 1
2014-04-02 11:12:15
14-17
AUGUSTI
2014
MASSOR AV AKTIVITETER
på land och till sjöss med hamnen som centrum
MUSIK:
SPRINGTÄVLING:
SNABBA BÅTAR:
GAMLA BÅTAR :
Invigningskonsert i Norrbärke kyrka med
Maria Keohane, Leif Åke Wiklund.
Lokal band uppträder.
Augustiloppet
Poker run, Mini poker run tävlingar
Fri fart uppvisning av gamla motorbåtar
ÅNGBÅTAR:
KONST:
MER:
PÅ HJUL:
Ångbåtsturer med Runn och Kuriren. Ångbåtar
kommer dessutom att vara åskådarbåtar för
publiken till Poker run tävlingarna.
Sommarutställningarna i Meken och Arkivhuset
är öppna.
Familjedag vid Flogbergets gruva, öppet på
Norrbärke hembygdsgård
Pokerrally med gamla motorcyklar och Crusing
47
med gamla bilar.
ANDERS GEIDEMARK
Naturfotograf
och författare
Anders Geidemark har jobbat professionellt
som fotograf, skribent, grafisk formgivare,
föreläsare, fotolärare och bildredaktör sedan
1988. Han har bland annat framfört föredrag
och bildspel i sju europeiska länder, och haft
ett 50-tal utställningar i Sverige och övriga
Norden. Han är förnärvarande bland annat
svensk riksredaktör för den norska tidskriften
Natur & Foto. Anders har producerat två egna
böcker och medverkat i ett flertal andra.
Är medlem i Föreningen Naturfotograferna
och ansluten till IBL Bildbyrå och Getty Image
Favoritmotiven handlar om att visa ett djur
eller en fågel i sin rätta miljö, där intressanta
linjer, former och ljusstämningar bygger upp
bilden. Anders kombinerar gärna olika uttrycksformer i bok- och bildspelsproduktioner.
Geidemark är också en regelbunden gästföreläsare på fotoskolor runt om i Norden.
www. www.andersgeidemark.se
På gång i
Skinnskatteberg
• Pelargondagen
i Bockhammar Ebba Brahes lusthus 14 juni
• Järnets Dag i Karmansbo 5 juli
• Kultur i Hed och Cykelns dag Hed-Karmansbo 26-27 juli
• Röda Jordens dag Riddarhyttan 3 augusti
• Kolardagen Skinnskatteberg 17 augusti
• Geologidagen Riddarhyttan 13 sept
• Guidning i Lienshyttan Riddarhyttan onsdagskvällar i juli
48
Välkommen
attuppleva
upplevaNORBERG
NORBERG!!!
Välkommen
att
Välkommen
att
uppleva
NORBERG
Historierikt - Attraktivt - Kreativt
Historierikt
- Attraktivt - Kreativt
Historierikt - Attraktivt - Kreativt
Njut
och
låt
Dig
överraskas av
Njut
och
låtlåt
Dig
överraskas
Njut
och
Dig
överraskasavav
arrangemang
för
alla sinnen:
arrangemang
för
alla
arrangemang
för
allasinnen:
sinnen:
Natur
och
Kulturmiljöer
av Riksintresse
Natur
och
Kulturmiljöer
Natur och KulturmiljöeravavRiksintresse
Riksintresse
Byvandring,
Mat,
Bak & Konsthantverk
Byvandring,
Mat,
Bak
Byvandring,
Mat,
Bak&&Konsthantverk
Konsthantverk
Utställningar
i Klackberg, Gruvmuséet
Utställningar
i Klackberg,
Utställningar
i Klackberg,Gruvmuséet
Gruvmuséet
och
Polhemshjulet
- Mysiga Butiker
och
Polhemshjulet
och
Polhemshjulet- Mysiga
- MysigaButiker
Butiker
Engelbrektsturen
(cykel)
- Veteranbilsrally
Engelbrektsturen
(cykel)
Veteranbilsrally
Engelbrektsturen (cykel) - Veteranbilsrally
Nationaldag ochMidsommar
Midsommar
Nationaldag
Nationaldagoch
och Midsommar
vid Hembygdsgården Karlberg
vid
Hembygdsgården
Karlberg
vid
Hembygdsgården
Karlberg
Sommarteater
invid Kvarnen
Sommarteater
invid
Kvarnen
Sommarteater
invid
Kvarnen
Aktiviteter i Kärrgruveparken
Aktiviteter
Aktiviteteri Kärrgruveparken
i Kärrgruveparken
Electronicafestival
i Mimerlaven
Electronicafestival
i Mimerlaven
Electronicafestival
i
Söndags Rälsbuss TMimerlaven
& R till
Söndags
TT&&RRtill
SöndagsRälsbuss
Rälsbuss
till
Världsarvet
Engelsbergs
Bruk
Världsarvet
Bruk
VärldsarvetEngelsbergs
Engelsbergs
Bruk
Norbergsdagarna
Norbergsdagarna
Norbergsdagarna
med Elvis m.m.
medElvis
Elvism.m.
m.m.
med
Information - norberg.se 0223 - 291 30
0223- --291
29130
30
Information
- norberg.se
- en svensk
klassikerkommun
0223
Information
- norberg.se
-
-en
svensk
klassikerkommun
- en
årets
företagarkommun
2012 - -svensk
klassikerkommun
-årets
årets
företagarkommun
2012
företagarkommun 2012 - -
Välkommen
att
Välkommen
uppleva
NORBERG!!!
Välkommen
att uppleva
uppleva NORBERG
NORBERG
Historierikt - Attraktivt - Kreativt
Historierikt
- Attraktivt - Kreativt
Historierikt - Attraktivt - Kreativt
Njut och
och
Dig överraskas av
Njut
av
Njut och låt
låt Dig överraskas
överraskas av
arrangemang för
alla
sinnen:
arrangemang
för
alla
sinnen:
arrangemang för alla sinnen:
Natur och
och Kulturmiljöer av
Natur
avRiksintresse
Riksintresse
Natur och Kulturmiljöer
Kulturmiljöer av
Riksintresse
Byvandring, Mat,
Bak
&
Konsthantverk
Byvandring,
Mat,
Bak
&
Konsthantverk
Byvandring, Mat, Bak & Konsthantverk
Utställningar ii Klackberg,
Gruvmuséet
Utställningar
Gruvmuséet
Utställningar i Klackberg,
Klackberg, Gruvmuséet
och
Polhemshjulet
Mysiga
Butiker
och
Polhemshjulet
Mysiga
Butiker
och Polhemshjulet - Mysiga Butiker
Engelbrektsturen
(cykel)
Veteranbilsrally
Engelbrektsturen
Veteranbilsrally
Engelbrektsturen (cykel)
(cykel) -- Veteranbilsrally
Nationaldag
och
Nationaldag
ochMidsommar
Midsommar
Nationaldag och
Midsommar
vid Hembygdsgården Karlberg
vid
Hembygdsgården
Karlberg
vid
Hembygdsgården
Karlberg
Sommarteater
invid Kvarnen
Sommarteater
invid Kvarnen
Kvarnen
Sommarteater
invid
Aktiviteter
i Kärrgruveparken
Aktiviteter i Kärrgruveparken
Kärrgruveparken
Electronicafestival i Mimerlaven
Electronicafestival
i Mimerlaven
Electronicafestival
Söndags Rälsbuss iTMimerlaven
& R till
Söndags Rälsbuss
Rälsbuss
& RRBruk
till
TT &
till
Världsarvet
Engelsbergs
VärldsarvetNorbergsdagarna
EngelsbergsBruk
Bruk
Engelsbergs
Norbergsdagarna
Norbergsdagarna
med Elvis m.m.
med
med Elvis
Elvism.m.
m.m.
Information - norberg.se 0223 - 291 30
0223
Information
norberg.se
- en svensk
klassikerkommun
0223--- 291
29130
30
Information
-- norberg.se
----
en svensk
svensk
klassikerkommun
årets
företagarkommun
2012
en
klassikerkommun
årets
företagarkommun
årets företagarkommun 2012
2012
----
www.dalarnasmuseum.se
Tel 023-76 55 00. Stigareg 2-4, Falun
Fri entré. Öppettider: lör-mån 12-17, tis fre 10-17
1 sep - 30 apr har vi kvällsöppet på ons till kl 21.00
Upptäck EKOMUSEUM
BERGSLAGEN i sommar!
Gör din egen “Järnrutt” mellan häftiga
hyttplatser och hisnande gruvmiljöer i
landskapet där det en gång hände på riktigt!
Välj mellan 61 besöksmål längs Strömsholms
kanal i söder till Finnmarksskogarna i norr.
Prova på
järnframställning
och smide
Gå på visningar
och aktiviteter
för barn
www.ekomuseum.se
www.jarnrutten.se
Läs om detta och
Upplev unika
industrimiljöer
och museer
mycket mer på
www.ekomuseum.se
www.jarnrutten.se